Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning"

Transkript

1 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015 Delredovisning för 2015

2 Sida 2

3 Sida 3 Af-2015/244653, FK Datum: Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015 Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska utveckla sitt samarbete vad gäller att vidta insatser som bidrar till att den som är sjukskriven återfår arbetsförmågan och kan återgå i arbete. Samverkan ska innefatta aktiva insatser som sker så tidigt som möjligt för de personer som bedöms ha förmåga att tillgodogöra sig aktiva rehabiliteringsinsatser. Insatserna ska bidra till att skapa bättre förutsättningar för övergång till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen. Stödet till unga med aktivitetsersättning, som har behov av arbetsförberedande insatser, arbetslivsinriktad rehabilitering eller samordnade rehabiliteringsinsatser för att kunna inträda eller återgå till arbetsmarknaden, behöver utvecklas. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska, bl.a. genom samverkan med andra relevanta aktörer och inom ramen för samordningsförbundens verksamhet, verka för att unga med aktivitetsersättning ska uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga. Myndigheterna ska gemensamt redovisa vidtagna åtgärder och resultat av dessa åtgärder samt finansiering och kostnader inom respektive myndighet. Myndigheterna ska även redovisa hur deras samarbete har utvecklats. En delredovisning ska lämnas senast den 18 juni 2015 och uppdraget ska slutredovisas senast den 29 februari 2016 till Regeringskansliet (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet). I slutredovisningen ska myndigheterna dessutom lämna förslag hur arbetet inom samverkan kan utvecklas så att tiderna inom sjukförsäkringen förkortas och fler personer övergår till arbetsmarknaden.

4 Sida 4

5 Sida 5 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Gemensam kartläggning Aktiva insatser Arbetsförberedande insatser vid Arbetsförmedlingen Arbetslivsinriktade insatser vid Arbetsförmedlingen Samordningsförbund Genomförda gemensamma kartläggningar När genomförs gemensamma kartläggningar Insats efter gemensam kartläggning Andra deltagande parter vid gemensam kartläggning Genomförda aktiva insatser Inflöde till aktiva insatser Aktuella i aktiva insatser Resultat efter arbetslivsinriktad insats Resultat efter arbetsförberedande insats Antal dagar i aktiva insatser Medelsfördelning och förbrukning Arbetsförmedlingens förbrukning av medel Försäkringskassans förbrukning av medel Nationella samverkansgruppen Utvecklingsarbete Arbetet kring deltagarersättning Urval Översyn av mål och mått för uppdraget Andra aktörer Utveckling av samarbetet Bilaga... 25

6 Sida 6

7 Sida 7 Sammanfattning Syftet med det förstärkta samarbetet är att öka individens förutsättningar att identifiera och utveckla sin arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbetar och bistår med det stöd som respektive verksamhet kan ge. Antal personer som fått stöd av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan under januari maj 2015: Under januari maj 2015 har gemensamma kartläggningar genomförts. Det kan jämföras med januari - juni 2014 då kartläggningar genomfördes. Under januari maj 2015 var det personer som startade i aktiva insatser vid Arbetsförmedlingen. I jämförelse med första halvåret 2014 var det cirka fler nya personer som startade i det förstärkta samarbetet under januari maj personer som startat i samarbetet efter 1 februari 2012 har lämnat samarbetet under oktober februari 2015 efter avslutad arbetslivsinriktad insats. 846 personer, 50 procent av de 1 676, har lämnat samarbetet och är i arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutad arbetslivsinriktad insats. 324 personer, 19 procent av de 1 676, deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program eller är öppet arbetslösa 90 dagar efter avslutad arbetslivsinriktad insats personer som startat i samarbetet efter 1 februari 2012 har lämnat samarbetet under oktober 2014 februari 2015 efter avslutad arbetsförberedande insats. 218 personer, tolv procent av de 1 876, har lämnat samarbetet och är i arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutad arbetsförberedande insats. 207 unga med aktivitetsersättning som startat i samarbetet efter 1 februari 2012 har lämnat samarbetet under oktober 2014 februari 2015 efter avslutad arbetslivsinriktad insats. 115 unga med aktivitetsersättning, 56 procent av de 207, är i arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutad arbetslivsinriktad insats. Att 50 procent av deltagarna är i arbete eller utbildning ser myndigheterna som något positivt. Även det faktum att ytterligare 19 procent av deltagarna har uppnått en högre aktivitetsförmåga och kommit närmare ett deltagande på arbetsmarknaden trots en i många fall långvarig omfattande ohälsa, är något att bygga vidare på inom ramen för samarbetet. Den enskildes försörjning är en mycket viktig fråga som tar stor del av uppmärksamheten i det förstärkta samarbetet. Enligt gällande regelverk kan personer i rehabiliteringssamverkan göra anspråk på två ersättningsformer, den ena från sjukförsäkringen och den andra från arbetsmarknadspolitiken. Myndigheterna lämnade i december 2014 ett gemensamt förslag till regeringen om ändring i aktivitetsstödsförordningen, där begränsningar i möjligheten att få aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning föreslås om den enskilde samtidigt har rätt till rehabiliteringspenning. Myndigheterna förväntar sig att en stor del av oklarheterna för deltagarna och komplexiteten kring samordning av olika ersättningar som idag stör kundens rehabilitering begränsas om de förslag till förordningsändring som myndigheterna lämnat träder i kraft.

8 Sida 8

9 Sida 9 1. Inledning Syftet med det förstärkta samarbetet är att öka individens förutsättningar att identifiera och utveckla sin arbetsförmåga och att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbetar och bistår med det stöd som respektive verksamhet kan ge. De enskildas delaktighet är en central förutsättning för att insatserna ska ha framgång. Vårdgivarens medverkan är angelägen. Andra viktiga aktörer är arbetsgivare och kommun. Samarbetet kring deltagaren pågår så länge han eller hon har behov av stöd från både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Myndigheternas respektive uppdrag och gällande lagstiftning formar ett ramverk för samarbetet och anger såväl möjligheter som bortre gräns för respektive myndighets ansvar och uppdrag. Det förstärkta samarbetet består av två delar, gemensam kartläggning och aktiva insatser. 2. Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är ett arbetssätt som syftar till att identifiera individens förutsättningar och behov utifrån ett medicinskt och arbetslivsinriktat perspektiv. Tillsammans med den enskilde kan både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan initiera en gemensam kartläggning. Vid en gemensam kartläggning träffar den enskilde arbetsförmedlare och personlig handläggare från Försäkringskassan i ett eller flera möten. Där kan även andra aktörer som vårdgivare, arbetsgivare och till exempel boendestödjare eller LSS-handläggare från kommunen delta. En viktig utgångspunkt är att individen ska vara delaktig i planering och genomförande av alla insatser och att myndigheterna ska arbeta för att stimulera och motivera till detta. Kartläggningen avslutas med att den enskilde tillsammans med arbetsförmedlare och personlig handläggare formulerar en plan för vilka insatser som behövs för att han eller hon ska närma sig arbetslivet. För en del personer är det efter gemensam kartläggning aktuellt med aktiva insatser hos Arbetsförmedlingen. I andra fall visar kartläggningen att de lämpligaste insatserna för den enskilde till exempel finns genom finansiering från ett lokalt samordningsförbund. Det som är avgörande är vilka förutsättningar individen har samt vilket stöd denne behöver för att utveckla arbetsförmågan. Vid gemensam kartläggning kan myndigheterna identifiera behov av att stödja arbetsgivare så att kundens arbetsförmåga kan tillvaratas på arbetsplatsen. Målet med stödet är att öka individens möjligheter att fortsätta sin anställning hos arbetsgivaren. Stödet kan resultera i att arbetsgivaren

10 Sida 10 påbörjar anpassnings- eller rehabiliteringsinsatser med eller utan stöd av företagshälsovård eller annan aktör. 3. Aktiva insatser Efter den gemensamma kartläggningen kan aktiva insatser påbörjas för personer som är i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetsförmedlingen. Den enskilde blir erbjuden gemensamt stöd under aktiva insatser på Arbetsförmedlingen. Merparten av de insatser som Arbetsförmedlingens ger ryms inom ett arbetsmarknadspolitiskt program. Arbetsförmedlingens egen personal tar fram andra insatser som arbetsplatsförlagda aktiviteter hos arbetsgivare eller insatser hos upphandlade leverantörer. Den enskilde, arbetsförmedlaren och den personliga handläggaren formulerar tillsammans målen för insatserna och anpassar dem efter respektive individs behov. De båda myndigheterna följer upp individens utveckling och resultatet av insatserna vid gemensamma uppföljningar. Vid behov reviderar man den aktuella planen. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ett gemensamt ansvar för helhet, planering och måluppfyllelse. Det är Försäkringskassans uppgift att bedöma individens nedsättning av arbetsförmåga och behov av samordnad rehabilitering. Arbetsförmedlingens uppdrag är att i samarbete med Försäkringskassan ge det stöd personen behöver för att utveckla sin arbetsförmåga och att hitta insatser som passar de olika individerna. Arbetsförmedlingen ansvarar ytterst för att deltagaren får del av insatser genom aktiviteter som erbjuds på det lokala arbetsförmedlingskontoret, genom kontakter med externa leverantörer av exempelvis rehabiliteringstjänster och andra upphandlade insatser samt genom Arbetsförmedlingens specialistresurser. Försäkringskassan ansvarar ytterst för att samordna de insatser som behövs, följa upp att rehabiliteringsplanen följs och ha kontakt med vården och andra aktörer. Under tid i aktiva insatser är det ofta nödvändigt att samarbeta med vården, kommunen och andra aktörer. Vid behov bedrivs insatserna parallellt med insatser hos andra aktörer. 3.1 Arbetsförberedande insatser vid Arbetsförmedlingen Efter gemensam kartläggning kan Arbetsförmedlingen erbjuda arbetsförberedande insatser för personer som har en instabil eller låg aktivitetsnivå. De syftar till att förbereda och stärka personen för att kunna delta i arbetslivsinriktade insatser. Exempel på aktiviteter som är arbetsförberedande är datorträning, friskvårdsaktiviteter och utredning via Arbetsförmedlingens specialister. Det kan också handla om stödjande insatser för personer som har svårt att hantera omställningssituationen. 3.2 Arbetslivsinriktade insatser vid Arbetsförmedlingen Arbetslivsinriktade insatser kan erbjudas direkt efter gemensam kartläggning eller efter arbetsförberedande insatser. Insatserna förutsätter att individen har en relativt stabil aktivitetsnivå. Insatserna är ofta arbetsplatsförlagda som arbetspraktik, men det kan även handla om yrkesvägledning eller olika jobbsökaraktiviteter, eller en kombination av flera aktiviteter.

