Sjukskrivnas återgång i arbete

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukskrivnas återgång i arbete"

Transkript

1 1 (15) Sjukskrivnas återgång i arbete Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan efter 2011.

2 2 (15) Sammanfattning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har tagit fram en viljeinriktning för myndigheternas samverkan efter Målgrupp för samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är de individer som har en nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska skäl eller risk för nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska skäl och kan ha behov av samordnade insatser för återgång i arbete eller för att förhindra nedsatt arbetsförmåga. Målet med samverkan mellan myndigheterna är att öka förutsättningar för att fler individer finner hållbara lösningar för att återfå sin arbetsförmåga och ta tillvara sina förutsättningar för egen försörjning. Kort beskrivning av förstärkta rehabiliteringsinsatser i samverkan Ett systematiserat samarbete för att underlätta parallella insatser och övergångar mellan myndigheterna i syfte att ge individen ett bättre stöd för återgång i arbete. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska, tillsammans med individen, tidigt klargöra individens förutsättning för arbete och behov av rehabilitering utifrån ett medicinskt och arbetslivsinriktat perspektiv vid en gemensam utredning. Utredningen ska i de flesta fall ske vid fasta tidpunkter och vid behov i samarbete med hälso- och sjukvården och övriga aktörer. Ett mer systematiserat arbetssätt vid urvalet av deltagare till rehabiliteringsinsatser i samverkan ska utvecklas. Arbetsförmedlingen erbjuder, vid behov, konsultativa insatser till anställda och arbetsgivare med start mellan dag 1-90 i rehabiliteringskedjan i syfte att stärka arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Arbetsförberedande programinsatser i Arbetsförmedlingens regi med ersättning från sjukförsäkringen blir möjlig. Individer som riskerar att befinna sig i sjukförsäkringen till och med dag 914, men inte har någon pågående planering i samverkan, aktualiseras för gemensam utredning av rehabiliteringsbehov senast dag 730. Myndigheterna föreslår att all samverkan mellan myndigheterna finansieras genom respektive förvaltningsanslag. Det skapar förutsättningar för att kunna planera och styra samverkan inom respektive myndighet. Finansiering inom förvaltningsanslaget ger incitament och legitimitet för verksamhet som bedrivs i samverkan. Beräknad omfattning och volymer för samverkan Förstärkt samverkan mellan myndigheterna tidigt i sjukfallet innebär bland annat fler avstämningsmöten men även att individer som har behov av aktiva insatser identifieras i allt högre grad än vad som sker nu. En beräkning av volymer för gemensam utredning ger en uppskattning om cirka personer för 2012, varav

3 3 (15) cirka personer bedöms behöva aktiva rehabiliteringsinsatser i samverkan under Förändringar och förutsättningar som krävs för att förslagen ska kunna genomföras: Idag bedrivs rehabiliteringsinsatser i samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Dessa finansieras via samverkansmedel. Arbetsförmedlingen finansierar också aktiva insatser till individen från sitt programanslag. Denna verksamhet kommer att fortsätta i minst samma omfattning som tidigare. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen föreslår att dessa medel finansieras inom ramen för resp. myndighets förvaltningsanslag fortsättningsvis. Försäkringskassans andel av de pågående rehabiliteringsinsatserna, som finansieras av samverkansmedel är 116 Mnkr. Utöver denna finansiering beräknas de förstärkta insatserna i samverkan som beskrivs i denna rapport medföra ett ökat förvaltningsanslag för Försäkringskassan med 275 Mnkr. Försäkringskassans medelsbehov för rehabilitering i samverkan utgörs alltså av 116 Mnkr för pågående samverkan och 275 Mnkr för de förstärkta insatserna. Enligt budgetpropposition 2009 har Arbetsförmedlingen för 2012 tilldelats 566 Mnkr för insatser till personer som lämnar sjukförsäkringen på grund av att deras dagar eller månader tar slut. Arbetsförmedlingen bedömer att dessa medel kommer att behövas i minst samma utsträckning för nämnd målgrupp även om aktiva insatser sker under tid som personen är i sjukförsäkringen. Utöver denna finansiering beräknas de förstärkta insatserna i samverkan som beskrivs i denna rapport medföra ett ökat förvaltningsanslag för Arbetsförmedlingen med 440 Mnkr för Myndigheterna ska gemensamt ta fram mer detaljerade rutiner för samverkan utifrån viljeinriktningens målsättning och ambition. Försäkringskassan ska se över möjligheterna att utifrån gällande regelverk ersätta individer inom sjukförsäkringen under tid med arbetsförberedande insatser, som genomförs av Arbetsförmedlingen. Försäkringsskyddet vid dessa insatser ska också ses över. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i samarbete med hälso- och sjukvården, utveckla hur nödvändig medicinsk information och bedömning kan säkerställas i individens rehabiliteringsprocess. Att förändringar i enlighet med förslag lämnade i Arbetsförmedlingens budgetunderlag genomförs för att möjliggöra för anställda med kvarstående funktionsnedsättningar att behålla pågående anställning Att förändringar i enlighet med förslag lämnade i Arbetsförmedlingens budgetunderlag om förordningsförändring, som möjliggör anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program på maximalt ett år istället för nuvarande sex månader genomförs.

