Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete"

Transkript

1 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering enligt regleringsbreven för 2014 Redovisning för 2014

2 Sida 2

3 Sida 3 Dnr: Dnr: Af-2013/508922, FK Datum: Återrapportering enligt regleringsbreven för 2014 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska i samarbete vidareutveckla metoder och arbetssätt för de personer som har ersättning från sjukförsäkringen där insatser bedöms nödvändiga för att stödja den enskildes återgång eller inträde i arbetslivet. Genom införandet av rehabiliteringskedjan har behovet av tidiga och aktiva insatser under sjukskrivningsprocessen betonats. Sådana insatser ska bidra till att rusta människor att återgå i arbete, skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen. I samarbetet ingår att särskilt stödja unga med aktivitetsersättning som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering eller samordnade rehabiliteringsinsatser. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska även genom samverkan med andra relevanta aktörer och inom ramen för samordningsförbundens verksamhet verka för att unga med aktivitetsersättning ska uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga. Samarbetet ska bidra till att klargöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och öka tryggheten för den enskilde, i de situationer där den enskilde har behov av stöd från båda myndigheterna för återgång i arbete. Myndigheterna ska redovisa vidtagna åtgärder och resultat av dessa åtgärder samt finansiering och kostnader inom respektive myndighet. En delredovisning ska lämnas senast den 1 augusti En samlad redovisning för 2014 ska lämnas senast den 28 februari Båda återrapporteringarna ska lämnas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet).

4 Sida 4

5 Sida 5 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Gemensam kartläggning Aktiva insatser Arbetsförberedande insatser vid Arbetsförmedlingen Arbetslivsinriktade insatser vid Arbetsförmedlingen Samordningsförbund Genomförda gemensamma kartläggningar När genomförs kartläggningarna Insats efter kartläggning Andra deltagande parter vid kartläggning Genomförda aktiva insatser Inflöde till aktiva insatser Aktuella i aktiva insatser Resultat efter arbetslivsinriktad insats Resultat efter arbetsförberedande insats Antal dagar i aktiva insatser Effektutvärdering av resultat Kundundersökning Medelsfördelning och förbrukning Arbetsförmedlingens förbrukning av medel Försäkringskassans förbrukning av medel Nationella samverkansgruppen Utvecklingsarbete Viljeinriktning Arbetet kring deltagarersättning Urval och insatser Översyn av mål och mått för samarbetet... 24

6 Sida 6

7 Sida 7 Sammanfattning Syftet med det förstärkta samarbetet är att öka individens förutsättningar att identifiera och utveckla sin arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbetar och bistår med det stöd som respektive verksamhet kan ge. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har i regleringsbreven för 2011, 2012 och 2013 haft ett särskilt uppdrag att gemensamt stärka stödet till unga med aktivitetsersättning. I regleringsbreven för 2014 ingår det i stället i uppdraget som handlar om det förstärkta samarbetet att särskilt stödja unga med aktivitetsersättning. Antal personer som fått stöd av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan under 2014: 2014 har totalt gemensamma kartläggningar genomförts personer har startat i aktiva rehabiliteringsinsatser hos Arbetsförmedlingen under var motsvarande siffra personer som startat i samarbetet efter 1 februari 2012 har lämnat samarbetet under 2014 efter avslutad arbetslivsinriktad insats personer, 52 procent av de 4 102, har lämnat samarbetet och är i arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutad arbetslivsinriktad insats. 777 personer, 19 procent av de 4 102, deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program eller är öppet arbetslösa 90 dagar efter avslutad arbetslivsinriktad insats personer som startat i samarbetet efter 1 februari 2012 har lämnat samarbetet under 2014 efter avslutad arbetsförberedande insats. 562 personer, tolv procent av de 4 852, har lämnat samarbetet och är i arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutad arbetsförberedande insats. 430 unga med aktivitetsersättning som startat i samarbetet efter 1 februari 2012 har lämnat samarbetet under 2014 efter avslutad arbetslivsinriktad insats. 242 unga med aktivitetsersättning, 56 procent av de 430, är i arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutad arbetslivsinriktad insats, vilket är betydligt bättre jämfört med hela gruppen. Att 52 procent av deltagarna som lämnat samarbetet är i arbete eller utbildning efter arbetslivsinriktad insats ser myndigheterna som positivt. Även det faktum att ytterligare 19 procent av deltagarna har uppnått en högre arbetsförmåga och kommit närmare ett deltagande på arbetsmarknaden trots en i många fall långvarig och omfattande ohälsa, är något att bygga vidare på inom ramen för samarbetet. Det förstärkta samarbetet visar på positiva effekter för de målgrupper som insatserna omfattar. Det finns dock utvecklingsområden för att få samarbetet att fungera mer effektivt. I december 2014 undertecknade myndigheternas generaldirektörer en gemensam viljeinriktning för myndigheternas fortsatta samarbete som tydliggör varför Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska samarbeta. Den enskildes försörjning är en mycket viktig fråga som tar stor del av uppmärksamheten i det förstärkta samarbetet. Enligt gällande regelverk kan personer i rehabiliteringssamverkan göra

8 Sida 8 anspråk på två ersättningsformer, den ena från sjukförsäkringen och den andra från arbetsmarknadspolitiken. Myndigheterna lämnade i december 2014 ett gemensamt förslag till regeringen om ändring i aktivitetsstödsförordningen, där begränsningar i möjligheten att få aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning föreslås om den enskilde samtidigt har rätt till rehabiliteringspenning.

