Rehabiliteringsmedicinska kliniken

Transkript

1 Rehabiliteringsmedicinska kliniken Rehabilteringsmedicinska kliniken ansvarar för den specialiserade rehabiliteringen av personer med funktionshinder efter skador och sjukdomar i nervsystemet. Kliniken består både av slutenvård, avd 55 och en öppenvårdsenhet med ett antal specialiserade team/mottagningar. På kliniken arbetar läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, logoped, sjukgymnast, kurator, psykolog, musikterapeut och dietist. Varje termin tar vi emot ca 30 studenter + studiebesök och fältstudier, inom dessa professioner. Vi har också tagit emot studenter som genomfört något förbättringsarbete på kliniken. Studenter har förbättrat vår hemsida på ett mycket bra sätt. En studentgrupp har intervjuat patienter och personal för att se över vårdmiljön och sedan presenterat förslag på förbättringar i de nya lokalerna som byggs till Vi är fyra huvudhandledare från olika professioner på kliniken; arbetsterapeut, logoped, sjukgymnast och sjuksköterska. Läkarna representeras av en ST-läkare med VFU-ansvar. Vår viktigaste uppgift är att tillsammans med bashandledarna planera för studentens VFU och stötta bashandledarna i handledningen av studenterna. För att vi som huvudhandledare ska kunna fullgöra vårt uppdrag träffar vi regelbundet, 3-4 träffar/termin, centrumets kliniska adjunkt/kliniska lektor. Vi deltar även på seminarier, föreläsningar och andra kurser som anordnas för huvudhandledare. Ett exempel på detta är att varje år inbjuda arbetsterapeuter, sjukgymnaster och logopeder till ett seminarium kring handledning. Seminariet genomförs och planeras tillsammans med vår kliniska lektor och övriga huvudhandledare på centrumnivå. Övergripande syfte med dessa seminarier är att stärka och utveckla tillämpningen av PBL i handledningssituationen. De senaste årens seminarier har bla haft fokus på lärstilar och peer-learning. Vi har även vid något tillfälle bjudit in företrädare för utbildningsprogrammen för att diskutera lärandeplan och bedömning. Huvudhandledaren för sjuksköterskorna bjuder in studenterna till en introduktionsträff då de får en rundvisning på avdelningen och information om våra patientgrupper. Studenterna upplever introduktionen som mycket positiv och är en bra start inför kommande VFU-period. Samtliga studenterna har också tillgång till information på vår hemsida. På avdelningen finns tre sjuksköterskor som har gått utbildning via Hälsouniversitet för att kunna vara bedömningsansvariga sjuksköterskor vid Nationell Klinisk Slutexamination (NKSE). Ett mål som vi har är att tillsammans med bashandledarna följa upp den gångna terminens VFU för att på så sätt både kunna förbättra och/eller förstärka olika moment inom handledningen. Alla sjuksköterskor som är bashandledare har genomgått Hälsouniversitets handledarutbildning och det har även flertalet arbetsterapeuter, logopeder och sjukgymnaster gjort. Ambitionen är att alla bashandledare minst ska ha den handledarutbildningen. På kliniken har studenterna stora möjligheter att få inblick i och delta i ett interprofessionellt arbetssätt. Flera studenter har jämfört sin VFU här med kurserna HEL 1 och Hel 2 men att detta är på

2 riktigt. Kliniken har ett sedan länge ett välutvecklat interdisciplinärt arbete som studenterna på ett naturligt sätt blir en del av under sin VFU. De blir en del av samarbetet mellan professionerna, de har möjlighet att träna sig i den kommande yrkesrollen samt får en kännedom om och förståelse för andra professioner och kompetensområden. Vid flera tillfällen under en termin har studenter från de olika programmen sin VFU på kliniken. Med stöd av handledare från respektive profession har studenterna möjlighet att tillsammans arbeta kring patientens omvårdnad och rehabilitering. Detta gör att lärandet får ett tydligt patientfokus. Studenternas erfarenheter från basgruppsarbetet kan tydligt omsättas på kliniken, både när det gäller samarbete/teamarbete, både med den egna såväl som andra professioner men också kopplingen till problemlösningsmodellen som används i basgruppsarbetet. Som exempel kan nämnas träning och aktiviteter som genomförs i gymnastiksalen. Där kan flera professioner samlas kring bedömning, behandling och träning för den enskilda patienten. Varje år följer vi noga upp studentenkäten. Tillsammans med klinisk lektor analyseras resultatet och vi diskuterar hur vi bör arbeta vidare utifrån resultatet. De senaste åren visar på mycket goda resultat. Vår vision är att än mer tydligt fokusera på integration mellan de olika programmen och det interprofessionella lärandet i handledningen av studenter. Under våren planerar vi att på kliniken genomföra ett integrationsseminarium. All forskning som bedrivs är kliniskt förankrad och hela tiden försöker vi att använda oss av forskningsresultat kliniskt. Verksamheten kvalitetsutvecklas dagligen genom ett öppet klimat där diskussioner och reflektioner är välkomna från såväl personal som studenter. Klinikens medarbetare upplever den verksamhetsförlagda utbildningen som en mycket stimulerande komponent i det dagliga uppdraget vilket också återspeglas i att studenter och medarbetare helt enkelt har mycket roligt tillsammans.

3 Rehab Väst Det finns en lång tradition inom Rehab Väst att se studenten som en av våra viktigaste kunder, där studenten från dag 1 till avslutad praktik ska vara sedd och erbjudas individuellt anpassad handledning utifrån utbildningarnas specifika krav och sina egna mål för praktiken. Vi är stolta över vår studenthandledning, som också bekräftats av studenterna genom bra resultat i utvärderingarna i VFU-KURT. Studenternas värdering av tillräcklig handledning för att nå mina lärandemål vt 2012 är för Sg = 4,6 (PV) 5,0 (SV); At = 4,5 (PV) 4,4 (SV) Log = 5,0 (PV). I vilken utsträckning handledarna har tillämpat PBL är studenternas värdering: Sg = 4,6, At = 4,5 och Log = 5,0. Rehab Väst har 5 huvudhandledare fördelade på öppenvård, slutenvård arbetsterapi och sjukgymnastik samt logopedi. För uppdraget innebär det att huvudhandledaren finns nära handledarna ute i våra verksamheter för ökad möjlighet till stöd under praktiktiden. Huvudhandledarna har tydliga uppdrag, som utgår ifrån HU:s uppdragsbeskrivning för Huvudhandledare. Ett av huvudhandledarnas uppdrag är att arrangera en handledardag för alla handledare i syfte att utveckla kompetensen hos alla handledare och att det under denna dag också finns möjlighet att lära av varandra. Där återkopplas resultatet av VFU-KURT och i gemensamma diskussioner tas förbättringsförslag fram. Dagen innehåller också en inspirationsföreläsning för att ytterligare öka engagemanget för studenthandledningen. Alla handledare uppmuntras att gå på de handledarutbildningar som erbjuds inom NSV eller logopedprogrammets egna handledarutbildning. I lönekriterierna för 2012 och 2013 är studenthandledning ett baskrav för alla medarbetare. I PoU-samtalet mellan närmaste chef och medarbetaren ingår samtal om studenthandledning och behovet av handledarutbildning. Rehab Väst har under 2012 tagit emot 21 arbetsterapeutstudenter, 17 sjukgymnaststudenter samt 16 logopedstudenter. Dessutom har 54 studenter gjort fältstudier och ytterligare 16 sjukgymnaststudenter har gjort praktik inom Ländryggskurs med specifik handledning inom OMT/MDT. Det är en omfattande verksamhet, som de flesta medarbetare är delaktiga i. Alla sjukgymnast- och arbetsterapeutstudenter erbjuds programvisa gemensamma introduktioner med grundläggande information, vilket har mottagits väl av studenterna. Det ger möjlighet att under trevliga och avspända former kunna ställa frågor och diskutera den kommande praktiken, vilket skapar trygghet inför den specifika praktikplaceringen. Det är värdefullt att studenterna får möjlighet att lära av varandra genom Peer-learning. Vi gör det genom att två studenter från samma program alt studenter från olika program får möjlighet att arbeta tillsammans med samma patient. Inom logopedprogrammet är det en regel att vi tar emot två studenter samtidigt. Teamarbete med flera professioner sker inom bla Neurorehabilitering, men också inom den slutna vården och primärvården. Det ger många möjligheter för studenterna att

4 delta i teamets olika kompetenser och skapar respekt och tydlighet för varandras yrkesområden. Vi erbjuder också studenter att delta i integrationsseminarier inom NSV, där sjuksköterske-, sjukgymnast-, logoped- och arbetsterapeutstudenter möts för att få möjlighet att särskilt arbeta med patientens integrerade behov av omvårdnad och rehabilitering. Logopedgruppen inom Rehab Väst ( 4 logopeder) tar emot ett stort antal studenter per logoped varje år. För att tillgodose studentens behov under den relativt korta VFU perioden är det viktigt att studenten får se så många olika typer av patienter och samtidigt följa några patienter under en längre period. Det ställer krav på planering och ett flexibelt arbetssätt inom logopedgruppen, där alla bidrar till att tillgodose studentens individuella praktikmål. Studenterna förväntas ta ett stort ansvar för sin praktik och som stöd för studentens utveckling använder logopederna sig av Gibb s reflektionscykel. Den används ibland före och efter varje besök och ibland i början och i slutet av dagen, beroende på studentens behov och önskemål. VFU är ett gemensamt uppdrag för hela logopedgruppen där det långsiktiga målet är att bidra till att blivande kollegor får en bra grund att stå på inför sin framtida yrkesutövning.

5 Ortopedkliniken, US Ortopedkliniken i Linköping har lång erfarenhet av handledning av studenter. Här är studenter en naturlig del av verksamheten. Vilket påvisas att KURT- utvärderingen där studenterna uppskattade bemötande till 4.9 av 5. Vi var först i världen att införa en undervisningsavdelning. Här genomför studenter från sjuksköterske-, sjukgymnast-, arbetsterapeut- och läkarutbildning en placering på 2 veckor. Verksamheten erbjuder studenterna på övriga avdelningar inom kliniken möjligheten att jobba interprofessionellt genom att samarbeta med exempelvis sjukgymnast och arbetsterapeut. En till två gånger per termin samordnar huvudhandledarna ett interprofessionellt moment med sjuksköterske-, arbetsterapeut och sjukgymnaststudenter. Det innebär att studenten med hjälp av handledaren väljer en patient/scenario. Studenterna får sedan möjligheten att göra en bedömning för att sedan diskutera utifrån sin respektive profession likt en basgrupp på utbildningen. Idag är vi två huvudhandledare på avdelning 31b och 31A som arbetar med den verksamhetsförlagda utbildningen av blivande sjuksköterskor. Vi har en viktig roll som huvudhandledare då vi lägger schema, utser bashandledare, informerar och introducerar studenterna innan VFU samt ger stöd till studenterna och bashandledare. Vi fungerar även som en länk mellan universitet och verksamheten. Sedan 2010 har vi en studentsal där fyra studenter från samma termin genomför sin verksamhets förlagda utbildning. På studentsalen får studenterna ansvara för omvårdnaden kring patienterna. Med hjälp av bashandledare, undersköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut får studenterna handledning och därmed stöd att tänka på helheten kring patienten. Bland annat lär studenterna basal omvårdnad, delegering, prioritering och samarbete med andra professioner. Vi huvudhanledare har ett nära samarbete med studentansvarig undersköterska för att främja samarbetet mellan sjuksköterskestudenter och undersköterskelever. Vårt motto är att det inte finns några gränser. I samband med införande av studentsalen arbetades fram ett loggblad utifrån Gibbs reflektionsmodell som underlättar för studenten att reflektera över sin dag. Studenten får möjligheten att skriva ner händelser, känslor, tankar mm. Samtidigt som studenten reflekterar över vad som har varit bra och vad som skall förbättras genom att skriva en förenklad handlingsplan. Handledaren reflekterar sedan över studentens och sitt eget handlande. Med hjälp av loggbladet kan vi göra en rättvis bedömning av studenten vid mitt- och slutbedömning. För att studenterna skall få en helhetsbild av patientens vårdflöde och omhändertagande erbjuds studenten möjligheten till fältstudier på mottagning och operation. Genom en god kommunikation med kontaktlärare från utbildningen kan vi tidigt lösa olika problem som berör studenten och verksamheten, till exempel schema- och bedömningsfrågor.

6 Vårt mål är att alla handledare på kliniken skall gå handledarutbildning som kliniska adjunkter samordnar. Syftet är att stödja studenterna att uppnå sina uppsatta mål genom att skapa en god lärandemiljö som främjar problembaserat lärande. De flesta av oss är bekanta med problembaserat lärande vilket är en fördel för studenten och handledaren. Med hjälp av vårdenhetschefen har vi idag större möjligheter att fortbilda oss. Bland annat genom att gå handledarutbildning på 7.5 HP. Vilket uppmuntrar oss och bashandledare till att engagera oss mer i studentarbete. Nya medarbetare får mycket stöd och utbildning för att i ett tidigt skede kunna bli handledare. Vi huvudhandledare får tid och möjlighet att gå på olika konferenser, möten och utbildningar. Bland annat åker vi årligen till verksamhetsförlagda konferensen. Vilket gör att vi alltid är uppdaterade med senaste forskning och resultat inom pedagogisk utveckling. All förbättringsarbete sker utifrån studenternas utvärdering (KURT) efter genomförd verksamhetsförlagd utbilding. Till exempel fortbildning av handledare på grund av lägre resultat (3.9) i KURT vad gäller tillämpningen av PBL bland handledare.

7 Geriatriska kliniken, US Motivering: Anledningen till föreslagna nomineringen är det omfattande arbete som kliniken engagerar sig i undervisningen med tanke på både VFU för läkarstudenter och den interprofessionella verksamheten som bedrivs på KUA. Vi arbetar aktivt med tillämpningen av uppdragsbeskrivningen som Hälsouniversitet och Landstinget i Östergötland nyligen uppdaterat. Man strävar efter förbättringar av introduktionsprogram för att ytterligare höja kvalité för studenter under placeringar på kliniken. Problembaserat lärande är ett naturligt arbetssätt eftersom Geriatriska kliniken tar numera huvudsakligen emot patienter från akutmottagningen vilket ställer höga krav på både snabbt och effektivt omhändertagande. De multisjuka patienter med komplex sjukdomsbild som vårdas på våra avdelningar skapar en utmärkt möjlighet att öva teamarbete och samtidigt utveckla sin egen yrkesroll. Läkarstudenter uppmuntras att genomföra fältstudier som i mån av tid redovisas inför läkargruppen. KUA personalen har redan genomgått en skrädarskydd handledarutbildning ordnad av HU (7,5p) i syfte att höja pedagogiska färdigheter. Man bedriver en kontinuerlig utveckling av handledarkompetens genom pedagogisk fortbildning med hjälp av Pedagogiskt Centrum. Det pågår samarbete mellan övriga undervisningsavdelningar i regionen där man bl.a. utbyter pedagogiska erfarenheter och utarbetar målen för klinisk placering samt bedömningsinstrument för godkännande av elever. Studenter ger oss mycket positiva återkopplingar vilket ses i utvärderingar KURT och lokalt framtagna enkätundersökningar. VFU-priset skulle stimulera medarbetare på kliniken till ytterligare arbete i området och skulle visa att deras möda uppskattas.

8 Kardiologiska kliniken På kardiologiska kliniken och kärlkirurgen är vi tre huvudhandledare. Vi arbetar inom en stor enhet, med både medicinsk och kirurgisk inriktning. Personalens rotering mellan avdelningar ställer krav på organisering av studentarbetet. Vi tar emot studenter samt utbytesstudent på kardiologen per termin. Dessa placeras ut på en av våra fyra avdelningar: 7,8, HIA samt avdelning 78. Inför den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU hålls en introduktionsdag där studenterna får en inblick i våra verksamheter samt får utöva praktiska moment som förekommer mycket på avdelningarna, t.ex. EKG. Under VFU har studenterna en fältstudiedag i den polikliniska verksamhet som bedrivs på Seldingerenheten samt en dag på kardiologmottagningen. På huvudhandledarträffar inom Hjärt- och medicincentrum utbyter vi erfarenheter samt delar tips och idéer med varandra, något som är väldigt användbart för utvecklande av oss som huvudhandledare, och som i sin tur leder till att driva arbetet med studenter framåt. Vi huvudhandledare har gått handledarutbildning samt gått på flera årliga VFU- konferenser. Några medarbetare får chansen varje termin att gå handledarutbildningen. Detta ökar förståelsen för att arbeta med problembaserat lärande, PBL och är framförallt viktigt för medarbetare som inte läst detta i grundutbildningen. Peer Learning är ett arbetssätt som vi arbetat med under fler år. Studenter i termin 3 och 4 arbetar i par tillsammans med en handledare. Detta ställer högre krav på att handledaren har god insikt i att arbeta problembaserat med studenter. Peer Learning skapar självförtroende och trygghet hos de flesta studenter då de mer självständigt tillägnar sig kunskap och förståelse för vad sjuksköterskeyrket kräver. Detta innebär högre krav samt eget ansvar för att få en helhetsbild och nå de mål angivna i kurs- samt lärandeplan. Muntlig samt skriftlig reflektion är en viktig del i studenternas utveckling. Gibb s reflektionscykel ligger till grund för de loggblad vi använder. Ett studentrum har utformats på avdelning 78. Där finns litteratur som har köpts in för studenter och medarbetare som kan utnyttjas under arbetspasset. Studenterna ska känna att det finns en miljö som är avsedd för dem, vilket i sin tur skapar ökad trygghet och trivsel. Vårt mål och ambition är att ständigt arbeta mot att skapa goda förutsättningar för studenterna. Glädjande respons från KURT -utvärdering bidrar till ökad motivation och engagemang att driva uppdraget vidare. Ann-Charlotte Andersson, Katrin Jakobsson, Sofia Pettersson. Huvudhandledare på Kardiologiska kliniken samt Kärlkirurgen, Linköping

9 Klinisk kemi primärvård, DC Styrkta av förra årets hedersomnämnande har vi under året som gått fortsatt att utveckla vårt arbete kring studenthandledning och den verksamhetsförlagda utbildningen. Sista årets arbete inkluderar bl.a. utveckling av den valbara fördjupade VFU:n för studenterna på kompletteringsprogrammet till biomedicinsk analytiker gör. I denna grupp varierar de teoretiska och praktiska färdigheterna mycket vilket kräver en större individuell anpassning. Vi har utformat 15 utgångspunkter som kan användas som stöd och stimulera fördjupning inom olika områden. Varje student väljer vilka områden denne vill/behöver fördjupa sig i. I enighet med HU:s PBL-modell ska studenten från och med nu skriva en individuell lärandeplan (ILP) inför sin VFU. Vi ser vikten av att studenten funderar kring det kommande lärandet, vilka resurser som tillhandahålls och hur dessa utnyttjas på bästa sätt. I den reflektionsuppgift som studenten lämnar in efter avslutat VFU vill vi nu att studenten utvärderar sitt lärande i förhållande till sin ILP. Vi provade också peer-learning på tre arbetsplatser. Dessa moment utföll med blandade resultat och här finns utrymmer för förbättringar. Studenterna var i år fördelade på 23 primärvårdslaboratorier. Vi har utökat antalet bashandledare, och är nu 15 stycken, för att förbättra och underlätta handledning, bedömning och det praktiskt logistiska gällande personalrotation. Utbildningar som huvudhandledare (HH) och bashandledare (BH) har deltagit i under året inkluderar: - Lärande och undervisning i hälso- och sjukvårdsutbildningar, 7,5 hp (HH) - Heldag handledarutbildning om bl.a. peer-learning (HH) - Heldag handledarutbildning om bl.a. teoretiska grunder för studentcentrerat lärande, konstruktiv återkoppling och kriterier för bedömning. (2 x HH + 10 x BH) - Problembaserat lärande i verksamhetsförlagd utbildning, fyra tillfällen (3 x BH) Vi har lärt oss mycket av den handledarkompetens som finns på HU och i landstinget. Att läsa övriga nomineringar till förra årets pris var givande. Som biomedicinska analytiker har vi inte alltid patienten i centrum på samma sätt som andra vårdprofessioner har och arbetet och handledningen kan därför se lite annorlunda ut. I september deltog huvudhandledarna och sex bashandledare i ett studenthandledarforum under Diagnostikforum i Jönköping, en ny nationell mötesplats för biomedicinska analytiker. Forumet bjöd på erfarenhetsutbyte mellan handledare som handleder studenter från samma utbildningsprogram men från olika universitet och högskolor. Vi diskuterade formen för ett nationellt handledarnätverk, där vi är engagerade. Parallellt diskuterades VFU och handledning på ett studentforum. Vi har tagit del av deras synpunkter och kommer att använda dessa i arbetet för att förbättra vår verksamhet. Vi konstaterar glatt att studenterna fortsätter att ge våra handledare och vår VFU gott betyg (medel 4,4) De tycker att perioden är mycket utvecklande vilket faktiskt är huvudsyftet. Klinisk kemi primärvård, Diagnostikcentrum, Huvudhandledare Linda Tillmar, Med Dr, leg BMA och Jenny Walldén, Med Dr, leg BMA

10 MAVA, Medicinsk Akutvårdsavd. Inom den medicinska akutsjukvården tar vi emot studenter från många olika utbildningar. Verksamheten är en utmärkt lärandeplats då sjukdomsbredden på patienterna är stor. Vi lägger stor vikt vid att utveckla handledningen efter rådande förutsättningar i en verksamhet som ständigt förändras och utvecklas. På Medicinska akutklinikens vårdavdelning MAVA har vi lång tradition av en välorganiserad och välfungerande handledning under VFU där vi arbetar med en Huvudhandledare för sjuksköterskestudenter sedan 2001 och en Huvudhandledare för undersköterskestudenter sedan Båda har avsatt tid för uppdraget, ca 10%, samt en utarbetad uppdragsbeskrivning. För sjuksköterskestudenterna organiserar Huvudhandledaren handledarskapet genom att utse lämpliga bashandledare samt stötta dessa i den problembaserade handledningen. Huvudhandledaren och läser alla studenters Lärandeplaner och möter också alla sjuksköterskestudenter i patientarbetet, för att kunna vara delaktig och stötta bashandledarna i bedömningsmomenten. Lärandeplanerna används som bas och medel för att studenten ska uppnå sina mål. Under årens lopp har vi vidareutvecklat studenthandledningen att arbeta dels med peer-learning, dels med bashandledare som blir studenternas nära handledare. En bashandledare har också en utarbetad uppdragsbeskrivning med klara riktlinjer. Ett studentpar får en eller två bashandledare. Ambitionen är att arbeta med samma bashandledare från termin till termin för att främja så god bedömningsvana som möjligt av de olika respektive terminerna av sjuksköterskestuderande. Vi har lärt oss att studenternas patientperspektiv är det viktigaste för lärandet. Med akutvårdens snabba patientflöde och följaktligen korta vårdtider, så placeras sjuksköterskestudenterna i vårdlag som de får följa under hela VFU-perioden. Detta för att få så god patientkontinuitet som möjligt. Vi försöker styra bashandledarna till studenternas vårdlag men dagar då detta inte är möjligt möter studenterna andra sjuksköterskor som handleder för dagen. Det är en väl inarbetat rutin hos både sjuksköterskor och undersköterskor att återkoppla hur studenterna arbetar, till antingen bas- eller huvudhandledare och också skriva i studenternas loggböcker. På MAVA har vi en övervakningsenhet med intermediär inriktning, MOA. Där vårdas svårt sjuka patienter med ökat övervakningsbehov, möjlighet finns för kontinuerlig övervakning av vitalparametrar samt möjlighet till mer behandling i form av tex CPAP, Bipap, Trombolys samt invasiv övervakning med inneliggande artärkateter. Denna enhet kräver våra mer erfarna sjuksköterskor, de som vi vill ha som bashandledare. Vi söker olika varianter att handleda på bästa sätt utifrån dessa förutsättningar. Ett sätt är att ta med studenterna in på MOA tillsammans med bashandledarna. Det ställer stora krav på handledarna att få studenterna att kunna ta för sig av verksamheten där. Miljön är annorlunda jämfört med ett vårdlag ute på avdelningen och patienterna är sjukare, vilket kan kännas skrämmande för en del studenter. Vi vill dock inte undanhålla MOA då den är en mycket viktig lärandeplats. Tvärtom så blir organsystemen på en svårt sjuk patient mycket synliga där, vilket är bra för studenterna och deras lärande. Dock måste arbetsbelastningen beaktas för sjuksköterskorna på MOA. Därför arbetar

11 vi oftast med en sjuksköterskestudent åt gången där. Ett sätt att hantera val av bashandledare är att ett studentpar får två bashandledare en erfaren sjuksköterska som gör mycket av sin arbetstid på MOA OCH en nyare, mer ovan sjuksköterska som studenterna möter på det vanliga vårdlaget. Denna mix har visat sig fungera bra. Då möts också van och mindre van sjuksköterska på ett bra sätt, då de gemensamt ska bedöma sina studenter. Under VFU för utbytesstudenter arbetar vi också med samma bashandledare för att få god kännedom, dels av medicinska termer på engelska men också av de dokument, lärandeplan och bedömningsformulär på engelska, som följer utbytesstudenten. Meningen är att VFU för en engelsktalande student ska bli lika meningsfull som för svensktalande studenter.

12 Vårdcentralen Valla Inom ramen för utbildning av vårdpersonal utgör placeringar på vårdcentral en betydande del. Av det skälet är det av yttersta vikt att verksamheterna är rustade att ta emot de blivande medarbetare som utbildas på hälsouniversitetet. Vi har på Valla vårdcentral därför under hösten 2012 tillsatt en grupp arbetskamrater som har haft till uppgift att inventera vår nuvarande hantering av studenter på vårdcentralen. Upplevelsen har varit att utvecklingsarbetet med VFU gått i stå senaste åren och en översyn har varit nödvändig. Efter detta har vi inventerat terminsinnehållen och intervjuat studenter för att bilda oss en uppfattning om vad som efterfrågas för att en placering skall vara givande och trevlig. När man sammanfattat svaren ser man unisont att studenterna efterfrågar en ökad grad av krav från placeringen, mera självständigt arbete (egna patienter med stöd av handledare). Vi har då efter detta genomfört följande: Välkomstbrev till studenten 2 v före placering (i första etappen rör detta läkarstudenter) Egen schemarad med luftigare schema för handledaren Ordentlig genomgång första dagen Eget arbetsrum Sit in (nivå 4) tidigt samt fortlöpande Egen mottagning - studentmottagning (nivå 3) Utvärdering, såväl KURT som egenformulerad enkät Detta projekt har vi dokumenterat och skrivit PM om och finns tillgängligt för alla medarbetare. Samtliga yrkeskategorier på vårdcentralen är engagerade i projektet. Fortlöpande kommer arbetet att utvärderas kritiskt och vår förhoppning är att studenterna kan bidra med värdefull förbättringsinformation. Detta projekt kan alltså stoltsera med att innehålla samtliga delar av de som beskrivs i instruktionen ovan. För ytterligare frågor är ni välkomna att höra av er.