4 4 (15) Övriga utvecklingsbehov Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska, i dialog med arbetsgivare, hälso- och sjukvård, kommuner och samordningsförbund arbeta vidare med hur stödet från berörda aktörer kan utvecklas. Arbetsförmedlingen föreslår att arbetsgivarnas finansieringsansvar för sjuklön bör ses över för personer med tidigare ohälsa och/eller kvarstående ohälsa.

5 5 (15) Innehåll Sammanfattning... 2 KORT BESKRIVNING AV FÖRSTÄRKTA REHABILITERINGSINSATSER I SAMVERKAN... 2 BERÄKNAD OMFATTNING OCH VOLYMER FÖR SAMVERKAN... 2 FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR SOM KRÄVS FÖR ATT FÖRSLAGEN SKA KUNNA GENOMFÖRAS:... 3 ÖVRIGA UTVECKLINGSBEHOV Uppdraget Inledning Avgränsningar Samverkan efter MÅLGRUPP OCH INITIATIV FÖR UTREDNING... 8 GEMENSAM UTREDNING OCH ANALYS... 9 ARBETSFÖRMEDLINGENS STÖD TILL ANSTÄLLDA OCH ARBETSGIVARE AKTIVA INSATSER I SAMVERKAN AKTIVA INSATSER HOS EN AKTÖR RISK FÖR SLUT PÅ DAGAR ELLER MÅNADER I SJUKFÖRSÄKRINGEN Analys av omfattning och volymer FINANSIERINGSFRÅGOR Andra aktörer VÅRDEN SAMHALL/SOCIALA FÖRETAG Fortsatta utvecklingsbehov BEHOV AV SÄNKTA TRÖSKLAR FÖR ANSTÄLLNING ERSÄTTNINGSFORMER ANDRA UTVECKLINGSAKTIVITETER... 15

6 6 (15) 1. Uppdraget Sjukförsäkringsreformen har bidragit till färre sjukfall och kortare sjukskrivningstider. Sjukskrivningsprocessen har blivit mer aktiv genom att det införts fasta tidpunkter för prövning av arbetsförmågan, vilket är en ambitionshöjning när det gäller att skapa förutsättningar att ta tillvara varje persons förmåga att arbeta. Väl utvecklade gemensamma insatser anpassade till rehabiliteringskedjan är en förutsättning för att stödja den enskildes återgång i arbete och för att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund ska Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, utifrån hittillsvarande erfarenheter, vidareutveckla samarbetet och stödet till den enskilde och insatserna så att respektive myndighets kompetens tillvaratas och att effektiva åtgärder sätts in så tidigt som möjligt i sjukskrivningsprocessen. Utifrån rehabiliteringskedjans hållpunkter och tidsgränser, d.v.s. för anställda, anställda som behöver stöd för omställning till annat arbete och arbetslösa, ska myndigheterna: analysera behovet och omfattningen av gemensamma insatser efter 2011, lämna förslag på hur gemensamma insatser kan utvecklas för att skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden för den enskilde, analysera och lämna förslag på hur stödet från andra berörda aktörer i sjukskrivningsprocessen, såsom arbetsgivare, hälso- och sjukvård, socialtjänst och samordningsförbund kan utvecklas. 2. Inledning Målet med samverkan mellan myndigheterna är att öka förutsättningar för att fler individer finner hållbara lösningar för att återfå sin arbetsförmåga och ta tillvara sina förutsättningar till egen försörjning. Sedan början av 2000-talet har myndigheterna en gemensam planering och struktur för samverkan kring olika målgrupper med ersättning från Försäkringskassan, den så kallade handlingsplansamverkan. Resultatet i samverkan har under åren bedömts vara gott med hänsyn till de målgrupper som verksamheten riktat sig till. I takt med att sjukförsäkringen reformerats har nya behov av samverkan uppstått. Myndigheterna har tagit fram flera överenskommelser om administrativa rutiner för olika grupper och olika situationer, bland annat för dem som riskerar att förbruka alla sina dagar eller månader inom sjukförsäkringen på grund av tidsgränserna samt dem som går programmet arbetslivsintroduktion. Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens avsikt är att, utifrån myndigheternas respektive uppdrag, ansvarsområden, tidigare erfarenheter och framgångsfaktorer,

