Bedömningsstöd i specialidrott. Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bedömningsstöd i specialidrott. Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH"

Transkript

1 Bedömningsstöd i specialidrott Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

2 Varför ett bedömningsstöd i specialidrott? 2011, nya ämnesplaner med mål, centralt innehåll och kunskapskrav Stöd till skolorna i implementering av de nya ämnesplanerna Skolverket får många frågor angående specialidrott Bland annat angående relationen mellan teori och praktik, progressionen mellan kurserna samt bedömning och betygssättning Likvärdiga betyg

3 Vårt uppdrag Skapa ett stödmaterial bestående av: Inledande text om bedömning och centrala begrepp i kunskapskraven Exempel på konkreta bedömningssituationer Progressionsorden (t.ex. översiktligt utförligt utförligt och nyanserat) Elevhandlingar och elevlösningar ska utgöra underlag för en diskussion utifrån kunskapskraven men inga kravgränser ska fastställas Text som behandlar progressionen mellan kurserna

4 Dagens presentation och workshop Presentationen Vad kommer materialet att innehålla? Fokus på inledning och progression Workshopen Exempel på uppgifter och elevhandlingar Syfte Utbildning i bedömning och betygssättning Information om att detta kommer snart Information till oss i syfte att förbättra materialet

5 Att tänka på vid betygssättning i specialidrott

6 2014

7 Betygens funktion: Sortering (Urval) Information Motivation Kräver rättssäkerhet

8 En förutsättningar för en rättssäker och likvärdig betygssättning är att lärare/tränare har klart för sig vad som ska bedömas, hur det ska gå till och när det ska ske.

9 Vad ska bedömas?

10 Styrdokumenten Läroplanen - Gy 2011 Ämnesplanen - Specialidrott med kurser (7) (Skolverkets kommentarmaterial, bedömningsstöd, etc)

11 Ämnesplanens uppbyggnad, med kurser Ämnets syfte Vad ämnet ska leda till Mål Vad eleven ska lära sig (7st) Centralt Innehåll Vad undervisningen ska behandla Kunskapskrav Vad som krävs för ett visst betyg

12 Kunskapskrav Anger vad eleven ska kunna (i form av olika nivåer av kunskaper och förmågor i respektive kurs) Progressions- /värdeord anger olika nivåer av kunskaper och förmågor

13 Konsekvent begreppsanvändning genom kunskapskraven E C A Beskriver Beskriver Beskriver Planerar Planerar Planerar Genomför Genomför Genomför Värderar Värderar Värderar

14 Progression genom kunskapskraven E C A med viss säkerhet och i samråd med viss säkerhet och efter samråd med säkerhet och efter samråd översiktligt utförligt utförligt och nyanserat enkla välgrundade välgrundade och nyanserade

15 Kunskapskrav Anger vad eleven ska kunna (i form av olika nivåer av kunskaper och förmågor i respektive kurs) Progressions- /värdeord anger olika nivåer av kunskaper och förmågor Enbart detta kunnande ska bedömas även om eleven både hinner med att göra och att lära sig andra saker Kunskaper och förmågor betyder inte inställning, attityd, ambitionsnivå, närvaro, etc även om det ofta är en förutsättning för lärande

16 Kunskapsformer samt begreppet förmåga Innefattar de fyra kunskapsformerna: Fakta, Färdighet, Förståelse, Förtrogenhet Förmåga är kunskap i sin vida mening (= alla fyra F:en är inkluderade inte var för sig, utan i en och samma förmåga) Specialidrott omfattar fyra mål med förmåga att Sex mål med kunskaper om

17 Hur och när ska bedömningen ske?

18 Formativ och summativ bedömning Formativ bedömning = bedömning för lärande - Används för att vägleda eleven vidare i kunskapsprocessen samt för att läraren/tränaren ska kunna utvärdera sin undervisning och planering Summativ bedömning = bedömning av lärande - Används för att värdera och summera elevens sammantagna kunskap

19 Summativ bedömning Vid betygssättning skall en helhetsbedömning av elevers uppnådda kunskaper göras och all tillgänglig information ska användas

20 Avslutningsvis, är det viktigt att Elever känner till vad de förväntas lära sig och vad de kommer att bli bedömda på Elever får undervisning och möjlighet att vid flera tillfällen öva och pröva innan den summativa bedömningen sker Elever är införstådd med när och på vilka sätt de blir bedömda

21 Progressionen mellan kurserna

22 Sju kurser Sju mål Progressionen mellan kurserna Varav några finns med i alla kurser, medan andra finns i vissa kurser Centralt innehåll Kunskapskrav

23 Vad kan progression vara? Fördjupning av kunskaper Från enkla eller grundläggande kunskaper till mera avancerade, nyanserade och komplexa kunskaper Breddning av kunskaper Kunskaper inom ett område breddas med kunskaper inom andra (angränsande, kompletterande) områden Tillämpning av kunskaper Eleverna använder kunskaper i handling Graden av självständighet Från omfattande till lite handledning eller ingen handledning alls

24 Hur kan man se progressionen? Genom att titta på centralt innehåll i respektive kurs Anger i huvudsak fördjupning och breddning Genom att titta på kunskapskraven i respektive kurs Inkluderar alla fyra aspekterna av progression

25 Progression: innehåll Idrottsspecialisering 1 och 2 1. Träningsmetoders betydelse för individuell utveckling 2. Val av träningsmetoder och sammansättning av individuellt anpassade träningsprogram (fördjupning)

26 Progression: kunskapskrav inom en kurs Idrottsspecialisering 1 E C A Eleven genomför, med viss säkerhet och i samråd med handledare, vald idrott tekniskt och taktiskt med viss precision och kontroll. Eleven genomför, med viss säkerhet och efter samråd med handledare, vald idrott tekniskt och taktiskt med precision och kontroll. Eleven genomför, med säkerhet och efter samråd med handledare, vald idrott tekniskt och taktiskt med god precision och kontroll.

27 Progression: kunskapskrav mellan kurser Tränings- och tävl.lära 1 Elevens beskriver översiktligt kroppen byggnad och funktion och ger exempel på hur den påverkas av kost och träning. Tränings- och tävl.lära 2 E C A Eleven beskriver utförligt kroppens byggnad och funktion och ger exempel på hur den påverkas av kost och träning. Eleven beskriver utförligt och nyanserat kroppen byggnad och funktion och ger exempel på hur den påverkas av kost och träning. E C A Eleven beskriver översiktligt kroppens anatomi, näringsfysiologi och energigivande processer och ger exempel på hur dessa påverkas av kost och träning. Eleven beskriver utförligt kroppens anatomi, näringsfysiologi och energigivande processer och ger exempel på hur dessa påverkas av kost och träning. Eleven beskriver utförligt och nyanserat kroppens anatomi, näringsfysiologi och energigivande processer och ger exempel på hur dessa påverkas av kost och träning.

28 Elevuppgifter

29 Specialidrott, en integrering av teori och praktik I kurserna Idrottsspecialisering bedöms i huvudsak kvalitet i det idrottsliga utförandet I kurserna Tränings- och tävlingslära bedöms i huvudsak fakta och förståelse. Som helhet är ämnet Specialidrott en integrering av teori och praktik, men praktik och teori ingår i samtliga kurser

30 Uppgifterna utgår från Ämnesplan, Specialidrott Befintliga uppgifter, insamlade från olika RIG och NIU Boken: Vinnare i långa loppet Diskussioner med referensgruppen, RF, Skolverket Flera av uppgifterna har nu prövats av olika elever Elevsvar har sänts till oss

31 Elevuppgifter specialidrott Konstruerade med en likartad struktur. Strukturen är tänkt att underlätta när uppgifterna ska konstrueras, presenteras, genomföras och bedömas Strukturen kan användas för att konstruera andra uppgifter En uppgift kan upprepas och eventuellt utökas med ett bredare eller djupare innehåll i påföljande kurs Samma kunskapskrav kan bedömas flera gånger i olika uppgifter En uppgift kan ligga till grund för bedömning i två kurser

32 har en titel Varje uppgift anger vilken kurs eller vilka kurser som avses anger vilka övergripande mål som avses, dvs. vilka förmågor och kunskaper 1-7 anger vilket centralt innehåll i respektive kurs som avses anger vilka kunskapskrav som kan bedömas (Längre fram kommer indikatorer på olika nivåer för bedömning av elevlösningar och elevhandlingar presenteras) Finns i dagsläget till några av uppgifterna

33 Uppgift 1: Träningsprogram i teori och praktik Uppgiften utgår från kurserna Tränings- och tävlingslära 1 samt Idrottsspecialisering 1, Uppgift 2: Mental träning i teori och praktik Uppgiften utgår från kurserna Tränings- och tävlingslära 1 samt Idrottsspecialisering 1. Uppgift 3: Omhändertagande och förebyggande av idrottsskador i teori och praktik Uppgiften utgår från kurserna Tränings- och tävlingslära 1 samt Idrottsspecialisering 1. Uppgift 4: Tester, Kostregistrering och analys av andras träningsprogram Uppgiften utgår från kursen Tränings- och tävlingslära 2.

34 Uppgift 5: Individbaserad träning (sammanhållen uppgift för flertalet kunskapskrav) Uppgiften utgår från kursen Idrottsspecialisering 02. Uppgift 6: Viktigt och riktigt var dag för dig som elitidrottare Uppgiften utgår från kurserna Tränings- och tävlingslära 1-3 samt Idrottsspecialisering 3, Uppgift 7: Idrottsledarskap Uppgiften utgår från kursen Idrottsledarskap Uppgift 8: Bedömning av att utöva vald idrott på elitnivå Uppgiften utgår från idrottsspecialisering 01-03

35 Förslag till dokumentation Observation med noteringar Inlämningsuppgifter Filmade sekvenser Tankekartor Loggböcker Återkoppla och bedöma uppgifter Självbedömning/kamratbedömning

36 Tack! Fortsättning följer efter lunch!

Bedömningsstöd i. specialidrott

Bedömningsstöd i. specialidrott Bedömningsstöd i specialidrott Bedömningsstöd i specialidrott Författarpresentation Bedömningsstödet har utarbetats av en grupp vid Gymnastik- och idrotts högskolan i Stockholm: Håkan Larsson, professor

Läs mer

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte. SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Undervisningen

Läs mer

SPECIALIDROTT. Ämnets syfte

SPECIALIDROTT. Ämnets syfte SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Ämnets

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet specialidrott i gymnasieskolan; beslutade den 19 november 2011. SKOLFS 2010:144 Utkom från trycket den

Läs mer

Lärarkonferens om Gy2011

Lärarkonferens om Gy2011 Lärarkonferens om Gy2011 Program 09.30 11.30 inklusive paus Inledning och bakgrund Skollagen Studievägar och programstrukturer Examensmål och ämnesplaner 11.30 13.00 Lunch 13.00 16.00 Programseminarier

Läs mer

Synpunkter på förslag till nya ämnesplaner m.m. inom ramen för Gy 2011

Synpunkter på förslag till nya ämnesplaner m.m. inom ramen för Gy 2011 Skolverket 106 20 Stockholm 1 (5) Synpunkter på förslag till nya ämnesplaner m.m. inom ramen för Gy 2011 Sammanfattning Skolinspektionen har gått igenom Skolverkets förslag till ämnesplaner för Svenska

Läs mer

Program på Aspero Idrottsgymnasium

Program på Aspero Idrottsgymnasium ASPERO Program på Aspero Idrottsgymnasium Idrotten Alla elever på Aspero har idrott som individuellt val. Idrotten genomför vi som grenspecifik teknisk/taktisk träning, fysträning och idrottsteori. Vi

Läs mer

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Hur ser vägen från kursplaner till skriftliga omdömen och betyg ut i praktiken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen? Referenspunkter för skriftliga omdömen

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Redovisning 1. Daniel Nordström

Redovisning 1. Daniel Nordström Redovisning 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för Redovisning 1 Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar

Läs mer

Göteborg 5 december Teknik

Göteborg 5 december Teknik Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för Professionell idrottskarriär och arbetsliv 180 p vid Högskolan i Halmstad

Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för Professionell idrottskarriär och arbetsliv 180 p vid Högskolan i Halmstad Högskolan i Halmstad Box 823 301 18 HALMSTAD Analys, främjande och tillträdesfrågor Erica Finnerman 010-4700365 BESLUT 2015-02-18 Reg. Nr. 411-19963-14 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress

Läs mer

Om ämnet Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Företagsekonomi 1. Daniel Nordström

Företagsekonomi 1. Daniel Nordström Företagsekonomi 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för företagsekonomi Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap.

Läs mer

Kartlägg kunskaper och forma förmågor

Kartlägg kunskaper och forma förmågor KARTLÄGGNING & BEDÖMNING F-6 Kartlägg kunskaper och forma förmågor med Summativ eller formativ bedömning? Båda behövs! Numera är det vetenskapligt belagt*, det som lärare i alla tider vetat: konstruktiv

Läs mer

Bedömning och betygssättning. - Allmänna råd för gymnasieskolan

Bedömning och betygssättning. - Allmänna råd för gymnasieskolan Bedömning och betygssättning - Allmänna råd för gymnasieskolan Allmänt om bedömning och betygssättning Betygssättning är myndighetsutövning som kräver en rättssäker hantering Beslut måste grundas på dokumentation

Läs mer

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

HIPPOLOGI. Ämnets syfte HIPPOLOGI Ämnet hippologi behandlar hästen som biologisk varelse, samspelet mellan häst och människa samt hästens användning inom till exempel hästsport, fritidsverksamhet, rehabilitering och natur- och

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Välkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare. Karlstads universitet 2 februari 2017

Välkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare. Karlstads universitet 2 februari 2017 Välkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 2 februari 2017 Dagens schema: 10.15 10.30 Välkomna! 10.30 11.30 Handledning och bedömning 11.30 12.30 Gemensam lunch 12.30 13.30

Läs mer

Till Regionala träffar för Elitfotbollsgymnasier (NIU) Jönköping Stockholm Umeå

Till Regionala träffar för Elitfotbollsgymnasier (NIU) Jönköping Stockholm Umeå Till Regionala träffar för Elitfotbollsgymnasier (NIU) Jönköping 2011-05-03 Stockholm 2011-05-04 Umeå 2011-05-05 10:15 12:15 Elitfotbollsgymnasier SvFF 12:15 13:15 Lunch 13:15 14:00 Gruppdiskussioner 14:00

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll:

Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: Förtydligande av begrepp kopplade till kunskapskrav

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium

Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium Inledning Denna text syftar till att klargöra regler kring bedömning och betygssättning och beskriva hur vi på Kungsholmens

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa lars-ake.backman@skolverket.se Varför idrott och hälsa i grundskolan? Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har

Läs mer

Implementering av individuella programmets ämnesområden i ett lärarperspektiv. Karolina Olsson, lärare Karin Persson, biträdande rektor

Implementering av individuella programmets ämnesområden i ett lärarperspektiv. Karolina Olsson, lärare Karin Persson, biträdande rektor Implementering av individuella programmets ämnesområden i ett lärarperspektiv Karolina Olsson, lärare Karin Persson, biträdande rektor GYSÄR13 höstterminen 2012 Häggviks gymnasium Skolverkets referensskola

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform. PRODUKTIONSFILOSOFI Ämnet produktionsfilosofi handlar om hur produktion, på olika nivåer i en organisation, planeras och styrs samt om hur planerings- och styrmetoder utvecklas genom ständigt förbättringsarbete.

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Bedömning. Hur pratar vi bedömning? Anita Attestål

Bedömning. Hur pratar vi bedömning? Anita Attestål Bedömning Hur pratar vi bedömning? Gymnasieförordningen innehåller bestämmelser om gymnasieskolan och konkretiserar skollagens bestämmelser 4 kap. Lärotider Utbildningens innehåll och omfattning Arbetsplatsförlagt

Läs mer

Kunskapskraven. 1. Inledning

Kunskapskraven. 1. Inledning DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLEUTBILDNINGEN 2012-07-05 Diskutera Kunskapskraven 1. Inledning 2. Förslag på arbetssätt 3. Ett lärarlags arbete med att ta fram bedömningsaspekter i ämnet svenska 4. Övrigt

Läs mer

För de två första nivåerna har vi fokuserat på bedömningar som integrerar flera olika lärande mål i en bedömning uppgift.

För de två första nivåerna har vi fokuserat på bedömningar som integrerar flera olika lärande mål i en bedömning uppgift. Ungern I Ungern kombineras bedömningssystemet på nivå 1 & 2 bedömningen olika formativa bedömningar med en summativ bedömningar (även olika delar) vid slutet av varje nivå i tränarutbildningen. Utbildningen

Läs mer

Guide för bedömning. Lgr11 den samlade läroplanen

Guide för bedömning. Lgr11 den samlade läroplanen Guide för bedömning Lgr11 den samlade läroplanen Innehåll Kursplanens olika delar Hjälp att förstå kunskapskraven Risk vid planering Hur ska jag tänka för att göra korrekta bedömningar Har jag rätt fokus

Läs mer

FOOTBALLL ACADEMY 6-9 2011-11-15

FOOTBALLL ACADEMY 6-9 2011-11-15 ANNERSTA FOOTBALLL ACADEMY Annerstaskolan Kursplan Fotboll Åk 6-9 STRIVE TO BE THE BEST 1 2011-11-15 Fotboll Kursplan Fotboll Ämnets syfte Grundskolans utbildning i fotboll syftar till att fördjupa och

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 1 inriktning Fritid

INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 1 inriktning Fritid INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 1 inriktning Fritid Flera känner kanske till vårt BARN- OCH FRITIDSPROGRAM, men för dig som inte gör det tänkte vi lämna lite

Läs mer

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen Nyheter 2011 Pedagogiska institutionen 2010-11-04 Alla gör olika Likvärdig utbildning: 1994 Alla elever ska få möjlighet 2010 Alla elevers möjlighet att uppnå alla målen Resultatkontroll Pedagogisk frihet

Läs mer

Det svenska utbildningssystemet. Skollagen och betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg

Det svenska utbildningssystemet. Skollagen och betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg Skollagen och betyg Det svenska utbildningssystemet Styrdokument med mål, centralt innehåll och kunskapskrav Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 2011-09-08 Gunilla.nasstrom@pedag.umu.se

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22. KURSPLAN KPU 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning

Läs mer

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier 1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier En förutsättning för framgångsrikt arbete med bedömning för lärande bygger på att eleverna delges och får förståelse för målen med undervisningen

Läs mer

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra. IDROTT OCH HÄLSA Ämnet idrott och hälsa behandlar sambanden mellan människans livsstil, hälsa och välbefinnande. I ämnet ingår olika former av fysiska aktiviteter både inomhus och utomhus. Ämnets syfte

Läs mer

Välkomna till Nacka gymnasium

Välkomna till Nacka gymnasium Välkomna till Nacka gymnasium Nacka gymnasium EK Ekonomi EK Juridik ES Bild och formgivning ES Musik/Musikproduktion SA Medier, information och kommunikation Samhälle Helen Bejmar, rektor Johan Lundström,

Läs mer

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

SKOLFS. beslutade den maj 2015. Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:244) om ämnesplan för ämnet cad i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj 2015. Med stöd av

Läs mer

Bedömningsstöd. Idrott och hälsa

Bedömningsstöd. Idrott och hälsa Bedömningsstöd Idrott och hälsa ÅRSKURS 7-9 Bedömningsstöd i idrott och hälsa Innehåll 1. Inledning sid. 2 Studier om betygssättning i idrott och hälsa sid. 2 Mot en likvärdig bedömning sid. 3 2. Exempel

Läs mer

beslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen

beslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen 2013-09-26 1 (12) Dnr: 62-2013:589 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:161) om ämnesplan för ämnet anläggningsförare i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial

Läs mer

HUNDKUNSKAP. Ämnets syfte

HUNDKUNSKAP. Ämnets syfte HUNDKUNSKAP Hundar används i många sammanhang, som brukshundar och sällskapsdjur. Efterfrågan på yrkeskunnande i arbete med och fostran av hundar ökar. Ämnet hundkunskap behandlar skötsel och samspel med

Läs mer

MOBILA ARBETSMASKINER

MOBILA ARBETSMASKINER MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd

Läs mer

VENTILATIONSPLÅTSLAGERI

VENTILATIONSPLÅTSLAGERI VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte

Läs mer

HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN

HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Bedömning för lärande. Tema: Bedömningspolicy 2014-01-30

Bedömning för lärande. Tema: Bedömningspolicy 2014-01-30 Bedömning för lärande Tema: Bedömningspolicy 2014-01-30 2014-01-30 Inledning Samtal om syftet med en Bedömningspolicy Samtal om vårt gemensamma underlag Uppgift till 14 mars Policy Liktydig med riktlinje

Läs mer

Sambedömning - en modell för pedagogisk utveckling?

