Marknadskommentar December
|
|
- Oliver Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är det europeiska inklusive svenska räntor som stigit, men även amerikanska har följt med upp. Det är möjligt att prissättningen även avspeglade en viss premie för en eventuell grekisk exit ur Europasamarbetet, men det är svårt att skönja några direkta effekter på länderspreadarna i Europa som skulle kunna stödja idén att ändrade riskpremier på de perifera länderna skulle ha bidragit till att investerare velat sälja av tyska räntor. Uppgången på svenska tioåriga statsobligationer är exceptionell, man får gå tillbaka till januari 2009 för att hitta en uppgång av liknande storlek. Den gången steg dock räntorna från en betydligt högre nivå, räntan steg från 2,40 till 3,15 som högst inom loppet av en månad. Denna gång steg svenska tioåriga statsobligationer från 0,20 till 0,95 inom loppet av tre veckor. Som sagt, en helt extrem ränterörelse. Vad är då den bakomliggande orsaken till ränteuppgången? Vår bedömning är att det främst är en effekt av att riskpremierna i räntemarknaden - till viss del - har återkommit. Det finns inget som tyder på att uppgången skulle vara en konsekvens av förändrad syn på penningpolitiken, vare sig i Europa eller USA. De allra flest bedömare, inklusive vi själva, räknar med att FED i USA kommer att börja röra sig mot en höjning under hösten. Man skulle därför kunna tänka sig att räntemarknaden nu borde börja prisa in ett sådant scenario lite mer tydligt. Men, så har alltså inte alls varit fallet de senaste veckorna. Istället är det framförallt europeiska långräntor som stigit mycket kraftigt. Normalt skall ju en investerare som lånar ut pengar (köper obligationer) få högre avkastning ju länge tid man lånar ut. Detta avspeglas normalt i avkastningskurvans lutning. Korta räntor = låg risk = låga räntor, långa räntor = högre risk = högre avkastning. Men, under våren har dessa riskpremier i princip helt försvunnit. Mest tydligt var detta i den tyska statsobligationsmarknaden, där räntan på en tioårig statsobligation var densamma som reporäntan. Detta utan att det förelåg några förväntningar om ytterligare räntesänkningar. Istället ser vi uppgången som en effekt av just, delvis, återförda riskpremier. Vi har vid ett flertal tillfällen i tidigare marknadsanalyser belyst vad så kallad kvantitativ lättnad (QE) av penningpolitiken egentligen är. Den ursprungliga idén är att man kan skapa inflation i ett samhälle genom att trycka mer sedlar. Inflation innebär ju att priser på varor och tillgångar i ekonomin stiger. Ett annat sätt att se på samma sak är att värdet på pengar (sedlarna) faller. Tanken är att ju mer sedlar det finns i ekonomin desto fler sedlar krävs för att köpa en vara eller tjänst. Dessutom är tanken att QE leder till en fallande växelkurs vilket även det bidrar till att skapa inflation via stigande importpriser. Något till exempel Riksbanken i hög grad fokuserar på för tillfället. Så när en ekonomin upplever fallande varu- och tillgångspriser - deflation - kan Centralbanken motverka detta genom att trycka mer sedlar. Enligt den ursprungliga idén som formulerades av ekonomen Milton Friedman, kunde man därefter flyga upp med en helikopter över landet och kasta ut sedlar, varigenom antal sedlar för att köpa en vara eller en tjänst skulle öka = inflation. Därav uttrycket helikopterpengar. Nu har dessvärre ingen centralbank valt att göra på just det sättet. Istället har man valt att gå via räntemarknaderna. Genom att sänka styrräntan till nära noll och genom att köpa statsobligationer i marknaden har man så att säga fått ut mer pengar i systemet. Investerare söker sig då istället till andra tillgångsslag där den förväntade avkastningen är bättre vilket, som vi nu sett i många marknader, lett till stigande tillgångspriser, framförallt på finansiella tillgångar.
