Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 K V A L I T E T S S Ä K R I N G Qualis Granskningsrapport Humlans förskola Hudiksvall Granskning genomförd i april 2019 av Maj-Viol Axelius-Thostrup & Barbro Bengtsson

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 En kort presentation Humlans förskola... 2 Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning... 2 Verksamhetens kvalitet inom elva områden... 4 A. Utveckling och lärande... 4 B. Normer och värden... 6 C. Barns delaktighet och inflytande... 7 D. Arbetssätt och pedagogroll... 9 E. Förskola och hem F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Analys med fokus på utveckling Bilaga: Poängmatris sammanställning av poäng

3 Sammanfattning Humlans förskola är en kommunal förskola i Hudiksvalls kommun och den ingår i område Syd tillsammans med förskolorna Brunnsnäs och Norrgården. Förskolan är organiserad i fem avdelningar med lika många arbetslag. Det finns totalt 86 barn i förskolan. Humlans förskola ligger i centrala Iggesund och närområdet består till större delen av flerfamiljshus. Förskolan har arbetat med Qualis sedan 2011, men gjorde en omstart med kvalitetsarbetet i och med att förskolechef Lena Stark Mickelsson började Förskolan granskades första gången i april 2015 och fick då 69 poäng och blev således certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem där kravet är minst 60 poäng totalt och lägst steg 3 inom samtliga kvalitetsområden. Vid denna granskning, april 2019, uppgår poängen till 94 och förskolan är fortfarande certifierad. Vi möter engagerade pedagoger och barn som visar glädje över sin förskola. Förskolans projekt bidrar till att stärka den gemensamma pedagogiska grundsynen. Den utvecklade målinriktade planeringen bygger på läroplanens mål och barnens inflytande. Det finns en tydlig systematisk dokumentation med struktur vid förskolans olika reflektionstillfällen, förskollärarträffar och avdelningsmöten, då verksamheten, varje barns utveckling och arbetssätt tas upp. Förskolechef och utvecklingsledare leder och håller i utvecklingen tillsammans med pedagogerna. Förbättringsåtgärder är fortfarande området Förskola och hem, att få vårdnadshavarna mer engagerade och vill delta i forum som samråd samt föräldramöten och därigenom kunna påverka. Ett annat förbättringsområde är att få kommunikationen vid öppning och stängning likvärdig. Det tredje är att öka barnens delaktighet i dokumentationen av sitt eget lärande samt fördjupa arbetet med att dokumentera varje barns lärprocesser. En kort presentation - Humlans förskola Humlans förskola är en kommunal förskola i Hudiksvalls kommun och ingår i lärenhetsområde Syd tillsammans med förskolorna Brunnsnäs och Norrgården. Förskolan är organiserad i fem avdelningar med lika många arbetslag; en avdelning för 1-3 åringar, en avdelning för 3-5 åringar och tre för 1-5 åringar. Det finns totalt 86 barn på förskolan. Förskolans öppettider är Förskolan byggdes 1975 och renoverades Varje avdelning har ett större och ett mindre rum. Gården är mycket speciell med ett parti med stora stenblock. Sedan finns det också cykelbanor, lekredskap, sandlådor med mera. Humlans förskola ligger i centrala Iggesund och upptagningsområdet består till största delen av flerfamiljshus. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Pedagogerna har också lämnat en utförlig självvärdering där de analyserat vad som hänt sedan förra granskningen. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de 2

4 utvärderingsmetoder som förskolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, vårdnadshavare och personal. Av förskolans 53 barn över tre år har 52 svarat. Alla barnens vårdnadshavare (en vårdnadshavare per barn) har erbjudits att svara på enkäten för vårdnadshavare. Enkäten har besvarats av 74 vårdnadshavare av totalt 83 vilket innebär 89 procents svarsfrekvens. Av förskolans personal har 13 svarat (87 procent). Vi har tagit del av allt material i god tid före besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar på förskolan. Vi har deltagit i verksamheten vid alla avdelningar och intervjuat grupper av personal och vårdnadshavare samt ledningen. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärderingar samt granskarnas bedömning. När förskolan har granskats tidigare redovisas årtal och granskarnas bedömning vid det tillfället i den gråmarkerade kolumnen till vänster. Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Avdelning/arbetslag Tidigare värdering granskare år 2015 Kvalitetsområde Blixtbacken Hästbacken Majbacken Trintendal Hundänge Självvärdering förskolechef Senaste värdering granskare 4 A. Utveckling och lärande B. Normer och värden C. Barns delaktighet och inflytande D. Arbetssätt och pedagogroll E. Förskola och hem F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image

5 Verksamhetens kvalitet inom elva områden A. Utveckling och lärande Pedagogerna skapar inbjudande och innehållsrika lärmiljöer som förändras efter barnens behov och önskemål. Materialet finns synligt för barnen. Närvarande pedagoger utmanar barnen till nyfikenhet och utforskande samt lust att lära, vilket leder till att de kommer vidare i sin utveckling. Förskolan har handlingsplaner som används för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. De skrivs tillsammans med specialpedagog, förskollärare och vårdnadshavare. Förskolan har tillgång till specialpedagog både för konsultation och för handledning. Vid behov samarbetar förskolan även med, psykologforum, Hab, SPSM - Specialpedagogiska skolmyndigheten (steg 1 och 2). Kommunen har arbetat fram tre mallar för pedagogisk dokumentation och den pedagogiska planeringen utgår från dem. I det digitala verktyget Unikum dokumenterar pedagogerna både verksamheten och det enskilda barnets lärande. Vid inskolningssamtal och utvecklingssamtal använder pedagogerna språkdomänerna och följer barnens språkutveckling tillsammans med vårdnadshavarna. Vi ser att pedagogerna ofta deltar i lekar, spel med mera och även upptäcker tillsammans med barnen. De observerar, fotograferar, filmar och antecknar vad barnen säger och gör. Pedagogerna reflekterar tillsammans med barnen samt med varandra och planerar utifrån detta. De lägger in bilder och texter i barnens lärloggar och de för anteckningar om vilka moment som barnen varit med om. Pedagogerna skriver i sin självvärdering att de individuella lärloggarna ger en bra grund för att fortsätta följa och utmana barnens utveckling och lärande. Förskolan har metoder för att följa upp och dokumentera varje barns allsidiga utveckling och lärande. De planerar och utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande (steg 2 och 4). Vid förskollärarnas gemensamma reflektionstid utgår de från avdelningarnas pedagogiska dokumentation och gör en pedagogisk planering för att driva verksamheten och undervisningen framåt. De tar ett särskilt ansvar och ser till att alla pedagoger tillsammans genomför förskolans uppdrag. Det innebär att förskollärarna tar ett särskilt ansvar för att dokumentation och utvärderingar analyseras för att utveckla förskolans kvalitet (steg 2 och 5). Pedagogerna arbetar nära barnen och lyssnar aktivt eller deltar och arbetar med att stärka barnens självkänsla. Vuxna föregår med gott exempel och uppmuntrar barnen att vara vänliga och respektfulla mot varandra. Barnen stimuleras och utmanas i sin sociala utveckling (steg 3). Vårdnadshavarna instämmer i påståendet Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn. Vi ser vid besöket att pedagogerna samtalar mycket med barnen och förstärker barnens språk genom att ge tillbaka hela meningar. Förskolans använder Före Bornholmsmodellen och TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) för att kartlägga och följa varje barns språkutveckling. Pedagogerna arbetar med ramsor, sagolådor, bokläsning, drama och för att ge barnen lässtrategier används läsfixarna. Barn och vårdnadshavare får låna hem böcker. Alla pedagoger och 92 procent av vårdnadshavarna instämmer helt eller till stor del i att förskolan har fokus på språk och kommunikation i alla situationer (steg 3 och 4). Förskolan använder Mattekarusellen för att förtydliga olika delar i matematik. Barnen räknar, lär sig former, lägger pussel, sorterar, letar mönster och skapar mönster, spelar spel, använder tärning med olika uppdrag, mattepåsar. Av pedagogerna instämmer 92 procent och av vårdnadshavarna 88 procent helt eller till stor del i att förskolan har fokus på matematik och naturvetenskap. Förskolan är certifierad i Grön Flagg vid två tillfällen. Teknik utgår från 4

6 barnens nyfikenhet, till exempel hur lysknappen fungerar eller ett gångjärn. I projektet ingår att konstruera och bygga båtar. Förskolan arbetar aktivt med språk- och kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik (steg 3). Pedagogerna skriver in sina upplevelser och iakttagelser i sin pedagogiska dokumentation utifrån veckans nyfikenhetsfråga, till exempel: Vad säger barnen om sakerna ute på gården? Deras iakttagelser och reflektioner finns samlade i en avdelningspärm där varje barn följs upp. I barnens ögonhöjd sitter väggdokumentationer över vad barnen har gjort tidigare i projektet och på några avdelningar finns dokumentationen i stora pärmar som barnen kan bläddra i. Varje vecka får vårdnadshavarna information på Unikum om verksamheten på förskolan och vid varje delmoment får de också en lärlogg om det egna barnet. Olika former av dokumentation och utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling och lärande (steg 4). Förskolan är certifierad enligt Grön flagg och arbetar nu för en giftfri förskola. Vid inköp gäller bra miljöval. Förskolan sopsorterar och har en egen kompost. Kretslopp och årstidsväxlingar blir tydliga när förskolan gör besök i skogen. Miljö och naturvårdsfrågor genomsyrar verksamheten (steg 5). Pedagogerna jobbar aktivt med lärmiljöerna för att underlätta för barnen att kunna bjuda in och stimulera varandra. Vi ser också att pedagogerna uppmuntrar barnen att visa och hjälpa varandra i alla situationer. I enkäten svarar alla barn att de ofta får visa vad de lär sig. Kommunens vision; Jag kan, Jag vill, Jag vågar lever på förskolan. Förskolan har skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra (steg 5). Hela förskolan arbetar utifrån en pedagogisk planering för språk- och kommunikation. Pedagogerna skriver individuella lärloggar för varje barns lärprocess inom språk. Förskollärarna ansvarar för att arbetet utförs, men hela arbetslaget genomför planering, utvärdering och analys tillsammans (steg 6). Förskolan har även tydliga pedagogiska planeringar för matematik, naturvetenskap och teknik. Just nu ingår dessa tre områden i förskolans gemensamma projekt Piraterna och Regnbågsskatten. Förskollärarna ansvarar för att arbetslaget tillsammans utför arbetet för att stimulera och utmana varje barns förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik (steg 6). Alla avdelningar och förskolechefen placerar förskolan på steg 6. Vi granskare bedömer att förskolan ligger på steg 6. Förskolan är på god väg att nå nästa steg som är att bedriva systematisk metodutveckling avseende utveckling och lärande med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Förskolan tar redan nu in forskningsrön i form av litteratur och föreläsningar men det kan utvecklas ytterligare. 5

7 B. Normer och värden Den stora gården är inhägnad med staket och grindarna har barnsäker stängning med dubbla lås. Inomhus är det grindar mellan avdelningarna. I intervjuerna med vårdnadshavarna framkommer att någon är orolig över de många höga stenarna på gården medan andra tycker att det är utmanande och roligt för barnen. Av enkäten framgår att 92 procent av vårdnadshavarna håller med om att förskolan har en stimulerande utemiljö. Vårdnadshavarna är också mycket nöjda med både städning och mat på förskolan. Pedagogerna använder kommunens riktlinjer och anmäler tillbud. Förskolans fysiska miljö upplevs som trygg och säker (steg 1). Vi har tagit del av förskolans gemensamma inskolningsrutiner där metoder finns för att ge varje barn tillsammans med sina vårdnadshavare en god introduktion i förskolan. De vårdnadshavare vi talade med hade goda erfarenheter av inskolningen. Vi har tagit del av Humlans Tillsyns- och uppsiktsrutiner (steg 1). Vid intervjuerna och i enkäten instämmer alla pedagoger i att det är en bra arbetsplats där de trivs. Under avdelningsreflektioner och i den dagliga kontakten med vårdnadshavarna följer pedagogerna upp barnens trivsel och trygghet. Varje år svarar barnen från 3 år på Qualisenkäten och från 4 år deltar de i en intervju om trygghet och trivsel. I enkäten svarar alla barn att det stämmer helt eller stämmer att de tycker om att vara på förskolan, att de är bra kompisar och att de har roligt när de leker med de andra barnen. De är också positiva till påståendena att Jag har någon att leka med och Jag tycker maten smakar gott. Vårdnadshavarna och personalen är också mycket positiva i sina svar. Barnen trivs på förskolan. Förskolan mäter och följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet (steg 2 och 3). Varje år upprättas Planen mot diskriminering och kränkande behandling. I det förebyggande arbetet används Kompisböckerna med Kanin och Igelkott, Alfons vänskapslåda, barnkonventionens material och kommunens värdegrundspussel. Pedagogerna är goda förebilder. I enkäten instämmer de helt eller till stor del i att de vuxna reagerar mot diskriminering och kränkande behandling bland och gentemot barnen. Av vårdnadshavarna är 84 procent positiva till påståendet Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling. Pedagogerna hjälper barnen att stå på sig, göra egna val och hitta olika lösningar. Förskolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete samt förankrade metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2 och 4). Pedagogerna diskuterar värdegrundsfrågor med utgångspunkt i läroplanen vid olika reflektionsmöten. De skriver att de genom Qualis diskuterar och dokumenterar gemensamt förhållningssätt och bemötande så att det genomsyrar hela verksamheten I enkäten instämmer alla pedagoger i påståendet I vår förskola har vi enats om gemensamma normer (steg 2). Vi möter engagerade pedagoger där barnen står i centrum och där alla barn är allas barn. De berättar vid intervjun att de tar tillvara varandras kompetenser och delar med sig av goda exempel i hela huset. I enkäten håller 96 procent av vårdnadshavarna med om att personalen engagerar sig i deras barn. Engagemang präglar förskolan (steg 3). Pedagogerna berättar att barnen känner sig trygga med alla pedagoger. Det är ett mycket öppet samtalsklimat och det är lätt att ta upp både det som är positivt och negativt. I enkäten instämmer alla pedagoger helt eller till stor del i att förhållandet inom personalgruppen samt mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt, vilket vi också tydligt upplever på förskolan (steg 3). 6

8 Pedagogerna skriver att de arbetar medvetet för att få barnen att förstå att deras röst är viktig och räknas, att det är viktigt att lyssna på andra och förstå att man inte alltid kan få sin vilja igenom. De arbetar mycket med alla människors lika värde utifrån diskrimineringspunkterna. Förskolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). I Likabehandlingsplanen finns det beskrivet hur förskolans samtliga avdelningar har systematiskt arbetat med värdegrundsarbete genom olika metoder. De utgår från litteratur och vardagliga händelser. Förskolan har många olika nationaliteter och flera språk finns representerade. Pedagogerna arbetar efter allas lika värde i alla situationer. De ser att barnen hjälper varandra i vardagen, vilket vi också upplever vid besöket. Genom den pedagogiska dokumentation där barnen är med och reflekterar ser de också effekter på värdegrundsförståelsen. Förskolan har en dokumenterad gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet (steg 4). Pedagogerna arbetar efter att alla barn har olika förutsättningar och anstränger sig att skapa ett klimat där barnen får förståelse för att alla är olika, men lika mycket värda. Det sker tillsammans med barnen genom samtal och reflektion om olika dilemman i deras vardag. Syftet är att visa barnen på alla människors lika värde. Genom att vara goda förebilder och behandla varandra med respekt, så skapar pedagogerna ett gott klimat för barnen att vistas i (steg 5). Förankrade metoder används för att hantera konflikter och förhindra diskriminering genom förebyggande exempel från Kompisböckerna eller från något som hänt. Att vara närvarande pedagoger som finns med och ser vad som händer och ingriper. I enkäten instämmer alla pedagoger i påståendet Vi vuxna reagerar mot diskriminering och kränkande behandling bland och gentemot barnen. Åtgärder som de ska genomföra i samband med en anmälning i LISA diskuteras i arbetslagen, på personalmöten, kvalitetsdagar och reflektionsmöten där metoderna kontinuerligt utvärderas (steg 5). Samtliga arbetslag och förskolechefen placerar förskolan på steg 5. Vi bedömer att förskolan ligger på steg 5. För att komma till nästa steg behöver förskolan bedriva ett systematiskt arbete för att ge varje barn utrymme att reflektera över etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Ett sådant arbete pågår, men kan bli ännu mera systematiskt. C. Barn delaktighet och inflytande Pedagogerna tar reda på barnens intresse, förmågor och behov genom att arbeta nära, samtala med och tolka de yngre barnens mimik och kroppsspråk, vilket styr den pedagogiska verksamhetens utformning. Barnens delaktighet blir stor genom att det material som finns är överskådligt och lättillgängligt (steg 1). Genom samtal och reflektioner med såväl barnen som inom arbetslaget följer pedagogerna upp arbetet med barnens delaktighet. De äldre barnen svarar på enkäter. Av pedagogerna instämmer 92 procent helt eller till stor del i att barnen är delaktiga i lärprocessen. Pedagogerna tror på det kompetenta barnet och uppmuntrar barnen att göra egna val där det går. Alla barn håller med om att de ofta får välja vad jag vill göra. Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande (steg 2). Vid intervjun säger flera vårdnadshavare att det är positivt med den dokumentation de kan se i Unikum. Varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnet och vårdnadshavarna (steg 3). Förskolan följer kommunens mallar för utvecklingssamtal. I varje 7

9 barns lärlogg finns dokumentation om projektarbeten inom språk, matematik och teknik. Dokumentation avseende barnets utveckling och lärande är en del av underlaget vid utvecklingssamtalet. Av vårdnadshavarna instämmer 85 procent och av pedagogerna 92 procent helt eller till stor del i att det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnens utveckling och lärande. När vi samtalar med vårdnadshavarna är det flera som ännu inte hunnit ha sitt utvecklingssamtal. Några uttrycker att det borde vara ett samtal varje termin eftersom det händer så mycket på ett år. Vid intervjun med pedagoger och ledning säger de att samtalet bör ligga före enkäten så att utvecklingssamtalet känns aktuellt. Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande (steg 3). De äldre barnen i huset deltar i intervjuer och enkäter. Pedagogerna reflekterar tillsammans med barnen efter varje delmoment i det gemensamma Piratprojektet. Varje avdelning analyserar svaren, gör eventuella åtgärder utifrån analysen och förskollärarna sammanställer. På kvalitetsdagar analyserar pedagogerna gemensamt och gör därefter förändringar. Barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet (steg 3). Pedagogerna reflekterar ständigt tillsammans med barnen i både projekt och i vardagen. Efter varje nyfikenhetsfråga reflekterar barnen tillsammans med pedagogerna som sedan tar med barnens funderingar och idéer i sin fortsatta planering. Pedagogerna berättar att barnen är väldigt inspirerade av Piratprojektet och gärna visar och berättar vad de har gjort och lärt sig både för vårdnadshavare och andra pedagoger. Dokumentationer och bilder finns tillgängliga i barnens ögonhöjd. Varje barn stimuleras att reflektera över sitt lärande (steg 4). Vi ser att pedagogerna skapar olika lärandemiljöer så att barnen kan välja aktivitet. Det mesta materialet finns tillgängligt för barnen. På så sätt blir barnen delaktiga och kan påverka sin vardag. Pedagogerna förändrar arbetssätt, lärmiljöer och verksamheten efter gruppens behov och intressen efter vad som kommer fram. Barnens reflektioner ligger till grund för avdelningsplaneringen i syfte att utveckla verksamheten så att barnen får ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll (steg 4). Förskolan har en tillåtande miljö och undervisning där barnen får prova och undersöka. Pedagogerna berättar att de tagit in riktiga verktyg som barnen fick använda när de gjorde båtar. Barnen kunde olika mycket och lärde av varandra hela tiden. Det blev naturligt att till exempel visa hur man borrar. Efteråt reflekterar pedagogerna tillsammans med barnen - hur lärde du dig det? - hur visste du det? Varje barn görs medvetet om olika sätt att lära (steg 5). Två avdelningar placerar förskolan på steg 4, två på steg 5 och en på steg 6. Förskolechefen placerar förskolan på steg 4. Vi gör samma bedömning och anser att förskolan ligger på steg 4. Vi bedömer att förskolan är på god väg att nå nästa steg. Dock behöver pedagogerna mer tid för att lära av varandra att reflektera tillsammans med det enskilda barnet så att barnet blir delaktigt vid dokumentationen av sitt lärande. 8

10 D. Arbetssätt och pedagogroll Material finns tillgängligt eller väl synligt för barnen så att de kan be om det. I förskolans projekt har pedagogerna olika aktiviteter som på ett lustfyllt sätt låter barnen leka in lärandet och utmanar dem att utveckla leken vidare. Leken ligger till grund för barnens lärande. Förskolan har tydliga grundstrukturer och planeringar som skapar en trygghet, men pedagogerna är flexibla och ändrar arbetssätt utifrån vad som sker i barngrupperna. Arbetssätt och pedagogroll präglas av variation och flexibilitet (steg 1). Lärmiljöerna skapar förutsättningar för att barnen ska kunna vara kreativa och skapa utifrån sina intressen. Pedagogerna arbetar nära barnen och är medforskande och kan på så sätt samtidigt följa barnens kreativitet, skapande och lärande. Vi ser barn som målar vid staffli, som klipper och klistrar, målar och sjunger. Vi får också vara med om att två pirater kommer till förskolan och introducerar sopsortering. Kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande (steg 2). Pedagogerna uppmuntrar barnen att pröva själva och ger positiv förstärkning för att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga (steg 2). Genom arbetet med Qualis och dokumentationsmallarna, så dokumenterar och utvärderar arbetslagen arbetssätt och arbetsformer regelbundet och förändrar vid behov. I enkäten instämmer 92 procent helt eller till stor del i påståendet Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslagen. Utvärderingarna bidrar till att ompröva arbetssätt och arbetsformer samt att utveckla den pedagogiska verksamheten. Den pedagogiska planeringen och dokumentationen finns kvar, vilket ger möjlighet att gå tillbaka och på sikt även en beprövad erfarenhet (steg 2, 3, 4 och 6). Pedagogerna skapar lärmiljöer som är roliga, stimulerande och lärorika för alla barn, såväl inomhus som utomhus samt efter barnens intressen och önskemål (steg 3). Pedagogerna uppmuntrar barnen till olika uttrycksformerna som bild, rörelse, orkester, sång, drama och dans. I Knatteorkestern spelar barnen på bygelgitarrer, trummor, maracas med mera. Vi ser också hur barnen lär sig hoppa långrep och får mycket uppmuntran både av de andra barnen och av pedagogerna. Så roligt att se deras nyvunna förmåga (steg 3). Pedagogerna tror på barnens förmåga att hitta nya lösningar på egna och andras problem samt uppmuntrar och vägleder barnen. De utmanar barnen att pröva olika lösningar på problemen (steg 4). Pedagogerna använder kommunens mallar och instruktioner för dokumentation av den pedagogiska verksamheten (steg 4). I samband med alla möten och reflektionsstunder får pedagogerna möjlighet att tala sig samman. Utvecklingsledaren berättar att de ofta utgår från ett ord och så diskuterar de innebörden utifrån allas erfarenheter. Det bidrar till att pedagogerna får en gemensam bild. Vidare utgår de från forskningsartiklar om kunskap och diskuterar på samma sätt. De pedagoger vi möter under intervjun, säger att de nu har en samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling. En annan bidragande orsak är projektet som är gemensamt för hela förskolan och där alla avdelningar har samma nyfikenhetsfråga, till exempel: Vad säger barnen i mötet med sakerna på gården? Nyfikenhetsfrågan är ny för varje vecka och finns överst på verksamhetens planering vad gäller nästa steg. Det finns en stark vilja på förskolan till samsyn och att alla är med (steg 5). Pedagogerna reflekterar, analyserar och utvecklar regelbundet sin egen roll i relation till barnens utveckling och lärande, vilket 92 procent av pedagogerna håller med om. Det 9

11 kommer även till uttryck i arbetet med den pedagogiska planeringen och dokumentationen. Vid intervjun säger pedagogerna att det är lätt att ta upp både misslyckanden och vad de tycker fungerat bra och på så sätt utvecklas de att se sin egen roll (steg 5). I arbetet med kvalitet som sker i samband med de olika konferenserna, säkerställer förskolechefen att pedagogerna utvärderar och jämför olika arbetssätt och arbetsformer för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt för såväl barngruppen som för varje barn. Förskolechefen har också möjlighet att följa arbetet genom de gemensamma lärplattformarna (steg 5). Samtliga avdelningar och förskolechefen placerar förskolan på steg 5. Vi bedömer att förskolan ligger på steg 5. Vi ser att förskolan arbetar efter beprövad erfarenhet som är ett av kriterierna på nästa steg. Dock behöver förskolan fortsätta att arbeta med en tydlig progression i förskolans arbetssätt utifrån varje barns förutsättningar. E. Förskola och hem Förskolan ger vårdnadshavarna information om förskolans uppdrag och verksamheten bedrivs under inskolningen. Information ges även via den dagliga kontakten, utvecklingssamtal, föräldramöten samt informations- och månadsbrev (steg 1). Både förskolechef och pedagoger poängterar att en god relation med vårdnadshavarna är viktig. De tar också upp bemötandet vid lämning och hämtning. Vårdnadshavarna säger vid intervjun att det är lätt att samtala med pedagogerna om olika frågor. Pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med vårdnadshavarna (steg 1). I den skriftliga redovisningen skriver förskolechefen att vårdnadshavarna uppmuntras att engagera via information om verksamheten, föräldrabrev och i den dagliga kontakten (steg 1). Pedagogerna tar upp frågan om hur vårdnadshavarna vill engagera sig på föräldramöten. Frågan finns med i Qualisenkäten och tidigare har förskolan ofta haft ett lågt resultat. I den senaste enkäten instämmer alla pedagoger helt eller till stor del i påståendet Jag uppmuntrar vårdnadshavarna att engagera sig i förskolans verksamhet. Vårdnadshavarna erbjuds också att komma med förslag på vilket sätt de skulle vilja engagera sig och förskolan försöker ta tillvara vårdnadshavarnas förslag. Pedagogerna följer upp på vilket sätt vårdnadshavarna vill engagera sig i verksamheten (steg 2). I den dagliga kontakten, i månadsbrev och under utvecklingssamtal efterfrågas vårdnadshavarnas synpunkter på delaktighet. Alla vårdnadshavare får svara på enkäten i Qualis och de sammanställda svaren följs upp på samråd/föräldramöten. Vårdnadshavarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet och förskolan följer upp vårdnadshavarnas inflytande (steg 2 och 3). Vid utvecklingssamtalet använder pedagogerna kommunens samtalsunderlag och den digitala dokumentationen kring barnets utveckling och lärande. Vårdnadshavarna bidrar med sina iakttagelser i hemmet, vilket innebär att förskolan samverkar med vårdnadshavarna kring barnets utveckling och lärande (steg 3). Förskolan bjuder in till forum för samråd/föräldramöte två gånger per år. Samråden är öppna för alla som vill komma. Genom olika mötesformer försöker förskolan locka fler vårdnadshavare (steg 3). Genom barnens lärloggar blir vårdnadshavarna mer delaktiga i sitt barns utveckling och lärande. På så sätt kan de fortlöpande följa verksamheten och sitt barns lärprocess. Svaren i Qualisenkäten under våren sammanställs och analyseras tillsammans med vårdnadshavarna på föräldramöten och samråd. I enkäten instämmer 70 procent av vårdnadshavarna helt eller till stor del i påståendet Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns 10

12 utveckling och lärande, 16 procent instämmer till viss del och 14 procent vet inte. Förskolan följer upp och utvärderar vårdnadshavarnas upplevelse av att vara delaktiga i sitt barns utveckling och lärande. Pedagogerna tar upp frågan direkt med vårdnadshavarna på utvecklingssamtalen och förklarar på vilka sätt förskolan erbjuder delaktighet och frågar om de har några förslag. Metoder för att göra vårdnadshavarna delaktiga i barnens utveckling utvärderas och utvecklas kontinuerligt (steg 4). I enkäten är 76 procent av vårdnadshavarna positiva till påståendet Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten. Pedagogerna analyserar vilka områden som behöver utvecklas och förbättras, delger vårdnadshavarna och gör det till ett fokusområde. Vårdnadshavarna får även återkoppling på hur de svarat på Qualisenkäten i samband med forum för samråd och via minnesanteckningarna på Unikum. Förskolan involverar vårdnadshavarna i utvärderingen och förbättringen av verksamheten (steg 5). Alla arbetslag och förskolechefen placerar förskolan på steg 5. Vi bedömer att förskolan ligger på steg 5. För att nå nästa steg måste vårdnadshavarnas deltagande på samråd/föräldramöten bli betydligt bättre och därigenom ge dem ett rejält inflytande över hur förskolans verksamhet utformas för att nå målen. F. Organisation Förskolechefen arbetar heltid och har ansvaret för två förskolor till i området. Humlans förskola består av fem avdelningar. Det finns 10 förskollärare och 4 barnskötare som alla är tillsvidareanställda. Två pedagoger arbetar som resurs för barn i behov av extra stöd. Det finns en utvecklingsledare på 30 procent som stödjer pedagogerna. Förskolans organisation har en tydlig struktur (steg 1). Tabell 2: Sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation Humlans förskola år 2017 Genomsnitt i Hudiksvalls kommun för kommunal verksamhet år 2017 Genomsnitt i riket för kommunal verksamhet år 2017 enligt SKL* Total sjukfrånvaro per år 11,7 % 10,2 % 7,0 % därav långtidssjukfrånvaro 54,7 % 53,9 % 46,8 % *Sveriges Kommuner och Landsting Förskolan har en hög sjukfrånvaro som till stor del beror på långtidssjukskrivningar. Sjukskrivningstalen är högre för både genomsnittet i kommunen och riket. Liksom andra förskolor i Hudiksvall arbetar Humlan för att sänka sjuktalen och nu har de sjunkit något. Tabell 3: Antal inskrivna barn per årsarbetare Kvalitetsområde Organisation Humlans förskola år 2017 Genomsnitt i Hudiksvalls kommun år 2017 Genomsnitt i riket år 2017 enligt SKL/Skolverket Antal inskrivna barn per årsarbetare 5,1 5,2 5,1 Antalet inskrivna barn/årsarbetare är jämförbart med genomsnittet i kommunen och i riket. Förskolan är organiserad i avdelningar, men dessutom i olika grupper utifrån barnens behov 11

13 och intressen. I enkäten är 90 procent av vårdnadshavarna positiva till påståendet Förskolan har en väl fungerande organisation (steg 2). Förskolechefen följer regelbundet upp organisationen genom diskussioner i arbetslagen, på kvalitetsdagar, i reflektionsprotokoll, på personalmöten och i föräldrabrev samt verksamhetsbeskrivningar (steg 2). Förskolechefen lyfter frågor vid Lenamöte/husmöte, APT och personalmöten. Information skickas därefter oftast via mejl för att säkerställa att alla tar del av den. Förskolan har MBL 19 och där ges information som också kommer upp på APT. Ibland skickas informationen via mejl. Beslut tas i MBL 11 med de fackliga representanterna. Skyddskommittén med skyddsombud träffas två gånger per termin. Vi noterar att förskolan har ett välfungerande beslutssystem (steg 3). Förskolechefen har på sitt ansvar att leda och samordna det pedagogiska arbetet i förskolan så att utbildningen utvecklas och bedrivs utifrån skollagen, läroplanen och lärandenämndens prioriterade mål. Förskollärarna ansvarar för planeringen av undervisningen i förskolan och driver den tillsammans med barnskötarna mot målen i läroplanen. Förskolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3). Förskolan har olika möten; Lena-möten, reflektionsmöten, avdelningsplaneringar, personalmöten och medarbetarsamtal. Genom delade dokument kan alla vara delaktiga och föra fram sin åsikt. Varje avdelning har avdelningsplanering 1 timme och 30 minuter per vecka. Det finns ett tydligt kalendarium för personalmöten och dagordningen skickas ut till alla inför mötet. Klimatet är öppet och alla har möjlighet att komma till tals. Av pedagogerna håller 92 procent med om att förskolan har en bra mötesstruktur. Förskolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3). Varje avdelning har förskollärare och barnskötare i sina arbetslag. Avdelningarna följer en gemensam pedagogisk planering i sitt projekt utifrån styrdokumenten och varje avdelning har var sin dag i veckan. Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet (steg 4). Genom dagliga reflektioner i arbetslagen och vid diskussionerna under reflektionsmöten samt andra möten, utvärderar förskolan kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur. Förändringar görs utifrån de utvärderingar som pedagogerna gör tillsammans. I enkäten instämmer 92 procent av pedagogerna i att förskolan har en bra mötesstruktur och 85 procent i att förskolan har en fungerande organisation (steg 4). Pedagogerna dokumenterar varje barns utveckling och lärande i de individuella lärloggarna. I arbetslaget tar all personal fullt ansvar för att dokumentera. Arbetslagen tar även fullt ansvar för att följa upp varje barns utveckling och lärande (steg 5). I arbetslagen prioriterar och fördelar pedagogerna arbetsuppgifterna utifrån den undervisning och verksamhet som bedrivs. De har barnens bästa för ögonen och stöttar och hjälper varandra. Alla följer någon form av dagsschema så att alla arbetsuppgifter blir utförda. I påståendet I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter instämmer 85 procent av pedagogerna samt i påståendet Mitt arbetslag fungerar väl är det 77 procent av pedagogerna som instämmer helt eller till stor del medan 23 procent instämmer till viss del. En förklaring kan vara att några arbetslag är ganska nya, vilket framkommer under intervjun. Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter (steg 5). Förskolan har schemalagd tid för planering, avdelningsplanering och förskollärarereflektion med analyser samt utvärderingar, som leder till ny planering i syfte att utveckla verksamheten. I nulägesrapporten betonas att de vill fortsätta att utveckla organisationen så att alla delar i organisationen leder till utveckling. Det största hindret är när planerings- och 12

14 analystillfällen utgår. Av den sparade pedagogiska dokumentationen framgår hur analyserna över barnens lärande samt innehållet ständigt utvecklas liksom dokumentationen över det enskilda barnets lärande. Vid intervjuerna säger både förskolechef och pedagoger att strukturen vid analys och planering ger en ökad kvalitet i verksamheten. Förskolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag (steg 6). Ett arbetslag placerar förskolan på steg 4, tre på steg 5 och ett på steg 6. Förskolechefen placerar förskolan på steg 5. Vi bedömer att förskolan ligger på steg 6. För att komma till nästa steg behöver förskolan se till att organisationens alla delar samverkar i ännu högre grad för att därigenom successivt öka måluppfyllelsen. G. Styrning och ledarskap Förskolechefen beskriver att förskolan arbetar med Lärandeförvaltningens tre prioriterade områden: Språket - öka barns språkliga medvetenhet, inkludering/jämställdhetsarbete samt entreprenöriellt lärande/digitalisering. Förskolan har prioriterade mål utifrån de nationella målen. De prioriterade målen har funnits under en längre tid och är därför kända. I enkäten instämmer alla pedagoger helt eller till stor del i att förskolan har gemensamma mål som är tydliga. Personalen har kännedom om förskolans prioriterade mål (steg 1). Genom föräldramöten, månadsbrev, utvecklingssamtal och den dagliga kontakten sprider förskolan kunskap om de prioriterade målen. Vid intervjun säger vårdnadshavarna att målen finns med i Unikum och att de har kännedom om dem. I enkäten instämmer 83 procent av vårdnadshavarna helt eller till stor del i att de känner till förskolans prioriterade mål (steg 2). Vid delårsbokslut stämmer pedagogerna av hur långt de har kommit i arbetet med förskolans prioriterade mål och sätter nya delmål så att målen har uppnåtts vid helårsbokslutet. I enkäten instämmer alla pedagoger helt eller till stor del i att Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska verksamheten. Förskolan har en pedagogisk årscykel som pedagogerna följer upp på avdelnings- och förskollärarreflektionerna. Olika planer diskuteras och revideras systematiskt under året. Förskolan dokumenterar och utvärderar sina prioriterade mål och det finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling (steg 2 och 4). Förskolans personal använder Drive och Site för att lätt komma åt information i alla led. Förskolechefen är lätt att nå och svarar inom en kort tid. I enkäten instämmer 85 procent av pedagogerna helt eller till stor del i att Förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap. Ett påstående i enkäten som har lite större spridning är Jag känner mig sedd och får återkoppling av ledningen, i vilket 69 procent av pedagogerna instämmer helt eller till stor del medan 23 procent instämmer till viss del och 8 procent inte alls. Vid besöket är dock alla pedagoger vi träffar positiva. Förskolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer (steg 2). I samband med självvärderingarna skriver pedagogerna att det skapas delaktighet och förståelse för uppdragen genom att de diskuterar tillsammans vid olika möten. Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. Förskolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar delaktighet och förståelse för uppdraget (steg 3). Genom den pedagogiska dokumentationen i verksamheterna, Qualis-dokumentet, (husmöte), vid medarbetarsamtal och genom reflektionsanteckningar så ser förskolechefen till att förskolan kontinuerligt planerar, 13

15 följer upp och utvecklar utbildningen (steg 3). Förskolechefen väljer ut olika artiklar från aktuella forskningsområden, som pedagogerna läser in och diskuterar tillsammans under olika möten. Det kollegiala lärandet uppmuntras genom att pedagogerna delger varandra erfarenheter, som analyseras och jämförs med andra. Förskolechefen uppmuntrar pedagogerna att analysera och bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras (steg 4). Förskolan har tydliga strukturer för alla möten. Även på avdelningarna arbetar pedagogerna med struktur och organisation för att vara tydliga i ledarskapet gentemot barnen. I enkäten instämmer 92 procent helt eller till stor del i påståendet I mitt arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget. Det pedagogiska ledarskapet i barngruppen speglar sig i verksamheten genom att pedagogerna är medvetna om varje situations betydelse för barnens lärande. Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i påståendet Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling. Vid intervjun säger pedagogerna att förskolechefen är drivande i att utveckla verksamheten, men också inlyssnande och beredd att ta upp idéer, som de vill prova. Alla möten har tydliga ärendelistor eller dagordningar som är kända i förväg eller sänds ut till alla. Vi ser också hur chefen till exempel har tidsindelat avdelningsmötet, så att allt ska hinnas med. Under det avdelningsmöte vi deltar i, noterar vi hur målmedvetet pedagogerna arbetar sig igenom de olika punkterna på dagordningen. Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten (steg 4 och 5). Det kollegiala lärande stimuleras av förskolechefen genom att pedagogerna får tid att delge varandra goda exempel i arbetet med förskolans mål. Förskolechefen följer allas arbete genom Unikum och kan då föreslå hur pedagogerna kan jobba vidare. Pedagogerna tar del av artiklar och den senaste forskningen inom förskolans olika områden för att sedan diskutera i grupper på olika möten. Förskolechefen vidarebefordrar tips och idéer från andra chefer. Förskolechefen stimulerar till stor variation i arbetet med att genomföra förskolans mål (steg 5). Allas åsikter är lika viktiga och tas tillvara i olika sammanhang. Förskolan arbetar med kommunens mallar för pedagogisk dokumentation efter ett årshjul både på avdelningsreflektioner och i reflektionsgruppen för förskollärarna. Pedagogerna arbetar också utifrån Qualis vid kvalitetsdagar 3-4 ggr per termin. I Drive har alla möjlighet att följa och diskutera utifrån de olika mötesformerna där pedagogerna arbetar med kvalitetsarbete. Varje avdelning gör en självskattning och på kvalitetsdagen görs en gemensam skattning för hela förskolan. Därefter följer gemensamt planeringsarbete avseende hur de ska arbeta för att komma till nästa steg i trappan eller vad som behöver fördjupas ytterligare. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av all personal. De pedagoger vi möter under vårt besök tar ansvar för att utveckla den pedagogiska dokumentationen och planeringen. Det ingår som ett naturligt arbetssätt som ligger till grund för den fortsatta utvecklingen (steg 5 och 7). Förskolan arbetar systematiskt med Qualis, gör självvärderingar och skriver nulägesanalyser utifrån självvärderingarna med mål och delmål i syfte att utveckla utbildningen. Den pedagogisk planeringen är kopplad till läroplansmålen. Förskolechefen skriver i den skriftliga redovisningen att det kontinuerliga arbetet med mål och utvärderingar bidrar till att utbildningen ständigt utvecklas. I enkäten instämmer alla pedagoger helt eller till stor del i att förskolans ledning aktivt driver förskolans utveckling. Vid intervjun säger de att förskolechefen inspirerar till och driver förskolans utveckling genom nya forskningsrön. De 14

16 framhåller också vikten av att de har fått arbeta med de tre mallarna för pedagogisk dokumentation under de senaste åren. Under veckan skriver varje pedagog i vad barnet säger eller gör samt egna tankar och reflektioner i den första mallen Pedagogens insamling spaltdokumentation. Vid avdelningsmötet går pedagogerna igenom det insamlade materialet och gör en gemensam analys. Den skrivs in i mall två som heter Arbetslagets veckoreflektion, bearbetning och analys. Förskollärarna från varje arbetslag tar sedan med mall två till förskollärarplaneringen. De sammanvägda analyserna är grunden för den tredje mallen Verksamhetsplanering nästa steg. I den skriver förskollärarna ned vad barnen gjort och sina tankar om barnens lärande och hur de ska gå vidare. Vi granskare är med vid avdelningsmötet och ser att arbetet med mallarna känns naturligt och att det medför en större medvetenhet om varje barns lärande. Vi har tagit del av förskolans nulägesanalys från mars 2019 där varje kvalitetsområde inom Qualis finns med. Pedagogerna besvarar följande frågor: Vilket steg befinner vi oss på? Vad behöver vi göra för att ta oss till nästa steg? Identifiera de viktigaste insatserna. Vad gör vi för att säkra insatsernas genomförande? Vilka hinder ser vi? Hur undanröjer vi dessa hinder? Vilka möjligheter ser vi? Hur stärker vi dessa möjligheter? I nulägesanalysen kan vi se att förskolan placerar sig på steg fem och att det som hindrar dem att nå steg sex är dels att de vill ha mer tid för att ta del av forskning, dels att inte alla medarbetare är delaktiga i analys och utvärderingar av utbildningen. Vi anser att genom att varje pedagog deltar med sina iakttagelser och tankar när de fyller i mall ett och därefter deltar i diskussionerna på avdelningsmötet så är de delaktiga. Det framkommer också i enkäten, där 92 procent av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i påståendet Jag känner mig delaktig i förskolans utveckling och systematiska arbete. Vi anser att mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar (steg 6). Vid intervjuerna med pedagoger och ledning berättar de att förskolan har en långsiktig plan för sin kvalitetsutveckling, då de arbetar med iakttagelser, analyser och utvärderingar som påverkar utvecklingen och ger påvisbara effekter på undervisningen. Förskolan har handlingsplaner och årshjul där varje ämne har sina särskilda perioder. Just nu undersöker pedagogerna hur ett gemensamt tema för hela förskolan med gemensamma nyfikenhetsfrågor kan påverka utvecklingen samt om avdelningarna blir mer likvärdiga och utvecklar samma nivå i arbetet med lärloggarna. Förskolan har en långsiktig plan för kvalitetsutveckling, som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisningen (steg 6). Samtliga avdelningar placerar förskolan på steg 5 och förskolechefen på steg 6. Vi bedömer att förskolan ligger på steg 6. För att nå nästa steg behöver förskolan i ännu högre grad utveckla strategier för att koppla nya forskningsrön och beprövad erfarenhet till förskolans mål och långsiktiga kvalitetsutveckling. 15

17 H. Kommunikation Vid större händelser kontaktar pedagogerna vårdnadshavarna direkt via telefonen och följer Humlans rutiner, som innebär att de också kontaktar förskolechefen och går vidare därifrån. Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov. I hallarna finns en manual för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen (steg 1). Förskolans metoder för att sprida information är i samband med avdelningsplaneringar samt via Unikum, föräldramöten, föräldrabrev, informationstavlor, veckoplaneringar, extra viktig information på dörrarna, HINT, team Drives och personalmöten. I föräldraenkäten instämmer 93 procent av vårdnadshavarna helt eller till stor del i att de får god och kontinuerlig information. Alla pedagogerna instämmer helt eller till stor del i påståendet Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter. Vi ser att förskolan uppnår ett bättre resultat på detta påstående än vid den förra granskningen och att den digitala informationen har påverkat vårdnadshavarnas svar (steg 2). Förskolan har en årscykel för samverkan förskola - skola. Pedagogerna träffas och utbyter erfarenheter och kunskaper. Under nätverksträffen i december behandlades Språket och hur förskolan arbetar för att höja resultatet i barns språkliga medvetenhet och hur förskoleklass - skolan fortsätter det arbetet. Vid mötet går förskoleklassens pedagoger igenom resultatet av den språkliga medvetenhetskartläggningen som är gjord i förskoleklassen. Nätverksträffen i mars handlar om matematik, hur förskolan arbetar och hur förskoleklassen fortsätter arbetet. Överlämningssamtal mellan förskolans pedagoger och förskoleklasspedagogerna sker på våren så att övergången till förskoleklass blir så bra som möjligt. Inför starten i förskoleklass har förskolan speciella överlämningsrutiner. Förskolan har en fungerande pedagogisk samverkan med grundskolan (steg 2 och 4). Vid den dagliga kontakten med vårdnadshavarna berättar pedagogerna om barnens dag, vad de gjort och vad barnen upplevt. En vårdnadshavare säger att informationen varierar beroende på vem som är där vid hämtning. Pedagogerna säger att de alltid försöker att överföra information om de slutar före stängning, så att den som stänger har information om de barn som finns kvar. De andra vårdnadshavarna är nöjda och tycker att de får god information. Genom Unikum får vårdnadshavarna möjlighet att ta del av information som berör deras barn och verksamheten. Förskolans mål är att det varje månad ska finnas ett månadsbrev för vårdnadshavarna och varje vecka en glimt från verksamheten. Alla barn ska ha fyra lärloggar - en för språk, en för matematik, en för teknik och en för naturvetenskap. Vårdnadshavarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn (steg 3). Vi upplever att pedagogerna är lyhörda och lyssnar på vad kollegor och vårdnadshavare säger och att alla bemöts på ett respektfullt sätt. I enkäten instämmer 85 procent av pedagogerna i att Vi som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation. Det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt (steg 3). I kommunikationen med pedagogerna används Drive, HINT, skolportalen och mejl. För vårdnadshavarna är det Unikum och det finns en e-tjänst för scheman. Alla avdelningar har en mobiltelefon med eget nummer så att vårdnadshavarna lätt kan nå förskolan, vilket förbättrar kommunikationen mellan hem och förskola. I påståendet Förskolan använder digital teknik för att informera om sin verksamhet är 93 procent av vårdnadshavarna positiva. Aktuell och ändamålsenlig digital teknik används för att förbättra service och kommunikation såväl internt som externt (steg 4). 16

18 Förskolan har rutiner och handlingsplaner, som de följer i kontakten med socialtjänst och i kommunikationen med myndigheter. Förskolan följer handlingsplanen "SSPF i förskolan" - ett samarbete med socialtjänst, förskola och BVC. Förskolan har vidare utbyten med bibliotek, biograf och äldreomsorg. Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i påståendet Vi har en etablerad kommunikation med socialtjänst, myndigheter och närsamhället i övrigt (steg 5). Alla avdelningar och förskolechefen placerar förskolan på steg 5. Vi bedömer att förskolan ligger på steg 5. För att nå nästa steg krävs att förskolan fortsätter att arbeta ännu mer systematiskt med att samla in och omsätta resultat av omvärldsbevakning. I. Kompetens Tabell 4: Andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen och andel medarbetare med annan utbildning för arbete med barn Kvalitetsområde Kompetens Humlans förskola år 2017 Genomsnitt i Hudiksvalls kommun år 2017 Genomsnitt i riket år 2017 enligt Skolverket Andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen Andel medarbetare med annan utbildning för arbete med barn 47 % 58 % 42,4 % 30 % 22 % 28 % Av tabellen framgår att förskolan har en högre andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen och även en något högre andel medarbetare med annan utbildning för arbete med barn än genomsnittet för riket. Dock är andelen medarbetare med pedagogisk högskoleexamen genomsnittligt högre i Hudiksvalls kommun (steg 1). Vi har tagit del av kommunens handlingsplan och mentorsprogram för nyanställda, som förskolan använder. Korttidsanställda visas runt och informeras av de närmaste kollegorna (steg 1). Kommunen har gemensamma mallar för medarbetarsamtal där kompetensutveckling ingår. Alla ordinarie pedagoger och några långtidsvikarier har "Röd tid" utöver sitt arbetsschema där till exempel litteraturläsning ingår. Litteraturen är förutbestämd utifrån något prioriterat område som pedagogerna behöver fördjupa sig i. Varje år har hela lärandeförvaltningen en gemensam kick-off i augusti som bestäms centralt. Vid behov kan det också ges utrymme för aktuell kompetensutveckling i arbetslaget på avdelningen, i hela huset eller tillsammans i hela området, på t ex personalmöten och kvalitetsdagar (steg 2). Kommunens workshops för alla förskolor hade hösten 2018 Jämställdhet som tema. Förskolorna arbetar sedan vidare med litteraturstudier och på personalmöten. Vid medarbetarsamtalen läggs den individuella kompetensutvecklingsplanen upp av förskolechef och pedagog. I enkäten instämmer 92 procent av pedagogerna helt eller till stor del i att Kompetensutveckling har hög prioritet i vår förskola. Förskolan har gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner (steg 3). Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i att de har en individuell kompetensutvecklingsplan. Vid vårt besök fick vi ta del av individuella kompetensutvecklingsplaner. Lärandeförvaltningen gör planer för gemensam kompetensutveckling för alla kommunens förskolor. Representanter får delta i konferenser 17

19 och mässor, till exempel SET-mässan och sedan delge sina kollegor vad de upplevt. Gemensam och individuell kompetensutveckling är beroende av rådande budgetläge. Nu avsätter förskolan 1700 kr per person till kompetensutveckling, vilket sammantaget är goda resurser för såväl gemensam som individuell kompetensutveckling (steg 3). Pedagogerna informerar varandra om kompetensutvecklingar vid APT, kvalitetsdagar och reflektionsmöten. Förskolechefen gör även individuella uppföljningar i samband med medarbetarsamtalen. Det kollegiala lärandet är i fokus. Uppföljning och tillämpning av kompetensutveckling görs regelbundet (steg 4). Förskolan har en hög andel pedagoger med pedagogisk högskoleutbildning - cirka 50 procent i dagsläget vilket är något högre jämfört med år 2017 (steg 4). Grundbemanningen i huset skapar trygghet för barn, vårdnadshavare och pedagoger. Många av de ordinarie pedagogerna har arbetat i flera år vid Humlans förskola. Om någon avdelning har stor frånvaro bland pedagogerna så fördelar personalen ut kvarvarande barn som gäster. Rekryteringen av personal har som mål att vikarierna ska vara kända för barnen. Förskolan har god kontinuitet i bemanningen och tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt (steg 4 och 5). Kommunen har centrala kompetensutvecklingsplaner, som förskolan följer och som är övergripande för alla förskolor. Språk, matematik, pedagogisk dokumentation och att främja psykisk hälsa samt stärka skyddet mot psykisk ohälsa är kommungemensamma ämnen. Via enkäter får pedagogerna svara på vilka behov/kunskaper de har inom olika områden och utifrån svaren erbjuds de kompetensutveckling för att nå förskolans långsiktiga mål. I enkäten instämmer 92 procent av pedagogerna helt eller till stor del i att kompetensutvecklingen utgår från förskolans, arbetslagens och individens behov. Vid intervjun är pedagogerna mycket nöjda med den kompetensutveckling de får både genom föreläsningar och konferenser, men också genom litteraturstudier. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till förskolans långsiktiga utveckling (steg 5). Alla arbetslag och förskolechefen placerar förskolan på steg 5. Även vi bedömer att förskolan ligger på steg 5. För att nå nästa steg krävs att det finns en tydlig koppling mellan förskolans strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling. J. Resursutnyttjande Tabell 5: Kostnader och nettoresultat Kvalitetsområde Resursutnyttjande Humlans förskola år 2017 Genomsnitt i Hudiksvalls kommun år 2017 Genomsnitt i riket år 2017 enligt Skolverket Totalkostnad per barn kr kr kr Totalkostnad exklusive lokaler kr kr kr Personalkostnadens andel 79,3 % 76 % 72,8 % Nettoresultat vid senaste bokslut Totalkostnaden per barn och totalkostnaden, exklusive lokaler ligger över genomsnittet för Hudiksvalls kommun och under genomsnittet i riket. Personalkostnadernas andel ligger högre än genomsnittet i såväl kommunen som riket. Varje månad gör förskolechefen en avstämning 18

20 av kostnader och intäkter för att tillse att förskolan har en budget i balans. Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader (steg 1). Humlan har en ekonomi i balans och så har det varit de senaste tre åren (steg 2). Varje månad gör förskolechefen en budgetavstämning och kommenterar eventuella skillnader. Avvikelser mot budget på kronor kommenteras. Prognoser görs i relation till budget och utfall (steg 2). Budget är en punkt på APT. I självvärderingen beskriver pedagogerna att de ständigt får prognoser för hur budgeten kommer att bli utifrån det aktuella antalet barn. I enkäten instämmer alla pedagoger helt eller till stor del i påståendet Jag känner till hur förskolan utnyttjar sina resurser. En pedagog ansvarar för förskolans gemensamma inköp av förbrukningsmaterial. Större inköp tas upp med förskolechef inför beslut. Alla pedagoger är insatta i mätpunkterna och ansvarar för att barnen har ett korrekt schema inför mättillfällena. Räknesnurran används tillsammans med pedagogerna. Förskolechefen visar vid besöket hur räknesnurran fungerar där antalet barn i de olika åldersgrupperna, deltid, socioekonomiska tillägget, vikariekostnad matas in för att se vilken bemanning förskolan har råd med. Utifrån mätningarna får förskolan barnpeng. Ersättningen från migrationsverket kommer i efterskott. Förskolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin (steg 3). Resurserna anpassas efter barngruppens behov. Om ett barn eller barngruppen är i behov av extra stöd kontaktar pedagogerna förskolechefen och beslut tas. När barn har fysiska funktionshinder ansöker förskolechefen om extra medel centralt. Förskolans resursfördelning är anpassad till barnens behov av utveckling och stöd (steg 3). Förskolan har reflektionsmöten, avdelningsplaneringar och det finns också pedagogiska utvecklingsledare. Vid behov köps relevant litteratur in. På reflektionsmöten och i samband med avdelningsplaneringar arbetar förskolan strukturerat med Qualis och Hur-frågorna. Förskolechefen skriver att de gör ett delårsbokslut både utifrån stegen i Qualis och de prioriterade områdena. Vidare avsätts kvalitetsdagar och personalmöten för det arbetet. Vikarier sätts in under kvalitetsdagar. Förskolan har del i en pedagogisk utvecklingsledare som stöd i arbetet, motsvarande 30 %. Förskolechefen säkerställer att stöd och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet och att tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkring av utbildningen, dvs innehåll och arbetssätt (steg 3 och 4). Pedagogerna samarbetar över avdelningarna och hjälper varandra så långt det är möjligt innan vikarier sätts in. Om resurspersonal blir över" går de in där de behövs. Humlan har ett system med gästbarn vilket innebär att de under avdelningsplaneringen har en plats på någon av de andra avdelningarna. Pedagogerna skriver att de följer sin budget och är återhållsamma utan att kvalitén försämras. Förskolan återvinner och källsorterar. Förskolan arbetar med kollegialt lärande och använder varandras kompetenser på bästa sätt. Förskolechefen kan ge råd om konsultation eller liknande med specialpedagog och eller psykologforum. Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer och ett effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten (steg 4 och 5). Samtliga avdelningar och förskolechefen placerar förskolan på steg 5. Vi bedömer att förskolan ligger på steg 5. För att nå nästa steg måste förskolan försäkra sig om att insatta resurser utnyttjas väl och leder till hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget. 19

21 K. Image Pedagogerna visar att det är roligt och viktigt att arbeta i förskolan och de talar väl om den. Vidare lägger de ut glimtar från verksamheten i Unikum och på avdelningarna. Förskolan gör försök att påverka sin image (steg 1). Pedagogerna arbetar aktivt för att skapa en god kontakt med samtliga vårdnadshavare. Via Qualisenkäten, utvecklingssamtal och vid den dagliga kontakten får pedagogerna fram hur deras insatser påverkar imagen och kan arbeta vidare efter det. Förskolan använder svaren från Qualisenkäten och har det som mall när de utvärderar nya sätt för att förbättra imagen. Förskolan följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna och har metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image (steg 2 och 4). Humlans förskola deltar i kommunens rekryteringsfilm och den marknadsförs på kommunens hemsida. Pedagogerna ringer till lokaltidningen vid speciella tillfällen. Vid intresse kan blivande vårdnadshavare få besöka förskolan. Humlan anordnar även förskolans dag. Förskolan har flera metoder för att marknadsföra sig externt (steg 3). Vårdnadshavare ställer sig tidigt i kö till Humlans förskola och byter sällan förskola. Om det sker, handlar det om att de flyttat från orten. Samtliga pedagoger och 97 procent av vårdnadshavarna håller med om att förskolan har ett gott rykte och att de kan rekommendera den till andra. Vidare är 97 procent av vårdnadshavarna och 85 procent av pedagogerna nöjda med förskolan. Vid den här granskningen ser vi att förskolan når högt i det nationella uppdraget genom att ha en tydlig, pedagogisk och målstyrd verksamhet inom språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik. Likaså arbetar förskolan utifrån förankrade metoder vad gäller allas lika värde och förskolan följer upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet. Vi ser att barnen har ett reellt inflytande över sin dag på förskolan. Förskolan är känd för att ha hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget (steg 5). Alla avdelningar placerar förskolan på steg 4 och förskolechefen på steg 5. Vi bedömer att förskolan ligger på steg 5. För att nå nästa steg behöver förskolan förbättra sin image eller visa att den bibehållit sin goda image över tid. Analys med fokus på utveckling Humlans förskola har engagerade pedagoger, som ser till barnens intressen och behov. Vårdnadshavarna känner tillit till pedagogerna och barnen vill gärna gå till förskolan där de får lära sig mycket. Pedagogerna och ledningen utvecklar kontinuerligt den pedagogiska dokumentationen och planeringen. Det gemensamma projektet i hela förskolan innebär en ökad arbetsglädje och en pedagogisk samsyn. Förskolan utvärderar kontinuerligt sin undervisning och det leder till utveckling. Vid denna andra granskning av Humlans förskola uppgår totalpoängen till 94 poäng och enheten är fortfarande certifierad. Kravet för certifiering är minst 60 poäng och lägst steg 3 inom alla områden. Förskolan har förbättrat sina resultat inom samtliga områden. De områden som beskrevs som förbättringsområden vid förra granskningen var miljöarbetet inom Utveckling och lärande. Förskolan är nu Grön Flagg certifierad och arbetar aktivt med återvinning och sopsortering. I Arbetssätt och pedagogroll hade förskolan en obalans mellan 20

22 avdelningarna i kvalitetsarbetet och samsynen kring kunskapsbegrepp och kunskapsutbildning. Förskolan har arbetat för att alla avdelningar ska vara likvärdiga och de har nått en gemensam kunskapssyn genom diskussioner och reflektioner. Förskolan har en hög och jämn nivå, men ett utvecklingsområde är dokumentationen av barnens lärprocesser. Hur dokumenterar man lärprocesser så att det inte bara blir barnens görande som visas? Hur visas lärprocesserna bäst för barnen och för vårdnadshavarna? Ett annat område är Förskola och hem. Förskolan gör mycket redan nu, men kommunikationen och delaktigheten kan utvecklas ytterligare. Se vidare vår bedömning av områdena Barns delaktighet, Kommunikation samt Förskola och hem. Det är viktigt att förskolan fortsätter att arbeta kontinuerligt med kvalitetstrappan inom alla kvalitetsområden och i sina handlingsplaner beskriver: vilka konkreta mål som ska uppnås och förväntade effekter när målen ska utvärderas hur målen ska utvärderas vem som har ansvaret analys av resultaten och nya mål Till sist vill vi tacka förskolechefen och all personal för givande dagar och vänligt bemötande. Lycka till i det fortsatta kvalitetsarbetet! Rimforsa den 29 april 2019 Landskrona den 29 april 2019 Maj-Viol Axelius-Thostrup Barbro Bengtsson Bilaga: Poängmatris sammanställning av poäng. 21

23 Qualisgranskning förskola - poängmatris Förskola Humlans förskola Kvalitetsområden Faktor Steg Poäng A Utveckling och lärande 3 x 18 B Normer och värden 2 x 10 C Barns delaktighet och inflytande 2 x 8 D Arbetssätt och pedagogroll 2 x 10 E Förskola och hem 2 x 10 F Organisation 1 x 6 G Styrning och ledarskap 2 x 12 H Kommunikation 1 x 5 I Kompetens 1 x 5 J Resursutnyttjande 1 x 5 K Image 1 x 5 Poängsammanställning Villkor Humlans förskola 94 Certifiering - lägst 60 Alla kvalitetsområden steg 3 eller högre Maxpoäng 126 1