En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen"

Transkript

1 En sjukförsäkring att lita på Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen Mars 2011

2 Innehåll BAKGRUND: SKENANDE OHÄLSOTAL OCH BRISTANDE REHABILITERING...3 Stor variation över åren och mellan olika landsändar... 3 Hög nivå... 3 Bristande rehabilitering... 3 Utredningar... 3 ÅTGÄRDER SEDAN Tidiga insatser dag i sjuskrivningsprocessen... 4 Omställning till nytt arbete från dag 181 utifrån arbetsförmåga... 5 Förtidspension ska endast beviljas vid stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan... 5 Åtgärder för att underlätta anställning och företagande... 6 Övriga åtgärder... 6 RESULTATEN HITINTILLS...6 I huvudsak goda resultat men inte för alla... 6 Brister måste rättas till... 7 Större förändringar kan skapa osäkerhet... 7 Brister kan vara av olika slag... 7 KRISTDEMOKRATERNAS FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. Rehabiliteringskedjans så kallade ventiler... 8 Redan sjukskrivna ska inte kunna bli helt utan ersättning... 8 Kraftfullare insatser och åtgärder via Arbetsförmedlingen... 9 Tillämpningen av bestämmelserna om sjukersättning... 9 Bedömningen av arbetsförmåga och samarbetet mellan myndigheter... 9 Angeläget med förändringar i närtid... 9 BILAGA: REHABILITERINGSKEDJAN

3 Bakgrund: skenande ohälsotal och bristande rehabilitering Stor variation över åren och mellan olika landsändar Utbetalningarna av sjukpenning har i Sverige varierat kraftigt genom åren, utan att någon motsvarande förändring i folkhälso- eller medicinskt avseende har ägt rum. Sjukfrånvaron ökade mycket kraftigt under perioden Därefter började sjukskrivningarna vända nedåt. En stor del av minskningen av sjukfrånvaron berodde dock på att sjukskrivna personer förtidspensionerades i ökad utsträckning. Likaså har sjukfrånvaron varierat mycket kraftigt mellan olika delar av landet. Inte heller detta har kunnat förklaras av ett markant annorlunda ohälsoläge i olika delar av landet. Hög nivå I en internationell jämförelse har Sverige haft hög sjukfrånvaro. Under den senaste tjugoårsperioden har sjukfrånvaron i Sverige varit bland de högsta bland OECD-länderna. Denna utveckling har brutits först på senare år. När Alliansregeringen tog över 2006 hade under en tioårsperiod i genomsnitt 140 personer om dagen förtidspensionerats bort från arbetsmarknaden. Antalet förtidspensionärer var fler än , alltså mer än var tionde person i yrkesverksam ålder. Bristande rehabilitering Den arbetsförmåga som många fall fanns eller kunde återställas med rätt insatser togs inte tillvara och rehabiliteringsinsatserna var för få. I stället för att hjälpa sjukskrivna tillbaka i arbete, prövades de som varit sjukskrivna ett år regelmässigt för sjukersättning med ytterligare passivitet och betydligt lägre ersättning som följd. Utredningar Orsaker och möjliga lösningar till den höga sjukfrånvaron har utretts ett flertal gånger. I oktober 2006 överlämnade den statliga socialförsäkringsutredningen sitt slutbetänkande Mera försäkring och mer arbete. Utredningen hade tillsatts av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Utredningen, ledd av tidigare socialdemokratiska statsrådet Anna Hedborg, konstaterade bland annat följande: Fler måste mycket snabbare hitta en väg tillbaka från sjukdom till arbete. Det kan komma att krävas en tid med arbetslöshet innan den sjukskrivne hittar ett nytt och mer passande arbete. Navet i sjukskrivningsprocessen bör vara en utvecklad företagshälsovård. Riktlinjer för sjukskrivningstider liksom en mer formaliserad prövning av arbetsförmågan kan också spela viktiga roller för att ge mer stadga åt sjukskrivningsprocessen. 3

