Marknadskommentar December

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Marknadskommentar December"

Transkript

1 De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är det europeiska inklusive svenska räntor som stigit, men även amerikanska har följt med upp. Det är möjligt att prissättningen även avspeglade en viss premie för en eventuell grekisk exit ur Europasamarbetet, men det är svårt att skönja några direkta effekter på länderspreadarna i Europa som skulle kunna stödja idén att ändrade riskpremier på de perifera länderna skulle ha bidragit till att investerare velat sälja av tyska räntor. Uppgången på svenska tioåriga statsobligationer är exceptionell, man får gå tillbaka till januari 2009 för att hitta en uppgång av liknande storlek. Den gången steg dock räntorna från en betydligt högre nivå, räntan steg från 2,40 till 3,15 som högst inom loppet av en månad. Denna gång steg svenska tioåriga statsobligationer från 0,20 till 0,95 inom loppet av tre veckor. Som sagt, en helt extrem ränterörelse. Vad är då den bakomliggande orsaken till ränteuppgången? Vår bedömning är att det främst är en effekt av att riskpremierna i räntemarknaden - till viss del - har återkommit. Det finns inget som tyder på att uppgången skulle vara en konsekvens av förändrad syn på penningpolitiken, vare sig i Europa eller USA. De allra flest bedömare, inklusive vi själva, räknar med att FED i USA kommer att börja röra sig mot en höjning under hösten. Man skulle därför kunna tänka sig att räntemarknaden nu borde börja prisa in ett sådant scenario lite mer tydligt. Men, så har alltså inte alls varit fallet de senaste veckorna. Istället är det framförallt europeiska långräntor som stigit mycket kraftigt. Normalt skall ju en investerare som lånar ut pengar (köper obligationer) få högre avkastning ju länge tid man lånar ut. Detta avspeglas normalt i avkastningskurvans lutning. Korta räntor = låg risk = låga räntor, långa räntor = högre risk = högre avkastning. Men, under våren har dessa riskpremier i princip helt försvunnit. Mest tydligt var detta i den tyska statsobligationsmarknaden, där räntan på en tioårig statsobligation var densamma som reporäntan. Detta utan att det förelåg några förväntningar om ytterligare räntesänkningar. Istället ser vi uppgången som en effekt av just, delvis, återförda riskpremier. Vi har vid ett flertal tillfällen i tidigare marknadsanalyser belyst vad så kallad kvantitativ lättnad (QE) av penningpolitiken egentligen är. Den ursprungliga idén är att man kan skapa inflation i ett samhälle genom att trycka mer sedlar. Inflation innebär ju att priser på varor och tillgångar i ekonomin stiger. Ett annat sätt att se på samma sak är att värdet på pengar (sedlarna) faller. Tanken är att ju mer sedlar det finns i ekonomin desto fler sedlar krävs för att köpa en vara eller tjänst. Dessutom är tanken att QE leder till en fallande växelkurs vilket även det bidrar till att skapa inflation via stigande importpriser. Något till exempel Riksbanken i hög grad fokuserar på för tillfället. Så när en ekonomin upplever fallande varu- och tillgångspriser - deflation - kan Centralbanken motverka detta genom att trycka mer sedlar. Enligt den ursprungliga idén som formulerades av ekonomen Milton Friedman, kunde man därefter flyga upp med en helikopter över landet och kasta ut sedlar, varigenom antal sedlar för att köpa en vara eller en tjänst skulle öka = inflation. Därav uttrycket helikopterpengar. Nu har dessvärre ingen centralbank valt att göra på just det sättet. Istället har man valt att gå via räntemarknaderna. Genom att sänka styrräntan till nära noll och genom att köpa statsobligationer i marknaden har man så att säga fått ut mer pengar i systemet. Investerare söker sig då istället till andra tillgångsslag där den förväntade avkastningen är bättre vilket, som vi nu sett i många marknader, lett till stigande tillgångspriser, framförallt på finansiella tillgångar.

