Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Dnr /232352

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet. 2010-02-22 Dnr 1.1 2008/232352"

Transkript

1 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Dnr /232352

2

3 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2009, samverkan med Försäkringskassan. Arbetsförmedlingen ska genom samverkan med Försäkringskassan underlätta övergången från ersättning via sjukförsäkringen till aktivt arbetssökande och nytt arbete. Med anledning av införandet av rehabiliteringskedjan är det särskilt viktigt att vid behov underlätta omställning till annat arbete samt vidta nödvändiga rehabiliteringsinsatser. Arbetsförmedlingen ska vidare redovisa och analysera vilka effekter reformerna inom sjukförsäkringen fått för myndighetens insatser och administration. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvist. Ärendet har föredragits av Siri Persson. I den slutliga handläggningen har chefen för Avdelningen Rehabilitering till arbete Henrietta Stein och biträdande generaldirektör Lena Liljebäck och chefen för Ledningsstaben Jan-Olof Dahlgren deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Siri Persson 1

4 2

5 Innehållsförteckning Sammanfattning Bedömning av volymer till Arbetsförmedlingen som en konsekvens av förändringarna i sjukförsäkringen Arbetsförmedlingen och Försäkringskassans gemensamma uppdrag Nya rutiner i samverkan Rutiner för dem vars ersättningsdagar/månader tar slut Rutiner för dem som är sjuka mer än 30 kalenderdagar i följd i arbetsmarknadspolitiskt program Arbetsförmedlingens nya program Arbetslivsintroduktion Innehåll Erfarenheter av och förslag till förändring i programmet Arbetslivsintroduktion Ersättning och försäkringsskydd In- och utflöde till Arbetslivsintroduktion under januari Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter Konsekvenser för Arbetsförmedlingens resurser och insatser Gemensamma rutiner ökar resursåtgången Målgruppens behov och Arbetsförmedlingens möjlighet att ge ett effektivt stöd till individen Arbetsförmedlingens ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagsstiftningen Paradox inom regelverket för sjukpenning Förslag till förändring inom förordningen (2000:630)

6 4

7 Sammanfattning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ett väl utvecklat samarbete och fastställda rutiner för hur samverkan ska ske för att underlätta övergång från sjukförsäkring till arbete. I samband med att Arbetsförmedlingen fick uppdraget att tillhandahålla ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program, Arbetslivsintroduktion, för dem vars ersättningsdagar med sjukpenning upphör, alternativt att månader med tidsbegränsad sjukersättning upphör finns nu en upparbetad samverkan och rutiner för den så kallade rehabiliteringskedjans samtliga tidsgränser. Arbetsförmedlingen bedömer att övergången för dem vars ersättningsdagar/månader från sjukförsäkringen till programmet Arbetslivsintroduktion har gått mycket bra. Mot bakgrund av att övergången påbörjades före dess att förslagen inom såväl sjukförsäkringen, förslaget angående temporära förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och förordningsförändringar för Arbetsförmedlingen fanns på plats, fanns en hel del oklarheter som företrädesvis berörde de som hade en anställning eller drev ett eget företag. Myndigheten har haft en generös inställning vid införandet av det breddade uppdraget, och beklagar naturligtvis att det finns individer som inte har kunnat få fullständiga besked i olika frågor i samband med de överlämningsmöten, som påbörjades i oktober, alternativt vid andra kontakter med Arbetsförmedlingen under hösten. Mot bakgrund av att det beräknade inflödet skulle kunna bli personer den första arbetsdagen på 2010, den 4 januari, såg såväl Arbetsförmedlingen som Försäkringskassan att det var nödvändigt att påbörja uppdraget redan under oktober månad. Dels för att kunna skapa en förutsättning för att individen i god tid skulle få information om de förslagna förändringarna, dels för att kunna genomföra överlämningsmöten för de individer som så önskade. I takt med att politiska beslut har tagits och framförallt efter det att förordningarna beslutades har Arbetsförmedlingen kunnat ge en korrekt information. Arbetsförmedlingen kan redan nu se att förordningen om ändring i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program behöver kompletteras med att de som är föräldralediga kan ges möjlighet att återinträda i programmet Arbetslivsintroduktion. Vidare föreslår Arbetsförmedlingen att det ska kunna vara möjligt att ge externa anordnare ett flexibelt anordnarstöd vid arbetsprövning. Anordnarstödet ska ersätta anordnaren för den handledning som individen behöver. Med hänsyn till att målgruppen har en varierande grad av aktivitetsnivå, bör stödet kunna ges flexibelt. Hur väl Arbetsförmedlingen kommer att kunna ge det stöd som erfordras för att personerna ska kunna ta steget mot arbete, är ännu för tidigt att ge någon 5

8 konklusion om. Hur stor andel som kommer att behöva återgå till ersättning från Försäkringskassan är också alltför tidigt att bedöma. Arbetsförmedlingen menar att regelverket som medför att Försäkringskassan avslår ansökan om sjukpenning under den tid som personen deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd behöver ändras. Förutom att regelverket drabbar enskilda individer, blir konsekvensen att Arbetsförmedlingen avsätter resurser inom områden där Arbetsförmedlingen saknar såväl kompetens som nödvändiga kanaler till lokala vårdgivare. För personer som har anställning och har en tidsbegränsad sjukersättning på mindre än 100 procent är möjligheten till lönesubvention hos nuvarande arbetsgivare helt stängd enligt nuvarande regelverk. Arbetsförmedlingen bör få möjlighet att erbjuda lönebidrag för redan anställda även om de har mindre än hel tidsbegränsad sjukersättning samt för dem som haft sjukpenning, helt eller partiell, längre tid än sex månader sammanhängande. 6

