En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen"

Transkript

1 En sjukförsäkring att lita på Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen Mars 2011

2 Innehåll BAKGRUND: SKENANDE OHÄLSOTAL OCH BRISTANDE REHABILITERING...3 Stor variation över åren och mellan olika landsändar... 3 Hög nivå... 3 Bristande rehabilitering... 3 Utredningar... 3 ÅTGÄRDER SEDAN Tidiga insatser dag i sjuskrivningsprocessen... 4 Omställning till nytt arbete från dag 181 utifrån arbetsförmåga... 5 Förtidspension ska endast beviljas vid stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan... 5 Åtgärder för att underlätta anställning och företagande... 6 Övriga åtgärder... 6 RESULTATEN HITINTILLS...6 I huvudsak goda resultat men inte för alla... 6 Brister måste rättas till... 7 Större förändringar kan skapa osäkerhet... 7 Brister kan vara av olika slag... 7 KRISTDEMOKRATERNAS FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. Rehabiliteringskedjans så kallade ventiler... 8 Redan sjukskrivna ska inte kunna bli helt utan ersättning... 8 Kraftfullare insatser och åtgärder via Arbetsförmedlingen... 9 Tillämpningen av bestämmelserna om sjukersättning... 9 Bedömningen av arbetsförmåga och samarbetet mellan myndigheter... 9 Angeläget med förändringar i närtid... 9 BILAGA: REHABILITERINGSKEDJAN

3 Bakgrund: skenande ohälsotal och bristande rehabilitering Stor variation över åren och mellan olika landsändar Utbetalningarna av sjukpenning har i Sverige varierat kraftigt genom åren, utan att någon motsvarande förändring i folkhälso- eller medicinskt avseende har ägt rum. Sjukfrånvaron ökade mycket kraftigt under perioden Därefter började sjukskrivningarna vända nedåt. En stor del av minskningen av sjukfrånvaron berodde dock på att sjukskrivna personer förtidspensionerades i ökad utsträckning. Likaså har sjukfrånvaron varierat mycket kraftigt mellan olika delar av landet. Inte heller detta har kunnat förklaras av ett markant annorlunda ohälsoläge i olika delar av landet. Hög nivå I en internationell jämförelse har Sverige haft hög sjukfrånvaro. Under den senaste tjugoårsperioden har sjukfrånvaron i Sverige varit bland de högsta bland OECD-länderna. Denna utveckling har brutits först på senare år. När Alliansregeringen tog över 2006 hade under en tioårsperiod i genomsnitt 140 personer om dagen förtidspensionerats bort från arbetsmarknaden. Antalet förtidspensionärer var fler än , alltså mer än var tionde person i yrkesverksam ålder. Bristande rehabilitering Den arbetsförmåga som många fall fanns eller kunde återställas med rätt insatser togs inte tillvara och rehabiliteringsinsatserna var för få. I stället för att hjälpa sjukskrivna tillbaka i arbete, prövades de som varit sjukskrivna ett år regelmässigt för sjukersättning med ytterligare passivitet och betydligt lägre ersättning som följd. Utredningar Orsaker och möjliga lösningar till den höga sjukfrånvaron har utretts ett flertal gånger. I oktober 2006 överlämnade den statliga socialförsäkringsutredningen sitt slutbetänkande Mera försäkring och mer arbete. Utredningen hade tillsatts av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Utredningen, ledd av tidigare socialdemokratiska statsrådet Anna Hedborg, konstaterade bland annat följande: Fler måste mycket snabbare hitta en väg tillbaka från sjukdom till arbete. Det kan komma att krävas en tid med arbetslöshet innan den sjukskrivne hittar ett nytt och mer passande arbete. Navet i sjukskrivningsprocessen bör vara en utvecklad företagshälsovård. Riktlinjer för sjukskrivningstider liksom en mer formaliserad prövning av arbetsförmågan kan också spela viktiga roller för att ge mer stadga åt sjukskrivningsprocessen. 3

4 En i det närmast oundgänglig förändring är att en tydlig tidsgräns sätts för sjukpenningen. En tidsgräns bör kombineras med vissa väl definierade och sällan förekommande undantag och en stramare bedömning av rätten till varaktig ersättning. Åtgärder sedan 2006 Alliansregeringen drog i stort sett samma slutsatser som Socialförsäkringsutredningen och många av de förändringar som har genomförts bygger på denna utredning. Utgångspunkten för sjukförsäkringsreformerna har varit att sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för den som drabbas av sjukdom eller skada och därför inte kan försörja sig genom eget arbete. Särskilt viktigt är detta för personer med allvarliga sjukdomar. Fokus ligger också på aktiva insatser så att sjukskrivna kan komma tillbaka i arbete. Sjukförsäkringen måste därför ge drivkrafter för att ta till vara individens arbetsförmåga och erbjuda fler vägar tillbaka till arbete. Under senare år har det blivit allt tydligare att sjukskrivning i sig kan vara skadlig och innebära ökad risk för att hamna i utanförskap. Redan efter tre månaders sjukfrånvaro ökar risken betydligt för att den sjukskrivne inte ska kunna komma tillbaka i arbete. Mot bakgrund av detta har regeringen i sitt reformarbete betonat betydelsen av tidiga insatser. Syftet med reformeringen är att det skapas drivkrafter för en aktivare sjukskrivningsprocess samtidigt som de med allvarliga sjukdomar ska kunna känna sig trygga med sin försörjning. Riskerna för långa sjukskrivningar och därav följande permanent utanförskap ska motverkas. Tidiga insatser dag i sjuskrivningsprocessen Den nya sjukskrivningsprocessen har fasta tidpunkter för hur den försäkrades arbetsförmåga ska prövas. Prövningen sker i tre steg. De första 90 dagarna prövas arbetsförmågan gentemot ordinarie arbetsuppgifter, från och med den 91 dagen vidgas prövningen till att avse andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Under de första 180 dagarna ligger därför mycket av ansvaret för återgång i arbete hos den enskilde och hos arbetsgivaren. För att ge arbetsgivare och anställda ett kompetensstöd främst under de första 180 dagarna under sjukskrivningstiden har regeringen anslagit 550 miljoner kronor som bidrag till företagshälsovården. Hälso- och sjukvården har en central roll under hela sjukskrivningsprocessen. Det är viktigt att de åtgärder som sjukvården ansvarar för bidrar till en aktiv sjukskrivning och inte i onödan förlänger sjukskrivningstiderna. Regeringen har därför vidtagit flera åtgärder som berör sjukvården: För att individen snabbt ska kunna få tillgång till medicinsk rehabilitering har Staten och Sveriges Kommuner och Landsting kommit överens om en rehabiliteringsgaranti. Syftet med rehabiliteringsgarantin är att patienterna tidigt ska få hjälp att bota eller minska smärtan. I behandlingarna ingår även kognitiv beteendeterapi för att individen ska få stöd att hantera sin situation på arbetet och i livet i övrigt. År 2011 satsar vi 1 miljard kronor på rehabiliteringsgarantin. 4

