UTREDNING OM E-LÄRANDE OCH MOOCS
|
|
- Birgitta Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektplan 1 UTREDNING OM E-LÄRANDE OCH MOOCS Upprättad av: Åsa Lindberg-Sand Datum: med ändringar Postadress Box 117, LUND Besöksadress CED, Sölvegatan 16 Växel Tel E-post asa.lindberg-sand@ced.lu.se Internet
2 2 SAMMANFATTNING Sedan några år tillbaka har flera ledande internationella universitet börjar lägga ut kurser på nätet via olika företag eller i egen regi, s.k. MOOCs (Massive Open Online Courses). Kurserna utgör fristående digitala lärandemiljöer och drar till sig mycket stora grupper deltagare. Studierna är oftast gratis och vem som helst kan registrera sig. Utbudet av MOOCs har ökat mycket snabbt. Förutom att spela en ökande roll för universitetens marknadsföring finns också signaler om att det stora utbudet av dessa kurser och andra öppna resurser för lärande på längre sikt kommer att påverka utvecklingen av hela högskolelandskapet. Universitetens förmåga att utveckla digitala lärandemiljöer för alla studenter kommer i fokus på ett nytt sätt. Frågan är hur Lunds universitet ska utveckla sina digitala lärandemiljöer och hur MOOCs kan ingå i det universitetet erbjuder omvärlden. Projektets uppdrag är att genomföra en utredning om utveckling av e-lärande och etablering av open access-kurser, bl.a. MOOCs, vid Lunds universitet. Utredningen ska 1) genomföra en lägesbeskrivning och behovsinventering vad gäller e-lärande inom universitetet och föreslå hur stöd för utveckling av digitala lärandemiljöer bör utformas genom att lägga fram en policy och handlingsplan, 2) belysa juridiska, ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska aspekter av MOOCs i svensk högre utbildning, samt 3) lägga förslag till utformning av ett konkret projekt för att kunna starta MOOCs vid Lunds universitet under Utredningen bedrivs från maj 2013 till 30 juni Uppdragsgivare är Utbildningsnämnden. Förutom en styrgrupp som leds av prodekan Bo-Anders Jönsson ska tre projektgrupper arbeta med de olika delarna av uppdraget. Projektets effektmål är att universitetets ledning, Utbildningsnämnden och fakulteterna får en tydlig bild av status och utvecklingsbehov avseende utvecklingen av digitala lärandemiljöer och e-lärande vid LU, som grund för vidare beslut, att utbildningsansvariga vid LU kan skaffa sig en välgrundad bild av vad den snabba utvecklingen av MOOCs kan komma att betyda för svensk högre utbildning i allmänhet och för LU i synnerhet, att Lunds universitet kan fatta ett välgrundat beslut om en satsning på att utveckla MOOCs under 2014.
3 3 UPPDRAGSGIVARE Uppdragsgivare för projektet är Utbildningsnämnden. BAKGRUND En ny utmaning för universitetet Sedan några år tillbaka har flera ledande internationella universitet, som t.ex. Stanford, Harvard och MIT, börjat lägga ut kurser på nätet via olika företag eller i egen regi. Kurserna har hittills huvudsakligen varit gratis och vem som helst kan registrera sig. De utgör fristående digitala lärandemiljöer och drar till sig mycket stora grupper: kurser med mer än deltagare har genomförts. Utbudet av dessa s.k. MOOCs (Massive Open On-line Courses) har ökat mycket snabbt. Då kurserna enkelt kan nås från vilken del av världen som helst skapas en ny konkurrenssituation mellan universiteten. Specialister på digital utveckling talar om ett möjligt systemskifte inom högre utbildning där några få universitet kommer att dominera på global nivå medan flertalet på några decenniers sikt kommer att förlora sina studenter. Oavsett hur situationen tolkas är det fullt klart att många högt rankade universitet i världen nu satsar stora resurser på att utveckla sina digitala lärandemiljöer för att kunna erbjuda MOOCs. Både inom LERU och U21 diskuteras läget och olika utvecklingsprojekt initieras. Skälen för att delta i utvecklingen av MOOCs är av två slag. På kort sikt kan det handla om t.ex. att öka den internationella rekryteringen till universitetets masterprogram, att visa upp viktiga profilområden inom forskningen, att bidra till samhällsutvecklingen eller att göra universitetet känt. På lång sikt och om det visar sig handla om ett systemskifte kan det handla om handlingsberedskap; att ha utvecklat så goda infrastrukturer för e-lärande och så många framgångsrika MOOCs att man kan delta i denna nya typ av konkurrens mellan internationella universitet även när det gäller reguljära kurser och program. För att kunna delta i denna utveckling krävs att universitetets digitala lärandemiljöer håller hög kvalitet. Vad kännetecknar MOOCs? Det som vanligen skiljer MOOCs från rena campus-kurser eller kurser som ges som blended learning är två saker. För det första är kurserna ofta mycket påkostade och genomarbetade, för det andra bedrivs de helt som e-lärande på plattformar som klarar av mycket stora grupper studenter samtidigt. En form av MOOCs är konstruerad så att inga insatser av lärare behövs efter att kursen är färdigutvecklad. Hela pedagogiken är inbyggd i kursen som kan sägas fungera som ett högstrukturerat läromedel. Andra är utvecklade för att även inkludera socialt samspel med deltagarna t.ex. genom återkoppling från andra deltagare eller från moderatorer. Utvecklingen av MOOCs kräver således goda resurser för nätbaserad kursutveckling och design av läraktiviteter som kan utgå t.ex. från filmade inslag, interaktiva tester, kamratgranskningsfunktioner, kvalificerad visualisering och stegvisa redovisningar med återkoppling på det studenterna redovisar. MOOCs ställer därför generellt krav på att lärare har tillgång till och har utvecklat kompetens för att arbeta med lärplattformar och olika digitala redskap för undervisning. Införandet av MOOCs i svensk högre utbildning reser olika formella frågor. Deltagare i MOOCs är inte antagna till någon utbildning. De examineras på olika sätt inom ramen för en MOOC, men får inget formellt giltigt kursbevis. Frågan är därför vilken ställning MOOCs kan ges inom den svenska högskolan. Tilldelningen av statsanslag till svensk högre utbildning bygger på att studenter är antagna till de kurser som de är registrerade på och att de också tar poäng. Högskolelagen och Högskoleförordningen utgår från en sådan definition av vem som är student vid ett lärosäte. Det råder därför oklarhet om flera förhållanden: Vilket ansvar har ett universitet, som lägger ut en MOOC för tusentals deltagare, för kvaliteten det som erbjuds? För vilka medel kan svenska
4 universitet utveckla och erbjuda MOOCs? Kan MOOCs räknas som en del av universitetets utbildningsuppdrag? 4 Förutsättningar för utveckling av MOOCs vid Lund universitet Om Lunds universitet ska kunna utveckla ett antal MOOCs de närmaste åren behöver några förutsättningar klargöras. Den första handlar om läget för fortsatt utveckling av digitala lärandemiljöer. Universitetet har en mycket decentraliserad utbildningsorganisation och den digitala utvecklingen har till stora delar ägt rum i olika miljöer på institutions- eller kursnivå och varierar sannolikt i stor utsträckning. T.ex. används ett stort antal lärplattformar utöver LUVIT som har centralt stöd. De senaste åren har vissa digitala redskap gjorts tillgängliga, men i stort sett saknas universitetsövergripande kunskaper om kvaliteten i de digitala lärandemiljöer som erbjuds studenterna. Universitetet behöver vidareutveckla de infrastrukturer som krävs för nätburen undervisning. Lärare behöver ges ökade möjligheter att utveckla sin kompetens att använda e-lärande vid kursutveckling. För det andra behöver MOOCs ställning som en kommande verksamhet inom universitetet klargöras. Syftet med att inrätta MOOCs kan bottna i vart och ett av universitetets uppdrag: samverkan, forskning eller utbildning, men om MOOCs ska kunna ingå som en del av svensk högskoleutbildning behöver de formella och juridiska förutsättningarna för detta belysas. Helt klart är däremot att MOOCs kan komma att utgöra viktiga inslag både i samverkan och vid marknadsföring av universitetet. SYFTE Lunds universitet planerar för att med början under 2014 kunna erbjuda MOOCs. Den här utredningen har i uppdrag att klargöra vilka förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att universitetet ska kunna fullfölja denna plan samt lägga förslag till uppläggning av ett projekt för att starta MOOCs under Utredningen ska 1) genomföra en lägesbeskrivning och behovsinventering vad gäller e-lärande inom universitetet och föreslå hur stöd för utveckling av e-lärande bör utformas samt 2) belysa juridiska, ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska aspekter av open access-kurser/moocs. MÅL Effektmål: Utredningen ska leda till: att universitetets ledning, Utbildningsnämnden och fakulteterna får en tydlig bild av status och utvecklingsbehov avseende utvecklingen av digitala lärandemiljöer och e-lärande vid LU, som grund för vidare beslut, att utbildningsansvariga vid LU kan skaffa sig en välgrundad bild av vad den snabba utvecklingen av MOOCs kan komma att betyda för svensk högre utbildning i allmänhet och för LU i synnerhet, att Lunds universitet kan fatta ett välgrundat beslut om en satsning på att utveckla MOOCs under 2014.
5 Leveransmål: Utredningen ska lägga fram: 5 förslag till policy och handlingsplan för utveckling av e-lärande och digitala lärandemiljöer vid Lunds universitet, förslag till de beslut som behöver fattas när det gäller organisation, etablering och formell status för open access-kurser inklusive MOOCs, förslag till utformning av projekt för att etablera och genomföra MOOCs vid Lunds universitet inklusive förslag till lärplattform för att erbjuda MOOCs. AVGRÄNSNINGAR Projektet har inte i uppdrag att ge kurser eller workshops för att stimulera nätburet lärande vid universitetet. RISKER Om projektet inte lyckas kan universitetet på kort sikt komma att starta MOOCs med otillräcklig förberedelse. En MOOC som ges för många internationella studenter, men som misslyckas eller kraschar innebär en väsentlig skada för universitetets rykte. Om projektet misslyckas kanske Lunds universitet inte kan starta några MOOCs. På lång sikt kan universitetet då tappa i prestige och ranking i jämförelse med internationella lärosäten på samma nivå. Fortsatt långsam eller bristande utveckling av nätburet lärande och digitala lärandemiljöer innebär att Lunds universitet kommer att halka efter övriga stora internationella lärosäten som kan erbjuda bättre förutsättningar för distansutbildning och locka till sig fler internationella studenter. Om utvecklingen av MOOCs vid LU kommer att vara en högprioriterad och framgångrik satsning som tar resurser från universitets utbildningsuppdrag, men som ändå sker isolerad från utvecklingen av övriga nätburna lärandemiljöer inom universitetet kan kvaliteten i det reguljära utbildningsutbudet påverkas negativt. Om frågan om finansiering av MOOCs inom den svenska högskolan inte kan ordnas finns en risk att Lunds universitet inte kan starta några MOOCs. ORGANISATION Projektets uppdrag inrymmer flera aspekter som när de behandlats tillsammans ska ge underlag för beslut. Det handlar först om att klargöra hur dagens infrastruktur beträffande digitala lärandemiljöer och e-lärande ser ut vid Lunds universitet och hur utvecklingsbehoven ser ut. Samtidigt ska de formella förutsättningarna för att anordna MOOCs utredas. Dessutom ska ett ställningstagande till hur ett projekt för att konkret utforma MOOCs vid LU kan länkas till de organisationer, företag och plattformar som kan vara aktuella arbetas fram. Därför behöver projektet delas upp i tre delar som vart och ett samordnas inom styrgruppen som mot slutet av hösten också bör adjungera de tre delprojektledarna. Uppdragsgivare är Utbildningsnämnden Projektägare är prodekan Bo-Anders Jönsson Projektledare är Åsa Lindberg-Sand
6 Styrgrupp: Ordförande prodekan Bo-Anders Jönsson, sektionschef Tarmo Haavisto, utvärderingschef Kristina Josefson samt studentrepresentant. Sekreterare: Kristina Arnrup Thorsbro. Tre delprojekt: 1) Status e-lärande och digitala lärandemiljöer 2) Formella och organisatoriska aspekter på MOOCs, 3) Utveckling av MOOCs vid LU. Referensgrupper: En särskilt utsedd samt Sam-IT Status e-lärande och digitala lärandemiljöer Idag är för lite känt om vilken omfattning och nivå e-lärandet inom universitetet håller. Delprojektet ska följa upp och utvärdera e-lärande och digitala lärandemiljöer för att kunna beskriva både omfattning och nivå, såväl avseende de plattformar och redskap som används som var man kan finna uttryck för särskilt god praxis när det gäller den pedagogiska användningen. Delprojektets resultat ska ligga till grund för utveckling av policy och handlingsplan när det gäller utveckling av digitala lärandemiljöerna inom Lunds universitet. Styrgruppen för projektet ansvarar för utformningen av slutligt förslag till policy och handlingsplan inom ramen för hela projektets resultat. 2. Formella och organisatoriska aspekter på MOOCs MOOCs som ska erbjudas av svenska lärosäten reser formella problem. Denna typ av kurser regeleras inte i HL och HF. Projektgruppen ska belysa under vilka villkor MOOCs som anordnas av svenska lärosäten kan ingå i reguljär högskoleutbildning. Gruppen ska också belysa vilka formella aspekter som kan/bör läggas på MOOCs som anordnas som del av universitetets samverkan med det omgivande samhället, som forskningsinformation eller som marknadsföring, då denna typ av kvalificerade pedagogiska insatser inte förut har varit en del av dessa uppdrag. En viktig aspekt är under vilka premisser resultat från deltagande i en MOOC anordnad av LU kan valideras inom reguljär högskoleutbildning. 3. Utveckling av MOOCs vid LU Projektet ska ta fram underlag, diskutera och föreslå en organisation för att utveckla och bedriva MOOCs inom Lunds universitet avseende strategi, inriktning, finansiering, internationell samverkan och plattformar. Uppdraget innebär att utforma förslag till ett projekt som med början under 2014 kan starta MOOCs. I vilket syfte bör MOOCs vid LU initialt utvecklas? Projektet ska, med utgångspunkt i vad de andra projektgrupperna successivt redovisar, pröva hur olika syften för MOOCs inom ramen för samverkan, forskning eller utbildning kan länkas till ämnesområden som är särskilt framstående i arbetet med digitala lärandemiljöer. DEFINITIONER OER - Open Educational Resources. En samlingsbenämning för allt material som publiceras eller läggs ut på nätet gratis och för fri användning av vem som helst som kan komma åt det. Inom området inryms också den rörelse som verkar t.ex. för open access till vetenskapligt material eller som ser det som en väsentlig ideologisk fråga att tillgången till böcker, filmer artiklar och bilder öppnas upp och görs kostnadsfri i så stor utsträckning som möjligt. Open access-kurser en synonym till benämningen Open On-line Courses som avser alla typer av fristående nätburna kurser för vilka tillträdet är fritt och det inte krävs något antagningsbeslut för att kunna delta. MOOCs Massive Open On-line Courses. En särskild sorts Open On-line Courses men med ett plattformsstöd som gör det möjligt att nå ut till mycket stora studentgrupper i hela världen. Kurser utformas för att kunna ta emot över deltagare samtidigt.
7 KOMMUNIKATIONSPLAN Utvecklingen av MOOCs har på den internationella scenen uppfattats främst som en viktig fråga för ledningar vid stora universitet. På kort sikt kan det för LU handla om profilering och marknadsföring av universitetet. Om utvecklingen däremot även innebär de första tecknen på ett systemskifte inom högre utbildning baserat på fortsatt utveckling av digitala lärandemiljöer kommer detta på lång sikt att innebära konsekvenser för utbildningsansvariga och lärare inom hela universitetet. Det här projektet är ett begränsat och inledande uppdrag, men som då också bör inriktas på att informera om vad denna utveckling kan komma att innebära. Därför bör projektet informera på flera nivåer: 7 De formella frågor som inrättande av MOOCs på svenska lärosäten innebär, berör alla lärosäten. Det finns anledning att kommunicera med SUHF och UKÄ beträffande konsekvenser av utvecklingen. I det syftet planeras en nationell hearing i Lund den 27 augusti. Projektets huvudsakliga mottagare är Utbildningsnämnden, universitetsledningen och fakulteterna. Projektet kommer successivt att avrapporteras vid Utbildningsnämndens sammanträden med början 19 juni. Redovisning av projektets förslag t.ex. genom LUM och på nationella konferenser. Deltagande i internationella konferenser och nätverk för att informera och samverka kring utvecklingen. INTRESSENTANALYS Inom Lunds universitet: Universitetsstyrelse, universitetsledning, Utbildningsnämnden samt fakulteterna. Stödfunktioner för utveckling och upprätthållande av nätburna lärandemiljöer inom LU. Ansvariga för universitetets lärplattformar, såsom LUVIT m.fl. Pedagogiska utvecklingsenheter inom LU: CED, MedCul och Genombrottet. Samt övriga fakulteters stöd för pedagogisk utveckling. Universitetets lärare och studenter På nationell nivå: SUHF, UKÄ: De formella frågor som inrättande av MOOCs innebär är inte ett intresse enbart för LU utan berör alla svenska lärosäten. Internationellt: Lunds universitets nätverkspartners som i LERU och U21. Presumtiva partners i utveckling och genomförande av MOOCs (Coursera, Futurelearn m.fl.)
8 8 BUDGET Till utredningen avsätts personalresurser för projektledarskap, sekreterarfunktion för styrgruppen, specialister på e-lärande m.m. under 6 månader, samt kostnader för resor och internationell samverkan. Dessutom kommer lärare och administrativ personal både inom gemensamma förvaltningen och vid fakulteterna att medverka inom ramen för sina anställningar. Resurserna föreslås avsättas ur rektors strategiska utbildningsmedel. Projektet föreslås få 500tkr som ställs till styrgruppens förfogande för att löpande ta ställning till delprojektens aktiviteter: Projektledning, sekreterarstöd och resor ca 200tkr Utvärdering status e-lärande ca 200tkr Hearing 27 augusti ca100tkr TIDSPLAN Utredningen ska vara helt avslutad 30 juni Delprojekten bedrivs parallellt. Förslag till policy och handlingsplan för utveckling av e-lärande (delprojekt 1) läggs fram under våren För att förverkliga MOOCs under 2014 behöver delprojekt 2 & 3 redovisa sina resultat till UN i december maj: Projektet redovisade förslag till Utbildningsnämnden att alla förslag om att inrätta MOOCs vid LU måste gå via UN samt att inga MOOCs ska startas innan utredningen är klar. 19 juni: Projektplanen samt en lägesrapport från utredningen presenteras för utbildningsnämnden på dess sammanträde. 27 augusti: Nationell hearing i Lund angående formella aspekter av svenska MOOCs. Förutom inbjudan till universitet och högskolor bör SUHF och UKÄ bjudas in. Under hösten informeras utbildningsnämnden löpande om utredningens arbete.
NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering
Sida 1 (8) RIKTAD UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Programmet ger stöd till utveckling av nätbaserade kurser med internationell bärkraft som ska bidra till internationell
Läs merBESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244
Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning
Läs mertarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans
tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.
Läs merHögskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent
Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under
Läs merRapport skolutveckling och digitalisering
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2016/360 GVN 2016/86 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 30 maj 2016 1 (7) Barn- och utbildningsnämnden/ Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04
Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04 1 Hermods har utbildat Sverige i 116 år. Över 4 miljoner Svenskar har fått nya kunskaper och insikter
Läs merUTVECKLING AV KVALITETSSYSTEM I HÖGRE UTBILDNIING. Inblick vad gör lärosätena?
UTVECKLING AV KVALITETSSYSTEM I HÖGRE UTBILDNIING SUHF seminarium 6 november 2015 UPPSALA Inblick vad gör lärosätena? MALMÖ HÖGSKOLAS RAMVERK FÖR KVALITET I UTBILDNING Cecilia Christersson, prorektor VISION
Läs merDetta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.
Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett
Läs merMÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek
MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek INFORMATIONSFÖRSÖRJNING OCH PEDAGOGISK UTVECKLING Delprojekt i Strategiska vägval: en utredning
Läs merNy utbildningsorganisation vid SLU
Dnr SLU ua 2013.1.1.1-4639 PM Ny utbildningsorganisation vid SLU SLU får en ny utbildningsorganisation från den 1 januari 2014. Ny är den centrala utbildningsnämnden (UN) och programnämnderna (PN), men
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merAnställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU)
1 (21) 2010-12-03 Dnr SU 601-3485-10 Anställningsordning för anställning som och befordran till lärare vid Stockholms universitet (AOSU) Fastställd av universitetsstyrelsen 2010-12-03 att gälla fr.o.m.
Läs merKungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan
Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.
Läs mer2014-09-19. Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning.
BESLUT Dnr STYR 2014/676 1 2014-09-19 Universitetsstyrelsen Lunds universitets anställningsordning Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet
Läs merUVKs projektmodell Lokalförsörjning Projektdirektiv 2014-03-27 Britt Lexander Version 4
1(7) Projektnamn: Lokalförsörjning Projektledare: Britt Lexander, fastighetschef Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)
Läs merRöda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220
Webbildning Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220 2. Projektets syfte Det flexibla lärandet ger stora möjligheter för folkhögskolor, som geografiskt
Läs merDefinition av uppdragsutbildning & regelverket
1(5) Rektor Definition av uppdragsutbildning & regelverket med uppdragsutbildning avses utbildning som anordnas mot avgift från annan än en fysisk person för den som uppdragsgivaren utser (2 förordning
Läs merUnderlag för utformning av lokal digital plan
Underlag för utformning av lokal digital plan Börja med att scanna QR-koden eller klicka på länken: https://m.youtube.com/watch?feature=youtu.be&v=xoctf2rl9oe Inledning I avsikt att tydliggöra och synliggöra
Läs merProjekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long
Läs merStudierådsprotokoll 2015-04-28 Farmacevtiska Studentkåren
Tid: 17.15 Plats: Stora salen Närvarande: Emelie Smedshammar Ordförande, A7 Maria Röjerdal Vice ordförande, R4 Rebecka Pihl Sekreterare Martin Sjöstrand R2, kursrepresentant Anne Höglund Maria Runngren
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merProjektplan för delprojekt Metodstöd - Hälsoskydd
Datum 2009-05-11 Dnr 32-1949-2009 1(5) Fastställd 2009-06-10 Projektplan för delprojekt Metodstöd - Hälsoskydd 1. Bakgrund Hälsoskydd handlar om att upptäcka, förebygga och undanröja hälsorisker i miljön,
Läs merMalmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning
Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merKommittédirektiv. Högskolans utbildningsutbud. Dir. 2014:54. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2014
Kommittédirektiv Högskolans utbildningsutbud Dir. 2014:54 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska beskriva utvecklingen och sammansättningen av utbildningsutbudet
Läs merRedovisning av uppdrag lämnade till förvaltning, gymnasiechef eller administration av gymnasienämnden 2010
1(6) Redovisning av uppdrag lämnade till förvaltning, gymnasiechef eller administration av gymnasienämnden 2010 Gymnasienämnd 2010-01-21. 1 1:1 Att uppdra åt gymnasiechefen att utreda om 1 andra stycket
Läs merStyrning av utbildning på grund- och avancerad nivå
DNR: SLU ua Fe 2013.1.1.1-2588 Internrevisionen 2013-09-25 Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå Rapport från internrevisionen Innehåll Sammanfattning... 3 1 Bakgrund och motiv... 4 2 Granskningens
Läs merChecklista inför beslut, BP1 JA NEJ
1(7) Projektnamn: Dialog för ett lärande Väsby Projekledare: Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp) för hela projektet.
Läs merVKF möte 2013 04 08. Plats: Högskolan i Borås, konferensrum J2519 (Biblioteket, hus H, plan 2,5)
VKF möte 2013 04 08 Plats: Högskolan i Borås, konferensrum J2519 (Biblioteket, hus H, plan 2,5) Närvarande: Urban Carlén, Högskolan i Skövde Anita Eklöf, (sekreterare), Högskolan Borås Lars Göran Hedström,
Läs merVerksamhetsplan och budget 2014
Samordningsförbund Välfärd i Nacka Verksamhetsplan och budget 2014 Samordningsförbund Välfärd i Nacka Org.nr 222000-2774 Innehåll Uppdrag... 3 Samordningsförbundet Välfärd i Nacka ska verka för att...
Läs merBHS - handlingsplan för hållbar utveckling 2014-2016
BHS - handlingsplan för hållbar utveckling 2014-2016 Uppdaterat 2013-10-21 Detta underlag är baserat på de högskolegemensamma målen för hållbar utveckling 2014-2016 (dnr 555-13) samt institutionens verksamhetsplan
Läs merIT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor
Styrdokument, plan Skolstrateg 2014-02-04 Per Kornhall 08-590 976 50 Dnr SVV/2013:112 per.kornhall@upplandsvasby.se IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Nivå: Nämndspecifikt styrdokument
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merVägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009
Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut
Läs merUFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet
UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett
Läs mer-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Läs merHandläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85
Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Sida 3 (11) Bakgrund Under perioden 2002 2010 angavs i högskoleförordningen
Läs merTestbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013
UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer 2013-02-22 2012-00657 Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 Stärkt konkurrenskraft hos företag samt ökad innovationskraft inom hälso- och sjukvård och
Läs merVerksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011
Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde
Läs merKommunikationsstrategi för Konstnärligt campus
Informationsenheten Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus 2010-01-26 Dnr 102-88-10 Sid 1 (11) Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus Inledning... 3 Övergripande mål... 3 Benämningen Konstnärligt
Läs merBranschråd, fredagen den 23 mars 2012, Hässlö Värdshus
1 (5) MINNESANTECKNINGAR Branschråd, fredagen den 23 mars 2012, Hässlö Värdshus Närvarande: Representanter för Branschrådet Vård i Sörmland respektive Branschrådet Vård i Västmanland, enligt lista. Ordförande
Läs merVerksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013
Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för
Läs merHANDBOK. KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan
HANDBOK KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan 2012 2014 Uppdaterad 2013 Innehåll Varför har KB en inflytandestruktur? 3 Strukturen 3 Vad är nationella referensgruppen? 4 Vad är en styr-
Läs mer2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola
2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla
Läs merVerksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010
Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 9 juni 2010 1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010...2 Inledning...2 Delprojekt, översikt...2 Beskrivning av delprojekten...4
Läs merVerksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för
Läs merStudentfacklig utbildningsdag
Studentfacklig utbildningsdag 22 oktober 2014 Anders Fällström Hur fungerar ett universitet Organisation Ekonomi Utbildningsstrategier 2010-2014 2014- Pågående arbetsgrupper Kvalitetsarbete Pedagogisk
Läs merFyra projekt för gemenskap, tillgänglighet och ny teknik - gör ett gôrbra boende för äldre
Fyra projekt för gemenskap, tillgänglighet och ny teknik - gör ett gôrbra boende för äldre fyra projekt och elva delprojekt Göteborg, Norrköping och Västerås är tre städer som har försöksverksamhet inom
Läs merFöreskrifter för inköp vid Lunds universitet
BESLUT 1 (3) 2013-12-12 Dnr EK 2012/103 Rektor Föreskrifter för inköp vid Lunds universitet Bakgrund Lunds universitet beslutade 2010-09-30 Dnr EK 2010/26 om Föreskrifter för inköp. Inköpspolicy Universitetsstyrelsen
Läs merLikabehandling i lärandet
Likabehandling i lärandet Catharina Langendorf Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. Utgångspunkt Vid Göteborgs universitet ska
Läs merAMB s ansökan till Skolinspektionen om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola i Vara kommun fr.o.m. läsåret 2017/18
YTTRANDE 2016-04-13 Dnr 46/2016 Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 Stockholm AMB s ansökan till Skolinspektionen om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola i Vara kommun fr.o.m.
Läs merÖkad användning av öppna audiovisuella lärresurser
2013-05-31 Sida: 1 (8) Projektplan 2013-05-31 Sida: 2 (8) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Projektmål... 5 1.3 Avgränsningar... 5 2 Plan... 5 2.1 Beslutspunkter, milstolpar... 6
Läs merCarolines presentation vi konferensen Entreprenöriellt lärande 21-22 oktober 2015 Eskilstuna
Dokumentnamn Dokumenttyp Datum Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version Carolines presentation vi konferensen Entreprenöriellt lärande 21-22 oktober 2015 Eskilstuna Vi valde att göra en visuell
Läs merFastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet
BESLUT IB9 3540/2004 2005-10-18 Rektor Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet Universitetsstyrelsen beslutade 10 juni 2005 att principiellt ställa sig bakom förslaget till kommunikationsplattform
Läs merFolkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta
Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och
Läs merFördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merDagordning Kårstyrelsemöte, S2 14/15
DAGORDNING Kårstyrelsemöte, S2 Kårhuset Lund, 22 februari 2016 Jacob Adamowicz, Styrelsens ordförande Dagordning Kårstyrelsemöte, S2 14/15 Tid: Måndag den 22 september 2014 klockan 18.00 Plats: Perstorp,
Läs mer2010-11-10 Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten. Slutrapport för
Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten Slutrapport för särskild satsning på matematikaktiviteter för elever i skolår 8 och 9 samt en inspirerande lärandemiljö med avsikt
Läs merSamverkan regionorganisationen och kommunerna i länet
Projekt Region 2015 21 samverkan 130603 Bilaga Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Bakgrund En region, en plats där människor vill leva, arbeta och bo, måste ha något att erbjuda: attraktiva
Läs merDok.beteckning NGL Arbetsmiljö Utgåva 1.0 Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) 2013-03-22. Projektplan
Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) Projektplan NGL, fokusprojekt C.6 Arbetsmiljö för lärare i nätbaserad undervisning Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 2 (10) Innehåll 1 Basfakta... 4 1.1 Godkännande
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010
INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,
Läs merHandläggare Datum Dnr Mattias Andersson 2012-11-01 KS 2012/0036
Handläggare Datum Dnr Mattias Andersson 2012-11-01 KS 2012/0036 Projektplan - Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet 1. Bakgrund Kalmar kommun och Linnéuniversitetet har sedan 2009 arbetat
Läs merPekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet
STRATEGI Arbetsmarknad Dokumentets syfte Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet Dokumentet gäller för Arbets- och företagsnämnden Arbetsmarknadsstrategi
Läs merVerksamhetsplan 2014-2015
Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt
Läs merPROJEKTPLAN. Införande av studieavgifter vid Umeå universitet. Webbadress http://www.planering.umu.se/verksamhet/studieavgifter/ Projektnamn
Sid 1 (10) PROJEKTPLAN vid Umeå universitet Webbadress http://www.planering.umu.se/verksamhet/studieavgifter/ Projektnamn vid Umeå universitet Fastställt av Rektor Dokumentansvarig Dokumentidentitet Projektplan
Läs merLinnéuniversitetet juni 2013. Jan Håkansson, Inger Fält
Linnéuniversitetet juni 2013 Jan Håkansson, Inger Fält Små barns lärande Forskning och förskolans kvalitetsutveckling i samspel Utgångspunkten för samarbetet mellan de tolv inblandade kommunerna, Ifous
Läs merProjektplan för avfallsplanearbete SÖRAB
Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2
Läs merUtbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Läs merFÖRENINGSSTADGAR PO-Skåne
FÖRENINGSSTADGAR PO-Skåne 1 Stadgarna är våra regler som vi måste följa. De talar om hur man skall göra i olika situationer. De skall vara en hjälp i arbetet för att få en bra och stark organisation. I
Läs merProtokoll för SLUSS vintermöte 2016
Sida 1 av 12 för SLUSS vintermöte 2016 Datum: 11-12 mars 2016 Plats: Umeå Närvarande: Amanda Backlund Ledamot, ASK Carin Danielsson Ledamot, HAS Nils Nilsson Ledamot, LMK Christian Syk Ledamot, SHS Jonathan
Läs merIKT-plan 2010-2011. Barn- och ungdomsnämnden. Upprättad av IKT-rådet Barn- och ungdomsförvaltningen Hemsida: http://www.landskrona.
IKT-plan 2010-2011 Barn- och ungdomsnämnden Upprättad av IKT-rådet Barn- och ungdomsförvaltningen Hemsida: http://www.landskrona.se Innehållsförteckning Inledning... 4 Syfte... 4 Grunden för planen...
Läs merProjektplan för Innovationsupphandling av betaltjänster
Projektplan 2015-12-14 1 (12) Dnr. VINNOVA 2015-05970 Uppdaterad Dnr. Länsstyrelsen 2016-01-14 303-435-2016 2016-02-03 Christina Rehnberg Nationell samordnare för länsstyrelsernas betaltjänstuppdrag Direkt
Läs merPedagogiska skolgårdar
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till 2013-02-25 Dnr: 2013/564-BaUN-648 Barn- och ungdomsnämnden Pedagogiska skolgårdar Förslag till beslut Barn-
Läs merVäxjö universitet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent
Växjö universitet Kort om högskolan Växjö universitet startade som en filial till Lunds universitet 1967, blev självständig högskola 1977 och universitet 1999. Här studerar numera drygt 15 000 studenter.
Läs merAtt starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS
Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige
Läs merÅrsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM)
Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM) Beskrivning av projektet Projektet syftar till att individer med komplexa behov (behov av stöd från flera enheter/myndigheter) ska få en snabb handläggningsprocess
Läs merOpenAccess.se aktuella frågor
OpenAccess.se aktuella frågor Mötesplats OA, 14-15 mars 2012, Norrköping Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se 1 OpenAccess.se nystart 2010 Nystart efter internationell utvärdering
Läs merAnhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har
Läs merSAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD
K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.
Läs merFörslag om beslut att påbörja arbetet med övergång till digitala trygghetslarm samt långsiktig plan för ehälsa
Kjell Monéus 2014-02-13 1 (3) Utvecklingsledare ehälsa 073-950 60 23 Förslag om beslut att påbörja arbetet med övergång till digitala trygghetslarm samt långsiktig plan för ehälsa Bakgrund Som ett led
Läs merFörslag till organisation
Högskolan i Halmstad Sektionen för lärarutbildning Lisbeth Ranagården 2012-10-14 Cecilia Kjellman 2013-09-04 Förslag till organisation Sektionsstyrelsen på Sektionen för Lärarutbildningen föreslår rektor
Läs merProtokoll. Läkarsektionen 2008/10/28
Läkarsektionen 2008/10/28 Protokoll Tid. 17.00 Plats. Puben, nedervåningen MF Närvarande. Paulina Arntyr, Mikael Finder, Martin Hult, Karin Johnsson, Madeleine Kronblad, Ulrika Liliemark, Astrid Moëll,
Läs merAtt bedöma. pedagogisk skicklighet
Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning
Läs merUtredningsgruppens uppdrag
UTREDNING FÖR EFFEKTIVARE UTBILDNINGSORGANISATION Första delrapporten Inledning och bakgrund Den 2 juni 2009 beslutade Polishögskolans ledning att tillsätta en utredningsgrupp med syfte att utreda möjligheterna
Läs merLINKÖPINGS UNIVERSITET. Att vara handledare. Verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen. LiU EXPANDING REALITY
LINKÖPINGS UNIVERSITET Att vara handledare Verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen 1 LiU EXPANDING REALITY Att vara handledare......är ett mycket viktigt uppdrag och som handledare kommer
Läs merProjektbeskrivning och Utvecklingsplan
Projektbeskrivning och Utvecklingsplan Löparakademins tioveckorsprogram 2016 Om Löparakademin Löparakademin är en ideell organisation vars övergripande ändamål är att öka samhörighet och integration genom
Läs merFolkhälsoplan. för Partille 2015 2016
Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merMatematikstrategi 2012-2015
Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom
Läs merMOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth
MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth UKÄs utredning om MOOCs Uppdraget fick UKÄ våren 2015 (överfördes från Lars Haikolas förkortade utredning
Läs mer4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14
Avsändare: Datum: Kårstyrelsen 2013-09-09 4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14 Kårstyrelsen föreslår fullmäktige: att anta den konkretiserade verksamhetsplanen för verksamhetsåret
Läs merPlan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011
Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Laholm ska bli en av
Läs mer... 3. St...3 ...4 ... 4 ... 5... 5... 6...6 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO
... 3 St...3... 3... 4...4... 4... 4... 5... 5... 5... 6... 6...6... 6... 6... 6 2 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO Underlag: dokumentation från kommunen, webbplatsen, intervjuer
Läs merE-strategi för Södertälje kommuns skolor
E-strategi för Södertälje kommuns skolor I Södertälje finns sedan 2004 en övergripande IT-vision och strategi, e-södertälje. IT-visionen är: IT möjliggör en positiv samhällsutveckling genom skapandet av
Läs merBearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.
Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella
Läs merlärande Rum för lärande vid Umeå universitet
Rum för vid Umeå universitet det finns ett växande intresse för rummets betydelse för i högre utbildning. Det har länge varit ett område som inte rönt så mycket uppmärksamhet då utbildningsverksamheten
Läs merVuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)
Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en öppen utbildning Utbildningsdepartementet 2013-10-30 Dokumentbeteckning KOM (2013) 654 Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 14
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 14 Målnummer: 3111-99 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2000-04-18 Rubrik: Lagrum: En ideell förenings utbildningsverksamhet har ansetts bestå till en del av verksamhet
Läs mer