Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Transkript

1 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Rehabiliteringsinsatser i samarbete Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Delredovisning 2013

2 Sida: 2 av 21

3 Sida: 3 av 21 Dnr: Dnr: Af-2012/ FK Datum: Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 återgång i arbete Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i samarbete vidareutveckla metoder och arbetssätt i de sjukfall där insatser bedöms nödvändiga för att stödja den enskildes Genom införandet av rehabiliteringskedjan har behovet av tidiga och aktiva insatser under sjukskrivningsprocessen betonats. Sådana insatser ska bidra till att rusta människor att återgå i arbete, skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen. Samarbetet ska bidra till att klargöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och öka tryggheten för den enskilde, i de situationer där den enskilde har behov av stöd från båda myndigheterna för Myndigheterna ska redovisa vidtagna åtgärder och resultat av dessa åtgärder samt finansiering och kostnader inom respektive myndighet. En delredovisning ska lämnas senast den 1 augusti En samlad redovisning för 2013 ska lämnas senast den 24 februari Båda återrapporteringarna ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet). Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen Sture Hjalmarsson Tillförordnad generaldirektör Försäkringskassan Rasmus Sundin Jeanette Jansson

4 Sida: 4 av 21

5 Sida: 5 av 21 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Stödet till kunden Gemensam kartläggning Gemensamt stöd till kunden Arbetsförberedande insatser vid Arbetsförmedlingen Arbetslivsinriktade insatser vid Arbetsförmedlingen Konsultativt stöd till arbetsgivare Övriga mötesformer Resultat Kunder ska uppleva ett bättre stöd Genomförda gemensamma kartläggningar Aktiva insatser Konsultativt stöd till arbetsgivare Medelsfördelning och förbrukning Försäkringskassans förbrukning av medel Arbetsförmedlingens förbrukning av medel Effektutvärdering Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (SUS) Ledning och styrning Fortsatt utvecklingsarbete... 20

6 Sida: 6 av 21

7 Sida: 7 av 21 Sammanfattning Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans samarbete har stor betydelse för många människor som genom insatserna återfått en arbetsförmåga och möjlighet till egen försörjning. Den långsiktiga satsningen på samarbetet genom en förväntad tilldelning på 738 miljoner kronor per år fram till och med 2016 ger myndigheterna förbättrad möjlighet att över längre tid planera verksamheten för att kunna ge ett gemensamt stöd till de kunder som behöver arbetslivsinriktad rehabilitering som ett led till egen försörjning. Arbetsförmedlingen bedömer dock att givet nuvarande inflöde till gemensam kartläggning och därefter aktiva insatser, är tilldelningen av medel ej tillräcklig. Utgångspunkten i samarbetet är att stödja kunden tillbaka till arbetslivet och att Arbetsförmedlingen respektive Försäkringskassan ska bistå med den kompetens som respektive organisation har. En ny samarbetsmodell har skapats och implementerats under 2012 där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Syftet med det gemensamma stödet i aktiva insatser är att öka kundens förutsättningar att få eller återfå sin arbetsförmåga. En viktig del är också att öka kundens delaktighet och förutsättningar att ta ansvar för sin egen rehabilitering. Aktiva rehabiliteringsinsatser erbjuds nu även personer som har behov av arbetsförberedande insatser. Detta har tidigare legat utanför Arbetsförmedlingens ansvar. Dessa insatser syftar till att öka en persons aktivitetsnivå så att det blir möjligt att delta i en mer arbetslivsinriktad insats. Det är mycket positivt att fler personer i behov av stöd nu kan få det inom ramen för samarbetet. Den samarbetsform som infördes i februari 2012 behöver fortsatt implementeras och utvecklas. Myndigheternas gemensamma utmaningar består bland annat av att tillsammans skapa förutsättningar för att kunden ska delta aktivt i ett rehabiliteringsarbete som startar tidigare i sjukfallen, men det handlar även om att ge handläggare förutsättningar att urskilja de kunder som behöver det gemensamma stödet. En annan utmaning gäller samarbetet kring unga vuxna med aktivitetsersättning, som för första gången söker sig till arbetslivet och egen försörjning. En stor och betydelsefull aspekt att utveckla gäller samarbetet med vårdgivare och kommuner som i många fall utgör nödvändiga parter i såväl kartläggning som planering och genomförande av aktiva insatser. Kontaktvägarna mellan myndigheterna och dessa parter behöver vidareutvecklas såväl strukturellt på nationell nivå som på lokal operativ nivå.

