Marknadskommentar December
|
|
- Stefan Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Det oväntade valresultatet i USA har fått stora effekter på världens finansmarknader. Vi kommer nedan att försöka titta i första hand på de ekonomiska effekterna av valutgången. Den initiala reaktionen var kraftiga börs- och räntefall i många länder, inklusive USA. Men det dröjde inte många timmar innan utvecklingen vändes i sin totala motsats, stigande räntor och börser i de flesta utvecklade länder. Däremot förvärrades utvecklingen i de flesta emerging markets med stigande räntor, fallande börser och svagare valutor. Anledningen till helomvändningen i framförallt USA var att marknadsaktörer på allvar började titta på Trumps ekonomiska förslag. Det råder fortfarande stor osäkerhet kring hur den amerikanska politiken de facto kommer att bli. Men om vi ska göra ett försök att titta på förslagen landar vi i följande. Det talas om infrastruktursatsningar i storleksordningen 500 till tusen miljarder dollar på tio års sikt. Vidare talas det om skattesänkningar om 4,5 triljoner (tusen miljarder) över kommande tio år; dels via en sänkning av bolagsskatten från 35 till 15 procent, dels genom sänkta inkomstskatter och upphävd fastighetsskatt. Dessutom talar man om att begränsa frihandel, till exempel genom att riva upp TPP, Trans Pacific Partnership, där bland annat USA, Kanada, Mexico, Japan, Australien och Nya Zealand ingår (totalt 12 länder, dock inte Kina). Det finns många frågetecken, ett av de största är till exempel hur man kommer att hantera skuldtaket i USA. Skuldtaket ligger för närvarande på 20,1 triljoner USD och den nuvarande skulden är 19,8. I nuvarande ökningstakt kommer man att slå i taket i mars Republikanerna har tidigare varit mycket stora motståndare till att låta skulden öka vilket talar för ett potentiellt problem. Å andra sidan är nu både president och hela kongressen republikaner vilket kan ställa saken i en ny dager. Med en BNP på cirka 18,5 triljoner dollar innebär ovanstående skattesänkningar och infrastrukturinvesteringar en stimulans på i storleksordningen 2,5 procent av BNP per år i tio år! Det är onekligen mycket stora tal. När det gäller sänkningen av bolagsskatten låter det kanske mer dramatiskt än det är i realiteten. Det amerikanska skattesystemet är extremt komplext och ger stora möjligheter till avdrag vilket gör att den effektiva skatten för många företag är betydligt lägre än 35 procent. Det har länge talats om en stor skattereform som förenklar och gör skatten mer rättvis så att inte bara stora bolag med stora resurser ska kunna få ner skatten. Här kan det kanske vara intressant att titta på vad vicepresident Pence gjort i Indiana under sin guvernörstid. Han sänkte bolagsskatten till den näst lägsta i USA, utan att delstatens finanser försämrades nämnvärt. Summan av förslagen är så här långt - som vi ser det - först och främst inflationsdrivande. Begränsad frihandel, eller t o m importtullar, begränsad invandring eller t o m avvisning av invandrare och stora finanspolitiska stimulanser talar för högre inflation. En starkare dollar kan motverka delar av högre importpriser. Dessutom är det positivt för ECB och Riksbanken eftersom en starkare dollar hjälper dem att försvaga sina valutor, något de gärna vill se. Det finns en tydlig historisk korrelation mellan starkare dollar och bättre statsfinanser i USA, vilket kan bero på att dollarn stärks när USA växer snabbare än omvärlden och högre tillväxt är bra för statsfinanserna. Dessutom kan högre tillväxt tala för stramare penningpolitik, det vill säga mer och snabbare räntehöjningar från FED vilket i så fall kommer göra räntekostnaden på statsskulden högre. Nettot av alltihop är fortfarande extremt osäkert, men att det är positivt för amerikansk tillväxt och talar för högre amerikansk inflation ser vi som troligt. Sen är frågan hur mycket man får igenom och hur man kommer finansiera satsningarna. Det är möjligt att man kommer göra olika former av delvis privatfinansierade infrastruktursatsningar, men även det är mycket osäkert. Vi tycker att det är mycket intressant att blivande president Trump är så pass kritisk till FED. Han är nu ytterligare en i mängden som alltmer börjar ifrågasätta den ultralätta penningpolitiken.
