Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 K V A L I T E T S S Ä K R I N G Qualis Granskningsrapport Humlans förskola Hudiksvall Granskning genomförd i april 2015 av Agneta Lange & Charlotte Lakowitz

2 Sammanfattning Humlans förskola är en kommunal förskola i Hudiksvalls kommun och ingår i Lärenhetsområde Syd tillsammans med två andra förskolor, Brunnsnäs och Norrgården. Förskolan är organiserad i fem avdelningar varav tre har barn i åldern 1-5 år och en i åldern 3-5 år. Den femte avdelningen är en renodlad småbarnsavdelning. Varje avdelning bildar ett arbetslag och det finns totalt 87 barn inskrivna varav 38 procent har ett annat modersmål än svenska. Humlans förskola ligger centralt i kommundelen Iggesund och närområdet består av fristående villor och flerfamiljshus. Hudiksvalls kommun har arbetat med Qualis sedan 2011, men Humlans förskola har av olika anledningar gjort en omstart av det systematiska kvalitetsarbetet under hösten Det skedde i samband med en att förskolan fick en ny förskolechef. Vid denna första granskning uppgår poängen till 69 poäng och förskolan är därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem där kravet är minst 60 poäng och lägst steg tre inom samtliga kvalitetsområden. Vi möter professionella och engagerade pedagoger som ser det kompetenta barnet och som arbetar aktivt för att stimulera och utmana varje barns utveckling och lärande. Då 38 procent av barnen har ett annat modersmål än svenska genomsyras verksamheten av språk- och kommunikationsutveckling. Föräldrarna är mycket nöjda och känner sig trygga när de lämnar sina barn på förskolan. Förskolan har kommit en bit på väg i sitt systematiska kvalitetsarbete och pedagogerna har hittat fungerande verktyg för att göra barnen delaktiga i lärprocessen. Förskolan har en tydlig och strukturerad organisation, som regelbundet utvärderas. Det finns tydliga ansvarsområden för pedagogerna och arbetslagen har påbörjat arbetet med att utmana och stimulera varje barns utveckling och lärande. Det finns tydliga verksamhetsmål, som är kända av pedagogerna och förskolechefen uppmuntrar pedagogerna att utvärdera, analysera och utveckla utbildningen. Förskolan behöver utveckla sitt arbete så att samtliga avdelningar når samma nivå inom det systematiska kvalitetsarbetet. Det råder nu en viss obalans mellan avdelningarna, men viljan och engagemanget att utvecklas finns hos alla pedagoger. Förskolan kan ännu mer utnyttja varandras kompetenser och det kollegiala samarbetet mellan avdelningarna kan öka. Förskolan behöver hitta metoder som kan utvärderas och utvecklas för att göra föräldrarna mer delaktiga i sina barns utveckling. Förskolan kan också hitta nya former som involverar föräldrarna i utvärderingen och förbättringen av verksamheten. Förskolan kan arbeta fram metoder som hjälper dem i deras arbete att förbättra sin image. 1

3 En kort presentation - Humlans förskola Humlans förskola är en kommunal förskola i Hudiksvalls kommun och ingår i Lärenhetsområde Syd. I Lärenhetsområdet ingår två andra förskolor, Brunnsnäs och Norrgården och Lena Stark- Mickelsson är ansvarig förskolechef sedan augusti Förskolan är organiserad i fem avdelningar och 87 barn inskrivna. Förskolan firar i år 40-årsjubileum och lokalerna har under hela tiden fungerat som förskola. Förra året gjordes omfattande renoveringar och förskolan fick också möjlighet att skaffa ny inredning till både personalrum och verksamhet. Gården är stor och innehåller både naturtomt och planerad lekmiljö. Det finns gott om lekredskap och de yngsta barnen har en egen gård som inom kort kommer att vara inhägnad. Förskolan har tillagningskök och deras inriktning är språk, matematik och hälsa. Öppettiderna är flexibla utifrån barnens schematid och just nu är förskolan öppen mellan 6.00 och Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats avseende Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som förskolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, föräldrar och personal. Av förskolans 51 barn över tre år har 47 svarat (92 procent). Alla barnens föräldrar (en förälder/barn) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 79 föräldrar av totalt 83 vilket innebär 95 procents svarsfrekvens. Av förskolans 16 personal har 16 svarat (100 procent). Vi har tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i förskolan. Vi har deltagit i verksamheten vid alla avdelningar och intervjuat grupper av personal och föräldrar samt ledningen. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. 2

4 Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Avdelning/arbetslag Kvalitetsområde Blixt- Backen Hundänge Hästbacken Majbacken Trintendal Självvärdering förskolechef Extern värdering granskare A. Utveckling och lärande B. Trygghet och trivsel C. Barns delaktighet i lärprocessen D. Arbetssätt och pedagogroll E. Föräldrainflytande F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Verksamhetens kvalitet inom elva områden Utveckling och lärande Varje avdelning på förskolan har ett antal mindre och ett större rum och det finns en gemensam lekhall där man samlas på morgonen och vid stängning. Avdelningarna har lärmiljöer med rum i rummen och möbler och material med fokus på läsning, skapande, bygg och konstruktion, spel/pussel, ljusbord och familjelek. Genomgående finns bord och stolar i så väl låg och normal höjd. Datorer och lärplattor finns att tillgå för barnen. Det är ljust och inbjudande till lek och lärande i mindre grupper. Barnen kan nå material och leksaker och det finns en god blandning av inköpt lekmaterial och annat material som papprör i olika storlekar som främjar utforskandet. Lärandemiljön är öppen, innehållsrik och inbjudande (steg 1). Barnen får rika möjligheter att påverka sitt lärande genom nyfikenhetsfrågor som pedagogerna skapar utifrån deras intressen. Många projekt är igång som främjar utforskning, nyfikenhet och lust att lära. Barnens intresse för is och snö blir ett lärande kring vatten i flytande och fast form. En flicka berättar och visar bilder på att hon lärt sig att is och snö i en skål blir jättemycket vatten. I barnenkäten tycker 96 procent att de får visa vad de lärt sig. Utforskande, nyfikenhet och 3