8 Sida: 8 av 21 Antal personer som fått stöd av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan under 2013: gemensamma kartläggningar har genomförts till och med maj Detta kan jämföras med 2012 då gemensamma kartläggningar genomfördes under hela året personer har startat i aktiva rehabiliteringsinsatser hos Arbetsförmedlingen under första halvåret Av de personer som deltagit i gemensam kartläggning har cirka 55 procent gått vidare till aktiva insatser personer var aktuella i insatser hos Arbetsförmedlingen i juni I juni 2012 var personer aktuella i insatser personer som startat i samarbetet efter 1 februari 2012 har avslutats i samarbetet under personer, 18 procent av de 3 980, har lämnat samarbetet till arbete eller utbildning personer, 38 procent, av de 3 980, har gått till arbete eller utbildning, deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program eller är öppet arbetslösa personer, 61 procent av de 3 980, tillhör gruppen övriga, varav drygt 90 procent av dessa återgår till Försäkringskassan. Det kan till exempel handla om personer där de arbetsförberedande insatserna inte resulterat i en ökad aktivitetsnivå och att det därför inte är möjligt att fortsätta i arbetslivsinriktade insatser. Män går i något högre grad än kvinnor till arbete eller utbildning efter samarbetet. Kvinnor och män är inskrivna i program i lika stor utsträckning. I åldersintervallet år är det en större andel som går till arbete och utbildning än deltagare i de andra åldersgrupperna. Av deltagarna är det fler inrikes födda som går till arbete och utbildning än personer som är utrikes födda. Andelen personer som av Arbetsförmedlingen registrerats ha funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (enligt Arbetsförmedlingens definition) går till arbete eller utbildning i högre grad än personer utan registrerad funktionsnedsättning. 1 Detta inkluderar individer som startat innan 1 februari 2012.

9 Sida: 9 av Inledning De senaste åren har reformerna inom sjukförsäkringen inneburit att det långvariga samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har utvecklats och fördjupats. För att kunderna ska uppleva ett tidigare och bättre stöd inledde myndigheterna under hösten 2011 ett gemensamt utvecklingsarbete. I februari 2012 infördes en ny samarbetsform och flera nya moment i samarbetet. I den nya samarbetsformen är ingången till insatser en gemensam kartläggning. Syftet med det förstärkta samarbetet är att öka kundens förutsättningar att få eller återfå sin arbetsförmåga, och Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan bistår i samarbete med det stöd som respektive organisation kan ge. Kundens delaktighet är en central förutsättning för rehabiliteringsarbetet, där även andra viktiga aktörer som vårdgivare, arbetsgivare eller kommunen kan delta. Samarbetet kring kunden pågår så länge han eller hon har behov av ett gemensamt stöd. Den långsiktiga satsningen på samarbetet, som kan genomföras tack vare en förväntad tilldelning på 738 miljoner kronor per år fram till och med 2016, skapar förbättrade möjligheter att långsiktigt planera för gemensamt stöd till kunder som behöver insatser för att kunna nå målet om egen försörjning. 2. Stödet till kunden Gemensam kartläggning inleder det samarbete som ska ge kunden stöd ut i arbete. I de fall Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tillsammans med kunden ser förutsättningar för fortsatta steg mot arbete planeras efter kartläggningen olika aktiva insatser. De insatser som erbjuds i samarbete mellan myndigheterna består av arbetsförberedande insatser, arbetslivsinriktade insatser och konsultativt stöd till arbetsgivare. Samarbetet ska främja kundens ansvarstagande och delaktighet. Insatser ska vara individuellt anpassade och erbjudas så snart kunden kan tillgodogöra sig dem. 3. Gemensam kartläggning Vid en gemensam kartläggning får kunden ett erbjudande om att träffa Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i ett eller flera möten, där även andra aktörer som vårdgivare och arbetsgivare kan delta. En gemensam kartläggning har som mål att genom planering ge kunden tillgång till tidiga och aktiva insatser utifrån sina behov och förutsättningar. Tillsammans med kunden kan både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan initiera en gemensam kartläggning. Vid en gemensam kartläggning klargörs kundens förutsättningar för arbete ur ett medicinskt och arbetslivsinriktat perspektiv. En viktig utgångspunkt är att kunden ska vara delaktig i planering och genomförande av alla insatser

10 Sida: 10 av 21 och att myndigheterna ska arbeta metodiskt för att stimulera och motivera till detta. Den information om kunden som redan finns på båda myndigheterna ska användas för ett effektivt resursutnyttjande men också för att kunden inte ska behöva upprepa sin historia, utan kunna uppleva att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övriga aktörer samarbetar med ett helhetsperspektiv. Vid gemensam kartläggning inventeras också befintliga lokala resurser som matchas med kundens behov och förutsättningar. Kartläggningen avslutas med att kunden tillsammans med arbetsförmedlaren och den personliga handläggaren på Försäkringskassan kommer överens om en övergripande plan för vilka aktiviteter och insatser som behövs för att kunden ska komma tillbaka till arbetslivet. För en del kunder är det efter gemensam kartläggning och planering aktuellt med aktiva insatser av olika slag där arbetsförmedlaren och den personliga handläggaren samarbetar för att ge stöd till kunden. I andra fall kan kunden få fortsatt stöd av enbart Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. 4. Gemensamt stöd till kunden Den gemensamma kartläggningen är ingången till aktiva insatser för alla kunder som är i behov av det. Det gemensamma stödet erbjuds kunden under aktiva insatser på Arbetsförmedlingen. För dem som fortfarande har anställning erbjuds deras arbetsgivare dessutom ett konsultativt stöd. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ett gemensamt ansvar för helhet, planering och måluppfyllelse. Samarbetet fortgår under hela den period då kunden har behov av stöd från båda myndigheterna, även om kundens ersättning ändras. Kunden, arbetsförmedlaren och den personliga handläggaren formulerar tillsammans målen för aktiviteterna och anpassar insatserna efter kundens behov. Vid gemensamma uppföljningar följs kundens utveckling, behov av nya eller parallella insatser från olika aktörer värderas och aktuell planering revideras vid behov. Genom kontinuerliga uppföljningar är det möjligt att ta ställning till när målet har uppnåtts och aktiviteterna därför kan avslutas eller avbrytas i de fall kunden trots anpassningar inte kan tillgodogöra sig en planerad insats. 4.1 Arbetsförberedande insatser vid Arbetsförmedlingen Efter gemensam kartläggning kan arbetsförberedande insatser erbjudas till kunder som inte är redo för arbetslivsinriktade insatser, och som har en instabil eller mycket låg aktivitetsnivå. De syftar till att förbereda och stärka kunden inför arbetslivsinriktad rehabilitering eller deltagande i programmet arbetslivsintroduktion. Exempel på arbetsförberedande aktiviteter är datorträning, friskvårdsaktiviteter och ergonomi samt bearbetande insatser.

11 Sida: 11 av 21 Under tid i arbetsförberedande insatser är det ofta nödvändigt med ett samarbete med vården och andra aktörer. Vid behov bedrivs de arbetsförberedande insatserna parallellt med andra insatser. 4.2 Arbetslivsinriktade insatser vid Arbetsförmedlingen Arbetslivsinriktade insatser kan erbjudas direkt efter gemensam kartläggning eller efter arbetsförberedande insatser. Karaktäristiskt för dessa är att de förutsätter att kunden har en relativt stabil aktivitetsnivå. Det kan handla om vägledning, arbetsprövning, jobbsökaraktiviteter och matchning. Även under arbetslivsinriktade insatser är ett fortsatt samarbete med andra aktörer viktigt, och andra insatser kan bedrivas parallellt. 4.3 Konsultativt stöd till arbetsgivare Vid gemensam kartläggning kan myndigheterna identifiera behov av att stödja arbetsgivare så att kundens arbetsförmåga kan tillvaratas på arbetsplatsen. Denna insats syftar till att finna lösningar så att den enskilde kan vara kvar i sin anställning hos arbetsgivaren. Stödet förväntas resultera i att arbetsgivaren påbörjar anpassnings- eller rehabiliteringsinsatser med eller utan stöd av företagshälsovård eller annan aktör. Målet med stödet är att öka kundens möjligheter att fortsätta sin anställning hos arbetsgivaren. 5. Övriga mötesformer I vissa situationer är det inte aktuellt med gemensam kartläggning eller fortsatt gemensamt stöd. För att säkerställa att kunder får stöd även vid övergångar mellan myndigheterna finns andra mötesformer att tillgå. Ett kontaktmöte erbjuds kunder som riskerar att inte kunna återgå till sin arbetsgivare efter dag 180 i rehabiliteringskedjan. Ett sådant möte syftar till att kunden ska få stöd i att söka annat arbete redan under sjukskrivningstiden. Ett överlämningsmöte erbjuds kunder där Försäkringskassan överväger att inte längre betala ut sjukpenning eller ger avslag på en ansökan om sjukpenning, aktivitetsersättning eller sjukersättning. Det görs för att kundens övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen ska ske på ett bra sätt. 6. Resultat Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har beslutat om följande mål för det förstärkta samarbetet år 2013: Kunderna ska uppleva ett bättre stöd gemensamma kartläggningar beräknas genomföras. 6.1 Kunder ska uppleva ett bättre stöd Målet är att kunderna ska uppleva ett bättre stöd. Detta kommer att mätas via en kundundersökning som ska genomförs under hösten 2013.