5 Staten lämnar ett årligt bidrag på 1 miljard kronor till landstingen för att komma till rätta med bristerna i vården när det gäller tillänglighet och de långa väntetiderna (kömiljarden) Staten avsätter årligen ett bidrag på 1 miljard kronor till landstingen för att stödja att sådana åtgärder vidtas som minskar sjukfrånvaron (sjukskrivningsmiljarden). Socialstyrelsen har utarbetat rekommendationer när det gäller sjukskrivningstidens längd vid olika diagnoser. Syftet med dessa rekommendationer är att ge stöd till läkare, men även för handläggare vid Försäkringskassan (försäkringsmedicinskt beslutsstöd). Omställning till nytt arbete från dag 181 utifrån arbetsförmåga Från och med den 181 dagen i sjuskrivningen prövas arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden. Den som har arbetsförmåga, men bara i något annat arbete än sitt nuvarande, har alltså inte längre rätt till sjukpenning, utan erbjuds i stället hjälp att söka ett nytt arbete där arbetsförmågan kan tas till vara. Prövningen mot hela arbetsmarknaden kan skjutas upp i vissa undantagsfall. En viktig uppgift för Försäkringskassan är att förmedla kontakten med Arbetsförmedlingen för att underlätta omställningen till annat arbete och för att övergången för den enskilde ska bli smidig. Ett flertal förändringar har gjorts för att underlätta omställningen till annat arbete när så är möjligt. Bland annat har ökad rätt till tjänstledighet införts. Arbetsförmedlingen ska arbeta även med anställda som behöver byta arbete och arbetslöshetsersättning ska i vissa fall kunna betalas ut trots att anställningen kvarstår. Sjukpenning (80 % ersättning) kan betalas ut som mest i 364 dagar inom en ramtid av 450 dagar. Den som efter denna tid inte klarar något arbete på arbetsmarknaden på heltid kan få förlängd sjukpenning (75 % ersättning) i ytterligare 550 dagar. Undantag görs dock från dessa regler vid allvarliga sjukdomar som cancer och när personen vårdas på sjukhus samt ytterligare några få fall. Vid allvarliga sjukdomar finns alltså ingen tidsgräns och ersättningen ligger kvar på 80 %. Personer som bedöms kunna återfå arbetsförmågan efter rehabilitering kan erbjudas arbetslivsinriktad rehabilitering via handlingsplanssamverkan eller genom samordningsförbunden. Regeringen har dessutom tagit initiativet till en försöksverksamhet med alternativa aktörer för att ge stöd och rehabilitering tillbaka till arbete för långtidssjukskrivna. Dessa möjligheter finns även för de personer som uppbär tidsbegränsad sjukersättning. Försäkrade som inte längre kan få förlängd sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning erbjuds att delta i arbetslivsintroduktion via Arbetsförmedlingen för att därigenom kunna komma tillbaka till arbetslivet. Förtidspension ska endast beviljas vid stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan Regeringen har velat bryta utvecklingen mot allt fler förtidspensionerade. Därför gäller nu att förtidspension endast ska beviljas när individer har drabbats av en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan och då alla rehabiliteringsmöjligheter har prövats eller bedömts inte kunna återställa arbetsförmågan. Den tidsbegränsade sjukersättningen avvecklas därför successivt. 5

6 Det tidigare regelsystemet medförde alltså att även människor med kvarvarande arbetsförmåga förtidspensionerades. För denna grupp har särskilda regler införts i syfte att möjliggöra en återgång i arbete. De som beviljats sjukersättning utan tidsbegränsning enligt de äldre bestämmelserna, dvs. före 1 juli 2008, kan pröva att arbeta utan att rätten till ersättningen omprövas. Sjukersättningen minskas med hänsyn till arbetsinkomsternas storlek. Om arbetsinkomsten bortfaller betalas sjukersättningen åter ut med oreducerat belopp oavsett anledningen till att arbetet har upphört. Regeringen har även genomfört andra förbättringar för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Personer som arbetar med vilande sjuk- eller aktivitetsersättning får ett skattefritt bonusbelopp under de 12 första månaderna med arbete fr.o.m. januari Vidare har bostadstillägget höjts från och med januari Åtgärder för att underlätta anställning och företagande Det räcker inte att sjukskrivna själva ska vilja arbeta på nytt. Arbetsgivare ska också vilja anställa de som varit sjukskrivna. För att stimulera arbetsgivare att anställa personer som varit borta från arbetslivet länge på grund av sjukdom har bland annat så kallade nyfriskjobb (särskilda nystartsjobb) införts. Arbetsgivaravgifterna sänks genom att arbetsgivare får göra ett avdrag motsvarande dubbla arbetsgivaravgiften om de anställer en person som varit sjukfrånvarande minst ett år. Avdraget får göras under lika lång tid som den anställde har varit frånvarande på grund av ohälsa. Övriga åtgärder För att hitta metoder som minskar sjukfrånvaron bland kvinnor har regeringen tillfört medel för forskning och projekt med syftet att underlätta återgången i arbete för kvinnor. Förslag i syfte att skapa större tydlighet, förutsägbarhet och valfrihet för företagarna på socialförsäkringsområdet lämnades i propositionen Trygghetssystemen för företagare. Resultaten hitintills I huvudsak goda resultat men inte för alla Reformeringen av sjukförsäkringen var nödvändig. Från samtliga aktörer som i sitt dagliga arbete möter sjuka har vi fått bekräftat att förändringarna i huvudsak har varit positiva. Fler människor kan idag få hjälp. Utvärderingar som gjorts visar också på tydligt positiva effekter av tidsgränserna. Men vi möts också av berättelser om personer som inte längre har den trygghet som sjukförsäkringen ska ge. Personer som varit sjuka länge och vars ersättning kraftigt minskat eller i de värsta fallen hamnar på noll. Sjukförsäkringen ska både ge hjälp och stöd för att komma tillbaka till arbete och ge ekonomisk trygghet för den som är för sjuk för att arbeta. Att sjukskrivningsprocessen har blivit mer aktiv och fler får hjälp att komma tillbaka tidigare till sitt jobb, eller hjälp att söka ett nytt måste fortsatt värnas. Den svenska befolkningen med ett av världens bästa hälsolägen är inte längre den mest sjukskrivna och andelen har nu kommit ner till en genomsnittlig europeisk nivå. Andelen förtidspensionärer är fortfarande högre än i jämförbara länder, men den ökning som pågick under mer än trettio år har brutits. Nu måste vi rätta till de 6