2 Men, man får inte glömma bort att det ursprungliga syftet med QE är att skapa inflation. När FED i USA bedrev QE blev reaktionen varje gång att långa marknadsräntor steg mycket kraftigt, med i storleksordningen 1,5 till 2 procentenheter. Detta är ju ett tecken på att marknaden litar på Centralbanken. FED sade vi ska göra allt vi kan för att få upp inflationen. Då är det ju inte särskilt attraktivt att köpa långa obligationer på låga räntor, förutsatt att man litar på Centralbanken. I Japan har långa räntor hållits nere under hela perioden man bedrivit QE. En förklaring skulle kunna vara en ren volymfråga, Japan köper statsobligationer till ett värde som är cirka tre gånger större, i förhållande till BNP, än vad USA gjorde eller vad ECB kommer att göra. Ett annat sätt att se på den japanska räntemarknadsutvecklingen är att man inte litar på att Centralbanken ska lyckas få upp inflationen, efter drygt 30 års deflation. Även i Europa föll långa räntor när ECB sjösatte sitt QE program. Vår uppfattning är att detta var en konsekvens av det dramatiska oljeprisfallet under andra halvåret förra året. Detta ledde till negativ inflationstakt i Europa och det är möjligt att dett bidrog till att investerare blev tveksamma till om ECB skulle lyckas i sitt uppsåt att få upp inflationen. Men, nu i april steg inflationstakten i Europa till noll. Dessutom kommer baseffekter från oljeprisfallet under förra året med största sannolikhet att pressa upp inflationen i Europa ytterligare under andra halvåret i år. Därför skulle man kanske kunna börja tro på ECB som varit mycket tydliga med att man kommer att göra allt man kan för att få upp inflationen. Därmed är det väl inte orimligt att räntemarknaden skall börja prissätta traditionella riskpremier igen, speciellt som det inte funnits några som helst prissatta den senaste tiden. Till detta kommer - som sagt - att vi, liksom de allra flesta i marknaden, räknar med att USA kommer att röra sig mot en räntehöjning i höst. Det skulle i så fall bli den första räntehöjningen sedan 2006 och den första ränteändringen sedan Det finns i våra ögon mycket som talar för att amerikansk statistik kommer att bli betydligt bättre under andra halvåret vilket skulle kunna ge FED tillräcklig ammunition för en första räntehöjning. Därför ser vi det som sannolikt att ränteuppgången kommer att fortsätta även under andra halvåret när den amerikanska räntemarknaden successivt börjar diskontera kommande räntehöjningar lite mer tydligt. ner från nuvarande nivåer, men vi ser det som mindre sannolikt att vi kommer se nya lägstanivåer på långa europeiska räntor. Framförallt gäller detta kärnländerna. Något som skulle kunna innebära en utmaning mot den uppfattningen vore om det grekiska debaclet skulle sluta med en grekisk betalningsinställelse eller, ännu värre, om Grekland skulle välja att lämna eurosamarbetet. Vi har fortfarande svårt att se en sådan utveckling eftersom det är svårt att se några vinnare i ett sådant scenario. Men vi uppfattar den grekiska regeringen som svårläst och bara det faktum att man låtit det gå så här långt skapar ju en del frågetecken. Men vi tycker oss känna igen mönstret, retoriken blir som mest uppskruvad i slutfasen, för att motivera för väljarna att man till slut gör det man gör. Vi tror att Grekland till slut kommer att få de pengar man behöver från Europa, vilket inte innebär att den grekiska tragedin är slut men att man, som vanligt, köper sig tid. Men som sagt - helt säkra är vi inte. Slutligen ett par ord om svensk penningpolitik. Riksbanken valde vid sitt senaste möte att utöka QEprogrammet, men lämnade samtidigt reporäntan oförändrad. Det tycker vi var ett bra beslut. Den negativa styrräntan skapar mer problem än löser, i våra ögon. Med detta sagt finns det förväntningar i marknaden, som delvis stöds av uttalanden från riksbanksföreträdare, om ytterligare räntesänkningar kommande månader. Skälet är att inflationen i maj ånyo överraskade på nersidan vilket innebar att inflationen nu, återigen, är betydligt under Riksbankens prognoser. Skulle inflationen även i juni visa sig vara oväntat låg talar mycket för ytterligare åtgärder från Riksbanken. Vi hoppas som sagt att man inte sänker ytterligare, men helt säkra är vi inte. Vi ser ett utökat QE-program eller valutainterventioner som ett bättre alternativ. Kom ihåg att vare sig USA, Europa, UK eller Japan (trots 30 år av riktig deflation) inte någonsin haft negativa styrräntor! Därmed är vår bästa bedömning att vi sett botten på europeiska långräntor. Det betyder inte att räntan inte kan komma 2
3 Det har varit en dramatisk ränteuppgång de senaste veckorna. En tysk tioårsränta steg som mest cirka 75 punkter, från 0,05 procent till 0,8 procent. En svensk tioårsränta steg lika mycket, från cirka 0,2 procent till 0,95 procent, som mest. Därmed var hela årets räntenedgång utraderad. Vår uppfattning är att ränteuppgången framförallt beror på att marknaden åter börjat prissätta riskpremier i räntemarknaden. Det kraftiga oljeprisfallet tidigare i år fick europeisk inflation att kollapsa. Detta fick till effekt att marknaden började prissätta ett japanscenario med lång tid av deflation. Nu har emellertid oljepriset, liksom inflationen, vänt upp. Därmed har oron för en utdragen period av långvarig deflation minskat. Oljepriset har - som sagt - vänt upp. Under andra halvåret kommer baseffekterna av förra årets oljeprisfall sannolikt leda till att inflationen i Europa fortsätter upp. 3
4 Det är inte helt enkelt att illustrera riskpremien i räntemarknaden. Normalt skall ju en placerare som lånar ut pengar få bättre betalt ju längre tid man lånar ut. Den premien är dock allt annat än konstant. Man kan titta på avkastningskurvans lutning. Grafen visar en tysk tioårsränta och ECB:s reporänta, samt skillnaden dem emellan. Som framgår är det ovanligt att tioårsräntan är på samma nivå som styrräntan. Men, det har skett tidigare. En stor skillnad mot nu är att det historiskt har skett när styrräntan höjts kraftigt och marknaden därmed förväntar framtida räntesänkningar. Denna gång är helt unik eftersom avkastningskurvans lutning mellan dagslån och tio år var i princip noll i ett läge där styrräntan sänkts. Den här grafen visar skillnaden mellan en sexmånaders depositränta i Tyskland och ECB:s styrränta. Vi tittar på den för att se om marknaden förväntar ytterligare räntesänkningar. Så förefaller inte vara fallet. 6-månadersräntan brukar vara bra på att i förväg indikera kommande ränteförändringar. Som framgår väntar sig marknaden uppenbarligen inte några ytterligare sänkningar i dagsläget. Om vi kopplar ihop det med grafen ovan är en rimlig slutsats att den superlåga långräntan inte är en konsekvens av förväntningar om ytterligare kommande räntesänkningar. Det visar även att de senaste veckornas ränteuppgång inte är en effekt av förväntningar på stramare penningpolitik. Ett annat, i våra ögon intressant, sätt att se på räntenivåerna är att ta snittet av tioårsräntan och sexmånadersräntan. I ett läge med inverterade yieldkurvor där det främst är en effekt av förväntningar om kommande sänkningar har styrräntan varit hög vilket håller upp snittet. Denna gång är helt unik såtillvida att både långa och korta räntor varit mycket nära noll. Därmed har investerare inte fått någon som helst kompensation för att binda kapitalet på längre löptider. Även om det varit en dramatisk uppgång de senaste veckorna är det knappt en blipp på denna graf. 4
5 Grafen visar tioårsräntan, styrräntan och yeldkurvans lutning dem emellan i USA. Sedan FED sänkte ner räntan till nära noll i slutet av 2008, i samband med Lehmankraschen, har styrräntan legat helt stilla. Det har inneburit att yieldkurvans lutning enbart blivit en funktion av rörelsen på tioårsräntan. Historiskt har tioårsräntan stigit under höjningscykler och avkastningskurvan börjat flacka när höjningarna inleds eftersom styrräntan då stiger mer och snabbare än långräntorna. Ränteuppgången, som började i Europa, spillde över även på amerikanska räntor. Dock enbart på långräntorna. Grafen visar styrräntan och sexmånadersräntan i USA samt skillnaden dem emellan. Så här långt finns inte mycket som indikerar ändrade förväntningar gällande amerikansk penningpolitik. Det ser ut som om räntan stigit något senaste tiden, men uppgången är endast cirka 5 punkter sedan årsskiftet. Ränteuppgången i USA har alltså inte heller den mycket att göra med förändrade förväntningar på tidigare eller snabbare räntehöjningar. Tittar vi på snittet av tioårsräntan och sexmånadersräntan i USA ser vi att den aldrig varit så extremt låg som i Tyskland. Som lägst har snittet legat strax över en procent och snittet har de senaste fem åren fluktuerat mellan en och två procent. Det betyder att man i USA alltid fått betalt, om än lite, för att låna ut på längre löptider. 5
6 Grafen visar ränteskillnaden mellan grekiska, italienska och spanska tioåriga statsobligationer visavi tyska. Den senaste tidens dramatik i Grekland, har inte satt några anmärkningsvärt djupa spår, ännu så länge. Spreaden har i och för sig gått isär drygt två procentenheter, men det är ändå relativt litet i ett historiskt perspektiv. Spanska och italienska obligationer har klarat sig bra. Spreaden mot Tyskland har gått isär något, men inte alls dramatiskt. En stor del av rörelsen kom efter lokalvalet i Spanien där mer euroskeptiska partier gick fram starkt. Här syns surprise index för USA och Kina. Indexet visar enbart om makroekonomisk statistik kommer in bättre eller sämre än förväntat. Kinesisk data har varit dramatiskt sämre de senaste månaderna. Amerikansk data har uppvisat fortsatta besvikelser under våren. Det verkar dock finnas ett tydligt säsongsmönster i båda marknaderna. Indexarna tenderar att bottna under perioden april till juni för att sedan stiga kraftigt under sommaren och hösten. Vi räknar med att så kommer att ske även i år. Man skulle kanske kunna tro att den svagare kinesiska statistiken lett till svaga aktiemarknader. Så är inte alls fallet. I spåren av den svagare statistiken har Kinas centralbank sänkt räntan vilket inneburit att den kinesiska börsen stigit med närmare 50 procent, sedan årsskiftet! Ett mycket tydligt exempel på hur extremt potent penningpolitik är! 6
7 Enter Fonders Marknadsanalys skrivs av Anders Wilson, chef för ränteförvaltning och makroanalys på Enter och av John Bornstein, chef för aktieanalys. Anders är civilekonom från Stockholms universitet och har arbetat med förvaltning och handel inom räntebärande värdepapper och valuta i över 20 år. Han förvaltar Enters räntefonder och diskretionära ränteuppdrag och är även ansvarig för makroanalysen. John är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm och auktoriserad finansanalytiker CEFA. Både Anders och John var med och startade Enter Enter Fonder är en fristående och aktiv kapitalförvaltare specialiserad på svenska aktier och räntor. Vårt mål är att åstadkomma god riskjusterad avkastning. Långsiktighet och stabilitet är viktiga värden i vår förvaltning. Det har gjort oss till en betydelsefull aktör inom såväl pensionsförvaltning som för våra institutionella kunder, stiftelser och försäkringsbolag vars kapitalförvaltning kräver ett långsiktigt tänkande och en stabil avkastning. Vårt fondutbud erbjuds av de flesta fondförsäkringsbolag och banker på den svenska marknaden vilket gör det möjligt även för privatpersoner att investera medel hos oss. Välkommen att läsa mer om oss och våra fonder på enterfonder.se. 7
Marknadskommentar December
Nu på onsdag, den 29 april, har Riksbanken direktionsmöte. Utfallet är osedvanligt osäkert. Riksbanken bedriver ju, som väl alla vet, en mycket aggressiv penningpolitik. Syftet med politiken är i första
Läs merMarknadskommentar December
2015 kommer gå till historien som det år då Riksbanken för första gången någonsin sänkte styrräntan under noll. De flesta levde nog tidigare i tron att räntan inte kunde bli lägre än noll. Varken USA,
Läs merMarknadskommentar December
Som väl alla vet vid det här laget valde den amerikanska centralbanken, FED, att låta sin styrränta vara oförändrad vid mötet i september. Marknadsprissättningen före mötet var cirka 30 procents sannolikhet
Läs merVi får ofta frågan om korta räntor kan börja stiga på något meningsfullt sätt innan Riksbanken börjar höja reporäntan. Vårt svar är; Ja, absolut.
Inflation och Inflationsförväntningar 1 MAKRO Inflation och inflationsförväntningar Den här månaden tänkte vi titta lite extra på räntemarknaden och förväntningarna på framtida inflation och räntor. Sedan Donald
Läs merMakrostyrd börs Inför rapporterna Oljan smörjer börsen
Makrostyrd börs 1 AKTIEANALYS Makrostyrd börs Inför rapporterna Oljan smörjer börsen Makrostyrd börs 2 Svartvit svan Dags att summera Q3. Bolagsrapporterna börjar på allvar nästa vecka. Men Ericsson valde
Läs merCentralbankerna och marknaderna
Centralbankerna och marknaderna 1 MAKRO Centralbankerna och marknaderna Finansmarknaderna fortsätter att i mycket hög grad påverkas av centralbankernas agerande. Det senaste kvartalet har alla finansiella
Läs merMarknadskommentar December
Vi fortsätter även denna månad att titta på räntemarknaderna och effekten av centralbankernas, i många fall helt extrema, penningpolitik. Som väl alla vet sänkte Riksbanken, för första gången någonsin,
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Den senaste månaden har präglats av svag makrostatistik, framförallt i USA. Vår bedömning är fortsatt att detta framförallt är en effekt av osedvanligt hårt väder over there. Alla sektorer
Läs mer2016 Revolution, Reflation & Rotation Samtidigt, i Sherwoodskogen Börsen en Slow Burner
Centralbankerna och marknaderna 1 AKTIEANALYS 2016 Revolution, Reflation & Rotation Samtidigt, i Sherwoodskogen Börsen en Slow Burner Ett år med två halvor 2016 hur ska vi summera detta märkliga år? Politiskt
Läs merNytt år, nya möjligheter Enögda marknader Värdering att växa in i
Nytt år, nya möjligheter 1 AKTIEANALYS Nytt år, nya möjligheter Enögda marknader Värdering att växa in i Nytt år, nya möjligheter 2 Nytt år, nya möjligheter Du har sett det förut: en stark start på det
Läs merMarknadskommentar December
Marknadsanalysen skrivs denna gång senare än vanligt, eftersom vi framförallt ville invänta de tämligen dramatiska beskeden, inte minst vad gäller penningpolitiken, i slutet av oktober. Oktober inleddes
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Den här månaden tittar vi lite extra på den senaste tidens ränte- och valutarörelser som varit betydande, inte minst till följd av ovanligt aktiva centralbanker. I mitten av januari släppte
Läs merMarknadskommentar December
Vi hoppas att alla haft en skön och trevlig sommar! Nu är det drygt två månader sedan den brittiska EUmedlemsskapsomröstningen, mer känd som Brexit. Vi tänkte börja med att titta lite på marknadseffekterna
Läs merMarknadskommentar December
Det har varit en exceptionellt svag start på börsåret 2016. Enligt Financial Times var årets två första veckor de svagaste någonsin. Som vi ser det är en av förklaringarna det kraftiga oljeprisfallet under
Läs merMAKRO & RÄNTOR - MARKNADSANALYS JUNI Framtiden ser relativt ljus ut
MAKRO & RÄNTOR - MARKNADSANALYS JUNI 2019 Framtiden ser relativt ljus ut Det gångna året har uppvisat en dramatisk omställning på räntemarknaden. För ett år sedan var räntor i en uppåtgående trend med
Läs merMakrokommentar. April 2016
Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.
Läs merBrexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor
Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor 1 MAKRO & AKTIEANALYS Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor Vi hoppas att alla haft en skön och trevlig sommar! Nu
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Sedan vår förra marknadsanalys har Stockholmsbörsen stigit med lite drygt tre procent (inklusive utdelningar) och marknadsräntorna har fallit med cirka 20 punkter både på korta och långa
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Nu har det, efter att vi gjort sommaruppehåll i juli, gått cirka två månader sedan vår förra marknadsanalys. För två månader sedan låg fokus på de stora prisfallen på många av världens
Läs merMarknadskommentar December
Det har onekligen varit en stökig sommar. Först var det debaclet kring Grekland och nu de senaste dagarnas uppblossande oro kring konjunkturen i Kina. Man har alltså haft samma, extremlåga, ränta i närmare
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Vi har beslutat oss för att ändra utformningen av vår marknadsanalys något. Istället för att, som tidigare, göra en genomgång av de större geografiska regionerna; USA, Europa och Asien
Läs merMånadskommentar juli 2015
Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli
Läs merPenningpolitik när räntan är nära noll
Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt
Läs merMarknadskommentar December
Det oväntade valresultatet i USA har fått stora effekter på världens finansmarknader. Vi kommer nedan att försöka titta i första hand på de ekonomiska effekterna av valutgången. Den initiala reaktionen
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Den senaste månaden har varit osedvanligt turbulent i finansmarknaderna. Vi har ju de senaste åren vant oss vid starka trender och låg volatilitet. Det mönstret bröts tydligt nu i början
Läs merMakrokommentar. December 2016
Makrokommentar December 2016 Bra månad på aktiemarknaden December blev en bra månad på de flesta aktiemarknader och i Europa gick flera av de breda aktieindexen upp med mellan sju och åtta procent. Även
Läs merMånadskommentar januari 2016
Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på
Läs merMakrokommentar. November 2016
Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på
Läs merMånadskommentar november 2015
Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Ekonomiska läget Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin avseende november avspeglar på ett bra sätt det globala konjunkturscenariot. Tillväxten
Läs merMånadskommentar mars 2016
Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs mer4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD
4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra
Läs merFörvaltarkommentar Räntefond Kort Plus
Förvaltarkommentar Räntefond Kort Plus Helår 2018 Fondens utveckling Under 2018 sjönk fonden med -1,2 %. Jämförelseindex sjönk med -0,8 % under samma period. 2018 startade med att marknadsräntorna gick
Läs merHöjdpunkter. Agasti Marknadssyn
Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna
Läs mer21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT
21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin
Läs merBred cyklisk återhämtning IPO:s allt dyrare, allt sämre avkastning
Bred cyklisk återhämtning 1 AKTIEANALYS Bred cyklisk återhämtning IPO:s allt dyrare, allt sämre avkastning So far, so good Bred cyklisk återhämtning 2 Vi har ju tidigare pekat på det lite märkliga säsongsmönstret
Läs merMakrokommentar. November 2013
Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska
Läs merMakrokommentar. Februari 2017
Makrokommentar Februari 2017 Positiva marknader i februari Aktier utvecklades över lag bra under den gångna månaden med en uppgång för både utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier. Oslobörsen utgjorde
Läs merMånadskommentar Augusti 2015
Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Riksbanken sänkte som väntat räntan vid mötet i slutet av oktober. Sänkningen var lite större än väntat och Riksbankens reporänta är nu på noll. Den lägsta räntan någonsin i Sverige. Det
Läs mer23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS
23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu
Läs merMakrokommentar. Juni 2016
Makrokommentar Juni 2016 Nej till EU i Storbritannien Hela juni månad präglades av upptakten och efterverkningarna av folkomröstningen om Storbritanniens fortsatta medlemskap i EU. Den 23 juni röstade
Läs merIndex, kort om index samt uppdatering om aktuellt läge. Uppdragsanalys och Börsanalys med hjälp av Analysguiden
Allmänt om hemsidan Upplägg Index, kort om index samt uppdatering om aktuellt läge Genomsnittlig recession Kriser Räntor Uppdragsanalys och Börsanalys med hjälp av Analysguiden 1 Kort om index Marknadsviktade
Läs merMakrokommentar. April 2017
Makrokommentar April 2017 God stämning på finansmarknaderna De globala aktiemarknaderna utvecklades i huvudsak positivt under den gångna månaden. Goda makroekonomiska förutsättningar och fina kvartalsresultat
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs merMarknadskommentar December
Tvärt emot finansmarknadernas förväntningar röstade det brittiska folket för att lämna den Europeiska Unionen. Effekterna på finansmarknaderna blev dramatiska när resultatet av folkomröstningen stod klart.
Läs merHalvårsredogörelse Carlsson Norén Macro Fund. (Organisationsnummer )
Halvårsredogörelse 2016 Carlsson Norén Macro Fund (Organisationsnummer 515602-2385) Förvaltarna kommenterar marknaden det första halvåret 2016 Fonden Carlsson Noren Macro Fund är en svensk AIF-fond som
Läs mer13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING
13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Denna månad tänkte vi börja med att titta lite på hur olika tillgångsklasser utvecklats, dels sedan millennieskiftet, dels under de senaste tolv månaderna. Det vi noterar är att det varit
Läs mer10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET
10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från
Läs mer22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER
22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 ECB sänkte som väntat räntan i början av juni. Man sänkte utlåningsräntan med tio punkter till 0,15 procent och depositräntan, den ränta bankerna får på pengar deponerade i ECB, till minus
Läs mersfei tema företagsobligationsfonder
Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas
Läs merMAKRO. Inflationen och centralbankerna
Inflationen och centralbankerna 1 MAKRO Inflationen och centralbankerna Global makrodata har fortsatt att vara mycket stark. Till exempel har inköpschefsindex i USA, ISM, tangerat de högsta nivåerna sedan
Läs mer9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER
9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER Alla väntar på den, men den har skjutits på framtiden många gånger. Nu behöver vi antagligen inte vänta länge till. I december kommer
Läs merInför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit
17 April 2019 Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit Torbjörn Isaksson Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,25 procent men sänker räntebanan något i närtid enligt vår bedömning.
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Den här månaden tänkte vi titta lite extra på de förväntningar som ligger i marknaderna inför 2014. Vi passar även på att titta lite extra på Storbritannien som kanske är en av de länder
Läs merMarknadskommentar December
I förra månadens marknadsanalys skrev vi bland annat om det så kallade bail-in regelverket gällande banker i Europa och den osäkerhet regelverket skapat. I korthet går det ut på att innehavare av europeiska
Läs merMAKRO & RÄNTOR - MARKNADSANALYS FEBRUARI God riskaptit trots nedskruvade tillväxtförväntningar
MAKRO & RÄNTOR - MARKNADSANALYS FEBRUARI 2019 God riskaptit trots nedskruvade tillväxtförväntningar 2019 har börjat väldigt bra för riskbärande tillgångar. Både börser och företagskrediter har haft snudd
Läs mer17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS
17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.
Läs merMånadskommentar juli 2016
Månadskommentar juli 2016 Ekonomiska utsikter Stark svensk arbetsmarknad Arbetsmarknadsdata för Sverige visar att arbetslösheten har sjunkit till 6,6% i juni. Svensk arbetsmarknad börjar nu närma sig sin
Läs merBilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser
Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 527 mnkr. Det är en minskning med 278 mnkr sedan förra månaden.
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att
Läs merMakrokommentar. Januari 2017
Makrokommentar Januari 2017 Lugn start på aktieåret Det hände inte mycket på finansmarknaderna i januari, men aktierna utvecklades i huvudsak positivt. Marknadsvolatiliteten, här mätt mot det amerikanska
Läs merMarknadsinsikt. Kvartal 1 2016
Marknadsinsikt Kvartal 1 2016 2016 inleds med fallande aktiemarknader och räntor världen över. Rapporterna för årets fjärde kvartal kom in något svagare än analytikernas prognoser. Den globala tillväxtindikatorn
Läs merVECKOBREV v.44 okt-13
Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination
Läs merCATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING
Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen
Läs merEnter Fonder Marknadskommentar Oktober
Oktober 18 oktober 2012 Makro Bättre amerikansk statistik Mycket svagare svensk statistik Vi tror på ytterligare räntesänkningar i Sverige i höst Makro Den senaste månaden har bjudit på blandad statistik.
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015
Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 640 mnkr. Totalt är det är en ökning med 17 mnkr sedan förra månaden, 81%
Läs mer7 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD TUDELAT USA OCH STARKT EUROPA
7 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD TUDELAT USA OCH STARKT EUROPA I väntan på en närstående räntehöjning i USA är den amerikanska ekonomin tudelad. Arbetsmarknaden utvecklas bra, medan frågetecknen framförallt
Läs merMakrokommentar. Februari 2014
Makrokommentar Februari 2014 Uppgång i februari Aktiemarknaderna steg i februari och volatiliteten som var hög vid ingången av månaden sjönk till lägre nivåer. VIX-indexet mäter volatiliteten på den amerikanska
Läs merNya stimulanser på väg
1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter
Läs merMakrokommentar. Januari 2014
Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.
Läs merPortföljförvaltning Försäkring
Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar oktober 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling oktober Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Det har varit ett par intressanta veckor sedan vår förra marknadsanalys i slutet av april. Krisen i Ukraina har fortsatt, men finansmarknadernas oro verkar åtminstone för tillfället ha
Läs mer12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS
12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS Global tillväxt är fortfarande god även om den har tappat en del fart på slutet. Finansiella marknader är nu oroliga för en kollaps i Kina och
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007
Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 917 mnkr. Det är en ökning med 85 mnkr sedan förra månaden, och 87% av ramen är utnyttjad.
Läs merMakroanalys april-juni 2012
Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast
Läs merMånadskommentar augusti 2016
Månadskommentar augusti 2016 Ekonomiska utsikter Diagram: Tillväxtprognoser för 2016 Marknadsoptimism efter sommaren Trots att opinionsläget var jämnt inför Storbrittaniens EUomröstning blev marknaden
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merRäntekommentar. Räntemarknaden MARKNADSKOMMENTAR - RÄNTOR
Räntekommentar Räntemarknaden Denna höst har varit turbulent men vi tycker att det finns stora skillnader jämfört med korrektionen under 2011. Redan under våren och tidig höst har obligationsmarknaden
Läs mer14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED
14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas
Läs merRubicon. Vår syn på marknaderna. September 2018
Rubicon Vår syn på marknaderna September 2018 Rubicon är en absolutavkastande strategi som investerar globalt i likvida tillgångar inom aktier, obligationer och valutor. Den förvaltas av ett mycket erfaret
Läs merMakroanalys okt-dec 2012
Makroanalys okt-dec 2012 SAMMANFATTNING Eurokrisen fortsätter att styra konjunkturen och den ekonomiska tillväxten Amerikansk och kinesisk konjunkturdata visar tydliga tecken på förbättring Ingen snabb
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 339 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 88% av
Läs merFinansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011
Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala
Läs merMakrokommentar. Mars 2017
Makrokommentar Mars 2017 Uppgång i mars i Europa De ekonomiska nyckeltal som inkommit hittills under 2017 har i hög grad överraskat positivt och bidragit till den goda stämningen på finansmarknaderna.
Läs merKonjunkturen och de finansiella marknaderna
Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar 1 Agenda Länsförsäkringars huvudscenario* Global tillväxt, kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik Tillväxtmarknaderna
Läs merTellus Midas. Strategi under december. Månadsbrev December. I korthet: I korthet:
Tellus Midas Strategi under december Vart tog julklapparna vägen? I korthet: December blev en tämligen odramatisk månad om än något svagare än förväntat. De som väntade på julklappar med en enligt traditionen
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.
Läs mer4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR
4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR Globala aktier har stigit mellan 10-13% sedan februari. Även oljepriset har återhämtat sig och är upp nästan 40% sedan botten i år. Den tidigare oron för
Läs merVECKOBREV v.21 maj-13
Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de
Läs merVECKOBREV v.37 sep-15
0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 215 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 281 mnkr. Totalt är det är en minskning med 41 mnkr sedan förra månaden, 81% av ramen
Läs mer