11 Sida Samordningsförbund 1 Samordningsförbunden kan i vissa fall vara ett alternativ efter gemensam kartläggning. De kan ge en möjlighet att skapa flexibla och lokalt anpassade samverkanslösningar som ett komplement till Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ordinarie verksamhet. För samordningsförbunden är yngre personer en tydlig målgrupp. Den verksamhet som de finansierar har ett stort fokus på deltagare i åldern år. Det överensstämmer bra med det särskilda uppdrag som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har att särskilt stödja unga med aktivitetsersättning. 4. Genomförda gemensamma kartläggningar Under januari maj 2015 har gemensamma kartläggningar genomförts. Det kan jämföras med januari - juni 2014 då kartläggningar genomfördes. Cirka 64 procent av deltagarna är kvinnor. Cirka 77 procent av personerna hade sjukpenning innan kartläggningen och cirka 13 procent hade aktivitetsersättning. Ungefär tio procent av kartläggningarna initierades av Arbetsförmedlingen för arbetssökande med hälsoproblem. 4.1 När genomförs gemensamma kartläggningar Försäkringskassan hämtar statistik om det förstärkta samarbetet från det gemensamma uppföljningssystemet; Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (SUS). För att utöver de uppgifter som där kan registreras också kunna se när i sjukfall och tid med aktivitetsersättning som gemensamma kartläggningar genomförs så har en samkörning med övriga interna system på Försäkringskassan gjorts i maj De resultat som presenteras i avsnitt och kommer från denna samkörning, och gäller perioden januari april Personer med sjukpenning Utvecklingstrenden gällande sena kartläggningar är fortsatt negativ. Tolv procent av kartläggningarna genomförs innan dag 180. Ytterligare 19 procent genomförs innan sjukfallet är ett år. Motsvarande resultat för 2014 var 14 och 22 procent. Av kartläggningarna genomförs 31 procent således under första årets sjukskrivning. År 2014 genomfördes 36 procent under första årets sjukskrivning. Av kartläggningarna genomförs 29 procent när sjukfallet är dagar. Resterande kartläggningar genomförs sent i sjukfallen, som en delförberedelse för programmet arbetslivsintroduktion. Mellan dag 730 och 914 genomförs 38 procent. Motsvarande resultat för 2014 var 37 procent. 1 Se återrapport De nationella aktörernas stöd för utveckling av samordningsförbund.

12 Sida 12 Tabell 1 Antal genomförda gemensamma kartläggningar januari april 2015 för personer som har sjukpenning fördelat på kön, ålder och tid i sjukfall Antal Andel Totalt % Kvinnor % Män % Ålder % % % > % % Tid i sjukfall under 90 dgr 161 4% dgr 319 8% dgr % dgr % dgr % dgr % dgr 98 2% Källa: Försäkringskassan Diagram 1 Antal genomförda gemensamma kartläggningar januari april 2015 för personer som har sjukpenning fördelat på tid i sjukfall Tid i sjukfall 40% 38% 35% 30% 25% 20% 19% 18% 15% 10% 5% 4% 8% 11% 2% 0% under 90 dgr dgr dgr dgr dgr dgr dgr Källa: Försäkringskassan

13 Sida Unga med aktivitetsersättning Av kartläggningarna med personer som har aktivitetsersättning genomförs 18 procent under personens första år med aktivitetsersättning. År 2014 var motsvarande resultat 20 procent. Tabell 2 Antal genomförda gemensamma kartläggningar januari april 2015 för personer som har aktivitetsersättning fördelat på kön, ålder och tid med aktivitetsersättning Antal Andel Totalt % Kvinnor % Män % Ålder % % % Tid i AE Upp till 1 år % Upp till 2 år % Upp till 3 år % Upp till 4 år 86 12% Upp till 5 år 68 10% Upp till 6 år 36 5% Upp till 7 år 42 6% 7 år eller mer % Källa: Försäkringskassan

14 Sida 14 Diagram 2 Antal genomförda gemensamma kartläggningar januari april 2015 för personer som har aktivitetsersättning fördelat på tid med aktivitetsersättning 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Tid i AE 18% 18% 15% 16% 12% 10% 5% 6% Upp till 1 år Upp till 2 år Upp till 3 år Upp till 4 år Upp till 5 år Upp till 6 år Upp till 7 år 7 år eller mer Källa: Försäkringskassan 4.2 Insats efter gemensam kartläggning I 83 procent av genomförda kartläggningar med personer med sjukpenning går individen vidare till aktiva insatser, under perioden januari maj. För samma period 2014 var motsvarande resultat 78 procent. Motsvarande resultat för unga med aktivitetsersättning är 81 procent (80 procent för samma period 2014) och för hela urvalet 78 procent. De som kommer från sjukförsäkringen och inte går vidare till insatser vid Arbetsförmedlingen efter kartläggning har antingen visat sig inte vara redo för insatser för närvarande eller så går de vidare till andra insatser, till exempel inom ramen för samordningsförbundens verksamhet. Av genomförda gemensamma kartläggningar har tio procent initierats av Arbetsförmedlingen för arbetssökande med hälsoproblem. Ofta går inte dessa personer vidare till aktiva insatser hos Arbetsförmedlingen, utan söker i stället ersättning från sjukförsäkringen. Den vanligaste insatsen efter gemensam kartläggning är arbetsförberedande insatser som väljs i 66 procent av de kartläggningar där personen går vidare till aktiva insatser. 4.3 Andra deltagande parter vid gemensam kartläggning I genomsnitt genomfördes 1,37 möten per gemensam kartläggning under januari maj Det kan jämföras med 1,35 möten per gemensam kartläggning under samma period För unga med aktivitetsersättning är antalet möten per kartläggning något högre än genomsnittet med 1,49 möten per kartläggning. Den vanligast förekommande deltagande parten utöver Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är hälso- och sjukvården som deltar i cirka 13 procent av kartläggningarna.

15 Sida 15 Vid kartläggningar för personer med sjukpenning är den vanligast förekommande deltagande parten hälso- och sjukvården som deltar i cirka tolv procent av kartläggningarna, följt av arbetsgivare (cirka fyra procent) och kommun (cirka två procent). Vid kartläggningar för unga med aktivitetsersättning är kommunen den vanligast förekommande parten (cirka 14 procent), följt av hälso- och sjukvården (cirka nio procent). 5. Genomförda aktiva insatser 5.1 Inflöde till aktiva insatser Under januari maj 2015 var det personer som startade i aktiva insatser (se tabell 3 nedan). Den största gruppen utgörs av arbetslösa sjukskrivna, som utgör 57 procent av alla i aktiva insatser. Detta kan jämföras med första halvåret 2014 då andelen var 52 procent. Den näst största gruppen är anställda sjukskrivna/anställda med sjukersättning vilken utgör 23 procent av totalen (26 procent första halvåret 2014). Unga med aktivitetsersättning utgör 14 procent (16 procent första halvåret 2014) och lägst andel av inflödet utgörs av arbetslösa med aktivitetsstöd. I jämförelse med första halvåret 2014 var det cirka fler nya personer som startade i det förstärkta samarbetet under januari maj Deltagare i programmet arbetslivsintroduktion är exkluderade i denna återrapportering.

16 Sida 16 Tabell 3 Personer som startat i aktiva insatser under januari maj 2015 Anställd sjukskriven/se Arbetslös med sjukersättning Arbetslös med aktivitetsstöd Arbetslös sjukskriven Ung med aktivitetsersättning Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt % 171 3% 141 2% % % % Kvinnor % 87 2% 89 2% % % % Män % 84 4% 52 2% % % % Ålder år 110 7% 17 1% 27 2% % % % år % 35 3% 32 2% % % % år % 63 4% 37 2% % 1 3 0% % år % 53 4% 34 3% % 0% % år % 3 1% 11 3% % 0% % Födelseland Inrikes födda % 141 3% 107 2% % % % Utrikes födda % 30 3% 34 3% % 82 8% % Funktionsnedsättning 4 Ja % 133 3% 89 2% % % % Nej % 38 2% 52 3% % 115 6% % Utbildningsnivå Förgymnasial utb % 49 3% 33 2% % % % Gymnasial utb % 85 3% 63 2% % % % Eftergymnasial utb % 37 2% 45 3% % 50 3% % Källa: Arbetsförmedlingen 5.2 Aktuella i aktiva insatser I maj 2015 befann sig personer i aktiva insatser (även här är deltagare i arbetslivsintroduktion exkluderade). Detta kan jämföras med maj 2014 då personer var i aktiva insatser. I genomsnitt under 2015 befann sig personer i aktiva insatser i slutet av varje månad. Majoriteten av deltagarna i aktiva insatser hos Arbetsförmedlingen är inskrivna i program. I hela gruppen är elva procent registrerade som arbetssökande med förhinder. Individer i denna kategori bedöms i nuläget inte ha förutsättningar att ta del av insatser hos Arbetsförmedlingen. Merparten av deltagarna återfinns i programmet arbetslivsinriktad rehabilitering (55 procent). Det näst vanligaste programmet är aktiviteter inom vägledning och platsförmedling (17 procent). Andra förekommande program är fördjupad kartläggning och vägledning. Myndigheterna har även valt att analysera när i processen (efter inskrivning i det förstärkta samarbetet hos Arbetsförmedlingen) beslut tas om insats eller program för den arbetssökande. Data 2 Felregistrering. 3 Felregistrering. 4 Funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga enligt Arbetsförmedlingens definition.

17 Sida 17 visar att de flesta beslut om insats eller program fattas under perioden 0-29 dagar efter inskrivning i det förstärkta samarbetet. Tabell 4 Antal personer i aktiva insatser under 2015, genomsnitt per månad Månad Antal januari februari mars april maj Genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingen 5.3 Resultat efter arbetslivsinriktad insats Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har beslutat att målet för det förstärkta samarbetet är att 45 procent efter avslutad arbetslivsinriktad insats ska vara i arbete eller utbildning. Målet mäts 90 dagar efter att förstärkta samarbetet i arbetslivsinriktad insats avslutats. Myndigheterna följer upp status efter aktiva insatser hos dem som deltagit i arbetslivsinriktade insatser, där aktivitetsförmågan är högre, mer stabil och aktiviteterna ofta är arbetsplatsförlagda. Som beskrevs ovan är deltagare i programmet arbetslivsintroduktion inte heller inkluderade i gruppen som redovisas under avsnitt 5.3. Av de personer som startat i aktiva insatser efter 1 februari 2012 och som lämnat det förstärkta samarbetet oktober februari 2015 efter arbetslivsinriktad insats är 50 procent (846 personer) i arbete eller utbildning (se tabell 5 nedan). Detta är en förbättring jämfört med delredovisningen för 2014, då 43 procent (497 personer) var i arbete eller utbildning. Resultatet efter arbetslivsinriktad insats uppvisar emellertid stora regionala skillnader. Även om det förstärkta samarbetet är avslutat för individen kan personen kvarstå i andra program eller insatser hos Arbetsförmedlingen. Av alla personer som lämnat samarbetet är elva procent i en utvecklingsanställning och tio procent i en anställning med lönebidrag (för att erhålla sökandekategorier utifrån tabell 5, se tabell 9 i bilaga). Myndigheterna har även valt att undersöka i vilken sökandekategori individerna befann sig i månaden innan avslut i det förstärkta samarbetet (se tabell 10 i bilaga). Den vanligaste sökandekategorin utgörs av 71 (programmet arbetslivsinriktad rehabilitering). Utöver de 50 procent som är i arbete eller utbildning är det 19 procent (324 personer) som deltar i arbetsmarknadspolitiskt program (det vanligaste programmet utgörs av arbetslivsinriktad rehabilitering) eller är öppet arbetslösa. Att 50 procent av deltagarna är i arbete eller utbildning ser myndigheterna som något positivt. Även det faktum att ytterligare 19 procent av deltagarna har uppnått en högre aktivitetsförmåga och kommit närmare ett deltagande på arbetsmarknaden trots en i många fall långvarig omfattande ohälsa, är något att bygga vidare på inom ramen för samarbetet. Gruppen övriga 5 utgör 30 procent (506 personer), varav 72 procent av dem återgår till Försäkringskassan och sjukförsäkringen. Det är på grund av omfattande ohälsa inte möjligt för dessa personer att fortsätta i aktiva insatser. Vad gäller status efter arbetslivsinriktad insats är män i högre grad än kvinnor i arbete eller utbildning efter arbetslivsinriktad insats. Kvinnor deltar i arbetsmarknadspolitiska program i större utsträckning 5 Personer som avaktualiserats från Arbetsförmedlingen samt arbetssökande med förhinder.

18 Sida 18 än män och kvinnor har en högre andel än män som lämnar till gruppen övriga. En klar majoritet av gruppen övriga går tillbaka till sjukförsäkringen. I åldersintervallet år är det en större andel som är i arbete eller utbildning (53 procent) än deltagare i de andra åldersgrupperna. Myndigheterna har valt att undersöka gruppen unga med aktivitetsersättning specifikt, då detta är en viktig grupp i det förstärkta samarbetet. Resultatet visar att 56 procent av de unga med aktivitetsersättning (115 av 207 personer) är i arbete eller utbildning, vilket är bättre jämfört med hela gruppen. Bland unga med aktivitetsersättning är fler män än kvinnor i arbete eller utbildning (56 respektive 55 procent). Gruppen inrikes födda har en högre andel i arbete eller utbildning än gruppen utrikes födda (51 respektive 48 procent). Deltagare med eftergymnasial utbildning är i arbete eller utbildning i större utsträckning än deltagare med lägre utbildningsnivå. Andelen personer med registrering av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är i arbete eller utbildning i högre grad än personer utan registrerad funktionsnedsättning. 6 Ohälsa eller förekomst av funktionsnedsättning medför inte per automatik att Arbetsförmedlingen registrerar funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Registreringen kan ske först då funktionsnedsättningen sätts i relation till tänkta eller befintliga krav i arbetsuppgifter och arbetsplatsers miljö. För personer med mycket stor aktivitetsbegränsning på grund av ohälsa gäller att dessa aldrig, vare sig i planering eller genomförande av insats, har kunnat värdera sin förmåga i förhållande till ett tänkt eller befintligt arbete, och dessa personer har därför inte registrerats med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Av denna anledning kan deltagare utan registrering av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga paradoxalt nog ha en mer omfattande ohälsa jämfört med dem som har registreringen. 6 Funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga enligt Arbetsförmedlingens definition.

19 Sida 19 Tabell 5 Deltagare i aktiva insatser som startat efter 1 februari 2012 och som lämnat samarbetet oktober 2014 februari 2015 efter arbetslivsinriktad insats. Status mäts 90 dagar efter avslutad arbetslivsinriktad insats Till arbete och utbildning Arbetsmarknadspolitiska program Öppet arbetslösa Övriga Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt % % 108 6% % % Kvinnor % % 56 6% % % Män % 68 10% 52 8% % % Ålder år % 38 11% 12 3% % % år % 53 15% 23 6% % % år % 61 13% 28 6% % % år % 53 14% 35 9% % % år 56 53% 11 10% 10 10% 28 27% % Födelseland Inrikes födda % % 90 6% % % Utrikes födda % 25 11% 18 8% 76 33% % Funktionsnedsättning 7 Ja % % 90 6% % % Nej 93 37% 30 12% 18 7% % % Utbildningsnivå Förgymnasial utb % 41 11% 25 7% % % Gymnasial utb % % 42 5% % % Eftergymnasial utb % 58 13% 41 9% % % Källa: Arbetsförmedlingen 5.4 Resultat efter arbetsförberedande insats Arbetsförberedande insatser kan utgöras av aktiviteter så som datorträning, friskvårdsaktiviteter och utredning via Arbetsförmedlingens specialister samt stödjande insatser som erbjuds personer som har svårt att hantera omställningssituationen. Även om aktivitetsnivån är låg hos deltagarna i arbetsförberedande insatser utgör denna grupp en betydande andel av alla deltagare i aktiva insatser. Av denna anledning kan det ändå vara intressant att se resultatet för dessa deltagare efter avslutade aktiva insatser. Som förväntat är det en lägre andel i denna grupp som är i arbete eller utbildning (se tabell 6 nedan). Som beskrevs ovan är aktivitetsnivån låg hos deltagarna i arbetsförberedande insatser, och 71 procent tillhör gruppen övriga vilket är betydligt högre jämfört med dem som lämnat arbetslivsinriktad insats. Detta tyder på en mer omfattande ohälsa hos deltagarna i arbetsförberedande insatser och visas även av det faktum att i stort sett alla av dem i gruppen övriga återgår till sjukförsäkringen. Vissa deltagare (tolv procent) befinner sig emellertid i andra program vid Arbetsförmedlingen efter arbetsförberedande insats. De vanligaste programmen utgörs av programmet arbetslivsintroduktion, arbetslivsinriktad rehabilitering och jobb- och utvecklingsgarantin. Resultatet ska ses i ljuset av att det förstärkta samarbetet myndigheterna emellan är en process som syftar till att den arbetssökandes aktivitetsförmåga ska öka och på det sättet komma närmare ett 7 Funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga enligt Arbetsförmedlingens definition.

20 Sida 20 deltagande på arbetsmarknaden. I fasen för arbetsförberedande insatser är det därför naturligt att myndigheterna, tillsammans med den arbetssökande, kommer fram till huruvida individen skulle kunna tillgodogöra sig mer jobbnära/arbetslivsinriktade aktiviteter vid Arbetsförmedlingen. Om ohälsan är så omfattande att aktiva insatser inte kan tillgodogöras av den arbetssökande, återvänder personen i stället till sjukförsäkringen. Utfallet (se tabell 6 nedan) indikerar detta förhållande. Med detta i åtanke ser myndigheterna det som något positivt att 24 procent av deltagarna i arbetsförberedande insatser är i arbete eller utbildning alternativt i andra program vid Arbetsförmedlingen 90 dagar efter avslutad arbetsförberedande insats. Tabell 6 Deltagare i aktiva insatser som startat efter 1 februari 2012 och som lämnat samarbetet oktober 2014 februari 2015 efter arbetsförberedande insats. Status mäts 90 dagar efter avslutad arbetsförberedande insats Till arbete och utbildning Arbetsmarknadspolitiska program Öppet arbetslösa Övriga Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt % % 87 5% % % Kvinnor % % 49 4% % % Män 90 13% 79 11% 38 5% % % Ålder år 64 16% 36 9% 13 3% % % år 52 13% 58 15% 18 5% % % år 49 10% 68 14% 29 6% % % år 46 11% 56 13% 21 5% % % år 7 5% 12 8% 6 4% % % Födelseland Inrikes födda % % 70 5% % % Utrikes födda 27 8% 40 12% 17 5% % % Funktionsnedsättning 8 Ja % % 60 4% % % Nej 40 9% 45 10% 27 6% % % Utbildningsnivå Förgymnasial utb % 45 9% 27 6% % % Gymnasial utb % % 46 5% % % Eftergymnasial utb % 64 14% 14 3% % % Källa: Arbetsförmedlingen 5.5 Antal dagar i aktiva insatser För att få ett grepp om hur lång tid det tar för deltagarna i det förstärkta samarbetet att komma till ett resultat har myndigheterna valt att analysera genomsnittstider i aktiva insatser, dels i arbetsförberedande och dels i arbetslivsinriktad insats. Sett till individer kvarstående i det förstärkta samarbetet (31 maj 2015) är den genomsnittliga tiden i arbetsförberedande insats 176 dagar, och 250 dagar i arbetslivsinriktad insats. Detta kan jämföras med 31 maj 2014 då tiden var 168 respektive 214 dagar. Detta innebär att personer som för tillfället är i aktiva insatser vid Arbetsförmedlingen har varit i insatserna i genomsnitt cirka sju månader. Vad gäller personliga karakteristika har män varit i aktiva insatser något längre än kvinnor, individer upp 8 Funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga enligt Arbetsförmedlingens definition.

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete 1(14) Dnr 1.1 2008/12465 Dnr 10504-2009 Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2008 Försäkringskassan

Läs mer

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Dnr: AF 2010/436389 Dnr: 036457-2011 Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 1 (29) Innehåll SAMMANFATTNING...3

Läs mer

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 047164-2010 Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 1 (20) 1. Återrapportering

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 1 (7) Jan Eriksson Analysavdelningen Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 Inledning Denna pm är en uppdatering av den uppföljning som gjordes i början på juni och som handlade om hur

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24272-8 ISSN 0284-6012

Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24272-8 ISSN 0284-6012 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012 Sida: 2 av 31 2 Sida: 3 av 31 Dnr: Af 2011/414101,

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Innehåll Arbetsförmedlingens uppdrag Bedömning av arbetsförmåga Arbetsförmedlingen Samverkan Specialistinsatser: arbetsterapeut, psykolog Arbetsförmedlingens

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-29 Sida: 2 av 15 Sida: 3 av 15 Dnr: Af-2012/445712 Datum: 2013-11-29 Redovisning av vidtagna och planerade åtgärder för att säkerställa den ekonomiska

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 212 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet. 2010-02-22 Dnr 1.1 2008/232352

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet. 2010-02-22 Dnr 1.1 2008/232352 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 2010-02-22 Dnr 1.1 2008/232352 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering enligt regleringsbrevet för

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Myten om långtidssjukskrivna

Myten om långtidssjukskrivna ARBETARRÖRELSENS TANKESMEDJA SNABBANALYS nr 4 augusti 2010 Myten om långtidssjukskrivna Anne-Marie Lindgren granskar effekterna av alliansregeringens försämringar i sjukförsäkringen. Hon hänvisar till

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Sjukskrivna, arbetslösa, samverkan och arbetsmarknadens krav