4 En i det närmast oundgänglig förändring är att en tydlig tidsgräns sätts för sjukpenningen. En tidsgräns bör kombineras med vissa väl definierade och sällan förekommande undantag och en stramare bedömning av rätten till varaktig ersättning. Åtgärder sedan 2006 Alliansregeringen drog i stort sett samma slutsatser som Socialförsäkringsutredningen och många av de förändringar som har genomförts bygger på denna utredning. Utgångspunkten för sjukförsäkringsreformerna har varit att sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för den som drabbas av sjukdom eller skada och därför inte kan försörja sig genom eget arbete. Särskilt viktigt är detta för personer med allvarliga sjukdomar. Fokus ligger också på aktiva insatser så att sjukskrivna kan komma tillbaka i arbete. Sjukförsäkringen måste därför ge drivkrafter för att ta till vara individens arbetsförmåga och erbjuda fler vägar tillbaka till arbete. Under senare år har det blivit allt tydligare att sjukskrivning i sig kan vara skadlig och innebära ökad risk för att hamna i utanförskap. Redan efter tre månaders sjukfrånvaro ökar risken betydligt för att den sjukskrivne inte ska kunna komma tillbaka i arbete. Mot bakgrund av detta har regeringen i sitt reformarbete betonat betydelsen av tidiga insatser. Syftet med reformeringen är att det skapas drivkrafter för en aktivare sjukskrivningsprocess samtidigt som de med allvarliga sjukdomar ska kunna känna sig trygga med sin försörjning. Riskerna för långa sjukskrivningar och därav följande permanent utanförskap ska motverkas. Tidiga insatser dag i sjuskrivningsprocessen Den nya sjukskrivningsprocessen har fasta tidpunkter för hur den försäkrades arbetsförmåga ska prövas. Prövningen sker i tre steg. De första 90 dagarna prövas arbetsförmågan gentemot ordinarie arbetsuppgifter, från och med den 91 dagen vidgas prövningen till att avse andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Under de första 180 dagarna ligger därför mycket av ansvaret för återgång i arbete hos den enskilde och hos arbetsgivaren. För att ge arbetsgivare och anställda ett kompetensstöd främst under de första 180 dagarna under sjukskrivningstiden har regeringen anslagit 550 miljoner kronor som bidrag till företagshälsovården. Hälso- och sjukvården har en central roll under hela sjukskrivningsprocessen. Det är viktigt att de åtgärder som sjukvården ansvarar för bidrar till en aktiv sjukskrivning och inte i onödan förlänger sjukskrivningstiderna. Regeringen har därför vidtagit flera åtgärder som berör sjukvården: För att individen snabbt ska kunna få tillgång till medicinsk rehabilitering har Staten och Sveriges Kommuner och Landsting kommit överens om en rehabiliteringsgaranti. Syftet med rehabiliteringsgarantin är att patienterna tidigt ska få hjälp att bota eller minska smärtan. I behandlingarna ingår även kognitiv beteendeterapi för att individen ska få stöd att hantera sin situation på arbetet och i livet i övrigt. År 2011 satsar vi 1 miljard kronor på rehabiliteringsgarantin. 4

5 Staten lämnar ett årligt bidrag på 1 miljard kronor till landstingen för att komma till rätta med bristerna i vården när det gäller tillänglighet och de långa väntetiderna (kömiljarden) Staten avsätter årligen ett bidrag på 1 miljard kronor till landstingen för att stödja att sådana åtgärder vidtas som minskar sjukfrånvaron (sjukskrivningsmiljarden). Socialstyrelsen har utarbetat rekommendationer när det gäller sjukskrivningstidens längd vid olika diagnoser. Syftet med dessa rekommendationer är att ge stöd till läkare, men även för handläggare vid Försäkringskassan (försäkringsmedicinskt beslutsstöd). Omställning till nytt arbete från dag 181 utifrån arbetsförmåga Från och med den 181 dagen i sjuskrivningen prövas arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden. Den som har arbetsförmåga, men bara i något annat arbete än sitt nuvarande, har alltså inte längre rätt till sjukpenning, utan erbjuds i stället hjälp att söka ett nytt arbete där arbetsförmågan kan tas till vara. Prövningen mot hela arbetsmarknaden kan skjutas upp i vissa undantagsfall. En viktig uppgift för Försäkringskassan är att förmedla kontakten med Arbetsförmedlingen för att underlätta omställningen till annat arbete och för att övergången för den enskilde ska bli smidig. Ett flertal förändringar har gjorts för att underlätta omställningen till annat arbete när så är möjligt. Bland annat har ökad rätt till tjänstledighet införts. Arbetsförmedlingen ska arbeta även med anställda som behöver byta arbete och arbetslöshetsersättning ska i vissa fall kunna betalas ut trots att anställningen kvarstår. Sjukpenning (80 % ersättning) kan betalas ut som mest i 364 dagar inom en ramtid av 450 dagar. Den som efter denna tid inte klarar något arbete på arbetsmarknaden på heltid kan få förlängd sjukpenning (75 % ersättning) i ytterligare 550 dagar. Undantag görs dock från dessa regler vid allvarliga sjukdomar som cancer och när personen vårdas på sjukhus samt ytterligare några få fall. Vid allvarliga sjukdomar finns alltså ingen tidsgräns och ersättningen ligger kvar på 80 %. Personer som bedöms kunna återfå arbetsförmågan efter rehabilitering kan erbjudas arbetslivsinriktad rehabilitering via handlingsplanssamverkan eller genom samordningsförbunden. Regeringen har dessutom tagit initiativet till en försöksverksamhet med alternativa aktörer för att ge stöd och rehabilitering tillbaka till arbete för långtidssjukskrivna. Dessa möjligheter finns även för de personer som uppbär tidsbegränsad sjukersättning. Försäkrade som inte längre kan få förlängd sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning erbjuds att delta i arbetslivsintroduktion via Arbetsförmedlingen för att därigenom kunna komma tillbaka till arbetslivet. Förtidspension ska endast beviljas vid stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan Regeringen har velat bryta utvecklingen mot allt fler förtidspensionerade. Därför gäller nu att förtidspension endast ska beviljas när individer har drabbats av en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan och då alla rehabiliteringsmöjligheter har prövats eller bedömts inte kunna återställa arbetsförmågan. Den tidsbegränsade sjukersättningen avvecklas därför successivt. 5

6 Det tidigare regelsystemet medförde alltså att även människor med kvarvarande arbetsförmåga förtidspensionerades. För denna grupp har särskilda regler införts i syfte att möjliggöra en återgång i arbete. De som beviljats sjukersättning utan tidsbegränsning enligt de äldre bestämmelserna, dvs. före 1 juli 2008, kan pröva att arbeta utan att rätten till ersättningen omprövas. Sjukersättningen minskas med hänsyn till arbetsinkomsternas storlek. Om arbetsinkomsten bortfaller betalas sjukersättningen åter ut med oreducerat belopp oavsett anledningen till att arbetet har upphört. Regeringen har även genomfört andra förbättringar för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Personer som arbetar med vilande sjuk- eller aktivitetsersättning får ett skattefritt bonusbelopp under de 12 första månaderna med arbete fr.o.m. januari Vidare har bostadstillägget höjts från och med januari Åtgärder för att underlätta anställning och företagande Det räcker inte att sjukskrivna själva ska vilja arbeta på nytt. Arbetsgivare ska också vilja anställa de som varit sjukskrivna. För att stimulera arbetsgivare att anställa personer som varit borta från arbetslivet länge på grund av sjukdom har bland annat så kallade nyfriskjobb (särskilda nystartsjobb) införts. Arbetsgivaravgifterna sänks genom att arbetsgivare får göra ett avdrag motsvarande dubbla arbetsgivaravgiften om de anställer en person som varit sjukfrånvarande minst ett år. Avdraget får göras under lika lång tid som den anställde har varit frånvarande på grund av ohälsa. Övriga åtgärder För att hitta metoder som minskar sjukfrånvaron bland kvinnor har regeringen tillfört medel för forskning och projekt med syftet att underlätta återgången i arbete för kvinnor. Förslag i syfte att skapa större tydlighet, förutsägbarhet och valfrihet för företagarna på socialförsäkringsområdet lämnades i propositionen Trygghetssystemen för företagare. Resultaten hitintills I huvudsak goda resultat men inte för alla Reformeringen av sjukförsäkringen var nödvändig. Från samtliga aktörer som i sitt dagliga arbete möter sjuka har vi fått bekräftat att förändringarna i huvudsak har varit positiva. Fler människor kan idag få hjälp. Utvärderingar som gjorts visar också på tydligt positiva effekter av tidsgränserna. Men vi möts också av berättelser om personer som inte längre har den trygghet som sjukförsäkringen ska ge. Personer som varit sjuka länge och vars ersättning kraftigt minskat eller i de värsta fallen hamnar på noll. Sjukförsäkringen ska både ge hjälp och stöd för att komma tillbaka till arbete och ge ekonomisk trygghet för den som är för sjuk för att arbeta. Att sjukskrivningsprocessen har blivit mer aktiv och fler får hjälp att komma tillbaka tidigare till sitt jobb, eller hjälp att söka ett nytt måste fortsatt värnas. Den svenska befolkningen med ett av världens bästa hälsolägen är inte längre den mest sjukskrivna och andelen har nu kommit ner till en genomsnittlig europeisk nivå. Andelen förtidspensionärer är fortfarande högre än i jämförbara länder, men den ökning som pågick under mer än trettio år har brutits. Nu måste vi rätta till de 6

7 brister som gör att alla inte får den ekonomiska trygghet som försäkringen ska ge när man är för sjuk för att arbeta. Brister måste rättas till Redan från början byggdes ett flertal undantagsbestämmelser in i regelverket för att tidsgränserna inte skulle medföra orimliga effekter för enskilda personer. Det finns både permanenta undantag från tidsgränser och undantag som innebär att prövningen mot hela arbetsmarknaden i vissa situationer kan skjutas upp. När regelverket började tillämpas visade det sig emellertid att reglerna inte fick avsedd effekt i alla lägen. Justeringar har därför gjorts när det gäller möjligheten att skjuta upp prövningen mot hela arbetsmarknaden samt när det gäller möjligheten att få sjukpenning utan tidsgräns. Det är dock uppenbart att mer behöver rättas till innan reformen fungerar som avsett, nämligen att den som är sjuk och saknar arbetsförmåga ska få ersättning och att arbetsförmåga så långt möjligt tas till vara. En del fortsatta förbättringar behövs på myndighetsnivå när det t.ex. gäller samarbetet och samstämmigheten mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Vissa förbättringar kan behövas i form av stärkta arbetsmarknadsåtgärder. Men i några fall behöver också själva regelverket kompletteras eller ändras. I nästa avsnitt redovisas de områden som Kristdemokraternas arbetsgrupp för sjukförsäkringen särskilt anser behöver åtgärdas Större förändringar kan skapa osäkerhet Den uppmärksamhet som sjukförsäkringsreformen i vissa sammanhang har fått har skapat en osäkerhet hos många om man kan lita på sjukförsäkringen, och hos vissa en oro för den egna situationen. Genom att följa upp såväl medialt uppmärksammade fall som enskilda personers berättelser som vi fått del av direkt har vi kunnat se att oron hos många är befogad, men att det också har skapats en obefogad oro. Den bilden bekräftas av anställda på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som vittnar om personer som i onödan har varit oroade för att de inte ska få hjälp eller ersättning. En obefogad oro som många gånger har byggts upp av ofullständigt rapporterade omständigheter kring enskilda fall. Mer problematiskt är dock att alldeles för många personer känner en befogad oro på grund av oavsiktliga effekter av de förändringar som genomförts. Att rätta till bristerna är därför helt nödvändigt för att alla försäkrade ska ha den ekonomiska trygghet de rimligen kan förvänta sig men också för att återupprätta förtroendet för sjukförsäkringen som helhet. Brister kan vara av olika slag I vissa fall är det uppenbart att det är själva regelverket som behöver ändras, och det bör förstås göras så snart som möjligt. Enskilda personer drabbas mycket hårt och hamnar många gånger i stor ekonomisk knipa när försäkringen inte fungerar som det är tänkt. Vi har också kunnat se att det i andra fall inte är regelverket som brister utan att Försäkringskassan fattat ett felaktigt beslut. Det kan t.ex. bero på brister i det medicinska underlaget. I dessa fall har det kunnat rättas till efter begärd omprövning eller överklagande. För den som drabbas innebär förstås även detta en mycket påfrestande situation som så långt möjligt måste undvikas. Det krävs en ständig kompetensutveckling hos alla inblandade parter för att underlag och beslut ska vara korrekta från början och för att handläggningstiderna ska hållas så korta som möjligt. 7

8 I takt med att reformer sätter sig kan man förutsätta att denna typ av fel minskar och det bör i dessa delar inte föranleda några nya regler. Vi måste dock fortsätta följa rättstillämpningen så att vi har beredskap att gå in med ytterligare ändringar eller kompletteringar om praxis utvecklas på ett annat sätt än vad som var avsikten. Vi har också uppmärksammat effekter som ligger utanför den reformering av sjukförsäkringen som alliansregeringen har genomfört. I vissa lägen kan det förstås vara angeläget att ändra uppenbara missförhållanden som har ursprung längre bak i tiden. Men i sådana lägen är det alltså något annat än själva sjukförsäkringsreformen som måste analyseras och övervägas. Mindre omfattande förändringar som kan genomföras snabbt ska självklart hanteras så snart det är möjligt. Övrigt bör ingå i det stora arbete med översyn av sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna som nu pågår inom ramen för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Till sist ska också sägas att vissa uppmärksammade fall, som till en början kan förefalla visa på uppenbara brister, visar sig ha hanterats på ett rimligt och korrekt sätt när alla omständigheter framgår. Men både vi som ansvariga politiker och inblandade myndigheter måste alltid vara vaksamma så att enskildas upplevelser av brister i försäkringen inte negligeras. Kristdemokraternas förslag till förbättring Rehabiliteringskedjans så kallade ventiler Redan vid införandet av tidsgränserna i rehabiliteringskedjan, infördes också vissa undantag från dessa (de s.k. ventilerna). Men trots korrigering redan i inledningsskedet i syfte att undantagen skulle omfatta rätt personer så förekommer ibland att allt för sjuka inte omfattas. Undantagen i rehabiliteringskedjans olika steg behöver därför ses över så att rätt personer kvarstår i sjukförsäkringen respektive förs över till Arbetsförmedlingen vid de olika avstämningstidpunkterna. I vissa lägen kan Försäkringskassan på eget initiativ även gör en förnyad arbetsförmågebedömning av personer med förlängd sjukpenning, innan en överföring till Arbetsförmedlingen aktualiseras. Men framför allt behöver undantagsreglerna vid 2,5-årsgränsen justeras. Redan sjukskrivna ska inte kunna bli helt utan ersättning Ersättningen vid en ny sjukperiod till personer som haft tidsbegränsad sjukersättning men saknar sjukpenninggrundande inkomst måste åtgärdas (dessa benämns ibland 0-klassade, eftersom de saknar SGI). Denna grupp mister också sitt bostadstillägg i samband med att de inträder i arbetslivsintroduktionen (ALI). De blir därför i vissa lägen beroende av försörjningsstöd redan i samband med övergången till ALI, vilket knappast främjar en så framgångsrik ALI som annars varit möjlig. Syftet med sjukförsäkringsreformen har varit att människor ska vara i rätt system, men syftet har aldrig varit att öka socialbidragsberoendet. 8

9 Kraftfullare insatser och åtgärder via Arbetsförmedlingen Svårigheterna att komma tillbaka till arbete efter en mycket lång sjukfrånvaro ska inte underskattas. Kvaliteten i Arbetsförmedlingens åtgärder behöver förbättras för de som på grund av sjukskrivning varit borta länge från arbetsmarknaden. Det kan t.ex. handla om att taket för lönebidrag höjs. Tillämpningen av bestämmelserna om sjukersättning Principen om att sjukersättning (förtidspension) enbart ska beviljas om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt är helt riktig. Frågan är dock hur beviskravet för att få sjukersättning i praktiken ser ut. Det är viktigt att tillämpningen, vid ett avslag, inte grundas på en allt för teoretisk spekulation om att det inte med säkerhet kan uteslutas att arbetsförmågan skulle kunna återfås någon gång i en mycket obestämd framtid. Mot bakgrund av exempel vi sett bör rättstillämpningen på detta område ses över. En framtida förändring skulle kunna handla om att i ökad utsträckning bedöma vad som är sannolikt, eller troligt, när det gäller en individs möjligheter att återfå arbetsförmågan. Bedömningen av arbetsförmåga och samarbetet mellan myndigheter Tyvärr förekommer det fortfarande att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gör olika bedömningar av arbetsförmåga, vilket leder till att vissa personer hamnar mellan stolarna. Denna problematik fanns även före reformeringen av sjukförsäkringen, men är än mer angelägen att komma till rätta med nu. Att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har lite olika syften med sina bedömningar (momentan respektive framåtblickande) får inte medföra att enskilda hamnar utanför båda systemen. Även metoderna för arbetsförmågebedömningarna generellt, inom både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen behöver vidareutvecklas. Ett visst arbete pågår som snarast behöver implementeras när det är klart. Men det måste också säkerställas att enskilda (som är sjuka och/eller arbetslösa) inte ska kunna hamna utanför båda systemen. Det försäkringsmedicinska beslutsstödet hos Socialstyrelsen behöver fortsätta utvecklas, liksom läkares användning av det. Det har även framkommit att Försäkringskassan inte alltid kontaktar sjukskrivande läkare trots att så har begärts på läkarintyget vilket bör vara en självklarhet. Angeläget med förändringar i närtid Varje dag är viktig för den enskilde person som inte får den hjälp eller det ekonomiska stöd som är avsikten med reformen. Vi menar att det nu finns ett tillräckligt underlag för att det ska gå att lägga fram förslag som korrigerar de brister som uppstått. 9

10 Bilaga: Rehabiliteringskedjan 10

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Omställningskrav i sjukförsäkringen

Omställningskrav i sjukförsäkringen RiR 2009:1 Omställningskrav i sjukförsäkringen att pröva sjukas förmåga i annat arbete ISBN 978 91 7086 171 0 RiR 2009:1 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Regeringen Socialdepartementet Datum 2009-02-05

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Karta HSO 2009. i sjukförsäkringens snårskog. Handledning för brukare från Handikappföreningarna

Karta HSO 2009. i sjukförsäkringens snårskog. Handledning för brukare från Handikappföreningarna HSO 2009 Karta i sjukförsäkringens snårskog Handledning för brukare från Handikappföreningarna Som enskild individ har du små chanser att hävda din rätt till ersättning när du blir sjuk. Det nya regelverket

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion

En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1. Rehabiliteringskedjan... 4 2.2. Arbetslivsintroduktion... 5 2.3. Tidigare studier

Läs mer

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS?

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? PATRIK HESSELIUS & NIKLAS NORDSTRÖM www.timbro.se/innehall/isbn=9175668208&flik=4 MAJ 2011 TIMBRO TIMBRO [VÄLFÄRD & REFORM] Författararna och Timbro 2011 ISBN 91-7566-820-8

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan Löner och yrkesvillkor Sida 1 Rehabiliteringskedjan Hur kan Vision stödja sjukskrivna medlemmar? Den 1 juli 2008 ändrades reglerna för sjukskrivna och rehabiliteringskedjan infördes. Rätten till sjukpenning

Läs mer

Socialförsäkring i förändring

Socialförsäkring i förändring Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning för höga

Läs mer

Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar

Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar 2011-05-04 S 2011/4725/SF Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar Förord De förslag som redovisas i denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet 2008-02-07 Dnr 2008-0011 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet De Handikappades

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Myten om långtidssjukskrivna

Myten om långtidssjukskrivna ARBETARRÖRELSENS TANKESMEDJA SNABBANALYS nr 4 augusti 2010 Myten om långtidssjukskrivna Anne-Marie Lindgren granskar effekterna av alliansregeringens försämringar i sjukförsäkringen. Hon hänvisar till

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

RiR 2010:9. En förändrad sjukskrivningsprocess

RiR 2010:9. En förändrad sjukskrivningsprocess RiR 2010:9 En förändrad sjukskrivningsprocess ISBN 978 91 7086 217 5 RiR 2010:9 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2010 Till regeringen Socialdepartementet Datum: 2010-05-04 Dnr: 31-2009-0486 Riksrevisionen

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Hållbara socialförsäkringar Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Utmaningen Den svenska medellivslängden ökar Positivt med en friskare befolkning Men, färre kommer att behöva försörja fler som är i icke

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-09-07 KN 2015/1940 S2015/1554/SF MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Konstnärsnämndens uppdrag Konstnärsnämnden

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Införande av en rehabiliteringskedja

Införande av en rehabiliteringskedja S2007/11032/SF Införande av en rehabiliteringskedja Promemoria Socialdepartementet Förord Denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Socialdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) 1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) Sammanfattning När bortre tidsgränsen infördes 2008 var Sveriges extremt långa sjukskrivningstider

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron 1 Sveriges Kommuner och Landsting O~ d' ~'\\_"l, f-j ~ 1 1",,- ;..(" (;:"v~v Ek.-...J.STYRELSENS BESLUT NR 17 2008 12-12 Vårt cnr 0810184 Avd lör vård och omsorg Anna Ostbom Landst ingsstyrelsema/regionstyreiscrna

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm

Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm Telefon: 08-58 00 15 00 E-post: registrator@inspsf.se

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

UTKAST TCO GRANSKAR: 35 FÖRSLAG FÖR EN BÄTTRE SJUKFÖRSÄKRING #12/13

UTKAST TCO GRANSKAR: 35 FÖRSLAG FÖR EN BÄTTRE SJUKFÖRSÄKRING #12/13 UTKAST TCO GRANSKAR: 35 FÖRSLAG FÖR EN BÄTTRE SJUKFÖRSÄKRING #12/13 35 förslag för en förbättrad sjukförsäkring med effektivare återgång i arbete och skydd för alla 2013-11-25 Författare Åsa Forsell Avdelningen

Läs mer

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-08-17 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Saco studentråd har getts möjlighet att yttra sig över remissen Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare.

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare. DU BLÄDDRAR MED HJÄLP AV PILTANGENTERNA Förbättra sjuktalen med Sjuk & Frisk SJUK & FRISK ANMÄLAN, RÅDGIVNING & STATISTIK OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE POSITIVA EFFEKTER ENKEL ADMINISTRATION» Euro

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24272-8 ISSN 0284-6012

Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24272-8 ISSN 0284-6012 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Gustaf Hallqvist Utredare 044-309 31 65 gustaf.hallqvist@skane.se YTTRANDE Datum 2015-05-11 Dnr 1501164 1 (6) Remiss - Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) har beretts

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Nr 14. Landstingsstyrelsen. 2015-08-24 Dnr 2015/00001

Nr 14. Landstingsstyrelsen. 2015-08-24 Dnr 2015/00001 2015-08-24 Dnr 2015/00001 Nr 14 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 24 augusti 2015 behandlat ärende angående svar på remiss SOU 2015:21 Mer trygghet och

Läs mer

Analys av rättsläget avseende sjukförsäkringsreformerna

Analys av rättsläget avseende sjukförsäkringsreformerna 1 (80) Analys av rättsläget avseende sjukförsäkringsreformerna Rapport Jenny Gaudio Marie Olsson Rättslig expert sjukförsäkring Rättslig expert sjukförsäkring Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Rutiner för arbete med rehabilitering

Rutiner för arbete med rehabilitering PERSONALENHETEN 2010-02-04 Enköpings kommun Rutiner för arbete med rehabilitering Postadress Besöksadress Telefon, växel Telefax Postgiro Org nr Enköpings kommun Kungsgatan 42 0171-250 00 0171-392 68 7

Läs mer

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen Februar 2015 Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning

Läs mer

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se Riktiga jobb åt alla Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006 www.centerpartiet.se Arbetslösheten bland funktionshindrade har ökat Ingen grupp i samhället har drabbats så hårt

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07 Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Innehåll 2 (16) Inledning... 3 Ansvar... 3 Förebyggande insatser...

Läs mer

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21)

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21) MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21) Slutbetänkande av Parlamentariska socialförsäkringsutredningen SLUTBETÄNKANDETS INNEHÅLL Sammanfattning, Författningsförslag, Bakgrund, Allmänna överväganden

Läs mer