7 7 (15) vidareutveckla ett systematiserat samarbete utifrån en helhetssyn där insatser riktade till individen ingår i en gemensam samverkansstruktur. Grunden för en lyckad rehabilitering är att individen, utifrån sina förutsättningar och behov, är aktiv och delaktig i sin egen rehabiliteringsprocess. Det förutsätter också att vad som ska ske under rehabiliteringsprocessen är förutsägbart och tydligt för individen. Erfarenheter visar att möjligheterna till en framgångsrik rehabilitering ökar om insatser påbörjas så tidigt i ett sjukdomsfall som det är möjligt av medicinska skäl. Genom att ta vara på olika aktörers kompetens och resurser i ett tidigt skede bör individens väntetider till rätt insats och rundgång mellan aktörerna minska. Rehabiliteringskedjan syftar till att tidigt tillvarata varje individs förmåga att arbeta och att uppmärksamma eventuellt behov av omställning när individen på grund av sjukdom behöver andra arbetsuppgifter för att försörja sig själv. Med de samverkande aktörernas samlade kompetens skapas förutsättningar för individen att få tillgång till rätt insatser i rätt tid utifrån rehabiliteringskedjans hållpunkter. Ersättningstiden från sjukförsäkringen är begränsad och det ställer höga krav på väl fungerande samarbetsrutiner för att ge individen ett snabbt, kvalificerat och effektivt stöd i övergången från sjukförsäkringen till aktivt arbetssökande eller nytt arbete. Genom att systematiskt kartlägga individens rehabiliteringsbehov gemensamt och vidta insatser bör sjukskrivningstiderna minska och individen snabbare komma åter i arbete. Arbetsgivarna har ansvaret för arbetsanpassning och rehabilitering. Erfarenheter från handlingsplansamverkan visar att konsultativa insatser från Arbetsförmedlingen kan leda till att individens arbetsförmåga kan tillvaratas på arbetsplatsen. Inom arbetsmarknadspolitiken finns det personer som har medicinsk nedsättning av arbetsförmågan. Det finns också de som har oklara medicinska förutsättningar för att ta del av aktiva insatser. För personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program och har partiell nedsättning av arbetsförmågan saknas idag utvecklade former av samarbete och insatser för att tillgodose dessa personers behov av rehabilitering. En förutsättning för att nå framgång är ett system för samverkan där det finns gemensam styr- och ledning, samverkande team, begränsat antal ärenden per handläggare, gemensamt formulerade mål och ett gemensamt ansvar för måluppfyllelse och resultatuppföljning. Det är också nödvändigt att samverkan mellan aktörerna sker på alla nivåer för att skapa förutsättningar och trovärdighet gentemot berörda individer. 3. Avgränsningar Föreliggande rapport beskriver Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens viljeinriktning för samverkan på ett övergripande plan. Myndigheterna ska

8 8 (15) gemensamt ta fram mer detaljerade rutiner för samverkan utifrån viljeinriktningens målsättning och ambition. En dialog med andra berörda aktörer har inte kunnat genomföras inom tidsgränsen för uppdraget. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska fortsätta arbetet med att lämna förslag på hur stödet från andra berörda aktörer kan utvecklas tillsammans med berörda aktörer. Det kommande utvecklingsarbetet är beroende av andra pågående utredningar och uppdrag där speciellt kan nämnas uppdraget att utveckla ett verktyg för bedömning av arbetsförmågan. Resultatet bedöms få betydelse för fortsatt samarbete i forma av en ökad samsyn rörande bedömning av arbetsförmågan. Det pågående regleringsbrevsuppdraget, som berör unga med aktivitetsersättning kan också få konsekvenser för utformningen av fortsatt samverkan. 4. Samverkan efter 2011 Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen vill utifrån ett helhetsperspektiv systematisera samarbetet så att parallella insatser och övergångar mellan aktörer underlättas för individen. Förslagen i den gemensamma viljeinriktningen beskrivs i detta avsnitt genom en samverkansmodell (figur 1) och i efterföljande text. Figur 1: Föreslagen samverkansmodell Målgrupp och initiativ för utredning Målgrupp för samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är de individer som har en nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska skäl eller risk för nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska skäl och kan ha behov av samordnade insatser för återgång i arbete eller för att förhindra nedsatt arbetsförmåga.

9 9 (15) Flertalet ärenden ska aktualiseras för gemensam utredning före eller inom givna datum i rehabiliteringskedjan och inom givna datum under sjukperioden för dem som är arbetssökande. Undantaget är de försäkrade som bedöms kunna återgå i arbete på egen hand och de försäkrade som på grund av pågående medicinsk behandling eller aktuell medicinsk status bedöms för närvarande inte kunna tillgodogöra sig ett möte eller en utredning. En utredning kan också starta efter initiativ från en individ eller från någon av de samverkande aktörerna. Gemensam utredning och analys Syftet med gemensam utredning av rehabiliteringsbehov är att nyttja båda myndigheternas kompetens i ett tidigt skede. På så sätt ökar förutsättningarna att de individer som är i behov av stöd för att komma åter i arbete får tillgång till rätt insats från rätt aktör. En gemensam utredning ska resultera i en planering utifrån individens fortsatta behov av stöd. En gemensam utredning tidigt i sjukfallet skapar förutsättning för att individen upplever att aktörerna ger samma information om regelverk samt stöd för rehabilitering och omställning. Den ökade satsningen förväntas leda till att sjukfallen förkortas och att möjligheten för individen att ta tillvara sin arbetsförmåga ökar. För att klargöra individens förutsättning för arbete och vid behov erbjuda individuellt anpassade rehabiliteringsinsatser behöver både det medicinska och det arbetslivsinriktade perspektivet bli tydligt. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i samarbete med hälso- och sjukvården, utveckla ett systematiskt arbetssätt så att nödvändig medicinsk information och bedömning tas tillvara under individens rehabiliteringsprocess. För dem som är anställda bör en gemensam utredning kunna initieras redan före dag 90. Att Arbetsförmedlingen i större utsträckning deltar vid avstämningsmöten tidigt i rehabiliteringskedjan möjliggör att Arbetsförmedlingen, vid behov, kan erbjuda anställd och arbetsgivare konsultativa insatser i syfte att stärka arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. En tidig kontakt innebär även att för de individer där det finns risk för att de inte kan återgå till något arbete hos sin arbetsgivare före dag 181 och som ska erbjudas kontaktmöte vid dag 90 är kontakten med Arbetsförmedlingen redan etablerad. En gemensam utredning bör även obligatoriskt initieras i god tid innan dagarna eller månaderna är förbrukade i de ärenden där ingen pågående planering inom samverkan finns. Tidpunkt för en gemensam utredning föreslås vara senast dag 730, det vill säga sex månader innan dagarna är förbrukade. Genom att gemensamt säkerställa att det i alla ärenden har klargjorts vilket behov av arbetsförberedande insatser individen har före det att ersättning tar slut, ges individen en längre förberedelsetid med ersättning från sjukförsäkringen. För den som är arbetssökande bör en gemensam utredning av rehabiliteringsbehov ske så snart som möjligt. Ambitionen bör vara redan innan 60 dagar efter

10 10 (15) sjukanmälningsdatum. En tidig gemensam utredning möjliggör en väg till snabb återgång i arbetssökande och information om vilka insatser och anpassningar som finns tillgängliga utifrån hans eller hennes aktuella situation. En gemensam utredning kan komma att leda till tidigare insatser och en mer aktiv sjukskrivningsprocess för fler individer jämfört med idag. Utredningen, som kan inkludera såväl avstämningsmöten som utredningar från andra aktörer, ska resultera i en gemensam planering. För en del individer är det aktuellt med aktiva insatser i samverkan, andra blir aktuella för insatser hos endast en aktör. En gemensam utredning kan även leda till att individen bedöms kunna återgå i arbete på egen hand utan insatser i samverkan. Hur samarbetet under gemensam utredning läggs upp kommer att anpassas efter individens behov och aktuella situation. Ett fortsatt gemensamt utvecklingsarbete inom myndigheterna kommer att krävas för att lägga en organisatorisk struktur för kontaktvägar och rutiner mellan berörda myndigheter/organisationer. Även utveckling av adekvata insatser behöver ingå i ett utvecklingsarbete mellan aktörerna. Den finansiella samordningen är viktig samverkanspartner på de orter där Finsam är etablerad. Arbetsförmedlingens stöd till anställda och arbetsgivare De samarbetsformer som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen vill utveckla med arbetsgivarna innebär att arbetsgivarens ansvar och delaktighet kring individen ska stimuleras och bli tydligare. Erfarenheter från arbetet med anställda som deltar i handlingsplansamverkan och i programmet arbetslivsintroduktion visar att Arbetsförmedlingens kompetens inom hjälpmedel och anpassningar kan öka den anställdes förutsättningar för att behålla sin anställning. Arbetsförmedlingen har möjlighet att redan nu ge ekonomiskt stöd till arbetsgivaren för att kompensera för nedsättning av arbetsförmågan via så kallat personligt biträde. Stödet är relativt känt hos många arbetsgivare, men torde kunna nyttjas i ökad utsträckning hos fler arbetsgivare. Arbetsförmedlingen har i budgetunderlag för föreslagit flera åtgärder som syftar till att en anställd ska kunna behålla sin anställning, förslagen berör: Förlängd tid med SIUS stöd. Möjlighet att bevilja lönebidrag eller trygghetsanställning för personer som har haft partiell sjukersättning, hel eller partiell sjukpenning. Viktiga parter förutom arbetsgivaren är företagshälsovård och andra rehabiliteringsleverantörer. Insatser hos arbetsgivaren ska kunna ske parallellt med insatser hos vården. Arbetsgivarens ansvar för och möjlighet att tillgodose utredning och stöd från företagshälsovård eller annan leverantör av rehabiliteringsinsatser ska föregå insatser från Arbetsförmedlingen. Ibland har ett vidgat perspektiv om andra möjliga arbetsuppgifter hos arbetsgivaren medfört att den anställde kan arbeta kvar. Arbetsförmedlingens kompetens inom vägledning och anpassning har i dessa situationer varit avgörande.

