Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor
|
|
- Roland Abrahamsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor 1 MAKRO & AKTIEANALYS Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor Vi hoppas att alla haft en skön och trevlig sommar! Nu är det drygt två månader sedan den brittiska EU-medlemsskapsomröstningen, mer känd som Brexit. Vi tänkte börja med att titta lite på marknadseffekterna efter omröstningen. Därefter tänkte vi dyka ner lite i inflation och realräntans effekt på framtida pensioner. Men först en liten genomgång av effekterna efter Brexit. Den initiala effekten var kraftigt fallande aktiemarknader, en mycket stor pundförsvagning, bredare kreditspreadar och fallande statsobligationsräntor. Men snart vändes sentimentet när förväntningar om kraftiga penningpolitiska stimulanser började få fäste. Efter ett par veckor var börsnedgångarna utraderade och vända i sin motsats framförallt drivet av en kraftigt stigande brittisk aktiemarknad i spåren av ett kraftigt fallande pund. Att aktiemarknaderna vände upp ledde även till att kreditspreadarna gick ner. Något som dock avvikit lite från ovanstående är utvecklingen i Italien. Inledningsvis steg italienska statsobligationsräntor kraftigt. De perifera länderspreadarna i Europa gick isär kraftigt när man köpte kärnländerna och sålde de perifera. Men även den rörelsen reverserades och nettot nu, två månader senare, är att italienska statsobligationer gått ihop cirka 20 punkter visavi tyska. Något som däremot inte reverserats är den italienska börsen som är en av få som fortfarande är netto ner sedan Brexit. Sannolikt en effekt av fortsatt oro kring det italienska banksystemet. En sak som är lite förbryllande är att svenska statsobligationsräntor fallit betydligt
2 Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor 2 mer än alla andra, UK undan-taget. Japanska tioåriga statsobligationer föll inledningsvis med cirka 20 punkter men har sedan dess sålt av relativt kraftigt och ligger nu cirka 10 punkter högre än före Brexit. Tyska och amerikanska räntor föll inledningsvis med cirka 30 punkter men har sedan dess stigit med cirka 20 punkter så nettoeffekten sedan Brexit är cirka 10 punkter ner. Italienska steg som sagt inledningsvis men är nu cirka 40 punkter ner netto. Engelska räntor har givetvis fallit mest; cirka 80 punkter, drivet dels av en räntesänkning med 25 punkter till 0,25%, dels ett utökat QE-program. Återstår Sverige vars tioårsräntor fortfarande är cirka 50 punkter ner sedan Brexit. Varför just svenska räntor fallit så mycket mer än alla andra är lite svårt att förklara. Vi ser det som troligt att Riks-bankens köp gjort marknaden alltmer illikvid och i kombination med tunna sommarmarknader har detta resulterat i betydligt större rörelser än i andra marknader. Även Stockholmsbörsen har gått bättre än sina peers men även här sticker den brittiska marknaden ut, självklart drivet av den stora pundförsvagningen. Pundet har försvagats cirka 10 procent mot euron och cirka 11 mot dollarn. Den stora svenska räntenedgången leder oss till vårt andra ämne; svenska realräntor och effekten den kan komma att ha på svenskarnas framtida pensioner. I USA talar FED alltmer om att höja räntan. Marknaden har svårt att lita på FED, som man tycker har lurats lite väl många gånger under året. Företrädare för FED, inklusive ordförande Yellen och vice ordförande Fischer, har dock på senare tid varit tydliga med att räntehöjningar kan vara på väg. Marknaden prissätter dock bara knappt 50 procents sannolikhet för en höjning i år. Vi har tidigare skrivit om att vi tror att ett argument för FED att höja räntan är en allt mer högljudd diskussion kring framtidens pensioner, efter närmare åtta år med nära nollräntor i USA. Något som först nu börjar höras i Europa. En svensk femårig statsobligation ligger i dagsläget på cirka minus en halv procent. Vilket är detsamma som Riksbankens reporänta. Samtidigt är svensk inflation, mätt som KPIF där effekterna av Riksbankens räntesänkningar exkluderas, cirka 1,5 procent. Det betyder att en svensk realränta är minus två procent, både på korta räntor och om man
3 Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor 3 ser till var en femårsränta ligger. Självklart kan man hävda att det blir fel om man tittar på spotinflationen och jämför det med en femårig obligation, men faktum är att spotinflationen har visat sig vara en bra proxy för långsiktiga inflationsförväntningar som de prissätts av marknaden. I dag ligger en 5-årig nominell (vanlig) obligation på cirka -0,5 procent. En femårig real obligation ligger cirka -2 procent. Skillnaden dem emellan kallas break-even inflation, vilket är den inflation där avkastningen blir densamma på båda obligationerna och är då givetvis även den inflation som marknaden räknar med i snitt på fem års sikt. Att realräntan på lång sikt är så extremt låg som nu har aldrig någonsin hänt tidigare. Den korta realräntan, mellan Riksbankens reporänta och spotinflationen, har varit lika låg som nu vid ett tidigare tillfälle, efter Lehmankraschen 2008/2009. Men det var ju en helt extrem situation. Svensk inflation har i princip aldrig varit negativ mätt som årstakt. Det har hänt vid ett par tillfällen sedan statistiken bör-jade 1955, men har då i princip alltid varit en effekt av kraftiga räntesänkningar från Riksbanken. Om man tittar på KPIF, inflationen där effekten av Riksbankens räntesänkningar exkluderas, har den aldrig varit negativ i årstakt. Men även på ännu längre sikt är realräntan kraftigt negativ. Den längsta realränteobligationen, med förfall 2032, ligger kring minus en procent. Om man nu gör en liten enkel beräkning av vad detta ger för effekt på lång sikt blir man minst sagt lite oroad. Om man tänker sig att man placerar 100 kronor idag och har en real avkastning på två procent så har man cirka 180 kronor om trettio år. Två procents real avkastning är, historiskt sett, en relativt modest avkastning. Om man istället sparar 100 kronor idag och får minus två procent realränta får man, efter trettio år, ut lite drygt 50 kronor realt. Det vill säga köpkraften är halverad! Om inflationen ökar med som idag cirka 1,5 procent urholkas ju köpkraften kraftigt på
4 Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor 4 trettio års sikt. Normalt ska räntan kompensera för detta och istället ge en liten, extra, real avkastning. Men idag får man ju betala för att få köpa en statsobligation. Det är ju en glimrande affär för Riksgälden, men en katastrof för framtidens pensionärer, om situationen skulle bestå. Det är inte helt lätt att förstå hur vi kan ha negativa räntor samtidigt som vi har en inflation på 1,5 procent. Förklaringen heter givetvis Centralbanksinterventioner och negativa styrräntor. Förhoppningen är väl att de låga räntorna skall få igång konsumtionen, men det kommer allt fler tecken på att effekten istället blir den motsatta. Sparare inser att framtida pensioner blir lägre och kompenserar detta genom att istället spara mer. Det blir helt enkelt fullständigt kontraproduktivt. Det verkar som många centralbanker tittar på vad som hände i USA efter finanskrisen där både inflation och tillväxt kom igång efter FED:s QE-program. Vi är tveksamma till den tolkningen. Vi tror snarare att det var det så kallade TARPprogrammet som var USA:s räddning. TARP (Troubled Asset Relief Program) innebar att FED köpte problemkrediter av bankerna till nominellt värde. Därtill tvingade man på bankerna eget kapital, vilket flera av dem inledningsvis motsatte sig. Allt detta gjorde att de amerikanska bankernas balansräkningar reparerades och att de kunde börja låna ut pengar som vanligt igen. FED investerade 421 miljarder dollar, och man fick tillbaka 441 miljarder. Så i slutändan gick FED (och skattebetalarna) med vinst på hela operationen. Det är, som vi ser det, precis här problemen ligger i Europa och Japan. Trots galet stora QEprogram i Japan händer ingenting med vare sig inflation eller tillväxt. Orsaken är att bankerna fortfarande är i dåligt skick efter fastighets- och börskraschen på 80-talet. Samma sak i Europa, det europeiska banksystemet är i dåligt skick. Bankerna blir ovilliga att låna ut och pengarna från QE stannar i banksystemet. Frågan är om det inte vore en bättre idé att centralbankerna tvingar på bankerna eget kapital? På sikt kommer säkert centralbankerna få tillbaka sina pengar, och mer därtill. Så slipper man förstöra räntemarknaderna och även de problem som negativa räntor medför. Det stod till exempel nyligen i Financial Times att europeiska banker tittar på att bygga stora bankvalv för att kunna lagra stora mängder sedlar. Syftet är att slippa
5 Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor 5 betala negativa depositräntor. Man undrar ju hur konstruktivt det är för den reala ekonomin? (Utom möjligen för bankvalvs-byggare )
6 Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor 6 Grafen visar ränteutvecklingen på tioåriga statsobligationer i ett antal länder. Globalt föll räntorna efter Brexit. Efter en vecka hade alla räntor fallit kraftigt. Givetvis mest i UK. Japanska räntor har därefter sökt sig uppåt och ligger nu högre än före Brexit. Amerikanska och tyska har sökt sig uppåt efter den kraftiga initiala nedgången, nettonedgången är nu cirka 10 punkter. Svenska räntor har fallit betydligt mer än alla andra, nettonedgången är nu cirka 50 punkter, slaget endast av Englands cirka 80 punkter.
