GIH:s arbete för ökad forskningsanknytning av lärarutbildningen

Transkript

1 GIH:s arbete för ökad forskningsanknytning av lärarutbildningen Rapport för läsåret 2004/05 samt ht 2005

2 Bakgrund Sedan läsåret 2003/04 har lärarutbildningsnämnden (LUN) vid GIH tilldelats kr per termin för riktade insatser för en förstärkt forskningsanknytning av lärarutbildningen. En viss del av dessa medel har använts till anställning av en projektledare på 50 % (Åsa Liljekvist). Den första delen av föreliggande rapport avser det arbete som har samordnats och utförts inom ramen för denna anställning från och med juli 2004 till och med december (För redovisning av läsåret 2003/04, se separat rapport på GIH:s hemsida under forskningstemat Utbildningsvetenskap.) Som stöd i sitt arbete har Åsa Liljekvist haft en arbetsgrupp som har sammanträtt ca. 2-4 gånger per termin. Denna grupp har haft följande medlemmar: Jane Meckbach (LUN:s ordförande), Tage Sterner (studierektor för lärarprogrammet), Karin Redelius, Håkan Larsson och Birgitta Fagrell (lä 04-05) samt Gi Broman (ht05). Den andra delen av denna rapport redovisar de mindre projekt som stötts via LUN för att stärka dels den praktiknära forskningen dels projekt inom pågående utbildning för att stärka forskningsanknytningen av lärarutbildningen vid GIH. 1. Åtgärder inom projektledartjänsten De huvudsakliga åtgärder som arbetet har koncentrerats kring är följande: Läsåret 2004/05: Genomförande av den fristående 5-poängskursen Praktiknära forskning för GIH:s lokala lärarutbildare samt en mindre andel av GIH:s lärare. Genomförande av fortbildningsserien Kunskap i praktik och teori för lärargruppen på GIH samt en mindre andel lokala lärarutbildare. Arbete med riktlinjer för studentuppsatser. Handledning av lärarstudenters uppsatser och forskningsprojekt på olika nivåer i lärarutbildningen. Höstterminen 2005: Genomförande av den fristående 5-poängskursen Praktiknära forskning för GIH:s lokala lärarutbildare samt en mindre andel av GIH:s lärare. (Hela läsåret 2005/06.) Genomförande av ett kvantitativt forskningsprojekt i anslutning till kursen Projektarbete (PA1) på lärarutbildningen. Handledning av en undersökning om ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan, utförd av två lokala lärarutbildare. Arbete med seminarieserien För nytta och nöje för GIH:s lärare. Fristående 5-poängskurs: Praktiknära forskning (2004/05 samt 2005/06) Med hjälp av förarbete under läsåret 2003/04 i form av ett nätverk och en seminarieserie om praktiknära forskning, kunde vi fånga upp de lokala lärarutbildare som hade ett intresse av att fördjupa sig och själva jobba med praktiknära forskning. Initialt var detta tänkt att ske med hjälp av grupper av lokala lärarutbildare och en GIH-lärare som skulle fungera som handledare. Syftet med dessa grupper skulle vara att öka de lokala lärarutbildarnas intresse och möjlighet att arbeta med egna forskningsprojekt på sina skolor. Vi insåg dock ganska 1

3 snart att en kurs med samma syfte var mer fruktbar eftersom den även kunde ge andra vinster såsom högskolepoäng och formell kompetens, plus att det var en mer konkret verksamhet vilket gjorde det lättare för lärarna att motivera ett deltagande inför sina rektorer. Syftet med kursen är att introducera GIH:s lärarutbildare i det praktiknära forskningsområdet. Målet är att kursdeltagarna ska genomföra ett praktiknära forskningsprojekt, och kursen syftar till att ge verktyg för detta. Efter avslutad kurs skall kursdeltagaren: - ha förståelse för hur praktiknära forskning kan användas i skolutvecklingssyfte. - ha tränats i att använda intervju, enkät samt observation som forskningsmetoder. - ha kunskaper om hur man genomför praktiknära forskningsprojekt. - ha förvärvat verktyg för skriftlig dokumentation och muntlig presentation av ett forskningsprojekt. Kursens innehåll kan delas upp i följande moment: intervjumetod ca. 1 p, enkätmetod ca. 1 p, observationsmetod ca. 1 p samt ett eget praktiknära forskningsprojekt ca. 2 p. Var och en av de tre forskningsmetoderna enkät, intervju och observation behandlas på samma sätt: först ges en introduktionsföreläsning om metoden, sedan får deltagarna en övningsuppgift där de ska läsa om metoden och själva genomföra den samt skriftligen rapportera sitt genomförande, och vid nästa kurstillfälle diskuteras de gemensamma erfarenheterna av respektive metod. Som examinationsuppgift genomförs avslutningsvis en undersökning på den egna skolan med hjälp av en eller flera av de genomgångna metoderna, vilken dokumenteras skriftligt i en rapport (finns tillgängliga på GIH:s hemsida under forskningstemat Utbildningsvetenskap) samt muntligt för resten av kursdeltagarna. Kursen motsvarar 5 högskolepoäng på c-nivå och utgör den s.k. ämneskurs som tillsammans med vetenskapsteori/forskningsmetodik (5 p) och uppsats (10 p) ingår i c-kursen. Eftersom den behandlar det konkreta genomförandet av olika forskningsmetoder kan den också ses som en bra mjukstart för de lärare som vill fortsätta med resten av c-kursen, och som kanske inte har studerat på länge. De vinster som kommer av detta kursupplägg är flera, och alla parter involverade i GIH:s lärarutbildning har något att vinna. För kursdeltagarnas del innebär kursen dels en formell kompetensutveckling i form av högskolepoäng, vilket kan komma denne tillgodo både i vidare studier och i exempelvis lönesättning. Dessutom innebär den en informell kompetensutveckling, vilket handlar om att utvecklas i sin lärarroll genom att ha ett problematiserande och undersökande förhållningssätt i sin yrkesvardag. Vinsten för GIH är att vi får lokala lärarutbildare som hela tiden utvecklar sin undervisning och som kan ge studenterna konkreta exempel på hur man kan beforska sin egen yrkesverksamhet. Skolornas vinst handlar om att de får kompetenta lärare som utvecklar sin lärarroll och sitt ämne och som med sina projekt även kan bidra till skolans utveckling. Kursen genomförs med sex kurstillfällen mellan oktober och juni. Förutom lokala lärarutbildare, som utgör majoriteten av deltagarna, går även ett mindre antal av GIH:s lärare i ämnet idrottslära kursen. Läsåret 2004/05 var antalet deltagare till en början högt (ca ) men sjönk efterhand till 13 stycken, framför allt beroende på att många deltagare saknade stöd 2

4 i form av avsatt arbetstid från sina arbetsgivare. Ungefär hälften av dessa har i nuläget genomfört alla uppgifter och godkänts på kursen. Läsåret 2005/06 hade kursen ca. 15 deltagare från början, vilket under höstterminen sjönk något till 12. Fortbildningsserien Kunskap i praktik och teori (ht 2004) Fortbildningsserien utgjorde en fortsättning på de två fortbildningsdagar på temat praxisnära forskning som anordnades i juni -04 för GIH:s lärare och lokala lärarutbildare. Frågor som behandlades var av typen: - Vad är praktisk kunskap/erfarenhetskunskap och vad är vetenskaplig kunskap? - Vad är praxisnära forskning? - Hur kan man få erfarenhetskunskap och vetenskaplig kunskap att mötas och bli en fruktbar helhet? Följande fyra gästföreläsare medverkade: Stephan Svenning från Örebro universitet, Håkan Larsson från GIH/Lärarhögskolan, Inger Eriksson från Centrum för skolans kunskapsinnehåll i praktiken på Lärarhögskolan samt Lars-Erik Sundquist från Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola. Riktlinjer för studentuppsatser (2004/05) Två sammankomster med GIH:s uppsatshandledare (sopplunch 16/11 samt inventeringsmöte 20/12) utmynnade i framställningen av en skriftlig överenskommelse mellan student och handledare. På grund av tidigare incidenter och missnöje från studenter fanns ett behov av att klargöra rättigheter och skyldigheter för respektive part i handledningsprocessen. (Dokumentet bifogas som bilaga 1.) Handledning av studenter (2004/05) Delar av min arbetstid har förlagts på arbete med studentuppsatser på a- och b-nivå i lärarutbildningen. På a-nivå medverkade jag under höstterminen i kursen Kunskapens mångfald I (TV1) i såväl undervisning som seminariebehandling av uppsatser. Under vårterminen bidrog jag med undervisning, handledning och seminariebehandling av b- uppsatser i kursen Kunskapens mångfald II (TV4). Dessutom medverkade jag i undervisning, handledning och examination i kursen Projektarbete (PA1a) på lärarprogrammet, där projekten bestod av mindre forskningsprojekt med kvantitativa metoder. Denna medverkan gav en erfarenhetsbas inför mitt eget arbete med ett sådant projekt i anslutning till samma kurs höstterminen (Se separat avsnitt.) Kvantitativt forskningsprojekt i anslutning till kursen Projektarbete, PA1 (ht 2005) Erfarenheterna från höstterminen 2004, då kursen Projektarbete genomfördes för första gången, visade att studenterna mycket sällan valde att undersöka sådant som rörde 3