9 1. Bedömning av volymer till Arbetsförmedlingen som en konsekvens av förändringarna i sjukförsäkringen De senaste fem åren har antalet personer med ohälsa och/eller funktionshinder ökat bland Arbetsförmedlingens arbetssökande. En bidragande orsak är den utökade samverkan med Försäkringskassan kring sjukskrivna, som får del av Arbetsförmedlingens insatser för att kunna återgå i arbete. Sedan tidigare, före det var klargjort vart de individer som uppnår sista steget i rehabiliteringskedjan skulle hänvisas, har Försäkringskassan beräknat ett inflöde om cirka personer till Arbetsförmedlingen för Vid tidpunkten, augusti 2009, för när Arbetsförmedlingen fick uppdraget att erbjuda ett introduktionsprogram för dem vars ersättningsdagar/månader i sjukförsäkringen tar slut, var Arbetsmarknadsdepartementets uppskattning av inflödet till Arbetsförmedlingen följande: 2010 cirka personer, varav cirka redan vid årsskiftet 2011 cirka personer 2012 cirka personer Till och med januari månads utgång kan konstateras att det är personer som är inskrivna eller har varit inskrivna i det nya programmet Arbetslivsintroduktion. Under januari månad är det 905 nya personer registrerade i den så kallade handlingsplansamverkan. Andra personer som övergår från ersättning från sjukförsäkringen till aktivt arbetssökande kan Arbetsförmedlingen inte särskilt följa i informationssystemet. Både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har vid upprepade kontakter med sina respektive departement påtalat svårigheter med att följa upp och utvärdera effekterna av rehabiliteringskedjan och andra reformer i sjukförsäkringen. Olika lösningar har diskuterats och Arbetsförmedlingen har lämnat följande förslag: att det i 14 LBPAV tillförs ett undantag som möjliggör att uppgifter om hälsa används som sökbegrepp i syfte att göra det möjligt att följa upp och utvärdera de insatser som sätts in för deltagarna i bland annat i programmet Arbetslivsintroduktion. 7

10 att 9 2 st. ändras så att samtycke inte krävs för behandling i databas av uppgifter om hälsa som lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för handläggning av ett ärende. 2. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassans gemensamma uppdrag Följande grupper ska prioriteras enligt regleringsbrev för 2009; sjukskrivna mellan 91 och 180 dagar som kan behöva byta anställning på grund av ohälsa, sjukskrivna i mer än 180 dagar som har behov av rehabiliteringsåtgärder i samverkan, samt personer med aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning ny målgrupp från och med hösten 2009: De personer vars ersättningsdagar med sjukpenning eller månader med tidsbegränsad sjukersättning tar slut. För 2009 beräknades en volym om minst personer få samverkande insatser som finansieras via samverkansmedel, den så kallade Handlingsplanssamverkan. Personer som får del av dessa insatser har vid ingången av samverkan rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Antal nya deltagare under 2009 var personer. Inflödet av nya deltagare har ökat med 38 procent under 2009 jämfört med Det genomsnittliga resultatet, att deltagarna var i arbete eller utbildning 12 månader efter påbörjad insats för 2009 var 34 procent på nationell nivå. Målet var 40 procent. Genomsnittstid till arbete eller utbildning var 266 dagar, mätningen avser de deltagare som går till arbete eller utbildning. Målet var 200 dagar. Genomsnittstiden har ökat med åtta dagar jämfört med Bokförd kostnad för 2009 var totalt cirka 624 miljoner kronor, varav Arbetsförmedlingen bokfört cirka 438 miljoner kronor för förvaltnings- och programanslag. Det utökade inflödet får ses mot bakgrund att båda myndigheterna hade till uppgift att omedelbart aktualisera de som skulle uppnå tidsgränsen för hur länge man kan få ersättning från sjukförsäkringen samt var i behov av insatser i samverkan. Det ökade inflödet det sista kvartalet visar att det fanns 8

11 personer i målgruppen för handlingsplanen hos Försäkringskassan, som inte hade aktualiserats inom den tid som vore önskvärd. För 2009 fanns samverkansmedel avsatt även för försöksverksamhet med Alternativa insatser för långtidssjukskrivna. De första deltagarna kunde påbörja insatser hos alternativa aktörer under september 2008 och de sista påbörjade sina insatser senast den 15 september Totalt har personer deltagit eller deltar fortfarande i rehabiliterande insatser inom ramen för försöksverksamheten. Av dessa har deltagare fått insatser hos alternativ aktör varav 223 personer hos aktör inom den sociala ekonomin deltagare har fått insatser i ordinarie rehabiliteringssamverkan mellan myndigheterna (kontrollgruppen). Inom ramen för försöksverksamheten har två processutvärderingar genomförts. Malmö Högskola har upphandlats för att göra en utvärdering genom en enkät- och intervjustudie. Både aktörer och deltagare har medverkat i studien. För samtliga aktörer (offentlig, privat och social) gäller att det individuella samtalet mellan deltagare och coach/handläggare/kontaktperson ses som det enskilt viktigaste momentet i insatserna. Man har även en likartad syn på den stora betydelse som arbetsprövningen har för rehabiliteringen. De stora skillnaderna är vikten man lägger på förberedande och coachande aktiviteter. Deltagare i privat verksamhet uppger att de deltagit i fler olika sorters aktiviteter än deltagare i offentlig och social verksamhet. Men när deltagare får uppskatta effekterna av de olika aktiviteterna, kan man konstatera att deltagare hos offentlig verksamhet upplever fler positiva effekter. Utvärderingen ger inget stöd för att den prestationsbaserade betalningsmodell som använts i försöksverksamheten skulle påverka resultatfokus eller innehåll i aktiviteterna hos varken privata företag eller företag inom sociala ekonomin. IFAU har fått i uppdrag av regeringen att effektutvärdera försöksverksamheten. Effektutvärderingen ska svara på frågan om rehabilitering kan effektiviseras genom att låta aktörer konkurrera om deltagare och genom att ge aktörer ekonomiska incitament att få deltagare tillbaka till arbete. Utvärderingen från IFAU kommer att presenteras senare, under 2011 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan fick i december 2008 ytterligare ett särskilt uppdrag från Socialdepartementet att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning. Medel till det sist nämnda uppdraget finansieras från utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslag 1:8 bidrag till psykiatrin. Verksamheten har bedrivits under 2009 och kommer att 9

12 fortsätta med samma förutsättningar under Regeringen har aviserat att verksamheten ska fortsätta även under Syftet med uppdraget är att ge fler personer med psykisk funktionsnedsättning rehabilitering, sysselsättning och arbete och samtidigt tillvarata möjligheterna för företag inom den sociala ekonomin att stödja personer med psykisk funktionsnedsättning. Målet för 2009 var att verksamheten skulle omfatta 750 personer. Upphandlingen annonserades den 24 februari Arbetsförmedlingen tecknade i början av juni avtal med samtliga anbudsgivare som uppfyllde kraven i förfrågningsunderlaget. Upphandlingen innebar kontakt med många för Arbetsförmedlingen nya leverantörer. Avropen kom igång ordentligt först i oktober. Drygt 200 personer har startat fördelade på 89 kommuner. Projektledningen har planerat flera externa informationsinsatser under 2010 för att nå ut till fler och öka volymerna. Av dem som har startat har endast elva avbrutit, de flesta på grund av försämringstillstånd i sjukdomen. Tre personer har fått arbete. Det är ett mycket bra resultat på denna korta tid då de flesta deltagare har varit borta från arbetsmarknaden under en mycket lång period ofta i många år. 3. Nya rutiner i samverkan I Arbetsförmedlingens delårsrapport lämnades en ingående beskrivning av de olika mötesformer; överlämningsmöte, avstämningsmöte och kontaktmöte som används mellan myndigheterna för att ge individen en god övergång. 3.1 Rutiner för dem vars ersättningsdagar/månader tar slut Mötesformen för dem vars ersättningsdagar/månader tar slut är överlämningsmöten. Från och med juli till och med december genomfördes överlämningsmöten. Försäkringskassan har ingen differentierad statistik över antal överlämningsmöten fördelat på målgrupp, det vill säga de som får sin ansökan om sjukpenning eller tidsbegränsade sjukersättning indragen eller avslagen, eller de vars ersättningsdagar/månader tar slut. Ovan redovisade möten är samtliga genomförda, oavsett målgrupp. För att klara det prognostiserade inflödet om cirka personer redan vid årsskiftet, tog Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ett gemensamt beslut om att starta övergången från sjukförsäkringen till arbetsmarknaden redan under oktober månad. Ett annat tungt skäl för att påbörja övergången 1 Enligt uppgift från Försäkringskassan 10

13 redan under oktober var mot bakgrund av förslaget om temporära medlemsvillkor för arbetslöshetsförsäkringen. För att individen skulle ha en chans att hinna upparbeta medlemsvillkoret om tre månader, var det viktigt att nå ut med informationen redan under oktober månad. Försäkringskassan som har det övergripande ansvaret för att informera målgruppen, tog fram ett informationsmaterial om de föreslagna förändringarna i sjukförsäkringen. Arbetsförmedlingen tog fram ett informationsbrev om vad personen kan förvänta sig i kontakten med Arbetsförmedlingen. Arbetslöshetskassornas samarbetsorganisation beskrev föreslagna temporära förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och bifogade en förteckning över samtliga kontaktuppgifter till arbetslöshetskassorna. Till informationsbrevet bifogades även Regeringskansliets information om de föreslagna förändringarna, Frågor och svar. Informationsutskicket startade i början på oktober. Flertalet av dem som fick informationsutskicket tog direkt kontakt med sin personliga handläggare vid Försäkringskassan. I samband med att personen kontaktade Försäkringskassan erbjöds ett så kallat överlämningmöte tillsammans med Arbetsförmedlingen. För de personer som själva inte tog kontakt, ringde Försäkringskassan till individen för att efterhöra om informationsutskicket hade nått personen och för att erbjuda ett överlämningsmöte. Överlämningsmötet syftar till att ge individen information om de föreslagna förändringarna inom sjukförsäkringen, temporära förändringar i medlemsvillkoren för arbetslöshetsförsäkringen samt det stöd som Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Den beskrivna rutinen är överenskommen att gälla även efter den 1 januari 2010 (se återrapport dnr: /192857). För att få en uppfattning om hur många personer som skulle kunna komma till respektive Arbetsförmedling, gjorde Försäkringskassan en inventering av målgruppen och beräknade hur många som eventuellt skulle kunna bli aktuella för Arbetsförmedlingen. Den beräkningen var klar i slutet på september, antal personer kommunicerades till respektive lokal arbetsförmedling. Utifrån den beräkningen har den lokala arbetsförmedlingen avsatt tider för överlämningsmöten. 3.2 Rutiner för dem som är sjuka mer än 30 kalenderdagar i följd i arbetsmarknadspolitiskt program Som Arbetsförmedlingen tidigare beskrivit finns ett stort antal personer i bland annat Jobb- och utvecklingsgarantin som är långvarigt frånvarande på grund av sjukdom. Framförallt medför detta att personerna inte får del av adekvata insatser under den tid som personen är sjuk. Under tidig höst fick Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i ett särskilt uppdrag (dnr:

14 2009/192857) att ta fram rutiner för att hantera sjukdom längre än 30 dagar i en följd i arbetsmarknadspolitiska program. Rutinerna innebär att Arbetsförmedlingen har ansvaret att vid anmäld sjukdom efterhöra vilken typ av sjukdom personen har och huruvida programmet kan anpassas så att personen trots sjukdom kan delta. I de fall individen har en sjukdom som snabbt är övergående till exempel förkylning behövs ingen anpassning. Vid andra sjukdomstillstånd är uppgiften att i dialog med arbetssökande, och eventuell leverantör, få till stånd en anpassning. Anpassningen kan vara såväl tidsomfattning som förändrade uppgifter/aktiviteter. I de fall anpassningen går bra fortsätter personen i programmet. I de fall där ingen anpassning är möjlig eller att den anpassning som genomförts inte leder till att personen kan delta i aktuellt program eller annat program, ska Arbetsförmedlingen initiera kontakt med Försäkringskassan. Avbrott i programmet kan ske först då minst 30 dagar med sjukdom i en följd har förflutit. Före det att avbrott kan ske, ska individen informeras om eventuellt beslut om avbrott. Efter det att avbrott har skett, har Försäkringskassan det samordnade ansvaret av individens behov av rehabiliteringsinsatser. När väl individens hälsa har förändrats/förbättras kan Försäkringskassan initiera ett så kallat överlämningsmöte alternativt avstämningsmöte för att förbereda individen för fortsatta insatser hos Arbetsförmedlingen. 4. Arbetsförmedlingens nya program Arbetslivsintroduktion Programmet startade den 1 januari 2010 och syftar till att ge personer vars dagar med sjukpenning eller sjukersättning tagit slut ett introduktionsprogram som ska mynna ut i en plan för fortsatta insatser för att deltagarna ska kunna återgå i arbete. Individen kan delta i programmet som längst i tre månader. Arbetslivsintroduktion ska utgå ifrån den enskilde arbetssökandes behov och kan därför kombineras på olika sätt beroende på den frågeställning som ska besvaras. För arbetssökande som har funktionshinder ska det inom ramen för programmet fastställas om det föreligger en nedsättning i arbetsförmågan som gör att arbetssökande har behov av stöd i form av de särskilda insatserna för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. När det är klarlagt hur den enskildes situation ser ut och vilka insatser som kan vara aktuella ska personen hänvisas till Arbetsförmedlingens övriga insatser, såsom eget arbetssökande, deltagande i aktiviteter utanför 12

15 garantierna eller erbjudas plats i Jobb- och utvecklingsgarantin alternativt Jobbgarantin för ungdomar. 4.1 Innehåll Programmet syftar till att ge deltagaren stöd att identifiera sina resurser och förutsättningar för arbete. Det ska också ge ett säkrare underlag för att kunna ta ställning till vilka insatser som kan öka möjligheterna för att personen ska kunna återgå i arbete. Resultatet ska leda till att realistiska mål och delmål sätts i den individuella handlingsplanen. Arbetslivsintroduktion innebär en koncentrerad utredning med betydande inslag av aktiviteter under längst tre månader där olika inslag av Arbetsförmedlingens tjänster och metoder erbjuds. Förutom utredande och vägledande samtal kring arbetsförutsättningar kan det ingå inslag av arbetspraktik på arbetsplats för att sökande ska få pröva på olika arbetssituationer. När behov finns ska förutsättningar för utbildning kartläggas och eventuellt studiestöd identifieras. Behov av kompenserande insatser i form av anpassning och/eller hjälpmedel inför utbildning eller arbete kan identifieras inom programmet. Arbetspsykologisk utredning, arbetsförmågebedömning och/eller arbetssocialutredning kan vara inslag i den samlade kartläggningen. Arbetsförmedlingen har under 2009 utbildat ca 750 arbetsförmedlare i ett validerat instrument avsett att bedöma förutsättningar för arbete. Instrumentet kommer ursprungligen från Australien (Work Readiness Profile) och efter en pilotstudie på Arbetsförmedlingen 2008 har Arbetsförmedlingen upphandlat licens och anpassat instrumentet till svenska förhållanden. Under våren 2009 har Arbetsförmedlingen upphandlat Aktivitetsbaserad bedömning av arbetsförmåga i extern miljö. Upphandlingen ger Arbetsförmedlingens arbetsterapeuter/sjukgymnaster en möjlighet att tillsammans med handledare i arbetsliknande miljö utreda individens förmågor och hitta lämpliga arbetsuppgifter utifrån individuella förutsättningar. Utöver detta pågår för närvarande en upphandling av deltagarplatser per månad med bredare innehåll än det ovan beskrivna (aktiverande, coachande eller arbetsprövande insatser). Syftet med insatserna är att ge stöd till deltagaren samt skapa underlag för Arbetsförmedlingen i den fortsatta planeringen tillsammans med deltagaren. Arbetsförmedlingens målsättning är att avtal med externa leverantörer ska vara klar april/maj

16 När Arbetsförmedlingen har fått en bättre bild av hur de individuella behoven ser ut hos dem som lämnar sjukförsäkringen kommer vi att kunna bedöma hur behovet av ytterliga insatser ser ut. 4.2 Erfarenheter av och förslag till förändring i programmet Arbetslivsintroduktion Arbetsförmedlingen bedömer att det finns risk för att personen kvarstannar i programmet trots att man egentligen kommit fram till rätt insats/aktivitet innan de tre månaderna uppnåtts. Skälen är följande: Det finns inte någon möjlighet att återinträda i programmet, annat än vid sjukdom minst 30 dagar. Personernas aktivitetsnivå är så pass låg att de inte klarar aktivitetskraven i andra förberedande program. Det är endast under deltagande i Arbetslivsintroduktionen som personen har möjlighet att få så kallad förskottsutbetalning av aktivitetsstöd. Dessa aspekter medför att Arbetsförmedlingen bedömer att personerna kommer att kvarstanna i programmet under längre tid, än vad som faktiskt behövs. Det finns redan nu några exempel på personer som relativt tidigt i programmet har valt att pröva arbete i sin ordinarie anställning och därför valt att lämna programmet. Redan efter ett par veckor visade det sig att personen inte klarade arbetet och vill därför kunna återgå i programmet. Eftersom det för närvarande endast är inom programmet Arbetslivsintroduktion som det finns stora möjligheter till anpassning, anser Arbetsförmedlingen att det finns situationer där en återanvisning kan vara befogat. Likväl som att sjukdom medger möjlighet till återanvisning, bör föräldraledighet kunna medge återanvisning. Efter en första behovsbedömning kan det bli aktuellt med någon form av praktisk sysselsättning hos olika anordnare under Arbetslivsintroduktionen. En anpassad mjukstart i sysselsättning/arbetsprövning kommer för en del vara absolut nödvändigt för att påbörja vägen till arbete. Den bör ske under handledning inom verksamheter som kan erbjuda individuellt anpassade arbetsuppgifter utan krav på arbetsprestation. För att förmå anordnare att ta emot denna grupp behövs någon form av ekonomisk ersättning som lämpligen kan vara ett anordnarbidrag. Målgruppen klarar normalt inte att göra arbetsinsatser på heltid och inte heller under så många timmar per dag varför ett flexibelt bidrag torde vara det lämpligaste.. 14

17 5. Ersättning och försäkringsskydd För målgruppen vars ersättningsdagar eller månader upphör infördes från och med den 1 januari 2010 specialregler i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring (ALFFo). För dem som inte är medlemmar i en arbetslöshetskassa räcker det med tre månaders medlemskap för att uppfylla medlemskapet. De personer som omedelbart före tidpunkten då rätten till sjukpenning eller sjukersättning upphörde och hade en fastställd antagandeinkomst eller sjukpenninggrundande inkomst, anses uppfylla arbetsvillkoret. Uppgift om antagandeinkomst eller sjukpenninggrundande inkomst ska personen styrka via blankett Intyg om att ersättningen från sjukförsäkringen tar slut (FK7285). Under tiden i Arbetslivsintroduktionen får deltagaren aktivitetsstöd som betalas ut av Försäkringskassan. Den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen får aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättningen, lägst 320 kronor per dag vid heltid. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetsförsäkring får aktivitetsstöd med 223 kronor per dag. Deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program som får ersättning i form av aktivitetsstöd omfattas av vissa försäkringar. De personer som har anställning alternativt eget företag har samma möjligheter att ta del av Arbetsförmedlingens program och insatser som den som är arbetslös. Ersättningen beräknas på samma sätt som för dem som är arbetslösa. I målgruppen finns personer som arbetar, driver företag eller har sjukersättning till viss del vid ingången i programmet, resterande tid har de möjlighet att ta del av Arbetslivsintroduktionen och få ersättning i form av aktivitetsstöd. 15

18 6. In- och utflöde till Arbetslivsintroduktion under januari 2010 Tabell 1: Nya och kvarstående i programmet Arbetslivsintroduktion varav varav varav varav Vecka Nya kvinnor Kvar kvinnor Lämnat kvinnor varav avakt kvinnor Summa Redan första veckan var det personer kvarstående i programmet Arbetslivsintroduktion. Vid utgången av vecka 4 var det personer, som hade varit eller är aktuella i programmet. Under januari månad var det 607 personer som hade lämnat programmet, varav 230 var avaktualiserade. Majoriteten av dem som aktualiseras till programmet Arbetslivsintroduktion är kvinnor, 66 procent. Av dem som är kvarstående, lämnar programmet och avaktualiserats är kvinnornas andel ungefär 66 procent. I jämförelse med inflödet till Handlingsplanen, kan konstateras att kvinnornas andel av nya under 2009 är 67 procent. 7. Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter I samband med Arbetsförmedlingens kontinuerliga prognosarbete, då telefonintervjuer genomfördes med arbetsgivare från olika branscher, ställdes frågor om deras inställning till att erbjuda anställning eller praktik för personer med funktionsnedsättning. 45 procent av de privata arbetsgivarna kan tänka sig att erbjuda praktik eller arbetsträning till en person med funktionsnedsättning. 34 procent säger nej och 21 procent svarar att de ej vet. Bland de offentliga arbetsgivarna svarar 63 procent ja, 10 procent nej och 27 vet ej. På frågan om de privata arbetsgivarna kan tänka sig att erbjuda en anställning till en person med funktionsnedsättning svarar 40 procent ja, 35 procent nej och 25 procent vet ej. Motsvarande andel för de offentliga arbetsgivarna är 50 procent ja, 14 nej och 36 procent vet ej. Arbetsförmedlingen arbetar med nu uppsökande verksamhet utifrån de positiva svar som gavs i undersökningen. 16

19 8. Konsekvenser för Arbetsförmedlingens resurser och insatser 8.1 Gemensamma rutiner ökar resursåtgången Från juli och fram till och med december har Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan genomfört så kallade överlämningsmöten. Mötena är en viktig förutsättning för att övergången mellan myndigheterna ska fungera för individen. Samtidigt innebär det också en betydande resursåtgång för båda myndigheterna. Efter den 1 januari ska personer som har en sammanhängande sjukdomsperiod om minst 30 dagar i arbetsmarknadspolitiska program, och där ingen anpassning har varit möjlig, få ett avbrott i programmet. I samband med det ska, om behov finns, ett avstämningsmöte med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan genomföras. För de individer som därefter får en förbättrad hälsa så att de bedöms kunna arbeta, ska, om individen så önskar, återgången till Arbetsförmedlingen ske via antingen överlämningsmöte eller avstämningsmöte. Volymerna för möten utifrån nämnda situation går inte att prognostisera än. 8.2 Målgruppens behov och Arbetsförmedlingens möjlighet att ge ett effektivt stöd till individen Det är ännu för tidigt för att kunna ha en säkerställd bedömning av behovet hos dem som väljer att ta del av Arbetsförmedlingens insatser efter det att ersättningsrätten från sjukförsäkringen tar slut. En grov uppskattning visar att cirka två tredjedelar av målgruppen har möjlighet att direkt ta del av Arbetsförmedlingens tjänster och metoder inom rehabilitering och vägledning. För dem i målgruppen som har anställning där det kan finnas möjlighet att återgå, kan Arbetsförmedlingen stödja individen och arbetsgivaren med expertis inom arbetsanpassning vid arbetsträning hos arbetsgivaren. Det finns personer som redan i första mötet med Arbetsförmedlingen har förslag på praktikplatser som de kan starta på. En tredjedel av målgruppen har en mycket påtaglig ohälsa. Till exempelvis har personerna svårigheter att lämna sin bostad på grund av fysisk och/eller psykisk ohälsa, en hel del personer väntar på medicinsk behandling/operation eller har omfattande pågående psykiatrisk behandling. Arbetsförmedlingen gör sitt yttersta för att anpassa deltagande i program på så sätt att individen kan fortsätta med behandlingsinsatser. Arbetsförmedlingen bedömer att många av dessa personer i första hand är i behov av insatser från den somatiska och/eller psykiatriska vården. För dem som väntar på behandlingsinsatser anser Arbetsförmedlingen att en mer resurseffektiv användning av medlen för arbetsmarknadspolitiken är att avvakta till dess att behandlingen/ingreppet är genomfört. När väl personen 17

20 har genomgått nödvändig behandling kan insatserna från Arbetsförmedlingen ges mer effektivt. 8.3 Arbetsförmedlingens ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagsstiftningen Det finns också de som har läkarintyg om att de på grund av medicinska skäl inte ska delta i arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. För individer som enligt medicinskt underlag inte ska erbjudas aktiviteter, avbryter Arbetsförmedlingen eventuella påbörjade insatser men låter personen kvarstå i program. Här blir Arbetsförmedlingens roll att istället påbörja kontakter med vårdgivare och samordna rehabiliteringsinsatser. Det är arbetsförmedlingens specialister som ansvarar för denna uppgift. Det är en ny roll för Arbetsförmedlingen, som ännu inte har upparbetat rutiner och kompetens för uppgiften. Konsekvensen blir att resurserna till viss del låses upp av uppgifter som inte syftar till att finna individens resurser och förutsättningar för arbete. Behovet av lokal samverkan med vårdgivare blir med sjukförsäkringsreformen därför än mer påtagligt. Det är i detta sammanhang också viktigt att påpeka att Arbetsförmedlingen är vårdgivare vid insatser inom arbetslivsinriktad rehabilitering och därför omfattas av ansvar, villkor och krav som är formulerade i hälso-och sjukvårdslagsstiftningen. Med ansvaret följer kravet från Arbetsförmedlingen om att vid varje lokalt förmedlingskontor ha formaliserade samarbetsformer för personer som uppvisar mer eller mindre akuta tillstånd av ohälsa i samtal och aktiviteter på Arbetsförmedlingen eller hos extern leverantör av tjänst. Denna samverkan avser utöver Försäkringskassan, socialtjänst i kommun/stadsdel, primärvård och i regel psykiatrisk öppenvård. 8.4 Paradox inom regelverket för sjukpenning När en person deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program kan han eller hon inte få någon form av sjukpenning, inte heller förlängd sjukpenning på grund av arbetsskada. Det är bestämmelserna i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd, 8, som styr detta. Under den tiden kan man bara få behålla aktivitetsstödet om man behöver vara frånvarande från programmet på grund av sjukdom. Dessutom är hela sjukpenninggrundandeinkomsten vilande under tiden som den försäkrade är beviljad aktivitetsstöd enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 tredje stycket p.3 lagen om allmän försäkring (AFL). Eftersom den försäkrade inte kan få sjukpenning när han eller hon har aktivitetsstöd finns det inte heller någon anledning att utreda om den försäkrades situation i övrigt är sådan att personen skulle kunna bli beviljad den ersättning som han eller hon har ansökt om. Det här gäller vanlig 18