2 Teresa May i Storbritannien har varit mycket tydlig i sin kritik av Bank of England där hon bland annat kritiserat de fördelningspolitiska effekterna av penningpolitiken. Aktie- och fastighetsägare är mycket stora vinnare, medan de fattigaste i samhället halkat efter rejält. Få politiska partier skulle sannolikt kunnat gå till val på en så tydligt segregerande penningpolitik, men nu är den bara en bieffekt av att teknokratstyrda centralbanker ensidigt ser till sin egen måluppfyllnad, vilket - ärligt talat - går sådär. Effektiviteten av politiken är minst sagt dålig, för att inte säga obefintlig. Se bara på Japan vars QE-program börjar närma sig 100 procent av BNP vilket är närmare tre gånger mer än vad både FED och ECB gjort. Trots det ligger japansk inflation nu lägre än den gjorde i mitten av 2012 då programmet infördes. Syftet med programmet där man köper i princip allt från statsobligationer till aktier, är att få upp inflationen. I Europa brottas man nu med andra problem. Den 4 december kommer italienarna att rösta om en ändring av den italienska konstitutionen. Syftet är att göra beslutsfattandet i parlamentet enklare och snabbare, för att göra det lättare att göra politiska förändringar. När omröstningen utlystes var cirka 70 procent av italienarna för reformen och premiärminister Renzi sa då att han skulle avgå och utlysa nyval om han inte vann. Sedan dess har folkopinionen svängt och motståndarna, ledda av missnöjespolitikern Beppo Grillos femstjärnerörelse ser ut att leda med 5-10 procent i opinionsundersökningarna. Dessutom verkar femstjärnerörelsen just nu vara det största partiet i Italien. Konsekvensen har blivit att italienska räntor stigit mycket kraftigt. Som exempel kan nämnas att en femtioårig italiensk statsobligation som emitterades i somras tappat drygt 14 procent av värdet sedan dess. Det finns en uppenbar risk att Renzi förlorar och att det blir nyval. Beppe Grillo har sagt att han då vill låta italienarna folkomrösta om euromedlemskapet. Efter Brexit har många dragit slutsatsen att det inte är så farligt att lämna eurosamarbetet. Men problemen slutar inte där för Europa: I mars ska UK utlösa artikel 50 I mars är det även val i Holland I april/maj presidentval i Frankrike I juni val till nationalförsamlingen i Frankrike I september självständighetomröstning i Katalonien, Spanien I oktober val i Tyskland I maj 2018 val i Italien Gert Wilders opinionsundersökningarna. I Frankrike finns det en uppenbar risk att Marine Le Pen kan bli nästa president. Hon vill att fransmännen skall få folkomrösta om euromedlemskapet. I Tyskland har det euroskeptiska Alternativ für Deutschland vuxit kraftigt. Så det finns en betydande risk att nästa år kan bli väldigt stökigt i Europa, inte minst i Italien, och man måste komma ihåg att det är en helt annan sak om ett land som är med i euron skulle välja att lämna. Det blir en oerhört mycket mer komplex och stökig historia än när UK röstade ut sig. Slutligen ett par ord om Sverige. Trots att den extremlätta penningpolitiken i allt högre grad kommit att ifrågasättas internationellt har Riksbanken signalerat att man kan tänka sig att QE- sänka räntan ytterligare och dessutom förlänga programmet. Riksbankens reporänta är ju i dagsläget -0,5 procent. Men, eftersom QE-programmet lett till en stor brist på statsobligationer repar i princip alla statsobligationer på Riksgäldens straffränta som är ytterligare 40 punkter lägre. Så den effektiva reporäntan i Sverige är -0,9 procent. Det gör den till den lägsta räntan i världen oss veterligen. Och den vill man nu tydligen eventuellt sänka ytterligare Skälet är att svensk inflation återigen hamnar under Riksbankens prognoser. Inte så att inflationen är extremt låg, den ligger faktiskt i princip på snittet sedan inflationsmålet infördes Nej, det är bara att Riksbanken hoppats på mer, ytterligare ett tecken på att den ultrastimulativa penningpolitiken inte ger de effekter man hoppats på. Så vad gör man då när politiken inte levererar? Man gör mer av samma såklart! Om man som investerare köper en tvåårig bostadsobligation idag gör man det på cirka -0,3 procent. Det innebär att man som investerare subventionerar bankens bolån med 30 punkter per år. Det kompenserar sedan banken genom att ha de största marginalerna på bolån i modern tid. Det är svårt att se den samhällsekonomiska nyttan i det. Vi hoppas att omläggningen av den amerikanska politiken med ökat fokus på finanspolitik kan få Riksbanken att avhålla sig från att åtminstone sänka räntan mer. Mer QE tror vi kommer oavsett eftersom vi räknar med att ECB förlänger sitt program. Minusräntor är skadliga för ekonomin i längden, det har även Mario Draghi varit tydlig med. Vi hoppas bara att det skall bli tydligt även för Riksbanken. I Holland leder det främlingsfientliga PVV med partiledaren 2
3 Efter Donald Trumps oväntade valseger har amerikanska räntor stigit mycket kraftigt. Både 10 och 30 åriga statsobligationer har stigit med drygt 50 punkter sedan valet. Därmed är räntorna nu något högre än vid årsskiftet. Grafen till vänster visar dels den tioåriga statsobligationen, dels den tioåriga break-even inflationen, det vill säga skillnaden mellan en real och en nominell obligation vilket är marknadens förväntade framtida inflation. Som synes motsvaras ungefär hälften av ränteuppgången sedan valet av förväntningar om högre inflation. Resterande brukar kallas term premium och kan sägas vara marknadens förväntningar på framtida styrränta. Så marknaden förväntar sig både högre inflation och kraftigare och snabbare räntehöjningar från FED. Sedan det amerikanska valet har den globala börsutvecklingen varit väldigt heterogen. Börserna i utvecklade länder, ledda av USA, har gått stark, medan börserna i emerging markets, inte minst i Mexico, utvecklats mycket svagt. 3
4 Även valutorna i emerging markets har utvecklats svagt. Den amerikanska dollarn har stärkts generellt, men framförallt mot emerging markets. Grafen visar hur mycket dyrare en dollar blivit efter valet i ett par emerging markets, från vänster till höger; Kina, Malaysia, Brasilien och Mexico. Svagast har, kanske inte oväntat, den mexikanska peson gått. Ett problem med en stark dollar är att det brukar sammanfalla med kriser i emerging markets. Grafen visar dollarindex och ett brett emerging markets aktieindex. Ett skäl är att många länder och företag i emerging markets har lån i dollar, dels för att räntan ofta är lägre, dels för att de domestika kreditmarknaderna ofta är outvecklade och det kan vara svårt att få lån i lokal valuta. En dyrare dollar leder då till högre lånekostnader vilket pressar både företag och statsbudgetar. På Stockholmsbörsen (OMX S30) har utvecklingen mellan sektorerna varit väldigt blandad. Bäst har råvaror gått, följt av industribolag och banker. Sämst har konsumentvaror och fastighetsbolag utvecklats. Mina kollegor på aktiesidan ser det som att de stora temana är reflation och infrastruktursatsningar. Infrastruktur är bra för råvaror och industrimaskiner. Svenska exportörer gynnas även av en svag krona. Reflation gynnar banker globalt och då dras även svenska banker med. De sektorer som missgynnas är de defensiva som varit vinnare de senaste åren inklusive fastigheter som kan påverkas negativt av högre inflation och räntor. Konsumentvaror kan påverkas negativt av ökande tullar och en stark dollar. 4
5 Den kommande folkomröstnigen i Italien gällande förändringar av konstitutionen har skapat stor oro på den italienska räntemarknaden. Grafen visar italienska och spanska tioårsräntor minus tyska. Normalt följs dessa åt relativt väl. I våras låg spanska över italienska när det var oklarhet kring det spanska valet, men det har som sagt förändrats kraftigt de senaste månaderna. Kreditmarknaderna i Europa har varit förvånansvärt stabila under ränteuppgången. Grafen visar ITRAXindex för investment grade och hi-yield obligationer. Indexarna visar bara själva kreditspreadarna. Som synes har de varit förhållandevis stabila. I USA har många kreditindexar fallit kraftigt i värde men det verkar i hög grad vara en effekt av högre räntor. Själva kreditspreadarna ser ut att vara relativt stabila även där. Normalt brukar kreditspreadar följa räntenivån så att högre räntor betyder bredare spreadar. Men denna gång har den starka börsutvecklingen förmodligen motverkat det ,5 Förändring sedan månadsskiftet 30,5 30,5 26, , ,5 Även i Sverige har marknadsräntorna stigit kraftigt efter det amerikanska valet. De mörkblå staplarna visar svenska statsobligationer sedan månadsskiftet, från de kortaste till den allra längsta. De ljusblå staplarna visar förändringen av avkastningskurvans lutning, de röda skillnaden mellan stats- och bostadsobligationer och de gröna staplarna visar månadsförändringen på bostadsobligationer , ,5 6 Den korta sammanfattningen är; kraftig ränteuppgång, framförallt i långa räntor, brantare kurvor och marginellt bredare bostadsobligationsspreadar. 0-0, ,5 5
6 Vi har många gånger ifrågasatt nyttan av den nuvarande extrema penningpolitiken. Grafen till vänster illustrerar på ett mycket tydligt sätt varför. Grafen visar dels den japanska centralbankens, Bank of Japan (BoJ), balansomslutning, dels japansk kpi. Japan har bedrivit en fullständigt extrem räntepolitik där BoJs balansräkning nu närmar sig 100 procent av BNP. Det är mer än tre gånger mer i förhållande till BNP är både FED och ECB. Syftet med politiken, som innebär att man köper allt, både obligationer och aktier, är att få upp inflationen. Det går väl ärligt talat sådär... Riksbankens främsta skäl till att hålla räntan negativ och köpa statsobligationer är att man vill försvaga valutan för att den vägen få upp inflationen. Grafen visar Riksbankens balansomslutning i förhållande till BNP relativt ECB:s. Stigande blå kurva innebär att Riksbankens balansräkning ökar snabbare än ECB:s. Den röda kurvan visar kronkursen mot euron. Den senaste tidens exceptionella kronförsvagning är en konsekvens av att Riksbanken har aviserat ytterligare stimulanser i ett läge då den ultralätta penningpolitiken blir alltmer ifrågasatt internationellt. Svensk inflation är inte extremt låg. De streckade linjerna visar snittet sedan målet infördes Just nu ligger både KPI och KPIF (där ränteeffekterna exkluderas) i princip på sina historiska snitt. Problemet för Riksbanken är att deras egna prognoser pekade på att inflationen vid det här laget skulle varit betydligt högre. Är det kanske så att effekten av penningpolitiken, liksom i Japan, inte blir den centralbankerna räknat med? 6
7 Enter Fonders Marknadsanalys skrivs av Anders Wilson, chef för ränteförvaltning och makroanalys på Enter och av John Bornstein, chef för aktieanalys. Anders är civilekonom från Stockholms universitet och har arbetat med förvaltning och handel inom räntebärande värdepapper och valuta i över 20 år. Han förvaltar Enters räntefonder och diskretionära ränteuppdrag och är även ansvarig för makroanalysen. John är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm och auktoriserad finansanalytiker CEFA. Både Anders och John var med och startade Enter Enter Fonder är en fristående och aktiv kapitalförvaltare specialiserad på svenska aktier och räntor. Vårt mål är att åstadkomma god riskjusterad avkastning. Långsiktighet och stabilitet är viktiga värden i vår förvaltning. Det har gjort oss till en betydelsefull aktör inom såväl pensionsförvaltning som för våra institutionella kunder, stiftelser och försäkringsbolag vars kapitalförvaltning kräver ett långsiktigt tänkande och en stabil avkastning. Vårt fondutbud erbjuds av de flesta fondförsäkringsbolag och banker på den svenska marknaden vilket gör det möjligt även för privatpersoner att investera medel hos oss. Välkommen att läsa mer om oss och våra fonder på enterfonder.se. 7
Marknadskommentar December
De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är
Läs merVi får ofta frågan om korta räntor kan börja stiga på något meningsfullt sätt innan Riksbanken börjar höja reporäntan. Vårt svar är; Ja, absolut.
Inflation och Inflationsförväntningar 1 MAKRO Inflation och inflationsförväntningar Den här månaden tänkte vi titta lite extra på räntemarknaden och förväntningarna på framtida inflation och räntor. Sedan Donald
Läs mer2016 Revolution, Reflation & Rotation Samtidigt, i Sherwoodskogen Börsen en Slow Burner
Centralbankerna och marknaderna 1 AKTIEANALYS 2016 Revolution, Reflation & Rotation Samtidigt, i Sherwoodskogen Börsen en Slow Burner Ett år med två halvor 2016 hur ska vi summera detta märkliga år? Politiskt
Läs merMakrostyrd börs Inför rapporterna Oljan smörjer börsen
Makrostyrd börs 1 AKTIEANALYS Makrostyrd börs Inför rapporterna Oljan smörjer börsen Makrostyrd börs 2 Svartvit svan Dags att summera Q3. Bolagsrapporterna börjar på allvar nästa vecka. Men Ericsson valde
Läs merMarknadskommentar December
Nu på onsdag, den 29 april, har Riksbanken direktionsmöte. Utfallet är osedvanligt osäkert. Riksbanken bedriver ju, som väl alla vet, en mycket aggressiv penningpolitik. Syftet med politiken är i första
Läs merMarknadskommentar December
Som väl alla vet vid det här laget valde den amerikanska centralbanken, FED, att låta sin styrränta vara oförändrad vid mötet i september. Marknadsprissättningen före mötet var cirka 30 procents sannolikhet
Läs merNytt år, nya möjligheter Enögda marknader Värdering att växa in i
Nytt år, nya möjligheter 1 AKTIEANALYS Nytt år, nya möjligheter Enögda marknader Värdering att växa in i Nytt år, nya möjligheter 2 Nytt år, nya möjligheter Du har sett det förut: en stark start på det
Läs merCentralbankerna och marknaderna
Centralbankerna och marknaderna 1 MAKRO Centralbankerna och marknaderna Finansmarknaderna fortsätter att i mycket hög grad påverkas av centralbankernas agerande. Det senaste kvartalet har alla finansiella
Läs merMarknadskommentar December
2015 kommer gå till historien som det år då Riksbanken för första gången någonsin sänkte styrräntan under noll. De flesta levde nog tidigare i tron att räntan inte kunde bli lägre än noll. Varken USA,
Läs merMarknadskommentar December
Vi hoppas att alla haft en skön och trevlig sommar! Nu är det drygt två månader sedan den brittiska EUmedlemsskapsomröstningen, mer känd som Brexit. Vi tänkte börja med att titta lite på marknadseffekterna
Läs merMarknadskommentar December
Det har varit en exceptionellt svag start på börsåret 2016. Enligt Financial Times var årets två första veckor de svagaste någonsin. Som vi ser det är en av förklaringarna det kraftiga oljeprisfallet under
Läs merBrexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor
Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor 1 MAKRO & AKTIEANALYS Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor Vi hoppas att alla haft en skön och trevlig sommar! Nu
Läs merMAKRO & RÄNTOR - MARKNADSANALYS JUNI Framtiden ser relativt ljus ut
MAKRO & RÄNTOR - MARKNADSANALYS JUNI 2019 Framtiden ser relativt ljus ut Det gångna året har uppvisat en dramatisk omställning på räntemarknaden. För ett år sedan var räntor i en uppåtgående trend med
Läs merMarknadskommentar December
Marknadsanalysen skrivs denna gång senare än vanligt, eftersom vi framförallt ville invänta de tämligen dramatiska beskeden, inte minst vad gäller penningpolitiken, i slutet av oktober. Oktober inleddes
Läs merMarknadskommentar December
Vi fortsätter även denna månad att titta på räntemarknaderna och effekten av centralbankernas, i många fall helt extrema, penningpolitik. Som väl alla vet sänkte Riksbanken, för första gången någonsin,
Läs merMarknadskommentar December
Tvärt emot finansmarknadernas förväntningar röstade det brittiska folket för att lämna den Europeiska Unionen. Effekterna på finansmarknaderna blev dramatiska när resultatet av folkomröstningen stod klart.
Läs merMarknadskommentar December
I förra månadens marknadsanalys skrev vi bland annat om det så kallade bail-in regelverket gällande banker i Europa och den osäkerhet regelverket skapat. I korthet går det ut på att innehavare av europeiska
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs merMakrokommentar. November 2016
Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på
Läs merMakrokommentar. December 2016
Makrokommentar December 2016 Bra månad på aktiemarknaden December blev en bra månad på de flesta aktiemarknader och i Europa gick flera av de breda aktieindexen upp med mellan sju och åtta procent. Även
Läs merBred cyklisk återhämtning IPO:s allt dyrare, allt sämre avkastning
Bred cyklisk återhämtning 1 AKTIEANALYS Bred cyklisk återhämtning IPO:s allt dyrare, allt sämre avkastning So far, so good Bred cyklisk återhämtning 2 Vi har ju tidigare pekat på det lite märkliga säsongsmönstret
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) oktober 2017
Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) oktober 2017 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 8 986 mnkr. Det är en minskning med 62 mnkr sedan förra månaden.
Läs merMakrokommentar. April 2016
Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.
Läs merMånadskommentar januari 2016
Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på
Läs merMakrokommentar. November 2013
Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska
Läs merMakrokommentar. Januari 2017
Makrokommentar Januari 2017 Lugn start på aktieåret Det hände inte mycket på finansmarknaderna i januari, men aktierna utvecklades i huvudsak positivt. Marknadsvolatiliteten, här mätt mot det amerikanska
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Sedan vår förra marknadsanalys har Stockholmsbörsen stigit med lite drygt tre procent (inklusive utdelningar) och marknadsräntorna har fallit med cirka 20 punkter både på korta och långa
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Vi har beslutat oss för att ändra utformningen av vår marknadsanalys något. Istället för att, som tidigare, göra en genomgång av de större geografiska regionerna; USA, Europa och Asien
Läs merMånadskommentar mars 2016
Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är
Läs merMakrokommentar. April 2017
Makrokommentar April 2017 God stämning på finansmarknaderna De globala aktiemarknaderna utvecklades i huvudsak positivt under den gångna månaden. Goda makroekonomiska förutsättningar och fina kvartalsresultat
Läs merMakrokommentar. Mars 2017
Makrokommentar Mars 2017 Uppgång i mars i Europa De ekonomiska nyckeltal som inkommit hittills under 2017 har i hög grad överraskat positivt och bidragit till den goda stämningen på finansmarknaderna.
Läs merCATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING
Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Den senaste månaden har präglats av svag makrostatistik, framförallt i USA. Vår bedömning är fortsatt att detta framförallt är en effekt av osedvanligt hårt väder over there. Alla sektorer
Läs merMAKRO & RÄNTOR - MARKNADSANALYS FEBRUARI God riskaptit trots nedskruvade tillväxtförväntningar
MAKRO & RÄNTOR - MARKNADSANALYS FEBRUARI 2019 God riskaptit trots nedskruvade tillväxtförväntningar 2019 har börjat väldigt bra för riskbärande tillgångar. Både börser och företagskrediter har haft snudd
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merMånadskommentar november 2015
Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Ekonomiska läget Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin avseende november avspeglar på ett bra sätt det globala konjunkturscenariot. Tillväxten
Läs merSverige behöver sitt inflationsmål
Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Den här månaden tittar vi lite extra på den senaste tidens ränte- och valutarörelser som varit betydande, inte minst till följd av ovanligt aktiva centralbanker. I mitten av januari släppte
Läs merMånadskommentar, makro. Oktober 2013
Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och
Läs merMAKRO. Inflationen och centralbankerna
Inflationen och centralbankerna 1 MAKRO Inflationen och centralbankerna Global makrodata har fortsatt att vara mycket stark. Till exempel har inköpschefsindex i USA, ISM, tangerat de högsta nivåerna sedan
Läs merKonjunkturen och de finansiella marknaderna
Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar 1 Agenda Länsförsäkringars huvudscenario* Global tillväxt, kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik Tillväxtmarknaderna
Läs merMakrokommentar. Februari 2017
Makrokommentar Februari 2017 Positiva marknader i februari Aktier utvecklades över lag bra under den gångna månaden med en uppgång för både utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier. Oslobörsen utgjorde
Läs merMakrokommentar. Januari 2014
Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.
Läs merFINANSRAPPORT. Region Jämtland Härjedalen
FINANSRAPPORT Region Jämtland Härjedalen Sammanfattning Översikt Upplåning Lån (kr) Derivat ränteswappar (kr) Genomsnittsränta Genomsnittsränta (inkl ränteswappar) Lånemarginal mot Stibor 3m Genomsnittlig
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Nu har det, efter att vi gjort sommaruppehåll i juli, gått cirka två månader sedan vår förra marknadsanalys. För två månader sedan låg fokus på de stora prisfallen på många av världens
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merRubicon. Vår syn på marknaderna. September 2018
Rubicon Vår syn på marknaderna September 2018 Rubicon är en absolutavkastande strategi som investerar globalt i likvida tillgångar inom aktier, obligationer och valutor. Den förvaltas av ett mycket erfaret
Läs merMakrokommentar. Juni 2016
Makrokommentar Juni 2016 Nej till EU i Storbritannien Hela juni månad präglades av upptakten och efterverkningarna av folkomröstningen om Storbritanniens fortsatta medlemskap i EU. Den 23 juni röstade
Läs merMånadskommentar juli 2015
Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli
Läs merMarknadskommentarer Bilaga 1
Marknadskommentarer Bilaga 1 Sammanfattning Under september har utvecklingen på världens börser varit positiv då viktiga beslut har fattats främst i Europa. Både den amerikanska och europeiska centralbanken
Läs merSwedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank
Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2013
Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2013 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 398 mnkr. Det är en ökning med 11 mnkr sedan förra månaden.
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 ECB sänkte som väntat räntan i början av juni. Man sänkte utlåningsräntan med tio punkter till 0,15 procent och depositräntan, den ränta bankerna får på pengar deponerade i ECB, till minus
Läs merMarknadskommentar December
Det har onekligen varit en stökig sommar. Först var det debaclet kring Grekland och nu de senaste dagarnas uppblossande oro kring konjunkturen i Kina. Man har alltså haft samma, extremlåga, ränta i närmare
Läs merKonjunkturen och de finansiella marknaderna
Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik
Läs merMånadskommentar juli 2016
Månadskommentar juli 2016 Ekonomiska utsikter Stark svensk arbetsmarknad Arbetsmarknadsdata för Sverige visar att arbetslösheten har sjunkit till 6,6% i juni. Svensk arbetsmarknad börjar nu närma sig sin
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Den senaste månaden har varit osedvanligt turbulent i finansmarknaderna. Vi har ju de senaste åren vant oss vid starka trender och låg volatilitet. Det mönstret bröts tydligt nu i början
Läs merFinansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016
Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 10 759 mnkr. Totalt är det är en ökning med 226 mnkr sedan förra månaden,
Läs merFinansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB april 2016
Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB april 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 11 024 mnkr. Totalt är det är en ökning med 208 mnkr sedan förra månaden, 87%
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder mars 2017
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder mars 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 712 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 73% av ramen är utnyttjad.
Läs merPortföljförvaltning Försäkring
Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar december 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling december 2012 Portföljutveckling 2012 Portföljförändringar Konkurrentjämförelse
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 215 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 281 mnkr. Totalt är det är en minskning med 41 mnkr sedan förra månaden, 81% av ramen
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.
Läs merFinansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB december 2017
Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB december 2017 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 13 433 mnkr. Totalt är det en ökning med 126 mnkr sedan förra månaden, 82%
Läs merPortföljförvaltning Försäkring
Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar oktober 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling oktober Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 339 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 88% av
Läs merCarnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN
Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN BÖRSERNA SKAKAR Allmänt: Sensommarens börsturbulens har medfört att riskläget på marknaderna ökat och investerarsentimentet försämrats. Flera stora
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014
Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2013
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 529 mnkr. Det är en ökning med 82 mnkr sedan förra månaden, och 88% av ramen är utnyttjad.
Läs merKonjunkturen och de finansiella marknaderna
Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik
Läs merPenningpolitik när räntan är nära noll
Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt
Läs merMakrokommentar. Mars 2016
Makrokommentar Mars 2016 God stämning i mars 2 Mars blev en bra månad på de internationella finansmarknaderna och marknadsvolatiliteten backade från de höga nivåerna i januari och februari. Oslo-börsen
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att
Läs merSwedbank Investeringsstrategi
Swedbank Investeringsstrategi Oktober 2014 1 Vilken skillnad gör strategisk och taktisk allokering för portföljen? Strategisk allokering (fördelning) Strategisk allokering är det portföljutseende som passar
Läs merStrategifonderna Multistrategi Coeli Mix och Coeli Potential. per 31 maj 2018
Strategifonderna Multistrategi Coeli Mix och Coeli Potential per 31 maj 2018 Viktig Information. Detta marknadsbrev är enbart ämnad som information och utgör inget erbjudande om eller utfästelse att köpa
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) april 2017
Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) april 217 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 9 151 mnkr. Det är en minskning med 1 19 mnkr sedan förra månaden.
Läs merFörvaltarkommentar Räntefond Kort Plus
Förvaltarkommentar Räntefond Kort Plus Helår 2018 Fondens utveckling Under 2018 sjönk fonden med -1,2 %. Jämförelseindex sjönk med -0,8 % under samma period. 2018 startade med att marknadsräntorna gick
Läs merHalvårsredogörelse Carlsson Norén Macro Fund. (Organisationsnummer )
Halvårsredogörelse 2016 Carlsson Norén Macro Fund (Organisationsnummer 515602-2385) Förvaltarna kommenterar marknaden det första halvåret 2016 Fonden Carlsson Noren Macro Fund är en svensk AIF-fond som
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015
Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 640 mnkr. Totalt är det är en ökning med 17 mnkr sedan förra månaden, 81%
Läs mer13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING
13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till
Läs merPenningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017
Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef öppenhet Ratio augusti 17 Dagens presentation Den aktuella penningpolitiken Julibeslutet Kort om händelserna
Läs merVECKOBREV v.19 maj-13
Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2012
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2012 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 5 339 mnkr. Det är en ökning med 124 mnkr sedan förra månaden, och 79% av ramen är utnyttjad.
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder december 2012
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder december 2012 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 445 mnkr. Det är en minskning med 1 193 mnkr sedan förra månaden, och 54% av ramen
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 525 mnkr.det är en ökning med 122 mnkr sedan förra månaden, 74% av ramen är utnyttjad.
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Den här månaden tänkte vi titta lite extra på de förväntningar som ligger i marknaderna inför 2014. Vi passar även på att titta lite extra på Storbritannien som kanske är en av de länder
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.
Läs merMakroanalys okt-dec 2012
Makroanalys okt-dec 2012 SAMMANFATTNING Eurokrisen fortsätter att styra konjunkturen och den ekonomiska tillväxten Amerikansk och kinesisk konjunkturdata visar tydliga tecken på förbättring Ingen snabb
Läs mer17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS
17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.
Läs merMarknadsinsikt. Kvartal 2 2016
Marknadsinsikt Kvartal 2 2016 Inflationen uppvisar livstecken. Rapporterna för årets första kvartal kom in bättre än analytikernas prognoser, dock tynger banker. Tillväxtindikatorn i USA är allt svagare
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 527 mnkr. Det är en minskning med 278 mnkr sedan förra månaden.
Läs mer