7 brister som gör att alla inte får den ekonomiska trygghet som försäkringen ska ge när man är för sjuk för att arbeta. Brister måste rättas till Redan från början byggdes ett flertal undantagsbestämmelser in i regelverket för att tidsgränserna inte skulle medföra orimliga effekter för enskilda personer. Det finns både permanenta undantag från tidsgränser och undantag som innebär att prövningen mot hela arbetsmarknaden i vissa situationer kan skjutas upp. När regelverket började tillämpas visade det sig emellertid att reglerna inte fick avsedd effekt i alla lägen. Justeringar har därför gjorts när det gäller möjligheten att skjuta upp prövningen mot hela arbetsmarknaden samt när det gäller möjligheten att få sjukpenning utan tidsgräns. Det är dock uppenbart att mer behöver rättas till innan reformen fungerar som avsett, nämligen att den som är sjuk och saknar arbetsförmåga ska få ersättning och att arbetsförmåga så långt möjligt tas till vara. En del fortsatta förbättringar behövs på myndighetsnivå när det t.ex. gäller samarbetet och samstämmigheten mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Vissa förbättringar kan behövas i form av stärkta arbetsmarknadsåtgärder. Men i några fall behöver också själva regelverket kompletteras eller ändras. I nästa avsnitt redovisas de områden som Kristdemokraternas arbetsgrupp för sjukförsäkringen särskilt anser behöver åtgärdas Större förändringar kan skapa osäkerhet Den uppmärksamhet som sjukförsäkringsreformen i vissa sammanhang har fått har skapat en osäkerhet hos många om man kan lita på sjukförsäkringen, och hos vissa en oro för den egna situationen. Genom att följa upp såväl medialt uppmärksammade fall som enskilda personers berättelser som vi fått del av direkt har vi kunnat se att oron hos många är befogad, men att det också har skapats en obefogad oro. Den bilden bekräftas av anställda på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som vittnar om personer som i onödan har varit oroade för att de inte ska få hjälp eller ersättning. En obefogad oro som många gånger har byggts upp av ofullständigt rapporterade omständigheter kring enskilda fall. Mer problematiskt är dock att alldeles för många personer känner en befogad oro på grund av oavsiktliga effekter av de förändringar som genomförts. Att rätta till bristerna är därför helt nödvändigt för att alla försäkrade ska ha den ekonomiska trygghet de rimligen kan förvänta sig men också för att återupprätta förtroendet för sjukförsäkringen som helhet. Brister kan vara av olika slag I vissa fall är det uppenbart att det är själva regelverket som behöver ändras, och det bör förstås göras så snart som möjligt. Enskilda personer drabbas mycket hårt och hamnar många gånger i stor ekonomisk knipa när försäkringen inte fungerar som det är tänkt. Vi har också kunnat se att det i andra fall inte är regelverket som brister utan att Försäkringskassan fattat ett felaktigt beslut. Det kan t.ex. bero på brister i det medicinska underlaget. I dessa fall har det kunnat rättas till efter begärd omprövning eller överklagande. För den som drabbas innebär förstås även detta en mycket påfrestande situation som så långt möjligt måste undvikas. Det krävs en ständig kompetensutveckling hos alla inblandade parter för att underlag och beslut ska vara korrekta från början och för att handläggningstiderna ska hållas så korta som möjligt. 7

8 I takt med att reformer sätter sig kan man förutsätta att denna typ av fel minskar och det bör i dessa delar inte föranleda några nya regler. Vi måste dock fortsätta följa rättstillämpningen så att vi har beredskap att gå in med ytterligare ändringar eller kompletteringar om praxis utvecklas på ett annat sätt än vad som var avsikten. Vi har också uppmärksammat effekter som ligger utanför den reformering av sjukförsäkringen som alliansregeringen har genomfört. I vissa lägen kan det förstås vara angeläget att ändra uppenbara missförhållanden som har ursprung längre bak i tiden. Men i sådana lägen är det alltså något annat än själva sjukförsäkringsreformen som måste analyseras och övervägas. Mindre omfattande förändringar som kan genomföras snabbt ska självklart hanteras så snart det är möjligt. Övrigt bör ingå i det stora arbete med översyn av sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna som nu pågår inom ramen för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Till sist ska också sägas att vissa uppmärksammade fall, som till en början kan förefalla visa på uppenbara brister, visar sig ha hanterats på ett rimligt och korrekt sätt när alla omständigheter framgår. Men både vi som ansvariga politiker och inblandade myndigheter måste alltid vara vaksamma så att enskildas upplevelser av brister i försäkringen inte negligeras. Kristdemokraternas förslag till förbättring Rehabiliteringskedjans så kallade ventiler Redan vid införandet av tidsgränserna i rehabiliteringskedjan, infördes också vissa undantag från dessa (de s.k. ventilerna). Men trots korrigering redan i inledningsskedet i syfte att undantagen skulle omfatta rätt personer så förekommer ibland att allt för sjuka inte omfattas. Undantagen i rehabiliteringskedjans olika steg behöver därför ses över så att rätt personer kvarstår i sjukförsäkringen respektive förs över till Arbetsförmedlingen vid de olika avstämningstidpunkterna. I vissa lägen kan Försäkringskassan på eget initiativ även gör en förnyad arbetsförmågebedömning av personer med förlängd sjukpenning, innan en överföring till Arbetsförmedlingen aktualiseras. Men framför allt behöver undantagsreglerna vid 2,5-årsgränsen justeras. Redan sjukskrivna ska inte kunna bli helt utan ersättning Ersättningen vid en ny sjukperiod till personer som haft tidsbegränsad sjukersättning men saknar sjukpenninggrundande inkomst måste åtgärdas (dessa benämns ibland 0-klassade, eftersom de saknar SGI). Denna grupp mister också sitt bostadstillägg i samband med att de inträder i arbetslivsintroduktionen (ALI). De blir därför i vissa lägen beroende av försörjningsstöd redan i samband med övergången till ALI, vilket knappast främjar en så framgångsrik ALI som annars varit möjlig. Syftet med sjukförsäkringsreformen har varit att människor ska vara i rätt system, men syftet har aldrig varit att öka socialbidragsberoendet. 8

9 Kraftfullare insatser och åtgärder via Arbetsförmedlingen Svårigheterna att komma tillbaka till arbete efter en mycket lång sjukfrånvaro ska inte underskattas. Kvaliteten i Arbetsförmedlingens åtgärder behöver förbättras för de som på grund av sjukskrivning varit borta länge från arbetsmarknaden. Det kan t.ex. handla om att taket för lönebidrag höjs. Tillämpningen av bestämmelserna om sjukersättning Principen om att sjukersättning (förtidspension) enbart ska beviljas om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt är helt riktig. Frågan är dock hur beviskravet för att få sjukersättning i praktiken ser ut. Det är viktigt att tillämpningen, vid ett avslag, inte grundas på en allt för teoretisk spekulation om att det inte med säkerhet kan uteslutas att arbetsförmågan skulle kunna återfås någon gång i en mycket obestämd framtid. Mot bakgrund av exempel vi sett bör rättstillämpningen på detta område ses över. En framtida förändring skulle kunna handla om att i ökad utsträckning bedöma vad som är sannolikt, eller troligt, när det gäller en individs möjligheter att återfå arbetsförmågan. Bedömningen av arbetsförmåga och samarbetet mellan myndigheter Tyvärr förekommer det fortfarande att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gör olika bedömningar av arbetsförmåga, vilket leder till att vissa personer hamnar mellan stolarna. Denna problematik fanns även före reformeringen av sjukförsäkringen, men är än mer angelägen att komma till rätta med nu. Att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har lite olika syften med sina bedömningar (momentan respektive framåtblickande) får inte medföra att enskilda hamnar utanför båda systemen. Även metoderna för arbetsförmågebedömningarna generellt, inom både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen behöver vidareutvecklas. Ett visst arbete pågår som snarast behöver implementeras när det är klart. Men det måste också säkerställas att enskilda (som är sjuka och/eller arbetslösa) inte ska kunna hamna utanför båda systemen. Det försäkringsmedicinska beslutsstödet hos Socialstyrelsen behöver fortsätta utvecklas, liksom läkares användning av det. Det har även framkommit att Försäkringskassan inte alltid kontaktar sjukskrivande läkare trots att så har begärts på läkarintyget vilket bör vara en självklarhet. Angeläget med förändringar i närtid Varje dag är viktig för den enskilde person som inte får den hjälp eller det ekonomiska stöd som är avsikten med reformen. Vi menar att det nu finns ett tillräckligt underlag för att det ska gå att lägga fram förslag som korrigerar de brister som uppstått. 9

10 Bilaga: Rehabiliteringskedjan 10

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2642 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1.

Läs mer

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK. regeringskansliet.

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK.  regeringskansliet. SVENSKT NÄRINGSLIV Socialdepartementet Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK s.sf@regeringskanshet.se, s.registrator@ regeringskansliet.se Er referens/dnr: 52015/2330/SF 2015-06-26 Remissvar Avskaffande av den

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter

De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter Rapport till Finanspolitiska rådet 2010/5 Pathric Hägglund (isf) Peter Skogman Thoursie (ifau) 1 Bakgrund Sittande

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2490 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU14 Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2011/12: 113

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Ändringar i sjukförsäkringen

Ändringar i sjukförsäkringen Finansutskottets yttrande Ändringar i sjukförsäkringen Till socialförsäkringsutskottet Socialförsäkringsutskottet beslutade den 9 juni 2011 att ge finansutskottet tillfälle att yttra sig över ett förslag

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Sjukskrivnas återgång i arbete

Sjukskrivnas återgång i arbete 1 (15) Sjukskrivnas återgång i arbete Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan efter 2011. 2 (15) Sammanfattning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har tagit fram en viljeinriktning

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:2350 av Johan Forssell m.fl. () Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Sammanfattning Sjukfrånvaron har ökat och fortsätter

Läs mer

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar

Läs mer

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Sjukfrånvaron har aldrig varit så låg som nu bland företagen som ingår i Svenskt Näringslivs tidsansvändningsstudie. Nedgången märks också i SCB:s mätningar,

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla Bild: Robert Nyberg Sjukförsäkring som är bra för vissa, men som är bestraffningssystem för många sjuka och skadade eller Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla HUR VILL

Läs mer

Sjukförsäkringen position paper

Sjukförsäkringen position paper 1 Sjukförsäkringen position paper Den svenska sjukfrånvaron steg med rekordartad hastighet under 90-talet, och ohälsotalet var som högst drygt 43 dagar (I februari 2010 hade det sjunkit till 32,5 dagar).

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Remissyttrande. Svenskt Näringsliv har givits tillfälle att yttra sig med anledning av promemorian om införande av en rehabiliteringskedja.

Remissyttrande. Svenskt Näringsliv har givits tillfälle att yttra sig med anledning av promemorian om införande av en rehabiliteringskedja. Socialdepartementet Vår referens: SBM 279/2007 Er referens: 103 33 STOCKHOLM S2007/11032/SF Stockholm, 2008-02-08 Remissyttrande Införande av en rehabiliteringskedja Svenskt Näringsliv har givits tillfälle

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget.

FÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget. Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 13 juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete En reformerad sjukskrivningsprocess för att främja ökad återgång i arbete träder i

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Rehabilitering tillbaka till arbete

Rehabilitering tillbaka till arbete Arbetsmarknadsutskottets yttrande Rehabilitering tillbaka till arbete Till socialförsäkringsutskottet Socialförsäkringsutskottet beslutade den 31 januari 2013 att bereda bl.a. arbetsmarknadsutskottet att,

Läs mer

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon

Läs mer

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Arbetsgivarfrågor Nr 15 Juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Riksdagen har fattat beslut om en rad åtgärder i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

Sjukskrivningarnas anatomi

Sjukskrivningarnas anatomi Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd

Läs mer

Remissvar: Mer tydlighet och aktivitet i sjukoch aktivitetsersättningen (Ds 2016:5)

Remissvar: Mer tydlighet och aktivitet i sjukoch aktivitetsersättningen (Ds 2016:5) Sundbyberg 17 juni 2016 Dnr.nr: S2016/02084/SF Vår referens: Mikael Klein Till Socialdepartementet Remissvar: Mer tydlighet och aktivitet i sjukoch aktivitetsersättningen (Ds 2016:5) Handikappförbunden

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan Löner och yrkesvillkor Sida 1 Rehabiliteringskedjan Hur kan Vision stödja sjukskrivna medlemmar? Den 1 juli 2008 ändrades reglerna för sjukskrivna och rehabiliteringskedjan infördes. Rätten till sjukpenning

Läs mer

Löften från Försäkringskassan till personer eller föräldrar till personer med funktionsnedsättning:

Löften från Försäkringskassan till personer eller föräldrar till personer med funktionsnedsättning: Välkomna Löften från Försäkringskassan till personer eller föräldrar till personer med funktionsnedsättning: En kontaktperson hos Försäkringskassan Stöd till föräldrar som har barn som är svårt sjuka eller

Läs mer

Omställningskrav i sjukförsäkringen

Omställningskrav i sjukförsäkringen RiR 2009:1 Omställningskrav i sjukförsäkringen att pröva sjukas förmåga i annat arbete ISBN 978 91 7086 171 0 RiR 2009:1 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Regeringen Socialdepartementet Datum 2009-02-05

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Karta HSO 2009. i sjukförsäkringens snårskog. Handledning för brukare från Handikappföreningarna

Karta HSO 2009. i sjukförsäkringens snårskog. Handledning för brukare från Handikappföreningarna HSO 2009 Karta i sjukförsäkringens snårskog Handledning för brukare från Handikappföreningarna Som enskild individ har du små chanser att hävda din rätt till ersättning när du blir sjuk. Det nya regelverket

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper Med anledning av ändringen av arbetsmarknadsbegreppet i 27 kap. 48 och i 28 a kap. 8 socialförsäkringsbalken som träder ikraft den 1 juli 2012 har några redaktionella ändringar gjorts i det rättsliga ställningstagandet

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabilitering Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Def. Arbetslivsinriktad rehabilitering handlar om de åtgärder som syftar

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från kommunstyrelsen

Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från kommunstyrelsen FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR VUXN A TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-08-26 Handläggare: Bosse Dannert Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-09-30 Gränslandet mellan sjukdom

Läs mer

Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar

Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar 2011-05-04 S 2011/4725/SF Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar Förord De förslag som redovisas i denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän

Läs mer

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS?

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? PATRIK HESSELIUS & NIKLAS NORDSTRÖM www.timbro.se/innehall/isbn=9175668208&flik=4 MAJ 2011 TIMBRO TIMBRO [VÄLFÄRD & REFORM] Författararna och Timbro 2011 ISBN 91-7566-820-8

Läs mer

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning

Läs mer

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Träder i kraft den 1 juli 2008 respektive den 1 jan 2009 Jan Regeringen vill effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna

Läs mer

Socialdepartementet. Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Socialdepartementet. Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Socialdepartementet Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Förord Denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp i Socialdepartementet. Arbetsgruppen har haft till uppgift att utarbeta

Läs mer

En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion

En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1. Rehabiliteringskedjan... 4 2.2. Arbetslivsintroduktion... 5 2.3. Tidigare studier

Läs mer

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet 2008-02-07 Dnr 2008-0011 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet De Handikappades

Läs mer