7 Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor 7 Börsutvecklingen är i mångt och mycket en spegling av ränterörelsen. Mest upp i UK, vilket till stor del är en valutaeffekt, men även hjälpt av mer penningpolitiska stimulanser i form av både räntesänkning och mer QE. Den svenska börsen är god tvåa, följt av Japan, USA och Tyskland. Av dessa marknader är endast Milanobörsen netto ner sedan Brexit, vilket sannolikt har att göra med problemen inom det italienska bankerna.
8 Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor 8 Det har även varit betydande rörelser på valutamarknaderna. En liten förklaring till grafen; den valuta som står först i varje valutapar är prisvalutan och det är effekten på den valutan som visas av respektive stapel. Till exempel den tredje stapeln; SEK GBP, visar att kronan har gått upp, stärkts, mot pundet. Nettot är betydligt svagare pund mot allting. Kronan har följaktligen stärkts mot pundet men försvagats mot dollar och euro. Den japanska yenen har stärkts mot allt och dollarn har stärkts marginellt mot euron.
9 Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor 9 Den senaste räntenedgången efter Brexit, som varit exceptionellt stor i just Sverige, har lett till realräntor isverige på extrema nivåer. Den korta realräntan (svart) mätt som reporäntan minus KPIF är cirka minus två procent. Det är i princip en tangering av den lägsta nivån någonsin, från perioden som följde i efterdyningarna av Lehmankraschen 2008/2009. Det som däremot är helt unikt är att även långa realräntor, mätt som en femårig statsobligation minus KPIF, är kraftigt negativa. Det har aldrig hänt tidigare.
10 Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor 10 Effekten på sparande och pensioner av negativa realräntor är mördande ifall de blir bestående. Grafen till vänster visar ränta-på-ränta-effekten av två procents positiv realränta respektive två procents negativ realränta över en trettioårsperiod. Om vi har två procent positiv realränta, vilket inte är särskilt högt historiskt sett, har 100 sparade kronor idag vuxit till ca 180 kronor om trettio år, realt. Eller i princip en 80-procentig ökning av köpkraften. Om vi istället räknar med två procents negativ realränta urholkas istället köpkraften till att bli bara drygt hälften av vad den är idag, om trettio år.
11 Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor 11 Man skulle ju kunna argumentera för att nuläget är helt extremt och att de negativa realräntorna inte kan bli bestående. Men, grafen visar den längsta svenska realränteobligationen SO 3111, med förfall 2032, det vill säga om 16 år. Det prissätter idag närmare en procents negativ realränta per år över de kommande 16 åren. Så helt vansinnig är nog inte grafen här ovan. För det svenska pensionssystemet skulle bestående negativa realräntor vara en fullständig katastrof. Vår uppfattning är att denna typ av resonemang även väger in i FED:s önskan att höja räntan, efter närmare åtta år med nära nollräntor i USA är pressen på pensionskassor och liknande sannolikt mycket stor. I USA finns en debatt kring de långsiktiga effekterna av låga
12 Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor 12 räntor och att stimulanser nu sker till en framtida kostnad. Den här grafen visar svensk KPI (röd). Som framgår har vi i princip aldrig haft deflation i Sverige, annat än under mycket korta perioder, då ofta drivet av Riksbankens egna räntesänkningar (serien går tillbaka till 1955 och bekräftar bilden). Tittar man istället på KPIF (blå) där effekterna av räntesänkningarna exkluderas, har den aldrig varit negativ, inte heller nu. För tillfället ligger KPIF-inflationen på cirka 1,5 procent. Så vad i hela friden gör då styrräntan på -0,5 procent och en femårig statsobligation på samma nivå?
13 Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor 13 Detta är en illustration av vad den negativa realräntan ger: inflationen stiger, vilket urholkar framtida köpkraft och det är negativ avkastning på obligationer vilka normalt sett skall kompensera för den framtida inflationen. Det känns uppriktigt sagt sådär om jag betänker att jag skall gå i pension om sisådär 10 år Vid årsskiftet var svensk inflation nära noll. Grafen visar de tolv ingående delkomponenterna i den svenska KPI-korgen. Som framgår är det bara två komponenter som var negativa (i årstakt). Communications, svart, som är
14 Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor 14 mobiltelefoner, tv-apparater etc samt Housing som till stor del utgörs av ränteeffekter på bostäder. Siffran i boxen ovanför stapeln är komponentens vikt i index. Communications faller mycket men utgör bara cirka 3 procent av korgen. Housing är däremot den enskilt största komponenten i korgen med 26 procent. Det är ju onekligen lite provocerande att boendekostnaderna drar ner KPI när boendekostnaderna i termer av bopriser och andrahandsuthyrning fullkomligt skenar. I juli hade bilden förändrats.
15 Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor 15 KPI har kommit upp framförallt för att Housingkomponenten inte längre ger ett negativt bidrag. Det är i sin tur en effekt av att Riksbankens räntesänkningar börjar falla ur serien. Men dessutom har effekten av de senaste sänkningarna gjort att bolåneräntorna faktiskt stigit. Detta då bankerna kompenserar sig för kostnaderna för den negativa räntan genom att höja marginalen på bolån. För åtta år sedan var bankernas bolånemarginaler cirka 50 punkter. Sedan dess har de stigit i en mycket stadig trend till att nu ligga över två procent, oavsett löptid. Enter Fonders Marknadsanalys skrivs av Anders Wilson, chef för ränteförvaltning och makroanalys på Enter och av John Bornstein, chef för aktieanalys. Anders är civilekonom från Stockholms universitet och har arbetat med förvaltning och handel inom räntebärande värdepapper och valuta i över 20 år. Han förvaltar Enters räntefonder och diskretionära ränteuppdrag och är även ansvarig för makroanalysen. John är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm och auktoriserad finansanalytiker CEFA. Både Anders och John var med och startade Enter 1999.
16 Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor 16 Anders Wilsson John Bornstein Enter Fonder är en fristående och aktiv kapitalförvaltare specialiserad på svenska aktier och räntor. Vårt mål är att åstadkomma god riskjusterad avkastning. Långsiktighet och stabilitet är viktiga värden i vår förvaltning. Det har gjort oss till en betydelsefull aktör inom såväl pensionsförvaltning som för våra institutionella kunder, stiftelser och försäkringsbolag vars kapitalförvaltning kräver ett långsiktigt tänkande och en stabil avkastning. Vårt fondutbud erbjuds av de flesta fondförsäkringsbolag och banker på den svenska marknaden vilket gör det möjligt även för privatpersoner att investera medel hos oss. Välkommen att läsa mer om oss och våra fonder på enterfonder.se.
17 Brexit och marknaderna Långsiktiga effekter av negativa räntor 17 RISKINFORMATION Placering i fonder innebär alltid en viss risk. Tidigare avkastning är ingen garanti för avkastning i framtiden. Fondandelarnas värde kan både gå upp och ner och kan påverkas av valutarörelser. Det finns ingen garanti för att investeraren får tillbaka det fulla värdet av sin placering. Investerare bör kontakta en oberoende ekonomisk rådgivare om de är osäkra på om denna typ av placering är lämplig för dem. Vi rekommenderar också att investerare läser våra informationsbroschyrer, faktablad, årsberättelser och halvårsredogörelser. Dokumenten är tillgängliga här på vår hemsida, och kan även beställas direkt från Enter Fonder (Fondbolaget).
Marknadskommentar December
Vi hoppas att alla haft en skön och trevlig sommar! Nu är det drygt två månader sedan den brittiska EUmedlemsskapsomröstningen, mer känd som Brexit. Vi tänkte börja med att titta lite på marknadseffekterna
Läs merCentralbankerna och marknaderna
Centralbankerna och marknaderna 1 MAKRO Centralbankerna och marknaderna Finansmarknaderna fortsätter att i mycket hög grad påverkas av centralbankernas agerande. Det senaste kvartalet har alla finansiella
Läs mer2016 Revolution, Reflation & Rotation Samtidigt, i Sherwoodskogen Börsen en Slow Burner
Centralbankerna och marknaderna 1 AKTIEANALYS 2016 Revolution, Reflation & Rotation Samtidigt, i Sherwoodskogen Börsen en Slow Burner Ett år med två halvor 2016 hur ska vi summera detta märkliga år? Politiskt
Läs merVi får ofta frågan om korta räntor kan börja stiga på något meningsfullt sätt innan Riksbanken börjar höja reporäntan. Vårt svar är; Ja, absolut.
Inflation och Inflationsförväntningar 1 MAKRO Inflation och inflationsförväntningar Den här månaden tänkte vi titta lite extra på räntemarknaden och förväntningarna på framtida inflation och räntor. Sedan Donald
Läs merMakrostyrd börs Inför rapporterna Oljan smörjer börsen
Makrostyrd börs 1 AKTIEANALYS Makrostyrd börs Inför rapporterna Oljan smörjer börsen Makrostyrd börs 2 Svartvit svan Dags att summera Q3. Bolagsrapporterna börjar på allvar nästa vecka. Men Ericsson valde
Läs merNytt år, nya möjligheter Enögda marknader Värdering att växa in i
Nytt år, nya möjligheter 1 AKTIEANALYS Nytt år, nya möjligheter Enögda marknader Värdering att växa in i Nytt år, nya möjligheter 2 Nytt år, nya möjligheter Du har sett det förut: en stark start på det
Läs merMarknadskommentar December
De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är
Läs merMarknadskommentar December
2015 kommer gå till historien som det år då Riksbanken för första gången någonsin sänkte styrräntan under noll. De flesta levde nog tidigare i tron att räntan inte kunde bli lägre än noll. Varken USA,
Läs merMAKRO. Inflationen och centralbankerna
Inflationen och centralbankerna 1 MAKRO Inflationen och centralbankerna Global makrodata har fortsatt att vara mycket stark. Till exempel har inköpschefsindex i USA, ISM, tangerat de högsta nivåerna sedan
Läs merMarknadskommentar December
Som väl alla vet vid det här laget valde den amerikanska centralbanken, FED, att låta sin styrränta vara oförändrad vid mötet i september. Marknadsprissättningen före mötet var cirka 30 procents sannolikhet
Läs merBred cyklisk återhämtning IPO:s allt dyrare, allt sämre avkastning
Bred cyklisk återhämtning 1 AKTIEANALYS Bred cyklisk återhämtning IPO:s allt dyrare, allt sämre avkastning So far, so good Bred cyklisk återhämtning 2 Vi har ju tidigare pekat på det lite märkliga säsongsmönstret
Läs merMAKRO & RÄNTOR - MARKNADSANALYS JUNI Framtiden ser relativt ljus ut
MAKRO & RÄNTOR - MARKNADSANALYS JUNI 2019 Framtiden ser relativt ljus ut Det gångna året har uppvisat en dramatisk omställning på räntemarknaden. För ett år sedan var räntor i en uppåtgående trend med
Läs merMarknadskommentar December
Nu på onsdag, den 29 april, har Riksbanken direktionsmöte. Utfallet är osedvanligt osäkert. Riksbanken bedriver ju, som väl alla vet, en mycket aggressiv penningpolitik. Syftet med politiken är i första
Läs merMAKRO & RÄNTOR - MARKNADSANALYS FEBRUARI God riskaptit trots nedskruvade tillväxtförväntningar
MAKRO & RÄNTOR - MARKNADSANALYS FEBRUARI 2019 God riskaptit trots nedskruvade tillväxtförväntningar 2019 har börjat väldigt bra för riskbärande tillgångar. Både börser och företagskrediter har haft snudd
Läs merMarknadskommentar December
Vi fortsätter även denna månad att titta på räntemarknaderna och effekten av centralbankernas, i många fall helt extrema, penningpolitik. Som väl alla vet sänkte Riksbanken, för första gången någonsin,
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Sedan vår förra marknadsanalys har Stockholmsbörsen stigit med lite drygt tre procent (inklusive utdelningar) och marknadsräntorna har fallit med cirka 20 punkter både på korta och långa
Läs merMarknadskommentar December
Det har varit en exceptionellt svag start på börsåret 2016. Enligt Financial Times var årets två första veckor de svagaste någonsin. Som vi ser det är en av förklaringarna det kraftiga oljeprisfallet under
Läs merRubicon. Vår syn på marknaderna. September 2018
Rubicon Vår syn på marknaderna September 2018 Rubicon är en absolutavkastande strategi som investerar globalt i likvida tillgångar inom aktier, obligationer och valutor. Den förvaltas av ett mycket erfaret
Läs merMarknadskommentar December
Marknadsanalysen skrivs denna gång senare än vanligt, eftersom vi framförallt ville invänta de tämligen dramatiska beskeden, inte minst vad gäller penningpolitiken, i slutet av oktober. Oktober inleddes
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 ECB sänkte som väntat räntan i början av juni. Man sänkte utlåningsräntan med tio punkter till 0,15 procent och depositräntan, den ränta bankerna får på pengar deponerade i ECB, till minus
Läs merMarknadskommentar December
Det oväntade valresultatet i USA har fått stora effekter på världens finansmarknader. Vi kommer nedan att försöka titta i första hand på de ekonomiska effekterna av valutgången. Den initiala reaktionen
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Den senaste månaden har präglats av svag makrostatistik, framförallt i USA. Vår bedömning är fortsatt att detta framförallt är en effekt av osedvanligt hårt väder over there. Alla sektorer
Läs mer23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS
23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Vi har beslutat oss för att ändra utformningen av vår marknadsanalys något. Istället för att, som tidigare, göra en genomgång av de större geografiska regionerna; USA, Europa och Asien
Läs merMarknadskommentar December
Det har onekligen varit en stökig sommar. Först var det debaclet kring Grekland och nu de senaste dagarnas uppblossande oro kring konjunkturen i Kina. Man har alltså haft samma, extremlåga, ränta i närmare
Läs merMånadskommentar juli 2015
Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Den här månaden tittar vi lite extra på den senaste tidens ränte- och valutarörelser som varit betydande, inte minst till följd av ovanligt aktiva centralbanker. I mitten av januari släppte
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Nu har det, efter att vi gjort sommaruppehåll i juli, gått cirka två månader sedan vår förra marknadsanalys. För två månader sedan låg fokus på de stora prisfallen på många av världens
Läs merMarknadskommentar December
Tvärt emot finansmarknadernas förväntningar röstade det brittiska folket för att lämna den Europeiska Unionen. Effekterna på finansmarknaderna blev dramatiska när resultatet av folkomröstningen stod klart.
Läs mer10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET
10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från
Läs merMakrokommentar. April 2016
Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Den här månaden tänkte vi titta lite extra på de förväntningar som ligger i marknaderna inför 2014. Vi passar även på att titta lite extra på Storbritannien som kanske är en av de länder
Läs merMarknadskommentar December
I förra månadens marknadsanalys skrev vi bland annat om det så kallade bail-in regelverket gällande banker i Europa och den osäkerhet regelverket skapat. I korthet går det ut på att innehavare av europeiska
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Den senaste månaden har varit osedvanligt turbulent i finansmarknaderna. Vi har ju de senaste åren vant oss vid starka trender och låg volatilitet. Det mönstret bröts tydligt nu i början
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs merMånadskommentar juli 2016
Månadskommentar juli 2016 Ekonomiska utsikter Stark svensk arbetsmarknad Arbetsmarknadsdata för Sverige visar att arbetslösheten har sjunkit till 6,6% i juni. Svensk arbetsmarknad börjar nu närma sig sin
Läs merPenningpolitik när räntan är nära noll
Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt
Läs mer13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING
13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till
Läs merMånadskommentar Augusti 2015
Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet
Läs merMånadskommentar november 2015
Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Ekonomiska läget Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin avseende november avspeglar på ett bra sätt det globala konjunkturscenariot. Tillväxten
Läs mer21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT
21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin
Läs mer17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS
17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.
Läs merFINANSRAPPORT. Region Jämtland Härjedalen
FINANSRAPPORT Region Jämtland Härjedalen Sammanfattning Översikt Upplåning Lån (kr) Derivat ränteswappar (kr) Genomsnittsränta Genomsnittsränta (inkl ränteswappar) Lånemarginal mot Stibor 3m Genomsnittlig
Läs merHöjdpunkter. Agasti Marknadssyn
Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014
Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av
Läs merHalvårsredogörelse Carlsson Norén Macro Fund. (Organisationsnummer )
Halvårsredogörelse 2016 Carlsson Norén Macro Fund (Organisationsnummer 515602-2385) Förvaltarna kommenterar marknaden det första halvåret 2016 Fonden Carlsson Noren Macro Fund är en svensk AIF-fond som
Läs merCATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING
Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen
Läs merMakrokommentar. November 2013
Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska
Läs mer4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR
4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR Globala aktier har stigit mellan 10-13% sedan februari. Även oljepriset har återhämtat sig och är upp nästan 40% sedan botten i år. Den tidigare oron för
Läs mer7 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD TUDELAT USA OCH STARKT EUROPA
7 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD TUDELAT USA OCH STARKT EUROPA I väntan på en närstående räntehöjning i USA är den amerikanska ekonomin tudelad. Arbetsmarknaden utvecklas bra, medan frågetecknen framförallt
Läs merHalvårsredogörelse för Carlsson Norén Aktiv Allokering. (Organisationsnummer )
Halvårsredogörelse för 2016 Carlsson Norén Aktiv Allokering (Organisationsnummer 515602-7293) Förvaltarkommentar halvårsredogörelse 2016 Inledning Fonden Carlsson Norén Aktiv Allokering ( Fonden ) bygger
Läs merMarknadskommentar December
14 december 2012 Det har varit ett par intressanta veckor sedan vår förra marknadsanalys i slutet av april. Krisen i Ukraina har fortsatt, men finansmarknadernas oro verkar åtminstone för tillfället ha
Läs merMånadskommentar, makro. Oktober 2013
Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och
Läs merFINANSRAPPORT. Alingsås Kommunkoncern
FINANSRAPPORT Alingsås Kommunkoncern 218731 Sammanfattning Översikt Upplåning Lån (kr) Derivat ränteswappar (kr) Genomsnittsränta Genomsnittsränta (inkl ränteswappar) Lånemarginal mot Stibor 3m Genomsnittlig
Läs merSwedbank Investeringsstrategi
Swedbank Investeringsstrategi Oktober 2014 1 Vilken skillnad gör strategisk och taktisk allokering för portföljen? Strategisk allokering (fördelning) Strategisk allokering är det portföljutseende som passar
Läs merPenningpolitik i sämre tider vilka möjligheter står till buds?
Penningpolitik i sämre tider vilka möjligheter står till buds? Per Jansson Vice riksbankschef Svensk Försäkring 4 december 2018, Stockholm Svårare att göra penningpolitiken tillräckligt expansiv Penningpolitikens
Läs merVECKOBREV v.44 okt-13
Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination
Läs merVECKOBREV v.18 apr-15
0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,
Läs mer4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD
4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra
Läs merSätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag
Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real
Läs merSwedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank
Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??
Läs merPlain Capital StyX 515602-5396
Halvårsredogörelse för Plain Capital StyX Perioden 2015-01-01-2015-06-30 Plain Capital StyX 1 Bäste andelsägare, Halva året har nu passerat och det är dags att summera tiden som gått. Året inleddes med
Läs merVECKOBREV v.20 maj-13
Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar
Läs merIndex, kort om index samt uppdatering om aktuellt läge. Uppdragsanalys och Börsanalys med hjälp av Analysguiden
Allmänt om hemsidan Upplägg Index, kort om index samt uppdatering om aktuellt läge Genomsnittlig recession Kriser Räntor Uppdragsanalys och Börsanalys med hjälp av Analysguiden 1 Kort om index Marknadsviktade
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007
Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 917 mnkr. Det är en ökning med 85 mnkr sedan förra månaden, och 87% av ramen är utnyttjad.
Läs merVECKOBREV v.15 apr-15
0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 527 mnkr. Det är en minskning med 278 mnkr sedan förra månaden.
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta
Läs merVECKOBREV v.47 nov-11
Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 339 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 88% av
Läs merVECKOBREV v.19 maj-13
Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta
Läs merKoncernbanken Delårsrapport augusti 2016
Koncernbanken Delårsrapport augusti 2016 1 1. Sammanfattande kommentar Det har hittills varit ett turbulent år på aktiemarknaden med både upp- och nedgångar och fortsatt låga räntenivåer. Koncernbanken
Läs merVECKOBREV v.38 sep-11
Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska BNP-tillväxten för det andra kvartalet fastställdes till 0,9 % medan årstakten fastställdes till 4,9 %. Preliminära siffror var 1,0 % samt 5,3 %. Revideringarna
Läs mer9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER
9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER Alla väntar på den, men den har skjutits på framtiden många gånger. Nu behöver vi antagligen inte vänta länge till. I december kommer
Läs merJuni Maj Allokeringsfördelning - Juni Allokeringsfördelning - Maj Jan Rosenqvist, Förvaltningschef
Granit Basfonden Brexit Vid ingången av juni viktade Basfonden ner sin aktieexponering till 25 % från den tidigare nivån på 49 % och kommer fortsätta att minska exponeringen om rådande läge kvarstår. I
Läs mer22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER
22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Läs merFinansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden
Läs mer25 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD VOLATILT FÖRSTA KVARTAL
25 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD VOLATILT FÖRSTA KVARTAL Efter ett första kvartal som har varit oroligt med stora slag på de globala börserna så har större delen av nedgången på börserna återhämtat sig.
Läs mer17 AUGUSTI, 2016: MAKRO & MARKNAD STARK BÖRS UNDER SOMMAREN
17 AUGUSTI, 2016: MAKRO & MARKNAD STARK BÖRS UNDER SOMMAREN Det var en chockartad start på sommarmånaderna. När rösträkningen indikerade mer och mer på att Storbritannien skulle lämna EU-sammarbetet blev
Läs merMakrokommentar. Juni 2016
Makrokommentar Juni 2016 Nej till EU i Storbritannien Hela juni månad präglades av upptakten och efterverkningarna av folkomröstningen om Storbritanniens fortsatta medlemskap i EU. Den 23 juni röstade
Läs merFörvaltning av guld- och valutareserven
Förvaltning av guld- och valutareserven Innehåll Riksbankens mål och syftet med guld- och valutareserven Vad innebär förvaltningsuppdraget? Guldreserven Valutareserven Styrande regelverk Riksbankens guld-
Läs merMakrokommentar. Mars 2016
Makrokommentar Mars 2016 God stämning i mars 2 Mars blev en bra månad på de internationella finansmarknaderna och marknadsvolatiliteten backade från de höga nivåerna i januari och februari. Oslo-börsen
Läs merMånadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014
Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet De globala börserna steg återigen och oktober blev den nionde positiva månaden i rad. Prognosia Galaxy steg med 2,55 % i oktober (inklusive
Läs mer1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008
n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.
Läs merPenningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017
Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef öppenhet Ratio augusti 17 Dagens presentation Den aktuella penningpolitiken Julibeslutet Kort om händelserna
Läs merFinansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2011
Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 737 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden ökade
Läs merEtt rekordår för svensk turism
2014 Ett rekordår för svensk turism Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46
Läs merBoräntan, bopriserna och börsen 2015
Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN
Läs merInför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit
17 April 2019 Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit Torbjörn Isaksson Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,25 procent men sänker räntebanan något i närtid enligt vår bedömning.
Läs merMakrokommentar. December 2016
Makrokommentar December 2016 Bra månad på aktiemarknaden December blev en bra månad på de flesta aktiemarknader och i Europa gick flera av de breda aktieindexen upp med mellan sju och åtta procent. Även
Läs merHalvårsredogörelse för 2015. Carlsson Norén Macro Fund. (Organisationsnummer 515602-2385)
Halvårsredogörelse för 2015 Carlsson Norén Macro Fund (Organisationsnummer 515602-2385) Förvaltarna kommenterar marknaden det första halvåret: Fonden är en svensk specialfond (hedgefond) som skapar avkastning
Läs merFinansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010
Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 691 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden
Läs merSverige behöver sitt inflationsmål
Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska
Läs merHalvårsredogörelse för Carlsson Norén Macro Fund
Halvårsredogörelse för 2012 Carlsson Norén Macro Fund Förvaltarkommentar Beskrivning av fonden: Fonden är en svensk specialfond (hedgefond) som skapar avkastning på rörelserna i räntemarknaden. Målsättningen
Läs merVECKOBREV v.5 jan-14
Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske
Läs mer