MAKRO & RÄNTOR - MARKNADSANALYS FEBRUARI God riskaptit trots nedskruvade tillväxtförväntningar
|
|
- Ingegerd Forsberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MAKRO & RÄNTOR - MARKNADSANALYS FEBRUARI 2019 God riskaptit trots nedskruvade tillväxtförväntningar 2019 har börjat väldigt bra för riskbärande tillgångar. Både börser och företagskrediter har haft snudd på rekordstark inledning av året. I USA har veckostatistik visat på de största inflödena till Investment Grade (IG) fonder någonsin och många aktiemarknader är upp mer än tio procent sedan årsskiftet. Detta har skett samtidigt som i princip alla prognosmakare fortsatt revidera ner tillväxtutsikterna för den globala ekonomin. IMF sänkte till exempel nyligen sin globala prognos för 2019 med två tiondelar till 3,5 procent för 2019 och med en tiondel till 3,6 procent för kommer att agera i syfte att stabilisera marknaderna vid alltför stora börsfall. Så även denna gång. Vi är av uppfattningen att FED har velat få upp räntan bland annat för att hjälpa pensionssystemet som kommit under stor press efter närmare tio år av nollränta i USA. Nu har man ju faktiskt en dryg halv procents positiv realavkastning även på en tvåårig statsobligation. Något som säkert är mycket positivt för pensionsbolagen. Jämför detta med Sverige där realräntan är mycket kraftigt negativ även på tioåriga statsobligationer, för att inte tala om kortare löptider. Även i Sverige har tillväxtprognoserna skruvats ner - i många fall rejält - bland annat i spåren av ett kraftigt minskat bostadsbyggande. Riksbanken räknar till exempel med att svensk BNP skall öka med modesta 1,3 procent 2019 och 1,9 procent Så vad är då förklaringen till den goda riskaptiten trots en tämligen dyster framtidsbild. Vår bedömning är att det är en konsekvens av en omläggning av penningpolitiken, framförallt i USA men även till viss del i Europa. Efter höstens kraftiga börsfall har FED gjort klart att man (åtminstone) tar en paus med räntehöjandet. Marknaden har gått från att prissätta en amerikansk styrränta kring 3 procent om ett år till att nu istället prissätta räntesänkning. Detta har skett med FED:s goda minne. Det är uppenbart att den så kallade Greenspan (eller Bernanke) putten i högsta grad lever. Med det menas att FED Ur den aspekten kan nu därför FED kosta på sig att ta det lite lugnare och avvakta utvecklingen för att se om ytterligare höjningar verkligen behövs. På den positiva sidan finns ju även att FED, om konjunkturen skulle försämras mer än väntat,
2 sannolikt skulle börja sänka räntan för att på det sättet stimulera ekonomin. Dessutom verkar det som om FED senare i år kommer att avsluta sitt QT (Quantitative Tapering) program under vilket man återinvesterar allt mindre del av förfallande obligationer i syfte att minska sin balansräkning. Analyser från FED ger vid handen att effekterna på likviditeten i banksystemet har varit större än väntat varför man verkar landa i att, från och med i höst, bibehålla balansräkningen på nuvarande nivå. Det borgar för att FED kommer fortsätta vara en mycket stor aktör i obligationsmarknaden under överskådlig tid. Till detta kommer att ECB, som ju avslutade sina nettoköp av obligationer i december, verkar ha kommit på andra tankar. Man har tidigare talat om en första räntehöjning under hösten, men den känns alltmer osannolik. Europeisk tillväxt är klart svagare än väntat, och dessutom går inflationsutvecklingen åt helt fel håll. Den lilla uppgång i inflationen vi sett i Europa under förra året var i princip helt hänförlig till högre energipriser. Den effekten kommer nu att reverseras under året varför KPI i Europa ser ut att komma att ligga kring en procent under andra halvåret - något som knappast talar för en räntehöjning. Istället har det kommit alltfler signaler från ECB att man förmodligen kommer att börja med långa förmånliga repor till bankerna igen, så kallade TLTRO. Man skulle lite slarvigt kunna säga att det är en form av QE men där man använder bankernas balansräkningar istället för Centralbankens. Ytterligare en sak som sannolikt bidragit till det positiva sentimentet är att de handelssamtal som förs mellan USA och Kina, och som skrämde marknaderna rejält under förra året, nu verkar gå i rätt riktning med en hel det positiva kommentarer och nyheter vilket hjälpt till att höja riskviljan. Med både FED och ECB tydligt på sidlinjerna känns det mycket tveksamt att Riksbanken kommer att leverera den höjning under hösten som man aviserat. Tillväxtmomentum håller på att växla ner och detta mer i Sverige än i andra länder. Dessutom kommer sannolikt inflationen både i Europa och i Sverige att vara betydligt lägre under andra halvåret. Att Riksbanken i den miljön skulle höja räntan känns ärligt talat osannolikt. Det som möjligen skulle kunna tala för en höjning vore att man, till slut, börjat inse att minusränta är en riktigt dålig idé och att man därför skulle vilja få upp styrräntan till åtminstone noll. Men det har inte kommit några sådana kommentarer än, så det känns för tillfället som mindre troligt. En effekt av Riksbankens fullkomligt extrema politik är den svaga kronan. Sverige har ju en av de allra lägsta styrräntorna i världen; -0,25 procent. Men den faktiska styrräntan - och det som alla korta räntor prissätts från - är de facto -0,65 procent eftersom Riksgälden har en straffränta på 40 punkter för den som behöver repa in statsobligationer. Riksbanken har ju köpt upp cirka 48 procent av statsobligationsstocken vilket gör att det är en konstant brist på statsobligationer som i sin tur leder till att alla repas på -0,65. Det gör att kronan är en av de allra billigaste fundingvalutorna i världen. Att vara kort i kronor mot i princip vad som helst ger positiv carry, vilket gjort att kronan blivit en mycket populär blankningskandidat. Det finns trots det ett par saker som skulle kunna tala för en starkare krona framöver. En sak är hur Riksbanken kommer att hantera fortsatta förfall och återköp av obligationer. Det finns väldigt tydliga samband som visar att det land vars centralbank expanderar sin balansräkning mest (på relativbasis) får se sin valuta försvagas mest. Detta kan vara en förklaring till att kronan gått väldigt svag efter räntehöjningen i december. Eftersom ECB i december slutade med sina nettoköp i QE-programmet (medan Riksbanken körde på som vanligt) borde den svenska kronan försvagas. Detta skedde också trots räntehöjningen. Därför tror vi att Riksbankens QE-besked i april kan komma att bli avgörande. Skulle man helt sluta med återinvesteringar av allt utom kuponger borde kronan stärkas. Då detta är en potentiellt viktig fråga passade jag på att ställa den till en direktionsmedlem i samband med ett investerarmöte nyligen. Min fråga var Givet den tydliga korrelationen mellan centralbankers relativa QE-program och växelkursen kan ni utveckla hur ni ser på fortsättningen av ert QE program senare i år?. Svaret var
3 av karaktären Goddag yxskaft ; jag fick veta att växelkurser är helt omöjliga att förutspå annat än på minst åtta års sikt... Det känns ju betryggande att människor med den synen bedriver växelkurspolitiken i vårt land! INKÖPSCHEFSINDEX SVERIGE Svensk tillväxt kommer hämmas kraftigt av det minskande bostadsbyggandet som under många år givit ett stort positivt bidrag till BNP. En annan sak som skulle kunna tala för en starkare krona senare i år är att det finns ett relativt tydligt säsongsmönster där kronan tenderar att gå svag i samband med att utdelningarna går på börsen. Det har sannolikt att göra med det stora utländska ägandet på Stockholmsbörsen. När utdelningarna betalas ut växlar utlänningar över till sina respektive valutor vilket tenderar att sätta press på kronan. Så när detta skett skulle det kunna tala för en starkare krona igen. tillsammans bidragit till ett nära nog tvärstopp för nyproduktion av bostäder. I Sverige har andelen hushåll som äger sitt boende gått från cirka 40 till cirka 66 procent. Detta har skett genom den tidigare utförsäljningen av kommunala bostäder vilket fått skulderna i samhället att flytta från den kommunala sektorn (kommunala bostadsbolag) till den privata sektorn (bostadsrätter). Därtill har den stora merparten av nyproducerade bostäder varit bostadsrätter under många år. Nettot är alltså att andelen som äger sin bostad ökat med 65 procent de senaste cirka 25 åren. Detta är mig veterligen helt unikt i världen. I Tyskland, som Riksbanken gärna jämför med som ett föredöme (eftersom skulderna där inte ökat), har andelen som äger sitt boende varit konstant under samma tid. Det har ju varit en politisk vilja bakom att fler ska äga sitt boende eftersom man ser att det ger andra stora positiva effekter i samhället. Men man undrar ju hur detta ska kunna ske med mindre än att skuldsättningen, på aggregerad nivå i den privata sektorn, ökar. Den genomsnittliga hyresrättsinnehavaren som genom ombildning till bostadsrätt ges möjlighet att köpa sin bostad har knappast ett par miljoner på banken att köpa för. Tittar man bara på aggregerad nivå i samhället är det klart att skulderna ökar om så många fler äger sin bostad. Justerar man för detta är, i mina ögon, inte ökningen av skuldsättningen särskilt alarmerande... Slutligen en sak som förbryllat mig under många år; Riksbanken tar varje tillfälle att varna för hushållens höga skuldsättning. Man menar att skulderna ökat på ett ohållbart sätt och att man därför måste sätta in kraftfulla åtgärder för att minska hushållens belåning. Något som först lett till kravet på kontantinsatser vid bostadsköp (85%-regeln) och därefter amorteringskrav, vilka
4 Förväntningar på FED Grafen visar dels FED:s styrränta (Fed funds) dels ett kontrakt som visar var marknaden prissätter att Fed funds kommer att vara i april Som framgår av grafen trodde marknaden så sent som i november att FED skulle höja ytterligare tre gånger, från 2,25 till 3 procent, Det blev en sista höjning i december men den kraftiga börsnedgången i slutet av året fick sedan marknaden att helt prisa ur förväntningar om ytterligare höjningar. Marknaden prissätter nu istället att FED kommer att ha sänkt räntan en gång fram till april PMI Europa och ISM Den globala konjunkturbilden är svag, minst så i USA och kanske mest i Europa, där inköpschefsindex i både Italien och Tyskland nu ligger under 50, samtidigt som de flesta andra ligger strax över. Konjunkturprognoserna har successivt fortsatt revideras ner av de flesta bedömare även nu i början av Till exempel sänkte IMF prognosen i januari för den globala tillväxten 2019 med två tiondelar till 3,5 procent och med en tiondel till 3,6 procent för Som skäl till nedrevideringen anges bland annat; handelsavtalsdiskussionerna mellan USA och Kina, Brexit, italienska statsfinanser samt de nya avgasreningskraven på bilar i Europa som skapat en hel del problem inte minst för den tyska bilindustrin. Börser Trots en relativt dyster konjunkturbild har många av världens börser startat året rekordstarkt vilket kan tyckas paradoxalt. Vår uppfattning är att skälet är den stora och snabba omläggningen i penningpolitiken. Framförallt i USA men även i Europa. Att FED reagerade så snabbt på höstens börsfall visar att den så kallade Greenspan, eller Bernanke, putten i hög grad gäller. Med det menas att FED är väldigt känslig för kraftig volatilitet på aktiemarknaderna och kommer att agera i syfte att stävja det när det uppstår. Därmed kan man se det som att det finns en form av golv under börserna.
