Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete"

Transkript

1 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Rehabiliteringsinsatser i samarbete Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Delredovisning 2013

2 Sida: 2 av 21

3 Sida: 3 av 21 Dnr: Dnr: Af-2012/ FK Datum: Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 återgång i arbete Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i samarbete vidareutveckla metoder och arbetssätt i de sjukfall där insatser bedöms nödvändiga för att stödja den enskildes Genom införandet av rehabiliteringskedjan har behovet av tidiga och aktiva insatser under sjukskrivningsprocessen betonats. Sådana insatser ska bidra till att rusta människor att återgå i arbete, skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen. Samarbetet ska bidra till att klargöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och öka tryggheten för den enskilde, i de situationer där den enskilde har behov av stöd från båda myndigheterna för Myndigheterna ska redovisa vidtagna åtgärder och resultat av dessa åtgärder samt finansiering och kostnader inom respektive myndighet. En delredovisning ska lämnas senast den 1 augusti En samlad redovisning för 2013 ska lämnas senast den 24 februari Båda återrapporteringarna ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet). Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen Sture Hjalmarsson Tillförordnad generaldirektör Försäkringskassan Rasmus Sundin Jeanette Jansson

4 Sida: 4 av 21

5 Sida: 5 av 21 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Stödet till kunden Gemensam kartläggning Gemensamt stöd till kunden Arbetsförberedande insatser vid Arbetsförmedlingen Arbetslivsinriktade insatser vid Arbetsförmedlingen Konsultativt stöd till arbetsgivare Övriga mötesformer Resultat Kunder ska uppleva ett bättre stöd Genomförda gemensamma kartläggningar Aktiva insatser Konsultativt stöd till arbetsgivare Medelsfördelning och förbrukning Försäkringskassans förbrukning av medel Arbetsförmedlingens förbrukning av medel Effektutvärdering Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (SUS) Ledning och styrning Fortsatt utvecklingsarbete... 20

6 Sida: 6 av 21

7 Sida: 7 av 21 Sammanfattning Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans samarbete har stor betydelse för många människor som genom insatserna återfått en arbetsförmåga och möjlighet till egen försörjning. Den långsiktiga satsningen på samarbetet genom en förväntad tilldelning på 738 miljoner kronor per år fram till och med 2016 ger myndigheterna förbättrad möjlighet att över längre tid planera verksamheten för att kunna ge ett gemensamt stöd till de kunder som behöver arbetslivsinriktad rehabilitering som ett led till egen försörjning. Arbetsförmedlingen bedömer dock att givet nuvarande inflöde till gemensam kartläggning och därefter aktiva insatser, är tilldelningen av medel ej tillräcklig. Utgångspunkten i samarbetet är att stödja kunden tillbaka till arbetslivet och att Arbetsförmedlingen respektive Försäkringskassan ska bistå med den kompetens som respektive organisation har. En ny samarbetsmodell har skapats och implementerats under 2012 där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Syftet med det gemensamma stödet i aktiva insatser är att öka kundens förutsättningar att få eller återfå sin arbetsförmåga. En viktig del är också att öka kundens delaktighet och förutsättningar att ta ansvar för sin egen rehabilitering. Aktiva rehabiliteringsinsatser erbjuds nu även personer som har behov av arbetsförberedande insatser. Detta har tidigare legat utanför Arbetsförmedlingens ansvar. Dessa insatser syftar till att öka en persons aktivitetsnivå så att det blir möjligt att delta i en mer arbetslivsinriktad insats. Det är mycket positivt att fler personer i behov av stöd nu kan få det inom ramen för samarbetet. Den samarbetsform som infördes i februari 2012 behöver fortsatt implementeras och utvecklas. Myndigheternas gemensamma utmaningar består bland annat av att tillsammans skapa förutsättningar för att kunden ska delta aktivt i ett rehabiliteringsarbete som startar tidigare i sjukfallen, men det handlar även om att ge handläggare förutsättningar att urskilja de kunder som behöver det gemensamma stödet. En annan utmaning gäller samarbetet kring unga vuxna med aktivitetsersättning, som för första gången söker sig till arbetslivet och egen försörjning. En stor och betydelsefull aspekt att utveckla gäller samarbetet med vårdgivare och kommuner som i många fall utgör nödvändiga parter i såväl kartläggning som planering och genomförande av aktiva insatser. Kontaktvägarna mellan myndigheterna och dessa parter behöver vidareutvecklas såväl strukturellt på nationell nivå som på lokal operativ nivå.

8 Sida: 8 av 21 Antal personer som fått stöd av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan under 2013: gemensamma kartläggningar har genomförts till och med maj Detta kan jämföras med 2012 då gemensamma kartläggningar genomfördes under hela året personer har startat i aktiva rehabiliteringsinsatser hos Arbetsförmedlingen under första halvåret Av de personer som deltagit i gemensam kartläggning har cirka 55 procent gått vidare till aktiva insatser personer var aktuella i insatser hos Arbetsförmedlingen i juni I juni 2012 var personer aktuella i insatser personer som startat i samarbetet efter 1 februari 2012 har avslutats i samarbetet under personer, 18 procent av de 3 980, har lämnat samarbetet till arbete eller utbildning personer, 38 procent, av de 3 980, har gått till arbete eller utbildning, deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program eller är öppet arbetslösa personer, 61 procent av de 3 980, tillhör gruppen övriga, varav drygt 90 procent av dessa återgår till Försäkringskassan. Det kan till exempel handla om personer där de arbetsförberedande insatserna inte resulterat i en ökad aktivitetsnivå och att det därför inte är möjligt att fortsätta i arbetslivsinriktade insatser. Män går i något högre grad än kvinnor till arbete eller utbildning efter samarbetet. Kvinnor och män är inskrivna i program i lika stor utsträckning. I åldersintervallet år är det en större andel som går till arbete och utbildning än deltagare i de andra åldersgrupperna. Av deltagarna är det fler inrikes födda som går till arbete och utbildning än personer som är utrikes födda. Andelen personer som av Arbetsförmedlingen registrerats ha funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (enligt Arbetsförmedlingens definition) går till arbete eller utbildning i högre grad än personer utan registrerad funktionsnedsättning. 1 Detta inkluderar individer som startat innan 1 februari 2012.

9 Sida: 9 av Inledning De senaste åren har reformerna inom sjukförsäkringen inneburit att det långvariga samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har utvecklats och fördjupats. För att kunderna ska uppleva ett tidigare och bättre stöd inledde myndigheterna under hösten 2011 ett gemensamt utvecklingsarbete. I februari 2012 infördes en ny samarbetsform och flera nya moment i samarbetet. I den nya samarbetsformen är ingången till insatser en gemensam kartläggning. Syftet med det förstärkta samarbetet är att öka kundens förutsättningar att få eller återfå sin arbetsförmåga, och Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan bistår i samarbete med det stöd som respektive organisation kan ge. Kundens delaktighet är en central förutsättning för rehabiliteringsarbetet, där även andra viktiga aktörer som vårdgivare, arbetsgivare eller kommunen kan delta. Samarbetet kring kunden pågår så länge han eller hon har behov av ett gemensamt stöd. Den långsiktiga satsningen på samarbetet, som kan genomföras tack vare en förväntad tilldelning på 738 miljoner kronor per år fram till och med 2016, skapar förbättrade möjligheter att långsiktigt planera för gemensamt stöd till kunder som behöver insatser för att kunna nå målet om egen försörjning. 2. Stödet till kunden Gemensam kartläggning inleder det samarbete som ska ge kunden stöd ut i arbete. I de fall Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tillsammans med kunden ser förutsättningar för fortsatta steg mot arbete planeras efter kartläggningen olika aktiva insatser. De insatser som erbjuds i samarbete mellan myndigheterna består av arbetsförberedande insatser, arbetslivsinriktade insatser och konsultativt stöd till arbetsgivare. Samarbetet ska främja kundens ansvarstagande och delaktighet. Insatser ska vara individuellt anpassade och erbjudas så snart kunden kan tillgodogöra sig dem. 3. Gemensam kartläggning Vid en gemensam kartläggning får kunden ett erbjudande om att träffa Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i ett eller flera möten, där även andra aktörer som vårdgivare och arbetsgivare kan delta. En gemensam kartläggning har som mål att genom planering ge kunden tillgång till tidiga och aktiva insatser utifrån sina behov och förutsättningar. Tillsammans med kunden kan både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan initiera en gemensam kartläggning. Vid en gemensam kartläggning klargörs kundens förutsättningar för arbete ur ett medicinskt och arbetslivsinriktat perspektiv. En viktig utgångspunkt är att kunden ska vara delaktig i planering och genomförande av alla insatser

10 Sida: 10 av 21 och att myndigheterna ska arbeta metodiskt för att stimulera och motivera till detta. Den information om kunden som redan finns på båda myndigheterna ska användas för ett effektivt resursutnyttjande men också för att kunden inte ska behöva upprepa sin historia, utan kunna uppleva att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övriga aktörer samarbetar med ett helhetsperspektiv. Vid gemensam kartläggning inventeras också befintliga lokala resurser som matchas med kundens behov och förutsättningar. Kartläggningen avslutas med att kunden tillsammans med arbetsförmedlaren och den personliga handläggaren på Försäkringskassan kommer överens om en övergripande plan för vilka aktiviteter och insatser som behövs för att kunden ska komma tillbaka till arbetslivet. För en del kunder är det efter gemensam kartläggning och planering aktuellt med aktiva insatser av olika slag där arbetsförmedlaren och den personliga handläggaren samarbetar för att ge stöd till kunden. I andra fall kan kunden få fortsatt stöd av enbart Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. 4. Gemensamt stöd till kunden Den gemensamma kartläggningen är ingången till aktiva insatser för alla kunder som är i behov av det. Det gemensamma stödet erbjuds kunden under aktiva insatser på Arbetsförmedlingen. För dem som fortfarande har anställning erbjuds deras arbetsgivare dessutom ett konsultativt stöd. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ett gemensamt ansvar för helhet, planering och måluppfyllelse. Samarbetet fortgår under hela den period då kunden har behov av stöd från båda myndigheterna, även om kundens ersättning ändras. Kunden, arbetsförmedlaren och den personliga handläggaren formulerar tillsammans målen för aktiviteterna och anpassar insatserna efter kundens behov. Vid gemensamma uppföljningar följs kundens utveckling, behov av nya eller parallella insatser från olika aktörer värderas och aktuell planering revideras vid behov. Genom kontinuerliga uppföljningar är det möjligt att ta ställning till när målet har uppnåtts och aktiviteterna därför kan avslutas eller avbrytas i de fall kunden trots anpassningar inte kan tillgodogöra sig en planerad insats. 4.1 Arbetsförberedande insatser vid Arbetsförmedlingen Efter gemensam kartläggning kan arbetsförberedande insatser erbjudas till kunder som inte är redo för arbetslivsinriktade insatser, och som har en instabil eller mycket låg aktivitetsnivå. De syftar till att förbereda och stärka kunden inför arbetslivsinriktad rehabilitering eller deltagande i programmet arbetslivsintroduktion. Exempel på arbetsförberedande aktiviteter är datorträning, friskvårdsaktiviteter och ergonomi samt bearbetande insatser.

11 Sida: 11 av 21 Under tid i arbetsförberedande insatser är det ofta nödvändigt med ett samarbete med vården och andra aktörer. Vid behov bedrivs de arbetsförberedande insatserna parallellt med andra insatser. 4.2 Arbetslivsinriktade insatser vid Arbetsförmedlingen Arbetslivsinriktade insatser kan erbjudas direkt efter gemensam kartläggning eller efter arbetsförberedande insatser. Karaktäristiskt för dessa är att de förutsätter att kunden har en relativt stabil aktivitetsnivå. Det kan handla om vägledning, arbetsprövning, jobbsökaraktiviteter och matchning. Även under arbetslivsinriktade insatser är ett fortsatt samarbete med andra aktörer viktigt, och andra insatser kan bedrivas parallellt. 4.3 Konsultativt stöd till arbetsgivare Vid gemensam kartläggning kan myndigheterna identifiera behov av att stödja arbetsgivare så att kundens arbetsförmåga kan tillvaratas på arbetsplatsen. Denna insats syftar till att finna lösningar så att den enskilde kan vara kvar i sin anställning hos arbetsgivaren. Stödet förväntas resultera i att arbetsgivaren påbörjar anpassnings- eller rehabiliteringsinsatser med eller utan stöd av företagshälsovård eller annan aktör. Målet med stödet är att öka kundens möjligheter att fortsätta sin anställning hos arbetsgivaren. 5. Övriga mötesformer I vissa situationer är det inte aktuellt med gemensam kartläggning eller fortsatt gemensamt stöd. För att säkerställa att kunder får stöd även vid övergångar mellan myndigheterna finns andra mötesformer att tillgå. Ett kontaktmöte erbjuds kunder som riskerar att inte kunna återgå till sin arbetsgivare efter dag 180 i rehabiliteringskedjan. Ett sådant möte syftar till att kunden ska få stöd i att söka annat arbete redan under sjukskrivningstiden. Ett överlämningsmöte erbjuds kunder där Försäkringskassan överväger att inte längre betala ut sjukpenning eller ger avslag på en ansökan om sjukpenning, aktivitetsersättning eller sjukersättning. Det görs för att kundens övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen ska ske på ett bra sätt. 6. Resultat Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har beslutat om följande mål för det förstärkta samarbetet år 2013: Kunderna ska uppleva ett bättre stöd gemensamma kartläggningar beräknas genomföras. 6.1 Kunder ska uppleva ett bättre stöd Målet är att kunderna ska uppleva ett bättre stöd. Detta kommer att mätas via en kundundersökning som ska genomförs under hösten 2013.

12 Sida: 12 av Genomförda gemensamma kartläggningar Totalt har gemensamma kartläggningar genomförts under januari till och med maj 2013 (detta kan jämföras med 2012 då gemensamma kartläggningar genomfördes under hela året). Det innebär att volymmålet att genomföra gemensamma kartläggningar under 2013 bör kunna uppnås, givet ett fortsatt jämnt inflöde. Tabell 1 Antal genomförda gemensamma kartläggningar jan - maj 2013 för personer som har sjukpenning fördelat på kön, ålder och tid i sjukfall Antal Andel Totalt % Kvinnor % Män % Ålder % % % % % > % Tid i sjukfall under 90 dgr % dgr % 180 dgr - 1 år % över 1 år % Källa: Försäkringskassan Av de genomförda kartläggningarna har genomförts med kunder som har sjukpenning gemensamma kartläggningar har genomförts med kunder som har sjuk- eller aktivitetsersättning gemensamma kartläggningar har initierats av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen initierar vid behov gemensam kartläggning då arbetssökande inte kan delta i planerade aktiviteter, eller då aktivitetsbegränsningen är så omfattande att det inte är möjligt att upprätta en handlingsplan på grund av sjukdom. Målsättningen är att en gemensam kartläggning ska genomföras så tidigt som möjligt i ett sjukfall. 26 procent av de gemensamma kartläggningarna som genomförts med kunder som har sjukpenning genomfördes innan dag 180 i rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan ska senast dag 730 i rehabiliteringskedjan ta ställning till om det är aktuellt med en gemensam kartläggning som en förberedelse för programmet arbetslivsintroduktion. Det gör att en stor andel kartläggningar även görs

13 Sida: 13 av 21 sent i rehabiliteringskedjan, 53 procent har genomförts efter ett års sjukskrivning. Mer än hälften av kunderna (52 procent) har en psykiatrisk diagnos när gemensam kartläggning genomförs. Arbetslösa kunder har oftare en psykiatrisk diagnos (57 procent) än de som har en anställning (47 procent). Unga arbetslösa har i hög utsträckning en psykiatrisk diagnos, 72 procent av de arbetslösa i åldersintervallet år och 75 procent i åldersintervallet år. Motsvarande siffror för dem som har en anställning är 44 procent med psykiatriska diagnoser i åldersintervallet år och 65 procent för anställda i åldersintervallet år. Kunder med psykiatriska diagnoser utgör en heterogen grupp men aktivitetsnivån är i många fall mycket låg och instabil över tid. Behoven av anpassning i aktiviteter och uppföljning är därför omfattande vilket ställer stora krav på myndigheternas förmåga att samarbeta. Behovet av parallella och samordnade insatser med vårdgivare är också omfattande.

14 Sida: 14 av Aktiva insatser Tabell 2 Personer som startat i aktiva rehabiliteringsinsatser under första halvåret 2013 fördelat på bakgrundsvariabler Anställd sjukskriven/se Arbetslös med sjukersättning Arbetslös med aktivitetsstöd Sjukskriven arbetslös Ung arb.lös med aktivitetsersättning 2 Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt % 296 4% 584 8% % % % Kvinnor % 185 4% 387 8% % 405 8% % Män % 111 4% 197 7% % % % Ålder år 38 6% 11 2% 25 4% % % % år % 67 4% 146 9% % % % år % 71 4% 122 6% % 1 0% % år % 100 4% 178 8% % 2 0% % år % 47 3% 113 8% % 0 0% % Födelseland Inrikes födda % 230 4% 454 7% % % % Utrikes födda % 66 5% 130 9% % 77 5% % Funktionsnedsättning Ja % 204 4% 415 8% % % % Nej % 92 4% 169 7% % 135 6% % Utbildningsnivå Förgymnasial utb % 94 5% 144 7% % % % Gymnasial utb % 134 4% 259 7% % % % Eftergymnasial utb % 68 3% 181 9% % 35 2% % Källa: Arbetsförmedlingen I tabellen redovisas de som startade i aktiva rehabiliteringsinsatser fördelat på grupp och bakgrundsvariabler. Under första halvåret 2013 var det nya individer som kom in i samarbetet. Sammantaget är gruppen sjukskrivna arbetslösa den största gruppen i aktiva insatser (52 procent). Under 2012 var denna andel 54 procent. Därefter kommer gruppen anställd sjukskriven/anställd med sjukersättning på 27 procent. Unga arbetslösa med aktivitetsersättning utgör tio procent och lägst andel av inflödet utgörs av 2 Till och med 29 år.

15 Sida: 15 av 21 arbetslösa med sjukersättning. Detta skiljer sig något från 2012 då arbetslösa med aktivitetsstöd utgjorde det lägsta inflödet. Tabell 3 Deltagare som är aktuella i samarbetet första halvåret Månad Antal januari februari mars april maj juni Genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingen I juni 2013 var personer samtidigt aktuella för insatser i samarbetet. Detta kan jämföras med juni 2012 då personer var aktuella i insatser. 3 Detta inkluderar individer som startat innan 1 februari 2012.

16 Sida: 16 av 21 Tabell 4 Deltagare som påbörjat aktiva insatser efter 1 februari 2012 och som myndigheterna under första halvåret 2013 avslutat samarbetet kring Till arbete och utbildning Arbetsmarknadspolitiska program Öppet arbetslösa Övriga Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt % % 201 5% % % Kvinnor % % 132 5% % % Män % % 69 5% % % Ålder år 59 25% 36 15% 16 7% % % år % % 38 5% % % år % % 49 5% % % år % % 66 6% % % år % 85 11% 32 4% % % Födelseland Inrikes födda % % 169 5% % % Utrikes födda % % 32 4% % % Funktionsnedsättning Ja % % 135 5% % % Nej % % 66 5% % % Utbildningsnivå Förgymnasial utb % % 59 6% % % Gymnasial utb % % 92 5% % % Eftergymnasial utb % % 50 5% % % Källa: Arbetsförmedlingen Av de personer som startat i samarbetet efter 1 februari 2012 och som lämnat samarbetet under första halvåret 2013 har 18 procent (735 personer) gått till arbete eller utbildning. 61 procent (2 442 personer) tillhör gruppen övriga, varav drygt 90 procent av dem återgår till Försäkringskassan. Det kan till exempel handla om personer där de arbetsförberedande insatserna inte resulterat i en ökad aktivitetsnivå och att det därför inte är möjligt att fortsätta i arbetslivsinriktade insatser. Andelen till arbete eller utbildning uppvisar en marginell försämring jämfört med 2012, då 21 procent gick till arbete eller utbildning och 63 procent tillhörde gruppen övriga. I hela gruppen är det personer, 38 procent, som gått till arbete eller utbildning, deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program eller är öppet arbetslösa. Män går i något högre grad än kvinnor till arbete eller utbildning efter samarbetet. Kvinnor och män är inskrivna i program i lika stor utsträckning.

17 Sida: 17 av 21 I åldersintervallet år är det en större andel som går till arbete och utbildning än deltagare i de andra åldersgrupperna. Av deltagarna är det fler inrikes födda som går till arbete och utbildning än personer som är utrikes födda. Andelen personer som av Arbetsförmedlingen registrerats ha funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (enligt Arbetsförmedlingens definition) går till arbete eller utbildning i högre grad än personer utan registrerad funktionsnedsättning. Det nya samarbetet myndigheterna emellan (som startade 1 februari 2012) har nu pågått i ungefär ett och ett halvt år. Resultaten för 2012 tycks vara stabila och även gälla första halvåret 2013, dock med en marginell skillnad vad gäller andelen till arbete eller utbildning. I övrigt, uppdelat efter karakteristika, är resultaten i stort sett identiska med Av de kunder som deltagit i arbetsförberedande respektive arbetslivsinriktad insats kan en övervikt för arbetslivsinriktade insatser skönjas. Cirka två tredjedelar av kunderna deltar i arbetslivsinriktade insatser, och cirka en tredjedel i arbetsförberedande insatser. Detta får ses som positivt då merparten av deltagarna således har en aktivitetsförmåga som kan klara av aktiviteter så som arbetspraktik och arbetsträning för att komma närmare ett fullt arbetskraftsdeltagande. 6.4 Konsultativt stöd till arbetsgivare I år har konsultativt stöd till arbetsgivare genomförts i endast 34 ärenden. Av den anledningen kommer Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att se över det konsultativa stödets innehåll och utformning. 7. Medelsfördelning och förbrukning Regeringen har avsatt totalt 738 miljoner kronor för rehabiliteringsinsatser i samarbete. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har utifrån kända förutsättningar fördelat medlen. Till kostnader för förvaltning har 365 miljoner kronor fördelats till Arbetsförmedlingen och till Försäkringskassan har cirka 209 miljoner kronor fördelats. Arbetsförmedlingen har tilldelats 164 miljoner kronor avseende direkta kostnader till insatser för deltagare i samarbetet.

18 Sida: 18 av Försäkringskassans förbrukning av medel Tabell 5 Försäkringskassans förbrukning av medel första halvåret 2013 Verksamhetsområden Belopp i tkr 2013 Gemensam kartläggning - samarbetet FK/Af Insatser i samarbete med Af Kvarvarande HPL-samverkan från Utveckling av samarbete FK/Af 800 VO-gemensam samverkanssamordning Totalt Källa: Försäkringskassan Tabellen ovan redovisar förbrukningen av medel under första halvåret 2013 inom Försäkringskassan. Totalt har 61 miljoner kronor upparbetats vilket är något under budgeterad förbrukning. Förvaltningsmedlen finansierar huvudsakligen de personliga handläggarnas tid i arbetet med samordnande insatser vid gemensam kartläggning och aktiva insatser, möten initierade av Arbetsförmedlingen samt möten tillsammans med arbetsgivare i samband med konsultativt stöd. Som stöd för samarbetet finns inom varje verksamhetsområde samverkanssamordnare från vardera myndighet som utarbetar former för en effektiv resultatuppföljning och medverkar i utvecklingsarbetet (Verksamhetsområdesgemensam samverkanssamordning). 7.2 Arbetsförmedlingens förbrukning av medel Tabell 6 Förbrukning av förvaltnings- och programmedel första halvåret 2013 Verksamhetsområden Belopp i tkr 2013 Förvaltningskostnader Köp av utbildning Aktiva rehabiliteringsinsatser Stöd till arbetsgivare Aktivitetsstöd Totalt Varav förvaltning Varav program Källa: Arbetsförmedlingen Tabellen ovan redovisar Arbetsförmedlingens förbrukade medel fördelat på förvaltning och kostnader för program samt köp av aktiva

19 Sida: 19 av 21 rehabiliteringsinsatser under första halvåret 2013, totalt drygt 294 miljoner kronor. På förvaltningsdelen redovisas en förbrukning om cirka 182 miljoner kronor. Detta motsvarar ungefär hälften av tilldelningen på 365 miljoner kronor och är i linje med den förbrukade perioden av året. Vad gäller programmedel så redovisar Arbetsförmedlingen en förbrukning på programdelen med cirka 112 miljoner kronor, vilket motsvarar 68 procent av tilldelade medel i år. Detta speglar ett större inflöde till aktiva insatser från gemensam kartläggning än vad som tidigare var beräknat. När det gäller de 164 miljoner kronor som fördelats till programkostnader så belastas kostnaderna för lönesubventioner, arbetshjälpmedel samt stöd till personligt biträde på ordinarie anslag 1:4 då deltagare som får del av dessa stöd övergår i anställning eller befinner sig i insatser så nära arbetsmarknaden att samarbetets mål därför är uppnått. Arbetsförmedlingen konstaterar ett ökat behov av medel för aktiva insatser 2013 jämfört med tilldelningen för Antalet deltagare i aktiva insatser visar sig även vara större än vad som planerades inför 2013 och en fortsatt linjär ökning kan noteras (se tabell 3 ovan). Denna ökning beror sannolikt på att något fler personer än beräknat kommer till gemensam kartläggning och därefter till aktiva insatser samt att insatserna pågår under lång tid. Individerna har ofta en omfattande ohälsa och startar i aktiva insatser efter relativt lång tid i sjukskrivning. Givet detta inflöde till aktiva insatser bedömer Arbetsförmedlingen att tilldelningen av medel ej är tillräcklig. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan behöver dock mot bakgrund av den mycket höga förbrukningen av programmedel gemensamt göra en översyn av hur dessa särskilda medel utnyttjas i olika insatser. Vidare behöver en analys göras av i vilket skede medel tas i anspråk utifrån respektive myndighets ordinarie budget. Syftet med detta är att på bästa ändamålsenliga sätt utifrån gällande regelverk och anvisningarna i budgetpropositionen för 2013 utveckla tydliga rutiner för de ansvariga handläggarna. 8. Effektutvärdering I regleringsbreven för 2012 fick myndigheterna i uppdrag att genomföra en effektutvärdering av rehabiliteringsinsatserna. Arbetet med effektutvärderingen fortgår enligt plan. En randomisering inleddes den 1 september 2012 och avslutades den 1 februari i år. Den har fungerat i enlighet med utvärderingens design. Uppföljningsperioden kommer att vara cirka ett år till den första redovisningen av resultat den 30 april Därefter, under 2014, kommer också resultaten att kunna omsättas i utvecklingsarbetet.

20 Sida: 20 av Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (SUS) Från och med den 3 juni 2013 registreras samtliga kunder som deltar i gemensam kartläggning och aktiva insatser i det gemensamma uppföljningssystemet SUS. Genom de registreringar som görs i SUS får myndigheterna en heltäckande bild av det stöd kunderna får och därmed en förbättrad möjlighet att leda, styra och rapportera samarbetet som gäller våra kunder. 10. Ledning och styrning För att samordna och styra det gemensamma uppdraget på central nivå har Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan en nationell samverkansgrupp (NSG). I NSG fattas de gemensamma beslut som behövs för att bedriva och utveckla samarbetet. NSG består av representanter med beslutsmandat från båda myndigheterna. Styrningen av de gemensamma ambitionerna och målen sker inom respektive myndighets ordinarie styrsystem. På lokal och regional nivå sker också gemensamma avstämningar på chefsnivå och mellan särskilt utsedda samverkansansvariga. 11. Fortsatt utvecklingsarbete Den samarbetsform som infördes i februari 2012 behöver fortsatt implementeras och utvecklas. Myndigheternas gemensamma utmaningar består bland annat av att tillsammans skapa förutsättningar för att kunden ska delta aktivt i ett rehabiliteringsarbete som startar tidigare i sjukfallen, men det handlar även om att ge handläggare förutsättningar att urskilja de kunder som behöver det gemensamma stödet. En annan utmaning gäller samarbetet kring unga vuxna med aktivitetsersättning som för första gången söker sig till arbetslivet och egen försörjning. En stor och betydelsefull aspekt att utveckla gäller samarbetet med vårdgivare och kommuner som i många fall utgör nödvändiga parter i såväl kartläggning som planering och genomförande av aktiva insatser. Kontaktvägarna mellan myndigheterna och dessa parter behöver vidareutvecklas såväl strukturellt på nationell nivå som på lokal operativ nivå. Det förstärkta samarbetet innebär ett förändrat arbetssätt och inkluderar fler handläggare och chefer än det tidigare samarbetet mellan myndigheterna. Utifrån de erfarenheter som hittills gjorts kan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan urskilja behov av fortsatta implementerings- och utbildningsinsatser på båda myndigheterna i syfte att skapa större legitimitet och förståelse för arbetssättet och uppdraget.

21 Sida: 21 av 21 Under 2013 kommer ett antal myndighetsgemensamma projekt att genomföras med anledning av ovanstående.

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 2014-02-24 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Helår 2013 Sida: 2 av

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2015-06-18 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 2014-08-01 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2014 Delredovisning 2014

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 2015-02-27 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2014 Redovisning för 2014

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Rehabiliteringsinsatser i samarbete 2012-06-15 Återrapportering enligt regleringsbreven

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2016-06-17 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2016

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2016-02-29 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015

Läs mer

Sjukskrivnas återgång i arbete

Sjukskrivnas återgång i arbete 1 (15) Sjukskrivnas återgång i arbete Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan efter 2011. 2 (15) Sammanfattning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har tagit fram en viljeinriktning

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete 1(14) Dnr 1.1 2008/12465 Dnr 10504-2009 Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2008 Försäkringskassan

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Dnr /232352

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Dnr /232352 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 2009-08-03 Dnr 1.1 2008/232352 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering enligt regleringsbrevet för

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Dnr: AF 2010/436389 Dnr: 036457-2011 Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 1 (29) Innehåll SAMMANFATTNING...3

Läs mer

Processtyrningsmodell FAROS

Processtyrningsmodell FAROS Processtyrningsmodell FAROS P R E - S A M V E R K A N SAMVER KAN 1 Behovsbedömning Rehab. utredning Ärende förbereds för samverkan 2 Beredning AF-FK gemensam bedömning av AR 3 Behovsanalys 4 Introduktion

Läs mer

Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011

Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Sida: 2 av 28 Dnr:

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering2012 2012-03-15 Tidsperiod: januari 2012 Sida: 2 av 12 Sida: 3 av 12 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-03-15 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 047164-2010 Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 1 (20) 1. Återrapportering

Läs mer

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Sida: 2 av 21 2 Sida: 3 av 21 Dnr: Af-2012/445712,

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - 2014-08-01 Återrapporteringen avser 2010-2013 och första halvåret 2014 Sida: 2 av 52 Sida: 3

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Grundläggande uppdrag Att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: AF-2011/036396 Datum: 2011-08-10 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget Uppdrag att upphandla

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Försäkringskassans

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun. Huvudsammanställare Ann-Sofi Ringkvist Datum:2009-02-19 PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning: STEGET till arbete Projektledare och projektägare Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning och rehabilitering Se till att företaget har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete för att tidigt upptäcka arbetsmiljörisker som kan förorsaka ohälsa

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet. 2010-02-22 Dnr 1.1 2008/232352

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet. 2010-02-22 Dnr 1.1 2008/232352 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 2010-02-22 Dnr 1.1 2008/232352 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering enligt regleringsbrevet för

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin 1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen

Läs mer

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 212 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans utveckling av förstärkta rehabiliteringsinsatser

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans utveckling av förstärkta rehabiliteringsinsatser Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans utveckling av förstärkta rehabiliteringsinsatser Innehåll Generaldirektörens förord... 5 Sammanfattning... 7 1 Inledning... 9 1.1 ISF:s uppdrag... 9 1.2 Syfte

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Verksamhetsplan Budget 2007

Verksamhetsplan Budget 2007 Lycksele Verksamhetsplan Budget 2007 Samordningsförbundet Lycksele Lycksele kommun, Landstinget i Västerbotten, LAN Västerbotten, Försäkringskassan Västerbotten 1 1. Samordningsförbundet...3 Inledning...3

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Bilaga 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Befintlig verksamhet Befintlig verksamhet/samarbete

Läs mer

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund BILAGA 2 Uppdragsavtal - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund 2013-09-13 I Pilotmodell Samordningsteam Västerås

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN och BUDGET 2016-2018

VERKSAMHETSPLAN och BUDGET 2016-2018 VERKSAMHETSPLAN och BUDGET 2016-2018 Samordningsförbundet i Örnsköldsvik Beslutad av förbundsstyrelsen 2015-11-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 2. INRIKTNING...2 3. MÅL OCH PRIORITERADE OMRÅDEN

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

NySatsa i Haninge. Ett projekt med syfte att främja individens möjligheter till återgång i arbete. genom individuell utveckling och vägledning

NySatsa i Haninge. Ett projekt med syfte att främja individens möjligheter till återgång i arbete. genom individuell utveckling och vägledning NySatsa i Haninge Ett projekt med syfte att främja individens möjligheter till återgång i arbete genom individuell utveckling och vägledning Ingrid Anderzén, Ann-Sophie Hansson Enheten för socialmedicin

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11

Läs mer

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen:

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen: Bilaga 74 KF 91 2015-05-25 Karlsborgs kommun Riktlinjer för rehabilitering i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Diarienummer: 128.2015 Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid:

Läs mer

Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning

Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning Slutrapport Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Uppdraget Effekterna av Supported Employment för övergång i arbete Insatsernas innehåll

Läs mer

Återrapportering av regeringsuppdrag om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan A2009/3071/A

Återrapportering av regeringsuppdrag om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan A2009/3071/A 1 (5) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Återrapportering av regeringsuppdrag om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan A2009/3071/A Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Åtgärder för att förstärka stödet till långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning i samverkan genom samordningsförbund

Åtgärder för att förstärka stödet till långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning i samverkan genom samordningsförbund Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Åtgärder för att förstärka stödet till långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning i samverkan genom samordningsförbund Delårsrapportering

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun 2014-02-10 Rehabiliteringsriktlinjer Tibro kommun Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (17) Innehåll 1. Mål med rehabiliteringsarbetet... 3 2. Framgångsfaktorer

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Innehåll Arbetsförmedlingens uppdrag Bedömning av arbetsförmåga Arbetsförmedlingen Samverkan Specialistinsatser: arbetsterapeut, psykolog Arbetsförmedlingens

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Slutrapport 10 augusti 2013 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/259513 Datum: 2013-08-10 Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har

Läs mer

Sida: 2 av 20. Fler personliga möten

Sida: 2 av 20. Fler personliga möten Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 2013-02-22 Tidsperiod: år 2012 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-02-22 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Kort om Arbetsförmedlingen 160906 Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden genom att: Sammanföra dem

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Handlingsplan Trisam 2017

Handlingsplan Trisam 2017 Handlingsplan Trisam 2017 Angelica Gabrielsson, processledare Trisam 2016-11-01 Handlingsplan Trisam 1. Grundläggande information 1.1 Bakgrund Trisam 1 är en struktur och arbetsmetod att arbeta med rehabilitering

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång Sjukförsäkring Rehabiliteringskedja Anställd, eget företagare, arbetslös, studerande Arbetsuppgifter (krav i arbete) Sjukdom/skada

Läs mer

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive

Läs mer