11 11 (15) Aktiva insatser i samverkan Aktiva insatser i samverkan ska utgå från individens behov och ska därför kunna vara såväl arbetsförberedande (mobiliserande) som arbetslivsinriktade. Det möjliggör att en individ som tidigt i sjukfallet har ett identifierat behov av kartläggande och vägledande insatserkan erbjudas dessa hos Arbetsförmedlingen under tid inom sjukförsäkringen. Försäkringskassan behöver dock utreda vilka möjligheter det finns att inom gällande regelverk ersätta individer i arbetsförberedande insatser inom sjukförsäkringen. Försäkringsskyddet vid dessa insatser måste också ses över. En förutsättning för att lyckas i samverkan är att det finns gemensamma mål och en gemensam styrning och ledning av verksamheten liknande den inom nuvarande handlingsplansamverkan. Målen ska också vara tydliga och kända för den enskilde individen. Gemensamma mål och gemensam styrning av verksamheten bör utvecklas och ses över för att anpassas efter såväl arbetsförberedande som arbetslivsinriktade insatser. Under deltagande i insatser i samverkan kan individen även ha ersättning från arbetsmarknadspolitiken. Genom att samverkan sker utifrån ett helhetsperspektiv och tidigare i sjukfallet ökar förutsättningarna att individen upplever att insatser, regler och övergång mellan olika ersättningar blir tydliga och förutsägbara. Aktiva rehabiliteringsinsatser i samverkan anses avslutade när individen har fått ett arbete, påbörjat utbildning alternativ arbetssökande. Aktiva insatser hos en aktör I de fall en individ behöver insatser hos någon aktör men arbetsförmågan bedöms inte vara nedsatt av medicinska skäl genomförs aktiva insatser hos berörd aktör. Om ett behov av samordnade insatser uppstår ska det finnas rutiner mellan de berörda aktörerna så att man snabbt kan göra en gemensam utredning och bedömning av rehabiliteringsbehov. Rutiner för detta ska utvecklas. Aktiva rehabiliteringsinsatser anses avslutade när individen har fått ett arbete, påbörjat utbildning alternativt är aktivt arbetssökande. Risk för slut på dagar eller månader i sjukförsäkringen Syftet med Rehabiliteringskedjan är att tidigt uppmärksamma eventuellt behov av omställning när individen på grund av sjukdom behöver ett annat arbete för att försörja sig själv. Föreslagna viljeinriktning svarar väl upp för att myndigheterna tillsammans ska ge den enskilde stöd i denna process. Trots aktiva insatser och gemensam utredning/bedömning kommer det ändå att finnas individer som inte kommer att återfå arbetsförmågan innan dagar eller månader i sjukförsäkringen tar slut. Många individer har en pågående aktiv insats och planering när tiden i sjukförsäkringen tar slut. Dessa behöver bara byta försörjningsform till aktivitetsstöd.