12 Sida: 12 av Genomförda gemensamma kartläggningar Totalt har gemensamma kartläggningar genomförts under januari till och med maj 2013 (detta kan jämföras med 2012 då gemensamma kartläggningar genomfördes under hela året). Det innebär att volymmålet att genomföra gemensamma kartläggningar under 2013 bör kunna uppnås, givet ett fortsatt jämnt inflöde. Tabell 1 Antal genomförda gemensamma kartläggningar jan - maj 2013 för personer som har sjukpenning fördelat på kön, ålder och tid i sjukfall Antal Andel Totalt % Kvinnor % Män % Ålder % % % % % > % Tid i sjukfall under 90 dgr % dgr % 180 dgr - 1 år % över 1 år % Källa: Försäkringskassan Av de genomförda kartläggningarna har genomförts med kunder som har sjukpenning gemensamma kartläggningar har genomförts med kunder som har sjuk- eller aktivitetsersättning gemensamma kartläggningar har initierats av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen initierar vid behov gemensam kartläggning då arbetssökande inte kan delta i planerade aktiviteter, eller då aktivitetsbegränsningen är så omfattande att det inte är möjligt att upprätta en handlingsplan på grund av sjukdom. Målsättningen är att en gemensam kartläggning ska genomföras så tidigt som möjligt i ett sjukfall. 26 procent av de gemensamma kartläggningarna som genomförts med kunder som har sjukpenning genomfördes innan dag 180 i rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan ska senast dag 730 i rehabiliteringskedjan ta ställning till om det är aktuellt med en gemensam kartläggning som en förberedelse för programmet arbetslivsintroduktion. Det gör att en stor andel kartläggningar även görs

13 Sida: 13 av 21 sent i rehabiliteringskedjan, 53 procent har genomförts efter ett års sjukskrivning. Mer än hälften av kunderna (52 procent) har en psykiatrisk diagnos när gemensam kartläggning genomförs. Arbetslösa kunder har oftare en psykiatrisk diagnos (57 procent) än de som har en anställning (47 procent). Unga arbetslösa har i hög utsträckning en psykiatrisk diagnos, 72 procent av de arbetslösa i åldersintervallet år och 75 procent i åldersintervallet år. Motsvarande siffror för dem som har en anställning är 44 procent med psykiatriska diagnoser i åldersintervallet år och 65 procent för anställda i åldersintervallet år. Kunder med psykiatriska diagnoser utgör en heterogen grupp men aktivitetsnivån är i många fall mycket låg och instabil över tid. Behoven av anpassning i aktiviteter och uppföljning är därför omfattande vilket ställer stora krav på myndigheternas förmåga att samarbeta. Behovet av parallella och samordnade insatser med vårdgivare är också omfattande.

14 Sida: 14 av Aktiva insatser Tabell 2 Personer som startat i aktiva rehabiliteringsinsatser under första halvåret 2013 fördelat på bakgrundsvariabler Anställd sjukskriven/se Arbetslös med sjukersättning Arbetslös med aktivitetsstöd Sjukskriven arbetslös Ung arb.lös med aktivitetsersättning 2 Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt % 296 4% 584 8% % % % Kvinnor % 185 4% 387 8% % 405 8% % Män % 111 4% 197 7% % % % Ålder år 38 6% 11 2% 25 4% % % % år % 67 4% 146 9% % % % år % 71 4% 122 6% % 1 0% % år % 100 4% 178 8% % 2 0% % år % 47 3% 113 8% % 0 0% % Födelseland Inrikes födda % 230 4% 454 7% % % % Utrikes födda % 66 5% 130 9% % 77 5% % Funktionsnedsättning Ja % 204 4% 415 8% % % % Nej % 92 4% 169 7% % 135 6% % Utbildningsnivå Förgymnasial utb % 94 5% 144 7% % % % Gymnasial utb % 134 4% 259 7% % % % Eftergymnasial utb % 68 3% 181 9% % 35 2% % Källa: Arbetsförmedlingen I tabellen redovisas de som startade i aktiva rehabiliteringsinsatser fördelat på grupp och bakgrundsvariabler. Under första halvåret 2013 var det nya individer som kom in i samarbetet. Sammantaget är gruppen sjukskrivna arbetslösa den största gruppen i aktiva insatser (52 procent). Under 2012 var denna andel 54 procent. Därefter kommer gruppen anställd sjukskriven/anställd med sjukersättning på 27 procent. Unga arbetslösa med aktivitetsersättning utgör tio procent och lägst andel av inflödet utgörs av 2 Till och med 29 år.

15 Sida: 15 av 21 arbetslösa med sjukersättning. Detta skiljer sig något från 2012 då arbetslösa med aktivitetsstöd utgjorde det lägsta inflödet. Tabell 3 Deltagare som är aktuella i samarbetet första halvåret Månad Antal januari februari mars april maj juni Genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingen I juni 2013 var personer samtidigt aktuella för insatser i samarbetet. Detta kan jämföras med juni 2012 då personer var aktuella i insatser. 3 Detta inkluderar individer som startat innan 1 februari 2012.

16 Sida: 16 av 21 Tabell 4 Deltagare som påbörjat aktiva insatser efter 1 februari 2012 och som myndigheterna under första halvåret 2013 avslutat samarbetet kring Till arbete och utbildning Arbetsmarknadspolitiska program Öppet arbetslösa Övriga Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt % % 201 5% % % Kvinnor % % 132 5% % % Män % % 69 5% % % Ålder år 59 25% 36 15% 16 7% % % år % % 38 5% % % år % % 49 5% % % år % % 66 6% % % år % 85 11% 32 4% % % Födelseland Inrikes födda % % 169 5% % % Utrikes födda % % 32 4% % % Funktionsnedsättning Ja % % 135 5% % % Nej % % 66 5% % % Utbildningsnivå Förgymnasial utb % % 59 6% % % Gymnasial utb % % 92 5% % % Eftergymnasial utb % % 50 5% % % Källa: Arbetsförmedlingen Av de personer som startat i samarbetet efter 1 februari 2012 och som lämnat samarbetet under första halvåret 2013 har 18 procent (735 personer) gått till arbete eller utbildning. 61 procent (2 442 personer) tillhör gruppen övriga, varav drygt 90 procent av dem återgår till Försäkringskassan. Det kan till exempel handla om personer där de arbetsförberedande insatserna inte resulterat i en ökad aktivitetsnivå och att det därför inte är möjligt att fortsätta i arbetslivsinriktade insatser. Andelen till arbete eller utbildning uppvisar en marginell försämring jämfört med 2012, då 21 procent gick till arbete eller utbildning och 63 procent tillhörde gruppen övriga. I hela gruppen är det personer, 38 procent, som gått till arbete eller utbildning, deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program eller är öppet arbetslösa. Män går i något högre grad än kvinnor till arbete eller utbildning efter samarbetet. Kvinnor och män är inskrivna i program i lika stor utsträckning.

17 Sida: 17 av 21 I åldersintervallet år är det en större andel som går till arbete och utbildning än deltagare i de andra åldersgrupperna. Av deltagarna är det fler inrikes födda som går till arbete och utbildning än personer som är utrikes födda. Andelen personer som av Arbetsförmedlingen registrerats ha funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (enligt Arbetsförmedlingens definition) går till arbete eller utbildning i högre grad än personer utan registrerad funktionsnedsättning. Det nya samarbetet myndigheterna emellan (som startade 1 februari 2012) har nu pågått i ungefär ett och ett halvt år. Resultaten för 2012 tycks vara stabila och även gälla första halvåret 2013, dock med en marginell skillnad vad gäller andelen till arbete eller utbildning. I övrigt, uppdelat efter karakteristika, är resultaten i stort sett identiska med Av de kunder som deltagit i arbetsförberedande respektive arbetslivsinriktad insats kan en övervikt för arbetslivsinriktade insatser skönjas. Cirka två tredjedelar av kunderna deltar i arbetslivsinriktade insatser, och cirka en tredjedel i arbetsförberedande insatser. Detta får ses som positivt då merparten av deltagarna således har en aktivitetsförmåga som kan klara av aktiviteter så som arbetspraktik och arbetsträning för att komma närmare ett fullt arbetskraftsdeltagande. 6.4 Konsultativt stöd till arbetsgivare I år har konsultativt stöd till arbetsgivare genomförts i endast 34 ärenden. Av den anledningen kommer Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att se över det konsultativa stödets innehåll och utformning. 7. Medelsfördelning och förbrukning Regeringen har avsatt totalt 738 miljoner kronor för rehabiliteringsinsatser i samarbete. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har utifrån kända förutsättningar fördelat medlen. Till kostnader för förvaltning har 365 miljoner kronor fördelats till Arbetsförmedlingen och till Försäkringskassan har cirka 209 miljoner kronor fördelats. Arbetsförmedlingen har tilldelats 164 miljoner kronor avseende direkta kostnader till insatser för deltagare i samarbetet.

18 Sida: 18 av Försäkringskassans förbrukning av medel Tabell 5 Försäkringskassans förbrukning av medel första halvåret 2013 Verksamhetsområden Belopp i tkr 2013 Gemensam kartläggning - samarbetet FK/Af Insatser i samarbete med Af Kvarvarande HPL-samverkan från Utveckling av samarbete FK/Af 800 VO-gemensam samverkanssamordning Totalt Källa: Försäkringskassan Tabellen ovan redovisar förbrukningen av medel under första halvåret 2013 inom Försäkringskassan. Totalt har 61 miljoner kronor upparbetats vilket är något under budgeterad förbrukning. Förvaltningsmedlen finansierar huvudsakligen de personliga handläggarnas tid i arbetet med samordnande insatser vid gemensam kartläggning och aktiva insatser, möten initierade av Arbetsförmedlingen samt möten tillsammans med arbetsgivare i samband med konsultativt stöd. Som stöd för samarbetet finns inom varje verksamhetsområde samverkanssamordnare från vardera myndighet som utarbetar former för en effektiv resultatuppföljning och medverkar i utvecklingsarbetet (Verksamhetsområdesgemensam samverkanssamordning). 7.2 Arbetsförmedlingens förbrukning av medel Tabell 6 Förbrukning av förvaltnings- och programmedel första halvåret 2013 Verksamhetsområden Belopp i tkr 2013 Förvaltningskostnader Köp av utbildning Aktiva rehabiliteringsinsatser Stöd till arbetsgivare Aktivitetsstöd Totalt Varav förvaltning Varav program Källa: Arbetsförmedlingen Tabellen ovan redovisar Arbetsförmedlingens förbrukade medel fördelat på förvaltning och kostnader för program samt köp av aktiva