5 Itrax Kreditindex Euro På samma sätt som på börserna har kreditmarknaderna startat året positivt och stora delar av isärspreadningen under slutet av förra året har reverserats. Grafen visar två europeiska index, ett för Investment Grade (IG) och ett Hi-Yield. Båda har utvecklats mycket starkt under årets inledning. I USA visade veckostatistiken för ett par veckor sedan att inflödet till IG räntefonder var det största någonsin och avkastningen hittills i år på IG är den bästa starten på något år sedan Ytterligare ett tecken på hur potent penningpolitik kan vara. Även svenska krediter har gått bra i början av året, men utvecklingen är mer modest än i USA och Europa. EZ HICP plus core ECB drog ju som bekant ner sina nettoköp av obligationer under sitt QE program i december. Man sade då att man hade för avsikt att höja räntan under andra halvåret Vi har väldigt svårt att tro på den prognosen, tvärt om tror vi att ECB istället kommer att stimulera igen, men denna gång via långa repor till banksystemet, så kallade TLTRO. Som framgår av grafen har kärninflationen i Europa legat väldigt stilla kring en procent sedan Svängningarna i headline KPI kommer i princip från energipriser. Baseffekter kommer att trycka ner även KPI mot en procent under andra halvåret. Så att ECB ska höja räntan känns osannolikt. Sverige inköpschefsindex Den svenska konjunkturen viker nu kraftigt. PMI är ännu över 50, men det är sannolikt bara en tidsfråga innan den faller under. Svensk tillväxt kommer hämmas kraftigt av det minskande bostadsbyggandet som under många år givit ett stort positivt bidrag till BNP. I den senaste rapporten från Riksbanken drog man ner BNP prognosen för 2019 ytterligare två tiondelar till låga 1,3 procent.
6 KPIF och KPIF ex energi Riksbanken har aviserat att man har för avsikt att höja räntan igen i slutet av året. Vi är väldigt tveksamma till om en höjning verkligen kommer att bli av. I januari var inflationen betydligt lägre än väntat. Dessutom kommer baseffekter på energi med största sannolikhet att pressa ner inflationen mot 1,5 procent (eller lägre) under andra halvåret. Detta tillsammans med utebliven höjning i Europa och svag inhemsk tillväxt gör att vi har svårt att se en andra höjning från Riksbanken. Enda skälet skulle vara om man omvärderar minusräntan och kommer fram till att man vill upp till noll oavsett vad. Det vore i våra ögon mycket välkommet, men vi ser i dagsläget inga tecken på en sådan diskussion. Sweden, FX Spot Rates Den extrema penningpolitiken har lett till en mycket svag krona. Kronan är svag mot i princip allt. Gammal klassisk svensk devalveringspolitik helt enkelt. Trots den mycket svaga kronan lyser inflationen med sin frånvaro, så politiken att få upp inflationen via en svag växelkurs får nog sägas ha misslyckats. Den inflationsimpuls vi sett de senaste åren är i princip helt driven av energipriserna och där kommer nu baseffekter att pressa ner årstakten under året. Sedan har vi ju många gånger poängterat trubbigheten i KPI-måttet, och skulle önska att det blev en diskussion om vad det egentligen är man mäter. Men det är ju som sagt en helt annan diskussion. KIX Grafen visar dels kronindex, KIX (här inverterad på vänster skala) och Riksbankens reporänta. Det finns en viss koppling mellan reporäntan och kronan, ju lägre ränta desto svagare krona, men sambanden är inte jättestarkt och verkar gälla framförallt på sikt. Efter den senaste höjningen har kronan försvagats kraftigt, vilket går på tvärs med hur det brukar vara.
7 Enter Fonders Marknadsanalys skrivs av Anders Wilson, chef för ränteförvaltning och makroanalys på Enter och av Jon Hyltner, aktieförvaltare och analytiker Anders är civilekonom från Stockholms universitet och har arbetat med förvaltning och handel inom räntebärande värdepapper och valuta i över 20 år. Han förvaltar Enters räntefonder och diskretionära ränteuppdrag och är även ansvarig för makroanalysen. Jon ingår i förvaltningsteamet på Enter. Han har en magisterexamen i nationalekonomi från Göteborgs Universitet. Enter Fonder är en fristående och aktiv kapitalförvaltare specialiserad på svenska aktier och räntor. Vårt mål är att åstadkomma god riskjusterad avkastning. Långsiktighet och stabilitet är viktiga värden i vår förvaltning. Det har gjort oss till en betydelsefull aktör inom såväl pensionsförvaltning som för våra institutionella kunder, stiftelser och försäkringsbolag vars kapitalförvaltning kräver ett långsiktigt tänkande och en stabil avkastning. Vårt fondutbud erbjuds av de flesta fondförsäkringsbolag och banker på den svenska marknaden vilket gör det möjligt även för privatpersoner att investera medel hos oss. Välkommen att läsa mer om oss och våra fonder på enterfonder.se. RISKINFORMATION Placering i fonder innebär alltid en viss risk. Tidigare avkastning är ingen garanti för avkastning i framtiden. Fondandelarnas värde kan både gå upp och ner och kan påverkas av valutarörelser. Det finns ingen garanti för att investeraren får tillbaka det fulla värdet av sin placering. Investerare bör kontakta en oberoende ekonomisk rådgivare om de är osäkra på om denna typ av placering är lämplig för dem. Vi rekommenderar också att investerare läser våra informationsbroschyrer, faktablad, årsberättelser och halvårsredogörelser. Dokumenten är tillgängliga på vår hemsida, och kan även beställas direkt från Enter Fonder.
MAKRO & RÄNTOR - MARKNADSANALYS JUNI Framtiden ser relativt ljus ut
MAKRO & RÄNTOR - MARKNADSANALYS JUNI 2019 Framtiden ser relativt ljus ut Det gångna året har uppvisat en dramatisk omställning på räntemarknaden. För ett år sedan var räntor i en uppåtgående trend med
Läs merEnter Cross Credit A Månadsrapport februari 2019
Enter Cross Credit A Månadsrapport februari 2019 Månadskommentar Enter Cross Credit avkastade under februari månad. Sedan årsskiftet är avkastningen. Trots att de esta indikatorer visar på svagare ekonomiskt
Läs merEnter Return A Månadsrapport februari 2019
Enter Return A Månadsrapport februari 2019 Månadskommentar Enter Return avkastade under januari månad. Sedan årsskiftet är avkastningen. Trots att de esta indikatorer visar på svagare ekonomiskt tillväxt,
Läs merMakrostyrd börs Inför rapporterna Oljan smörjer börsen
Makrostyrd börs 1 AKTIEANALYS Makrostyrd börs Inför rapporterna Oljan smörjer börsen Makrostyrd börs 2 Svartvit svan Dags att summera Q3. Bolagsrapporterna börjar på allvar nästa vecka. Men Ericsson valde
Läs merNytt år, nya möjligheter Enögda marknader Värdering att växa in i
Nytt år, nya möjligheter 1 AKTIEANALYS Nytt år, nya möjligheter Enögda marknader Värdering att växa in i Nytt år, nya möjligheter 2 Nytt år, nya möjligheter Du har sett det förut: en stark start på det
Läs mer2016 Revolution, Reflation & Rotation Samtidigt, i Sherwoodskogen Börsen en Slow Burner
Centralbankerna och marknaderna 1 AKTIEANALYS 2016 Revolution, Reflation & Rotation Samtidigt, i Sherwoodskogen Börsen en Slow Burner Ett år med två halvor 2016 hur ska vi summera detta märkliga år? Politiskt
Läs merMarknadskommentar December
Som väl alla vet vid det här laget valde den amerikanska centralbanken, FED, att låta sin styrränta vara oförändrad vid mötet i september. Marknadsprissättningen före mötet var cirka 30 procents sannolikhet
Läs merCentralbankerna och marknaderna
Centralbankerna och marknaderna 1 MAKRO Centralbankerna och marknaderna Finansmarknaderna fortsätter att i mycket hög grad påverkas av centralbankernas agerande. Det senaste kvartalet har alla finansiella
Läs merMarknadskommentar December
De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är
Läs merMarknadskommentar December
Nu på onsdag, den 29 april, har Riksbanken direktionsmöte. Utfallet är osedvanligt osäkert. Riksbanken bedriver ju, som väl alla vet, en mycket aggressiv penningpolitik. Syftet med politiken är i första
Läs merVi får ofta frågan om korta räntor kan börja stiga på något meningsfullt sätt innan Riksbanken börjar höja reporäntan. Vårt svar är; Ja, absolut.
Inflation och Inflationsförväntningar 1 MAKRO Inflation och inflationsförväntningar Den här månaden tänkte vi titta lite extra på räntemarknaden och förväntningarna på framtida inflation och räntor. Sedan Donald
Läs merBrexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor
Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor 1 MAKRO & AKTIEANALYS Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor Vi hoppas att alla haft en skön och trevlig sommar! Nu
Läs merBred cyklisk återhämtning IPO:s allt dyrare, allt sämre avkastning
Bred cyklisk återhämtning 1 AKTIEANALYS Bred cyklisk återhämtning IPO:s allt dyrare, allt sämre avkastning So far, so good Bred cyklisk återhämtning 2 Vi har ju tidigare pekat på det lite märkliga säsongsmönstret
Läs merMarknadskommentar December
Vi hoppas att alla haft en skön och trevlig sommar! Nu är det drygt två månader sedan den brittiska EUmedlemsskapsomröstningen, mer känd som Brexit. Vi tänkte börja med att titta lite på marknadseffekterna
Läs merMAKRO. Inflationen och centralbankerna
Inflationen och centralbankerna 1 MAKRO Inflationen och centralbankerna Global makrodata har fortsatt att vara mycket stark. Till exempel har inköpschefsindex i USA, ISM, tangerat de högsta nivåerna sedan
Läs merMarknadskommentar December
2015 kommer gå till historien som det år då Riksbanken för första gången någonsin sänkte styrräntan under noll. De flesta levde nog tidigare i tron att räntan inte kunde bli lägre än noll. Varken USA,
Läs merInför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit
17 April 2019 Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit Torbjörn Isaksson Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,25 procent men sänker räntebanan något i närtid enligt vår bedömning.
Läs merMarknadskommentar December
Marknadsanalysen skrivs denna gång senare än vanligt, eftersom vi framförallt ville invänta de tämligen dramatiska beskeden, inte minst vad gäller penningpolitiken, i slutet av oktober. Oktober inleddes
Läs merMarknadskommentar December
Vi fortsätter även denna månad att titta på räntemarknaderna och effekten av centralbankernas, i många fall helt extrema, penningpolitik. Som väl alla vet sänkte Riksbanken, för första gången någonsin,
Läs mer23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS
23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu
Läs merMånadskommentar juli 2015
Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli
Läs mer21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT
21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin
Läs merMakrokommentar. April 2016
Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.
Läs merSwedbank Investeringsstrategi
Swedbank Investeringsstrategi Oktober 2014 1 Vilken skillnad gör strategisk och taktisk allokering för portföljen? Strategisk allokering (fördelning) Strategisk allokering är det portföljutseende som passar
Läs merMakrokommentar. Mars 2017
Makrokommentar Mars 2017 Uppgång i mars i Europa De ekonomiska nyckeltal som inkommit hittills under 2017 har i hög grad överraskat positivt och bidragit till den goda stämningen på finansmarknaderna.
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Sedan vår förra marknadsanalys har Stockholmsbörsen stigit med lite drygt tre procent (inklusive utdelningar) och marknadsräntorna har fallit med cirka 20 punkter både på korta och långa
Läs mer22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER
22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat
Läs merMakrokommentar. Januari 2017
Makrokommentar Januari 2017 Lugn start på aktieåret Det hände inte mycket på finansmarknaderna i januari, men aktierna utvecklades i huvudsak positivt. Marknadsvolatiliteten, här mätt mot det amerikanska
Läs merMarknadskommentar December
Det har onekligen varit en stökig sommar. Först var det debaclet kring Grekland och nu de senaste dagarnas uppblossande oro kring konjunkturen i Kina. Man har alltså haft samma, extremlåga, ränta i närmare
Läs mer17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS
17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Den senaste månaden har präglats av svag makrostatistik, framförallt i USA. Vår bedömning är fortsatt att detta framförallt är en effekt av osedvanligt hårt väder over there. Alla sektorer
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,
Läs merInför Riksbanken: Sportlov
08 February 2019 Inför Riksbanken: Sportlov Torbjörn Isaksson Riksbanken har satt penningpolitiken on hold. Vi räknar med oförändrad politik och inga nya signaler vid det penningpolitiska mötet nästa vecka.
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016
Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 100 mnkr. Det är en ökning med 305 mnkr sedan förra månaden. Räntan
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 339 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 88% av
Läs mer10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET
10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från
Läs merPenningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017
Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef öppenhet Ratio augusti 17 Dagens presentation Den aktuella penningpolitiken Julibeslutet Kort om händelserna
Läs mer4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR
4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR Globala aktier har stigit mellan 10-13% sedan februari. Även oljepriset har återhämtat sig och är upp nästan 40% sedan botten i år. Den tidigare oron för
Läs merPenningpolitik när räntan är nära noll
Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 639 mnkr. Totalt är det är en ökning med 62 mnkr sedan förra månaden,
Läs mer4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD
4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 ECB sänkte som väntat räntan i början av juni. Man sänkte utlåningsräntan med tio punkter till 0,15 procent och depositräntan, den ränta bankerna får på pengar deponerade i ECB, till minus
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007
Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 917 mnkr. Det är en ökning med 85 mnkr sedan förra månaden, och 87% av ramen är utnyttjad.
Läs merMakrokommentar. Februari 2017
Makrokommentar Februari 2017 Positiva marknader i februari Aktier utvecklades över lag bra under den gångna månaden med en uppgång för både utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier. Oslobörsen utgjorde
Läs merSwedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank
Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Vi har beslutat oss för att ändra utformningen av vår marknadsanalys något. Istället för att, som tidigare, göra en genomgång av de större geografiska regionerna; USA, Europa och Asien
Läs merMarknadskommentar December
Det har varit en exceptionellt svag start på börsåret 2016. Enligt Financial Times var årets två första veckor de svagaste någonsin. Som vi ser det är en av förklaringarna det kraftiga oljeprisfallet under
Läs merMakrokommentar. November 2016
Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på
Läs merKonjunkturen och de finansiella marknaderna
Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar 1 Agenda Länsförsäkringars huvudscenario* Global tillväxt, kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik Tillväxtmarknaderna
Läs mer13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING
13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till
Läs merMakrokommentar. November 2013
Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska
Läs merMakrokommentar. April 2017
Makrokommentar April 2017 God stämning på finansmarknaderna De globala aktiemarknaderna utvecklades i huvudsak positivt under den gångna månaden. Goda makroekonomiska förutsättningar och fina kvartalsresultat
Läs merCATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING
Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen
Läs merHöjdpunkter. Agasti Marknadssyn
Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.
Läs merAvdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik. Ytterligare penningpolitiska åtgärder återinvesteringar i statsobligationer
Protokollsbilaga B DATUM: 2017-12-19 AVDELNING: Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs merFinansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010
Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 691 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden
Läs merMakrokommentar. December 2016
Makrokommentar December 2016 Bra månad på aktiemarknaden December blev en bra månad på de flesta aktiemarknader och i Europa gick flera av de breda aktieindexen upp med mellan sju och åtta procent. Även
Läs mer9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER
9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER Alla väntar på den, men den har skjutits på framtiden många gånger. Nu behöver vi antagligen inte vänta länge till. I december kommer
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Den senaste månaden har varit osedvanligt turbulent i finansmarknaderna. Vi har ju de senaste åren vant oss vid starka trender och låg volatilitet. Det mönstret bröts tydligt nu i början
Läs merMånadskommentar juli 2016
Månadskommentar juli 2016 Ekonomiska utsikter Stark svensk arbetsmarknad Arbetsmarknadsdata för Sverige visar att arbetslösheten har sjunkit till 6,6% i juni. Svensk arbetsmarknad börjar nu närma sig sin
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Den här månaden tittar vi lite extra på den senaste tidens ränte- och valutarörelser som varit betydande, inte minst till följd av ovanligt aktiva centralbanker. I mitten av januari släppte
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att
Läs merMarknadskommentar December
Det oväntade valresultatet i USA har fått stora effekter på världens finansmarknader. Vi kommer nedan att försöka titta i första hand på de ekonomiska effekterna av valutgången. Den initiala reaktionen
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 216 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 365 mnkr. Totalt är det är en ökning med 9 mnkr sedan förra månaden, 77% av ramen är utnyttjad.
Läs merHalvårsredogörelse för Carlsson Norén Macro Fund
Halvårsredogörelse för 2012 Carlsson Norén Macro Fund Förvaltarkommentar Beskrivning av fonden: Fonden är en svensk specialfond (hedgefond) som skapar avkastning på rörelserna i räntemarknaden. Målsättningen
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merAvdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik
Protokollsbilaga B DATUM: 2016-04-20 AVDELNING: Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 215 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 281 mnkr. Totalt är det är en minskning med 41 mnkr sedan förra månaden, 81% av ramen
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Läs merMånadskommentar november 2015
Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Ekonomiska läget Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin avseende november avspeglar på ett bra sätt det globala konjunkturscenariot. Tillväxten
Läs merKonjunkturen och de finansiella marknaderna
Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs mer20 March Trotsig inflation
20 March 2019 Trotsig inflation Torbjörn Isaksson Vi tittar närmare på varför inflationen föll i början på året. Det finns tillfälliga e ekter men de låga utfallen motiverar ändå en nedrevidering av inflationsprognosen.
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 527 mnkr. Det är en minskning med 278 mnkr sedan förra månaden.
Läs merEnter Return A Månadsrapport september 2019
Enter Return A Månadsrapport september Månadskommentar September blev en händelserik månad där både ECB och FED sänkte sina respektive styrräntor. Trots sänkningarna steg marknadsräntor i såväl Europa
Läs merPenningpolitiskt beslut
Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 600 mnkr. Det är en ökning med 15 mnkr sedan förra månaden.
Läs merMånadskommentar, makro. Oktober 2013
Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och
Läs merVart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank
Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik
Läs merDen penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige
Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige Per Jansson Vice riksbankschef Fores 6 december 2017 Det mitt tal handlar om Fundamental internationell debatt om inflationsmålspolitik
Läs merAvdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik
Protokollsbilaga B DATUM: 2019-04-24 AVDELNING: Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merEnter Cross Credit A Månadsrapport september 2019
Enter Cross Credit A Månadsrapport september Månadskommentar September blev en händelserik månad där både ECB och FED sänkte sina respektive styrräntor. Trots sänkningarna steg marknadsräntor i såväl Europa
Läs mer8 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD OROLIG START PÅ ÅRET
8 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD OROLIG START PÅ ÅRET Starten på det nya året har präglats av rädsla för utvecklingen av den globala ekonomin med stora fall på de globala börserna. Detta kan härledas
Läs merRiksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?
Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank
Läs merMakrokommentar. Juni 2016
Makrokommentar Juni 2016 Nej till EU i Storbritannien Hela juni månad präglades av upptakten och efterverkningarna av folkomröstningen om Storbritanniens fortsatta medlemskap i EU. Den 23 juni röstade
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs merNågra lärdomar av tidigare finansiella kriser
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p
Läs merVECKOBREV v.44 okt-13
Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs mer