2 Men, man får inte glömma bort att det ursprungliga syftet med QE är att skapa inflation. När FED i USA bedrev QE blev reaktionen varje gång att långa marknadsräntor steg mycket kraftigt, med i storleksordningen 1,5 till 2 procentenheter. Detta är ju ett tecken på att marknaden litar på Centralbanken. FED sade vi ska göra allt vi kan för att få upp inflationen. Då är det ju inte särskilt attraktivt att köpa långa obligationer på låga räntor, förutsatt att man litar på Centralbanken. I Japan har långa räntor hållits nere under hela perioden man bedrivit QE. En förklaring skulle kunna vara en ren volymfråga, Japan köper statsobligationer till ett värde som är cirka tre gånger större, i förhållande till BNP, än vad USA gjorde eller vad ECB kommer att göra. Ett annat sätt att se på den japanska räntemarknadsutvecklingen är att man inte litar på att Centralbanken ska lyckas få upp inflationen, efter drygt 30 års deflation. Även i Europa föll långa räntor när ECB sjösatte sitt QE program. Vår uppfattning är att detta var en konsekvens av det dramatiska oljeprisfallet under andra halvåret förra året. Detta ledde till negativ inflationstakt i Europa och det är möjligt att dett bidrog till att investerare blev tveksamma till om ECB skulle lyckas i sitt uppsåt att få upp inflationen. Men, nu i april steg inflationstakten i Europa till noll. Dessutom kommer baseffekter från oljeprisfallet under förra året med största sannolikhet att pressa upp inflationen i Europa ytterligare under andra halvåret i år. Därför skulle man kanske kunna börja tro på ECB som varit mycket tydliga med att man kommer att göra allt man kan för att få upp inflationen. Därmed är det väl inte orimligt att räntemarknaden skall börja prissätta traditionella riskpremier igen, speciellt som det inte funnits några som helst prissatta den senaste tiden. Till detta kommer - som sagt - att vi, liksom de allra flesta i marknaden, räknar med att USA kommer att röra sig mot en räntehöjning i höst. Det skulle i så fall bli den första räntehöjningen sedan 2006 och den första ränteändringen sedan Det finns i våra ögon mycket som talar för att amerikansk statistik kommer att bli betydligt bättre under andra halvåret vilket skulle kunna ge FED tillräcklig ammunition för en första räntehöjning. Därför ser vi det som sannolikt att ränteuppgången kommer att fortsätta även under andra halvåret när den amerikanska räntemarknaden successivt börjar diskontera kommande räntehöjningar lite mer tydligt. ner från nuvarande nivåer, men vi ser det som mindre sannolikt att vi kommer se nya lägstanivåer på långa europeiska räntor. Framförallt gäller detta kärnländerna. Något som skulle kunna innebära en utmaning mot den uppfattningen vore om det grekiska debaclet skulle sluta med en grekisk betalningsinställelse eller, ännu värre, om Grekland skulle välja att lämna eurosamarbetet. Vi har fortfarande svårt att se en sådan utveckling eftersom det är svårt att se några vinnare i ett sådant scenario. Men vi uppfattar den grekiska regeringen som svårläst och bara det faktum att man låtit det gå så här långt skapar ju en del frågetecken. Men vi tycker oss känna igen mönstret, retoriken blir som mest uppskruvad i slutfasen, för att motivera för väljarna att man till slut gör det man gör. Vi tror att Grekland till slut kommer att få de pengar man behöver från Europa, vilket inte innebär att den grekiska tragedin är slut men att man, som vanligt, köper sig tid. Men som sagt - helt säkra är vi inte. Slutligen ett par ord om svensk penningpolitik. Riksbanken valde vid sitt senaste möte att utöka QEprogrammet, men lämnade samtidigt reporäntan oförändrad. Det tycker vi var ett bra beslut. Den negativa styrräntan skapar mer problem än löser, i våra ögon. Med detta sagt finns det förväntningar i marknaden, som delvis stöds av uttalanden från riksbanksföreträdare, om ytterligare räntesänkningar kommande månader. Skälet är att inflationen i maj ånyo överraskade på nersidan vilket innebar att inflationen nu, återigen, är betydligt under Riksbankens prognoser. Skulle inflationen även i juni visa sig vara oväntat låg talar mycket för ytterligare åtgärder från Riksbanken. Vi hoppas som sagt att man inte sänker ytterligare, men helt säkra är vi inte. Vi ser ett utökat QE-program eller valutainterventioner som ett bättre alternativ. Kom ihåg att vare sig USA, Europa, UK eller Japan (trots 30 år av riktig deflation) inte någonsin haft negativa styrräntor! Därmed är vår bästa bedömning att vi sett botten på europeiska långräntor. Det betyder inte att räntan inte kan komma 2

3 Det har varit en dramatisk ränteuppgång de senaste veckorna. En tysk tioårsränta steg som mest cirka 75 punkter, från 0,05 procent till 0,8 procent. En svensk tioårsränta steg lika mycket, från cirka 0,2 procent till 0,95 procent, som mest. Därmed var hela årets räntenedgång utraderad. Vår uppfattning är att ränteuppgången framförallt beror på att marknaden åter börjat prissätta riskpremier i räntemarknaden. Det kraftiga oljeprisfallet tidigare i år fick europeisk inflation att kollapsa. Detta fick till effekt att marknaden började prissätta ett japanscenario med lång tid av deflation. Nu har emellertid oljepriset, liksom inflationen, vänt upp. Därmed har oron för en utdragen period av långvarig deflation minskat. Oljepriset har - som sagt - vänt upp. Under andra halvåret kommer baseffekterna av förra årets oljeprisfall sannolikt leda till att inflationen i Europa fortsätter upp. 3

4 Det är inte helt enkelt att illustrera riskpremien i räntemarknaden. Normalt skall ju en placerare som lånar ut pengar få bättre betalt ju längre tid man lånar ut. Den premien är dock allt annat än konstant. Man kan titta på avkastningskurvans lutning. Grafen visar en tysk tioårsränta och ECB:s reporänta, samt skillnaden dem emellan. Som framgår är det ovanligt att tioårsräntan är på samma nivå som styrräntan. Men, det har skett tidigare. En stor skillnad mot nu är att det historiskt har skett när styrräntan höjts kraftigt och marknaden därmed förväntar framtida räntesänkningar. Denna gång är helt unik eftersom avkastningskurvans lutning mellan dagslån och tio år var i princip noll i ett läge där styrräntan sänkts. Den här grafen visar skillnaden mellan en sexmånaders depositränta i Tyskland och ECB:s styrränta. Vi tittar på den för att se om marknaden förväntar ytterligare räntesänkningar. Så förefaller inte vara fallet. 6-månadersräntan brukar vara bra på att i förväg indikera kommande ränteförändringar. Som framgår väntar sig marknaden uppenbarligen inte några ytterligare sänkningar i dagsläget. Om vi kopplar ihop det med grafen ovan är en rimlig slutsats att den superlåga långräntan inte är en konsekvens av förväntningar om ytterligare kommande räntesänkningar. Det visar även att de senaste veckornas ränteuppgång inte är en effekt av förväntningar på stramare penningpolitik. Ett annat, i våra ögon intressant, sätt att se på räntenivåerna är att ta snittet av tioårsräntan och sexmånadersräntan. I ett läge med inverterade yieldkurvor där det främst är en effekt av förväntningar om kommande sänkningar har styrräntan varit hög vilket håller upp snittet. Denna gång är helt unik såtillvida att både långa och korta räntor varit mycket nära noll. Därmed har investerare inte fått någon som helst kompensation för att binda kapitalet på längre löptider. Även om det varit en dramatisk uppgång de senaste veckorna är det knappt en blipp på denna graf. 4

5 Grafen visar tioårsräntan, styrräntan och yeldkurvans lutning dem emellan i USA. Sedan FED sänkte ner räntan till nära noll i slutet av 2008, i samband med Lehmankraschen, har styrräntan legat helt stilla. Det har inneburit att yieldkurvans lutning enbart blivit en funktion av rörelsen på tioårsräntan. Historiskt har tioårsräntan stigit under höjningscykler och avkastningskurvan börjat flacka när höjningarna inleds eftersom styrräntan då stiger mer och snabbare än långräntorna. Ränteuppgången, som började i Europa, spillde över även på amerikanska räntor. Dock enbart på långräntorna. Grafen visar styrräntan och sexmånadersräntan i USA samt skillnaden dem emellan. Så här långt finns inte mycket som indikerar ändrade förväntningar gällande amerikansk penningpolitik. Det ser ut som om räntan stigit något senaste tiden, men uppgången är endast cirka 5 punkter sedan årsskiftet. Ränteuppgången i USA har alltså inte heller den mycket att göra med förändrade förväntningar på tidigare eller snabbare räntehöjningar. Tittar vi på snittet av tioårsräntan och sexmånadersräntan i USA ser vi att den aldrig varit så extremt låg som i Tyskland. Som lägst har snittet legat strax över en procent och snittet har de senaste fem åren fluktuerat mellan en och två procent. Det betyder att man i USA alltid fått betalt, om än lite, för att låna ut på längre löptider. 5

6 Grafen visar ränteskillnaden mellan grekiska, italienska och spanska tioåriga statsobligationer visavi tyska. Den senaste tidens dramatik i Grekland, har inte satt några anmärkningsvärt djupa spår, ännu så länge. Spreaden har i och för sig gått isär drygt två procentenheter, men det är ändå relativt litet i ett historiskt perspektiv. Spanska och italienska obligationer har klarat sig bra. Spreaden mot Tyskland har gått isär något, men inte alls dramatiskt. En stor del av rörelsen kom efter lokalvalet i Spanien där mer euroskeptiska partier gick fram starkt. Här syns surprise index för USA och Kina. Indexet visar enbart om makroekonomisk statistik kommer in bättre eller sämre än förväntat. Kinesisk data har varit dramatiskt sämre de senaste månaderna. Amerikansk data har uppvisat fortsatta besvikelser under våren. Det verkar dock finnas ett tydligt säsongsmönster i båda marknaderna. Indexarna tenderar att bottna under perioden april till juni för att sedan stiga kraftigt under sommaren och hösten. Vi räknar med att så kommer att ske även i år. Man skulle kanske kunna tro att den svagare kinesiska statistiken lett till svaga aktiemarknader. Så är inte alls fallet. I spåren av den svagare statistiken har Kinas centralbank sänkt räntan vilket inneburit att den kinesiska börsen stigit med närmare 50 procent, sedan årsskiftet! Ett mycket tydligt exempel på hur extremt potent penningpolitik är! 6

7 Enter Fonders Marknadsanalys skrivs av Anders Wilson, chef för ränteförvaltning och makroanalys på Enter och av John Bornstein, chef för aktieanalys. Anders är civilekonom från Stockholms universitet och har arbetat med förvaltning och handel inom räntebärande värdepapper och valuta i över 20 år. Han förvaltar Enters räntefonder och diskretionära ränteuppdrag och är även ansvarig för makroanalysen. John är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm och auktoriserad finansanalytiker CEFA. Både Anders och John var med och startade Enter Enter Fonder är en fristående och aktiv kapitalförvaltare specialiserad på svenska aktier och räntor. Vårt mål är att åstadkomma god riskjusterad avkastning. Långsiktighet och stabilitet är viktiga värden i vår förvaltning. Det har gjort oss till en betydelsefull aktör inom såväl pensionsförvaltning som för våra institutionella kunder, stiftelser och försäkringsbolag vars kapitalförvaltning kräver ett långsiktigt tänkande och en stabil avkastning. Vårt fondutbud erbjuds av de flesta fondförsäkringsbolag och banker på den svenska marknaden vilket gör det möjligt även för privatpersoner att investera medel hos oss. Välkommen att läsa mer om oss och våra fonder på enterfonder.se. 7

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Nu på onsdag, den 29 april, har Riksbanken direktionsmöte. Utfallet är osedvanligt osäkert. Riksbanken bedriver ju, som väl alla vet, en mycket aggressiv penningpolitik. Syftet med politiken är i första

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 2015 kommer gå till historien som det år då Riksbanken för första gången någonsin sänkte styrräntan under noll. De flesta levde nog tidigare i tron att räntan inte kunde bli lägre än noll. Varken USA,

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Som väl alla vet vid det här laget valde den amerikanska centralbanken, FED, att låta sin styrränta vara oförändrad vid mötet i september. Marknadsprissättningen före mötet var cirka 30 procents sannolikhet

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Vi fortsätter även denna månad att titta på räntemarknaderna och effekten av centralbankernas, i många fall helt extrema, penningpolitik. Som väl alla vet sänkte Riksbanken, för första gången någonsin,

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Marknadsanalysen skrivs denna gång senare än vanligt, eftersom vi framförallt ville invänta de tämligen dramatiska beskeden, inte minst vad gäller penningpolitiken, i slutet av oktober. Oktober inleddes

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Vi hoppas att alla haft en skön och trevlig sommar! Nu är det drygt två månader sedan den brittiska EUmedlemsskapsomröstningen, mer känd som Brexit. Vi tänkte börja med att titta lite på marknadseffekterna