9 Sida 9 1. Inledning Syftet med det förstärkta samarbetet är att öka individens förutsättningar att identifiera och utveckla sin arbetsförmåga och att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbetar och bistår med det stöd som respektive verksamhet kan ge. De enskildas delaktighet är en central förutsättning för att insatserna ska ha framgång. Vårdgivarens medverkan är angelägen. Andra viktiga aktörer är arbetsgivare och kommun. Samarbetet kring deltagaren pågår så länge han eller hon har behov av stöd från både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Myndigheternas respektive uppdrag och gällande lagstiftning formar ett ramverk för samarbetet och anger såväl möjligheter som bortre gräns för respektive myndighets ansvar och uppdrag. Det förstärkta samarbetet består av två delar, gemensam kartläggning och aktiva insatser. 2. Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är ett arbetssätt för samarbetet mellan myndigheterna som syftar till att identifiera individens förutsättningar och behov utifrån ett medicinskt och arbetslivsinriktat perspektiv. Tillsammans med den enskilde individen kan både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan initiera en gemensam kartläggning. Vid en gemensam kartläggning träffar den enskilde arbetsförmedlare och personlig handläggare från Försäkringskassan i ett eller flera möten. Där kan även andra aktörer som vårdgivare, arbetsgivare och till exempel boendestödjare eller LSShandläggare från kommunen delta. En viktig utgångspunkt är att individen ska vara delaktig i planering och genomförande av alla insatser och att myndigheterna ska arbeta metodiskt för att stimulera och motivera till detta. Kartläggningen avslutas med att den enskilde tillsammans med arbetsförmedlare och personlig handläggare hos Försäkringskassan formulerar en plan för vilka insatser som behövs för att han eller hon ska komma ut i arbetslivet. För en del personer är det efter gemensam kartläggning och planering aktuellt med aktiva insatser. I andra fall ser Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i kartläggningsfasen att de individuellt anpassade insatserna för den enskilde till exempel finns hos ett lokalt samordningsförbund. Det som är avgörande är vilken aktivitetsförmåga och vilka begränsningar som finns samt vilket behov av stöd som behövs för att utveckla arbetsförmågan. Vid gemensam kartläggning kan myndigheterna identifiera behov av att stödja arbetsgivare så att kundens arbetsförmåga kan tillvaratas på arbetsplatsen. Målet med stödet är att öka individens

10 Sida 10 möjligheter att fortsätta sin anställning hos arbetsgivaren. Stödet kan resultera i att arbetsgivaren påbörjar anpassnings- eller rehabiliteringsinsatser med eller utan stöd av företagshälsovård eller annan aktör. Under 2014 har myndigheterna gemensamt tagit fram en arbetsprocess som illustrerar de olika stegen i metoden gemensam kartläggning. Denna tydliggör ytterligare ansvarsfördelningen mellan handläggare på båda myndigheterna, poängterar den enskildes delaktighet och uppmärksammar ersättningsfrågan i det förstärkta samarbetet. 3. Aktiva insatser Den gemensamma kartläggningen är en ingång till aktiva insatser för personer som omfattas av det förstärkta samarbetet och som är i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetsförmedlingen. Den enskilde individen blir erbjuden gemensamt stöd under aktiva insatser på Arbetsförmedlingen. Merparten av de insatser som Arbetsförmedlingens ger ryms inom ett arbetsmarknadspolitiskt program. Arbetsförmedlingens egen personal tar fram andra insatser som arbetsplatsförlagda aktiviteter hos arbetsgivare eller insatser hos upphandlade leverantörer. Den enskilde, arbetsförmedlaren och den personliga handläggaren formulerar tillsammans målen för insatserna och anpassar dem efter respektive individs behov. De båda myndigheterna följer upp individens utveckling och resultatet av insatserna vid gemensamma uppföljningar. Vid behov reviderar man den aktuella planen. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ett gemensamt ansvar för helhet, planering och måluppfyllelse. Det är Försäkringskassans uppgift att bedöma samordningsbehov och initiera samordning. Arbetsförmedlingens uppdrag är att i samarbete med Försäkringskassan ge det stöd personen kan behöva för att ta tillvara sin arbetsförmåga eller arbeta upp en arbetsförmåga och att hitta insatser som passar de olika grupperna. Arbetsförmedlingen ansvarar ytterst för att deltagaren får del av insatser genom aktiviteter som erbjuds på det lokala arbetsförmedlingskontoret, genom kontakter med externa leverantörer av exempelvis rehabiliteringstjänster och andra upphandlade insatser samt genom Arbetsförmedlingens specialistresurser. Försäkringskassan ansvarar ytterst för att samordna de insatser som behövs, följa upp att rehabiliteringsplanen följs och ha kontakt med vården och andra aktörer. Under tid i aktiva insatser är det ofta nödvändigt att samarbeta med vården, kommunen och andra aktörer. Vid behov bedrivs insatserna parallellt med insatser hos andra aktörer. 3.1 Arbetsförberedande insatser vid Arbetsförmedlingen Efter gemensam kartläggning kan Arbetsförmedlingen erbjuda arbetsförberedande insatser för personer som har en instabil eller mycket låg aktivitetsnivå. De syftar till att förbereda och stärka personen för att han eller hon senare ska kunna delta i arbetslivsinriktade insatser. Exempel på aktiviteter som är arbetsförberedande är datorträning, friskvårdsaktiviteter och utredning via Arbetsförmedlingens specialister. Det kan också handla om stödjande insatser för personer som har svårt att hantera omställningssituationen. 3.2 Arbetslivsinriktade insatser vid Arbetsförmedlingen Arbetslivsinriktade insatser kan erbjudas direkt efter gemensam kartläggning eller efter arbetsförberedande insatser. Insatserna förutsätter att individen har en relativt stabil aktivitetsnivå.

11 Sida 11 Insatserna är ofta arbetsplatsförlagda som arbetspraktik, men det kan även handla om yrkesvägledning eller olika jobbsökaraktiviteter, eller en kombination av flera aktiviteter. 3.3 Samordningsförbund 1 Samordningsförbunden kan i vissa fall vara ett alternativ efter gemensam kartläggning. De kan ge en möjlighet att skapa flexibla och lokalt anpassade samverkanslösningar som ett komplement till Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ordinarie verksamhet. För samordningsförbunden är yngre personer en tydlig målgrupp. Den verksamhet som de finansierar har ett stort fokus på deltagare i åldern år. Det överensstämmer bra med det särskilda uppdrag som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har att särskilt stödja unga med aktivitetsersättning. 4. Genomförda gemensamma kartläggningar Under 2014 har gemensamma kartläggningar genomförts. Detta kan jämföras med 2013 då gemensamma kartläggningar genomfördes. Cirka 73 procent av personerna hade sjukpenning innan kartläggningen och cirka elva procent hade aktivitetsersättning. Ungefär 14 procent av kartläggningarna initierades av Arbetsförmedlingen. Under 2014 har myndigheterna inte kunnat följa när i sjukfall och tid med aktivitetsersättning som gemensamma kartläggningar genomfördes, eftersom Försäkringskassan sedan den 1 januari 2014 hämtar all statistik gällande det förstärkta samarbetet från det gemensamma uppföljningssystemet; Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (SUS). I SUS finns inte dessa uppgifter. Under senare delen av 2014 har Försäkringskassan kunnat samköra SUS med interna system. Den första samkörningen gjordes i november 2014, och de resultat som presenteras i avsnitt 4.1 kommer från denna samkörning. Eftersom den genomfördes innan sista dag för registreringar i SUS av insatser 2014 kan det ha tillkommit registreringar som inte kommer med i detta avsnitt. Samkörningen av SUS och Försäkringskassans interna system visar genomförda gemensamma kartläggningar med personer som har sjukpenning. Av deltagarna är 66 procent kvinnor. 4.1 När genomförs kartläggningarna Av kartläggningarna med personer som har sjukpenning genomförs 14 procent innan dag 180. Ytterligare 22 procent genomförs innan sjukfallet är ett år. Av kartläggningarna genomförs 25 procent när sjukfallet är mellan ett och 2,5 år. Resterande kartläggningar genomförs sent i sjukfallen, som en delförberedelse för programmet arbetslivsintroduktion. Mellan dag 730 och 914 genomförs 37 procent. Utvecklingstrenden är att trots det arbete som Försäkringskassan genomför för att komma igång tidigare så görs kartläggningarna allt senare i sjukfallen. Under 2013 genomfördes 54 procent efter ett år. Under 2014 är motsvarande siffra 64 procent. Myndigheterna ser allvarligt på detta och kommer under 2015 att genomföra åtgärder för att säkerställa att personer får det stöd de behöver när de behöver det. 1 Se återrapport De nationella aktörernas stöd för utveckling av samordningsförbund.

12 Sida 12 Tabell 1 Antal genomförda gemensamma kartläggningar 2014 för personer som har sjukpenning fördelat på kön, ålder och tid i sjukfall 2 Antal Andel Totalt % Kvinnor % Män % Ålder % % % > % % Tid i sjukfall under 90 dgr 591 5% dgr % dgr % dgr % dgr % dgr % dgr 228 2% Källa: Försäkringskassan Av de unga med aktivitetsersättning som gick in i gemensam kartläggning under 2014 kom drygt 20 procent in under det första året med ersättning. Under 2013 var motsvarande siffra 18 procent. Resultatet indikerar ingen märkbar skillnad mellan 2013 och En försiktig förhoppning är att trenden går i rätt riktning eftersom Försäkringskassan har lagt ned mycket arbete på att förbättra urvalet till gemensam kartläggning, bland annat genom klassificering av olika grupper, där de som bedöms stå närmare arbetsmarknaden ska kunna fångas upp i ett tidigt skede. Av dem som kom in i gemensam kartläggning under första året var en större andel år. Detta indikerar också att myndigheterna numera arbetar aktivt i ett tidigare skede och inte huvudsakligen i samband med att individerna närmar sig 30 år och riskerar att bli utförsäkrade. Här måste också beaktas att gruppen unga som erhåller aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga i regel beviljas aktivitetsersättning på en period om 1-3 år. Av de unga med aktivitetsersättning som kom in i det förstärkta samarbetet gick personer ut i aktiva insatser. Det kan jämföras med 2013 då personer gick in i det förstärkta samarbetet, men totalt bara gick in i aktiva insatser. En förhoppning är att detta tyder på att arbetet med urvalet av unga med aktivitetsersättning, bland annat genom den klassificering av ärenden som Försäkringskassan gör, så sakteliga börjar ge synliga effekter. 2 Avrundningsfel kan förekomma i samtliga nedanstående tabeller.

13 Sida 13 Diagram 1 Antal genomförda gemensamma kartläggningar 2014 för personer som har aktivitetsersättning fördelat på ålder och tid med aktivitetsersättning Källa: Försäkringskassan Under första halvåret 2014 genomfördes färre registrerade gemensamma kartläggningar än för samma tid Det låga inflödet till gemensam kartläggning berodde delvis på att Försäkringskassan hade ett ökat inflöde av sjukfall och därför prioriterade utbetalningar av sjukpenning framför samordning av rehabilitering. Det har även funnits problem med bristande inregistrering i SUS samt att en del försäkrade inte samtycker till att uppgifter registreras i SUS. Under andra halvåret har registreringen i SUS förbättrats. Myndigheterna har vidareutvecklat funktionaliteten i systemet och från och med den 1 november 2014 kan även anonyma deltagare registreras. Trots förbättringen fortsätter arbetet för att säkerställa tillförlitliga uppgifter i SUS. 4.2 Insats efter kartläggning Den vanligast förekommande efterföljande aktiviteten efter gemensam kartläggning är arbetsförberedande insatser, i genomsnitt väljs den vid 45 procent av alla genomförda kartläggningar. För unga med aktivitetsersättning väljs insatsen i 56 procent av genomförda kartläggningar. I 29 procent av genomförda kartläggningar är efterföljande insats arbetslivsinriktade insatser. I 82 procent av genomförda kartläggningar med unga med aktivitetsersättning går individen vidare till aktiva insatser. Motsvarande siffra för personer med sjukpenning är 79 procent och för hela urvalet 73 procent. De som kommer från sjukförsäkringen och inte går vidare i insatser hos Arbetsförmedlingen efter kartläggning har antingen visat sig inte vara redo för insatser för närvarande eller så går de vidare till andra insatser, till exempel inom samordningsförbund. Av genomförda gemensamma kartläggningar har 15 procent initierats av Arbetsförmedlingen för arbetssökande med hälsoproblem. Vanligen går inte dessa personer vidare till aktiva insatser hos Arbetsförmedlingen, utan söker i stället ersättning från sjukförsäkringen. 4.3 Andra deltagande parter vid kartläggning I genomsnitt genomförs 1,44 möten per gemensam kartläggning.

14 Sida 14 Vid kartläggningar för unga med aktivitetsersättning är kommunen (cirka tio procent) den vanligast förekommande andra parten utöver Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, följt av hälso- och sjukvården (cirka åtta procent). Vid kartläggningar för personer med sjukpenning är den vanligast förekommande deltagande parten hälso- och sjukvården som deltar i cirka tio procent av kartläggningarna, följt av arbetsgivare (cirka tre procent) och kommun (cirka tre procent). 5. Genomförda aktiva insatser 5.1 Inflöde till aktiva insatser Under 2014 var det personer som startade i aktiva insatser (se tabell 2 nedan). Den största gruppen utgörs av arbetslösa sjukskrivna, som utgör 58 procent av alla i aktiva insatser. Detta kan jämföras med 2013 då andelen var 48 procent. Den näst största gruppen är anställd sjukskriven/anställd med sjukersättning vilken utgör 23 procent av totalen (30 procent 2013). Unga med aktivitetsersättning utgör 13 procent (14 procent 2013) och lägst andel av inflödet utgörs av arbetslösa med sjukersättning samt arbetslösa med aktivitetsstöd. I jämförelse med 2013 var det cirka fler nya personer som startade i det förstärkta samarbetet under Deltagare i programmet arbetslivsintroduktion är exkluderade i denna återrapportering och redovisas separat i Arbetsförmedlingens återrapportering av programmet arbetslivsintroduktion b Arbetslivsintroduktion.

15 Sida 15 Tabell 2 Personer som startat i aktiva insatser under 2014 Anställd sjukskriven/se Arbetslös med sjukersättning Arbetslös med aktivitetsstöd Arbetslös sjukskriven Ung arb.lös med aktivitetsersättning Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt % 427 3% 324 3% % % % Kvinnor % 263 3% 195 2% % % % Män % 164 4% 129 3% % % % Ålder år 243 8% 47 2% 70 2% % % % år % 114 4% 73 3% % % % år % 145 4% 83 2% % 1 5 0% % år % 94 3% 74 3% % 0% % år % 27 4% 24 3% % 0% % Födelseland Inrikes födda % 355 3% 256 2% % % % Utrikes födda % 72 3% 68 3% % 140 7% % Funktionsnedsättning 6 Ja % 318 4% 235 3% % % % Nej % 109 3% 89 2% % 199 6% % Utbildningsnivå Förgymnasial utb % 110 4% 97 3% % % % Gymnasial utb % 226 4% 156 2% % % % Eftergymnasial utb % 91 3% 71 2% % 87 3% % Källa: Arbetsförmedlingen 5.2 Aktuella i aktiva insatser I december 2014 befann sig personer i aktiva insatser (även här är deltagare i arbetslivsintroduktion exkluderade). Detta kan jämföras med december 2013 då personer var i aktiva insatser (deltagare i arbetslivsintroduktion inkluderade, vilket förklarar merparten av skillnaden åren emellan). I genomsnitt under 2014 befann sig personer i aktiva insatser i slutet av varje månad. Majoriteten av deltagarna i aktiva insatser hos Arbetsförmedlingen är inskrivna i program. I hela gruppen är tolv procent registrerade som arbetssökande med förhinder. Individer i denna kategori bedöms i nuläget inte ha förutsättningar att ta del av insatser hos Arbetsförmedlingen. Merparten av deltagarna återfinns emellertid i programmet arbetslivsinriktad rehabilitering (54 procent). Det näst vanligaste programmet är aktiviteter inom vägledning och platsförmedling (16 procent). Andra förekommande program är fördjupad kartläggning och vägledning. 4 Felregistrering. 5 Felregistrering. 6 Funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga enligt Arbetsförmedlingens definition.

16 Sida 16 Myndigheterna har även valt att analysera när i processen (efter inskrivning i det förstärkta samarbetet hos Arbetsförmedlingen) beslut tas om insats eller program för den arbetssökande. Data visar att de flesta beslut om insats eller program fattas under perioden 0-29 dagar efter inskrivning i det förstärkta samarbetet. Detta får ses som positivt då det är särskilt viktigt för deltagarna i det förstärkta samarbetet att, på grund av ohälsa och lägre aktivitetsförmåga, erhålla insatser så tidigt som möjligt. Tabell 3 Antal personer i aktiva insatser under 2014, genomsnitt per månad Månad Antal januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingen 5.3 Resultat efter arbetslivsinriktad insats Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har beslutat att målet för det förstärkta samarbetet är att 40 procent efter avslutad arbetslivsinriktad insats ska vara i arbete eller utbildning. Målet mäts 90 dagar efter att förstärkta samarbetet i arbetslivsinriktad insats avslutats. Myndigheterna följer upp status efter aktiva insatser hos dem som deltagit i arbetslivsinriktade insatser, där aktivitetsförmågan är högre, mer stabil och aktiviteterna ofta är arbetsplatsförlagda. Som beskrevs ovan är deltagare i programmet arbetslivsintroduktion ej heller inkluderade i gruppen som redovisas under avsnitt 5.3. Av de personer som startat i aktiva insatser efter 1 februari 2012 och som lämnat samarbetet januari - september 2014 efter arbetslivsinriktad insats är 52 procent (2 124 personer) i arbete eller utbildning (se tabell 4 nedan). Detta är en klar förbättring jämfört med 2013, då 48 procent (452 personer) var i arbete eller utbildning. Resultatet efter arbetslivsinriktad insats uppvisar emellertid stora regionala skillnader. Utöver de 52 procent som är i arbete eller utbildning är det 19 procent (777 personer) som deltar i arbetsmarknadspolitiskt program (det vanligaste programmet utgörs av arbetslivsinriktad rehabilitering) eller är öppet arbetslösa. Att 52 procent av deltagarna är i arbete eller utbildning ser myndigheterna som något positivt. Även det faktum att ytterligare 19 procent av deltagarna har uppnått en högre aktivitetsförmåga och kommit närmare ett deltagande på arbetsmarknaden trots en i många fall långvarig omfattande ohälsa, är något att bygga vidare på inom ramen för samarbetet.

17 Sida 17 Gruppen övriga 7 utgör 29 procent (1 201 personer), varav 75 procent av dem återgår till Försäkringskassan och sjukförsäkringen. Det är på grund av omfattande ohälsa inte möjligt för dessa personer att fortsätta i aktiva insatser. Vad gäller status efter arbetslivsinriktad insats uppdelat efter karakteristika är män i högre grad än kvinnor i arbete eller utbildning efter arbetslivsinriktade insatser. Kvinnor deltar i arbetsmarknadspolitiska program i lite större utsträckning än män och kvinnor har en högre andel än män som lämnar till gruppen övriga. En klar majoritet av gruppen övriga går tillbaka till sjukförsäkringen. I åldersintervallet år är det en större andel som är i arbete eller utbildning (55 procent) än deltagare i de andra åldersgrupperna. Myndigheterna har även valt att undersöka gruppen unga med aktivitetsersättning specifikt, då detta är en viktig grupp i det förstärkta samarbetet. Resultatet visar att 56 procent av de unga med aktivitetsersättning (242 av 430 personer) är i arbete eller utbildning, vilket är betydligt bättre jämfört med hela gruppen. Bland unga med aktivitetsersättning är fler kvinnor än män i arbete eller utbildning (60 respektive 54 procent). Gruppen inrikes födda har en högre andel i arbete eller utbildning än gruppen utrikes födda (53 respektive 47 procent). Deltagare med eftergymnasial utbildning är i arbete eller utbildning i större utsträckning än deltagare med annan utbildningsnivå. Andelen personer med registrering av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är i arbete eller utbildning i högre grad än personer utan registrerad funktionsnedsättning. 8 Ohälsa eller förekomst av funktionsnedsättning medför inte per automatik att Arbetsförmedlingen registrerar funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Registreringen kan ske först då funktionsnedsättningen sätts i relation till tänkta eller befintliga krav i arbetsuppgifter och arbetsplatsers miljö. För personer med mycket stor aktivitetsbegränsning på grund av ohälsa gäller att dessa aldrig, vare sig i planering eller genomförande av insats, har kunnat värdera sin förmåga i förhållande till ett tänkt eller befintligt arbete, och dessa personer har därför ej registrerats med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Av denna anledning kan deltagare utan registrering av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga paradoxalt nog ha en mer omfattande ohälsa jämfört med dem som har registreringen. 7 Personer som avaktualiserats från Arbetsförmedlingen samt arbetssökande med förhinder. 8 Funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga enligt Arbetsförmedlingens definition.

18 Sida 18 Tabell 4 Deltagare i aktiva insatser som startat efter 1 februari 2012 och som lämnat samarbetet januari september 2014 efter arbetslivsinriktad insats. Status mäts 90 dagar efter avslutad arbetslivsinriktad insats Till arbete och utbildning Arbetsmarknadspolitiska program Öppet arbetslösa Övriga Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt % % 297 7% % % Kvinnor % % 168 7% % % Män % % 129 8% % % Ålder år % 80 9% 47 5% % % år % % 66 7% % % år % % 95 8% % % år % % 72 8% % % år % 22 8% 17 6% % % Födelseland Inrikes födda % % 249 7% % % Utrikes födda % 75 12% 48 8% % % Funktionsnedsättning 9 Ja % % 252 7% % % Nej % 66 12% 45 8% % % Utbildningsnivå Förgymnasial utb % 86 10% 59 7% % % Gymnasial utb % % 152 7% % % Eftergymnasial utb % % 86 8% % % Källa: Arbetsförmedlingen 5.4 Resultat efter arbetsförberedande insats Arbetsförberedande insatser kan utgöras av aktiviteter så som datorträning, friskvårdsaktiviteter och utredning via Arbetsförmedlingens specialister samt stödjande insatser som erbjuds personer som har svårt att hantera omställningssituationen. Även om aktivitetsnivån är låg hos deltagarna i arbetsförberedande insatser utgör denna grupp en betydande andel av alla deltagare i aktiva insatser. Av denna anledning kan det ändå vara intressant att se resultatet för dessa deltagare efter avslutade aktiva insatser. Som förväntat är det en lägre andel i denna grupp som är i arbete eller utbildning (se tabell 5 nedan). Som beskrevs ovan är aktivitetsnivån låg hos deltagarna i arbetsförberedande insatser, och 73 procent tillhör gruppen övriga vilket är betydligt högre jämfört med dem som lämnat arbetslivsinriktade insatser. Detta tyder på en mer omfattande ohälsa hos deltagarna i arbetsförberedande insatser och visas även av det faktum att i stort sett alla av dem i gruppen övriga återgår till sjukförsäkringen. Vissa deltagare (tolv procent) befinner sig emellertid i andra program inom Arbetsförmedlingen efter det förstärkta samarbetet. De vanligaste programmen utgörs av arbetslivsinriktad rehabilitering, programmet arbetslivsintroduktion och jobb- och utvecklingsgarantin. 9 Funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga enligt Arbetsförmedlingens definition.

19 Sida 19 Resultatet ska ses i ljuset av att det förstärkta samarbetet myndigheterna emellan är en process som syftar till att den arbetssökandes aktivitetsförmåga ska öka och på det sättet komma närmare ett deltagande på arbetsmarknaden. I fasen för arbetsförberedande insatser är det därför naturligt att myndigheterna, tillsammans med den arbetssökande, kommer fram till huruvida individen skulle kunna tillgodogöra sig mer jobbnära/arbetslivsinriktade aktiviteter hos Arbetsförmedlingen. Om ohälsan är så omfattande att aktiva insatser ej kan tillgodogöras av den arbetssökande, återvänder personen i stället till sjukförsäkringen. Utfallet (se tabell 5 nedan) indikerar detta förhållande. Med detta i åtanke ser myndigheterna det som något positivt att 24 procent av deltagarna i arbetsförberedande insatser är i arbete eller utbildning alternativt i andra program inom Arbetsförmedlingen 90 dagar efter avslutad arbetsförberedande insats. Tabell 5 Deltagare i aktiva insatser som startat efter 1 februari 2012 och som lämnat samarbetet januari september 2014 efter arbetsförberedande insats. Status mäts 90 dagar efter avslutad arbetsförberedande insats Till arbete och utbildning Arbetsmarknadspolitiska program Öppet arbetslösa Övriga Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt % % 201 4% % % Kvinnor % % 117 4% % % Män % % 84 5% % % Ålder år % 89 8% 20 2% % % år % % 43 4% % % år % % 74 6% % % år % % 48 4% % % år 33 9% 34 9% 16 4% % % Födelseland Inrikes födda % % 154 4% % % Utrikes födda 94 10% % 47 5% % % Funktionsnedsättning 10 Ja % % 153 4% % % Nej 91 10% 91 10% 48 5% % % Utbildningsnivå Förgymnasial utb % % 54 4% % % Gymnasial utb % % 94 4% % % Eftergymnasial utb % % 53 5% % % Källa: Arbetsförmedlingen 5.5 Antal dagar i aktiva insatser För att få ett grepp om hur lång tid det tar för deltagarna i det förstärkta samarbetet att komma till ett resultat har myndigheterna valt att analysera genomsnittstider i aktiva insatser, dels i arbetsförberedande och dels i arbetslivsinriktad insats. Sett till individer kvarstående i det förstärkta samarbetet (31 december 2014) är den genomsnittliga tiden i arbetsförberedande insats 207 dagar, och 219 dagar i arbetslivsinriktad insats. Detta innebär 10 Funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga enligt Arbetsförmedlingens definition.

20 Sida 20 att kunder som för tillfället är i aktiva insatser hos Arbetsförmedlingen har varit i insatserna i genomsnitt cirka sju månader. Vad gäller personliga karakteristika har män varit i aktiva insatser något längre än kvinnor, individer upp till 30 år har varit något längre i insatser än äldre personer samt kunder med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har varit längre tid i aktiva insatser än kunder utan funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. För gruppen som lämnat samarbetet under 2014 (som redovisades ovan under avsnitt 5.3 och 5.4) ligger den genomsnittliga tiden på 187 dagar i arbetsförberedande insats och 230 dagar i arbetslivsinriktad insats. I jämförelse med deltagare som lämnat aktiva insatser för att återgå till Försäkringskassan ligger det något högre. För individer som återgått till Försäkringskassan är den genomsnittliga tiden i arbetsförberedande insats 177 dagar och i arbetslivsinriktad insats 202 dagar. Detta beror sannolikt på att det är lättare att upptäcka en omfattande ohälsoproblematik och därför uppdagas det snabbare att individerna ej kan tillgodogöra sig arbetslivsinriktad rehabilitering. 5.6 Effektutvärdering av resultat Slutsatser från den effektutvärdering som genomförts för målgruppen sjukskrivna med sjukpenning 11 visar att det finns positiva effekter av det förstärkta rehabiliteringssamarbetet både i termer av kortare sjukskrivningstider och av individernas närmande till arbetsmarknaden, liksom deras övergång till arbete eller utbildning. I november 2014 startade genomförandet av det gemensamma uppdrag 12 som regeringen har gett Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, att vetenskapligt effektutvärdera insatser enligt metoden Supported Employment för målgruppen unga med aktivitetsersättning för att kunna se vilken insats som fungerar bäst ifråga om utfall till arbete. 6. Kundundersökning Det förstärkta samarbetet har som mål att ge stöd hela vägen till arbete för myndigheternas gemensamma kunder. För att lyckas med det är grunden att kunderna har stor delaktighet och att insatserna anpassas efter individuella behov. Därför genomförde Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan en kundundersökning för deltagare i det förstärkta samarbetet under hösten Syftet var att kartlägga deltagarnas uppfattning om samarbetet samt att undersöka om deltagarna anser att insatserna är utformade utifrån deras specifika behov. Myndigheterna valde att ställa 15 frågor, som bland annat handlade om vilka insatser de enskilda individerna hade deltagit i, hur planeringen av insatserna skedde, om en handlingsplan hade upprättats och om deltagaren var nöjd med myndigheternas stöd. Av de svarande hade 39 procent deltagit i rehabiliteringsinsatser kortare tid än sex månader, 15 procent hade deltagit i insatser i mer än ett år och nio procent hade deltagit i mer än två år. Vad gäller 11 Socialförsäkringsrapport 2014:07 Dnr: Af 2011/ rt_af_fk_effektutv%c3%a4rdering2.pdf Urvalet var de kunder som har avslutat rehabiliteringssamverkan, totalt 702 varav 493 telefonintervjuer. Kundundersökningen har genomförts med kvalitetssäkrade metoder och är statistiskt säkerställd.

21 Sida 21 sjukskrivningstid innan insatserna startade var det 49 procent som hade varit sjukskrivna i över två år. De vanligaste insatserna för deltagarna bestod i praktik eller arbetsträning på en arbetsplats (49 procent). Därefter följde medicinsk vård eller rehabilitering (25 procent) och vägledningssamtal eller jobbsökaraktiviteter på Arbetsförmedlingen (13 procent). Sju procent av kunderna uppgav att de ej hade deltagit i någon aktivitet. Flertalet (90 procent) uppgav att planeringen av insatser och aktiviteter skedde i möten tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, och att deltagarna hade möjlighet att påverka sin egen planering under dessa möten. Cirka 34 procent av kunderna svarade att de hade varit på möten där både handläggare från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan deltagit, var tredje eller var fjärde månad. Knappt en fjärdedel, 23 procent, svarade att de hade deltagit i ett sådant möte ungefär varannan månad. Fem procent uppgav att de aldrig hade varit på ett gemensamt möte med handläggare från bägge myndigheter. Av de svarande hade 71 procent en handlingsplan hos Arbetsförmedlingen under tiden som de deltog i insatser, och 94 procent uppgav att de var delaktiga i planeringen av handlingsplanen. De svarande var även nöjda med stödet de fick från Arbetsförmedlingen respektive Försäkringskassan (88 procent respektive 86 procent var nöjda med stödet). I kundundersökningen ingick även frågor om insatsernas upplevda resultat hos respondenterna. Majoriteten av kunderna upplevde att insatserna hade lett till att de fått en tydligare bild av sin egen aktivitetsförmåga. Hela 57 procent ansåg att insatserna hade lett till att de visste hur mycket arbetstid de klarar av. Däremot ansåg 59 procent av de svarande att insatserna inte har fört dem närmare arbetsmarknaden. En möjlig förklaring till detta kan vara ohälsoproblematik hos deltagarna i det förstärkta samarbetet. På frågan om hur arbetssituationen ser ut idag svarade 43 procent av deltagarna att de var sjukskrivna. Ett positivt resultat från kundundersökningen är att 26 procent uppgav att de arbetar, två procent att de studerar och tio procent att de söker arbete. Sammantaget innebär detta att 38 procent av de svarande har kommit närmare arbetsmarknaden efter insatser i det förstärkta samarbetet. 7. Medelsfördelning och förbrukning Regeringen har avsatt totalt 738 miljoner kronor för rehabiliteringsinsatser i samarbete. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har utifrån kända förutsättningar fördelat medlen. Till kostnader för förvaltning har 365 miljoner kronor tilldelats Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har tilldelats 209 miljoner kronor. Arbetsförmedlingen har tilldelats 164 miljoner kronor avseende direkta kostnader till insatser för deltagare i samarbetet. 7.1 Arbetsförmedlingens förbrukning av medel 2014 Tabellen nedan (se tabell 6) visar Arbetsförmedlingens förbrukning av medel fördelat på förvaltning och kostnader för program och köp av aktiva rehabiliteringsinsatser under 2014, totalt cirka 527 miljoner kronor. Förbrukningen innebär ett totalt sparande med cirka tre miljoner kronor för Arbetsförmedlingens del av anslaget. På förvaltningsdelen redovisas en förbrukning på cirka 361 miljoner kronor. Detta innebär ett sparande på cirka fyra miljoner kronor mot den tilldelade ramen på 365 miljoner kronor för denna del. Av fördelade medel är 164 miljoner kronor reserverade för programkostnader. Arbetsförmedlingen redovisar en förbrukning på programdelen med 166 miljoner kronor, vilket motsvarar ett överskridande på cirka två miljoner kronor mot den tilldelade ramen på 164 miljoner kronor för

22 Sida 22 denna del. Kostnaderna för aktiva rehabiliteringsinsatser ökade under andra delen av 2014 i samband med att den nya kompletterande tjänsten Introduktion till arbete startade. Dock har användningen av tjänsten varit mindre än önskat då budgetutrymme saknats med anledning av att kostnaderna för aktivitetsstöd under 2014 varit fortsatt höga. Tabell 6 Arbetsförmedlingens förbrukning av förvaltnings- och programmedel 2014 Verksamhetsområden Belopp i tkr 2014 Förvaltningskostnader Köp av utbildning Aktiva rehabiliteringsinsatser Aktivitetsstöd Totalt Varav förvaltning Varav program Källa: Arbetsförmedlingen 7.2 Försäkringskassans förbrukning av medel 2014 Tabellen (se tabell 7 nedan) redovisar förbrukningen av medel under 2014 inom Försäkringskassan. Totalt har cirka 208 miljoner kronor använts vilket är i linje med budgeterad förbrukning. Förvaltningsmedlen finansierar huvudsakligen de personliga handläggarnas tid i arbetet med samordnande insatser vid gemensam kartläggning och aktiva insatser. Som stöd för samarbetet finns samverkansansvariga inom varje verksamhetsområde (Verksamhetsområdesgemensam samverkanssamordning). Tabell 7 Försäkringskassans förbrukning av medel 2014 Verksamhetsområden Belopp i tkr 2014 Gemensam kartläggning - samarbetet FK/Af Insatser i samarbete med Af Kvarvarande HPL-samverkan från Utveckling av samarbete FK/Af VO-gemensam samverkanssamordning Totalt Källa: Försäkringskassan 8. Nationella samverkansgruppen För att samordna och styra utvecklingen av det gemensamma uppdraget på central nivå har Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan en nationell samverkansgrupp (NSG). NSG består av representanter med beslutsmandat från båda myndigheterna. Ledning och styrning av verksamheten mot det gemensamma målet sker inom respektive myndighets operativa organisation. På lokal och regional nivå sker också gemensamma avstämningar på chefsnivå och mellan särskilt utsedda samverkansansvariga.

23 Sida Utvecklingsarbete Det förstärkta samarbetet behöver kontinuerligt vidareutvecklas på strategisk, taktisk och operativ nivå för att myndigheternas gemensamma kunder ska få bättre stöd ut i arbetslivet och att resurser för detta ska användas på bästa sätt. Det finns inbyggda utmaningar i myndigheternas olika organisationer, arbetssätt, kultur och uppdrag. Under ledning av NSG hanteras de problem och utmaningar som uppdraget medför. Till grund för ett organiserat och kontinuerligt utvecklingsarbete ligger en utvecklingsplan. Utifrån den fortlöper utvecklingsarbetet i mindre arbetsgrupper/projekt, och omfattar allt från tekniska lösningar och administration till frågor om gemensam värdegrund och förhållningssätt. Styrande dokument och metodstöd uppdateras kontinuerligt efter behov, senast våren 2014, i syfte att förtydliga olika moment och faser i det förstärkta samarbetet. Under året har även en processbeskrivning av arbetssättet i det förstärkta samarbetet tagits fram. Nedan följer exempel på utvecklingsarbete som genomförts, pågår och planeras. 9.1 Viljeinriktning Metod- och handläggarstöd beskriver vad som åstadkoms i samarbetet och hur myndigheterna bäst tillsammans åstadkommer resultat. I december undertecknade myndigheternas generaldirektörer en gemensam viljeinriktning för myndigheternas fortsatta samarbete som tydliggör varför Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska samarbeta. 9.2 Arbetet kring deltagarersättning Den enskildes försörjning är en mycket viktig fråga som tar stor del av uppmärksamheten i det förstärkta samarbetet. Ersättningsfrågorna styrs av regelverk. Utifrån gällande bestämmelser finns rutiner som syftar till att rätt ersättning ska betalas ut vid rätt tillfälle och vid likvärdiga förutsättningar. Regelverken och dess gränssnitt är komplexa. Därför pågår ett kontinuerligt arbete för att säkerställa att det finns tydliga rutiner och anvisningar för ersättningsbeslut i det förstärkta samarbetet, och att det finns information till de gemensamma kunderna om de olika möjligheterna till ersättning. Enligt gällande regelverk kan personer i rehabiliteringssamverkan göra anspråk på två ersättningsformer, den ena från sjukförsäkringen och den andra från arbetsmarknadspolitiken. Sammantaget medför detta problem på strategisk nivå, i den löpande handläggningen och sist men inte minst för kunden i försörjningsfrågan. Därför har myndigheterna i december 2014 lämnat ett gemensamt förslag till regeringen om ändring i aktivitetsstödsförordningen. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan föreslår att det införs begränsningar i möjligheten att få aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning om den enskilde samtidigt har rätt till rehabiliteringspenning. 9.3 Urval och insatser Under året har andelen personer som efter gemensam kartläggning går vidare till aktiva insatser ökat. Likväl fortsätter arbetet inom Försäkringskassan med att skapa en än mer träffsäker urvalsprocess. Under 2015 fortsätter arbetet med att bättre kunna identifiera personer med behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Nu vidareutvecklas en mer individfokuserad, behovsstyrd och differentierad sjukförsäkringsprocess för personer med tillfälligt nedsatt arbetsförmåga. I det fortsatta utvecklingsarbetet ligger särskilt fokus på att i ett tidigt skede av sjukfallet klargöra individens förutsättningar och behov tillsammans med henne eller honom och relevanta aktörer. Det ger bättre förutsättningar för ett mer träffsäkert urval och att fler gemensamma kartläggningar och insatser ska ske när personen behöver det.

24 Sida 24 Ett ökat användande av arbetsförmågeutredningsinstrument (AFU) inför den gemensamma kartläggningen kan ge en bättre identifiering av individens förutsättningar för rehabilitering och arbete. Inför ställningstagande till behov av gemensam kartläggning ska därför personlig handläggare enligt nya rutiner alltid ta ställning till om det är aktuellt med AFU. Arbetsförmedlingen förväntar sig bättre resultat av de aktiva insatserna då Arbetsförmedlingens nya avtal om tjänsten Introduktion till arbete (som tillgängliggjordes från och med juli 2014) i högre utsträckning ger bättre förutsättningar för att motsvara gruppens behov. Det behövs uppföljning av hur dessa insatser används och huruvida de är anpassade efter individens behov. Även samarbetet med leverantörerna kan utvecklas. Sedan 2014 genomförs leverantörsdialoger på regional och nationell nivå. 9.4 Översyn av mål och mått för samarbetet För att över tid kunna följa samarbetet bättre kommer myndigheterna att under 2015 se över befintliga mål och mått för det gemensamma uppdraget och vilka indikatorer som stöder detta.

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2015-06-18 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 2014-08-01 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2014 Delredovisning 2014

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 2014-02-24 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Helår 2013 Sida: 2 av

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Rehabiliteringsinsatser i samarbete 2013-08-01 Återrapportering enligt regleringsbreven

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2016-06-17 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2016

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2016-02-29 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Rehabiliteringsinsatser i samarbete 2012-06-15 Återrapportering enligt regleringsbreven

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - 2014-08-01 Återrapporteringen avser 2010-2013 och första halvåret 2014 Sida: 2 av 52 Sida: 3

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

Sjukskrivnas återgång i arbete

Sjukskrivnas återgång i arbete 1 (15) Sjukskrivnas återgång i arbete Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan efter 2011. 2 (15) Sammanfattning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har tagit fram en viljeinriktning

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Grundläggande uppdrag Att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande

Läs mer

Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011

Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Sida: 2 av 28 Dnr:

Läs mer

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Sida: 2 av 21 2 Sida: 3 av 21 Dnr: Af-2012/445712,

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: AF-2011/036396 Datum: 2011-08-10 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget Uppdrag att upphandla

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering2012 2012-03-15 Tidsperiod: januari 2012 Sida: 2 av 12 Sida: 3 av 12 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-03-15 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Dnr: AF 2010/436389 Dnr: 036457-2011 Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 1 (29) Innehåll SAMMANFATTNING...3

Läs mer

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund BILAGA 2 Uppdragsavtal - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund 2013-09-13 I Pilotmodell Samordningsteam Västerås

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

Planerade analysrapporter

Planerade analysrapporter 2016-11-28 1 (6) Planerade analysrapporter Försäkringskassans avdelning för Analys och prognos producerar olika kunskapsunderlag. Exempelvis tar avdelningen fram statistik, besluts- och ledningsstödsinformation

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Bilaga 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Befintlig verksamhet Befintlig verksamhet/samarbete

Läs mer

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete 1(14) Dnr 1.1 2008/12465 Dnr 10504-2009 Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2008 Försäkringskassan

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Dnr /232352

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Dnr /232352 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 2009-08-03 Dnr 1.1 2008/232352 Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering enligt regleringsbrevet för

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna ISF har som del av ett egeninitierat projekt studerat betydelsen av

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna!

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna! Välkomna! Försäkringskassan i Sverige Försäkringskassans uppdragsgivare är regeringen Myndigheten leds av en generaldirektör (GD) Uppdraget Medborgarna Ska snabbt och rättssäkert få beslut om det ekonomiska

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning

Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning Slutrapport Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Uppdraget Effekterna av Supported Employment för övergång i arbete Insatsernas innehåll

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Översyn av regelverket avseende ersättning för deltagare i rehabiliteringsinsatser

Översyn av regelverket avseende ersättning för deltagare i rehabiliteringsinsatser 1 (43) Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet 103 33 Stockholm Översyn av regelverket avseende ersättning för deltagare i rehabiliteringsinsatser 2 (43) Till Arbetsmarknadsdepartementet och

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Sida: 2 av 25 Sida: 3 av 25 Dnr: Af-2012/445712,

Läs mer

Planerade analysrapporter

Planerade analysrapporter 2016-12-05 1 (5) Planerade analysrapporter Försäkringskassans avdelning för Analys och prognos producerar olika kunskapsunderlag. Exempelvis tar avdelningen fram statistik, besluts- och ledningsstödsinformation

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Slutrapport 10 augusti 2013 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/259513 Datum: 2013-08-10 Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 FAKTAUNDERLAG Kalmar län Valdete Hashani Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 860 påbörjade något arbete Under mars 2017 påbörjade omkring 860 personer (360 kvinnor och 500 män) som var inskrivna

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen - en process med många aktörer Emma Eriksson Lokalt samverkansansvarig emma.m.eriksson@forsakringskassan.se FÖRSÄKRINGSKASSAN Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Arbetsförmedlingens uppdrag Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering.

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-10-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under september månad 2017 påbörjade 580 personer

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköping län februari 2012 12 148 (7,2%) 5 730 kvinnor

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Kort om Arbetsförmedlingen 160906 Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden genom att: Sammanföra dem

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 047164-2010 Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 1 (20) 1. Återrapportering

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Slutrapport för uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning

Slutrapport för uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning Slutrapport för uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning Återrapportering till Regeringen Socialdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 1 (7) Jan Eriksson Analysavdelningen Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 Inledning Denna pm är en uppdatering av den uppföljning som gjordes i början på juni och som handlade om hur

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Återrapportering av regeringsuppdrag om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan A2009/3071/A

Återrapportering av regeringsuppdrag om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan A2009/3071/A 1 (5) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Återrapportering av regeringsuppdrag om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan A2009/3071/A Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen

Läs mer

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 212 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen -en process med många aktörer Åsa Smedberg Lokalt samverkansansvarig FÖRSÄKRINGSKASSAN Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension som administreras av Pensionsmyndigheten

Läs mer

Sida: 2 av 20. Fler personliga möten

Sida: 2 av 20. Fler personliga möten Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 2013-02-22 Tidsperiod: år 2012 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-02-22 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Delårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret (Dnr 2016:03 / 6) Vår gemensamma vision:

Delårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret (Dnr 2016:03 / 6) Vår gemensamma vision: Delårsrapport för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret 2016 (Dnr 2016:03 / 6) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 (7) Delårsrapport 2016 1. Sammanfattning

Läs mer

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9) ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2017-05-09 Enheten för sjukförmåner Nina Karnehed Forskare och utredare nina.karnehed@inspsf.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25

Läs mer

Processtyrningsmodell FAROS

Processtyrningsmodell FAROS Processtyrningsmodell FAROS P R E - S A M V E R K A N SAMVER KAN 1 Behovsbedömning Rehab. utredning Ärende förbereds för samverkan 2 Beredning AF-FK gemensam bedömning av AR 3 Behovsanalys 4 Introduktion

Läs mer

Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24272-8 ISSN 0284-6012

Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24272-8 ISSN 0284-6012 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad

Läs mer

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning

Metodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning Metodstöd Avstämningsmöte Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning 2006-05-04 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson Dokument id: 1.1 Metodstöd Avstämningsmöte Datum: 2006-05-04 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 april 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, mars 2015 9 651 (6,3 %) 4 263 kvinnor (5,8

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 1 100 personer fick arbete i december Under december månad erhöll 1 092 personer

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer