Idrottshögskolans arbete med forskningsanknytning av lärarutbildningen. Rapport Läsåret 2003/04

Transkript

1 Idrottshögskolans arbete med forskningsanknytning av lärarutbildningen Rapport Läsåret 2003/04

2 Bakgrund I juni 2003 tilldelades Idrottshögskolans lärarutbildningsnämnd (LUN) av dåvarande IBFnämnden kr i syfte att under läsåret 2003/04 stärka forskningsanknytningen av den förnyade lärarutbildningen. Under vt-03 gav LUN i uppdrag åt en arbetsgrupp att ta fram ett konkret förslag på hur sökta medel skulle användas. Arbetsgruppen utgjordes av FoU-ansvarig Karin Redelius, prefekt Birgitta Fagrell, LUN-ordförande Eva Andersson, VFU-ansvariga Jane Meckbach (även vice ordförande i LUN), Tage Sterner (även föreståndare för skolportalen och LUN-ledamot) samt Margareta Frykman-Järlefelt. Arbetsgruppen hade i juni 2003 ett möte då man enades om att disponera de tilldelade medlen enligt följande: 1. Anställning av projektledare/samordnare motsvarande 50% under läsåret 2003/04. 2 a. Initiera ämnesdidaktiska forskningsprojekt inom ramen för den förnyade lärarutbildningen i allmänhet och den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i synnerhet, i vilket kan inkluderas studenternas b- och c-uppsatser. Kostnaden avser del i tjänst för lärare som ska ansvara för att forskningsanknyta projekt inom VFU tillsammans med studenter och de lokala lärarutbildarna. 2 b. Höjning av forskningskompetensen av lärare anställda vid Idrottshögskolan. Kostnaden avser del i tjänst för de aktuella lärarna. För 2a+b utgörs kostnaderna framför allt av tilldelning av tid i tjänst. Av denna anledning föreligger ett behov av att anställa ytterligare en lärare vid IH (50% under läsåret 03/04) för att täcka behovet av lärare i den ordinarie undervisningen. 3. I syfte att stärka forskningsanknytningen av lärarutbildningen utöka, fördjupa och bredda utbudet av seminarieträffar och kompetensutveckling för de lokala lärarutbildarna och för verksamma IH-lärare. Genom olika samarbetsprojekt mellan IH, lokala skolor och kommuner utveckling av Praxisnära forskning samt Regionala utvecklingscentra (RUC). Föreliggande rapport är en redovisning av vilka åtgärder dessa medel har använts till. Översikt, åtgärder I början av läsåret bildades en arbetsgrupp bestående av Åsa Liljekvist (projektledare), Jane Meckbach (LUN-ordförande), Karin Redelius, Birgitta Fagrell, Tage Sterner (vfu-ansvarig tillika studierektor för lärarprogrammet) samt Michail Tonkonogi. Gruppen har haft regelbundna möten under läsåret, då man har planerat och utvärderat arbetet med den pågående satsningen. De huvudsakliga åtgärder som arbetet har koncentrerats kring är följande: Skapande av ett nätverk av lokala lärarutbildare. Skapande av projektgrupper inom fem olika temaområden. Genomförande av en seminarieserie för lokala lärarutbildare. Genomförande av två fortbildningsdagar för Idrottshögskolans lärare och lokala lärarutbildare. Arbete med studentuppsatser på olika nivåer i lärarutbildningen. 1

3 Nätverk av lokala lärarutbildare I början av läsåret kontaktades ca. 200 personer som är eller har varit lokala lärarutbildare vid Idrottshögskolan. De informerades om verksamheten och inbjöds att under läsåret delta i en seminarieserie med temat Praxisnära forskning. Av dessa anmälde ca. 120 personer sitt intresse för att i någon form medverka i denna verksamhet. Dessa 120 har under året ingått i ett nätverk som har fått kontinuerlig information om seminarierna och verksamheten i övrigt. Projektgrupper För att organisera verksamheten med ämnesdidaktiska forskningsprojekt (punkt 2a, s.1) bildades grupper med fokus på specifika teman som har relevans för ämnet idrott och hälsa. Varje projektgrupp består av en lärare från Idrottshögskolan samt ett antal lokala lärarutbildare som har intresse av gruppens specifika tema. Ca. 35 lokala lärarutbildare har valt att ansluta sig till någon av de fem projektgrupperna. Målet är att även studenter som exempelvis skriver uppsats ska kunna ingå i dessa grupper i framtiden. Syftet med projektgrupperna är att öka de lokala lärarutbildarnas intresse och möjlighet för att arbeta med egna forskningsprojekt på sina skolor. Grupperna är ett försök att hitta en form för att underlätta för de lokala lärarutbildarna att driva denna typ av projekt. Varje projektgrupp samordnas av en lärare/forskare från Idrottshögskolan. Temat för respektive grupp har formats utifrån redan befintliga forskningsprojekt på Idrottshögskolan. På så sätt finns redan en forskningsmiljö uppbyggd inom varje tema, med en kunskaps- och erfarenhetsbank som de lokala lärarutbildarna kan ta del av. De teman som grupper har skapats runt är följande (samordnande IH-lärare och befintligt IHprojekt inom parentes): Barns motorik (Marie Nyberg, SIH-projektet), Kropp och genus (Karin Redelius, KIS-projektet), Den dagliga dosen om daglig fysisk aktivitet i skolan i enlighet med det nya tillägget i läroplanen (Birgitta Fagrell, DDD-projektet), Anpassad fysisk aktivitet om barn med särskilda behov (Ingemar Wedman, EMIL-projektet) samt Ett ämne för alla om hur vi kan få alla att delta i ämnet idrott och hälsa (Jane Meckbach). 2

4 Seminarieserie för lokala lärarutbildare En seminarieserie om praxisnära forskning har genomförts för lokala lärarutbildare med fem träffar under läsåret. Seminarierna har hållits på dagtid, kl Innehållet har i stort sett bestått av tre fasta inslag: presentation av ett forskningsprojekt på Idrottshögskolan, presentation av en lärare i idrott och hälsa som arbetar med någon form av projekt på sin skola, samt diskussion om möjliga projekt och arbetsformer utifrån deltagarnas idéer och intressen. Syftet med seminarieserien har varit att öka de lokala lärarutbildarnas intresse för och kunskap om forskning inom ämnet idrott och hälsa. Praxisnära forskning har definierats som forskning som bedrivs i nära anslutning till den aktuella verksamheten, i detta fall undervisning i idrott och hälsa. Denna typ av forskning behandlar frågor som står nära de lokala lärarutbildarna och deras yrkeserfarenheter. Tanken har varit att de ska se detta som ett värdefullt sätt att utvecklas som lärare, genom att de får hjälp att i mindre forskningsprojekt undersöka idéer och frågor från sin lärarverksamhet. Den första seminarieträffen ägde rum den 27 oktober och på den deltog ca. 65 lokala lärarutbildare. En orsak till det förhållandevis höga deltagarantalet var troligtvis att denna träff hade förlagts till skolornas höstlovsvecka. Innehållet bestod av en inledande information av Tage Sterner, vfu-ansvarig, om den förnyade lärarutbildningen och den verksamhetsförlagda utbildningen på Idrottshögskolan. Därefter berättade Karin Redelius, lärare och forskare i pedagogik, om vad vi i denna seminarieverksamhet menar med praxisnära forskning. Detta följdes av en presentation av motorikstudien inom Idrottshögskolans flervetenskapliga forskningsprojekt Skola idrott hälsa (SIH-studien). Marie Nyberg och Anna Tidén, båda lärare i idrott och ansvariga för nämnda motorikstudie, presenterade dess syfte, genomförande och vissa av resultaten. Eftermiddagen avslutades med att deltagarna i smågrupper fick uppgiften att diskutera vilka frågor de skulle vara intresserade av att få belysta i någon form av forskningsprojekt. Seminarieseriens andra tillfälle ägde rum den 27 november och då deltog ett 40-tal personer. Seminariet inleddes med att Birgitta Stening, lärare i idrott och hälsa på Brunns skola på Ingarö, presenterade sina tankar om ämnet idrott och hälsa, där hon bland annat har tagit intryck av de senaste årens expansiva hjärnforskning. Birgitta har dokumenterat sin undervisning i ett flertal skrifter och även skrivit utbildningsmaterial. Därefter berättade Birgitta Fagrell, lärare och forskare i pedagogik, om Idrottshögskolans forskningsprojekt KISprojektet som handlar om konstruktionen av könsroller och synen på kroppen i skolans idrottsundervisning. Eftermiddagen fortsatte med information och diskussion om hur de lokala lärarutbildarna kan gå tillväga om de är intresserade av att själva vara med i eller bedriva något praxisnära forskningsprojekt. Den tredje seminarieträffen hölls den 20 januari och samlade ca. 30 personer. Seminariet inleddes med att Marie Graffman-Sahlberg, lärare i idrott och hälsa, berättade om sin C- uppsats Fysisk aktivitetsgrad och kostvanor bland gymnasieungdomar vid Katedralskolan i Uppsala. Uppsatsen bygger på en enkätstudie som hon genomfört på elever från den skola hon själv jobbar på. Marie gjorde en intressant presentation av både de resultat hon kom fram till, och framför allt av konsten att göra enkätstudier. Som en parallell till detta informerade Ingemar Wedman, professor i pedagogik tillika kursansvarig, om Idrottshögskolans C-kurs i idrott; Forskningsmetodik med inriktning mot idrott (en 20 poängs fristående nätverkskurs). 3

5 Seminariets tredje programpunkt stod Rudi Zangerl och Margareta Frykman Järlefelt, lärare i idrott och projektledare, för. De presenterade det så kallade EMIL-projektet, som handlar om att utveckla läromedel och utbildning i anpassad fysisk aktivitet/handikappidrott för undervisning och träning av personer med funktionshinder. Det fjärde seminarietillfället hölls den 3 mars och gästades av drygt 20 personer. Seminariet inleddes av Örjan Ekblom, doktorand i fysiologi, som redovisade resultat från den delstudie i forskningsprojektet Skola Idrott Hälsa som handlar om barns fysiska prestationsförmåga. Därefter vidtog en presentation av Dan Wiorek, idrottslärare på Idrottshögskolan och Ekebybskolan i Djursholm, och Natascha Dahlgren, idrottslärare på Ekebyskolan. De berättade om sin idrottsförening DANA som de har startat på sin skola, utifrån konceptet att alla ska få vara med. Föreningen har blivit mycket populär bland barnen, och man erbjuder både gymnastik och bollaktiviteter under lekfulla former. Grundtanken är att man genom sina aktiviteter ska utveckla barnens mentala och sociala förmågor i första hand, och att man får den fysiska utvecklingen på köpet. Avslutningsvis avsattes tid för de olika projektgrupperna att sätta sig tillsammans med de IH-lärare som är samordnare för respektive grupp. I dessa möten diskuterades idéer om möjliga forsknings-/utvecklingsprojekt, tankar om lämpliga arbetsformer samt hur man på olika sätt kan få hjälp från IH för att underlätta genomförandet. Det femte och sista seminariet genomfördes den 19 april med ett tiotal deltagare. Detta tillfälle blev ett temaseminarium om Idrottshögskolans omfattande flervetenskapliga projekt Skola - Idrott Hälsa (SIH-studien). Programmet bjöd på redovisningar av olika delar av rapporten Mellan nytta och nöje. Bilder av ämnet idrott och hälsa som publicerades under våren -04. I rapporten ger nio lärare och forskare vid Idrottshögskolan och Lärarhögskolan sin bild av ämnet i den svenska grundskolan. Texterna baseras på resultat från SIH-studien, i vilken närmare 2000 barn i skolår 3, 6 och 9 ingick. De närvarande deltagarna fick varsitt kostnadsfritt exemplar av rapporten. Efter SIH-presentationen vidtog presentationer av några pilotstudier som planeras ute på skolorna. 4

6 Fortbildningsdagar för Idrottshögskolans lärare och lokala lärarutbildare Den 10 och 11 juni anordnades två fortbildningsdagar på temat praxisnära forskning för Idrottshögskolans lärare och lokala lärarutbildare. Förutom lärargruppen deltog sex lokala lärarutbildare. Innehållet den 10 juni bestod av en gästföreläsning med Lisa Öberg, föreståndare på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola, och gemensamma diskussioner runt kunskapsbegreppet. Frågorna som behandlades var av typen: Vad är praktisk kunskap/erfarenhetskunskap?, Vad är praxisnära forskning?, Hur kan man få erfarenhetskunskap och vetenskaplig kunskap att mötas och bli en fruktbar helhet?, Hur kan man som lärare arbeta med praktisk kunskapsutveckling/praxisnära forskning i sin egen yrkesverksamhet? På eftermiddagen vidtog gruppdiskussioner om den verksamhetsförlagda utbildningen. Den 11 juni utgjordes innehållet av en metodkurs med fokus på enkät- och intervjustudier. Under förmiddagen behandlades enkätmetoden av föreläsarna Karin Redelius, lärare och forskare i pedagogik, och Ingemar Wedman, professor i pedagogik. De berättade om sina kunskaper och erfarenheter vad gäller såväl genomförande som bearbetning av materialet, och detta följdes av en gemensam diskussion runt föreläsningens innehåll. På eftermiddagen behandlades intervjumetoden i två olika grupper efter deltagarnas kunskaper och erfarenheter. Jesper Fundberg, lärare och forskare i etnologi, föreläste i den mer grundläggande gruppen och Sam Larsson från Socialhögskolan gav en presentation för fortsättningsgruppen. Studentuppsatser i lärarutbildningen Delar av arbetstiden för Åsa Liljekvist, projektledare, har förlagts på arbete med studentuppsatser på a- och b-nivå i lärarutbildningen. På a-nivå medverkade hon under höstterminen i kursen Kunskapens mångfald I (TVa) i såväl undervisning som seminariebehandling och bedömning av uppsatser. Under vårterminen bidrog hon med undervisning, handledning och seminariebehandling/bedömning av b-uppsatser i kurserna Lärande och skolans organisation (CKc) samt Hälsa och miljö I (TVa). Övrigt Under läsåret har Åsa Liljekvist, projektledare, tillsammans med olika medarbetare i arbetsgruppen deltagit i diverse konferenser. Exempel på dessa är Utbildningsvetenskap ett kunskapsområde under formering i Stockholm den 16 september -03 (arrangerad av Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté) och Progression i lärarutbildningen i Norrköping den november -03. Åsa Liljekvist har även presenterat Idrottshögskolans arbete med forskningsanknytning av lärarutbildningen i olika sammanhang. Exempel på dessa är LUG-dagarna den 30 september-1 oktober -03 samt konferens med Sveriges alla lärosäten som har lärarutbildningar i idrott (båda arrangerade av Idrottshögskolan). Idrottshögskolan 27 augusti