19 Sida: 19 av 21 rehabiliteringsinsatser under första halvåret 2013, totalt drygt 294 miljoner kronor. På förvaltningsdelen redovisas en förbrukning om cirka 182 miljoner kronor. Detta motsvarar ungefär hälften av tilldelningen på 365 miljoner kronor och är i linje med den förbrukade perioden av året. Vad gäller programmedel så redovisar Arbetsförmedlingen en förbrukning på programdelen med cirka 112 miljoner kronor, vilket motsvarar 68 procent av tilldelade medel i år. Detta speglar ett större inflöde till aktiva insatser från gemensam kartläggning än vad som tidigare var beräknat. När det gäller de 164 miljoner kronor som fördelats till programkostnader så belastas kostnaderna för lönesubventioner, arbetshjälpmedel samt stöd till personligt biträde på ordinarie anslag 1:4 då deltagare som får del av dessa stöd övergår i anställning eller befinner sig i insatser så nära arbetsmarknaden att samarbetets mål därför är uppnått. Arbetsförmedlingen konstaterar ett ökat behov av medel för aktiva insatser 2013 jämfört med tilldelningen för Antalet deltagare i aktiva insatser visar sig även vara större än vad som planerades inför 2013 och en fortsatt linjär ökning kan noteras (se tabell 3 ovan). Denna ökning beror sannolikt på att något fler personer än beräknat kommer till gemensam kartläggning och därefter till aktiva insatser samt att insatserna pågår under lång tid. Individerna har ofta en omfattande ohälsa och startar i aktiva insatser efter relativt lång tid i sjukskrivning. Givet detta inflöde till aktiva insatser bedömer Arbetsförmedlingen att tilldelningen av medel ej är tillräcklig. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan behöver dock mot bakgrund av den mycket höga förbrukningen av programmedel gemensamt göra en översyn av hur dessa särskilda medel utnyttjas i olika insatser. Vidare behöver en analys göras av i vilket skede medel tas i anspråk utifrån respektive myndighets ordinarie budget. Syftet med detta är att på bästa ändamålsenliga sätt utifrån gällande regelverk och anvisningarna i budgetpropositionen för 2013 utveckla tydliga rutiner för de ansvariga handläggarna. 8. Effektutvärdering I regleringsbreven för 2012 fick myndigheterna i uppdrag att genomföra en effektutvärdering av rehabiliteringsinsatserna. Arbetet med effektutvärderingen fortgår enligt plan. En randomisering inleddes den 1 september 2012 och avslutades den 1 februari i år. Den har fungerat i enlighet med utvärderingens design. Uppföljningsperioden kommer att vara cirka ett år till den första redovisningen av resultat den 30 april Därefter, under 2014, kommer också resultaten att kunna omsättas i utvecklingsarbetet.

20 Sida: 20 av Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (SUS) Från och med den 3 juni 2013 registreras samtliga kunder som deltar i gemensam kartläggning och aktiva insatser i det gemensamma uppföljningssystemet SUS. Genom de registreringar som görs i SUS får myndigheterna en heltäckande bild av det stöd kunderna får och därmed en förbättrad möjlighet att leda, styra och rapportera samarbetet som gäller våra kunder. 10. Ledning och styrning För att samordna och styra det gemensamma uppdraget på central nivå har Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan en nationell samverkansgrupp (NSG). I NSG fattas de gemensamma beslut som behövs för att bedriva och utveckla samarbetet. NSG består av representanter med beslutsmandat från båda myndigheterna. Styrningen av de gemensamma ambitionerna och målen sker inom respektive myndighets ordinarie styrsystem. På lokal och regional nivå sker också gemensamma avstämningar på chefsnivå och mellan särskilt utsedda samverkansansvariga. 11. Fortsatt utvecklingsarbete Den samarbetsform som infördes i februari 2012 behöver fortsatt implementeras och utvecklas. Myndigheternas gemensamma utmaningar består bland annat av att tillsammans skapa förutsättningar för att kunden ska delta aktivt i ett rehabiliteringsarbete som startar tidigare i sjukfallen, men det handlar även om att ge handläggare förutsättningar att urskilja de kunder som behöver det gemensamma stödet. En annan utmaning gäller samarbetet kring unga vuxna med aktivitetsersättning som för första gången söker sig till arbetslivet och egen försörjning. En stor och betydelsefull aspekt att utveckla gäller samarbetet med vårdgivare och kommuner som i många fall utgör nödvändiga parter i såväl kartläggning som planering och genomförande av aktiva insatser. Kontaktvägarna mellan myndigheterna och dessa parter behöver vidareutvecklas såväl strukturellt på nationell nivå som på lokal operativ nivå. Det förstärkta samarbetet innebär ett förändrat arbetssätt och inkluderar fler handläggare och chefer än det tidigare samarbetet mellan myndigheterna. Utifrån de erfarenheter som hittills gjorts kan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan urskilja behov av fortsatta implementerings- och utbildningsinsatser på båda myndigheterna i syfte att skapa större legitimitet och förståelse för arbetssättet och uppdraget.

21 Sida: 21 av 21 Under 2013 kommer ett antal myndighetsgemensamma projekt att genomföras med anledning av ovanstående.