5 undervisning och didaktiska frågor. Detta tedde sig en smula oroväckande, då de ju gick en lärarutbildning. Projekten handlade istället om att exempelvis mäta fysiologiska egenskaper såsom hoppspänst, benstyrka, syreupptagningsförmåga etc. Oavsett orsakerna till detta bestämdes det att jag skulle genomföra ett projekt med samma förutsättningar, men med en tydlig didaktisk frågeställning, parallellt med kursen ht -05. Syftet var att kunna använda detta projekt som en modell och ett exempel på hur man som idrottslärare med enkla medel kan genomföra praktiknära, didaktisk forskning av kvantitativ art. Förutom att tjäna som modell i den aktuella kursen kunde det även användas som exempel i andra sammanhang, som t.ex. fortbildning för GIH:s lokala lärarutbildare och forskningskonferenser. Något som många lärare upplever som en svårighet i sin undervisning är att elevgrupperna ofta är mycket heterogena, vad gäller såväl färdigheter som intresse, och att det därför blir väldigt svårt att individanpassa undervisningen så att varje elev kan utvecklas på sin nivå. Undersökningens frågeställning rörde om - och i så fall hur - aktivitetsnivån i bollspel förändrades (ökade eller minskade) då eleverna delades in i grupper efter intressenivå för det aktuella bollspelet, jämfört med en slumpmässig gruppindelning. Under oktober och november genomfördes tolv videoobservationer av idrottslektioner med sex skolklasser i år 6-9 på två olika skolor i Stockholmsområdet. Varje klass observerades två gånger; först under en lektion med en slumpmässig gruppindelning och därefter med en indelning utifrån varje elevs intressenivå som de individuellt fick uppge strax innan den andra lektionen startade. Så småningom visade det sig olyckligtvis (för undersökningen) att det var många fler av eleverna som var positivt än negativt inställda till de aktuella bollspelen. Därmed omintetgjordes en tydlig gruppindelning utifrån intressenivå, och därför blev skillnaden mellan det första och andra tillfället i detta avseende ganska liten. Undersökningens ursprungliga upplägg kommer därför att förändras och den nya databearbetningen kommer att fortsätta under vårterminen Den förnyade frågeställningen handlar om skillnader i aktivitetsnivå mellan de elever som tränar bollspel (i form av målspel) på fritiden och de som inte gör det, och mellan elever som har uppgett olika grad av intresse för det aktuella bollspelet. Då studenterna på kursen Projektarbete i början av december skulle redovisa sina genomförda projekt i en minikonferens tyckte jag inte att det var någon mening med att redogöra för några resultat från mitt projekt. Detta kommer att kunna vara till hjälp för de studenter som går kursen nästa gång, innan de sätter igång med sina egna projekt som ett konkret exempel på vad det är de förväntas göra. Vad jag däremot tyckte att studenterna i år kunde ha nytta av, var en belysning av viktiga överväganden som man bör göra när man ska genomföra en undersökning. Med min egen undersökning som exempel fokuserade jag på frågor om hur man påverkar andra människor genom valet av undersökningsfråga, vad man vill uppnå med sin undersökning (förutom att få svar på sin frågeställning), hur man påverkar deltagarna genom sin undersökning samt vilken information man ger deltagarna och hur den kan påverka utfallet av studien. Syftet med denna belysning var att hjälpa studenterna att reflektera över vad de egentligen hade gjort i sin undersökning på ett mer övergripande plan. Handledning av lokala lärarutbildare (ht 2005) Två av GIH:s lokala lärarutbildare, Annika Gratz och Lisa Lundberg, genomförde under höstterminen 2005 en undersökning om ämnet idrott och hälsa på gymnasiet, med mig som handledare. Metoden som användes var gruppintervjuer med gymnasielärare i idrott och 4

6 hälsa, och syftet var att undersöka deras syn på ämnets mål, identitet och kunskapsobjekt. Ytterligare ett mål med projektet var att bilda ett gemensamt nätverk för just idrottslärare på gymnasiet i Stockholm. (För mer utförlig information, se rapporten Vinna eller försvinna om ämnet idrott och hälsas framtid på gymnasiet som finns att hämta på GIH:s hemsida under forskningstemat Utbildningsvetenskap.) Då jag också deltog i gruppintervjuerna gav detta en möjlighet att knyta kontakter med lärare som var lämpliga för och intresserade av att dela med sig av sina tankar och erfarenheter till GIH:s lärarutbildare och studenter. I intervjuerna blev det tydligt att det finns ett stort behov av att förbättra kommunikationen mellan lokala och GIH-anställda lärarutbildare. Det fanns en hel del frågetecken kring hur lärarna på GIH resonerar i olika frågor. Under vårterminen 2006 kommer därför några lokala lärarutbildare att medverka i GIH:s seminarieserie För nytta och nöje (se separat avsnitt). Seminarieserien För nytta och nöje (ht 2005) Denna seminarieserie leds av GIH:s forskarassistenter i utbildningsvetenskap, Håkan Larsson och Karin Redelius, och den vänder sig till alla som är intresserade av ämnet idrott och hälsas utformning och vilka utmaningar vi inom lärarutbildning i idrott och hälsa måste jobba med. Syftet är att gemensamt diskutera några utvalda kapitel ur SIH-projektets forskningsrapport Mellan nytta och nöje, som har en anknytning till ämnet idrott och hälsa. Jag har ansvarat för praktiska sysslor såsom mail-utskick, anmälningar, lokalbokningar, fikabeställningar, mötesanteckningar etc. Även under dessa seminarier blev det tydligt att kommunikationen mellan lokala och GIH-anställda lärarutbildare skulle behöva förbättras; båda grupperna talar om varandra och undrar över de andras inställning i vissa frågor. Seminarieserien kommer att fortsätta under vårterminen Åsa Liljekvist GIH, 20 januari Övriga projekt inom ramen för ökad forskningsanknytning av lärarutbildningen vid GIH Under de tre terminer (lä och ht 05) som denna redovisning gäller har LUN stöttat ett antal mindre praktiknära forskningsprojekt där vår ambition har varit att engagera såväl GIHlärare som lokala lärarutbildare. Ett projekt som stöttades ekonomiskt (projektanställning) och med handledning (GIH forskare) genomfördes av två gymnasielärare och tillika lokal lärarutbildare Klas Vågberg och Annicka Nauclér. Deras projekt fokuserade på gymnasielärare och angelägna frågor i lärarnas praktik Gymnasielärare i idrott och hälsa en outforskad yrkesgrupp: En kartläggning av angelägna forskningsområden inom gymnasieskolan. Handledare var Håkan Larsson. Denna rapport återfinns som nummer 1 på GIHs hemsida under utbildningsvetenskap. Dessutom har en artikel utifrån projektet publicerats i tidskriften Idrott & Hälsa samt en muntlig presentation har genomförts vid GIH till vilket de intervjuade gymnasielärarna var särskilt 5

7 inbjudna. Denna rapport har nummer 1 och återfinns på GIHs hemsida under utbildningsvetenskap. Projektanställning av Pia Lundquist Wanneberg för dels att genomlysa uppsatsarbeten för lärarstudenterna samt genomföra en sökning och kartlägga idrottsdidaktisk forskning i Sverige. Båda rapporterna; En analys av lärarutbildningens uppsatsarbeten från A till C ur ett studerande- och lärarperspektiv och Forskningsöversikt ämnesdidaktik och praktiknära forskning har redovisats för LUN och återfinns i original hos LUN sekreterare. Det förstnämnda arbetet innebar bland annat att utveckla en ny undervisningsmetod i kursen Kunskapens Mångfald II: den vetenskapliga processen och genomfördes med lärarstudentgruppen under vt-05. En modell att handleda uppsatsstuderande i grupp och genomföra kontinuerliga seminarier. Utvärderingen av det genomförda projektet visade på att studenter och lärare var mycket positiva till undervisningsformen. Genomlysningen och det genomförda projektet har sedermera legat till grund för revidering av Rånäsdokumentet inför läsåret 2005/06. Ett praktiknära projekt som LUN har stöttat har haft fokus på att implementera daglig fysisk aktivitet i en grundskola med nära samverkan med idrottsläraren och lokala lärarutbildaren Elin Buchar (projektanställning). Elin har även till viss del varit anställd vid GIH under senaste läsåren. Projektet syftade till att skapa en modell för hur och varför man i skolans verksamhet ska arbeta med daglig fysisk aktivitet. Vidare var ett mål att implementera daglig fysisk aktivitet på den utvalda skolan. Projektet har implementerats och dokumenterats. Den skriftliga rapporten är ännu ej färdigställd (beräknas vara klar under våren 2006). Projektanställning av två lokala lärarutbildare, Annika Gratz och Lisa Lundberg, för att genomföra en undersökning om ämnet idrott och hälsa på gymnasiet och skapa ett kontaktnät mellan ett antal idrottslärare från olika gymnasieskolor runt om i Storstockholm. Handledare för Gratz och Lundberg har varit Åsa Liljeqvist. Projektet redovisas den 1 februari på LUNs ordinarie sammanträde. Rapporten Vinna eller försvinna om ämnet idrott och hälsas framtid på gymnasiet (Rapport nr 6) finns att hämta på GIH:s hemsida under forskningstemat Utbildningsvetenskap. LUN gav även i uppdrag till projektgruppen Ingemar Wedman, Jane Meckbach och Elin Buchar att genomföra delar av ett projekt som ej erhöll medel från FUN vid ordinarie ansökning. Projektet hade som syfte att diagnostisera lärarstudenterna som antogs till högskolan. Pilotprojektet genomfördes med hjälp av enkäter till lärarstudenter som antogs ht- 04 och genomfördes under våren 2005, dvs efter knappt ett års studier av lärarutbildningen. Projektet Lärarstudenten vid GIH? har utifrån enkätresultaten och analysen av diagnostiseringen redovisats vid bla Idrottslärarutbildarträffen 2005 vid Växjö universitet. Elin Buchar har under projektets gång samtal med ämnesansvariga inom idrottslära och dokumenterat vad som skulle kunna vara rimligt att diagnostisera av idrottslig kompetens. Detta arbete kommer att fortsätt under innevarande år. Ytterligare projekt som LUN har ställt medel till förfogande har varit Realkompetensprojektet - Integrering mellan teori och praktik i idrottsundervisningen. Alexander Ovendahl projektanställdes för att driva projektet i samverkan mellan LTIV-labbet och gymnastiklärarna Rudi Zangerl, Tage Sterner och Elin Buchar. Syftet med projektet var att; skapa förutsättningar för idrottslärarna att integrera teoriundervisning i idrottsaktiviteter och hjälpa studenter att skapa länkar mellan teoretisk kunskap och praktisk idrott sk idrottslära, skapa förutsättningar för ett reflekterande lärande hos studenterna, skapa förutsättningar för 6

8 tillämpad idrottsforskning bland GIH:s idrottslärare samt skapa förutsättningar för att utveckla GIH till att bli en ledande idrottshögskola när det gäller integrerat och reflekterande lärande samt realkompetens bland utexaminerade studenter. Ytterligare ett mål med studien var att öka utnyttjandegraden av LTIV ännu mer främst bland GIH:s lärarstudenter och idrottslärarna. Projektet genomfördes i kursen Idrott didaktisk inriktning, fortsättningskursen och i delmomentet gymnastik under hösten Projektet har redovisats för LUN. Skriftlig rapport kommer att återfinnas under våren Jane Meckbach GIH, 23 januari,

9 Bilaga 1: Överenskommelse mellan student och uppsatshandledare Idrottshögskolan, vt-05 Syftet med denna överenskommelse är att förtydliga rättigheter och skyldigheter för både studenten och handledaren i arbetet med handledning av examensarbeten vid Idrottshögskolan. Överenskommelsen bör gås igenom vid det första mötet mellan student och handledare. Ramar för handledning De 15 timmar som handledaren har avsatt för handledning ska användas till både möten med studenten samt läsning av studentens textmaterial. Handledaren ansvarar för en rimlig fördelning av dessa båda uppgifter, tiden är således inte reglerad. Möten mellan student och handledare skall ske i Idrottshögskolans lokaler eller på annan offentlig plats, exempelvis handledarens arbetsplats. Handledarens ansvar Handledarens uppgift är att hjälpa studenten fram till ett godkänt arbete. Handledaren skall främst fungera som bollplank och ge förslag på hur problem kan lösas men inte vara den som löser dem åt studenten. Uppsatsen bör inte seminariebehandlas förrän handledaren anser att den är färdig för detta. Seminariebehandling behöver dock inte innebära att uppsatsen är godkänd. Studentens ansvar Det är studentens ansvar att ta den första kontakten med handledaren. Studenten skall inkomma med start-pm och sökbilaga till handledaren inför det första handledningsmötet. Studenten skall i rimligt god tid inför handledningsmötena (enligt överenskommelse med handledaren) inkomma med nytt textmaterial. Gemensamt ansvar En tidsplan över uppsatsarbetet skall upprättas vid det första handledningsmötet. Både handledaren och studenten skall vara nåbara under hela handledningsperioden. En förutsättning för god handledning är att både student och handledare är inlästa på de dokument som är gällande (Rånäsdokumentet, Handlingsplan för examensarbete samt Att ange källor), och att dessa följs. 8