12 12 (15) Utifrån den föreslagna viljeinriktningen är dessa personer väl införstådda med regelverk och planering i god tid innan byte av ersättning sker. Det kommer dock även att finnas individer som har fått insatser liknande de som ges i programmet arbetslivsintroduktion under de senaste månaderna (mellan 6 månader och 0 månader sedan) För dessa individer har Arbetsförmedlingen kanske nyligen konstaterat att det inte finns något att erbjuda. De som ingår i några av undantagen inom sjukförsäkringen får givetvis fortsatt ersättning från sjukförsäkringen, men med dagens regler är det svårt att se vilket stöd dessa individer ska få när dagarna inom sjukförsäkringen tar slut. I den här situationen är alla rehabiliteringsmöjligheter uttömda för närvarande, men individerna behöver en ekonomisk försörjning. Idag får dessa individer i vissa fall ett programbeslut med aktivitetsstöd utan att individen har förutsättningar att delta trots maximal anpassning i tid och omfattning. För andra individer kan det bli aktuellt med försörjningsstöd genom kommunen. 5. Analys av omfattning och volymer Ett systematiserat samarbete mellan myndigheterna ger ökade möjligheter till parallella insatser och underlättar övergångar mellan myndigheterna. Den gemensamma utredningen kommer att leda till tidiga insatser i fler sjukfall jämfört med idag. Den ökade satsningen förväntas samtidigt leda till att sjukfallen förkortas och att möjligheten för individen att ta tillvara sin arbetsförmåga ökar. Utav de cirka individer vars sjukfall årligen beräknas uppnå en längd av 90 dagar antas cirka individer vara aktuella för gemensam utredning i samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Den gemensamma utredningen innebär fler avstämningsmöten och uppföljningsmöten än vad som genomförs idag. Det är dock viktigt att betona att gemensam utredning inte per automatik innebär att alla individer som kommer ifråga för utredning därmed behöver vidare stöd. Det är heller inte givet att det är flera aktörer som ska ge det individuella stödet samtidigt. En gemensam planering syftar till att ge stöd med rätt insats i rätt tid och hos rätt aktör/aktörer vilket i många fall innebär insatser hos endast en aktör. Cirka individer antas bli aktuella för olika rehabiliteringsinsatser i samverkan. Förstärkta rehabiliteringsinsatser enligt viljeinriktningen kan förutom fler avstämningsmöten och uppföljningsmöten innebära förstärkt stöd till arbetsgivare, arbetsförberedande insatser inom sjukförsäkringen samt arbetslivsinriktade insatser. Vissa individer kommer att behöva en kortare period av insatser i samverkan medan andra behöver en längre sammanhållen insats. Under 2012 beräknas cirka individer ha förbrukat maximalt med dagar eller månader med ersättning från sjukförsäkringen. Av dessa kommer cirka 5000 individer vara aktuella för en gemensam utredning 6 månader innan de riskerar att ha förbrukat alla dagar eller månader med ersättning från sjukförsäkringen. Förstärkta rehabiliteringsinsatser enligt viljeinriktningen innebär troligtvis att flertalet

13 13 (15) överlämningsmöten när dagarna riskerar att ta slut istället blir i form av avstämningsmöten. Under åren 2013 till 2015 beräknas mellan och individer årligen lämna sjukförsäkringen p.g.a. att alla dagar med sjukpenning är förbrukade. Med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingens viljeinriktning för samverkan bör dock denna summa minska redan Finansieringsfrågor Idag bedrivs rehabiliteringsinsatser i samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Dessa finansieras via samverkansmedel Arbetsförmedlingen finansierar också aktiva insatser till individen från sitt programanslag. Denna verksamhet kommer att fortsätta i minst samma omfattning som tidigare. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen föreslår att dessa medel finansieras inom ramen för resp. myndighets förvaltningsanslag fortsättningsvis. Försäkringskassans andel av de pågående rehabiliteringsinsatserna, som finansieras av samverkansmedel är 116 Mnkr. Utöver denna finansiering beräknas de förstärkta insatserna i samverkan som beskrivs i denna rapport medföra ett ökat förvaltningsanslag för Försäkringskassan med 275 Mnkr. Försäkringskassans medelsbehov för rehabilitering i samverkan utgörs alltså av 116 Mnkr för pågående samverkan och 275 Mnkr för de förstärkta insatserna. Enligt budgetpropposition 2009 har Arbetsförmedlingen tilldelats för Mnkr för insatser till personer som lämnar sjukförsäkringen på grund av att deras dagar eller månader tar slut. Arbetsförmedlingen bedömer att dessa medel kommer att behövas i minst samma utsträckning för nämnd målgrupp även om aktiva insatser sker under tid som personen är i sjukförsäkringen. Utöver denna finansiering beräknas de förstärkta insatserna i samverkan som beskrivs i denna rapport medföra ett ökat förvaltningsanslag för Arbetsförmedlingen med 440 Mnkr för Andra aktörer Vården I den föreslagna viljeinriktningen ingår en gemensam utredning av individens behov av rehabilitering. Vården är en viktig aktör i denna fas och måste involveras tidigt. Avstämningsmötet måste ske tidigt i utredningsfasen. Långa väntetider för avstämningsmöte kan innebära att utredning kring den enskildes arbetsförmåga och behov av rehabilitering blir fördröjd. Det kan då bli svårt att få i gång tidiga insatser i sjukfallet. För individer som har en anställning är det viktigt att redan i utredningsskedet ta reda på om och hur företagshälsovården är involverad i individärendet för att undvika dubbelarbete. Företagshälsovården kan ha gjort en funktionsbedömning och en

14 14 (15) bedömning av individens arbetsförmåga i relation till arbetet och ev. behov av anpassning samt koordinera insatser. Samhall/Sociala företag För att möjliggöra att även de individer som har behov av anpassat arbete ska få chans att komma ut på arbetsmarknaden måste det finnas arbetsplatser som tar emot dessa individer. Samhall är en aktör som ska erbjuda anpassade arbetsuppgifter. Andra aktörer som kan erbjuda anpassade arbetsuppgifter är sociala företag. Samverkan både med Samhall och närliggande sociala företag är av största vikt för att de som har behov av anpassade arbetsuppgifter ska få möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. 7. Fortsatta utvecklingsbehov Under arbetet med uppdraget har Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kunnat identifiera flera viktiga utvecklingsområden, som det inte funnits möjlighet att fördjupa sig i inom ramen för detta uppdrag men som vi ser är betydelsefulla för ett fortsatt utvecklingsarbete. Behov av sänkta trösklar för anställning Hur väl myndigheterna än samverkar kring en individ för att ge stöd till återgång i arbete kvarstår behov av arbetsgivare som är beredda att anställa personer med långvarig ohälsa och funktionsnedsättning. Personer med nedsatt arbetsförmåga har alltid haft svårt att hävda sig i konkurrensen på arbetsmarknaden. Reformeringen av sjukförsäkringen har medfört att allt färre står utanför arbetskraften på grund av sjukdom, men gruppen med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har ökat hos Arbetsförmedlingen. För denna grupp har ofta lönesubventionerade anställningar varit en väg in i arbetslivet. Andelen funktionsnedsatta med någon form av lönesubvention har dock under de två senaste åren sjunkit från lite över 50 procent till drygt 43 procent. Arbetsförmedlingen har i budgetunderlaget för föreslagit ett antal insatser, som skulle kunna möjliggöra för fler personer med funktionsnedsättning och/eller en historik med ohälsa att komma ut på arbetsmarknaden. Olika former av lönesubventioner som riktas till målgruppen är viktiga verktyg för att nå målet arbete, men ytterligare reformer krävs. Här föreslå Arbetsförmedlingen att arbetsgivarnas finansieringsansvar för sjuklön reduceras för personer med tidigare ohälsa och/eller kvarstående ohälsa som ett verktyg för att öka förutsättningarna för att personen når målet arbete. Ersättningsformer Kopplingen mellan ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, aktivitetsstöd, sjukpenning, tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning samt nödvändiga försäkringsskydd under tiden en individ är i aktiva insatser är inte helt problemfri.

15 15 (15) Det skulle gynna individens rehabilitering och ge bättre förutsättning för bra övergångar mellan olika myndigheter och organisationer om det inte fanns en överhängande risk att ersättningsbeloppet sänks vid övergången. Förutsättningarna för att skapa en ny form av ersättning eller jämka ihop beloppsnivåer borde ses över. Utgångspunkten för utveckling av en ny ersättning ska vara att individen inte riskerar glapp mellan ersättningssystemen och att ersättningen innebär ett ekonomiskt incitament för att delta i aktiva insatser. Ersättningen ska även tillgodose försäkringsskydd för person- och egendom och myndigheternas respektive uppdrag och ansvarsområden ska vara utgångspunkten. Andra utvecklingsaktiviteter Försäkringskassan har fått ett regeringsuppdrag som handlar om att vidareutveckla metoder för bedömning av arbetsförmåga inom sjukförsäkringen. Det gäller i första hand metoder som kan användas till att bedöma arbetsförmågan i förhållande den reguljära arbetsmarknaden. Arbetet görs i samarbete med Socialstyrelsen och i samråd med Arbetsförmedlingen. Detta arbete beräknas vara klart Inom ramen för Försäkringskassans strategiska inriktning för sjukförsäkringen har ett pågår arbete startat som syftar till att differentiera handläggningen ytterligare. Det övergripande syftet är att skapa en effektivare sjukskrivningsprocess men det finns även anledning att se över Försäkringskassans metoder i sjukförsäkringshandläggningen. Det är viktigt att identifiera de individer vars väg tillbaka i arbete går snabbare med insatser utan att skapa några inlåsningseffekter för dem som kan komma åter på egen hand. Det är också angeläget att redan från början planera för att följa upp och utvärdera om effekterna av de nya samarbetsformerna mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen leder till att fler återfår arbetsförmåga och förutsättning för egen försörjning.

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Återrapportering av regeringsuppdrag om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan A2009/3071/A

Återrapportering av regeringsuppdrag om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan A2009/3071/A 1 (5) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Återrapportering av regeringsuppdrag om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan A2009/3071/A Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen

Läs mer

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund BILAGA 2 Uppdragsavtal - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund 2013-09-13 I Pilotmodell Samordningsteam Västerås

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Grundläggande uppdrag Att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Rehabiliteringsinsatser i samarbete 2013-08-01 Återrapportering enligt regleringsbreven

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Rehabiliteringsinsatser i samarbete 2012-06-15 Återrapportering enligt regleringsbreven

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Dnr /232352

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Dnr /232352 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 2009-08-03 Dnr 1.1 2008/232352 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering enligt regleringsbrevet för

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2015-06-18 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 2014-02-24 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Helår 2013 Sida: 2 av

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Försäkringskassans

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Arbetsförmedlingens uppdrag Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering.

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 2015-02-27 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2014 Redovisning för 2014

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2016-06-17 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2016

Läs mer

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun 2014-02-10 Rehabiliteringsriktlinjer Tibro kommun Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (17) Innehåll 1. Mål med rehabiliteringsarbetet... 3 2. Framgångsfaktorer

Läs mer

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 2014-08-01 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2014 Delredovisning 2014

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Processtyrningsmodell FAROS

Processtyrningsmodell FAROS Processtyrningsmodell FAROS P R E - S A M V E R K A N SAMVER KAN 1 Behovsbedömning Rehab. utredning Ärende förbereds för samverkan 2 Beredning AF-FK gemensam bedömning av AR 3 Behovsanalys 4 Introduktion

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling och trygghet SOU 2012:31 s nuvarande uppdrag Översyn av regelverket om arbetshjälpmedel Krav på arbetsmarknadsförsäkringar vid anställningar med lönesubvention

Läs mer

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011

Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Sida: 2 av 28 Dnr:

Läs mer

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen En sjukförsäkring att lita på Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen Mars 2011 Innehåll BAKGRUND: SKENANDE OHÄLSOTAL OCH BRISTANDE REHABILITERING...3 Stor variation över

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Försäkringskassan i Värmland

Försäkringskassan i Värmland Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning

Läs mer

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning och rehabilitering Se till att företaget har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete för att tidigt upptäcka arbetsmiljörisker som kan förorsaka ohälsa

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering. 31 maj-1 juni 2017 Stockholm Katarina Bergström & Ann-Charlotte Ohlsson, SKL

Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering. 31 maj-1 juni 2017 Stockholm Katarina Bergström & Ann-Charlotte Ohlsson, SKL Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering 31 maj-1 juni 2017 Stockholm Katarina Bergström & Ann-Charlotte Ohlsson, SKL 1 Upplägg för dagarna Hur och var regleras rehabilitering, vilka är parterna?

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9) ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2017-05-09 Enheten för sjukförmåner Nina Karnehed Forskare och utredare nina.karnehed@inspsf.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen:

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen: Bilaga 74 KF 91 2015-05-25 Karlsborgs kommun Riktlinjer för rehabilitering i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Diarienummer: 128.2015 Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid:

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Remissyttrande. Svenskt Näringsliv har givits tillfälle att yttra sig med anledning av promemorian om införande av en rehabiliteringskedja.

Remissyttrande. Svenskt Näringsliv har givits tillfälle att yttra sig med anledning av promemorian om införande av en rehabiliteringskedja. Socialdepartementet Vår referens: SBM 279/2007 Er referens: 103 33 STOCKHOLM S2007/11032/SF Stockholm, 2008-02-08 Remissyttrande Införande av en rehabiliteringskedja Svenskt Näringsliv har givits tillfälle

Läs mer

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet. 2010-02-22 Dnr 1.1 2008/232352

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet. 2010-02-22 Dnr 1.1 2008/232352 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 2010-02-22 Dnr 1.1 2008/232352 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering enligt regleringsbrevet för

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Träder i kraft den 1 juli 2008 respektive den 1 jan 2009 Jan Regeringen vill effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

Arbetsförmedlingen Bryggan kan anvisa vuxna arbetssökande med försörjningsstöd samt ungdomar (16-24 år) till parallella insatser på JobbMalmö.

Arbetsförmedlingen Bryggan kan anvisa vuxna arbetssökande med försörjningsstöd samt ungdomar (16-24 år) till parallella insatser på JobbMalmö. Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Innerstaden i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen Bryggan och Malmö stad

Läs mer

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Dnr: AF 2010/436389 Dnr: 036457-2011 Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 1 (29) Innehåll SAMMANFATTNING...3

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning Metodstöd Avstämningsmöte Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning 2006-05-04 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson Dokument id: 1.1 Metodstöd Avstämningsmöte Datum: 2006-05-04 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Remissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning

Remissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning Datum Referens 2017-05-13 S2017/01743/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar DS 2017:9 Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Inledning Småföretagarnas Riksförbund

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Unga med aktivitetsersättning

Unga med aktivitetsersättning Dnr: Af-2010/436389 Dnr: 037779-2011 Unga med aktivitetsersättning Svar på regleringsbrevsuppdrag 2011-07-01 Sammanfattning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska i samverkan med berörda aktörer

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Lättläst Betänkande av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:92 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Innehåll Arbetsförmedlingens uppdrag Bedömning av arbetsförmåga Arbetsförmedlingen Samverkan Specialistinsatser: arbetsterapeut, psykolog Arbetsförmedlingens

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer