Marknadskommentar December

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Marknadskommentar December"

Transkript

1 14 december 2012 Denna månad tänkte vi börja med att titta lite på hur olika tillgångsklasser utvecklats, dels sedan millennieskiftet, dels under de senaste tolv månaderna. Det vi noterar är att det varit en mycket kraftig rotation ut ur lågriskplaceringar in i högriskplaceringar. Sedan millennieskiftet fram till för ett år sedan, september 2012, var guld den överlägset bästa placeringen, med en uppgång på drygt 500 procent, eller med andra ord, en femdubbling av priset. Ett svenskt statsobligationsindex hade under samma period avkastat drygt 100 procent, eller en dubblering av värdet. Därefter följer ett antal aktiemarknader ledda av den svenska börsen som stigit cirka 65 procent, följ av den kinesiska på 55 procent och den amerikanska på cirka 25 procent. Under de senaste tolv månaderna är bilden en helt annan. Guldet har fallit med närmare 25 procent (vilket ju innebär att uppgången sedan millennieskiftet nu är cirka 400 procent). Den grekiska börsen är upp cirka 40 procent, Stockholmsbörsen cirka 25 procent, ett irländskt obligationsindex är upp cirka 10 procent medan ett svenskt är ner cirka 5 procent. Vår uppfattning är att den förändrade riskviljan främst beror på två saker; dels en kraftigt förändrad syn på risken för en kollaps i perifera Europa, dels väsentligt bättre makrodata i västvärlden, framförallt under sommaren. Sommaren 2012 handlades en tioårig spansk statsobligation som högst på 7,5 procent, samtidigt låg en amerikansk på 1,5 procent - en skillnad på cirka sex procentenheter. Idag ligger den spanska på 4,5 procent och den amerikanska på cirka 3 procent - en skillnad på endast 1,5 procentenheter. Vi är inte övertygade om att den spanska obligationen kommer visa sig vara den bästa placeringen under de kommande åren. Den överraskande positiva makrostatistiken har framförallt kommit från USA. Men även i Europa har bland annat ledande indikatorer överraskat positivt. Man bör dock betänka att många ledande index, så som till exempel PMI, är momentum-indikatorer och visar den relativa förändringen mot tidigare period. De säger inte mycket om själva nivån. Så vi tror att det finns en risk att makrodata kan få svårt att leva upp till de allt högre ställda förväntningarna för Europa under nästa år. Det positiva är dock att om så blir fallet kommer ECB med största sannolikhet att stötta ekonomin med ytterligare stimulanser. Om vi tittar på vad marknaderna idag förväntar sig för i år och för 2014, via så kallade konsensus estimat, ser bilden ut såh är: Område BNP 2013 BNP 2014 Världen 2,4 3,1 USA 1,9 2,7 Eurozonen -0,4 0,9 Tyskland 0,5 1,7 England 1,3 2,1 Sverige 1,2 2,6 Med tanke på att det är valår i Sverige 2014 är vår bedömning att svensk tillväxt mycket väl kan komma att överraska på uppsidan, över 3 procents tillväxt vore inte orimligt (se även sidan 9). I förra månadens marknadskommentar skrev vi bland annat om situationen i emerging markets där effekterna av FED:s diskussion om minskade stimulanser, så kallad tapering, blivit kännbara. Med kraftigt stigande räntor och fallande valutor som följd. Sedan dess har finansmarknadens fokus skiftat bort från emerging markets och mer tagit fasta på den relativt starka makrostatistiken i västvärlden.

2 I USA kommer det så kallade skuldtaket att behöva höjas igen kring månadsskiftet september/oktober. Lagen om skuldtaket infördes 1917 och taket har höjts inte mindre än 74 gånger bara sedan 1962, senast i maj i år. Det är en helt normal procedur i den amerikanska politiska processen, men under de senaste åren har republikanerna valt att göra skuldtaket till en stridsfråga vilket 2011 föranledde ratinginstitutet Standard and Poors att sänka den amerikanska kreditvärdigheten ett steg, för första gången någonsin, från AAA till AA+. Nu kommer alltså denna fråga upp på tapeten igen i månadsskiftet september/oktober vilket skulle kunna leda till viss oro på finansmarknaderna. Enligt den amerikanska kongressens budgetkontor, CBO, riskerar USA att gå i default i slutet av oktober om inte skuldtaket höjs. Vår bedömning är att det till slut kommer att höjas även denna gång men att det kan bli lite stökigt innan allt är klart. Amerikanska räntor har ju stigit sedan i somras och tittar vi på avkastningskurvan i USA ser vi att den närmar sig rekordbranta nivåer. Med det menas att ränteskillnaden mellan till exempel en tioårig och en tvåårig statsobligation är bland de största någonsin. Det betyder i sig att räntemarknaden nu diskonterar stora och snabba räntehöjningar när väl FED sätter igång. Normalt är avkastningskurvorna som brantast strax innan höjningarna börjar. Därför är vår bedömning att det kommer att bli svårt att lyfta amerikanska långräntor kraftigt från nuvarande nivåer med mindre än att FED blir mer konkret vad gäller höjda styrräntor - något vi tror kommer att dröja. Vår bedömning är därför att den amerikanska långränteuppgången kommer att ta en paus. Nu visade det sig att FED, tvärt emot alla tidigare signaler, valde att avvakta med tapering vid mötet nu i september. Man gjorde så med hänvisning till en stramare finansiell situation i USA, framförallt via stigande bolåneräntor och långräntor. Man säger även att man vill avvakta tydligare tecken på en mer uthållig återhämtning innan man börjar minska på obligationsköpen. Beslutet var helt oväntat och fick marknadsräntorna i USA att falla kraftigt samtidigt som aktiemarknaderna steg. Det är inte omöjligt att även osäkerhet kring skuldtaksfrågan kan ha spelat in och att man vill ha den frågan ur vägen innan man påbörjar tapering. och att man trots det valde att avstå, talar i våra ögon mot att tapering skulle inledas redan vid nästa FED möte i oktober. Vår bedömning blir nog snarare att det tidigast kommer vid mötet i december, förutsatt att inte skuldtaksdiskussionen skapar alltför mycket oro på finansmarknaderna. FED sänkte även sina tillväxtantaganden för 2013, från 2,5 till 2,2 procent och för 2014 från 3,3 till 3,0 procent. Samtidigt gav man en stark signal att man kommer att bibehålla styrräntan låg långt in i den väntade återhämtningen. Merparten av ledamöterna räknar med att styrräntan börjar höjas först under 2015 och att den är 1,0 procent i slutet av I Sverige har långräntorna stigit nästan lika mycket som i USA sedan FED började tala om tapering. Betydligt mer än i till exempel Tyskland som vi normalt följer väl. För ett drygt år sedan låg en svensk tioårig statsobligation cirka 50 punkter under en tysk, när oron kring Europa var som störst. Nu ligger vi istället cirka 70 punkter över, vilket är en tangering av den högsta nivån på över 17 år. Att Sverige gått från 50 punkter under Tyskland till att vara i paritet är i våra ögon en konsekvens av att oron för en eurokollaps avtagit. Historiskt har Sverige tenderat att handla mellan 0 och 20 punkter över Tyskland. Så vad beror då den senaste tidens kraftiga ytterligare underperformance på? Vår bedömning är att det främst är en konsekvens av att Riksbanken intagit en så hawkish hållning. De senaste åren har Riksbankens fokus flyttat från mer traditionella ekonomiska parametrar så som inflation och tillväxt. Inflationen är ju till exempel det mål Riksbanken skall styra efter, enligt det mandat man är given av Sveriges Riksdag. Istället har man lagt mycket fokus på hushållens belåning som man anser vara för hög. Men hur mycket för hög och baserat på vilken empiri vet vi inte. Därmed blir det svårt att veta exakt vilka variabler Riksbanken styr efter, vilket leder till osäkerhet i räntemarknaden. Som nog de flesta känner till har Finansdepartementet nyligen givit Finansinspektionen i uppdrag att överse den så kallade makrotillsynen, dvs man skall bevaka och försöka undvika uppkomster av finansiella obalanser. FI är en myndighet som lyder under Finansdepartementet och därmed står man under politisk kontroll; till skillnad från Riksbanken som är autonom. FI har hittills varit betydligt mindre orolig för hushållens belåning än Riksbanken. Man säger att man kan överväga åtgärder om belåningen fortsätter öka. Riksbanken å sin sida säger att vi är sent ute och att det brådskar. Det faktum att marknaderna nu var inställda på tapering, 2

3 Vår bedömning är att Riksbanken kommer att fortsätta fokusera på hushållens belåning tills dess FI gör något konkret, och det tror vi dröjer - inte minst som nästa år är ett valår. Vår uppfattning är att penningpolitiken är ett mycket trubbigt verktyg för att försöka kompensera för en - i princip - icke existerande bostadspolitik. Visst kan man tycka att bostadspriserna är höga, men det är i hög grad en effekt av bristande utbud. Därvidlag är ju Sverige väldigt annorlunda jämfört med många av de länder där vi sett kraschade fastighetsmarknader; länder som USA, Spanien och Danmark. Gemensamt för dem var en kraftig ökning av bostadsbyggandet vilket ledde till ett utbud marknaderna hade svårt att absorbera, med fallande priser som följd. I Sverige är ju bilden den motsatta, det byggs för lite. Eftersom 2014 är ett valår, vilket normalt leder till högre tillväxt än ett normalår (se sidan 9), ser vi en risk att Riksbanken väljer att höja räntan före andra länder, som USA och Europa, i syfte att dämpa hushållens kreditaptit. Något vi tror skulle vara ett misstag eftersom det sannolikt skulle riskera att stärka kronan och därigenom skapa problem för den svenska exportindustrin. Därutöver tror vi att högre räntor i Sverige främst kommer att leda till svagare privat konsumtion, framförallt efter Hushållen kommer att prioritera sina bolån, det såg vi under 90-talskrisen. Så högre räntor kommer sannolikt framförallt leda till att hushållen får mindre pengar över till annat, vilket riskerar att leda till svagare konsumtion och därmed till lägre tillväxt. Frågan är om den svenska tillväxten är tillräckligt stark om man exkluderar valfläsket under 2014 för att tåla väsentligt högre räntor, så som utmålas av Riksbankens räntebana. Givet att Sverige redan underperformat mycket kraftigt mot till exempel Tyskland tror vi att det kan vara svårt att lyfta svenska långräntor mycket från nuvarande nivåer -med mindre än att oron för riksbankshöjningar konkretiseras. Och även om vi är osäkra på exakt vilka variabler Riksbanken egentligen styr efter tror vi att det kan komma att dröja ännu ett antal månader innan vi får mer tydliga signaler från dem. När - och om - vi slutligen får det bör det leda till att framförallt korta räntor stiger för att komma ikapp den diskontering vi nu ser i långräntorna. Detta kan illustreras med ett litet räkneexempel: Idag är reporäntan 1,0 procent Ett rörligt bolån ligger på 2,9 procent hos SBAB, 1,9 procent över reporäntan. Marknaden diskonterar cirka 1 procents höjning kommande 12 månader En tvåårig bostadsobligation ligger idag 1,7 procent, cirka 70 punkter över reporäntan. En treårig ligger cirka 2,1 procent och en femårig bostadsobligation handlas kring 3 procent. Om vi antar allt annat lika (alla relationer) får vi följande: Vi köper en femårig bostadsobligation på 3 procent och säljer en treårig på 2,1 procent. Då har vi de facto placerat pengar i två år om tre år. En så kallad förlängningsränta, eller forwardränta. Den räntan blir, om man räknar på det, cirka 4,3 procent. Om vi då antar allt annat är lika ger det en reporänta på 3,60 (70 punkter under en tvåårig bostadsränta) vilket i sin tur ger en rörlig bolåneränta på 5,5 procent (1,9 procent över reporäntan), allt om tre år. Ovanstående skulle innebära nästan den dubbla rörliga boräntan jämfört med idag, något vi tror kommer att bli tungt för svenska hushåll givet de stora bolånestockarna. Nu är det dessvärre så att forwardräntor är notoriskt besvärliga att analysera. Detta är ingen exakt vetenskap, tvärt om! Dels för att det är så pass många okända parametrar dels för att relationen mellan olika parametrar kan förändras. Men det ger oss i alla fall en vägledning om marknadens förväntningar. Om både treårsräntan och femårsräntan idag skulle skifta så att båda ligger på 3,5 procent blir även förlängningsräntan 3,5 procent. Avgörande för forwardräntorna är alltså både räntenivå och avkastningskurvans lutning. Skulle just detta scenario materialiseras på ett års sikt, så att både tre och femårsräntan lyfter till 3,5 procent, skulle den femåriga obligationen på ett års sikt ge cirka en procent positiv avkastning medan treåriga skulle ge cirka en halv procent negativ avkastning. Slutsatsen är som vi ser det att en fortsatt brantning av avkastningskurvan på allt högre nivåer blir allt svårare att se eftersom det ju innebär att forwardräntorna då stiger snabbt och därmed implicerar scenarion som diskonterar mycket aggressiva styrräntehöjningar längre fram i tiden. Ytterligare större skift uppåt i räntorna borde därmed föranledas av tydligare höjningssignaler från Riksbanken. Om så sker borde det vara räntor med kortare löptider som stiger mest. Skulle ett sådant scenario inte bli verklighet och Riksbanken istället signalerar oförändrad ränta under lång tid borde det framförallt vara i långa räntor det finns fallhöjd och därmed potential till kursvinster. 3

4 Marknadskommentar I september, efter semestrarna, har vi varje år en genomgång av utvecklingen på olika marknader under året. Så även i år. Grafen visar utvecklingen för ett antal tillgångsslag från millennieskiftet fram till för precis ett år sedan, i mitten av september Som synes var guldpriset upp mest, med en dryg femdubbling, följt av ett svenskt obligationsindex som stigit med drygt 100 procent. Därefter följer ett antal aktiemarknader, lett av Stockholm på plus 65 procent, Kina plus 55 procent och S&P plus 27 procent. Alla inklusive utdelningar. Om vi nu tittar på vad som hänt de senaste tolv månaderna, sedan mitten av september 2012, ser bilden helt annorlunda ut. Bäst har den grekiska börsen gått med en uppgång på knappa 40 procent. Följt av Stockholmsbörsen, 25 procent upp och därefter ett antal aktiemarknader i västvärlden. Värt att notera är även att de perifera europeiska räntemarknaderna gått bra. Här illustrerat av ett irländskt obligationsindex som stigit drygt 10 procent på ett år. Ett svenskt obligationsindex har samtidigt fallit med cirka 5 procent och sämst av allt har guldet utvecklats med en nedgång på cirka 25 procent. Det vill säga en tydlig rotation ur lågriskplaceringar in i mer högrisk. Anledningen till utvecklingen ser vi främst som en följd av två saker: Dels har oron för en kollaps i de perifera euroländerna minskat kraftigt, här illustrerat av spanska och italienska tioårsräntor som legat kvar på låga nivåer trots betydande ränteuppgångar i USA och Europas kärnländer. Dels har makrodata i västvärlden överraskat positivt, framförall under sommaren. Grafen visar spanska och italienska tioårsräntor. Att perifera euroräntor legat still medan kärnländernas stigit innebär att ränteskillnaden mellan till exempel Spanien och Tyskland nu är den lägsta sedan våren

5 Vi nämnde att kärnländernas räntor stigit. Framförallt drivet av högre amerikanska räntor. Amerikanska räntor har stigit med drygt en procentenhet sedan FED aviserade minskade obligationsköp, även kallat tapering. (se gärna förra månadens marknadsanalys). Även räntan i Europas kärnländer har stigit kraftigt, här illustrerat av tyska räntor, dock inte alls lika mycket som amerikanska. Däremot har svenska räntor stigit mycket kraftigt, nästan i paritet med USA och betydligt mer än tyska. Mer om det senare. Grafen visar lutningen på den amerikanska avkastningskurvan. Det vill säga ränteskillnaden mellan dels en amerikansk 30-årig och en tvåårig statsobligation (röd) dels mellan en tioårig och en tvåårig statsobligation (blå). Avkastningskurvorna är, som framgår av grafen, nära de brantaste nivåerna, åtminstone sedan Branta avkastningskurvor avspeglar stora förväntningar på framtida räntehöjningar. Historiskt har kurvorna varit som brantast strax innan en räntehöjningscykel inleds. (Dock ej 2010 då kurvan flackade när FED började köpa ner långa obligationer). Vi skrev i förra månadens marknadsanalys att de högre marknadsräntorna gjort att efterfrågan på huslån fallit kraftigt. Den trenden har fortsatt och årstakten är nu nära de lägsta nivåerna vi sett sedan Ett tydligt tecken på att högre räntor kommer med en kostnad för tillväxten. 5

6 Som vi nämnde inledningsvis har markodata överraskat positivt under sommaren. Här illustrerat av diverse inköpschefsindex i Europa. I princip alla har tagit sig över 50 som är skiljelinjen mellan bättre och sämre framtidsutsikter. Men, man bör komma ihåg att denna typ av indikatorer är momentumindikatorer. Det vill säga de visar den relativa förändringen. I dagsläget är det alltså bättre än för ett par månader sedan. Men, det säger inget om nivån på tillväxten i de respektive ekonomierna. Om man istället tittar på arbetslösheten framtonar en annan bild. Förra gången PMI i Europa steg över 50 var sommaren Då var arbetslösheten cirka 9,5 procent. Denna gång när PMI går över 50 är arbetslösheten drygt 12 procent. Därför är det lite svårt att bli alltför exalterad över de bättre PMI siffrorna. I USA är bilden helt annorlunda med kraftigt fallande arbetslöshet under samma period. Ett tecken på att QE har effekt? Med ovanstående bild på näthinnan är det intressant att jämföra de respektive centralbankernas stimulansåtgärder. USA har fortsatt expandera sin balansräkning i stadig takt. ECB:s har däremot minskat kraftigt under En konsekvens av att de långa reporna man införde 2011 i hög utsträckning betalats tillbaka. Vi tror fortfarande att ECB kan komma att behöva göra mer, antingen genom räntesänkningar eller någon form av kvantitativa lättnader, för att stimulera den europeiska ekonomin. 6

7 Bättre makrodata har även gällt Kina. Kinesisk PMI har vänt upp under sommaren vilket minskat oron från i våras då kinesisk ekonomi såg ut att bromsa in mer än vad som tidigare väntats. Grafen visar PMI serien (röd). De gulmarkerade fälten visar perioden februari till april varje år då serien, i princip, alltid stiger kraftigt. Vi har därefter lagt på en egen säsongsrensning av serien (blå) för att få bort säsongseffekten. Då ser man tydligt att nedgången under våren var betydligt kraftigare än vad ursprungsserien visade. Men även att uppgången under sommaren varit betydligt starkare än vad ursprungsserien visat. Bättre kinesisk data har även lett till bättre börs i Kina under sommaren. Efter att ha varit ner cirka 12 procent sedan årsskiftet har marknaden under sommaren tagit sig upp till oförändrat. En annan indikator vi följer i Kina är godstrafik på järnväg. Även där ser vi bättre aktivitet efter halvårsskiftet. 7

8 Som vi nämnde inledningsvis har svenska obligationer stigit betydligt mer än tyska sedan maj då FED började tala om tapering. Grafen visar ränteskillnaden mellan en svensk och en tysk tioårig statsobligation sedan Vi är nu uppe på den högsta nivån sedan 1996, eller drygt 17 år! Notera att vi för 18 månader sedan handlade 50 punkter under Tyskland. Som framgår av grafen har Sveriges underperformance framförallt kommit efter att FED började tala om tapering. Diagrammet till vänster visar årstakten för svensk BNP sedan 1982 där varje stapel illustrerar ett års tillväxt. De gulmarkerade perioderna är valår. Under perioden 1980 till 2012 har svensk BNP ökat med i snitt 2,2 procent per år. Under valår har ökningen varit i snitt 3,0 procent och under icke valår 1,8 procent. Privat konsumtion har under samma period ökat med i snitt 1,8 procent. Under valår med 2,5 och under icke valår med 1,5 procent. Valfläsk kort och gott. Slutligen en graf över P/E tal. Den blå linjen är P/E-talet på Stockholmsbörsen sedan Den svarta P/E talet för en tioårig statsobligation under samma period. Den röda linjen är relationen dem emellan. Slutligen den streckade röda linjen som är snittet för den röda linjen under perioden. Vid värdet ett har räntemarknaden och aktiemarknaden samma P/E tal. Fram till 2002 pendlade relationen länge kring ett. För att sedan under en lång period ligga runt två innan obligationsräntorna kollapsade och räntans P/E tal exploderade. Tänk på att Räntans P/E rör sig mycket snabbt på dessa superlåga nivåer. En ränta på 1,5 procent har P/E 67 medan 3 procent ger P/E 33. Som synes har relationen nu börjat normaliseras. 8

9 Trotsar tapering Vad ska stoppa börsen? Många trodde att FED:s aviserade åtstramning ( tapering ) skulle hejda årets börsuppgång. Stramare likvitet slår mest mot riskfyllda tillgångar som aktier, var bedöminingen. Men så har det inte blivit så här långt. Sedan Ben Bernanke först flaggade för tapering i maj, har aktiemarknaden stigit med ca 8 procent. Bättre makro har överskuggat rädslan för Fed. Istället är det säkra tillgångar som pressats. Såväl guld som obligationer har fallit rejält under perioden. En korrigering av värderingar som vilat mer på likviditetsstöd än på fundamenta. Vinnare på FED Bilden intill ger en indikation om vilka tillgångar som gynnats mest av FED:s supermjuka penningpolitik Den visar de ackumulerade fondflödena i USA sedan FED inledde sin nollräntepolicy. Det som hänt sedan dess är att pengarna gått ur penningmarknadsfonder, vars avkastning tryckts ned till nära noll. Men det är inte till aktier kapitalet sökt sig utan till alternativa ränteplaceringar. Flödena till aktier ligger på minus för perioden, även om de börjat vända upp på sistone. Så någon likviditetsbubbla på börsen tycker vi är svår att spåra. Skyddar nedsidan Men även om vi inte ser någon börsbubbla, så har årets uppgång satt tydliga spår i värderingen av aktiemarknaden. Bilden är i och för sig blandad. Utdelningsstödet är fortfarande gott med en yield på drygt 4 procent (röda linjen). En spegling av bra finanser och starka kassaflöden i bolagen. Värderingen av det egna kapitalet kring 2 gånger är inte heller ansträngd (blå linjen). Så här finns ett stöd på nedsidan för svenska aktier. 9

10 Högt i spannet Men uppsidan begränsas av höga multiplar på bolagens vinster och försäljning De två övre graferna intill visar värdering av nettovinst (PE) och rörelseresultat (EV Ebit) beräknat på rullande 12 månaders prognoser. Båda har stigit sig till övre delen av det spann de rört sig i det senaste decenniet. Den nedre grafen visar värderingen av bolagens försäljning (EV Sales). Den indikerar att förväntningarna på bolagens marginaler är ganska höga. Nytt läge Viktar man samman de fem värderingsmåtten (direktavkastning, PBV, PE, EV Ebit och EV Sales) får man den röda linjen intill. Notera att värderingen för ett år sedan befann sig ungefär en standardavvikelse under det långa snittet. På den nivån har det för det mesta lönat sig att lägga på risk. Nu befinner sig den röda linjen en knapp standardavvikelse över det långa snittet. Inte orimligt i ett läge där vinsterna ser ut att vända, men förväntningarna på avkastning bör ändå vara lägre härifrån. Normalisering Även den relativa värderingen mellan aktier och räntor har ändrats av den senaste tidens utveckling. Nedre delen av bilden intill visar gapet mellan earnings yield på aktier (vinster i förhållande till marknadsvärden) och den långa statsskuldsräntan. Gapet på drygt 4 procent innebär att man fortfarande får bra betalt för att ta aktierisk. Men premien är inte lika anmärkningsvärd som den varit utan mer i linje med snittet för det senaste årtiondet. Mer balanserat mellan aktier och räntor, alltså. 10

11 Upp till vinsterna Med begränsat utrymme för högre vinstmultiplar, är det nu upp till vinsterna att driva marknaden vidare. Än är det dessvärre skralt med vinsttillväxten. Den övre delen av diagrammet visar de svenska bolagens kvartalsresultat. Q2 markerade en stabilisering, men bolagen vi träffat ser inte någon tydlig förbättring i Q3. Och analytikerna fortsätter att dra ned sina estimat, både för i år och nästa år. Korta indikatorer pekar upp Ändå lutar vi år att vinsterna faktiskt kommer att stiga under andra halvåret Dels på grund av lätta jämförelser. Hösten i fjol var väldigt svag. Dels pga uppsvinget för ledande makroindikatorer (se vidare Anders text). Övre delen av bilden intill visar tyska IFO, som historiskt varit den bästa indikatorn för svensk industri. I nedre delen har IFO använts som prognosvariabel för SKF:s volymer. Indikationen är att volymerna ska börja växa under andra halvåret. Och med volymerna följer normalt vinsterna. Mindre hävstång Sträcker man ut tidsperspektivet lite, blir bedömningen vanskligare. IMF (röda linjen) räknar med ca 3,5% global tillväxt nästa år och lite högre året därefter. Det är nivåer som är förenligt med runt 10% tillväxt i vinsterna för svenska bolag 2014 och Normalt underskattar man också kraften i vinsterna när de väl vänder. Mot det kan man invända att vinstnedgången varit ovanligt mild. Av de gröna staplarna framgår att de svenska vinsterna (ex Astra) legat i stort sett stilla i svackan. Bra jobbat, men det innebär sannolikt att hävstången är mindre än vanligt även på uppsidan. 11

12 Tillväxt till rabatt Bättre börshumör brukar innebära högre affärsaktivitet, och så ser det ut att bli även den här gången. Hösten har inletts med ett antal större affärer. Här hemma märks bl a förvärv på ca 10 miljarder var för Atlas och SKF. Atlas köp av brittiska Edwards understryker bolagets tillväxtambitioner. Med Edwards tar Atlas steget in på marknaden för vakuumpumpar, där det finns gott om utrymme att växa vidare. Notera också att Atlas värdering relativt marknaden är den lägsta på länge. Detta i ett läge där försäljningen ser ut att bottna... Norskt oljefynd Kvalitet till ett bra pris tycker vi också att man hittar i det norska oljeservicebolaget TGS, ledande på seismiska studier. TGS har ett riktigt starkt trackrecord både vad gäller tillväxt, lönsamhet och stabilitet. Men multiplarna har pressats av oro för lägre oljeinvesteringar. Aktien handlas till ca 6 gånger rörelseresultatet och en yield kring 6%. Här diskonterar marknaden ett på tok för negativt scenario, är vår bedömning. Läge för Lux Avslutningsvis noterar vi att Electrolux har det motigt på börsen i år trots starka indikatorer på den viktiga USAmarknaden. Husmarknadsindex NAHB har stigit till höga nivåer och konkurrenten Whirlpool noterar nytt kursrekord efter en uppgång på drygt 40 procent i år. Läge för Lux att sluta gapet? 12

13 Anders Wilson Makro Chef ränteförvaltning och makroanalys John Bornstein Aktiemarknad Chef aktieanalys Enter i korthet Enter är en fristående kapitalförvaltare specialiserad på svensk aktie- och ränteförvaltning. Vi erbjuder förvaltning i nio fonder samt diskretionär förvaltning. Förvaltarna på Enter har lång erfarenhet av kapitalförvaltning, i genomsnitt 28 år. Huvuddelen av förvaltarteamet har arbetat tillsammans i mer än 20 år. En stor del av våra kunder är institutionella placerare, som till exempel pensionsfonder och stiftelser. Vi förvaltar även kapital för privatpersoner. Du kan spara i våra fonder direkt hos oss eller via våra samarbetspartners; Avanza, Nordnet, Swedbank, Skandia Banken, Fondmarknaden.se och Pensionsmyndigheten. Enters förvaltning finns även tillgänglig för dig som sparar i Skandia Link, SEB, SPP, Länsförsäkringar, Movestic och Danica Pension. Enter startades Företaget har idag tretton anställda. Ägare är dels personalen, dels Orkla Invest AB som ägs av Orkla ASA (norskt börsnoterat företag). Fonder Aktiefonder Enter Sverige Enter Sverige Pro Enter Select Enter Select Pro Strategifonder Enter Maximal Enter Maximal Pro Räntefonder Enter Trend Räntefond Enter Penningmarknadsfond Enter Return Mer information För mer information om Enter Fonder se vår hemsida enterfonder.se eller kontakta: VD Enter Fonder Henrik Lindquist Marknadschef Richard Bentefour Marknadsassistent Ulrica Alexander Cloud Enter Fonder AB Sveavägen 17 Box Stockholm Tfn Fax Mail 13

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Nu har det, efter att vi gjort sommaruppehåll i juli, gått cirka två månader sedan vår förra marknadsanalys. För två månader sedan låg fokus på de stora prisfallen på många av världens

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Den senaste månaden har präglats av svag makrostatistik, framförallt i USA. Vår bedömning är fortsatt att detta framförallt är en effekt av osedvanligt hårt väder over there. Alla sektorer

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Vi har beslutat oss för att ändra utformningen av vår marknadsanalys något. Istället för att, som tidigare, göra en genomgång av de större geografiska regionerna; USA, Europa och Asien

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 ECB sänkte som väntat räntan i början av juni. Man sänkte utlåningsräntan med tio punkter till 0,15 procent och depositräntan, den ränta bankerna får på pengar deponerade i ECB, till minus

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Den senaste månaden har varit osedvanligt turbulent i finansmarknaderna. Vi har ju de senaste åren vant oss vid starka trender och låg volatilitet. Det mönstret bröts tydligt nu i början

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Den här månaden tänkte vi titta lite extra på de förväntningar som ligger i marknaderna inför 2014. Vi passar även på att titta lite extra på Storbritannien som kanske är en av de länder

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Den här månaden tittar vi lite extra på den senaste tidens ränte- och valutarörelser som varit betydande, inte minst till följd av ovanligt aktiva centralbanker. I mitten av januari släppte

Läs mer

Enter Fonder Marknadskommentar Oktober

Enter Fonder Marknadskommentar Oktober Oktober 18 oktober 2012 Makro Bättre amerikansk statistik Mycket svagare svensk statistik Vi tror på ytterligare räntesänkningar i Sverige i höst Makro Den senaste månaden har bjudit på blandad statistik.

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Sedan vår förra marknadsanalys har Stockholmsbörsen stigit med lite drygt tre procent (inklusive utdelningar) och marknadsräntorna har fallit med cirka 20 punkter både på korta och långa

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Det har varit en mycket händelserik månad för finansmarknaderna. Kanske framförallt eftersom ECB oväntat sänkte räntan. Endast tre av sjuttio ekonomer trodde på en sänkning redan nu i

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Riksbanken sänkte som väntat räntan vid mötet i slutet av oktober. Sänkningen var lite större än väntat och Riksbankens reporänta är nu på noll. Den lägsta räntan någonsin i Sverige. Det

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Det har varit ett par intressanta veckor sedan vår förra marknadsanalys i slutet av april. Krisen i Ukraina har fortsatt, men finansmarknadernas oro verkar åtminstone för tillfället ha

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Som väl alla vet vid det här laget valde den amerikanska centralbanken, FED, att låta sin styrränta vara oförändrad vid mötet i september. Marknadsprissättningen före mötet var cirka 30 procents sannolikhet

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Juni har varit en mycket besvärlig månad för nästan alla typer av finansiella tillgångar. Allt från statsobligationer, företagsobligationer, aktier och råvaror har fallit kraftigt i pris.

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Nu på onsdag, den 29 april, har Riksbanken direktionsmöte. Utfallet är osedvanligt osäkert. Riksbanken bedriver ju, som väl alla vet, en mycket aggressiv penningpolitik. Syftet med politiken är i första

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Oktober 2010. Med vänlig hälsning Enter Fonder AB. www.enterfonder.se

Oktober 2010. Med vänlig hälsning Enter Fonder AB. www.enterfonder.se Oktober 2010 Källa: stock.xchng Med vänlig hälsning Enter Fonder AB www.enterfonder.se Enter Fonder AB Telefon 08 790 57 00 Fax 08 790 57 50 E-mail: info@enterfonder.se Enter Sverige Senaste månaden Sedan

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Marknadsanalys februari Enter Fonder / 2013-02-22

Marknadsanalys februari Enter Fonder / 2013-02-22 Enter Fonder / 2013-02-22 14 december 2012 Makro Stor ränteuppgång Valutafunderingar Hög svensk realränta Låg svensk inflation Aktier Rivstart på börsåret Högre värdering men vinsterna vänder Axplock ur

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Sedan förra månadens marknadsanalys har ECB som väntat sänkt räntan. Börserna har fortsatt stiga och vi har haft en rekyl upp på räntemarknaderna i USA och Europas kärnländer, inklusive

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Enter Fonder Marknadskommentar September

Enter Fonder Marknadskommentar September 21 september 2012 Makro Vår räntesyn Aktier Let s twist again Q3-rapporterna lär bli svaga Bolag vi gillar Makro Denna månad har Marknadskommentaren en något annorlunda utformning. Den baseras på den presentation

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Vi fortsätter även denna månad att titta på räntemarknaderna och effekten av centralbankernas, i många fall helt extrema, penningpolitik. Som väl alla vet sänkte Riksbanken, för första gången någonsin,

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar december 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling december 2012 Portföljutveckling 2012 Portföljförändringar Konkurrentjämförelse

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Det har onekligen varit en stökig sommar. Först var det debaclet kring Grekland och nu de senaste dagarnas uppblossande oro kring konjunkturen i Kina. Man har alltså haft samma, extremlåga, ränta i närmare

Läs mer

Enter Fonder Marknadskommentar Augusti

Enter Fonder Marknadskommentar Augusti Augusti 24 augusti 2012 Makro Ljuspunkter i Europa Risk för skattemörker i USA Aktier Återhämtning i repris Börsen leder prognoserna Vinsterna går i sidled Dyrare men inte dyrt Makro När vi senast skrev

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar november 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling november Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare

Läs mer

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER 25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER Nervositeten som infann sig på finansmarknaderna för några veckor sedan försvann snabbt från investerares fokus igen. Volatiliteten,

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 14 december 2012 Denna månad tänkte vi titta lite extra på svensk statistik inför Riksbankens reporäntebesked den 17:e december. Vi tror att Riksbanken sänker räntan med 25 punkter till 0,75 procent. Anledningen

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa MAKRO & MARKNAD Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa Sveriges Riksbank har sänkt till minusränta och initierar ett program för obligationsköp. De är uppenbarligen beredda att

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Marknadsanalysen skrivs denna gång senare än vanligt, eftersom vi framförallt ville invänta de tämligen dramatiska beskeden, inte minst vad gäller penningpolitiken, i slutet av oktober. Oktober inleddes

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Global Fastighet Tillväxt 2007 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Tillväxt 2007 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Tillväxt 2007 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

US Opportunities AB. Kvartalsrapport december 2013

US Opportunities AB. Kvartalsrapport december 2013 US Opportunities AB Kvartalsrapport december 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift och förvaltning 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar 7 2 Kvartalsrapport december

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 SBAB:s finansiella riskindex visar, med hjälp av ett stresstest, hur känsliga svenska hushålls finanser är för ovälkomna förändringar på aktie-, bostads-

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN BÖRSERNA SKAKAR Allmänt: Sensommarens börsturbulens har medfört att riskläget på marknaderna ökat och investerarsentimentet försämrats. Flera stora

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT januari juni. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30.

HALVÅRSRAPPORT januari juni. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30. 1 Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30. HALVÅRSRAPPORT januari juni Totalavkastningen på fondens tillgångar uppgick till 8,3 % för första halvåret 2005.

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2007 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2007 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2007 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Hugin & Munin - Weekly Market Briefing 5-2013

Hugin & Munin - Weekly Market Briefing 5-2013 Hugin & Munin - Weekly Market Briefing 5-2013 En god start på året för aktiemarknaderna Januari månad har varit en period med stark kursutveckling på aktiemarknaderna och flera andra tecken visar på att

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Sidan 2 Botten nådd för långräntorna Sidan 4 Högt riskindex på räntemarknaden Botten nådd för långräntorna Det ser lite ljusare ut på finansmarknaderna

Läs mer

Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012

Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012 Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012 Sidan 1 Boräntorna på väg ned, sprid riskerna Sidan 4 Tidpunkten viktig för val av fast elpris Boräntorna på väg ned, sprid riskerna Vi håller fast vid prognosen att

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011 Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Portföljrapport, pensionsmedel samt avkastning av egen förvaltning per 2014-11-30

Portföljrapport, pensionsmedel samt avkastning av egen förvaltning per 2014-11-30 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2014-12-15 RS140096 Ärende 3 Åke Bengtsson, finanschef Ekonomi o finans tfn 035-134522 ake.bengtsson@regionhalland.se Regionstyrelsen Portföljrapport, pensionsmedel

Läs mer

OMX-KRÖNIKAN Fre 14 nov 2014 Skrivet av Per Stolt

OMX-KRÖNIKAN Fre 14 nov 2014 Skrivet av Per Stolt Diagram källa: INFRONT OMX-KRÖNIKAN Fre 14 nov 2014 Skrivet av Per Stolt God Morgon! 08:53 OMX-INDEX (1422,76): Trendlöst på hög nivå Så var det fredag igen. Visst gick veckan fort! Sveriges Riksbanks

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Konsekvenser för pensionsspararna

Konsekvenser för pensionsspararna Konsekvenser för pensionsspararna Collectum - Upphandling av fondförsäkring för ITP 2010 Rapport 20 januari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Konsekvens av upphandlingen... 4

Läs mer

Nettoomsättning per affärsområde 2013

Nettoomsättning per affärsområde 2013 bolaget med en gedigen historia i byggindustrin. Kan detta bolag vända och ta igen de senaste fem årens kursbesvikelse eller har bröderna Paulssons bolag gjort sitt? Bakgrund och verksamhet grundades 1959

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Strategi under maj. Månadsbrev Maj 2013. I korthet: I korthet:

Strategi under maj. Månadsbrev Maj 2013. I korthet: I korthet: Strategi under maj Ny all time high Midas kom att utvecklas mycket starkt under maj och avkastningen uppgick till 4,57%, vilket innebar en ny all time high. Som jämförelse steg STOXX Europé 600 med 1,40%

Läs mer

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport

Kapitalförvaltningens kvartalsrapport Kapitalförvaltningens kvartalsrapport Q2 2013 Innehåll Andra kvartalet 2013 3 Ekonomiska läget 4 Aktiemarknaden 7 Räntemarknaden 8 Räntekonsortiet 10 Företagsobligationskonsortiet 12 Aktiekonsortiet Sverige

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

755686001 Svenska aktier:

755686001 Svenska aktier: 755686001 Svenska aktier: +9,53 % (SIXPRX: +10,05 %) Carnegie är värdeförvaltare och investerar främst i större stabila bolag på Stockholmsbörsen. Småbolagen har gått betydligt bättre än de större bolagen

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer

Förvaltarkommentar svenska räntor Q3 2014

Förvaltarkommentar svenska räntor Q3 2014 Förvaltarkommentar svenska räntor Q3 2014 Summering Q3 2014 Företagsobligationer Under det tredje kvartalet har vi sett en tydlig divergens i företagsobligationer. Investment Grade har fortsatt givit god

Läs mer

Aktieindexobligation Norden Topp 10

Aktieindexobligation Norden Topp 10 www.handelsbanken.se/mega Aktieindexobligation Norden Topp 10 En placering i tio intressanta aktier i Norden Historisk hög avkastning, i genomsnitt 9,1 procent per år sedan millennieskiftet Möjlighet till

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

Strategi under juni. Månadsbrev Juni 2012. I korthet: Avkastning juni: MIDAS -0,02% STOXX600 4,77% SSVX90 0,11%

Strategi under juni. Månadsbrev Juni 2012. I korthet: Avkastning juni: MIDAS -0,02% STOXX600 4,77% SSVX90 0,11% Månadsbrev Juni 2012 Strategi under juni Ekonomiska problemen fortsätter liksom stödpaketen Europas ledare samlades och kom överens om nya stödpaket, vilket gladde finansmarknaderna. Aktiemarkanden steg

Läs mer

Nordic Secondary II AB. Kvartalsrapport september 2014

Nordic Secondary II AB. Kvartalsrapport september 2014 Nordic Secondary II AB Kvartalsrapport september 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 Portföljöversikt 6 Marknadskommentar 7 2 KVARTALSRAPPORT SEPTEMBER

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

VECKOBREV v.38 sep-11

VECKOBREV v.38 sep-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska BNP-tillväxten för det andra kvartalet fastställdes till 0,9 % medan årstakten fastställdes till 4,9 %. Preliminära siffror var 1,0 % samt 5,3 %. Revideringarna

Läs mer

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta PROMEMORIA Datum 2006-12-15 FI Dnr 06-10630-200 Författare Martin Blåvarg, Tomas Flodén, Katarina Höller Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113

Läs mer

Månadsrapport januari 2013

Månadsrapport januari 2013 Månadsrapport januari 2013 Våra analytiker beskriver rådande marknadsläge och prognoser för kommande månad. I rapporten får du också förslag på placeringar samt fördelning mellan aktier och räntor. Fördelning

Läs mer

Plain Capital StyX 515602-5396

Plain Capital StyX 515602-5396 Halvårsredogörelse för Plain Capital StyX Perioden 2015-01-01-2015-06-30 Plain Capital StyX 1 Bäste andelsägare, Halva året har nu passerat och det är dags att summera tiden som gått. Året inleddes med

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

Sveriges börsklimat idag och framöver. Dec 2013

Sveriges börsklimat idag och framöver. Dec 2013 Sveriges börsklimat idag och framöver Dec 2013 Stockholmsbörsen i topp! Källa: SEB Sveriges framgång Exportinriktad ekonomi Innovation Forskning Stockholmsbörsen Energi 1% Material 3% Finans 30% Industri

Läs mer

Månadsbrev maj 2015. Anders Nilsson, VD Granit Fonder

Månadsbrev maj 2015. Anders Nilsson, VD Granit Fonder Månadsbrev maj 2015 Maj gav oss hopp om en fortsatt positiv börs, även om månaden började negativt med efterskalv från ett turbulent april. Greklandskrisen fortsätter att skapa en viss oro på Europabörserna.

Läs mer

Strategi under maj. Månadsbrev Maj 2012. I korthet: Avkastning maj: MIDAS -3,45% STOXX600-7,21% SSVX90 0,12%

Strategi under maj. Månadsbrev Maj 2012. I korthet: Avkastning maj: MIDAS -3,45% STOXX600-7,21% SSVX90 0,12% Månadsbrev Maj 2012 Strategi under maj Politisk och finansiell instabilitet Rekylen som startade i april på aktiemarknaderna tilltog i omfattning under maj. Politisk oro inför nyvalet i Grekland med dess

Läs mer

INFLATIONSRAPPORT 2002:3

INFLATIONSRAPPORT 2002:3 LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGEN I samband med den kraftiga nedgången på världens börser de senaste åren, har livförsäkringsbolagen och deras allt mindre värda aktietillgångar hamnat i fokus. Frågor har rests om

Läs mer

VECKOBREV v.24 jun-15

VECKOBREV v.24 jun-15 0 0,001 Makro Veckan En grekisk som konkurs gått kommer allt närmre efter att söndagens förhandling avbröts efter endast 45 minuter eftersom det förslag Grekland lade fram inte innehöll de ändringar av

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Under oktober fortsatte räntemarknaderna att påverkas av låga inflationstal, expansiv penningpolitik och stigande oro kring den ekonomiska

Läs mer