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Den här månaden tittar vi lite extra på den senaste tidens ränte- och valutarörelser som varit betydande, inte minst till följd av ovanligt aktiva centralbanker. I mitten av januari släppte

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Den senaste månaden har präglats av svag makrostatistik, framförallt i USA. Vår bedömning är fortsatt att detta framförallt är en effekt av osedvanligt hårt väder over there. Alla sektorer

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Det har varit en exceptionellt svag start på börsåret 2016. Enligt Financial Times var årets två första veckor de svagaste någonsin. Som vi ser det är en av förklaringarna det kraftiga oljeprisfallet under

Läs mer

Makrokommentar. April 2016

Makrokommentar. April 2016 Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Nu har det, efter att vi gjort sommaruppehåll i juli, gått cirka två månader sedan vår förra marknadsanalys. För två månader sedan låg fokus på de stora prisfallen på många av världens

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Vi har beslutat oss för att ändra utformningen av vår marknadsanalys något. Istället för att, som tidigare, göra en genomgång av de större geografiska regionerna; USA, Europa och Asien

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Sedan vår förra marknadsanalys har Stockholmsbörsen stigit med lite drygt tre procent (inklusive utdelningar) och marknadsräntorna har fallit med cirka 20 punkter både på korta och långa

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Det har onekligen varit en stökig sommar. Först var det debaclet kring Grekland och nu de senaste dagarnas uppblossande oro kring konjunkturen i Kina. Man har alltså haft samma, extremlåga, ränta i närmare

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Det oväntade valresultatet i USA har fått stora effekter på världens finansmarknader. Vi kommer nedan att försöka titta i första hand på de ekonomiska effekterna av valutgången. Den initiala reaktionen

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Makrokommentar. December 2016

Makrokommentar. December 2016 Makrokommentar December 2016 Bra månad på aktiemarknaden December blev en bra månad på de flesta aktiemarknader och i Europa gick flera av de breda aktieindexen upp med mellan sju och åtta procent. Även

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Den senaste månaden har varit osedvanligt turbulent i finansmarknaderna. Vi har ju de senaste åren vant oss vid starka trender och låg volatilitet. Det mönstret bröts tydligt nu i början

Läs mer

Makrokommentar. November 2016

Makrokommentar. November 2016 Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

Månadskommentar november 2015

Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Ekonomiska läget Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin avseende november avspeglar på ett bra sätt det globala konjunkturscenariot. Tillväxten

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD 4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Riksbanken sänkte som väntat räntan vid mötet i slutet av oktober. Sänkningen var lite större än väntat och Riksbankens reporänta är nu på noll. Den lägsta räntan någonsin i Sverige. Det

Läs mer

Makrokommentar. Juni 2016

Makrokommentar. Juni 2016 Makrokommentar Juni 2016 Nej till EU i Storbritannien Hela juni månad präglades av upptakten och efterverkningarna av folkomröstningen om Storbritanniens fortsatta medlemskap i EU. Den 23 juni röstade

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 ECB sänkte som väntat räntan i början av juni. Man sänkte utlåningsräntan med tio punkter till 0,15 procent och depositräntan, den ränta bankerna får på pengar deponerade i ECB, till minus

Läs mer

Halvårsredogörelse Carlsson Norén Macro Fund. (Organisationsnummer )

Halvårsredogörelse Carlsson Norén Macro Fund. (Organisationsnummer ) Halvårsredogörelse 2016 Carlsson Norén Macro Fund (Organisationsnummer 515602-2385) Förvaltarna kommenterar marknaden det första halvåret 2016 Fonden Carlsson Noren Macro Fund är en svensk AIF-fond som

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER 22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

sfei tema företagsobligationsfonder

sfei tema företagsobligationsfonder Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Tvärt emot finansmarknadernas förväntningar röstade det brittiska folket för att lämna den Europeiska Unionen. Effekterna på finansmarknaderna blev dramatiska när resultatet av folkomröstningen stod klart.

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December I förra månadens marknadsanalys skrev vi bland annat om det så kallade bail-in regelverket gällande banker i Europa och den osäkerhet regelverket skapat. I korthet går det ut på att innehavare av europeiska

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Den här månaden tänkte vi titta lite extra på de förväntningar som ligger i marknaderna inför 2014. Vi passar även på att titta lite extra på Storbritannien som kanske är en av de länder

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Denna månad tänkte vi börja med att titta lite på hur olika tillgångsklasser utvecklats, dels sedan millennieskiftet, dels under de senaste tolv månaderna. Det vi noterar är att det varit

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER

9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER 9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER Alla väntar på den, men den har skjutits på framtiden många gånger. Nu behöver vi antagligen inte vänta länge till. I december kommer

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Enter Fonder Marknadskommentar Oktober

Enter Fonder Marknadskommentar Oktober Oktober 18 oktober 2012 Makro Bättre amerikansk statistik Mycket svagare svensk statistik Vi tror på ytterligare räntesänkningar i Sverige i höst Makro Den senaste månaden har bjudit på blandad statistik.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 640 mnkr. Totalt är det är en ökning med 17 mnkr sedan förra månaden, 81%

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2017

Makrokommentar. Januari 2017 Makrokommentar Januari 2017 Lugn start på aktieåret Det hände inte mycket på finansmarknaderna i januari, men aktierna utvecklades i huvudsak positivt. Marknadsvolatiliteten, här mätt mot det amerikanska

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Det har varit ett par intressanta veckor sedan vår förra marknadsanalys i slutet av april. Krisen i Ukraina har fortsatt, men finansmarknadernas oro verkar åtminstone för tillfället ha

Läs mer

Marknadsinsikt. Kvartal 1 2016

Marknadsinsikt. Kvartal 1 2016 Marknadsinsikt Kvartal 1 2016 2016 inleds med fallande aktiemarknader och räntor världen över. Rapporterna för årets fjärde kvartal kom in något svagare än analytikernas prognoser. Den globala tillväxtindikatorn

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Månadskommentar juli 2016

Månadskommentar juli 2016 Månadskommentar juli 2016 Ekonomiska utsikter Stark svensk arbetsmarknad Arbetsmarknadsdata för Sverige visar att arbetslösheten har sjunkit till 6,6% i juni. Svensk arbetsmarknad börjar nu närma sig sin

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS 12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS Global tillväxt är fortfarande god även om den har tappat en del fart på slutet. Finansiella marknader är nu oroliga för en kollaps i Kina och

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar oktober 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling oktober Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2014

Makrokommentar. Januari 2014 Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.

Läs mer

Makrokommentar. Februari 2014

Makrokommentar. Februari 2014 Makrokommentar Februari 2014 Uppgång i februari Aktiemarknaderna steg i februari och volatiliteten som var hög vid ingången av månaden sjönk till lägre nivåer. VIX-indexet mäter volatiliteten på den amerikanska

Läs mer

7 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD TUDELAT USA OCH STARKT EUROPA

7 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD TUDELAT USA OCH STARKT EUROPA 7 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD TUDELAT USA OCH STARKT EUROPA I väntan på en närstående räntehöjning i USA är den amerikanska ekonomin tudelad. Arbetsmarknaden utvecklas bra, medan frågetecknen framförallt

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 917 mnkr. Det är en ökning med 85 mnkr sedan förra månaden, och 87% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Månadskommentar augusti 2016

Månadskommentar augusti 2016 Månadskommentar augusti 2016 Ekonomiska utsikter Diagram: Tillväxtprognoser för 2016 Marknadsoptimism efter sommaren Trots att opinionsläget var jämnt inför Storbrittaniens EUomröstning blev marknaden

Läs mer

Halvårsredogörelse för Carlsson Norén Macro Fund

Halvårsredogörelse för Carlsson Norén Macro Fund Halvårsredogörelse för 2012 Carlsson Norén Macro Fund Förvaltarkommentar Beskrivning av fonden: Fonden är en svensk specialfond (hedgefond) som skapar avkastning på rörelserna i räntemarknaden. Målsättningen

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Marknadskommentarer Bilaga 1

Marknadskommentarer Bilaga 1 Marknadskommentarer Bilaga 1 Sammanfattning Under september har utvecklingen på världens börser varit positiv då viktiga beslut har fattats främst i Europa. Både den amerikanska och europeiska centralbanken

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

Månadskommentar februari 2016

Månadskommentar februari 2016 Månadskommentar februari 2016 Ekonomiska utsikter Starkare svensk tillväxt hjälper Riksbanken ur en svår sits? Svensk ekonomi växer snabbare än omvärlden och under 2015 expanderade ekonomin med hela 4,5

Läs mer

Räntekommentar. Räntemarknaden MARKNADSKOMMENTAR - RÄNTOR

Räntekommentar. Räntemarknaden MARKNADSKOMMENTAR - RÄNTOR Räntekommentar Räntemarknaden Denna höst har varit turbulent men vi tycker att det finns stora skillnader jämfört med korrektionen under 2011. Redan under våren och tidig höst har obligationsmarknaden

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2015

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2015 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 215 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 554 mnkr. Totalt är det är en ökning med 9 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED 14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) juli 2015

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) juli 2015 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) juli 2015 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 955 mnkr. Det är en ökning med 7 mnkr sedan förra månaden. Räntan

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Quesada Ränta Halvårsredogörelse 2015

Quesada Ränta Halvårsredogörelse 2015 Halvårsredogörelse 2015 Placerinsinriktning Quesada Ränta är en aktivt förvaltad räntefond, med en genomsnittlig löptid som varierar mellan tre månader och tio år. Målsättningen är att med förhållandevis

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 829 mnkr. Totalt är det är en ökning med 63 mnkr sedan förra månaden, 79% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Makroanalys okt-dec 2012

Makroanalys okt-dec 2012 Makroanalys okt-dec 2012 SAMMANFATTNING Eurokrisen fortsätter att styra konjunkturen och den ekonomiska tillväxten Amerikansk och kinesisk konjunkturdata visar tydliga tecken på förbättring Ingen snabb

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 204 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 056 mnkr. Totalt är det är en ökning med 0 mnkr sedan förra månaden, 9% av ramen

Läs mer

VECKOBREV v.24 jun-15

VECKOBREV v.24 jun-15 0 0,001 Makro Veckan En grekisk som konkurs gått kommer allt närmre efter att söndagens förhandling avbröts efter endast 45 minuter eftersom det förslag Grekland lade fram inte innehöll de ändringar av

Läs mer

Tellus Midas. Strategi under december. Månadsbrev December. I korthet: I korthet:

Tellus Midas. Strategi under december. Månadsbrev December. I korthet: I korthet: Tellus Midas Strategi under december Vart tog julklapparna vägen? I korthet: December blev en tämligen odramatisk månad om än något svagare än förväntat. De som väntade på julklappar med en enligt traditionen

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 691 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 483 mnkr. Det är en minskning med 24 mnkr sedan förra månaden, och 70% av

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

DANSKE INVEST / HALVÅRSRAPPORT 2015 79

DANSKE INVEST / HALVÅRSRAPPORT 2015 79 DANSKE INVEST / HALVÅRSRAPPORT 2015 79 Halvårsrapport 2015 2 DANSKE INVEST / HALVÅRSRAPPORT 2015 Innehållsförteckning VD-kommentar 4 Horisont Ränta 6 Horisont Försiktig 7 Horisont Balanserad 8 Horisont

Läs mer

4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR

4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR 4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR Globala aktier har stigit mellan 10-13% sedan februari. Även oljepriset har återhämtat sig och är upp nästan 40% sedan botten i år. Den tidigare oron för

Läs mer

Marknadsinsikt. Kvartal 2 2016

Marknadsinsikt. Kvartal 2 2016 Marknadsinsikt Kvartal 2 2016 Inflationen uppvisar livstecken. Rapporterna för årets första kvartal kom in bättre än analytikernas prognoser, dock tynger banker. Tillväxtindikatorn i USA är allt svagare

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

25 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD VOLATILT FÖRSTA KVARTAL

25 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD VOLATILT FÖRSTA KVARTAL 25 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD VOLATILT FÖRSTA KVARTAL Efter ett första kvartal som har varit oroligt med stora slag på de globala börserna så har större delen av nedgången på börserna återhämtat sig.

Läs mer

Räntorna har bottnat. Makroanalys maj 2015. Anelis Redzic. Vill du veta mer!

Räntorna har bottnat. Makroanalys maj 2015. Anelis Redzic. Vill du veta mer! 1/5 Makroanalys maj 2015 Rate rise at some point this year is appropriate. Janet Yellen, Chair of the Board of Governors of the Federal Reserve System Räntorna har bottnat Den senaste tiden har vi sett

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011 Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 644 mnkr. Det är en ökning med 23 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer