ENTRECOOP II -Kooperativ innovationskraft för ökad tillväxt

Transkript

1 Companion Mitt i samverkan med Coompanion Dalarna, Coompanion Gävleborg och Värmlandskooperativen SLUTRAPPORT ENTRECOOP II -Kooperativ innovationskraft för ökad tillväxt Följ projektets verksamhet på:

2 Innehållsförteckning I: Allmänt 1a. Anmodade allmänna uppgifter 1b. Övriga allmänna uppgifter II Slutredovisning 1. Sammanfattning 2. Nyskapande och innovativt o Sammanfattning o Värmland o Gävle o Dalarna 3. Projektbeskrivning, uppfyllelse av syfte mål och målgrupp Frågeställningen besvaras enligt: 1. Beskrivning av projektets syfte, mål och målgrupper i enlighet med ansökan och beslut. 2. Sammanfattande svar avseende måluppfyllelse, relaterat till syfte och mål 3. Sammanfattande svar avseende måluppfyllelse relaterat till projektets målgrupp 4. Sammanfattande beskrivning av verksamheter med utgångspunkt i aktivitetsplan 5. Sammanfattning avseende eventuella verksamhetsmässiga och ekonomiska avvikelser från beslut om stöd. 6. Värmlands svar avseende måluppfyllelse, relaterat till syfte och mål 7. Värmlands svar avseende måluppfyllelse relaterat till projektets målgrupp 8. Värmlands beskrivning av verksamheter med utgångspunkt i aktivitetsplan 9. Värmlands avseende eventuella verksamhetsmässiga och ekonomiska avvikelser från beslut om stöd. 10. Gävleborgs svar avseende måluppfyllelse, relaterat till syfte och mål 11. Gävleborgs svar avseende måluppfyllelse relaterat till projektets målgrupp 12. Gävleborgs beskrivning av verksamheter med utgångspunkt i aktivitetsplan 13. Gävleborgs avseende eventuella verksamhetsmässiga och ekonomiska avvikelser från beslut om stöd. 14. Dalarnas svar avseende måluppfyllelse, relaterat till syfte och mål 15. Dalarnas svar avseende måluppfyllelse relaterat till projektets målgrupp 16. Dalarnas beskrivning av verksamheter med utgångspunkt i aktivitetsplan 17. Dalarnas avseende eventuella verksamhetsmässiga och ekonomiska avvikelser från beslut om stöd. 4. Indikatorer Tabell 1 Tabell 2 Sammanfattning Värmland Gävle Dalarna 2

3 5. Jämställdhet/integration och mångfald/miljö/folkhälsa Sammanfattning Värmland Gävle Dalarna 6. Privata bidrag i annat än pengar 7. Projektets övriga resultat Sammanfattning Värmland Gävle Dalarna 8. Projektets förväntade resultat på sikt Sammanfattning Värmland Gävle Dalarna 9. Resultatspridning samt information och offentliggörande Sammanfattning Värmland Gävle Dalarna 10. Kopplingar till andra projekt Värmland Gävle Dalarna 11. Projektföljeforskning 12. Övrigt 3

4 I Allmänna uppgifter 1a. Anmodade allmänna uppgifter Projektnamn: Entrecoop II - KOOPERATIV INNOVATIONSKRAFT- för ökad tillväxt i norra Mellansverige. Ärende-ID: Stödmottagare: Coompanion Mitt Organisationsnummer: Redovisningsperiod: Insatsområde: Slutrapport Entreprenörskap Åtgärd: 1:2 1b) Övrigt allmänna upplysningar: Projektledare: Leif Tyrén Kontaktuppgifter: Telefon: E-post: leif@varmland.coop Processledare Värmland: Kontaktuppgifter: Leif Tyrén Se ovan Processledare Dalarna: Bengt Sundgren Kontaktuppgifter: Telefon: E-post: bengt@coompanion.se Processledare Gävleborg: Ulf Karlsson Kontaktuppgifter: Telefon: E-post: ulf.karlsson@coompanion.se Ekonomiansvarig: Patrik Olsson Kontaktuppgifter: Telefon: E-post patrik.olsson@solstaredovisning.se 4

5 II Slutredovisning 1. Sammanfattning Initialt vill vi tacka regionalfonden, Tillväxtverket, Regionförbunden i Värmlands-, Dalarnas- och Gävleborgs län samt Högskolan i Dalarna, Högskolan i Gävle samt Karlstad universitet såväl avseende möjligheten att genomföra detta projekt liksom för ett gott samarbete under projektets genomförande. Denna slutredovisning är uppställd på sådant vis att varje frågeställning dels besvaras i form av övergripande sammanfattning, dels utifrån de tre regionala perspektiven. Projektet har tidigare redovisat verksamhet i form av 14 utförliga lägesrapporter. Dessa 14 lägesrapporter har också innehållit ett stort antal bilagor i form av trycksaker, dokumentationer, bilder, tidningsartiklar etc. Redovisningen har skickats till såväl Tillväxtverket som de tre regionförbunden. Slutrapporten innehåller av ovanstående skäl enkom två bilagor, tidskontrollant avseende sista perioden (december 13) inklusive hela projektperioden, samt projektets utvärdering (Karlstad universitet/cerut) Projektet har varit relativt omfattande och dess struktur har utgått från en fastställd aktivitetsplan. I projektets genomförande har vi tydligt förhållit oss till denna och arbetsfördelning gjorts med stöd av tidsbudget (tidskontrollant) i syfte att uppnå projektets syften och målsättningar. I samtliga tre län kan vi idag konstatera att vi i samverkan med akademin utvecklat innovativa arenor. Förutsättningar och omfattning varier dock, vilket framgår av redovisningen nedan. Andra innovativa arenor har också utvecklats vilka skiljer sig mellan de tre länen. Vi gör den bedömningen i samtliga län att dessa innovativa arenor medverkat till att skapa bättre förutsättningar för kooperativ utveckling i länen. Vi ser också att dessa är utvecklingsbara och att andra intressenter, så som akademin visat vilja och engagemang avseende fortsatt samverkan och utvecklingsarbete. Verksamhetsmässigt redovisar vi goda resultat kopplat till företagssamverkan vilket genom projektet vidgats och omfattar nu flera olika verksamhetsområden. Likaledes finns efter projektet bra informationsmaterial. Vidare ser vi inom innovation och affärsutveckling samt kapitalförsörjning att vi efter projektet erhållit såväl ökad kunskap, fler samverkanspartners och bra material. Del av verksamheten främst kompetensutveckling har varit kopplat till socialfondsaktiviteter. Ett stort antal aktiviteter som seminarier, workshops liksom medverkan i mässor etc. har genomförts, inte minst i samverkan med akademin. Nedan redovisas vidare fler resultat kopplat till respektive aktivitet i aktivitetsplanen. I relation till uppsatta indikatorer kan vi konstatera att vi nått målen avseende antal nya företag men att vi inte nått hela vägen avseende antal nya arbetstillfällen. Relaterat till nya företag kan vi också konstatera nya verksamhetsområden kopplat till kooperativt företagande. Ett viktigt spörsmål i samband med projekts avslutande är dels hur resultat framgent tas till vara, dels huruvida delar av projektets verksamheter och resultat kan endera implementeras i ordinarie verksamheter alternativt vidareutvecklas på annat sätt. Under hösten 2013 dokumenterades verksamheten/resultat med utgångspunkt i sådant perspektiv, vilket vi tidigare redovisat. I denna dokumentation framgår med stor tydlighet dels att projektet uppnått många resultat samt att det finns ett flertal utvecklingsbara koncept. Av dokumentationen framgår också att stora delar nu implementeras i ordinarie verksamhet liksom resonemang avseende möjliga metoder att vidareutveckla de koncept ordinarie verksamhet inte har förutsättningar att bära. 2. Nyskapande och innovativitet Beskriv vad som är nyskapande och innovativt i projektet. Hur har de nyskapande aspekterna av projektet dokumenterats och kommunicerats? Sammanfattning: Vi har haft framgång i projektet relaterat till innovationsstrukturer, delvis på grundval av positiva erfarenheter från Entrecoop I, I detta projekt har vi utifrån regionala förutsättningar förstärkt liksom utvecklat samarbets- och innovationsstukturer för kooperativt företagande. Med koppling till högskola och universitet var förutsättningarna i de tre länen olika vari man i Värmland redan under Entrecoop I hade framgång avseende samverkan kopplat till 5

6 innovationsstrukturer, något man nedan redovisar utvecklats vidare i Entrecoop II. I Dalarna utvecklades samverkan med Högskolan i regionen positivt direkt från start av Entrecoop II. I Dalarna gör man bedömningen att det finns ett intresse från båda parter att utveckla den innovationsstruktur man utvecklat. I Gävle har genomförda satsningar tagit längre tid men man upplever att man under hösten 2013 fått ett genomslag och att man nu har goda förutsättningar för samverkan med koppling till innovationsstrukturer. I redovisningarna påvisas andra innovativa arenor utifrån regionala förutsättningar. I Värmland lyfter man fram Koopsamgruppen, KKN sektorn liksom kopplingen till Vinnovas innovationscheckar. Gävle påvisar man socialt företagande och i Dalarna företagssamverkan som nyskapande och innovativt. Relaterat till kommunikation och dokumentation har detta skett på olika sätt. Projektet har redovisat ett antal dokumentationer vilka i samtliga fall redovisats i form av bilagor i inskickade lägesrapporter. Flera dokumentationer har också spridits i olika sammanhang vilket likaledes finns redovisat i lägesrapporter. Kommunikation har skett främst genom dokumentationer, lägesrapporter, seminarier, workshops, mässor och olika arrangemang. Spridning via massmedia (se lägesrapporter) har skett vid några tillfällen. Vidare har hemsidor och sociala medier använts. Värmland: Vilket framgår (och förtydligas) nedan i slutredovisningen ser vi främst fyra delar vilka i hög grad kan betecknas nyskapande och innovativa. I samtliga fall ser vi också stora utvecklingsmöjligheter inom dessa (och i samverkan dem emellan) dels som plattformar men också direkt verksamhetsrelaterade möjligheter. Dessa nyskapande och innovativa delar är: 1. Karlstad universitet som innovativ arena 2. Koopsam gruppen som innovativ arena 3. Utvecklingen inom kulturella och kreativa näringar, främst musiksektorn 4. Innovationscheckar I redovisningen nedan (liksom i tidigare lägesrapporter) framgår med tydlighet på vilket sätt dessa anses nyskapande och innovativa, varför vi här väljer att påvisa effekter av dessa samt koppla an till framtida möjligheter. I vissa fall har vi redan idag pågående nya utvecklingsarbeten vilka kan relateras till aktiviteter inom Entrecoop. Kopplat till Karlstad universitet har vi idag en dialog vari båda parter ser tydliga beröringspunkter och möjligheter i framtida samverkan, företrädelsevis kopplat till regional utveckling och näringslivsutveckling med fokus på kooperation, socialt entreprenörskap och sociala innovationer. 1 januari 2014 startade projektet Together (se nedan) vari universitetet medverkar i styrgrupp och har bl.a. deklarerat intresse av att en vetenskaplig referensgrupp kopplas till projektet. Vidare ser universiteten kopplingar till ökad kunskap och kännedom relaterat till socialt entreprenörskap, sociala innovationer etc. i ett regionalt perspektiv. Dialog/planering avseende en seminarieserie pågår. Parallellt med Together processen har en dialog påbörjats vilken visionärt tar fäste i nya forskningsområden och utvecklingsmöjligheter baserat på social ekonomi. Vi har idag kontinuerliga planeringsträffar för utveckling inom verksamhetsområdet med företrädare på Karlstad universitet. Ett kommande steg i processen är att involvera etablerad kooperation, vari en god grogrund redan är etablerad inom ramarna för Koopsam och de aktiviteter så som bl.a. En fredag i månaden se nedan vilka genomfördes i Entrécoop. Likaledes planeras Region Värmland involveras tidigt (första möte 24 januari 2014). Koopsamgruppen har den 10 januari hållit sitt första möte efter projektets avslutande och har tydligt deklarerat ambition avseende fortsatt utvecklingsarbete. Dels beslutades om en mindre budget i syfte att fortsätta genomföra aktiviteter vilka tidigare varit kopplade till Entrecoop, så som seminarier, Jakten på Ostartade kooperativet etc. Det genomslag vi haft med start av kooperativa musikband, främst hårdrock och geografiskt i Karlstad kommun är i nationellt perspektiv unikt. Vi planerar fortsätt samverkan med Studiefrämjandet och deras projekt. Initialt planeras en skrift/handledning tillsammans med en film produceras. Under det avslutande året i projektet uppstod nya möjligheter kopplat till Vinnova och att Coompanion Sverige utsås till en av de aktörer som fick möjlighet att förmedla innovationscheckar. 6

7 Dessa förutsättningar har skapat möjligheter dels i syfte att påvisa och stödja innovationer och då främst sociala innovationer, dels ökad legitimitet för Coompanion rörelsen och sociala innovationer. Inom Entrecoop har vi kunnat nyttja dessa förutsättningar i syfte att stärka arenor, öka legitimiteten liksom kunnat medverka så att vi 2014 har förnyat förtroende från Vinnova. Gävle: Det processinriktade arbete som låg bakom våra 2 seminarier kring företagssamverkan var nyskapande och ledde fram till viktiga resultat för oss förutom det konkreta innehållet under dessa seminariedagar. Genom det sätt som viktiga aktörer involverades i förberedelserna inför seminarierna byggde vi nya kontaktvägar, stärkte vår legitimitet i dessa frågor och skapade bättre förutsättningar för nya samarbeten. Genom stöttandet av tillkomsten av kooperativet Sandaga har vi fått ett exempel på socialt företag som drivs av kvinnor med invandrarbakgrund. Det vanliga i sociala företag är att personalen egentligen (företaget) har någon form av samhällsstöd, exempelvis lönebidrag. Dessa kan vara långvariga i tid beroende på det arbetshandikapp som lönebidraget skall kompensera. Språkproblem är i Arbetsförmedlingens ögon inget arbetshandikapp även om det är ett reellt hinder för personer med invandrarbakgrund, och för de kvinnor som driver Sandaga finns inte lönebidraget som ett verktyg. Det betyder att det ställer andra krav på affärsutveckling inom Sandaga för att de långsiktigt ska kunna driva och utveckla sitt företag. En hög grad av samverkan med andra aktörer är ett sätt som de använder. Detta är något som är nyskapande och som vi hoppas ska inspirera andra med liknande bakgrund att starta och driva sociala företag. Arbetet med Sandaga har kontinuerligt beskrivits i våra rapporter. Vi har också uppmärksammat deras arbete genom att de blev utsedda till årets kooperativ i Gävleborg, Vår landshövding har god kännedom om deras verksamhet och utmärkelsen uppmärksammades i lokal media. Landshövdingen var den som delade ut priset till Sandaga. Som en bieffekt av utmärkelsen fick Sandaga ett cateringuppdrag till länsstyrelsen vilket de sedan kan använda som ett referensuppdrag. Dalarna: Inom företagarsamverkan har exemplet Sveriges Toscanaek förening utvecklats. Det är innovativt genom att olika företag med olika produkter och tjänster utvecklat nya produkter och tjänster inom ett geografiskt område. De har också bidragit med att sprida sin kunskap till andra företagare, näringslivsaktörer och myndigheter på ett föredömligt sätt vid flera seminarier både inom Entrecoop men också till andra projekt som Kvinnors företagande. De finns också med i den gemensamma folder om Företagarsamverkan som tagits fram. De sociala företag som bildats inom ramen för Entrecoop har bidragit till att utveckla sociala innovation genom det att faktiskt skapat arbetstillfällen på en lokal marknad. Här finns en brist att det kunde ha beskrivits på något sätt för ökad spridning. Men det är alltid svårt att beskriva sociala processer som sker på olika i samklang med ett lokalt samhälle som bygger på tillit, lokal kännedom om både geografi och människor. I efterhand kanske en följeforskare har kunskap och delgett dessa processer. 3. Projektbeskrivning, uppfyllelse av syfte, mål och målgrupp Beskriv projektets syfte och mål samt om dessa har uppnåtts. Ange projektets målgrupp och om man nått fram till denna. Beskriv de verksamheter som bedrivits och finansierats inom projektet. Beskriv, förklara och kommentera eventuella verksamhetsmässiga och ekonomiska avvikelser från beslut om stöd. I nedanstående tabell ska samtliga aktiviteter enligt beslut om stöd fyllas i. Ange hur stor del (SEK) av respektive aktivitets ungefärliga budget som har upparbetats under projektperioden. Kommentera eventuell större avvikelse från budget för respektive aktivitet. Frågeställningens besvarande: Då frågan är omfattande och inkluderar flera frågeställningar har frågan besvarats på följande vis: 1. Beskrivning av projektets syfte, mål och målgrupper i enlighet med ansökan och beslut. 2. Sammanfattande svar avseende måluppfyllelse, relaterat till syfte och mål 3. Sammanfattande svar avseende måluppfyllelse relaterat till projektets målgrupp 4. Sammanfattande beskrivning av verksamheter med utgångspunkt i aktivitetsplan 5. Sammanfattning avseende eventuella verksamhetsmässiga och ekonomiska avvikelser från beslut om stöd. 6. Värmlands svar avseende måluppfyllelse, relaterat till syfte och mål 7. Värmlands svar avseende måluppfyllelse relaterat till projektets målgrupp 8. Värmlands beskrivning av verksamheter med utgångspunkt i aktivitetsplan 7

8 9. Värmlands avseende eventuella verksamhetsmässiga och ekonomiska avvikelser från beslut om stöd. 10. Gävleborgs svar avseende måluppfyllelse, relaterat till syfte och mål 11. Gävleborgs svar avseende måluppfyllelse relaterat till projektets målgrupp 12. Gävleborgs beskrivning av verksamheter med utgångspunkt i aktivitetsplan 13. Gävleborgs avseende eventuella verksamhetsmässiga och ekonomiska avvikelser från beslut om stöd. 14. Dalarnas svar avseende måluppfyllelse, relaterat till syfte och mål 15. Dalarnas svar avseende måluppfyllelse relaterat till projektets målgrupp 16. Dalarnas beskrivning av verksamheter med utgångspunkt i aktivitetsplan 17. Dalarnas avseende eventuella verksamhetsmässiga och ekonomiska avvikelser från beslut om stöd. 1. Beskrivning av projektets syfte, mål och målgrupper i enlighet med ansökan och beslut. Syftet med projektet är att - på grundval av de positiva erfarenheterna från Entrecoop I - förstärka och kvalitetssäkra den samarbets- och innovationsstruktur för kooperativt företagande och kooperativ samverkan som är under uppbyggnad i regionen. Strategiskt viktiga effektmål är att i samverkan med akademin och andra regionala, nationella och internationella kunskapsmiljöer - öka kunskapen om kooperativt företagande öka kompetensen i tillämpningen av kooperativt företagande och kooperativa lösningar fördjupa samarbetet mellan Coompanion och enskilda kooperativa företag å ena sidan och å andra sidan regionens kunskapsmiljöer som är inriktade mot eller har intresse av ett långsiktigt innovationssamarbete kring kooperativt företagande främja utvecklingen av kooperativa utvecklingsplattformar för företagssamverkan och utveckling av företagandet inom den sociala ekonomin främja produkt- och tjänsteutveckling dels inom befintliga kooperativa företag, dels som grund för etablering av nya kooperativa företag öka kunskaperna och därmed förbättra attityderna till den kooperativa företagsformen Det gemensamma resultatmålet för projektet är att stödja tillkomsten av 50 kooperativa företag under projektperioden. [3 län *2 år * 8 kooperativ/län 50 företag]. Projektets målgrupper kan grupperas på följande sätt befintliga kooperativa företag som vill växa studenter, lärare, forskare vid samverkande utbildnings- och FoU-institutioner potentiella kooperatörer i privata företag och offentliga organisationer som vill knoppa av nya verksamhetsidéer potentiella kooperatörer bland arbetssökande och andra prioriterade grupper ungdomar, kvinnor och invandrare som vill starta eget tillsammans den etablerade kooperationen finanssektorn, revisionsbyråer etc. näringslivsenheter (motsvarande) och andra kommunala förvaltningar, regionorgan, arbetsförmedlingskontor företagsstödjande parter som Almi, Företagarna och andra entreprenörsaktörer företagsgrupperingar som vill fördjupa sin samverkan och utveckla hållbara och ändamålsenliga verksamhetsformer Fackföreningsrörelsen, som en aktiv partner för att utveckla och implementera nya kooperativa företagslösningar 8

9 2. Sammanfattande svar avseende måluppfyllelse, relaterat till syfte och mål Vi konstaterar att Entrécoop som projekt haft stor betydelse i ambitionen att stärka innovationsstrukturer i de tre länen. I samtliga län bedömer vi att samarbets- och innovationsstrukturen för kooperativt företagande kopplat till Högskola och Universitet stärkts. Utgångspunkterna för detta skiljer sig dock åt vilket redovisas länsvis nedan. Vidare har andra innovativa samarbeten utvecklats under projektet. Detta har skett i samverkan med olika organisationer och skiljer sig år i de tre länen. I detta sammanhang har regionala förutsättningar relaterat till olika perspektiv/samarbeten genererat olika resultat. I relation till effektmål gör vi bedömningen att vi sammantagit lyckats väl vilket framgår av länsvisa redovisningar nedan. Vi konstaterar vidare att vi överträffat det gemensamma resultatmålet om 50 nya kooperativa företag. 3. Sammanfattande svar avseende måluppfyllelse relaterat till projektets målgrupp Vi konstaterar att vi sammantagit nått målgruppen för projektet. I länsvisa redogörelser nedan framgår vissa skillnader i omfattning relaterat till specifika målgrupper. Man kan i den länsvisa redogörelsen konstatera att det i detta sammanhang är stora likheter mellan de tre länen men att det också finns skillnader. Så rapporterar t.ex. samtliga län att man i relation till Högskola och Universitet nått målgruppen i hög garad medan vi kan utläsa skillnader t.ex. kopplat till finanssektorn och fackföreningsrörelsen. 4. Sammanfattande beskrivning av verksamheter med utgångspunkt i aktivitetsplan Det är ett omfattande arbete som genomförts i enlighet med fastställd aktivitetsplan i samtliga tre regioner. I projektets planering och återkommande rapporteringar har vi kontinuerligt säkerställt att tidsbudget relaterat till aktiviteter efterlevts. Tidskontrollanten vilken redovisats som bilaga till samtliga lägesrapporter har bidragit till att frågan ständigt varit aktuell. Detta styrinstrument har bl.a. resulterat i att arbetsfördelning mellan olika aktiviteter i aktivitetsplan varit lika eller mycket lika i de tre länen. Aktiviteter har i viss mån varit gemensamma där t.ex. en skrift avseende företagsamverkan producerats. I dessa sammanhang har ett av länen haft ett ansvar att hålla samman processerna. Ett stort antal aktiviteter har också genomförts regionvis och då anpassat utifrån lokala förutsättningar. I viss utsträckning har vi nått liknande resultat i de tre regionerna i andra sammanhang skiljer det sig åt. Samtliga tre län har nedan sammanfattat verksamheten relaterat till aktivitetsplan. Önskar man en än mer utförlig beskrivning hänvisar vi i första hand till projektets lägesrapporter. 5. Sammanfattning avseende eventuella verksamhetsmässiga och ekonomiska avvikelser från beslut om stöd. Under projektets genomförande uppmärksammades en frågeställning vilken kunde resulterat i verksamhetsmässiga avvikelser. Frågan var kopplad till olika genomförandetider avseende aktivitetsplan. Vi uppmärksammade att vi inte klarade nå projektets målsättningar på de begränsade tidsintervallen. Efter dialog med ESF-rådet ansökte vi om att få revidera beslutade tidsintervaller vilket senare godkändes. Efter den åtgärden ser vi inga direkta verksamhetsmässiga avvikelser relaterat till beslut om stöd. Under hösten 2013 ansökte vi också om revidering av budget kopplat till verksamhet i Värmlands- och Dalarnas län. Dessa revideringar var mindre än 20% och handlade om justeringar mellan olika kostnadsslag. Dessa revideringar godkändes av ESF-rådet, Region Dalarna samt Region Värmland. Vi ser efter den åtgärden inga direkta ekonomiska avvikelser relaterat till beslut om stöd inom varje enskilt kostnadsslag. Dock borde omfördelning, av budget eller redovisning, skett mellan köp av tjänst (information och experter) och övriga kostnader (information, tryck m.m.) vilket inneburit en avvikelse mot budget. Vi har under projektet redovisat tid i tidskontrollant i syfte att förhålla oss till procentsatser i aktivitetsplan. Tidskontrollanten (bifogas slutrapporten) påvisar bland annat utfall kopplat till aktivitetsplan enligt nedan: 9

10 AKTIVITET BUDGET % Värmland utfall Dalarna utfall Gävle utfall Totalt utfall A Företagssamverkan 30,3 25,5 32,0 33,0 30,0 B Innovation, affärsutv 20,2 23,4 24,2 22,5 23,5 C Kapitalförsörjning 6,1 8,3 4,6 5,0 6,1 D Kompetensutv. 13,1 13,6 14,4 14,3 14,1 E Attitydpåverkan 6,1 10,2 12,8 13,1 12,0 F Internationalisering 8,1 8,2 1,7 1,7 4,1 Insater horisontella mål 6,1 5,0 4,4 4,9 4,8 Informationsspridning 6,1 5,3 5,0 5,0 5,1 Projektutvärdering 4,1 0 0,1 0,1 0,1 Kommentar: Tabellen visar fördelning av arbetstid. Avseende utvärdering är budgeterad arbetsfördelning och utfall missvisande då utvärderingstjänsten är upphandlad. Största avvikelser hittar vi inom attitydpåverkan och internationalisering. Orsaken till avvikelserna är att attitydpåverkan bedömts av stor vikt i syfte att uppnå projektets målsättningar inte minst kopplat till utveckling av innovativa arenor. Avseende internationalisering genomfördes en omfattande aktivitet vilken vi bedömde skulle leda till uppföljningsinsatser i högre gard än vad som skedde. Noterbart är också vissa regionala avvikelser vilka förklaras med satsningar utifrån regionala prioriteringar. 6. Värmlands svar avseende måluppfyllelse, relaterat till syfte och mål Med utgångspunkt i de resultat som erhölls under Entrécoop I har vi inom ramarna för detta arbete vidareutvecklat och förstärkt de samarbets- och innovationsstrukturer vilka formades i Entrécoop I. Dels har detta handlat om samverkan med Karlstad universitet. Konceptet En fredag i månaden genomfördes under 2012 vid sex tillfällen. En fredag i månaden som koncept utvecklades till att bli en mötesplats för experter, forskare, beslutsfattare och praktiker vilket sedermera använts på andra sätt och i andra sammanhang. Exempelvis har konceptet som sådant gått i arv där bl.a. Karlstad Stift och Centrum för regional utveckling, Cerut idag med utgångspunkt i andra frågeställningar använder metoden. Konceptet har vidare fungerat som dörröppnare till andra sammanhang med koppling till Karlstad universitet vilket beskrivs under kompetensutbildning nedan. Vi konstaterar att vi som organisation är en av de aktörer som räknas in i universitetets olika sammanhang där vi exempelvis bjuds in i samband med akademisk högtid och till dialoger med bäring på framtid och utveckling. Samtidigt konstaterar vi att universitetet är stort med många institutioner, fakulteter och program och att vi inte lyckats utveckla innovativa arenor med kopplingar till samtliga enheter, vilket i sig heller inte kan anses prioriterat. Dock hade vi ambitionen att utveckla samverkan med koppling till Handelshögskolan och företagsekonomi på ett djupare plan än som skett. Efter projektets avslutande ser vi dock ett tydligt resultat vi bedömer kommer stimulera den kooperativa utvecklingen i länet. Redan i skrivande stund pågår dialog avseende hur man framledes kan bredda och stärka processerna vari Karlstads universitet tydligt deklarerat att man önskar fortsätta detta arbete. Den andra innovativa arenan som prioriterats har varit Koopsam gruppen, etablerad kooperation i samverkan. Ett flertal aktiviteter har under projektet genomförts och kontinuerliga möten hållits. Denna innovativa arena har varit mera praktiskt inriktad än den ovan beskrivna. Utöver arrangemang i syfte att öka kännedom om kooperativt företagande (se lägesrapporter) har verksamheten också resulterat i flera affärsuppgörelser vari etablerad kooperation idag köper tjänster av nykooperativa företag. Exempelvis har kooperativet Kontoret Media, vilken erhöll support i Entrecoop I uppdrag av OK Värmland avseende marknadsföring, trycksaker. Kooperativet Kjell & Bolas har samverkan med såväl OK Värmland som Konsum Värmland där man bland annat levererar maträtter till försäljning. Vi ser att etablerad kooperation idag medverkar aktivt i syfte att bidra till fler och livskraftiga kooperativa företag i länet. Liksom ovan nämnda innovativa arena kommer vi efter projektets avslutande fortsätta att medverka till att Koopsam gruppen utvecklas till gagn för kooperativ och regional utveckling i länet. I relation till projektets effektmål bedömer vi att projektet bidragit till att öka kunskapen om kooperativt företagande. Samtidigt är vi medvetna om att det fortsatt finns mycket kvar att göra samt att kunskapen i detta 10

11 sammanhang är färskvara, i den mening att få andra aktörer medverkar i syfte att öka kunskapen om kooperativt företagande. Vi upplever vidare att vi ökat såväl vår interna men också externa kompetensen avseende kooperativa lösningar. Resultat av detta kan mätas i att efterfrågan på våra tjänster ökat samt att ovan nämnda innovativa arenor (Karlstad universitet o Koopsam gruppens) ökande intresse avseende vår verksamhet och uppnådda resultat. Avseende fördjupat samarbete mellan Coompanion och enskilda kooperativa företag å ena sidan å andra sidan regionens kunskapsmiljöer med koppling till innovationsarbete menar vi i enlighet med ovan att detta arbete främst kopplats till Koopsam gruppen och Karlstad universitet och att det i enlighet med vad som redovisats ovan varit framgångsrikt. Med koppling till främja utvecklingen av kooperativa utvecklingsplattformar för företagsamverkan menar vi att så skett och att vi också medverkat till bildande av sådana, se tidigare lägesrapporter. I Värmland har vi vidare haft särskilt fokus på livsmedelssektorn kopplat till företagssamverkan vilket redovisas under företagssamverkan nedan. Effektmålet främja produkt- och tjänsteutveckling ser vi som minst utvecklat. Dels av den anledningen att sådana processer ofta sköts internt i respektive kooperativ. Dock har vi ovan exemplifierat några resultat då med koppling affärsuppgörelser mellan nykooperativa företag och etablerad kooperation. Ett annat exempel är det engagemang vi haft kopplat till innovationscheckar, se innovation och affärsutveckling nedan. Avslutningsvis har förbättra attityderna till den kooperativa företagsformen varit ett effektmål. Vi bedömer att vi nått en bit på vägen men att det fortsatt finns mycket att göra. Resultat kopplat till projektet kan tydligast mätas i Karlstad universitets positiva attityd till oss, vilja till fortsatt utvecklingsarbete och samverkan samt den spridning kooperation som organisationsmodell fått inom musiksektorn främst i Karlstad kommun. 7. Värmlands svar avseende måluppfyllelse relaterat till projektets målgrupp Vi bedömer att vi nått samtliga målgrupper i enlighet med projektbeskrivning och beslut, dock i olika hög grad. I mycket hög grad har projektets målgrupp i Värmland varit: forskare, lärare med koppling till Karlstad universitet. I viss mån har också studerande nåtts bl.a. genom studentuppsatser, informationstillfällen och i samverkan med Drivhuset. Den etablerade kooperationen med Koopsamgruppen som plattform/innovativ arena. potentiella kooperatörer bland arbetssökande och prioriterade grupper som ungdomar och kvinnor. I mindre grad har vi nått invandrare. I hög grad har vi nått: näringslivsenheter, främst under hösten 2013 samt regionorgan (kontinuerligt) i viss mån också andra kommunala förvaltningar och arbetsförmedling befintliga kooperativ som vill växa främst genom företagssamverkan och innovationscheckar. Med viss kontinuitet har vi nått: finanssektorn, främst banker och i synnerhet Swedbank. Arbete kopplat till Värmlands kreditgarantiförening har också utförts. Avseende redovisningsbyråer har en redovisningsbyrå i mycket hög grad medverkat vari denna utvecklat specialkompetens för support till arbetsintegrerande sociala företag. Andra företagsstödjande parter varav Studiefrämjandet (projekt Rookie to Whiz, samt Drivhuset varit mest frekvent (läs mycket frekvent). Företagsamma Värmland liksom Almi och Inova har nåtts i viss grad. Fackföreningsrörelsen och då främst Unionen och IF Metall med koppling till Together konceptet vilket redogörs under innovation och affärsutveckling nedan. I låg grad har vi nått: Företagsgrupperingar som vill fördjupa samverkan i syfte att utveckla hållbara verksamhetsformer. I händelse att företagssamverkan inkluderas i detta är måhända graden av hur vi nått målgruppen högre. Potentiella kooperatörer med koppling till avknoppning till nya verksamhetsidéer. 11

12 8. Värmlands beskrivning av verksamheter med utgångspunkt i aktivitetsplan (Avseende Insatser horisontella mål, se punkt 5, för informationsspridning se punkt 9, för utvärdering se punkt 11 nedan.) A) Företagssamverkan Vi har i Värmland haft ett visst fokus på företagssamverkan kopplat till lokal livsmedelssektor, detta med utgångspunkt i en process som startade under Entrecoop I, som då ledde fram till start av Måltidsriket ek.för., Initialt i Entrécoop II var vi verksamma med råd och stöd i syfte att skapa en långsiktigt hållbar utveckling för kooperativet. Våra insatser fokuserades mestadels med koppling till organisationsutveckling och utövades initialt bl.a. genom att vi medverkade i styrelsearbetet i egenskap av ordinarie ledamot/vice ordförande. Faktisk organisationsutveckling bestod i att bl.a. skapa strukturer, affärsplaner och finansiering, bl.a. i form av projektmedel. I ett senare skede ställde vi inte upp till omval till styrelsen men tackade ja till posten som verksamhetsrevisor. Under våren 2013 avslutade vi också vårt arbete som verksamhetsrevisor. Det utvecklingsarbete som skedde med koppling till Måltidsriket kunde vi också använda oss av då Nordic Innovation Food Arena, NIFA påbörjade sin bildandeprocess, efter det att Milko lagt ner mejeriet i Karlstad och ett antal lokala aktörer bildade Matmejeriet AB, vilka övertog mejeriet. Matmejeri AB kan liknas med ett fastighetsbolag. Matmejeriets AB:s delägare tillsammans med andra företag inom livsmedelssektorn bildade senare kooperativet NIFA. I bildande processen liksom i utvecklingsarbete har projektet medverkat. Vi har inte som i arbetet med Måltidsriket involverat oss direkt i styrelsearbetet, dock har vi haft (och fortsatt har) en förtroenderoll i form av valberedning. Matmejeriet liksom NIFA:s verksamheter beskrivs på: Kopplat till företagssamverkan inom livsmedelssektorn har vidare enskilda medlemmar i de båda föreningarna erhållit stöd och erfarenheter från dessa processer har dokumenterats i folder (se nedan) liksom kopplat till seminarier och workshops inte minst inom ramarna för en fredag i månaden, se kompetensutveckling nedan. Utanför livsmedelssektorn har projektet medverkat till företagssamverkan i andra branscher. I tidigare lägesrapporter finns bl.a. en process kopplat till VVS sektorn beskriven som dock aldrig resulterade i bildande då ett av samverkansföretagen gick i konkurs. Bland i lägesrapporterna beskrivna processer finns också en process kopplat till design företag, vilka bildade kooperativet Form i Värmland, Form i Värmland vann också regionfinalen 2013 i Jakten på Ostartade kooperativet se vidare under Innovation och affärsutveckling nedan. Under hösten 2013 samordnade Värmlandskooperativen arbetet med att utveckla en informationsskrift, Företagssamverkan - Framtidens företagande vilken finns i tryckt form, Koopsam är ett nätverk/innovativ arena bestående av Konsum Värmland, HSB, Riksbyggen, OK Värmland, Folksam och Värmlandskooperativen. Koopsam gruppen har utsett årets kooperativa företag, medverkat i arrangemanget Jakten på Ostartade kooperativet 2012 och Koopsamgruppen har vidare medverkat i konceptet En fredag i månaden, se kompetensutveckling nedan, liksom startat och genomfört Koopsam golf 2012 och Koopsam golf Två av Koopsamgruppens medlemmar Konsum Värmland och OK Värmland medverkade i form av bilaga avseende Värmlandskooperativens remissvar på Värmlands strategin Värmland Under hösten 2013 startade vi också seminarieserien Kooperation 2020, se kompetensutveckling nedan. B) Innovation och affärsutveckling Inom ramarna för Innovation och affärsutveckling har arbetet i hög grad varit inriktat på att utveckla och tillhandahålla kvalitativt stöd (informationsinsatser) inför bildande och senare i syfte att säkerställa hållbart företagande med fokus på organisation och finansiering. Således är redovisade företag, indikatorer; mestadels sprungna med koppling till innovation och affärsutveckling i Entrecoop projektet, undantaget de företag som finns under företagssamverkan, enligt ovan. 12

13 Värmlands andel av de 55 redovisade företagen är 26 stycken Dessa företag finns i många olika branscher. Man kan dock se några tydliga spår: 1. Musiksektorn: Efter att Värmlandskooperativen arrangerade en kooperativ rockfestival hösten 2012 uppstod en efterfrågan från främst musikband inom Metallica att organisera sig i syfte att bli affärsmässiga. Inom Entrecoop har ett utvecklingsarbete gjorts bland annat i samverkan med projektet Rookie to Whiz, Detta arbete har resulterat i flera kooperativa band företrädelsevis kopplade till Karlstadsregionen. 2. Fibernätsföreningar: Antalet fibernätsföreningar i Värmland fortsätter att öka. Kopplat till dessa föreningar finns en fibernätshandbok framtagen av Coompanion Sverige. Inom projektets ramar har vi i samverkan med Länsstyrelsen utbildat kommunalt ansvariga personer. Redovisade fibernätsföreningar inom projekt Entrécoop är bara en liten del av totala antalet bildade fibernätsföreningar i länet under dessa år. De som redovisats i Entrécoop är föreningar vilka haft särskilda behov kopplat till deras framväxt, ofta kopplat till markupplåtelseavtal, andra avtal och specifika organisatoriska frågeställningar. Utöver ovan nämnda verksamhetsområden hittar vi också kooperativa företag inom bl.a. media, design, fastigheter, förskola etc. På uppdrag av Vinnova erhöll Coompanion Sverige uppdrag att förmedla innovationscheckar checkar om kronor har delats ut vari sociala innovationer och kooperativa företag prioriterats. Projektet erhöll en plats i beslutsgruppen vilket resulterat i ökad kunskaper inom sociala innovationer/socialt entreprenörskap etc. (se vidare under kapitalförsörjning) Inom verksamhetsområde Innovation och affärsområde har arbete gjorts med ambition att utveckla innovativa arenor kopplat till Karlstad universitet och etablerad kooperation, vilket mera ingående beskrivs ovan under nyskapande och innovativitet. I samband med aktivitet kopplat till internationalisering, se nedan, växte en idé baserad på ett koncept Together vilket presenterades i form av film Cecop och Cicopa. En grupp bestående av representanter för Karlstad universitet, IF Metall och Unionen träffades under senhösten 2012 samt vidare under 2013 i syfte att hitta möjligheter att överföra Together konceptet till svenska förhållanden. Senare inlämnades en förstudieansökan till ESF-rådet vilken den 5 december 2013 beviljades medel. C) Kapitalförsörjning Inom ramarna för kapitalförsörjning arrangerades initialt i projektet informationsträffar med olika banker. Effekter av dessa träffar har främst märkts inom Swedbank dock i varierande grad på olika Swedbank kontor i länet. Konstateras kan dock att vi uppnått en större förståelse och acceptans kring ekonomiska föreningar från banker och getts möjlighet att delge information till bankpersonal vid flertal tillfällen. Ett utökat samarbete mellan Swedbank och Värmlandskooperativen är ett resultat. Likaledes har vi medverkat i alternativa sätt att finansiera verksamheter varav exemplet i Ambjörby i norra Värmland varit mest framgångsrikt. Metoden utvecklades i samband med att nystartat kooperativ övertog lanthandel. I samband med fastighetsköp erhöll man initialt inga banklån eller krediter. Efter att medlemmar tecknat sig för ett stort antal dagligvarucheckar om 50 kronors styck erhöll kooperativet eget kapital vilket senare också genererade banklån och krediter. Vidare har en skrift, Kapitalförsörjning i ekonomiska föreningar tagits fram. Skriften riktar sig till rådgivare och syftar till att öka kompetensen inom kapitalförsörjning. Skriften finns enkom som PDF fil och har spridits via hemsida och sociala medier. Efter att Coompanion Sverige tillsammans med IUC och Almi erhöll uppdrag från VINNOVA om att sprida och hantera innovationscheckar om kr har vi medverkat i beslutsgrupp. Coompanion erhöll 25 checkar för Två av dessa 25 checkar erhöll kooperativ i Värmland. Prioriterats har sociala innovationer gjorts. VINNOVA har informerat att Coompanion Sverige kommer att få förnyat förtroende under

14 Vi har vidare försökt påverka Värmlands kreditgarantiförening i den mening att istället för avveckling omorganisera verksamheten i syfte att vara den sociala ekonomin behjälplig med finansiering i form av lån/krediter. Tyvärr kan vi konstatera att vi inte nått framgång i det arbetet. D) Kompetensutveckling Den enskilt största framgångsfaktor avseende det samarbete som inom Entrécoop kunnat utvecklas med Karlstad universitet har varit konceptet En fredag i månaden. Under 2012 genomfördes sex seminarier på olika temat med utgångspunkt i kooperativt företagande. Konceptet utgjorde likaledes en innovativ arena för forskare, experter, beslutsfattare och praktiker. Konceptet resulterade också i att Värmlandskooperativen/projektet bjöds in till många olika arenor ofta andra seminarier men också kopplat till universitetets planering- och utvecklingsarbete så som uppstart av ny kurs på temat tjänsteinnovationer liksom i samband med Centrum för regional utveckling, Ceruts strategiarbete inför perioden Vi ser idag Karlstad universitet som en av de två viktigaste innovativa arenorna för kooperativ utveckling i länet och det nu etablerade samarbetet kommer fortsätta efter att Entrécoop avslutats. Den andra mycket väl fungerande innovativa arena för kooperativ utveckling i länet är Koopsam gruppen. Ett stort antal aktiviteter har arrangerats i samverkan med Koopsamgruppen. Kopplat till kompetensutveckling har en seminarieserie startat på temat Kooperation 2020, vilken fortsätter efter att Entrecoop avslutats. Under projektet har vidare ett flertal seminarier och workshops arrangerats vilka redovisats i projektets lägesrapporter E) Attitydpåverkan Inom projektet har flera olika aktiviteter genomförts kopplat till attitydpåverkan. Vi har medverkat olika mässor, starta eget dagar och i olika sammanhang där vi kunnat tillhandahålla information om projektet och kooperativt företagande. Dessa aktiviteter har många gånger resulterat i nya rådgivningsärenden. F) Internationalisering Vi medverkade vid World festival & ICA Expo tillsammans med över deltagare från 86 länder i Manchester 30 oktober till 2 november Värmlandskooperativen medverkade också genom att arrangera tre seminarier på följande teman: Europakooperativ, SCN Kooperation, landsbygdsutveckling i ett genusperspektiv Arbetsintegrerande sociala företag Noterbart är också att det kooperativa hårdrocksbandet SPARZANZA från Värmland uppträdde i anslutning till arrangemanget. Arrangemanget gav nya kontakter och en del input kopplat till kooperativ utveckling i ett internationellt perspektiv. Under dagarna lanserade Cecop och Cicopa en film Together vilken kom att få stor påverkan på vår verksamhet. Vilket redovisats i lägesrapporter har bl.a. en ansökan med titeln Together, inspirerad av filmen, lämnats till ESF-rådet. Ansökan beviljades medel den 5 december World festival & ICA Expo resulterade vidare i att vi fick kontakt med Samvirkesenteret i Oslo, en kontakt vi vidareutvecklat under projektet med ambition om projektsamverkan längre fram. 9. Värmlands avseende eventuella verksamhetsmässiga och ekonomiska avvikelser från beslut 14

15 om stöd. Vi har i projektarbetet tydligt förhållit oss till aktivitetsplan och hela tiden kunnat stämma av nedlagd tid med hjälp tidskontrollanten. Vi har kunnat förhålla oss på ett sådant vis att vi gjort nödvändiga justeringar i vårt planeringsarbete. I de fall andra lösningar aktualiserats har detta skötts i dialog med ESF-rådet och övriga finansiärer så som beskrivs i sammanfattningen ovan. I vissa fall har regionala behov och/eller arbetsfördelning mellan Coompanion kontoren skapat extra utrymme, vilket framgår i tidskontrollanten. Exempelvis har vi i Värmland varit något mera verksamma inom kapitalförsörjning än vad varit fallet i Dalarna och Gävle. Detta beroende på den skrift Kapitalförsörjning i ekonomiska föreningar vi arbetade fram. Vi gör bedömningen att vi kunnat hantera frågan så att inga direkta avvikelser avseende såväl verksamhet som ekonomi i relation till beslut finns att rapportera. 10. Gävleborgs svar avseende måluppfyllelse, relaterat till syfte och mål Att stärka samarbetet med Högskolan i Gävle har varit ett prioriterat område under projektet, Samarbetet mellan exempelvis Värmlandskooperativen och Karlstad Universitet var exempelvis på en helt annan nivå än samarbetet mellan Coompanion Gävleborg och Högskolan i Gävle vid projektets start. Därför ansåg vi att detta var viktigt att arbeta med. Inledningsvis handlade mycket om stöd till studenter i form av uppslag till examensuppsatser och stöd i arbetet med dessa. Tanken med detta var att genom x-jobben göra varaktiga avtryck på skolan då dessa uppsatser är sökbara över tid och att studenterna har lagt ner avsevärt med arbete på områden som är intressanta för oss. Genom den handledning som Högskolans personal ger studenterna i arbetet med de uppsatser som vi har givit uppslag till sprids kunskapen om områden som har bäring på kooperativt företagande, socialt företagande, samhällsentreprenörskap etc. till högskolans personal. Under våren 2013 påbörjades ett arbete med planering av 2 seminarier på temat Småföretagarsamverkan som senare hölls under hösten, i november. Förberedelserna var uppbyggda som en process som innebar ett lärande för våra samarbetspartners såväl som för oss. Genom detta arbetssätt skapades ett gemensamt ansvarstagande bland våra viktiga partners. Att göra dessa seminarier bra låg inte bara i vårt intresse utan i alla partners intresse. Det var också legitimitetsstärkande för Coompanion som organisation. Omvärlden såg att detta var områden som vi behärskar väl. Arbetssättet har inneburit helt nya vägar för oss att fortsätta och utveckla samarbetet med Högskolan i Gävle. Vi har även nått andra aktörer med vårt budskap om kooperativa lösningar. Främst vill vi lyfta fram näringslivsorganisationerna i vissa av länets kommuner. Kopplat till projektets mål vill vi hävda att: kompetensen om kooperativt företagande har ökat - Tydligaste exemplen är Högskolan, Näringslivsorganisationer men även inom flera av de projekt som vi har samarbetet med såsom Finnskogarna, Movexum m fl. kompetensen avseende tillämpningen av kooperativt företagande har ökat - Vi har exempel på kommuner där man numer ser sociala företag som en tillväxtfaktor och att frågor kring sociala företag behandlas som frågor kring andra företag nämligen av Näringslivskontoret. Samarbetet mellan Coompanion/enskilda kooperativa företag regionens kunskapsmiljöer har fördjupats - Exempel är examensarbeten kopplat till sociala företag, Samhällsentreprenörer, finansieringsfrågor kopplat till sociala företag, samverkanslösningar bland småföretagare etc. Projektet har bidragit till att främja kooperativa utvecklingsplattformar för företagssamverkan och utveckling av företagandet inom social ekonomi. - Exempel på detta är Finnskogarna, samt att våra seminarier har lyft frågan om företagssamverkan som ett verktyg till tillväxt bland småföretagare till en högre medvetandenivå hos många aktörer. produkt och tjänsteutveckling in om befintliga och nya kooperativa företag har främjats - Exempel är att vi har stöttat sociala företag i samband med offentlig upphandling, vi har lobbat för att kommuner och kommunala samordningsförbund för inköp ska anta policyers angående sociala kriterier i samband med offentlig upphandling. Vi har stöttat sociala företag i deras breddning av tjänsteutbud med nya typer av tjänster. attityderna till den kooperativa företagsformen har förbättrats - i vissa kretsar har det nog gjort det. Samtidigt måste man komma ihåg att det fortfarande finns stora hinder när det gäller kooperativt företagande. Allt i från bankers och andra finansiärers attityder till kooperativt företagande till att nya 15

16 företag andra företagsformer kontinuerligt publiceras i lokala tidningar men inte ekonomiska föreningar. Kunskapen hos myndigheter, exempelvis Skatteverket är begränsad mm mm. Man kan konstatera att det återstår enormt mycket arbete när det gäller attityder till kooperativt företagande. 11 Gävleborgs svar avseende måluppfyllelse relaterat till projektets målgrupp Vår ambition har varit att nå ut till projektets alla utpekade målgrupper. Detta har vi lyckats med i olika stor utsträckning. I hög grad har vi nått: näringslivsenheterna i flera av länets kommuner (framförallt Gävle och Hudiksvall) och arbetsförmedlingskontor befintliga kooperativ som vill utveckla sin verksamhet, gäller i synnerhet sociala företag Högskolan i Gävle både personal på Högskolan och studenter. potentiella kooperatörer bland arbetssökande och prioriterade grupper som ungdomar och kvinnor och invandrare. Med viss kontinuitet har vi nått: Andra företagsstödjande parter såsom Drivhuset, Ung Företagsamhet, Region Gävleborg, Länsstyrelsen, Leader, Företagarna Projekt med inriktning på utveckling och tillväxt; Residence, Creative Office, Finnskogarna m fl. Etablerad kooperation (Konsum Gävleborg) Bildningsförbund exempelvis ABF I låg utsträckning: Finanssektorn, redovisningsbyråer etc. Potentiella kooperatörer med koppling till avknoppning till nya verksamhetsidéer. Fackföreningsrörelsen, På så sätt kan vi med fog hävda att vi för vissa av målgrupperna har nått god måluppfyllelse medan det för andra återstår arbete. Detta gäller exempelvis arbete gentemot fackföreningar där vi inte har hittat former för spridning av de kooperativa idéerna. 12. Gävleborgs beskrivning av verksamheter med utgångspunkt i aktivitetsplan A) Företagssamverkan Vårt arbete med att främja företagssamverkan har innefattat såväl konkret stöd till företagsgrupperingar som ett påverkansarbete för att aktörer som på olika sätt främjar tillväxt även ska ha kunskap om företagssamverkan som ett verktyg för tillväxt. Förutom företag, företagsfrämjande organisationer, näringslivsenheter, regionförbund har vi även arbetat med Högskolan i Gävle i dessa frågor. Inom Entrecoop II gjorde vi en uppdelning så att Värmlandskooperativen skulle fokusera på företagssamverkan inom lokal livsmedelsproduktion, Coompanion Dalarna på företagssamverkan inom Kreativa och Kulturella Näringar och Coompanion Gävleborg på företagssamverkan inom besöksnäringen. Denna uppdelning var ett sätt att underlätta det konkreta arbetet med olika företagsgrupperingar. Gränsen mellan ovan beskrivna näringar är hårfin och många företag rör sig över dessa gränser. Coompanion Gävleborg kom tidig höst 2012 i kontakt med ett projekt som handlade om att lyfta Finnskogsturismen, Finnskogskulturen etablerades på 1500-talet inom bl. a Gävleborg, Dalarna och delar av Värmland. Det aktuella projektet omfattade ett antal företagare som var verksamma inom turism och där kunskapen om den skogsfinska historien och kulturen skulle kunna krydda deras erbjudanden som besöksmål. Förutom företagen var även ideella föreningar med intresse för den skogsfinska kulturen involverade. Vår uppgift blev att stötta företag och föreningar att kunna fortsätta att samverka efter projekttidens slut. Vi var med vid det s.k. Finnskogstinget i Järvsö i oktober 2012 där vi berättade om vad Coompanion via projektet skulle kunna stötta med. Därefter skedde möten med projektledare och kvalitetsansvarige, möten med styrgrupp m fl. för att 16

17 förbereda arbetet med en framtida hållbar organisation. En utmaning i detta arbete var att jämka de intressen som drivs av de ideella organisationerna med de kommersiella intressen som de medverkande företagen ser i en samverkan. Arbetet ledde fram till att en ekonomisk förening bildades i februari Detta exempel visar tydligt vilken skillnad det kan bli för små företag inom besöksnäringen om man vågar ta steget att vara partners och konkurrenter samtidigt! För var och en av dessa företag är det nästan omöjligt att synas och göra avtryck på besöksnäringsmarknaden. Tillsammans kan de lyfta sig flera nivåer när det gäller sina erbjudanden, kvalitet, att skapa attraktiva paket, att marknadsföra sig gemensamt på mässor etc. under en gemensam logga, att lyfta hela begreppet Finnskogskultur och skapa intresse hos en större målgrupp. För Coompanion innebär detta också att vi fått ett bra exempel som kan stimulera andra företag att starta en organiserad samverkan. Tillsammans med Creative Office som har sitt ursprung i företagsparken Sandbacka Park i Sandviken etablerades ett samarbete som omfattar företag och företagsfrämjare i regionen. Via Creative Office har konceptet Morgonsoffan skapats, Ett ambulerande evenemang som har genomförts på flera ställen som har samlat många deltagare där olika frågor kring företagandets villkor har lyfts. Vi har deltagit i dessa möten. Tillsammans med Creative Office deltog vi också i Företagarforum, en stor 3-dagars företagarmässa, där vi fokuserade på företagssamverkan. Vi delade monter med ett antal aktörer kopplade till Creative Office. Under denna mässa använde vi också för första gången den broschyr om företagssamverkan som vi gemensamt har arbetat fram inom Entrecoop II. Denna har blivit mycket väl mottagen. En idé som vi länge försökt driva är att skapa ett virtuellt socialt företag som skulle kunna erbjuda olika servicetjänster över hela länet till företag/organisationer som finns på ett antal platser i länet. Diskussioner har förts med Konsum Gävleborg kring detta. Status nu är att vi har fått medel från Arbetsförmedlingen för att genomföra en förstudie kring hur detta virtuella sociala företag skapat genom samverkan mellan länets sociala företag skulle kunna utveckla och utöka sin verksamhet. Vi har ingått i styrgruppen för företagsinkubatorn Movexums KKN-projekt Residence. I detta ville vi lyfta möjligheterna med företagssamverkan för de deltagande företagen. Länge såg det ut som att vi skulle lyckas skapa ett samverkansföretag men så blev det tyvärr inte. Positiva effekter av vårt deltagande blev ändå ett utökat samarbete med Movexum och större förståelse om företagssamverkan och kooperativt företagande hos styrgruppen och projektledaren. Under hösten arrangerade vi 2 större konferenser på temat samverkan. Ett i Gävle och ett i Hudiksvall. Vi anlitade en extern resurs för planering och mobilisering. Arbetet skedde i en process som skapade delaktighet med viktiga samverkanspartners såsom Högskolan i Gävle, Näringslivsorganisationer, Företagarna m fl. Denna process slutade med att istället för att arrangera ett planerat seminarium i Gävle fick vi förfrågan från Högskolan om att bli en del av deras 2 dagars konferens Entreprenörskap och lärande och att vi lyfte in samverkansaspekten i deras konferens. Andra positiva effekter blev att en professor från Högskolan blev intresserad av vår konferens i Hudiksvall och att vi även blev inbjuda av honom till en workshop om innovationsdrivna kluster och strategiska nätverk. Vi har via ovanstående process fått helt nya ingångar till Högskolan vilket var ett av de viktigaste målen med projektet. Ytterligare ett exempel på samverkan och Högskolan är att 2 studenter har skrivit ett X-jobb om företagssamverkan inom besöksnäringen. B) Innovation och affärsutveckling Under projekttiden har samarbetet med Ung Företagsamhet utvecklats ytterligare. Tidigare har vi varit med på UF-mässor, fungerat som rådgivare till UF-elever, deltagit i juryarbete för flera av de priser som UF delar ut till duktiga UF-elever och UF-företag mm. Samarbetet fördjupas i och med att vi tillsammans med UF och FUB ansökt om förstudiemedel som ska hitta metoder för hur elever på gymnasiesärskolan ska kunna vidareutveckla sina UF-företag till framtida sociala företag. Detta är så vitt vi vet ett unikt samarbete mellan de deltagande organisationerna. Det finns stora förväntningar nationellt både inom UF- och Coompanion-rörelserna. Förstudien finansieras via Allmänna Arvsfonden och är skilt från Entrecoop. Mobiliseringsfasen för att nå fram till detta samarbete har däremot skett inom projektet. 17

18 Vi har inom projektet arbetat strategiskt med att stötta sociala företag i deras affärsutveckling, Exempel på konkreta åtgärder är att vi har stöttat företag som drivs av kvinnor med invandrarbakgrund i samband med offentlig upphandling, vi har hjälpt till med ansökan om att utveckla ett socialt företags tjänsteutbud till att även omfatta tjänsten Etableringslots till Arbetsförmedlingen. Att ta sig igenom ansökningshandlingarna för att bli godkänd leverantör kan vara en utmaning för vilken företagare som helst och en omöjlig uppgift för ett socialt företag med de speciella villkor som gäller för de personer som har hittat sin väg till försörjning via det sociala företaget. Vi har stöttat företagande på landsbygden via Hjärna Hjärta Cashs Projekt ReThink: Landsbygd. Vi var med på seminarium och vi har stöttat 2 företagare med rådgivning. Dessa 2 var med bland 11 nationellt utvalda finalister i HHCs stora entreprenörstävling. Vi har spridit information om de Innovationscheckar som Vinnova utlyst och där Coompanion var en av 3 organisationer som distribuerade dessa. 3 ansökningar kom in från länet men ingen av dessa blev utvalda. I övrigt har innovationsidéer omfattat etablering och utveckling av Ekoby, finansieringsidéer via Crowdfunding, nya idéer för uppsagd personal på Cloettas godisfabrik i Gävle som avvecklas från och med årsskiftet mm. C) Kapitalförsörjning Inom fokusområdet Kapitalförsörjning anordnade vi 2012 en intern utvecklingsdag med inbjudna föreläsare. Exempel på innovativa finansieringslösningar som presenterades var bland annat Söderhamns kommuns engagemang där man har satt in pengar i JAK-banken och där man ger småföretag och verksamheter inom social ekonomi möjligheter att utnyttja det erhållna stödsparandet. Andra innovativa finansieringslösningar till småföretagare och den sociala ekonomin var Söderhamns s.k. Villkorade tillfälliga bidrag. Dessa ger organisationer som annars inte skulle ha likviditet för att söka och driva utvecklingsprojekt nya och bättre möjligheter. Ett annat område som vi har bevakat och tagit del av information om är Crowdfunding. Dvs möjligheter att finansiera projekt och utvecklingsidéer via att många människor sympatiserar med idén och är villiga att satsa pengar på detta. Ibland helt ideellt, ibland med krav på återbetalning av insatt kapital (räntefritt) och ibland med avkastningskrav. Vi har även haft exempel på rådgivningar där Crowdfunding har varit en del i dialogen med de vi har givit råd till. D) Kompetensutveckling Vår strategi inom fokusområdet kompetensutveckling har varit att nå studenter på högskolan och erbjuda ämnesområden för deras examensarbeten, Exempel på teman för uppsatser har varit: -Samverkan mellan sociala företag -How Do Social Enterprises Access Funding? RAPATAC In Gävle -Samverkan inom besöksnäringen m fl Vi har även varit involverad som föreläsare på kursen Comparative Management Culture. Ytterligare ett område som handlar om kompetensutveckling är de utbildningar som vi tillsammans med KFO har arrangerat med målgruppen sociala företag. Sociala företag karaktäriserad av att de kan ha ganska diversifierade arbetsuppgifter. Uppgifterna anpassas ju mycket efter individernas förmågor, erfarenheter och intressen. Detta ställer krav på att man känner till vilka regler som gäller avseende Arbetsgivaransvar och arbetsmiljöansvar. Coompanion tog därför initiativet till utbildningar inom dessa områden med KFOs experter på området. Processledarutbildning 2 medarbetare knutna till projektet har genomgått en av Coompanion Sveriges anordnade processledarutbildningar. Utbildningen är en del i det certifieringsarbete som sker för rådgivare i Coompanion. Vårt arbete är ofta processinriktat snarare en projektinriktat. Ett exempel på process är det arbete som skedde i samband med våra seminarier kring företagssamverkan. Insikten att förarbetet skulle ske i form av en process där 18

19 nyckelpartners deltog i processen gjorde att vi förutom att vi tillsammans skapade bättre seminarier också stärkte relationerna med dessa aktörer. Coompanion deltog även i Drivhusets projekt Drivhuset 24. En tävling där företag och organisationer kan lämna in case för organisationsutveckling och där grupper av elever under 24 timmar arbetar med att lösa casen och det sker i form av en tävling mellan grupperna. För att gruppen skulle kunna lösa caset krävdes mycket kunskapsinhämtning kombinerat med kreativt arbete. Resultatet blev kompetensutveckling för såväl gruppen som för oss som organisation. Gruppens rapport har inspirerat oss till att ta steg för att bli bättre i vår kommunikation med vår huvudmålgrupp - Unga vuxna. E) Attitydpåverkan Via projektet har vi stärkt vår position som rådgivarorganisation. Ett exempel är att genom omfattande kontakter med näringslivsorganisationer har vissa av dessa övergått från att se sociala företag som i huvudsak något som berör socialförvaltningen till att se sociala företag som en resurs för tillväxt som behandlas på näringslivskontoren. Vi har stärkt vår position i förhållande till Högskolan. Från att tidigare endast haft en kanal in på Högskolan (förutom Drivhuset som har varit en kanal in för oss men som organisatoriskt är skilt från Högskolan) har vi tack vare samarbete i seminarier kring samverkan nu fått nya ingångar som är viktiga för framtiden. Vi har verkat för att sociala kriterier ska få större betydelse i samband med offentliga upphandlingar. Dialoger har förts med ledningen för Inköp Gävleborg. Resultatet blev att man ville använda Hofors Kommun som en pilotkommun. Ett lobbyarbete skedde via CFA Centrum för arbete som till slut resulterade i att kommunen antog en policy kring sociala företag i samband med offentliga upphandlingar. F) Internationalisering Deltog i ovan beskrivna World festival & ICA Expo i Manchester. Har arbetat med att upprätthålla kontakten med Jonathan Bland, expert inom socialt entreprenörskap verksam i Finland och Storbritannien. Har deltagit i Freja Forum, ett projekt på västra Balkan som drivits av Hyresgästföreningen och där vi bl a har medverkat som talare på workshops kring socialt företagande och samhällsentreprenörskap. 13. Gävleborg avseende eventuella verksamhetsmässiga och ekonomiska avvikelser från beslut Inga avvikelser från beslut att rapportera vare sig i verksamhet eller ekonomi 14. Dalarnas svar avseende måluppfyllelse, relaterat till syfte och mål I relation till vårt syfte och mål anser vi att projektet haft stor betydelse för att förstärka och kvalitetssäkra den samarbets- och innovationsstruktur för kooperativt företagande och kooperativ samverkan. Framförallt vill vi framhålla de utvecklingssteg som tagits mot Högskolan Dalarna och de kontakter och nätverk som vi fått i projekt Entrecoop I och II. Det har stor betydelse att vi fått genomföra projekten i två omgångar och för att bygga vidare på de erfarenheter som Entrecoop I arbetat fram. Mot Högskolan har vi utvecklat ett samarbete med strategiskt program som Entreprenörs- och ekonomiprogram där man från företrädare från Högskolan sett de som viktiga att förstärka samverkan med. Det är i syfte att dessa studenter hamnar som revisorer, företagstödjare och egna företagare och kan sprida kunskapen om kooperativt företagande men också att det kan leda till fler kooperativ. Projektet har också gett oss möjligheten att delta i olika nätverk och andra liknande projekt som Kreativa Kulturella näringar och Kvinnors företagande där vi ser resultat att det blivit ett ökat intresse att lära mer om kooperativ. Vi har därigenom fått kontakter som lever vidare och har resulterat i en ökad rådgivning till enskilda men också företagargrupper gällande för företagarsamverkan. 19

20 För de sociala företagen har projektet haft stor betydelse för det nätverks som bildades redan 2008 och har kunnat pågå under hela projektet och är idag ett nätverk som blir en del av den ordinarie verksamheten inom Coompanion. Nätverket har varit en plattform för kunskapsöverföring, utveckla metoder i vardagen och spridit en kunskap till den omgivande samhället. Vi har även nått nya målgrupper genom exempelvis inom bredbandsföreningar som bildats och företagarsamverkan där det finns många enskilda företagare som utvecklar formaliserade plattformar för fortsatt utveckling av produkter och tjänster. Projektet har haft betydelse och gett möjlighet att öka kunskapen och förändrat attityder i samhället. 15. Dalarnas svar avseende måluppfyllelse relaterat till projektets målgrupp Utifrån projektet målgrupper har vi försökt hitta metoder att nå ut till dem och lyckats på lite olika sätt. De grupper vi lyckats bättre med är Högskola, dock har det tagit tid att hitta och förstå hur deras organisation är uppbyggd och fungerar. Länsstyrelse, Region Dalarna genom att vara en projektaktör och få kopplingar till andra projekt Näringslivsenheter och företagsrådgivare i kommuner med information och dialog om fortsatt samverkan Ungdomar och kvinnor genom de Nätverk och andra projekt Nya grupper som enskilda företagare och personer i utanförskap Det målgrupper vi har haft svårt att nå och behöver bli bättre Invandrare där vi inte hittat samverkansparter för att få långsiktiga processer befintliga kooperativ, företagarna har svårt att avsätta tid för utvecklingsarbete och metoderna hur det skall göras måste utvecklas. 16. Dalarnas beskrivning av verksamheter med utgångspunkt i aktivitetsplan (Avseende Insatser horisontella mål, se punkt 5, för informationsspridning se punkt 9, för utvärdering se punkt 11 nedan.) A) Företagssamverkan I Dalarna har vi arbetat inledningsvis generellt för att få en ökad kunskap och få en bild av vilka företagsgrupper vi kanske skall prioritera i projektet. De kontakter vi etablerade handlade mycket om kreativa kulturella näringarna. Här inleddes också ett samarbete med Region Dalarna som också driver insatser för att stimulera dessa företagare att utvecklas vidare. Efter samråd med Region Dalarna beslutades att tillfråga ytterligare aktörer att ingå ett samarbete. De var Arbetsförmedlingen Kultur och Landstinget Dalarna. Tillsammans med dessa parter genomfördes en Kick Off för kulturföretagare i länet där dessa fick möjligheter att berätta om sina behov, hur de såg på sina utvecklingsvisioner och vilka förutsättningar man tror behöva för att nå vissa delmål. Därefter planerades ett antal seminarier med kulturföretagarna där målet var ge dem en ökad kunskap om företagarsamverkan och vad de behöver göra för att starta en organiserad samverkan. Utifrån detta har sedan några processer fortsatt men vägen har varit betydligt längre än vad vi som projektägare har kunnat tro. En kunskap som vi fått till oss är att det krävs mer hjälp och stöd till små företagarna och att det finns någon typ av process stöd som kan finnas med efter en utbildning. Alla deltagare i kursen ser en ökad samverkan som nyckel för att öka sin tillväxt och utvecklas men metodmässigt behöver det processas vidare. Entrecoop II har även samverkan med Kvinnors företagande som är ett projekt där Region Dalarna för satsningen. Här har vi haft informationer och olika kompetenshöjande insatser för olika branscher som hälsoföretagare, besöksnäring, livsmedelsföretagare etc. Där vi framförallt ser ett ökat intresse är hos livsmedelsföretagare som även har en tydlig koppling till besöksnäringen. En företagarsamverkan bildades i projektet Sveriges Toscana ekonomisk förening Läs mer här. De finns också omnämnda i den gemensamma broschyr som tagits fram i projektet. Trots att det är få konkreta exempel som startats inom ramen för Entrecoop II så är intresset stort men att det krävs en utveckling avstod, metoder och mötesplatser där företagare kan inleda ett samarbete och bygga en tillit till varandra. Men Entercoop I och II har bidragit till en ökad kunskap och ett ökat intresse. 20