Sjukskrivna, arbetslösa, samverkan och arbetsmarknadens krav Sjukskrivna, arbetslösa, samverkan och arbetsmarknadens krav Daniel Melén, Analytiker, Fil. Dr. Försäkringskassan, huvudkontoret Analys och Prognos, VO Ohälsa Kort bakgrund (att återkomma till) Sjuk-Sverige

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015 EN STRATEGI FÖR GENOMFÖRANDET AV FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2011-2016

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015 EN STRATEGI FÖR GENOMFÖRANDET AV FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2011-2016 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015 EN STRATEGI FÖR GENOMFÖRANDET AV FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2011-2016 13 mars 2015 Avser 2014 Sida: 2 av 29 Dnr: Af-2011/333721 Datum: 2015-03-13 Arbetsförmedlingen

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Budget och verksamhetsplan för år 2015

Budget och verksamhetsplan för år 2015 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/14 2014-11-20 Ärende nr 3 Budget

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74)

Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) REMISSYTTRANDE 1 (7) Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) Sammanfattning Att skapa bättre förutsättningar

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) 1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) Sammanfattning När bortre tidsgränsen infördes 2008 var Sveriges extremt långa sjukskrivningstider

Läs mer

Arbetsförmedlingens. Återrapportering. Arbetsmarknadspolitiska program 2012-05-01. Årsrapport 2011

Arbetsförmedlingens. Återrapportering. Arbetsmarknadspolitiska program 2012-05-01. Årsrapport 2011 Arbetsförmedlingens 2012 Återrapportering Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011 2012-05-01 2 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011 3 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Unga funktionshindrade för etablering (UFFE)

Unga funktionshindrade för etablering (UFFE) Unga funktionshindrade för etablering (UFFE) Unga i LSS med aktivitets ersättnin g 1 Avstäm nings - möte 2 Gem ensa m kartl äggni ng 3 Arbete 4 Studier 5 Beho vsbe döm ning 6 Befintlig plats 7 Annan plats

Läs mer

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud 1 BIL 2 Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud Förslag till beslut Beredningsgruppen beslutar ställa sig bakom denna promemoria

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion

En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1. Rehabiliteringskedjan... 4 2.2. Arbetslivsintroduktion... 5 2.3. Tidigare studier

Läs mer

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-09-02 Diarienummer AMN-2015-0265 Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd Förslag till beslut

Läs mer

Rapport av uppdrag till Tillväxtverket med anledning av regeringens handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Rapport av uppdrag till Tillväxtverket med anledning av regeringens handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Rapport av uppdrag till Tillväxtverket med anledning av regeringens handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. N2010/4265/ENT 1 Uppdraget Den 22 april 2010

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Beredningsgruppen Minnesanteckningar 110126 kl. 13.15 16.00 i Orangeriet

Beredningsgruppen Minnesanteckningar 110126 kl. 13.15 16.00 i Orangeriet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-01-27 1(5) Minnesanteckningar Beredningsgruppen Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se

Läs mer

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET Plan från och med 2012 och tillsvidare Rehabsteget är en verksamhet i samverkan

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Årsredovisning år 2014 för Samordningsförbundet Activus i Piteå

Årsredovisning år 2014 för Samordningsförbundet Activus i Piteå Årsredovisning år 2014 för Samordningsförbundet Activus i Piteå Verksamhetens art och inriktning Samordningsförbundet Activus bedriver finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet inom Piteå kommuns

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan Löner och yrkesvillkor Sida 1 Rehabiliteringskedjan Hur kan Vision stödja sjukskrivna medlemmar? Den 1 juli 2008 ändrades reglerna för sjukskrivna och rehabiliteringskedjan infördes. Rätten till sjukpenning

Läs mer

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 A2013/178/A Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Uppföljning av samverkan och finansiell samordning

Uppföljning av samverkan och finansiell samordning 1 (36) Uppföljning av samverkan och finansiell samordning Politikområde Ersättning vid arbetsoförmåga - Återrapportering enligt regleringsbrevet 1 2 (36) Sammanfattning För 2011 har regeringen beslutat

Läs mer

Produktionsavdelningen

Produktionsavdelningen Rapport Sida: 0 av 5 ARBETSFÖRMEDLINGEN Produktionsavdelningen Stickprovsgranskning av kontoren Arbetsförmedlingen Arlöv och Staffanstorp Ulv Ohlberger 2014-03-26 Arbetsförmedlingen Ulv Ohlberger Produktionsavdelningen

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

Uppföljning av finansiell samordning

Uppföljning av finansiell samordning 1 (46) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av finansiell samordning Redovisning enligt Försäkringskassans regleringsbrev 2014 2 (46) 3 (46) Återrapportering av finansiell samordning 2014 I

Läs mer