21 sjukpenning, förlängd sjukpenning på grund av arbetsskada, "förlängd sjukpenning i vissa fall" och fortsatt sjukpenning. Arbetsförmedlingen kan inte avgöra huruvida några ur målgruppen som enligt behandlande läkare inte ska delta i insatser, skulle kunna omfattas av de undantag då sjukpenning skulle kunna beviljas. Så länge individen kvarstår i program, enligt regelverket minst 30 dagar med sammanhållen sjukdom, kan individen inte få sjukpenning beviljad. I första hand drabbar detta individen, men här menar Arbetsförmedlingen att den politiska intentionen om att individen ska ha rätt till rätt ersättningssystem inte kan efterlevas fullt ut och att Arbetsförmedlingens kompetens inte används helt optimalt. En del personer har valt att tacka nej till att delta i Arbetslivsintroduktion och avstår då från insatser och ersättning i väntan på beslut från Försäkringskassan. I vissa fall är den beräknade perioden för Försäkringskassans handläggning av ansökan enligt uppgift minst tre månader. En del personer har av ekonomiska skäl inte kunnat vänta på besked om eventuellt beviljande av sjukpenning, dessa har varit tvungna att tacka ja till erbjudande om Arbetslivsintroduktion. Arbetsförmedlingen menar att Försäkringskassans handläggningstider blir helt orimliga för individen. Arbetslivsintroduktionen syftar till att klargöra vilka fortsatta insatser och program som på sikt leder till arbete för individen. Flertalet i målgruppen torde känna till att det finns en karens om 87 dagar från det att ersättningsrätten upphör till dess att man ånyo kan ansöka om sjukpenning. Arbetsförmedlingen ser att regelverket kring att Försäkringskassan inte behandlar ansökan om sjukpenning under den tid man deltar i program, kan medföra att personer tackar nej till fortsatta insatser för att istället pröva möjligheten att få sjukpenning. Konsekvensen blir att personen då står utan ersättning. Troligt är att några kommer att kunna erhålla ny period med sjukpenning, troligt är också att några kommer att få avslag på sin ansökan. För individen blir det en period, oklart hur lång, utan någon ersättning. För en del kommer försörjningsstöd att bli aktuellt. Arbetsförmedlingen ser att en regelförändring inom sjukförsäkringen är nödvändig. 8.5 Förslag till förändring inom förordningen (2000:630) Det finns en viss pedagogisk komplikation i kontakten med såväl arbetssökande som arbetsgivare med gällande regelverk för särskilda medel för funktionshindrade. För dem som har anställning och där ohälsan medför funktionshinder med nedsatt arbetsförmågan är möjligheten till lönesubvention hos befintlig arbetsgivare helt stängd, såtillvida personen 19

22 inte uppburit hel sjukersättning. Arbetsförmedlingen kan dock för samma person bevilja lönesubvention till ny arbetsgivare, personens funktionshinder och nedsättning är densamma och i princip kan arbetsuppgifterna vara likvärdiga. Arbetsförmedlingen bedömer att en förändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för funktionshindrade är nödvändig. Förordningen bör ändras till att inkludera alla med tidsbegränsad sjukersättning oavsett hel eller partiell, vidare att de som uppburit sjukpenning, helt eller partiellt om minst sex månader sammanhängande bör ges möjlighet att kunna få del av subventioner i pågående anställning. En sådan förändring skulle medföra en mer effektiv användning av samhällets resurser genom att Arbetsförmedlingen kan tillvarata personens förankring i arbetslivet. Generellt eftersträvar myndigheten att förenkla administrationen. Arbetsförmedlingens ovan föreslagna förändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för funktionshindrade skulle vara ett led i att förenkla administrationen. 20

23

24 Arbetsförmedlingen Besöksadress Hälsingegatan 38 Stockholm Postadress Stockholm Telefon:

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Dnr /232352

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Dnr /232352 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 2009-08-03 Dnr 1.1 2008/232352 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering enligt regleringsbrevet för

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: AF-2011/036396 Datum: 2011-08-10 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget Uppdrag att upphandla

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Slutrapport för uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning

Slutrapport för uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning Slutrapport för uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning Återrapportering till Regeringen Socialdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Sjukskrivnas återgång i arbete

Sjukskrivnas återgång i arbete 1 (15) Sjukskrivnas återgång i arbete Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan efter 2011. 2 (15) Sammanfattning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har tagit fram en viljeinriktning

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Slutrapport 10 augusti 2013 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/259513 Datum: 2013-08-10 Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

DS 2009:46, A2009/2824/AE

DS 2009:46, A2009/2824/AE 1 (5) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: 2009/1421 M1 Remissvar avseende regeringens pm Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen temporära förändringar i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Återrapportering av regeringsuppdrag om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan A2009/3071/A

Återrapportering av regeringsuppdrag om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan A2009/3071/A 1 (5) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Återrapportering av regeringsuppdrag om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan A2009/3071/A Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om jobb- och utvecklingsgarantin; SFS 2007:414 Utkom från trycket den 13 juni 2007 utfärdad den 31 maj 2007. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller

Läs mer

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Grundläggande uppdrag Att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Rehabiliteringsinsatser i samarbete 2013-08-01 Återrapportering enligt regleringsbreven

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering2012 2012-03-15 Tidsperiod: januari 2012 Sida: 2 av 12 Sida: 3 av 12 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-03-15 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 22 februari 2013 Avser år 2012 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2013-02-22 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012 Uppdraget samt

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Försöksverksamhet med Alternativa insatser för långtidssjukskrivna

Försöksverksamhet med Alternativa insatser för långtidssjukskrivna 1 (32) 2010-02-23 Rapport Försöksverksamhet med Alternativa insatser för långtidssjukskrivna Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska inom ramen för en försöksverksamhet pröva Alternativa insatser

Läs mer

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 047164-2010 Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 1 (20) 1. Återrapportering

Läs mer

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Dnr: AF 2010/436389 Dnr: 036457-2011 Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 1 (29) Innehåll SAMMANFATTNING...3

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Lägesrapport för uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning

Lägesrapport för uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning Lägesrapport för uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning Återrapportering till Regeringen Socialdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2015-06-18 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Processtyrningsmodell FAROS

Processtyrningsmodell FAROS Processtyrningsmodell FAROS P R E - S A M V E R K A N SAMVER KAN 1 Behovsbedömning Rehab. utredning Ärende förbereds för samverkan 2 Beredning AF-FK gemensam bedömning av AR 3 Behovsanalys 4 Introduktion

Läs mer

Cirkulärnr: 09:19 Diarienr: 09/1405 Handläggare: Vivi Jacobson-Libietis Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum:

Cirkulärnr: 09:19 Diarienr: 09/1405 Handläggare: Vivi Jacobson-Libietis Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: Cirkulärnr: 09:19 Diarienr: 09/1405 Handläggare: Vivi Jacobson-Libietis Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2009-03-26 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Arbetsmarknadsansvarig

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program; SFS 2007:1031 Utkom från trycket den 4 december 2007 utfärdad den 15 november 2007. Regeringen

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Sida: 2 av 20. Fler personliga möten

Sida: 2 av 20. Fler personliga möten Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 2013-02-22 Tidsperiod: år 2012 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-02-22 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012, Arbetsförmedlingen

Läs mer

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Bilaga 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Befintlig verksamhet Befintlig verksamhet/samarbete

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2016-06-17 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2016

Läs mer

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete 1(14) Dnr 1.1 2008/12465 Dnr 10504-2009 Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2008 Försäkringskassan

Läs mer

Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj

Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj Samverkan mellan kommun och Arbetsförmedlingen i Skåne Paul Andersson Arbetsförmedlingens grunduppdraginstruktionen för Arbetsförmedlingen Förordning (2007:1030)

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 2014-02-24 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Helår 2013 Sida: 2 av

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Kort om Arbetsförmedlingen 160906 Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden genom att: Sammanföra dem

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Rehabiliteringsinsatser i samarbete 2012-06-15 Återrapportering enligt regleringsbreven

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Sida: 2 av 14. Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning

Sida: 2 av 14. Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av 12 februari 2013 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum:2013-02-12

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Lättläst Betänkande av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:92 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Arbetsförmedlingens uppdrag Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering.

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin 1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011

Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Sida: 2 av 28 Dnr:

Läs mer

Jobb- och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklingsgarantin Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetssökande, 2014-02. Lättläst svenska Jobb- och utvecklingsgarantin Du som har varit utan arbete en längre tid och behöver hjälp att komma tillbaka till arbetslivet kan

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 2015-02-27 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2014 Redovisning för 2014

Läs mer

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 A2013/178/A Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen 2010/2011

Kort om Arbetsförmedlingen 2010/2011 Kort om Arbetsförmedlingen 2010/2011 Arbetsförmedlingens roll allt viktigare Arbetsförmedlingens uppgift som matchningsmotor på den svenska arbetsmarknaden blir allt viktigare. Vi har fått ett allt större

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Innehåll Arbetsförmedlingens uppdrag Bedömning av arbetsförmåga Arbetsförmedlingen Samverkan Specialistinsatser: arbetsterapeut, psykolog Arbetsförmedlingens

Läs mer

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. - Förordning (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin,

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. - Förordning (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin, Cirkulärnr: 07:23 Diarienr: 07/1843 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Datum: 2007-06-19 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Arbetsmarknadsansvarig

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Cirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning:

Cirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning: Cirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång Sjukförsäkring Rehabiliteringskedja Anställd, eget företagare, arbetslös, studerande Arbetsuppgifter (krav i arbete) Sjukdom/skada

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2011-10-03, 280 att gälla fr o m 2011-11-01 Bakgrund OSA står för Offentligt

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Praktik. Lättläst svenska

Praktik. Lättläst svenska Lättläst svenska Praktik Om du behöver stärka dina möjligheter att få ett arbete kan du i vissa fall få praktik på ett företag. Det finns fyra olika typer av praktik som du kan få genom oss på Arbetsförmedlingen:

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad

Läs mer

Unga med aktivitetsersättning

Unga med aktivitetsersättning Dnr: Af-2010/436389 Dnr: 037779-2011 Unga med aktivitetsersättning Svar på regleringsbrevsuppdrag 2011-07-01 Sammanfattning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska i samverkan med berörda aktörer

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer