Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan FEH 2015: 4

Transkript

1 Kallelse/dagordning FEH FS 2015: Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan FEH 2015: 4 Datum Tid 10:00 16:00 Kaffe serveras från kl samt om e.m. Avbrott för lunch planeras. Plats Förhinder Lammhultsrummet, Växjö Förhinder meddelas Ivana Tomic-Kokic snarast, helst via ivana.tomic-kokic@lnu.se alternativt per tfn Ledamöter Ordinarie Helén Anderson ordförande Stefan Lagrosen prodekan Petter Boye ledamot Helena Forslund ledamot Mats Hammarstedt ledamot Mikael Lundgren ledamot Susanne Sandberg ledamot Barbro Widerstedt extern ledamot Studeranderepr. Max Thunberg studeranderepresentant Johanna Bengtsson studeranderepresentant Patrik Henriksson studeranderepresentant Adjungerade: Bernana Delic controller Leif Eriksson personalkonsult Magnus Källström funktionsansvarig för studentrekrytering och studentkommunikation Anna Lindahl internationell koordinator Sarah Philipson projektledare för projektet kvalitetsorganisation och ackreditering Katarina Zambrell utbildningssamordnare Ulrika Bengtsson Verde kanslichef Helena Mallin informatör Sekreterare Ivana Tomic-Kokic fakultetssekreterare 1 (3)

2 Dagordning Punkt Ärende Behandling 1 Val av justeringsperson att jämte ordföranden justera dagens protokoll Förslag: Petter Boye 2 Fastställande av dagordning 3 Anmälan av föregående mötes protokoll INFORMATIONSÄRENDEN 4 Dekanens information 5 Utbildningsrådets information 6 Rekryterings- och kompetensrådets information 7 Studenternas information ANMÄLNINGSÄRENDEN 8 Ekonomisk prognos II Föredragande: Bernana Delic 9 Registreringssiffror för program antagningsomgång HT15 - Rapport om rekryteringsinsatser Föredragande: Katarina Zambrell och Magnus Källström 10 Uppföljning av verksamhetsplanen 2015 Föredragande: Ulrika Bengtsson-Verde 11 Universitetsstyrelsens beslut om inriktning och ekonomiska förutsättningar 2016 Föredragande: Ulrika Bengtsson-Verde 12 Kvalitetsorganisation och ackreditering Föredragande: Sarah Philipson och Anna Lindahl

3 13 Anmälan om dekanbeslut FEH 118/2015 Föredragande: Helén Anderson - Omfördelning av medel för fakultetsfinansierad forskningstid 14 Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar avrapportering från Ekonomihögskolans arbetsgrupp Föredragande: Stefan Lagrosen BESLUTSÄRENDEN 15 Beslut om programplatser för läsåret 2016/2017 Dnr: 2015/ Föredragande: Katarina Zambrell Förslag till beslut: att fastställa antalet programplatser för läsåret 2016/2017 enligt förslag. 16 Reviderad utbildningsplan: Marknadsföring, magisterprogram, 60 hp Dnr: 2015/ Föredragande: Katarina Zambrell 17 Reviderad utbildningsplan: Marknadsföring, masterprogram, 120hp Dnr: 2015/ Föredragande: Katarina Zambrell 18 Reviderad utbildningsplan: Marknadsföringsprogrammet, 180hp Dnr: 2015/ Föredragande: Katarina Zambrell 19 Fastställande av sammanträdestider 2016 Föredragande: Helén Anderson Förslag till beslut: att fastställa den reviderade utbildningsplanen för Marknadsföring, magisterprogram, 60 högskolepoäng. Förslag till beslut: att fastställa den reviderade utbildningsplanen för Marknadsföring, masterprogram, 120 högskolepoäng. Förslag till beslut: att fastställa den reviderade utbildningsplanen för Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng. Förslag till beslut: att fastställa sammanträdestider för Fakultetsstyrelsen vid Ekonomihögskolan 2016 enligt förslag. 20 Övriga frågor 21 Mötets avslutande

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15 Ärende 9 FEH FS 2015:4 Datum: Handläggare: Katarina Zambrell Registreringssiffror för program antagningsomgång HT15 Grundutbildningen: Mycket bra utfall av antagning (se bilaga). Totalt planerat antal:651. Utfall (1/9):667 1 Merparten av de nya studenterna antagna i urval 1 Reservantagning för fyra av 13 program (Civ.ek. EkoMF, ISM samt Tur) Viss osäkerhet kring internationella programstudenter Nya NEK-programmet startat med 26 studenter Avancerad nivå: Utfallet ser ok ut (se bilaga): Totalt planerat (justerat) antal: 205. Utfall (2/9): ca Nya Turismmagister/master totalt ca 15 studenter Leadership-magistern ca 45 studenter pga. 11 Double degree-studenter Magister/master i Marketing positiv trend kvarstår (drygt 40 (1/9)) BED-master 7 reg. till 10 platser (reserver kallade) SUMMERING Programantagningen har förlöpt bra ca 860 antagna totalt (856 planerat). Förändringar sker första månaden. Vissa skillnader (+/-) finns för enskilda program, men totalt sett följer vi det budgeterade antalet mycket bra. Övrigt Summer Academy: De tre kurserna som gavs i Ekonomihögskolans försorg lockade totalt 49 studenter (fördelade 35, 8 respektive 6 studenter, på våra tre kurser) vilket är sämre än planerat. Merparten av de svenska studenterna dök aldrig upp. Deltagande studenter (varav 25 betalstudenter) var dock mycket nöjda. Registreringen för fristående kurser ht 15 är ej analyserad. Vi har ingen samlad bild ännu. Avgiftsbelagda studenter: VT15: 50 hst, fördelade på 87 betalstudenter Sommaren 2015 (LUSA): 25 betalstudenter (jfr 15st 2014). Under hela 2014 hade vi totalt 81 hst, fördelade på 162 individer. Antalet registrerade betalstudenter för 2015 hittills är 155 (150901), vilket sannolikt kommer att överträffas. Rapport om rekryteringsinsatser Kommunikationsavdelningen har ombetts analysera vårt utfall ställt i relation till genomförda marknadsförings- och informationsinsatser. Bilaga: Programstatistik ht 15 1 Uppdaterade siffror presenteras på mötet. 1 (1)

16 FEH FS 2015:4 Ärende 9 - Bilaga 1 Programstatistik Ekonomihögskolan HT2015 Freemovers KZ Enligt FSbeslut Program- Programbenämning Omfatt ning Antal 1:a handssöka nde 29/4 Antal platser Önskat startantal Siffra urval 1 kursinfo Andelen jasvar Läget Registrerad e 2/9 Reserver kod EACEK Civilekonomprogrammet 240 hp % 200 ant till EGDSM Detaljhandel och Service Management 180 hp % 50 ant till EGEKO Ekonomprogrammet, inriktning redovisning/ekonomistyrning 180 hp % 45 ant till EGEMF Ekonomprogrammet, inriktning marknadsföring 180 hp % 51 ant till EGEBD Enterprising & Business Development 180 hp % 56 ant till EGHRM Human Resource Management - personalledning och organisationsutveckling 180 hp % 52 ant till EGIBN Inrednings- och butikskommunikation 120 hp % 30 ant till EGPIA Internationella affärer 180 hp % 51 ant till EGISM International Sales and Marketing 180 hp % EGISM International Sales and Marketing 180hp % 58 antagna till 30 (11 bet) EGMFP Marknadsföringsprogrammet 180 hp % EGMFP Marknadsföringsprogrammet, freemovers 180 hp % 94 antagna till 70 (28 bet) 58 0 EGMUM Music & Event Management 180 hp % 70 ant till EGNEK Nationalekonomprogrammet 180 hp % 35 ant till EGTUR Turismprogrammet 180 hp % 65 ant till Summa

17 KZ Programstatistik Ekonomihögskolan HT2015 7xxxx= Fristående Fkod= Ukod= Progra mkod Freemovers Utbytesstudenter Programbenämning Omfa ttning Anmälnin gskod Antal 1:a hands sökande 16/4. F=9/2 U=kod Antal 1:a handssö kande 2/6 Uppdat ering Baserat på FSbeslut n 17/6 Uppskatt Till kursinfo Önskat antal totalt alla koder (om fler betalstud ok?) Totalt startantal (ca) ht 15 Upprop ht 15 (reg 1/9) el i sal EABP1 60 hp Business Process and Supply EABP1 Chain Management, magisterprogram 60 hp F ant/4 res. 21 EABP1 60 hp UP EABP2 EABP2 EACG1 Business Process and Supply Chain Management, masterprogram Corporate Governance - Accounting and Finance, magisterprogram 120 hp 120 hp 60 hp F ant/1 1res EAEP1 EAEP1 Entreprenörskapsprogrammet 60 hp 60 hp F ant/1 res 12 EAEP1 60 hp UP EAEP2 120 hp Entreprenörskapsprogrammet 16ant/4 F7205 EAEP2 120 hp 15 res 16 EAIS1 60 hp EAIS1 International Business Strategy, magisterprogram 60 hp F /1 res. 37 EAIS1 60 hp UP EAIN2 EAIN2 Innovation genom ekonomi, teknik och design inriktning företagsekonomi 120 hp 120 hp F ant/4r es 6 EALM1 EALM1 Leadership and Management in International Context, magisterprogram 60 hp 60 hp F /1 res. 18 EALM1 EACM1 Ledarskap - organisatoriskt, kreativt och entreprenöriellt, magisterprogram 60 hp 60 hp UP EAMF1 60 hp EAMF1 Marknadsföring, magisterprogram 60 hp F ant/1 res. 12 EAMF1 60 hp UP EAMF2 Marknadsföring, 120 hp masterprogram 20 ant/ EAMF2 120 hp F res. 20 EATH1 Tourism and Sustainability, 60 hp Magister Program EATH1 60 hp F EATH2 120 hp Tourism and Sustainability, Master Programme EATH2 120 hp F /2 res ,-24

18

19 FEH FS 2015:4 Ärende 11 - Bilaga 1 Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar 2016 Universitetsstyrelsen Dnr: 2015/ Thorbjörn Nilsson, universitetsledningens kansli

20 Innehåll Bakgrund 3 Verksamhetens inriktning 5 Prioriterade områden 7 Kompetensförsörjning 8 Utmanande utbildningar 10 Framstående forskning 13 Samhällelig drivkraft 15 Globala värden 16 Internationalisering 16 Hållbar utveckling 17 Lika villkor 18 Verksamhetsstöd 19 Universitetsbiblioteket 21 Ekonomiska förutsättningar 22 Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 22 Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 23 Särskilda medel 23 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 Prognos av anslagsutveckling och helårsstudenter Förslag till fördelning av anslag 25 Intäkter av uppdragsutbildning och andra externa uppdrag 26 Forskning och utbildning på forskarnivå 26 Intäkter av externa bidrag och uppdrag 27 Universitetsgemensamma kostnader 28 Övriga planerings- och budgetförutsättningar 29 2 (29)

21 Bakgrund Enligt Linnéuniversitetets verksamhetsprocess 1 (figur 1) fattar universitetsstyrelsen i juni varje år beslut om verksamhetens övergripande inriktning, strategiska satsningar, riskvärderingar och ekonomiska satsningar. Beslutet benämns Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar och ger förutsättningar och riktlinjer för de verksamhetsplaner och budgetar som fakulteter, nämnden för lärarutbildning (NLU), universitetsförvaltning och universitetsbibliotek tar fram under hösten. Genom beslutet fastställs de huvudsakliga ekonomiska ramarna för Justeringar kan ske under hösten beroende av exempelvis budgetpropositionen, planeringsprocessen mm. Universitetsstyrelsen fastställer de slutliga ekonomiska ramarna för 2016 i december. Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar 2016 ger planeringsförutsättningar för 2016 med perspektiv på nästkommande år. Under hösten tar fakulteterna/nlu fram verksamhetsplaner som behandlas i en höstdialog med rektorerna. Verksamhetsplaner och dialoger bildar underlag för Verksamhetsplan och budget 2016 som universitetsstyrelsen beslutar om i december. Fakulteter/NLU kan i dialog med rektor komma överens om specifika uppdrag som kan bidra till universitetets utveckling. Uppdrag följs upp i samband med årsredovisning, utbildningsdialog och vårdialog. Inför vårdialogen sammanfattar fakulteter/nlu på vilket sätt de levt upp till tilldelade uppdrag i en verksamhetsberättelse. Dessa uppföljningar bidrar därefter till att forma planeringsförutsättningarna inför nästkommande år. Figur 1. Linnéuniversitetets övergripande årscykel 1 En beskrivning av verksamhetsprocessen återfinns bland annat i Linnéuniversitetets kvalitetspolicy (ST 2013/ ) 3 (29)