Sambedömning - en modell för pedagogisk utveckling? Pia Thornberg Skolledarkonferens Tylösand 27 september 2013 Sambedömning - en modell för pedagogisk utveckling? Vad är sambedömning? Varför sambedömning? Vilka effekter kan sambedömning ge? Hur kan sambedömning

Läs mer

Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena

Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GYMNASIESKOLAN Diskutera Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena I den nya gymnasieskolan finns nio ämnen som är gemensamma för hela gymnasieskolan engelska, historia,

Läs mer

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till

Läs mer

Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter. Förklaring av begrepp kopplade till bedömning

Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter. Förklaring av begrepp kopplade till bedömning Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter Förklaring av begrepp kopplade till bedömning Enkla: Eleven kan beskriva delar av det som studeras kopplat till relevant fakta.

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD I ÄMNET idrott och hälsa GYMNASIESKOLAN

BEDÖMNINGSSTÖD I ÄMNET idrott och hälsa GYMNASIESKOLAN BEDÖMNINGSSTÖD I ÄMNET idrott och hälsa GYMNASIESKOLAN Innehåll 1. Inledning 2 2. Konkretisering av kunskapskraven 3 3. Rörelsekvalitet, en bredd av aktiviteter och kroppslig förmåga 5 4. Förslag på elevuppgifter

Läs mer

Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p

Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p Kunskapskrav, sid 1 [6] Betyg E Betyg C Betyg A Entreprenörskap Du redogör, med hjälp av några exempel, översiktligt för vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och samhällen.

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS KURSPLAN Uppdragsutbildning Lärarlyft II 1 (5) IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS Basdata Kursen är en uppdragsutbildning inom ramen

Läs mer

Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Ht-16 Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ÄMNES- OCH ÄMNESDIDAKTISKA STUDIER Kurs: Engelska för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3,

Läs mer

PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte

PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Gymnastik och idrottshögskolan Ämneslärarutbildning i idrott och hälsa

Gymnastik och idrottshögskolan Ämneslärarutbildning i idrott och hälsa Gymnastik och idrottshögskolan 2016 Ämneslärarutbildning i idrott och hälsa Nya ämneslärarutbildningen Introducerades 2011 Ämne, pedagogik och praktik som olika kurser (300-330 hp) Utbildning i minst två

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

Modell och verklighet och Gy2011

Modell och verklighet och Gy2011 Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen

Läs mer

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 19 december Lars Nohagen, UHS-institutionen. Lars Nohagen 1. Gymnasieskolan. - intension och verklighet

Betyg och bedömning. Föreläsning den 19 december Lars Nohagen, UHS-institutionen. Lars Nohagen 1. Gymnasieskolan. - intension och verklighet Betyg och bedömning - hur vet jag vad elever kan och inte kan? Föreläsning den 19 december 2011 Lars Nohagen, UHS-institutionen Lars Nohagen 1 Föreläsningsserie om den svenska gymnasieskolan Mån 19/9:

Läs mer

MASSAGE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MASSAGE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MASSAGE Ämnet massage är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som har sin grund i naturvetenskap och humanbiologi. Ämnet handlar om hur vår kropp och rörelseapparat påverkas av olika faktorer och hur massage

Läs mer

Vi utgick ifrån Målen i ämnet Personbilsteknik och valde ett av målen. (nr3)

Vi utgick ifrån Målen i ämnet Personbilsteknik och valde ett av målen. (nr3) Underlag bedömningsmatriser Matriser är ett användbart verktyg vid bedömning av elevers kunskaper. I en matris kombineras de olika kriterier, som är tecken på elevernas kunskapsutveckling, med de olika

Läs mer

Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Ht-16 Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ÄMNES- OCH ÄMNESDIDAKTISKA STUDIER Kurs: Grundläggande engelska för grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I,

Läs mer

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Utvecklingspaket 2012-06-13 Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Introduktion Examensmålet ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen

Läs mer

GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN

GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN Ämnet gymnasieingenjören i praktiken behandlar ingenjörsmässiga arbetsmetoder, färdigheter och förhållningssätt. Det omfattar också ledarskap, projektledning, grupprocesser,

Läs mer

RIDNING OCH KÖRNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

RIDNING OCH KÖRNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet RIDNING OCH KÖRNING Ämnet ridning och körning behandlar träning i att rida och köra olika typer av hästar i olika åldrar och utbildningsstadier. I arbetet som hästskötare ingår att motionera och träna

Läs mer

Kursplaner och kunskapskrav i grundskolan, specialskolan och sameskolan

Kursplaner och kunskapskrav i grundskolan, specialskolan och sameskolan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-01-18 Handläggare: Betina Hellström Telefon: 08-508 335 92 Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 330 10 Till Utbildningsnämnden

Läs mer

Undervisningen ska genom praktiska övningar leda till att eleverna utvecklar förmåga att utföra första hjälpen och hjärt-lungräddning.

Undervisningen ska genom praktiska övningar leda till att eleverna utvecklar förmåga att utföra första hjälpen och hjärt-lungräddning. MEDICIN Ämnet medicin grundar sig huvudsakligen på de medicinska kunskapsområdena anatomi, fysiologi, mikrobiologi, farmakologi, patologi och geriatrik men i ämnet finns också inslag av vårdvetenskap.

Läs mer

INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 3 inriktning Fritid

INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 3 inriktning Fritid INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 3 inriktning Fritid Flera känner kanske till vårt BARN- OCH FRITIDSPROGRAM, men för dig som inte gör det tänkte vi lämna lite

Läs mer

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

VERKSAMHETER. Nationell godkänd idrottsutbildning (NIU) åk 1,2,3 Lokal idrottsutbildning (LIU) åk 1,2,3 Idrottsledarutbildning (ILU) åk 2 (3)

VERKSAMHETER. Nationell godkänd idrottsutbildning (NIU) åk 1,2,3 Lokal idrottsutbildning (LIU) åk 1,2,3 Idrottsledarutbildning (ILU) åk 2 (3) HISTORIA 1985 FÖRSTA IDROTTERNA PÅ IDROTTSGYMNASIET 1995 BETYG I ÄMNET SPECIALIDROTT INFÖRS 300p 2005 ÖKNING AV INTAGNA ELEVER 2008 GEMENSAM UNDERVISNING 2011 NY GYMNASIEREFORM (NIU/LIU) VERKSAMHETER Nationell

Läs mer

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap. Mål Efter avslutad kurs (31 60 hp) ska den studerande kunna:

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap. Mål Efter avslutad kurs (31 60 hp) ska den studerande kunna: Dnr: 2016/5865 3.1.2.2 Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap 1IDÄ04 Idrott och hälsa II inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 30 högskolepoäng Physical and health

Läs mer

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett

Läs mer

Ett nytt betygsystem. Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument

Ett nytt betygsystem. Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument Ett nytt betygsystem Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument Ny skollag 1/7-2011 Ny läroplan Lgr 2011 Mål och riktlinjer Kursplaner Syfte och mål för ämnet Centralt innehåll 1-3, 4-6, 7-9 Kunskapskrav

Läs mer

VFU idrott och hälsa

VFU idrott och hälsa Studieanvisning 2016-12-07 VFU idrott och hälsa 1,5 hp VT 2017 v.4 Kurskod 971G30 (Grundlärare fritidshem) Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings Universitet 1 INNEHÅLL FÖRORD...

Läs mer

Åsa Sebestyen, provutvecklare, IPS, Göteborgs universitet 1

Åsa Sebestyen, provutvecklare, IPS, Göteborgs universitet 1 Göteborgs Universitet Humanisten Språk och lärande 17 maj 2016 Åsa Sebestyen asa.sebestyen@gu.se Provutvecklare NAFS-projektet, GU Gymnasielärare (ty, eng, spa) ü NAFS-projektet vad är det? ü Prov och

Läs mer

SPECIALIDROTT FOTBOLL I GYMNASIESKOLAN. Kursplan. Malmö

SPECIALIDROTT FOTBOLL I GYMNASIESKOLAN. Kursplan. Malmö SPECIALIDROTT FOTBOLL I GYMNASIESKOLAN Kursplan Malmö 2001-02-14 SPECIALIDROTT FOTBOLL I GYMNASIESKOLAN KURSPLAN. Ämne: Specialidrott, fotboll Kurs: Specialidrott A, 200 poäng Målsättning Kursen ska med

Läs mer

MOBILA ARBETSMASKINER

MOBILA ARBETSMASKINER MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.

Läs mer

GÖTEBORG 16 mars 2011

GÖTEBORG 16 mars 2011 GÖTEBORG 16 mars 2011 Birgitta Gladh Carlsson sekreterare i Den framtida gymnasiesärskolan - en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning SOU 2011:8 Utredningens uppdrag i korthet Gymnasial

Läs mer