5 lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten (steg 1). Arbetslagen samtalar regelbundet kring barn som är i behov av särskilt stöd. Vid behov finns det möjlighet till konsultation och handledning med specialpedagog eller psykologforum. Handlingsplaner används för arbetet med barn i behov av särskilt stöd (steg 1). I den skriftliga redovisningen kan vi läsa och vi kan bekräfta att alla avdelningar har en avdelningspärm där det finns reflektioner och analyser för arbetet med barns utveckling och lärande. Förskolan använder TRAS (tidig registrering av språket) då förskolan har flera barn med annat modersmål än svenska. Det finns dokument och riktlinjer från kommunen kring utvecklingssamtalets innehåll. Förskolan har metoder för att följa upp och dokumentera varje barns allsidiga utveckling och lärande (steg 2). Förskollärarna ansvarar för utvärdering av utvecklingssamtalen samt har tid inplanerad för att gemensamt planera, följa upp och utvärdera förskolans arbete. Förskollärarna tar bland annat på dessa sätt särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan (steg 2). Det finns tillgång till konsultation och handledning av specialpedagog, logoped och psykolog (steg 2). Förskolans vision jag vill-jag kan-jag vågar synliggörs i arbetet med barnen. Personalen är närvarande, för dialog med barnen och uppmuntrar dem att delta i olika aktiviteter som sångstund, motorik och experiment. Pedagogerna tar hänsyn till om ett barn inte vill delta. Vi ser att ett par av barnen ges möjlighet att stanna kvar inne när de flesta går ut. Barnen stimuleras och utmanas i sin sociala utveckling (steg 3). Under dagarna på förskolan ser vi att personalen arbetar aktivt med språk och kommunikation samt naturvetenskap och teknik. Förskolan använder Bornholmsmetoden, Läsfixarna och arbetar bland annat med naturvetenskapliga projekt som teknik och matematik kring gamla bruket fabriken samt ljud och luft och vulkaner. I föräldraenkäten instämmer helt eller till stor del 85 procent att förskolan arbetar med språk och kommunikation och 74 procent instämmer helt och till stor del i att de arbetar med matematik och naturvetenskap. I personalenkäten instämmer helt eller till stor del 87 procent i att de arbetar med språk och kommunikation och samtliga anser de har fokus på matematik, naturvetenskap och teknik. Förskolan arbetar aktivt med språk- och kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik (steg 3). På avdelningsmötena samt förskollärarnas veckomöten reflekterar pedagogerna, samt följer upp och utvärderar verksamheten kontinuerligt för att på så sätt öka barnens möjligheter till utveckling och lärande. De arbetar med tre olika dokument kring reflektion, analys och fortsatta utmaningar för barnen. Vi återkommer till de tre dokumenten under området Arbetssätt och pedagogroll. Vi deltar vid ett avdelningsmöte där personalen har med sig foton, målningar, spalt- och reflektionsdokumentation och de samtalar kring det senaste projektet fabriken och hur de ska gå vidare med både projektet och barnens egna individuella mål. Vi ser i personalenkäten att 81 procent anser att de helt och till stor del utvärderar den pedagogiska verksamheten och 19 procent tycker att man gör det till viss del. Avdelningarna har kommit olika långt med sitt reflektion- och analysverktyg och det kan vara en anledning till att personalen ser olika på det. Förskolan har en förskollärare som arbetar med flerspråkighet, personalen går utbildning i entreprenöriellt lärande, en förskollärare går förskolelyft i pedagogisk dokumentation samt kommunens work shops med fokus på lärplattan och flera språk i förskolan. Dessa fokusområden som personalen deltar i bidrar till förskolans möjlighet att öka barnens möjlighet 4

6 till utveckling och lärande. Förskolan planerar, följer upp och utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande (steg 3). Nyfikenhetsfrågorna som utgår från barnens intressen och arbetet i små grupper bidrar till att pedagogerna utmanar och stimulerar varje barns utveckling och lärande. Vi ser på väggdokumentationen och vi hör under vårt besök utmanande och reflekterande frågor som: vad händer, blev det som ni tänkt er, hur skulle det vara om.. Under reflektionstiden samtalar pedagogerna kring lärandet och hur de ska utmana barnen. I reflektionsdokumenten finns frågeställningar som vilket lärande kunde jag se och barnens lärande av varandra. Dessa frågor hjälper till i arbetet med den pedagogiska dokumentationen kring barnens utveckling och lärande. Av föräldrarna i enkäten instämmer 92 procent helt och till stor del i att förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för deras barn. Pedagogerna stimulerar och utmanar på så sätt varje barns utveckling och lärande (steg 4). Förskolan använder flera olika former av dokumentation för att följa upp barnens utveckling och lärande; den pedagogiska dokumentationen i avdelningspärmarna, väggdokumentationer med text och pratbubblor kring barnens tankar, fotografier med lärprocesser, teckningar och målningar, filmer, olika skapande alster, inskolningsdokument, dokument inför utvecklingssamtal och TRAS-dokument. Olika former av dokumentation och utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling och lärande (steg 4). Personalen har ständigt fokus på dialog och arbetar strukturerat med Bornholmsmetoden för att stimulera och utveckla språket samt med boksamtal och Läsfixarna. De arbetar med sagopåsar, handdockor, sagoläsning, babblarna, sång och musik. Verksamheten genomsyras av språk och kommunikation i alla delar från den fria leken till olika projekt och vardagssituationer. Flerspråkigheten på förskolan synliggörs med flaggor och text på olika språk och varje avdelning har ett eget bibliotek med böcker på flera språk. Böckerna är till för utlåning. Förskolan har fokus på språk och kommunikation i alla situationer (steg 4). Förskolan har potential att skapa ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra genom att medvetandegöra lärandet för barnen sinsemellan. Arbetet med Grön Flagg ligger i startgroparna efter vad vi sett i skriftliga redovisningen. I självvärderingen ser vi att två arbetslag placerar sig på steg 3, tre arbetslag samt förskolechefen på steg 4. Vi bedömer att förskolan ligger på steg 4 och för att nå steg 5 behöver förskolan arbeta med miljö och naturvårdsfrågor, skapa ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra samt förskollärarnas särskilda ansvar kring att resultat av dokumentation, uppföljningar, och utvärderingar används för att utveckla kvalitén på förskolan. Trygghet och trivsel Förskolan har en stor gård, som innehåller både naturtomt och planerad lekmiljö. Det finns stora och små stenar att klättra på, granar och björkar att gömma sig bakom och stigar att följa. Föräldrarna berättar om sin oro i början av inskolningen att barnen kan göra sig illa, men de känner sig trygga när de ser att pedagogerna har god uppsikt. Lokalerna är indelade i olika lärmiljöer där barnen kan röra sig fritt och pedagogerna har överblicken. Förskolans miljö 5

7 upplevs som trygg och säker (steg 1). Vi tar del av förskolans inskolningsrutiner som ger föräldrar och barn en god introduktion till förskolan. Där finns till exempel möjlighet för föräldrar att informera om sitt barn och förskolan betonar att tiden för inskolningen utgår från barnens behov och överenskommelse med vårdnadshavaren. Förskolan har förankrade metoder för att ge en god introduktion till barn och föräldrar (steg 1). Det finns dokumenterade säkerhetsrutiner (steg 1). Pedagogerna poängterar under vårt besök att de vuxna är där för alla barn. Barnen ska vara så trygga med alla vuxna att de kan be om hjälp av en pedagog från en annan avdelning. Vi ser tydliga exempel på att så sker när vi är ute på gården. I enkäten svarar 96 procent av barnen att de tycker om att vara på förskolan och 95 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del att deras barn trivs på förskolan. Samtliga pedagoger anser att barnen trivs på förskolan. Förskolan arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trivsel och trygghet (steg 2). I den skriftliga redovisningen står att pedagogerna alltid är närvarande tillsammans med barnen. Förskolan använder materialet Tio små kompisböcker, som bland annat tar upp hur man löser konflikter. Alla barnen i enkäten tycker att de är bra kompisar, samtliga tycker att de har någon att leka med och alla tycker att det är roligt när de leker med de andra barnen. Av föräldrarna är en del tveksamma till om förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och enligt pedagogerna har flera av dem svårt att förstå innebörden av orden. Samtliga pedagoger instämmer helt eller till stor del att vuxna reagerar på diskriminering och kränkande behandling gentemot barnen. Förskolan har en dokumenterad handlingsplan som bland annat beskriver hur förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och kränkande behandling på förskolan (steg 2). I den skriftliga redovisningen står att allt arbete utgår från läroplanen. Pedagogerna diskuterar värderingsfrågor gällande normer och värden och Planen mot diskriminering och kränkande behandling är ett levande dokument som diskuteras vid personalmöten. Samtliga pedagoger anser att förhållandet mellan barn och personal kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt och 75 procent instämmer helt eller till stor del i att de har enats om gemensamma normer. Vi kan verifiera att pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och bemötande som genomsyrar verksamheten (steg 2). Vi möter engagerade pedagoger som gärna berättar om sin verksamhet (steg 3). Samtliga pedagoger instämmer helt eller till stor del att förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt, vilket vi också noterar under vårt besök (steg 3). Vid föräldraintervjun bekräftar de att så är fallet och föräldrarna poängterar pedagogernas trevliga attityd och positiva bemötande. Förskolan genomför Qualis barnenkäter och följer upp resultatet tillsammans med barnen och föräldrarna, vilket innebär att förskolan mäter och följer upp barnens trivsel och trygghet (steg 3). Förskolan har en dokumenterad värdegrund/vision som innehåller följande text: Jag kan, jag vill, jag vågar (steg 4). Några avdelningar har texten uppsatt på väggen väl synlig för besökande. Vi kan bekräfta att visionen är levande i pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen. De uppmuntrar dem att försöka och att våga. Vi ser flera exempel på gården, där de yngsta barnen kämpar att klättra på de större stenarna och får uppmuntrande ord av de vuxna att klara av det. Planen mot diskriminering och kränkande behandling diskuteras och utvärderas vid APT, avdelningsplaneringar och reflektionsmöten. Planen innehåller bland annat en kartläggning, 6

8 förebyggande åtgärder samt åtgärder. En ny plan skrivs varje år och gäller från januari och vi ser att förskolan har förankrade metoder för att förhindra kränkande behandling (steg 4). I den skriftliga redovisningen beskriver ledningen hur förskolan arbetar för att stimulera barnen att omfatta demokratiska värderingar. Pedagogerna lyssnar till varandras och barnens idéer och tankar, de läser böcker som tar upp olika dilemman, de övar turtagning och uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. De delar in barnen i mindre grupper där det finns tillfälle för varje barn att komma till tals. Vi kan verifiera detta under vårt besök samt genom att ta del av pedagogernas spaltdokumentation. Förskolan arbetar aktivt för att påverka och stimulera barnen att omfatta demokratiska värderingar (steg 4). Vid självskattningen placerar två avdelningar förskolan på steg 3, två avdelningar och förskolechefen på steg 4 och en avdelning placerar förskolan på steg 5. Vi placerar förskolan på steg 4. För att komma vidare kan förskolan utveckla sitt arbete med att förtydliga och utveckla metoderna för att hantera konflikter och kränkande behandling så att de kontinuerligt kan utvärderas, samt ge barnen ännu mer utrymme för att reflektera över etiska dilemman. Barns delaktighet i lärprocess Förskolans projekt tar sin utgångspunkt i observationer av barnen, som leder till olika projekt. Någon avdelning har fördjupat sig i Iggesunds gamla bruk fabriken och en annan avdelning har undersökt ljud och luft i toarullar och andra papprör. Barnens intresse, förmågor och behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning (steg 1). Personalen använder reflektionsdokument och har dokumentationen synlig för barnen och hela konceptet kring lärmiljön på förskolan bygger på delaktighet för barnen. Det pågår hela tiden en process kring det som barnen intresserar sig för och som leder till olika projekt. Barnen har rika möjligheter till variation i sin lek och utforskning med olika material och leksaker. I barnenkäten säger 94 procent av barnen att det stämmer att de får välja vad de vill göra och vi kan bekräfta att barnen får rika möjligheter att vara delaktiga i sitt lärande. Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet (steg 1). Varje vecka har arbetslagen arbetslagsmöte där de reflekterar kring sitt arbete med barnen. Hudiksvalls kommun har lagt upp riktlinjerna för dokumentation och reflektion. Vi deltar i ett arbetslagsmöte och pedagogerna för dialog och reflektion kring ett projekt och hur de ska arbeta med barnens delaktighet och barnens egna mål i lärandet. Pedagogerna för resonemang om hur de ska uppmuntra och utmana barnen samt hur de ska stötta ett barn i sin sociala utveckling. I personalenkäten svarar 94 % att barnen helt eller till stor del är delaktiga i sin lärprocess. Pedagogerna följer upp arbetet med barnens delaktighet (steg 2). På en avdelning sitter en pojke och får hjälp med att sy det sista på sin katt. Pojken berättar att han snart är klar, men att han vill sätta på morrhår, ögon och nos. Pojken och pedagogen samtalar hur detta ska ske och pojken får ge sina synpunkter på hur det ska göras. Förskolan uppmuntrar barnen att göra egna val i sitt lärande (steg 2). På avdelningarna finns väggdokumentation kring de projekt som barnen är delaktiga i. Det finns också filmer, teckningar och olika alster barnen skapat där deras lärprocesser synliggörs för dem 7

9 själva och föräldrarna. På väggdokumentationen finns text och pratbubblor med barnens tankar och funderingar kring det de lärt sig. Inför utvecklingssamtalen finns en tydlig mall där det beskrivs vad som ska tas upp. Varje avdelning har en avdelningspärm med reflektioner och analyser av den pedagogiska dokumentationen kring barnens lärande. I barnenkäten anser 96 procent av barnen helt och till stor del att de får visa vad de lär sig. Efter vad vi sett och tagit del av dokumenteras och synliggörs barnens lärprocesser för barn och föräldrar. Föräldrarna svarar i intervjun att de ser dokumentationen på barnens avdelningar samt att det tas upp i utvecklingssamtalen. Varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnet och föräldrarna (steg 3). Förskolans egna mål, målen från kommunen, barnens intressen och delaktighet bildar en ram för förskolans arbete med barnens utveckling och lärande. Det finns nya riktlinjer från kommunen vad utvecklingssamtalet ska innehålla och det som ska tas upp är barnets trivsel, utveckling och lärande i och utanför förskolan. Personalen berättar i intervjun att riktlinjerna inte är helt implementerade. Ramen finns där och det finns alla förutsättningar att förskolans arbete med barnens utveckling och lärande blir den tydliga koppling som detta kriterium föreskriver. Föräldrarna svarar i enkäten att 86 procent helt och till stor del tycker att utvecklingssamtalet bygger på dokumentation kring deras barns utveckling och lärande. Föräldrarna berättar i intervjun att samtalen erbjuds två gånger per år och att det finns en kontinuitet i förskolans arbete med barnens utveckling och lärande. I personalenkäten instämmer 76 procent helt eller till stor del i att det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och deras arbete med barnens utveckling och lärande (steg 3). Barn från tre år får svara på Qualis barnenkät och i år har 47 av 51 barn svarat. Genom sin delaktighet har barnen möjlighet att påverka innehållet i verksamheten. Barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet (steg 3). Barnens intressen som grund till lärandet och dokumentationen av deras lärprocesser är delar som visar att barnen stimuleras att reflektera över sitt lärande. På en avdelning tar barnen del av ett vulkanexperiment och barnen får frågor som vad händer och blev det som ni trodde?" Förskolechefen skriver i den skriftliga redovisningen att personalen använder frågeställningar med hur-frågor för att barnen ska fundera över sitt lärande. I dokumentationen ser vi barnens tankar och reflektioner med pratbubblor och text. En flicka visar oss sitt lärande via bilder på väggen. Hon beskriver vad hon gjort och vad hon lärde sig. I personalenkäten anser 88 procent helt och till stor del att arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande. Varje barn stimuleras att reflektera över sitt lärande (steg 4). Barnen ger sina synpunkter i vardagen och medverkar i kvalitetsarbetet genom att svara på barnenkäten. Vi konstaterar att barnen har ett reellt inflytande på arbetssätt och innehåll på verksamheten. De olika projekt barnen är delaktiga i genomförs utifrån barnens lek, vad de säger och vad de gör (steg 4). I förskolans självvärdering placerar sig en avdelning på steg 2, två på steg 3, ett arbetslag samt förskolechefen på steg 4 och ett arbetslag placerar sig på steg 6. Vi har kommit fram till att förskolan befinner sig på steg 4. Förskolan behöver arbeta med att göra varje barn medvetet kring olika sätt att lära samt att varje barn är delaktigt i dokumentationen av sitt lärande, vilket är ett kriterium för steg 5. När det är implementerat kan förskolan fortsätta med steg 6 som innefattar mer systematisk dokumentation och utvärdering för att få barnen att reflektera över sitt lärande. 8

10 Vi ser att en avdelning är igång med detta och de kan utnyttja sin kompetens till övriga avdelningar och därmed utnyttja det kollegiala lärandet på förskolan. Arbetssätt och pedagogroll Böcker, leksaker, klossar, lego, skapande och utforskande material finns tillgängligt för barnen (steg 1). Vi kan under vårt besök verifiera att leken ligger till grund för barnens lärande (steg 1). Plötsligt förändras ett rum till affär med hjälp av ett bord, några barn letar ivrigt efter en prinsessa som försvunnit i en borg, några barn bjuder på kaffe och tårta i dockvrån. Vi får många exempel från pedagogerna hur deras arbetssätt präglas av variation och flexibilitet. En avdelning bytte lokaler med en annan avdelning när de fick barn med behov av särskilt stöd, en avdelning flyttade matbord till en korridor då de behövde mer utrymme (steg 1). Varje avdelning har en verkstad och det finns gott om skapande material och stafflierna står framme och används flitigt. Vi ser att kreativitet och skapande präglar verksamheten (steg 2). I den skriftliga redovisningen står bland annat att pedagogerna ger barnen positiv uppmuntran, att de lyssnar på barnen och motiverar dem till utmaningar. I personalenkäten instämmer helt eller till viss del 88 procent att deras arbetssätt stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande. Vi ser under vårt besök och genom att ta del av pedagogernas dokumentation att projekten som förskolan arbetar med stimulerar och utmanar barnen att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Vi ser att barnen är delaktiga och får frågor som väcker deras nyfikenhet (steg 2). Pedagogerna har olika möten där de ägnar mycket tid åt att dokumentera och ompröva om arbetssätt och arbetsformer. Vi tar del av deras dokumentation som ger flera exempel hur de förändrat sitt arbetssätt utifrån behoven. En avdelning började till exempel med utomhus- och innegrupper för att få lugnare miljö för barnen. Pedagogerna omprövar regelbundet sitt arbetssätt och arbetsformer (steg 2). Under övriga kommentarer i barnenkäten uttrycker ett barn att det är roligt på dagis. Ett annat barn tycker om att vara där och leka och när vi frågar barnen vad de tycker om sin förskola får vi positiva svar. Vi noterar också att barnen tycker verksamheten är rolig och vi kan utifrån väggdokumentation, foton filmer se att den är lärorik för alla barn (steg 3). Genom de olika lärmiljöer som finns på varje avdelning konstaterar vi att barnen uppmuntras till olika uttrycksformer som bild, sång, musik och drama (steg 3). Pedagogerna använder bland annat sagor och dramatiserande material vid samlingar med barnen. Vi ser att barnen har utklädningsmaterial och under vårt besök övar några barn sånger med låtsasgitarrer. I den spaltdokumentation som vi kortfattat beskriver nedan kan vi läsa att arbetsformer regelbundet dokumenteras och utvärderas i arbetslaget. Vi ger i rapporten flera exempel på hur lokaler och undervisning förändrats utifrån utvärderingar. Vi ser också i personalenkäten att 76 procent instämmer helt eller till stor del i att de utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslaget (steg 3). Ledningen beskriver hur förskolan utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna och andras problem. Det sker genom att pedagogerna uppmuntrar, är nyfikna och tror på barnens förmåga att 9

11 finna nya lösningar. Pedagogerna vägleder barnen att hitta alternativa lösningar. I personalintervjun berättar de hur de arbetar som medforskare till barnen, vilket innebär att det inte finns några färdiga svar. Vi försöker alltid samtala med barnen och ställa frågor (steg 4). Underlagen för dokumentation av verksamheten består av tre dokument. 1. Spaltdokumentation där pedagogerna beskriver vad barnet gör/säger. Pedagogens tankar och pedagogens reflektioner 2. Arbetslagets veckoreflektion, bearbetning och analys 3. Verksamhetens planering-nästa steg Information och delaktighet för föräldrar Vi kan därmed verifiera att pedagogerna använder gemensamma underlag för dokumentation av den pedagogiska verksamheten (steg 4). Vi noterar att avdelningarna kommit olika långt i arbetet med dokumentationen, men samtliga avdelningar har påbörjat processen. Under vårt besök noterar vi under intervjuer och samtal med pedagogerna att de förstår syftet och är motiverade att lära mer Vi tar del av deras dokumentation, foton och filmer på lärplattan och ser att de ligger till grund för att gå vidare och utveckla arbetssättet. Vi kan konstatera att utvärderingar bidrar till undervisningen och den pedagogiska verksamhetens utveckling (steg 4). Under intervjun ber vi pedagogerna berätta om sin syn på kunskapsbegreppet och hur kunskap och utveckling präglar deras arbete med barnens lärande. Av svaren framgår att pedagogerna på de olika avdelningarna bör enas om en samsyn och att detta kan vara ett förbättringsområde för förskolan. I sin självvärdering skattar sig två avdelningar på steg 3, förskolechef och två avdelningar på steg 4 och en avdelning på steg 5. I vår bedömning placerar vi förskolan på steg 4. Som vi beskriver ovan råder det obalans mellan avdelningarnas arbete med dokumentation, reflektion, utvärdering och analys och det framgår också av den något ojämna självskattningen. Men hjälp av varandras kompetenser kan förskolan inom en snar framtid nå steg 5 och 6. Föräldrainflytande Föräldrarna bekräftar i intervjun att de känner till förskolans mål. De känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs (steg 1). Föräldrarna berättar också att de känner sig välkomna till förskolan och att personalen är engagerad och positiv. En förälder nämner att vid tid för inskolning ringde personalen hem till henne. I intervjun säger föräldrarna att de är trygga när de lämnar sina barn och att de kan ta upp saker de undrar över och personalen lyssnar. Pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna (steg 1). I personalenkäten instämmer 88 procent i att de helt eller till stor del uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten. Det finns forum för samråd för föräldrarna där personal och förskolechef berättar om verksamheten och föräldrarna ges möjlighet att engagera sig. Vi tar del av minnesanteckningar från möten och kan konstatera att pedagogerna är måna om föräldrarnas 10

12 synpunkter. Förskolan och förskolechefen skickar kontinuerligt ut informationsbrev till föräldrarna och de uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten (steg 2). Via Qualis föräldraenkät, utvecklingssamtalen och den dagliga kontakten följer pedagogerna upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten (steg 2). Forum för samråd ger föräldrarna möjlighet att delta i kvalitetsarbetet. I brev från förskolechefen kan vi läsa att hon uppmuntrar föräldrarna att lägga tid på att svara på Qualis föräldraenkät så att förskolan kan arbeta med de förbättringar och styrkor som visar sig i enkätresultatet. Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet (steg 2). Förskolan har utvecklingssamtal två gånger varje läsår där fokus ligger på trivsel och barnets utveckling och lärande. Den dagliga kontakten med föräldrarna ger också möjlighet till samverkan kring barnens utveckling och lärande. Inför utvecklingssamtalet finns möjlighet för föräldrar att ta upp sådant som de vill prata om. För barn med särskilda behov har förskolan möte med föräldrarna kring insatser på förskolan. Förskolan samverkar med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande (steg 3). Förskolan följer upp föräldrarnas inflytande genom utvärdering av föräldraenkäten och resultatet av den. På personalmöten samtalar de kring frågeställningar från föräldrarna. Förskolan följer upp föräldrarnas inflytande (steg 3). Förskolan har forum för samråd minst två gånger per år och det skrivs dagordning och minnesanteckningar som lämnas ut till föräldrarna (steg 3). I föräldraenkäten instämmer 66 procent helt och till stor del i att de får vara med och påverka förskolans arbete med deras barns utveckling och lärande. Till viss del svarar 22 procent. Här kan förskolan nå än högre resultat när de utvecklar metoder som kan utvecklas och utvärderas kontinuerligt för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling och lärande, vilket är ett kriterium för steg 4. Föräldrarna kommer med flera förslag i intervjun och vill vara delaktiga i utvecklingen av sina barns förskola. De tar även upp problematiken med att det finns flera föräldrar som inte har svenska som modersmål och ger förslag på hur de ska kunna delta på ett sätt som känns meningsfullt för dem. I självvärderingen har tre arbetslag samt förskolechefen skattat sig på steg 3 och två arbetslag på steg 5. Vi bedömer att förskolan ligger på steg 3. För att komma upp till steg 4 behöver förskolan som vi beskriver ovan utveckla metoder som kan utvärderas och utvecklas kontinuerligt Förskolan kan förbättra uppföljningen från forum för samråd och vara uppmärksam på att synpunkter och frågor som ställs på ett möte följs upp på nästa möte. Vi ser att detta inte görs kontinuerligt. Nya riktlinjer för utvecklingssamtalet har precis kommit från kommunen och förskolan behöver arbeta fram hur innehållet ska struktureras upp inför samtalet. 11

13 Organisation Vi tar del av ledningens beskrivning hur Hudiksvalls kommun och förskolan är organiserad. I personalenkäten anser 81 procent att förskolan har en välfungerande organisation och 13 procent anser det till viss del. I samma påstående instämmer helt eller till stor del 81 procent av föräldrarna. Förskolan är organiserad i fem avdelningar och på varje avdelning delas sedan barnen in i mindre grupper. Det finns tvärgrupper för fyra -och femåringarna. Under vårt besök ser att förskolans organisation har en tydlig struktur (steg 1) och vi ser vid flera tillfällen att barnen kan välja grupper utifrån deras behov och intresse (steg 2). Förskolechefen tar del av pedagogernas föräldrabrev och hon är delaktig i olika möten på förskolan. Vi tar del av Plan för förskolorna i Iggesund som förskolechefen skriver varje termin. Planen tar punktvis upp förbättringsområden och utvärderas i slutet av året av förskolechefen och medarbetarna. Detta är några exempel som visar hur förskolechefen använder olika metoder för att följa upp verksamheten (steg 2). Under intervjun med personalen framgår att de vet vem och var besluten fattas vilket visar att förskolan har ett välfungerande beslutssystem (steg 3). De tycker också att de har en effektiv mötesstruktur där de lär mycket av varandra. Reflektionsmötena för förskollärarna lyfts fram som ett forum där det kollegiala lärandet bidrar till ökad kunskap. Vi tar också del av olika mötesprotokoll och minnesanteckningar och verifierar att förskolan har en mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3). Trots de positiva omdömena under intervjun om beslutssystem och mötesstruktur så instämmer helt eller till stor del endast 69 procent av pedagogerna i enkäten att de har en bra mötesstruktur. Instämmer till viss del gör 25 procent. Vi tar del av underlag och ser att inför varje möte finns en dagordning och efter möten finns minnesanteckningar eller protokoll tillgängligt för alla. Vi läser i den skriftliga redovisningen att pedagogerna har olika ansvarsområden. Exempel på olika områden är, språk och flerspråkighet, matematik, naturvetenskap och teknik, hälsa, Qualis kvalitetssäkringssystem, samverkan etc. Det råder ingen tvekan bland pedagogerna vem som ansvarar för vilket område och vi kan bekräfta att det finns förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3). Områdesansvariga har också uppdraget att informera från fortbildningar och om ny litteratur inom sitt område så det kommer hela verksamheten till godo. Ledningen skriver att förskolan tar till vara pedagogernas olika kompetenser. I personalenkäten instämmer helt eller till stor del 88 procent att arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter. (steg 5). Förskolans organisation följs upp på avdelningsmöten, personalmöten och konferenser. Även personalenkäter och medarbetarsamtal bidar till uppföljningen. Den skriftliga redovisningen beskriver att pedagogerna utvärderar verksamheten vid förändringar. I personalenkäten anser samtliga pedagoger att deras arbetslag fungerar väl. Vi kan konstatera att arbetslagen och ledningen garanterar en god daglig verksamhet (steg 4). I tabellen nedan kan vi se att förskolans sjukfrånvaro är hög i jämförelse med kommunen och riket. Vi samtalar med förskolechefen och får förklaringen att förskolan under en längre tid har tre pedagoger heltidssjukskrivna. Förskolechefen och kommunen arbetar aktivt med rehabilitering så att de ska kunnat återgå i arbete. Förskolan arbetar systematiskt med Qualis kvalitetssäkring och utvärderar således organisationen och mötesstrukturen kontinuerligt (steg 4). 12

14 Tabell 2: Sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation Humlans förskola år 2013 Genomsnitt i Hudiksvalls kommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt SKL*/Skolverket Total sjukfrånvaro per år 13,6 % 7,8 % 5,9 % *Sveriges Kommuner och Landsting Vid självvärderingen placerar tre avdelningar förskolan på steg 3, förskolechefen och en avdelning på steg 4 och en avdelning skattar förskolan på steg 5. Vår bedömning är att förskolan når steg 4. Som vi beskriver ovan anser vi att arbetslagen redan nu prioriterar och fördelar arbetsuppgifter men för att nå steg 5 fullt ut måste samtliga avdelningar utveckla arbetet med att fullt ut ta ansvar för och följa varje barns utveckling och lärande. Som vi beskriver inom andra områden har avdelningarna kommit olika långt sitt arbete med dokumentation, reflektion och analys. För att nå steg 5 och 6 är det viktigt att förskolan utnyttjar pedagogernas olika kompetenser. Det nya underlaget för utvecklingssamtalen som pedagogerna redan börjat arbete med kommer med största sannolikhet att underlätta det fortsatta arbetet. Tabell 3: Antal inskrivna barn per årsarbetare, andel barn 0-3 år Kvalitetsområde Organisation Humlans förskola år 2013 Genomsnitt i Hudiksvalls kommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt Skolverket Andel barn 0-3 år 56 % 54 % 55 % Styrning och ledarskap Kommunens och förskolans egna prioriterade mål är: öka läsningen, inkludering samt entreprenöriellt lärande (steg 1). Under intervjun får personalen frågan om de känner till sina egna verksamhetsmål och det råder ingen tvekan kring svaren. Svaren i personalenkäten visar att 81 procent helt eller till stor del anser sig ha gemensamma och tydliga mål. I den skriftliga redovisningen beskrivs verksamhetsmålen och de utgår från målet utveckling och lärande i den reviderade läroplanen (Lpfö-98 rev 2010). Personalen känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål (steg1). Kommunens verksamhetsområden, förskolans mål utifrån förvaltningens prioriterade mål samt styrdokument bidrar till kvalitetsarbetet. Qualis kriterier finns med som en röd tråd i kvalitetsarbetet. I personalenkäten ser vi att 88 procent anser att de är delaktiga i förskolans utveckling och i det systematiska kvalitetsarbetet. Därmed bekräftas att förskolan har påbörjat ett kvalitetsarbete (steg 1). I föräldraenkäten uppger 63 procent av föräldrarna att de känner till målen och 24 procent till viss del. Det är ett lågt resultat och det kan förklaras med att många föräldrar på grund av språksvårigheter har svårt att förstå innebörden av frågan. Vi konstaterar att förskolan är tydlig 13

15 med att informera om sina egna verksamhetsmål och får vi i föräldraintervjun bekräftat att föräldrarna har kännedom om dessa. Föräldrarna känner således till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål (steg 2). I den skriftliga redovisningen och dokument vi tagit del av läser vi att kvalitetsdagar, medarbetarsamtal och avdelningsmöten är forum för dokumentation och utvärdering av prioriterade verksamhetsmål. Två gånger per år utvärderar förskolan sin arbetsplan. I dokument från förskolechefen läser vi att förskolechefen gör en summering av året samt vad som ska utvecklas vidare. Förskolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål (steg 2). All personal bidrar till ett öppet och tillgängligt ledarskap gentemot barn, föräldrar och varandra. Personalen finns där för barnen, deras intressen och behov. Kontakten med föräldrarna är också att möta dem när de kommer på morgonen för att lämna sina barn. I den skriftliga redovisningen kan vi läsa att förskolechefen är tillgänglig via telefon, mejl, sms och via besök på förskolan. Förskolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer (steg 2). För att skapa delaktighet och förståelse på alla nivåer har förskolan olika ansvarsgrupper där personalen ansvarar för ett område. Vidare har personalen möten regelbundet såsom husmöten, personalmöten, avdelningsmöten och medarbetarsamtal. I den skriftliga redovisningen står att alla på förskolan varit med och tagit fram arbetsplanen. Vidare beskrivs hur arbetet med barnen organiseras så att alla vet vad de ska göra och när. Dessa dokument underlättar också när en vikarie arbetar på förskolan. Kokerskan berättar att barn och personal ska ha ett möte kring maten på förskolan, vilket också visar att det finns ett ledarskap som skapar förståelse och delaktighet. Förskolan har ett ledarskap som skapar förståelse och delaktighet på alla nivåer (steg 3). Förskolan har en förstelärare knuten till sig. Hennes uppdrag är att utveckla dokumentationen i verksamheten med arbetslagen. Husmöten, personalmöten, avdelningsmöten, föräldramöten och kvalitetsdagar är forum då förskolechefen ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Förskolechefen köper in aktuell litteratur och vi ser bland annat böcker i personalrummet om dokumentation i förskolan. I personalenkäten ser vi att 81 procent anser att de kontinuerligt utvärderar den pedagogiska verksamheten. Förskolechefen ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen (steg3). Hudiksvalls kommun bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete via förskolornas arbetsplaner där kommunens mål och åtaganden, Qualis kvalitetssäkring och förskolornas egna prioriterade mål beskrivs. Vidare finns reflektions- och analysdokument för fortsatta mål och utvärderingar i samband med barnens utveckling och lärande. Det finns en sajt med information, beslut, protokoll och dagordningar som alla pedagoger har tillgång till. Arbetsplanen är tydlig för kommun, förvaltning och den enskilda förskolan. Det finns fungerande mål och utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling (steg 4). I personalenkäten svarar 81 procent av personalen att det helt eller till stor del finns gemensamma mål som är tydliga. Förskollärarnas särskilda ansvar för utvecklingssamtalen och arbetslagens gemensamma reflektionstid, arbetsplanen, personalens ansvarsområden visar på ett tydligt och strategiskt ledarskap. I medarbetarsamtalet utvärderas arbetet och nya mål sätts upp för det egna ledarskapet. Medarbetaren får också ge sin syn på förskolechefens ledarskap. I personalenkäten läser vi att 75 procent tycker de blir sedda och får återkoppling av ledningen, få tycker att de får 14

16 det helt. När det gäller ledningens öppenhet och tillgänglighet ser vi att 81 procent anser att så är fallet och 13 procent instämmer till viss del. Under vårt besök berättar några pedagoger att deras chef har mycket att göra, att de saknar henne ute i verksamheten, men vi bedömer ändå att ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer (steg 4). Personalen berättar att förskolechefen uppmuntrar dem att läsa litteratur för att höja sin kompetens. Enligt den skriftliga redovisningen och dokumentation vi tar del av ingår att pedagoger deltar i studiecirklar, workshops samt gör studiebesök. Dessa insatser främjar det kollegiala lärandet och personalen svarar till 86 procent att de helt och till stor del anser att förskolans ledning driver förskolans utveckling. Förskolechefen uppmuntrar pedagogerna att bepröva och analysera sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras (steg 4). Tre arbetslag placerar sig på steg 3, ett arbetslag och förskolechefen på steg 4 och ett arbetslag på steg 5. Vi placerar förskolan på steg 4 med motiveringen att arbeta vidare med kriteriet i steg 5 som är att skapa ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. När det väl är implementerat kan förskolan arbeta vidare för att nå steg 6. För att befinna sig på steg 5 ska förskolechefen stimulera till stor variation i arbetet med genomförandet av förskolans mål, att förskolan ska arbeta för att det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten samt att all personal är väl insatt och känner sig delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. När vi läser svaren i personalenkäten anser 88 procent helt och till stor del att de känner sig delaktiga i förskolans mål och det systematiska kvalitetsarbetet och att de till 94 procent anser helt och till stor del att de har gemensam syn på uppdraget. I personalintervjun får vi bekräftat den gemensamma synen på uppdraget. I dokumentationen vi tagit del av och speciellt då arbetsplanen finns alla mål beskrivna samt hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs. När det gäller kriteriet i steg 5 "Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten" ser vi att förskolan behöver arbeta vidare med det. Två av kriterierna är uppfyllda, men det tredje behöver utvecklas. Tre arbetslag placerar sig på steg 3, ett arbetslag och förskolechefen på steg 4 och ett arbetslag på steg 5. Vi placerar förskolan på steg 4 med motiveringen att arbeta vidare med kriteriet i steg 5 som är att skapa ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. När det väl är implementerat kan förskolan arbeta vidare för att nå steg 6. Kommunikation Förskolan ger information om händelser och uppkomna behov, framför allt via den dagliga kontakten med föräldrar (steg 1). I stort sett samtliga föräldrar instämmer helt eller till stor del i att de får god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan. Detta sker enligt den skriftliga redovisningen bland annat vid hämtning och lämning, utvecklingssamtal, föräldrabrev samt information på barnens hyllor (steg 1). Hudiksvalls kommun har utarbetat underlag för klagomålshantering (steg 1). Den skriftliga redovisningen beskriver hur förskolan sprider information, kunskaper och erfarenheter. Det kan ske genom avdelningsplaneringar, informationstavlor, forum för samråd, föräldrabrev etcetera. Förskolan har en egen sajt där alla kan ta del av information, samt skriva 15

17 egna inlägg i debattforum. I personalenkäten anser 93 procent att förskolan har metoder att sprida information, kunskap och erfarenheter (steg 2). Vi tar del av underlaget "samarbete förskoleklass och förskola Iggesund" som schematiskt beskriver hur samarbetet går till. Det finns etablerade rutiner hur överlämningen till grundskolan sker, bland annat i form av inskolnings- och informationsmöten (steg 2). Det finns också en fungerande pedagogisk samverkan med grundskolan där pedagogerna tillsammans följer upp arbetet med bland annat språklig medvetenhet. Vi tar del av minnesanteckningar från olika möten och kan verifiera att diskussioner om gemensamma insatser som till exempel "Före Bornholm" och "Läsfixarna" har genomförts (steg 4). Under föräldraintervjun berättar de att de får kontinuerlig information som berör deras barn (steg 3). I den skriftliga redovisningen står att de dagliga samtalen och utvecklingssamtalen är forum för information, samt genom föräldrabrev och information på barnens hyllor. Föräldraenkäter följs upp för att säkerställa att föräldrarna får den information om sitt barn som de vill ha. Av pedagogerna instämmer 88 procent helt eller till stor del i att de har en förtroendefull kommunikation på förskolan. Instämmer till viss del gör 12 procent. Under personalintervjun noterar vi att pedagogerna lyssnar på varandra och flera av dem poängterar att det bra klimatet på förskolan gör att de trivs så bra. En pedagog beskriver att "det är högt i tak och ett positivt bemötande mellan personalen" och en annan menar att " vi hjälper varandra och alla barn är allas barn". Vi upplever under vårt besök att samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt och även föräldrarna betonar det positiva bemötandet (steg 3). Endast 66 procent av föräldrarna tycker att förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet. Till viss del eller inte alls svarar 28 procent och 6 procent vet inte. Vi lyssnar in under föräldraintervjun och flera tycker att föräldrabrev och annan information kunde ges i mejlform istället för papper. Förskolechefen skriver i redovisningen att de ger information via mejl till vårdnadshavare som önskar det. Flera föräldrar har inte tillgång till mejl och många har inte svenska som sitt modersmål, varför kommunikationen ibland kan vara svår för förskolan att hantera. Vi hör att man ofta använder tolk vid samtal. Vi ser och upplever att förskolan använder modern teknik i kommunikationen via lärplattor. mobiltelefon, mejl, intranät, förskolans egen sajt, kommunens olika datasystem etcetera (steg 4). Tre avdelningar placerar förskolan på steg 3 och två avdelningar skattar förskolan till steg 5. Förskolechefen skattar förskolan till steg 4. Vi gör samma bedömning som förskolechefen och placerar förskolan på steg 4. Vi kan inte bekräfta att förskolan har en etablerad kommunikation med myndigheter och närsamhället. Vi läser i verksamhetsbeskrivningen att förskolan har olika samarbetspartners som till exempel BVC, pedagogiskt resurscentrum och social och fritid, men vi kan inte se en etablerad kommunikation med socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt, vilket är ett kriterium för steg 5. 16