22 Ett utvecklingsarbete har påbörjats avseende intern styrning och kontroll (ISK). Det syftar till en fortsatt anpassning av regelverket till universitetets verksamhet och dess förutsättningar samt att sträva efter att integrera ISK med universitetets verksamhetsutveckling inom utbildning, forskning och verksamhetsstöd. Genom att Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar 2016 beslutas ger universitetsstyrelsen: rektor, fakulteter, nämnden för lärarutbildning, kommittéer, institutet för fortbildning av journalister (Fojo), polisutbildningen, universitetspedagogiska enheten (UPE), universitetsförvaltningen och universitetsbiblioteket i uppdrag att planera och arbeta i enhetlighet med inriktningar och prioriteringar i dokumentet samt inom de ekonomiska ramar som ges. Detta dokument är uppdelat i två huvudsakliga delar där den ena, Verksamhetens inriktning, behandlar universitetets strategiska överväganden och innehållsliga inriktning, medan den andra, Ekonomiska förutsättningar, redovisar de ekonomiska ramarna. 4 (29)

23 Verksamhetens inriktning Utgångspunkten för planering och uppföljning av Linnéuniversitetet verksamhet är Vision och strategi Universitetsstyrelsen fattade beslut om det nya vision- och strategidokumentet under hösten 2014, vilket är en fortsättning på den tidigare strategin. Ett område som särskilt pekas ut i den nya strategin är samverkan med det omgivande samhället, andra universitet och mellan fakulteter. Även den internationella profilen, ett entreprenöriellt förhållningssätt och bildning poängteras, tillsammans med behov av att öka systematiken i kvalitetsarbete och strategier för ökad publicering och externfinansiering. Linnéuniversitetets dominerande verksamhet är utbildning och efterfrågan på universitetets utbildningar har varit hög sedan dess bildande. Söktalen är fortfarande höga även om antalet förstahandssökande minskat något under senare år. Att Linnéuniversitetets utbildningar är attraktiva bekräftas även genom intresset från internationella studenter. Utbildningskvalitet har hög prioritet och rektor har gett universitetets kvalitetsråd och fakultetsledningarna i uppdrag att kontinuerligt följa upp och säkerställa att samtliga utbildningar har högsta kvalitet. Utbildningskvalitet har därigenom blivit ett av universitetets prioriterade områden. Förutsättningarna kring uppföljning av högre utbildning är vid skrivande stund något oklar då riksdagen först under hösten förväntas fatta beslut om en ny ordning för uppföljning. Sedan 2010 har Linnéuniversitetet bedrivit utbildning i en omfattning som inneburit att tilldelat takbelopp överskridits. Under senare år har dock omfattningen minskat successivt och anpassats efter statens anslag. Genom att departementets tillfälliga satsningar på högskoleplatser avslutas till 2016, minskar utbildningsanslaget något nästa år och universitetet måste därför fortsätta anpassa omfattningen efter tilldelat takbeloppet. Utmaningen i att planera utbildningsutbudet är dels att minska volymen i rätt takt, det vill säga inte för mycket, dels att nya utbildningssatsningar måste göras inom ramen för tilldelat anslag. Oavsett kortsiktiga förändringar i tilldelat anslag är framtidens studenttillströmning osäker, bland annat beroende på minskade ungdomskullar och osäkerhet om vilka utbildningar som kommer att bli eftersökta. Därutöver är prognoser om arbetsmarknadens framtida behov en viktig faktor. Universitetet måste hålla sig uppdaterad om dessa faktorer och kontinuerligt se över utbildningsutbudet. Linnéuniversitetets relativt begränsade satsningar på den internationella marknaden har hittills varit framgångsrika avseende intresserade utländska studenter 3. Med tanke på de globala strömningarna borde dessa satsningar fortsätta. Framför allt måste den internationella miljön på hemmaplan utvecklas och stärkas. Linnéuniversitetet har tillsammans med Mittuniversitetet samt Örebro universitet och Karlstad universitet profilerat sig som de nya universiteten. Gemensamt för de 2 En resa in i framtiden. Vision och strategi Dnr 2014/ Ht 2014 var antalet internationella sökande på mastersnivå Motsvarande siffra 2013 var Internationella sökande till grundprogram och kurser ht14 var 1143 vilket kan jämföras med 907 året innan. 5 (29)

24 nya universiteten är en stark betoning på professionsutbildning 4 och nära samverkan med det omgivande samhället. Utmärkande är också att de har alldeles för låga forskningsanslag i relation till utbildningsvolymen. Forskningsanslagets storlek är ett bekymmer, vilket Linnéuniversitetet enträget betonar i dialogen med utbildningsdepartementet. I enhetlighet med universitetsstyrelsens intentioner har både forskningens externfinansiering och vetenskaplig publicering ökat under senare år. Denna ökning måste fortsätta för att bland annat stärka Linnéuniversitetet i konkurrensen om både anslag och externa forskningsmedel. Linneuniversitetet har sedan starten 2010 pekat ut kompetensförsörjning som ett prioriterat område. En förutsättning för att Linnéuniversitetet ska nå sina högt uppsatta ambitioner med utbildning och forskning är att universitetet lyckas rekrytera och behålla framgångsrika medarbetare. Det är även väsentligt att ge lärare och forskare goda förutsättningar att bidra till universitetets utveckling. Familjen Kamprads stiftelse har en stark koppling till regionen och Linnéuniversitetet. Stiftelsen utlyser medel för forskning inom entreprenörskap, hälsa och miljö. Linnéuniversitetets forskare söker dessa medel i samverkan men även i konkurrens med forskare från andra lärosäten. Linnéuniversitetet är en stark aktör i regionen med väl utvecklad samverkan med omvärlden inom både utbildning och forskning. Samverkan med Ikea är exempel på hur universitetet lyckas utveckla fruktbara samarbeten med aktörer i omvärlden. Samtidigt är dessa samverkansprojekt en utmaning för universitetet och ställer särskilda krav på strategiska överväganden, samverkan över fakultets- och ämnesgränser, ledarskap, kompetensförsörjning etc. Universitetet ska därför fortsätta att utveckla interna möjligheter för att hantera utmaningar avseende samverkan kring utbildning och forskning. Den 1 januari 2013 infördes en ny delegationsordning och fakultetsorganisation. Fakulteterna/NLU har på rektors uppdrag följt upp hur den nya organisationen fungerar ur ett kvalitets- och effektivitetsperspektiv. Därutöver har arbetssituationen och uppdragen för fakultetskansliernas chefer och för prefekter följts upp. I anslutning till dessa uppföljningar har universitetet inrättat ett universitetsövergripande råd för att hantera administrativa processer som är gemensamma för fakulteterna och universitetsförvaltningen. Dessa insatser är delar i ett prioriterat och kontinuerligt arbete med att utveckla en kostnadseffektiv administration med hög kvalitet. I det pågående utvecklingsarbetet av intern styrning har ISK-begreppet risk ersatts med begreppet kritiska faktorer som även inbegriper möjligheter. Universitetets ledningsgrupp har prövat att ta fram kritiska faktorer för att kunna uppnå Linnéuniversitetets mål enligt Vision och strategi Fakulteterna bör inför 2016 också reflektera över kritiska faktorer för att kunna uppnå målen. 4 Enligt HF:s definition. 6 (29)

25 Prioriterade områden Utifrån Linnéuniversitetets övergripande möjligheter och utmaningar ska följande områden prioriteras i planeringen av verksamheten inför 2016: utbildningskvalitet översyn av utbildningsutbudet externfinansiering och vetenskaplig publicering kompetensförsörjning internationalisering på hemmaplan och den studiesociala miljön interna samverkansformer effektiv administration De prioriterade områdena konkretiseras nedan. Kompetensförsörjning presenteras särskilt medan övriga behandlas inom respektive strategiområde. 7 (29)

26 Kompetensförsörjning Sedan riskvärderingen gjordes hösten 2011 har kompetensförsörjning varit ett av Linnéuniversitetets prioriterade område. I den organisation som infördes den 1 januari 2013 tydliggjordes fakulteternas ansvar för dessa frågor. I december 2013 presenterade internrevisionen en rapport om universitetets arbete med kompetensförsörjning. Internrevisionen efterlyste bättre struktur i det strategiska arbetet med kompetensförsörjningsplaner samt större enhetlighet mellan fakulteterna när det gäller rekryteringsprocesser och dess genomförande. Rapporten pekar på både kvalitetsrisker och tidsförluster. Linnéuniversitetet ska ytterligare utveckla det strategiska arbetet med kompetensförsörjning, ett arbete som innebär långsiktig planering och som inte skiljer ut utbildning från forskning. Ett strategiskt tänkande innebär ett visst mått av risktagande. Att rekrytera med ambitionen att öka externa intäkter, utan fullständiga garantier för finansieringen, är ett risktagande som fakultetsledningen i det strategiska rekryteringsarbetet måste driva, samt stå för riskerna. Fakulteternas kompetensförsörjningsplaner har förts in i universitetets kvalitetsprocess och är del av underlaget för höstdialogerna. Personalavdelningen har på uppdrag tagit fram förslag på att utveckla arbetet med fakulteternas kompetensförsörjningsplaner. Personalavdelningen har även tagit fram ett förslag på ett enhetligt sätt att arbeta med rekrytering för att nå högre kvalitet och förkorta processerna. En av Linnéuniversitetets ambitioner har sedan 2010 varit att öka andelen disputerade lärare. Denna andel har ökat från 46 procent (2010) till 59 procent (2014) 5. Andelen disputerade lärare behöver dock öka ytterligare och framför allt inom professionsutbildningar. Dessa utbildningar behöver lärare med både vetenskaplig och professionsrelaterad kompetens. Andelen professorer har ökat marginellt sedan 2010 och ambitionen är att även denna andel ska öka under kommande år. Ett speciellt fokus ska läggas på internationell rekrytering av disputerade och professorer. Universitetsstyrelsen avsätter strategiska medel i syfte att stödja nyckelrekryteringar. Fakulteterna uppmanas göra motsvarande avsättning med samma syfte. Därigenom kan rektors och fakultetens satsningar samverka för att höja och utveckla universitetets kompetens. Linnéuniversitetets satsning på att balansera underrepresenterat kön avseende professorer ska fortsätta och det avsätts strategiska medel även för detta ändamål. Framför allt ska dessa medel stödja forskares meritering till professor. Även för dessa satsningar uppmanas fakulteterna avsätta strategiska medel. Det är primärt att fakulteten tar ett helhetsansvar för lektorernas meritering. En uppföljning av meriteringsstöd visar bland annat att rektors satsning måste koordineras bättre med fakulteten. Frågan bör utredas och resultera i ett förslag inför Universitetets strävan är att vara en god och attraktiv arbetsgivare där arbetet med kompetensförsörjning karakteriseras av hållbarhet och långsiktighet. Det är av stor vikt att universitetet arbetar systematiskt för att behålla och utveckla befintlig personal. Arbetet berör frågor om arbetsmiljö, karriärmöjligheter och 5 Avser årsarbetskrafter. 8 (29)

27 kompetensutveckling. Linnéuniversitetets förmåga att attrahera kompetenta medarbetare och behålla goda krafter handlar till stora delar om hur universitetet agerar och framstår som arbetsgivare. Utifrån resultatet av frågor om arbetsgivarvarumärket i mätningen av internkommunikationen har dialog genomförts med samtliga fakultetsledningar vilket resulterat i en aktivitetsplan. Ett resultat är en förändrad profilering av rekryteringsannonser och plan för att utveckla beskrivningen av Linnéuniversitetets styrkor som arbetsgivare och de möjligheter som erbjuds medarbetare. Personalavdelningen har avsatt resurser för att utveckla stödet till inflyttande och medflyttare. Universitetet ska inför 2016 genomföra ett enhetligt sätt att organisera rekryteringsarbetet utforma en plan för att öka Linnéuniversitetets attraktivitet som arbetsgivare utforma ett förslag för arbetet med rekrytering av nyckelkompetens utforma ett förslag för arbetet med balansera underrepresenterat kön avseende professorer Varje fakultet/nlu ska i verksamhetsplanen för 2016: peka ut vilka nyckelkompetenser som behövs visa hur andelen disputerade och professorer ska öka visa hur den internationella rekryteringen ska öka visa hur meriteringen av underrepresenterat kön avseende professorer ska stödjas redovisa arbetet med att behålla och kompetensutveckla all befintlig personal 9 (29)

28 Utmanande utbildningar Linnéuniversitetet har höga ambitioner när det gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Målet är att erbjuda utbildning och utbildningsmiljö av högsta möjliga kvalitet ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Rektor har beslutat om ett omfattande kvalitetsprojekt, Projekt utbildningskvalitet (Dnr 2014/74-1.5), 6 vars syfte är att säkerställa men även utveckla kvaliteten på universitetets utbildningar. Kvalitetsrådet konkretiserar och samordnar projektet medan fakulteterna/nlu ansvarar för genomförandet. Under våren 2015 presenterade utbildningsdepartementet ett förslag på ett nytt system för att säkra kvaliteten i högre utbildning 7. Enligt förslaget ska de enskilda lärosätena ges ansvaret, för att inom ramen för ett lokalt kvalitetssäkringssystem, följa upp utbildningarnas kvalitet. Departementet föreslår även att uppföljning av utbildning på forskarnivå ska ingå i lärosätets ansvar. UK-ämbetets huvudsakliga uppgift föreslås vara att följa upp lärosätenas kvalitetssäkringssystem. Riksdagen förväntas fatta beslut om förslaget under hösten. Linnéuniversitetet har påbörjat arbetet med att utveckla ett kvalitetssystem enligt nämnda förslag. Under hösten 2014 inrättades en expertgrupp för utbildning på forskarnivå med syftet att i första hand vara ett stöd för fakulteternas kvalitetsarbete. Expertgruppen rapporterar till kvalitetsrådet, som ansvarar för att integrera utbildning på forskarnivå i det systematiska kvalitetsarbetet. Fakulteterna/NLU har under senare år inventerat utbildningsutbudet i syfte att anpassa utbudet efter tillgängligt anslag. Fakulteterna/NLU har även analyserat utbudet utifrån utbildningsort för att minimera risken för intern konkurrens. Fakulteterna/NLU har utifrån dessa översyner och andra underlag arbetat med att profilera utbildningsutbudet. Osäkerheten om framtidens söktryck medför dock att respektive fakultet/nlu ges i uppdrag att kontinuerligt analysera och redovisa prognoser över framtida söktryck samt ta fram åtgärder för att hantera risker. Linnéuniversitetet behöver öka andelen studenter på avancerad nivå. Denna andel har ökat marginellt under senare år varför fakulteterna/nlu måste fortsätta prioritera arbetet med att öka denna andel. Söktrycket till lärarutbildningen ökar nationellt. På Linnéuniversitetet ökar framför allt söktalen till programmen för specialpedagoger och speciallärare. En särskild marknadsföringsinsats har gjorts för innevarande år och den ska utvecklas inför Om ramen för lärarutbildningen inte fylls avser Linnéuniversitetet att omfördela dessa platser till fort- och vidareutbildning inom skolområdet. Fakultetsövergripande utbildningssatsningar ska underlättas och stimuleras. Det avsätts därför särskilda medel som ska användas för att stötta denna typ av initiativ. Ett förslag ska tas fram för hur dessa medel bäst kan användas. Linnéuniversitetets ambition att erbjuda studenter bred, kvalificerad och hållbar akademisk utbildning där kunskapsbildning och kritiskt tänkande är centrala 6 Projektet konkretiseras genom Plan för utvärdering, Dnr 2014/ Kvalitetssäkring av högre utbildning, Utbildningsdepartementet U2015/1626UH. Linnéuniversitetet skickade in svar på denna remiss , Dnr 2015/ (29)

29 utgångspunkter. I dessa ambitioner ligger även att ge utbildningar som gör studenter väl rustade för arbetslivet. I detta avseende ställer utbildningsdepartementet krav på att universiteten ska visa på vilket sätt arbetsmarknadens behov respektive studenternas efterfrågan ligger till grund för det utbildningsutbud som erbjuds. Det förväntas även att universiteten ska se över på vilka sätt de kan bidra till studenternas inträde på arbetsmarknaden. Linnéuniversitetet satsar på att utveckla alumnverksamheten. Syftet är att stärka det långsiktiga varumärkes- och kvalitetsarbetet, utveckla samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet samt stödja studentrekryteringsarbetet. Arbetet sker främst i samarbete mellan fakulteter, avdelningen för externa relationer och kommunikationsavdelningen. Fokus under 2016 läggs på att utveckla innehållet i erbjudandet till alumner och på uppföljning. Konkret handlar det om att utveckla ett bättre system för hantering av alumnnätverket, förbättrad kommunikation om aktuella frågor och att bjuda in alumner till mötesplatser. Ett led i arbetet med alumnverkssamheten och relationen till arbetsmarknaden är att Linnéuniversitetet följer upp arbetsmarknadens behov och utbildningarnas användbarhet genom alumn- och avnämarstudier. Dessa studier visar att Linnéstudenterna är väl rustade för de arbetsuppgifter deras utbildningar har förberett dem för och att flertalet får arbete som är relevanta för deras utbildning. Linnéuniversitetet har höga ambitioner avseende med att vidareutveckla utbildning på grundnivå och avancerad nivå utifrån studenters och arbetsmarknadens behov. En del av detta utvecklingsarbete avser förutsättningarna för och kunskapen om digitalt lärande. Rektor har därför gett prorektorerna i uppdrag att ta fram ett förslag om hur universitets enheter och funktioner ska samordnas för att skapa ett optimalt stöd för digitalt lärande. På rektors uppdrag har en utredning kring studenters språkfärdigheter tagits fram. Bakgrunden till utredningen är signaler både nationellt och lokalt om att ett växande antal studenter uppvisar brister avseende språklig förmåga. Utredningen föreslår att universitetet ska arbeta aktivt för att säkerställa studenternas språkliga förmåga. Ett arbete med att integrera språkliga färdigheter och språklig utveckling i universitetets kursplaner ska påbörjas. En utredning 8 från 2014 visar att universitetet bör utveckla arbetet med uppdragsutbildning, avseende såväl övergripande ekonomiska och organisatoriska förutsättningar, som verksamhetsplanering på fakultets- och institutionsnivå. Under 2015 formerades en arbetsgrupp för utveckling av stödet till uppdragsutbildning. Linnéuniversitetets ambition är att intäkterna för uppdragsutbildning ska öka med 10 procent på 3 år. Fakulteter/NLU ges i uppdrag att redovisa hur denna ambition ska kunna uppnås. 8 Uppdragsutbildning - erfarenheter, förutsättningar och möjligheter för uppdragsutbildning vid Linnéuniversitetet ( ) 11 (29)

30 Universitetet ska inför 2016: utforma ett kvalitetssäkringssystem för alla tre utbildningsnivåer samordna utvecklingen av en alumnverksamhet utforma ett förslag hur universitetet ska samordna arbetet med digitalt lärande utforma ett förslag om hur studenters språkfärdigheter kan säkerställas Varje fakultet/nlu ska i verksamhetsplanen för 2016: redovisa en plan för det systematiska arbetet med utbildningskvalitet visa hur antalet studenter på avancerad nivå ska öka presentera en prognos av det framtida söktrycket visa hur studenternas efterfrågan respektive arbetsmarknadens behov påverkar utbildningsutbudet visa hur fakulteten bidrar till studenters inträde på arbetsmarknaden redovisa en plan för hur uppdragsutbildning ska utvecklas så att intäkterna ökar med 10 procent på 3 år 12 (29)

31 Framstående forskning Linnéuniversitetets forskning har utvecklats under senare år genom att fem Linnaeus University Centers (Lnuc) skapats och att antalet publikationer och externa medel har ökat. Fortsatt ska forskningsanslag fördelas på individnivå utifrån bedömning av förmågan att bidra till framgångsrika forskningsmiljöer med särskilt fokus på ökad publikation och ökade externa medel. Externa experter anlitas för dessa bedömningar. Fördelning av medel ska även bidra till att säkerställa framgångsrik forskningsledning. Framför allt betonas professorernas roll som forskningsledare. Professorerna är inte minst viktiga när det gäller att stödja meriteringen av yngre forskare. En målsättning är att extern finansiering av forskning ska vara lika hög som den anslagsfinansierade 9. Externfinansieringen har ökat under senare år men behöver öka ytterligare för att nå upp till önskvärd nivå. Linnéuniversitetets ambition är att de externa intäkterna avseende forskning, inklusive utbildning på forskarnivå, ska öka med 5 procent per år. Fakulteterna ges i uppdrag att planera utifrån en sådan ökningstakt. 2,5 procent av forskningsanslagen fördelas som stimulans till forskare som är framgångsrika i att dra in externa medel. Rektor fördelar också 2,5 procent av forskningsanslagen som stimulans till de forskare som publicerar mest. Linnéuniversitetets forskningsprestationer i form av vetenskapliga publikationer har ökat med drygt 31 procent från Publikationer registreras och kvalitetssäkras i Diva för att därefter bilda underlag för hur fakulteterna fördelar forskningsanslagen. Även om forskningsprestationerna ökat under senare år måste antalet vetenskapliga publikationer öka ytterligare och då framför allt i internationella tidskrifter. Allt fler forskare publicerar sig genom så kallad open access, d.v.s. att vetenskapliga publikationer görs tillgängliga via internet så att intresserade utan kostnad kan läsa, citera, ladda ned eller skriva ut vetenskapliga artiklar. Under 2014 publicerade Linnéuniversitetets forskare 450 vetenskapliga artiklar och cirka 12 procent var via open access. Allt fler forskningsfinansiärer ställer krav på att forskare publicerar via denna kanal varför denna andel antas öka de närmaste åren. Att publicera sig via open access är kopplat till en publiceringskostnad på i genomsnitt 6000 SEK per artikel. Tidskrifter med hög prestige innebär oftast en högre kostnad. För att antalet publikationer ska fortsätta öka måste Linnéuniversitetet möta denna utveckling genom att utforma ett stöd för denna form av publicering. För att ytterligare stimulera forskare ska ett program för sabbatsterminer tas fram. Tanken med ett sådant program är att ge forskare möjligheter att tillbringa ett antal månader vid ett annat universitet. I första hand bör det handla om universitet i något annat land. Programmet samfinansieras av rektor och fakultet. Ett sådant program ska genomföras med start 2016 och i första hand gälla under 3 år. Respektive fakultet måste planera och göra överväganden angående externa ansökningar och relationen till fakultetens verksamhet. Fakulteterna bör även göra avsättningar för att kunna stödja externfinansierad verksamhet. 9 Av de totala intäkterna avseende forskning och utbildning på forskarnivå har andelen externa intäkter ökat från 33 procent (2010) till 38 procent (2014). 13 (29)

32 Vetenskapsrådet har fått regeringens uppdrag att föreslå en ny modell för fördelning av regeringens forskningsanslag, d.v.s. utifrån peer-review. Enligt förslaget ska forskningens kvalitet utvärderas under Linnéuniversitetet behöver bevaka hur förslaget utvecklas och ta fram en lämplig organisation för frågans hantering. Familjen Kamprads stiftelse har pekat ut Linnéuniversitetet som ett prioriterat lärosäte. Det skapar goda förutsättningar för att söka medel inom de områden stiftelsen prioriterar. Ansökningarna sker dock i konkurrens med forskare från andra lärosäten. Rektor har utsett tre forskningssamordnare som ska koordinera arbetet med miljöer och nätverk som kan söka medel från Familjen Kamprads stiftelse. Linnéuniversitetet har gjort särskilda ansträngningar för att diskutera med KKstiftelsen om möjligheter till ökad finansiering för olika ändamål. Det är angeläget att ansträngningarna följs upp och leder till ansökningar under Det är viktigt att fakulteterna arbetar strategiskt i förhållande till andra stora finansiärer såsom VR, Horisont 2020, Formas, Vinnova, Riksbankens jubileumsfond, med flera för att uppnå högre extern finansiering. Universitetet ska inför 2016: utforma ett program för sabbatstermin för forskare utforma ett stöd för publicering via open access Varje fakultet/nlu ska i verksamhetsplanen för 2016: redovisa hur forskningens externfinansiering ska öka med 5 procent per år redovisa hur vetenskaplig publicering ska öka redovisa strategier för arbetet i relation till Familjen Kamprads stiftelse men också i förhållande till andra viktiga forskningsfinansiärer såsom KKstiftelsen, VR, Horisont 2020, Formas, Vinnova, Riksbankens jubileumsfond m fl. 14 (29)

33 Samhällelig drivkraft I Linnéuniversitetets vision och strategi prioriteras samhällsengagemang, uttryckt som samhällelig drivkraft, högt. I övergripande mål står att Linnéuniversitetet ska utmärka sig genom utbildningar med hög samhällsrelevans, forskning till nytta för samhällsutvecklingen och engagemang för samhällsutmaningar, innovationer och hållbar tillväxt. Samhällelig drivkraft är en grundpelare för Linnéuniversitetets självbild samt också en beskrivning av hur universitetet vill utvecklas och möta förväntningar i omvärlden. Samtidigt tas ett flertal initiativ, initierade både av EU och svenska staten, i syfte att hitta metoder för att definiera, mäta och belöna samverkan med det omgivande samhället och nyttiggörande av kunskap och forskning. Mot denna bakgrund har rektor inrättat en kommitté för samhällelig drivkraft. Kommittén leds av en vicerektor för samhällelig drivkraft och är rådgivande till rektor samt beredning av styrdokument och policys för arbetet med samhällelig drivkraft. Den ska även stödja och följa upp fakulteternas/nlus arbete på området. Linnéuniversitetet är framstående inom samhällelig drivkraft. Universitetet är nationellt ledande inom uppdragsutbildning, har etablerat omfattande och långsiktiga samarbeten med exempelvis Ikea och Centrum för informationslogistik (CIL), driver med stöd av KK-stiftelsen och näringsliv en unik forskarskola inom uppdragsarkeologi samt har väl etablerade samarbeten med regionen, kommuner, näringsliv och organisationer. För att utveckla samhällelig drivkraft har Linnéuniversitetet satsat på att integrera entreprenörskap på bred front, stärka uppdragsutbildningsverksamheten och ett systematiskt arbete med alumner. Linnéuniversitetet bör systematiskt synliggöra vad som åstadkoms, värdera och prioritera insatser samt skapa tydliga incitament för samverkan och nyttiggörande för forskare och lärare. Universitetet bör bli bättre på att främja utveckling av tekniska och sociala innovationer, stärka arbetslivsanknytning av utbildning och utveckla starka forskningsmiljöer med fokus på samhällsutmaningar. Ofta utpekas bristande intern samordning och svaga stödstrukturer som orsak till att utvecklingsmöjligheter inom samhällelig drivkraft ibland går Linnéuniversitetet förbi. Det är kommitténs uppgift att undanröja sådana hinder. Kommittén ska ta fram förslag på hur strategiska medel som avsätts bäst fördelas. Universitetet ska inför 2016: utveckla en modell för fördelning och uppföljning av strategiska medel för samhällelig drivkraft formulera en policy och handlingsplan som grund för en årlig reviderad verksamhetsplanering samordna och utveckla kunskap för att stödja uppdragsutbildning Varje fakultet/nlu ska i verksamhetsplanen för 2016: redovisa hur fakulteten/nlu samordnar och utvecklar arbetet med samhällelig drivkraft samt hur detta arbete kopplas till kommittén för samhällelig drivkraft redovisa en plan för att stärka förutsättningar och incitament för lärare och forskare att utveckla arbetet med samhällelig drivkraft 15 (29)

34 Globala värden Internationalisering Internationaliseringspolicyn för framhåller internationalisering som ett medel för att uppnå hög kvalitet i verksamhetens olika delar. Konceptet blir därmed betydligt vidare än till exempel lärar- och studentutbyten och definieras som hela den process som integrerar en internationell dimension i verksamheten och dess miljöer. Det betyder att internationalisering visar sig i ledning, utbildning, forskning och verksamhetsstöd, men även i den fysiska och digitala kunskapsmiljön. Utgångspunkten är att vi lever och verkar i en värld som karaktäriseras av ökande globala flöden av människor, kunskap och kapital. Internationaliseringsarbetet på Linnéuniversitetet syftar till att stärka studenters och anställdas förmåga att förstå, och aktivt och konstruktivt verka i denna komplexa miljö. Internationalisering är inte bara en angelägenhet för ett fåtal personer utan en gemensam strävan där ledning på olika nivåer äger frågan, och där studenter, lärare, forskare och administratörer är engagerade. Internationalisering är en aspekt som alltid ska vara närvarande i universitetets verksamhetsutveckling avseende kompetensförsörjning, kompetensutveckling, pedagogisk och vetenskaplig utveckling, studentrekrytering och utbildning. Årligen avsätts strategiska medel, som på förslag från kommittén fördelas för att stödja genomförandet av policyn för internationalisering. Rekryteringen av avgiftsfinansierade studenter är framgångsrik och satsningen bör fortsätta under Projektet Global Classroom som startade 2015, för att stödja internationalisering på hemmaplan ska fortsätta under Linnaeus Summer Academy sjösattes 2014, genomfördes 2015 och planeras även till Fakulteterna ombeds att planera inför denna aktivitet. Under våren 2015 genomfördes en uppföljning av hur inresande studenter upplever studierna på Linnéuniversitetet. Studenterna var speciellt positiva till campusmiljön, välkomnandet och lärarnas kunskaper i engelska. De var dock kritiska till bostadssituationen och otydligheter avseende bedömningar och betygsättning. Satsning på internationell rekrytering har potential att stärka internationaliseringen förutsatt att de som rekryteras får ett gott mottagande. Fakulteterna ska planera på vilket sätt avgifter från avgiftsfinansierade studenter ska användas till att stärka kvaliteten på dessa kurser. Universitetet ska inför 2016: föreslå en förbättrad modell för fördelning och uppföljning av strategiska medel för internationalisering föreslå hur stödet för internationell rekrytering av anställda och mottagandet av dessa rekryteringar ska stärkas föreslå hur förutsättningarna för att kulturell mångfald i klassrummet ska stärkas föreslå hur internationalisering på hemmaplan ska stärkas Varje fakultet/nlu ska i verksamhetsplanen för 2016: beskriva hur internationaliseringspolicyns prioriteringar ska uppnås senast år 2020, särskilt fokus bör läggas på hur kulturell mångfald i klassrummet kan användas på ett konstruktivt sätt 16 (29)

35 Hållbar utveckling Linnéuniversitetets tillblivelse har ägt rum i en tid som präglas av nya globala utmaningar för mänskligheten. Dessa utmaningar kräver ifrågasättande och nytänkande. Universitetet har som kunskapsbärare, utbildare och samhällsaktör möjlighet att ingå som en viktig aktör för att möta dessa utmaningar och bidra till att ställa om samhället i en hållbar riktning. Såväl akademin som förvaltningen är viktiga i detta arbete. Arbetet med hållbar utveckling vid Linnéuniversitetet är brett och innefattar allt ifrån internt hållbarhetsarbete, såsom universitetets direkta miljöpåverkan, till ett bredare grepp om hållbarhetsfrågor i grundutbildning, forskning och i samverkan med övriga samhället. Hållbar utveckling är inte en isolerad fråga utan bör integreras i verksamheten på alla nivåer och i alla delar av organisationen. Flertalet av de övergripande målen i vision och strategi har tydlig relevans för hållbar utveckling. En viktig utgångpunkt för arbetet är att rektor fattat beslut om att universitet ska miljöcertifieras. Strategier för att nå övergripande mål lämnar utrymme för tolkningar och kan ge upphov till en stor variation av konkreta åtgärder. En avgörande förutsättning för att arbetet med hållbar utveckling vid Linnéuniversitetet ska vara fruktbart och få ett brett stöd i verksamheten är att medarbetarna bjuds in till att vara med och formulera konkreta åtgärder och/eller handlingsplaner. Genom sådana dialoger kan motivation och engagemang för hållbarhetsfrågor skapas och en sådan process är i sig ett lärande för hållbar utveckling. Universitetet ska inför 2016: arbeta för att miljöcertifiera universitetet utforma och fastställa Linnéuniversitetets Hållbarhetsmål för Varje fakultet/nlu ska i verksamhetsplanen inför 2016: redovisa hur hållbarhetsmålen ska uppnås Hållbarhetsmål (Dnr 2012/393) 17 (29)

36 Lika villkor Lika villkorsarbetet bedrivs utifrån en målsättning att arbetsplatsen och utbildningsmiljön ska vara en god och inkluderande arbetsmiljö, fri från diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Krav på åtgärder och förebyggande/främjande verksamhet, som universitetet utgår ifrån, finns i första hand i Diskrimineringslagen, Föräldraledighetslagen och Arbetsmiljölagen, men även i de nationella jämställdhetspolitiska och funktionshinderspolitiska målen. Arbetet med lika villkor är nära knutet till värdegrundsarbete, social hållbar utveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete, och ingår som en del i universitetets systematiska kvalitetsarbete. Universitetet ska inför 2016: intensifiera lika villkorsintegreringen för utvalda processer med hjälp av jämställdhetsintegrering som verktyg ta fram en plan för att höja kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling samt tydliggöra ansvarsfördelning och hantering av uppkomna missförhållanden planera för att utveckla ett normkritiskt förhållningssätt som ska användas i all undervisning Varje fakultet/nlu ska i verksamhetsplanen för 2016: redovisa planer för utbildningsinsatser inom lika villkorsområdet planera för arbetet med lika villkorsintegrering för de processer som är aktuella under året visa hur all personal och studenter ska få information om diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling och se till att personalen har kunskap om ansvarsfördelning och rutiner vid hantering av missförhållanden. visa hur lärare ska använda ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen 18 (29)

37 Verksamhetsstöd 2013 infördes en ny organisation med syftet att tydliggöra ansvaret för kvalitet, verksamhetsutveckling och uppföljning. Utgångspunkten är att universitets- och fakultetsförvaltning är två delar av ett gemensamt verksamhetsstöd. Rektor ger universitetsdirektören mandat att leda ett utvecklingsarbete som bedrivs i dialog mellan universitets- och fakultetsförvaltning. Arbetsflöden ska löpa smidigt och effektivt över organisatoriska gränser så att flödena hakar i varandra. För att effektivisera och kvalitetssäkra verksamhetsstödet ses arbetsflöden, områden och funktioner över. Översynen ska samla kompetenser, utveckla professioner, rättssäkerhet och skapa delaktighet för att förenkla, standardisera, förbättra och effektivisera. Under 2013 sjönk kostnaderna för universitetsförvaltningen vilket medförde en lägre overheadkostnad, samtidigt som förbättringsåtgärder genomförts inom ramen för sänkta kostnader. Kostnadsökningar kompenseras inte genom prisoch löneomräkning, vilket universitetet har svårt att påverka. För 2016 budgeteras en oförändrad ram jämfört med Nya satsningar kräver därför omfördelningar inom denna ram. För att underlätta utvecklingsarbete och bidra till att stärka Linnéuniversitetets kvalitetskultur har ett råd för utveckling av verksamhetsstödet (RUV) inrättats. Rådet har en bred sammansättning och ledamöterna ska fånga upp behov som rör verksamhetsstödet. Rådet formulerar förbättringsområden inom verksamhetsstödet med fokus på ökad effektivitet och kvalitet. Den nya organisationen följdes upp under Samtidigt genomfördes en enkät över interkommunikationen och en uppföljning av arbetssituationen för fakultetskansliernas chefer. Under 2015 har prefekternas uppdrag och arbetssituation följts upp. Generellt visar dessa uppföljningar att den nya organisationen landat väl och bidragit till förbättringar men även att delar behöver förändras. När det gäller verksamhetsstödet handlar det om att skapa tydligare kommunikationsvägar, tydliggöra uppdraget för vissa funktioner och förbättra samverkan mellan universitetsförvaltningens avdelningar och fakultetskanslierna. Universitetsförvaltningen samordnar projektet Universitetskajen. Syftet med projektet är att samlokalisera universitets delar i Kalmar. Projektet består av en rad delprojekt och byggstart är planerad till hösten Flertalet delprojekt är inriktade på byggnationen i Kalmar, medan några är universitetsövergripande. Ett sådant delprojekt syftar till att föreslå på vilket sätt Linnéuniversitetets arbetsplatser ska utformas för att gynna verksamheten och bäst hushålla med universitetets resurser. I utvecklingen av intern styrning och kontroll ingår att skapa förbättrade beslutsunderlag. Syftet är att i beredningen inför beslut som har verksamhetspåverkan, reflektera över olika aspekter och dess konsekvenser av beslutet. För närvarande prövas denna metod tillsammans med fakulteten för konst och humaniora. En annan del av utvecklingsarbetet är att gå igenom intern kontroll med ansvariga chefer inom verksamhetsstödet. Arbetet är en del av verksamhetsutvecklingen och ska ingå i verksamhetsplanen. 19 (29)

38 Universitetsförvaltningen ska inför 2016: planera ett fortsatt samarbete mellan universitetsförvaltningen och fakultetskanslierna för att hitta effektivare och rättssäkra processer utifrån genomförda uppföljningar föreslå och genomföra förbättringar planera det kontinuerliga förbättringsarbetet inom givna ekonomiska ramar fortsatt utveckling av arbetssättet med intern styrning och kontroll Varje fakultet/nlu ska i verksamhetsplanen inför 2016: visa hur det samlade verksamhetsstödet kan effektiviseras och förbättras visa hur kostnadsandelen för det fakultetsgemensamma verksamhetsstödet ska minska i förhållande till fakultetens totala kostnader 20 (29)

39 Universitetsbiblioteket Universitetsbiblioteket (UB) har under senare år bedrivit ett omfattande förändringsarbete och nya uppdrag har tillkommit, som ansvar för universitetets digitala lärmiljö och ansvar för Landstinget i Kalmar läns biblioteksverksamhet. Nedan presenteras de utmaningar UB står inför under nästkommande år. Med ökande andel forskning på Linnéuniversitetet ställs större krav på tillgång till informationsresurser i form av databaser och e-media. Mediabudgeten vid UB har i princip legat på samma nivå sedan universitetet startade 2010, samtidigt som prisökningar och ett ogynnsamt valutaläge gjort att anslaget urholkats. För att ha kvar ett basutbud av databaser krävs en ökning av anslagen inför 2016 och för att höja universitetets attraktivitet bör även satsningar göras på vissa specialdatabaser. Under 2016 ska UB fullfölja de påbörjade satsningarna på publiceringsstöd men även utveckla stödet kring lagring och tillgängliggörande av forskningsdata. UB:s andel av Linnéuniversitetets webb är omfattande och införandet av Ny webb 2016 ställer krav på UB under det kommande året. Speciella satsningar görs på User Experience-studier för att få underlag inför UB:s utveckling av informella lärmiljöer i det kommande stadsintegrerade universitetet i Kalmar. UB står inför ett omfattande utvecklingsarbete i samband med byte till nästa generations biblioteks- och discoverysystem. Skiftet innebär ökade systemkostnader. Under 2016 deltar UB i arbetet med upphandling och införande av ärendehanteringssystem. Mot bakgrund av resultaten från Linnéuniversitetets medarbetarundersökning ska satsningar på ledarskap/medarbetarskap att genomföras under det kommande verksamhetsåret. 21 (29)