Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Fridhems förskola Hudiksvall Granskning genomförd i november 2014 av Cecilia Svensson och Cecilia Lindström Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning Fridhems förskola är en kommunal förskola i Hudiksvalls kommun. Förskolan ingår i lärenhetsområde 12. I området finns förutom Fridhems förskola, Västanvindens och Håstahöjdens förskolor. Förskolan är organiserad i tre avdelningar och totalt finns 57 barn inskrivna. Fridhems förskola är belägen i ett område som till övervägande delen består av enfamiljshus. Arbetet med Qualis startade år Vid denna första granskning, i november 2014 uppgår poängen till 87 och förskolan är därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem, där kravet är minst 60 poäng totalt och lägst steg 3 inom samtliga kvalitetsområden. På Fridhems förskola möts vi av engagerade pedagoger och nyfikna barn. Det råder en febril verksamhet, men det som är så påtagligt är det lugn som råder på förskolan. Detta gäller både under de planerade aktiviteterna och för de spontana. Det blir tydligt att pedagogerna på förskolan har en aktiv dialog kring bemötande och hur detta genomförs. Vi ser hur pedagogerna bemöter barnen och varandra utifrån sitt förhållningsätt som beskrivs under Trygghet och trivsel. Förskolan har också en tydlig strategi kring stödprocesserna med avseende på Organisation, Styrning och ledarskap, Kommunikation, Kompetens och Resursutnyttjande. Lärmiljön anpassas kontinuerligt så att barnens utveckling och lärande ska bli så ultimat som möjlig. Då förskolan har barn 1-5 år har pedagogerna materialet utifrån ett säkerhetsperspektiv. Förskolan har valt att utifrån den reviderade läroplanen, avsluta barnens pärmar och fokusera på den pedagogiska dokumentationen. När detta arbetssätt är implementerat hos samtliga pedagoger, kommer förskolan nå högre i måluppfyllelsen Barns delaktighet i lärprocessen. Fridhems förskola har en något ojämn kvalitet, något som förskolechef och pedagoger är väl medvetna om. En kort presentation - Fridhems förskola Fridhems förskola är en kommunal förskola i Hudiksvalls kommun. Förskolan ingår i lärenhetsområde 12, som består av tre förskolor. Förutom Fridhems förskola ingår Västanvindens och Håstahöjdens förskolor. Fridhems förskola har tre avdelningar, Skogen, Sagan och Sången med tillsammans 57 barn. Förskolans avdelningar har barn 1-5 år på samtliga avdelningar. Fridhems förskola är en förskola där febril aktivitet pågår och med ett lugn som är påtagligt för oss granskare. Förskolan är öppen mellan kl och vid behov till Lokalerna är ljusa och medvetet möblerade utifrån barnens trygghet och trivsel samt utveckling och lärande. Mycket av materialet, såväl inne som ute, är väl tillgängligt för barnen, men en del av materialet är placerat utifrån en säkerhetsaspekt. Utemiljön utgörs av en stor gård som ger många utmaningar för barnen samt motorisk träning, utveckling av artkännedom och möjlighet till utforskande kring förskolans nuvarande tema, vatten. Förskolan har delat in gården genom att sätt upp en grind som skiljer av ett mindre område. Detta så att pedagogerna utifrån barnantal kan ge barnen de bästa förutsättningar vid utevistelse och med en medveten säkerhetsaspekt. 1

3 Barnen har också olika färger på sina västar under utevistelsen. Förskolechef för Fridhems förskola är Inger Graveleij. Bebyggelsen kring Fridhems förskola består till mestadels av enfamiljshus. Byggnaden kom till startade det som idag är Fridhems förskola. Förskolan har under tid genomgått flera renoveringar, den senaste år Då fick förskolan en tillbyggnad som ger plats för vagnar och en gemensam lokal som förskolan kallar för Gläntan. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans tre arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats avseende Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Från läsåret 2012/2013 har även skollagens krav på ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete förts in i kriterierna. De utvärderingsmetoder som förskolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, till föräldrar och till personal. Av förskolans 35 barn över tre år har 34 svarat (97 procent). Alla barnens föräldrar (en förälder/barn) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 49 föräldrar av totalt 57 vilket innebär 86 procent svarsfrekvens. Av förskolans tio personal har åtta svarat (80 procent). Vi har tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat en och en halv dag på förskolan. Vi har deltagit i verksamheten vid alla avdelningar och intervjuat grupper av personal och föräldrar samt ledningen. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. 2

4 Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Avdelning/arbetslag Kvalitetsområde Skogen Sången Sagan Självvärderin g förskolechef Extern värdering granskare A. Utveckling och lärande B. Trygghet och trivsel C. Barns delaktighet i lärprocessen D. Arbetssätt och pedagogroll E. Föräldrainflytande F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Verksamhetens kvalitet inom elva områden A. Utveckling och lärande På Fridhems förskola möts vi med värme, nyfikenhet och glädje från både barn och personal. Lokalerna är öppna, ljusa och ändamålsenliga och förskolans gård är stor och variationsrik med vacker natur. Lärandemiljön är öppen, innehållsrik och inbjudande (steg 1). Miljöerna anpassas utifrån barnens behov och intressen och vi kan se en stor variationsrikedom i dessa, med mycket och tillgängligt material som lockar till lek, utforskande och kreativitet. Vi ser mycket kompetenta pedagoger som möter barnen med stor lyhördhet och engagemang. Den skapande och gestaltande leken genomsyrar verksamheten genom att barnen hela tiden uppmuntras att använda sig av och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten (steg 1). Handlingsplaner används för arbetet med barn i behov av särskilt stöd (steg 1). Dessa upprättas utifrån det aktuella barnets behov efter kartläggning tillsammans med specialpedagog, läkare eller annan 3

5 specialkompetens. Handlingsplanen används som grund för daglig pedagogisk planering och följs upp kontinuerligt för att leda barnets utveckling vidare. Förskolan har metoder för att följa upp och dokumentera varje barns allsidiga utveckling och lärande (steg 2). På samtliga avdelningar ser vi barnens teckningar och dokumentationer från aktiviteter där barnens lärande tydligt är kopplat till målen i läroplanen. Bland annat ser vi flera olika tolkningar och perspektiv av förskolans Mammy Wata-tema. Mammy Wata är en saga om en sjöjungfru, vilken blev utgångspunkt för förskolans temaarbete efter att barnen visat stort intresse för just den sagan. Förskolan dokumenterar barnens lärande och utveckling bland annat med hjälp av reflektionsprotokoll, kamera, lärplatta, teckningar, processväggar och Tidig registrering av språket, TRAS. I barnenkäten på frågan Jag får ofta visa vad jag lär mig svarar 91 procent att det stämmer helt och 9 procent att det stämmer. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan (steg 2). I ett dokument om mål- och ansvarsbeskrivning ser vi att det står tydligt formulerat, att det är förskollärarens ansvar att planera verksamheten och att planeringen genomförs och utvärderas utifrån fastställda nationella mål. Planerings- och reflektionstid fördelas i arbetslaget utifrån kompetens, uppdrag och ansvar, vilket innebär att förskollärare har mer planeringstid i veckan än barnskötare. Förskollärarna ansvarar för och genomför utvecklingssamtal. I förskolans verksamhetsbeskrivning ser vi att förskolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens (steg 2). Förskolan samarbetar till exempel med specialpedagog som bland annat ger utbildning och stöd genom handledning och konsultation. Förskolan samarbetar även med psykolog, social och fritidsförvaltningen, Pedagogiskt resurscentrum, BVC (barnavårdscentralen) och landstinget. Genom att barnen uppmuntras att använda sig av och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom drama, musik, skapande och rörelse, ges barnen möjlighet att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. På så sätt stimuleras barnen och utmanas i sin sociala utveckling (steg 3). Pedagogerna stödjer och vägleder barnen, bland annat genom att uppmuntra barnen att uttrycka sig med ord vid konflikter och genom att själva vara goda förebilder. Förskolan använder sig även av boksamtal och delar in barnen i mindre grupper. I föräldraenkäten instämmer 90 procent av föräldrarna helt eller till stor del i påståendet Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn. Vid varje reflektions- och planeringsmöte i form av veckomöte, avdelningsmöte eller arbetsplatsträff, planerar förskolan och följer upp och utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande (steg 3). Pedagogerna använder reflektionsprotokoll och andra dokumentationer som underlag, och handlingsplaner upprättas vid behov. Utvecklingssamtal sker minst en gång per läsår. I förskolans arbetsplan görs årliga nulägesanalyser och utvärderingar för att se över hur förskolan har arbetat under året och för att planera framtida förbättringar i verksamheten. Förskolan har fyra kvalitetsdagar per år. 4

6 Föräldraenkätenkät helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 9. I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och kommunikation 10. I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik och naturvetenskap 59 % 23 % 6 % - 12 % 55 % 29 % 8 % - 8 % Personalenkät helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 10. Vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer 11. Vår förskola har fokus på matematik och naturvetenskap i arbetet med barnens lärande Utifrån svaren i såväl personal- som föräldraenkäten ser vi att förskolan arbetar aktivt med språk- och kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik (steg 3). I föräldraintervjun berättar föräldrarna att de kan se att förskolan bygger in matematik i leken och att de hemma märker av barnens intresse och förmåga att använda sig av matematiska begrepp i vardagen. De berättar också att pedagogerna är skickliga på att involvera barnens intressen naturligt i verksamheten, såväl spontant som planerat. De upplever att pedagogerna tillvaratar och utgår från barnens intressen och de kan se att förskolan utvecklar barnens förståelse för bland annat teknik, fysik och naturvetenskap. Detta styrks även genom förskolans väggdokumentationer, som bland annat synliggör experiment kring vatten, kretslopp, insekter och blommor. Vi ser dessutom olika stapeldiagram och ett medvetet urval av material som uppmuntrar barnen att utforska färger, former, antal och mönster. I lärandemiljön finns även mycket naturmaterial, träklossar, kartong, toalettrullar, ljusbord med inspirationsbilder och material som uppmuntrar till kreativitet och utforskande av matematik, naturvetenskap och teknik. Under verksamhetsbesöket ser vi även exempel på språksamlingar med sånger och ramsor, där barnen medvetet delas in i mindre grupper för att skapa utrymme och goda förutsättningar för språk- och kommunikationsträning. Förskolan jobbar även medvetet med boksamtal och TRAS, dessutom arbetar de tematiskt för att väva samman alla läroplanens målområden. De har stort fokus på estetiska lärprocesser och arbetar medvetet och genomgående med den skapande och gestaltande leken, vilket ger barnen möjlighet att kommunicera och uttrycka sig i olika former. I förskolans övergripande verksamhetsmål ingår bland annat arbetet för att öka läsandet. Förskolan har en tydlig planering och strategi för detta och samtliga pedagoger deltar i språkcirkel under hösten. Vi ser tydligt att förskolan har fokus på språk och kommunikation i alla situationer (steg 4). En stor medvetenhet och kompetens finns hos personalen på Fridhems förskola. Det är drivande och engagerade pedagoger vi möter och samtalar med under intervjuer 5

7 och verksamhetsbesök. De berättar för oss hur miljöerna formas och omformas för att uppmuntra, utmana och utveckla barnens lärande, samt hur barnens intressen, behov och erfarenheter har styrt olika projekt i nya riktningar. Genom att vara medvetna och lyhörda medupptäckare i barnens lärprocesser, stimulerar och utmanar pedagogerna varje barns utveckling och lärande (steg 4). Olika former av dokumentation och utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling och lärande (steg 4). En ny metod har nyligen börjat tillämpas för att dokumentera och följa upp barnens utveckling och lärande, vilket innebär att förskolan idag använder lärplatta istället för barnens pärmar (portfolio) som arbetsverktyg. Varje barn har en mapp i lärplattan där fotografier som synliggör barnets lärande samlas för att användas till utvecklingssamtal, processväggar och andra former av dokumentationer. Pedagogerna använder även ett reflektionsprotokoll som underlag vid reflektioner med barnen eller andra pedagoger. Dessa reflektionsprotokoll bildar underlag för diskussion och utvärdering av hur förskolan stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande, samt för hur de ska gå vidare. Vi granskare anser att förskolan uppfyller alla kriterier upp till steg 4. Förskolan har en strategi och en handlingsplan för Grön flagg, vilket styrker att förskolan lägger stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor, som är ett kriterium på steg 5. Genom sitt genomgående sätt att arbeta med estetiska lärprocesser och genom pedagogernas medvetna och lyhörda förhållningssätt gentemot barnens intressen, behov och förmågor har förskolan även skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra, vilket också är ett av kriterierna på steg 5. För att uppfylla samtliga kriterier på steg 5 behövs ett större ansvarstagande för att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet. Detta görs till viss del på kvalitetsdagar, i arbetsplanen och genom Qualis kvalitetssäkring, men förskollärarna behöver i det dagliga arbetet dokumentera hur de systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, hur de analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och hur de utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. I självvärderingen har en avdelning placerat förskolan på steg 5, en avdelning på steg 6 och en avdelning samt förskolechef har värderat förskolan på steg 7. Vi anser att förskolan uppfyller alla kriterier upp till steg 4. Uppföljningar, utvärderingar och analyser av exempelvis reflektionsprotokoll och enkätresultat från barn och föräldrar behöver dokumenteras, struktureras och synliggöras för att förskolan ska nå steg 5 och högre. B. Trygghet och trivsel Vid vårt besök möts vi av barn som är sysselsatta med olika aktiviteter. Det råder ett påtagligt lugn. Pedagoger och barn har en samtalston och ett bemötande som inger respekt och förtroende. I påståendet Förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt svarar samtliga pedagoger att de instämmer helt. I barnenkäten svarar 97 procent att det stämmer helt eller stämmer i påståendet Jag tycker om att vara på förskolan. Förskolans fysiska miljö upplevs som trygg och säker (steg 1). I den skriftliga redovisningen tar vi del av att 6

8 förskolan har en individanpassad inskolning. I samband med denna inbjuds föräldrarna till ett informationsmöte. Förskolan har förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar en god introduktion i förskolan (steg 1). I intervjun med pedagogerna beskriver de hur de intervjuar barnen. Resultatet av dessa blir en handlingsplan om ett barn känner otrygghet eller rädsla. Pedagogerna verkställer och dokumenterar områdena och är närvarande vid dessa. Vi kan läsa i det inlämnade materialet att förskolan tagit fram handlingsplan för bland annat krisstöd men också för utevistelsen och utflykter. Vid vårt besök ser vi att barnen har olikfärgade västar utifrån vilken avdelning de går på. Förskolan har dokumenterade säkerhetsrutiner (steg 1). Vid vårt verksamhetsbesök tar vi del av pedagogernas bemötande gentemot barn och föräldrar. Bemötande och förhållningssätt ligger till grund för förskolans värdegrundsarbete. Förskolan arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel (steg 2). Vi får i det inlämnade materialet ta del av planen för Fridhems förskola. Här finns tydliga riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas, vem som är ansvarig, hur och när det ska utvärderas, främjande insatser med mera. Förskolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2). Pedagogerna har i många år arbetat med genusfrågor och förhållningssätt. Värdegrundsfrågorna och hur arbetet med dessa ska implementeras i verksamheten, är väl förankrat hos samtliga pedagoger. I enkäten med personalen instämmer samtliga åtta helt i påståendet I vår förskola har vi enats om gemensamma normer. Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och bemötande som genomsyrar hela verksamheten (steg 2). Vid vårt besök möter vi positiva och engagerade pedagoger. Barnen är hela tiden i deras fokus och de är lyhörda för barnens tankar och önskemål. Då vi deltar i deras aktiviteter ser vi hur pedagogerna interagerar med barnen. De är påtagligt närvarande och glädjen och intresset är genuint. Av svaren i barnenkäten kan vi läsa att barnen trivs på förskolan och att de har roligt när de leker med de andra barnen. Föräldrarna bekräftar i påståendet Personalen engagerar sig i mitt barn, att de till 85 procent instämmer helt eller instämmer till stor del. Vi kan också via enkäterna se att 96 procent av föräldrarna anser att deras barn trivs på förskolan. Detta är kopplat till enkätsvaren från personalen där sju instämmer helt och till stor del kring påståendet Jag trivs på min arbetsplats. Engagemang präglar förskolan (steg 3). Vi möts av pedagoger som reflekterar kring sitt bemötande. De har också kontinuerliga diskussioner kring värdegrunden och sitt förhållningssätt. Detta synliggörs vid vårt besök då pedagogerna visar respekt för varandra och gentemot barnen. Förhållandet inom personalgruppen samt mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3). Förskolan mäter och följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet (steg 3). Detta görs i form av föräldraoch barnenkäter och barnintervjuer som följs upp vid utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar, kvalitetsdagar samt vid uppföljningen av planen mot diskriminering och kränkande behandling. I barnenkäten tar vi del av att barnen till 100 procent tycker de är en bra kompis. De svarar också att de har någon att leka med då 97 procent anser att det stämmer helt och 3 procent att det stämmer. 7

9 Förskolan har förankrade metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 4). Pedagogerna berättar vid intervjun att de har trygghetsvandringar på gården tillsammans med barnen. Barnen får vid dessa visa var de tycker det är otryggt eller obehagligt att vara. Utifrån dessa resultat har som en åtgärd blivit att pedagogerna har borrat hål i kåtan för att få in mer ljus samt öppnat upp ännu en ingång. I den skriftliga redovisningen tar vi del av förskolans värdegrund. Där finner vi att Fridhems förskola ska vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna glädje och där ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Värdegrunden är väl förankrad hos samtliga pedagoger och de för en kontinuerlig dialog kring hur de dokumenterar samt utvärderar och utvecklar sitt bemötande. I föräldraenkäten i påståendet Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling svarar 85 procent att det instämmer helt eller till stor del. Förskolan har en dokumenterad gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet (steg 4). Pedagogerna arbetar med att barnen får ta del av vad det innebär att respektera allas lika värde. Varje individ äger rättighet utifrån att säga sin åsikt och att se varandras olikheter som en tillgång. Förskolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). Förskolan arbetar utifrån förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde (steg 5). Fridhems förskola använder sig av den för förskolan förankrade värdegrunden. Vi tar del av detta vid vårt verksamhetsbesök i form av bemötande då pedagogerna är goda förebilder. Detta blir tydligt vid vårt verksamhetsbesök när vi tar del av dramatiseringen av Mamy Wata. Barnen får reflektera kring hur de ska göra med det onda monstret och pedagogerna kopplar dialogen med frågeställningar i form av Hur har är vi bestämt att vi ska vara mot varandra? Vilka regler har vi? Barnen ger olika lösningar utifrån sina erfarenheter och vilka regler de varit delaktiga i att ta fram. Plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas, följs upp och diskuteras kontinuerligt av pedagogerna. Förskolan använder sig av enkäter till föräldrar, barn och pedagoger. Resultaten av enkäterna får föräldrarna ta del av vid utvecklingssamtalet. I personalenkäten svarar fem pedagoger instämmer helt och tre pedagoger till stor del i påståendet Vi vuxna reagerar mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt (steg 5). I den skriftliga redovisningen kan vi läsa att pedagogerna intervjuar barnen kring sitt likabehandlingsarbete. Vid uppkomna situationer lyfts frågor enskilt eller i grupp. Vid vårt besök tar vi del av litteratur som kopplas till ämnet samt att förskolan har handlingsplan för krisstöd. Pedagogerna på Fridhems förskola har reflekterat och analyserat kring sitt arbetsätt utifrån ett genusperspektiv. De har utmanat sig själva genom att ställa frågor kring hur de bemöter pojkar och flickor samt hur förskolans miljö ser ut. Resultatet av detta är att förskolan utifrån forskningsbaserad utbildning, har som metod att möblera miljön utifrån ett genusperspektiv, där de ser varje barns som individ oavsett kön. I intervjun med föräldrar berättar de att de medvetet valt förskolan för dess genuspedagogik. Vid vårt besök ser vi hur pedagogerna använder sig av drama som metod, där barnen ges utrymme för frågeställningar som är kopplat till Mama 8

10 Wata. Varje barn ges utrymme att reflektera över etiska dilemman och livsfrågor i vardagen (steg 6). Pedagogerna har en systematik kring beprövad erfarenhet då de vid arbetsplatsträffar och reflektionsmöten visar på dokumentation kring hur de arbetar med detta. Det är av stor vikt för pedagoger och förskolechef att den kompetensutveckling de väljer är forskningsbaserad. Pedagogerna läser också artiklar, även de med förankring till forskning. Upprättandet av Plan mot diskriminering och kränkande behandling sker varje år. Inkludering är ett verksamhetsmål som är baserat på forskning. I det inlämnade materialet läser vi vilka forskningsrapporter och forskningsbaserad litteratur som förskolan tar del av. Via litteraturstudier med uppföljande diskussioner samt via föreläsningar av bland annat Margareta Öhman, Elisabeth Doverberg, Niklas Pramling, Ingrid Pramling-Doverberg och Bente Svenning, söker förskolan nya infallsvinklar i sitt värdegrunds- arbete. Pedagoger och förskolechef deltar kontinuerligt på förskolekonferenser och vid föreläsningar. I intervjun med föräldrarna bekräftar de att förskolan arbete med trygghet och trivsel är väl förankrat. De känner att pedagogerna tar dem på allvar och om de framför något så tar pedagogerna tag i det. De uttrycker också att de har en stor tillit till pedagogerna och att dessa har barnens bästa i fokus. Förskolan bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbetet med koppling till forskningsrön och beprövad erfarenhet vilket avspeglas i förskolans arbetsmaterial och lokala dokument (steg 7). I självvärderingen placerar en avdelning förskolan på steg 5, en på steg 6 och en avdelning samt ledningen på steg 7. Vi bedömer att förskolan når på steg 7. Förskolan har en systematik kring sitt arbete och tar aktivt del av forskningsrön. Detta är ett arbetssätt som omfattas av samtliga pedagoger och blir tydligt för föräldrar och i det dagliga arbetet. C. Barns delaktighet i lärprocessen Lärandemiljön på Fridhem är anpassad och föränderlig utifrån den aktuella barngruppen. Det är barnens intresse, förmågor och behov som präglar den pedagogiska verksamhetens utformning (steg 1). Materialet är tillgängligt, synligt och uppmuntrar barnen till självständighet, vilket gör att lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet (steg 1). Klimatet är öppet och tillåtande med närvarande och lyhörda pedagoger som nyfiket följer och deltar i barnens utforskande samt i leken och i barnens reflektioner. Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande (steg 2). Vårdnadshavarna säger i intervjun att det är barnens intressen och önskemål som utgör grunden för den pedagogiska verksamheten. De har ofta uppmärksammat att pedagogerna låter barnen ägna sig åt det som de är upptagna av och att verksamheten anpassas efter det. I barnenkäten har samtliga svarat att det stämmer eller stämmer helt, att de ofta får välja vad de vill göra. Pedagogerna på Fridhems förskola arbetar aktivt med reflektionsprotokoll, processväggar och dokumentationer såsom film, fotografier, collage och teckningar. Genom arbetet med dessa dokumentationer, enkäter och reflektioner tillsammans med barnen, följer pedagogerna upp arbetet med barnens delaktighet (steg 2). 9

11 Pedagogerna använder främst lärplattan som arbetsverktyg vid dokumentation och i den har varje barn har en egen mapp som fylls med dokumentation inför utvecklingssamtalet. Detta bidrar till att varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnet och föräldrarna (steg 3). Dokumentationerna ska enligt förskolans underlag för utvecklingssamtal utgöra en nyanserad och rik bild av barnets utveckling och lärande utifrån läroplanens uppdrag och mål för verksamheten. Vi kan se en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande (steg 3). Detta bekräftas i såväl föräldraenkät som i personalenkät. 94 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att utvecklingssamtalet bygger på dokumentationen av det egna barnets utveckling och lärande. Personalenkät helt till stor del Inställer till viss del inte alls Vet ej 6. Barnen är delaktiga i lärprocessen Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens utveckling och lärande 6 2 Förskolan genomför årliga enkäter och intervjuer med barnen, vilket ger barnen möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet (steg 3). Ibland är barnen själva med och fotograferar eller på annat sätt dokumenterar sitt lärande. Vi ser i dokumentationerna att pedagogerna följer barnens resonemang och att barnen utmanas vidare i sitt lärande genom många nyfikenhetsfrågor och reflekterande dialoger. I och med detta, och med stöd av reflektionsprotokollen, stimuleras varje barn att reflektera över sitt lärande (steg 4). Under vårt verksamhetsbesök får vi exempel på hur barnen ivrigt samlas runt lärplattan för att titta på ett filmklipp från en tidigare aktivitet. Tillsammans med pedagogen reflekterar barnen kring vad de har gjort och hur de ska gå vidare. Förskolan arbetar tematiskt kring sagan Mammy Wata, men arbetet kring detta ser olika ut på förskolan beroende på barnens ålder och intressen. Den skapande och gestaltande leken, som förskolan arbetar medvetet och genomgående med, skapar mycket stora möjligheter för barnen att ha inflytande över hur arbetet fortgår. Pedagogerna berättar om flera projekt, som fått nya riktningar efter barnens intressen, behov och erfarenheter. Utifrån dessa har miljö och materialet hela tiden anpassats för att finnas tillgängligt för den aktuella barngruppen. Pedagogerna observerar barnens lärprocesser kontinuerligt och dokumenterar dessa med stöd av reflektionsprotokoll. Vi kan se att barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll (steg 4). I den skriftliga redovisningen tar vi del av att pedagogerna reflekterar tillsammans med barnen i projektet och i vardagen samt att pedagogerna ställer öppna frågor. Hur detta går till tar vi del av vid vårt besök. Barnen ges vid den dagliga verksamheten utrymme för reflektion samt att de får återberätta vad de lärt sig (steg 5). Förskolan har som ett förbättringsområde att upprätta gemensamma metoder för att systematisera och säkerställa att varje barn är delaktiga i dokumentationen av sitt lärande, vilket också krävs för steg 5. 10

12 I självvärderingen har en avdelning placerat förskolan på steg 5, två avdelningar på steg 6 och förskolechefen på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 4 för att varje barns stimuleras att reflektera över sitt lärande, samt att barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. När varje barn blir delaktigt i dokumentationen av sitt lärande når förskolan steg 5. D. Arbetssätt och pedagogroll På samtliga avdelningar ser vi att barnen kan välja utifrån ett rikt utbud av material. Då förskolan har barn 1-5 år på samtliga avdelningar, är en del av materialet placerat utifrån en säkerhetsaspekt. Materialet finns tillgängligt för barnen (steg 1). Vid vårt besök ser vi hur barnen väljer aktivitet utifrån intresse och mognad. Dokumentationen är i barnens nivå och ger dem inspiration vid till exempel olika bygg- och konstruktionsmaterial. Pedagogerna är lyhörda för barnens önskemål och är delaktiga i deras lek och ger barnen resurser för att vidareutveckla denna. Deras arbetsätt varieras också då det gäller de planerade aktiviteterna och de spontana aktiviteterna som barnen initierar. Leken ligger till grund för barnens lärande (steg 1). Arbetsätt och pedagogroll präglas av variation och flexibilitet (steg 1). Vi ser hur förskolan har skapat en mångfald av material för barnen att välja emellan. Pedagogerna är inspirerande och ger barnen möjlighet utforska nya lösningar och därmed få nya erfarenheter. Kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande (steg 2). I den skriftliga redovisningen kan vi läsa att pedagogerna skapar en tillitsfull relation med barnen så att de känner sig trygga. Vi ser hur pedagogerna samspelar med barnen och att detta arbetssätt är väl förankrat. I påståendet Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar varje barns utveckling och lärande instämmer sex pedagoger helt och två instämmer till stor del. Pedagogerna stimulerar och utmanar barnen i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga (steg 2). Pedagogerna dokumenterar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer (steg 2). Detta sker i form av reflektionsprotokoll och dokumentationsprotokoll. Dessa följs upp och utvärderas samt ger pedagogerna underlag för att planera verksamheten vidare. Detta sker på såväl egen reflektionstid som vid avdelningens gemensamma reflektion. Vi ser vid vårt besök att barnen är aktiva och att de uttrycker att de har roligt samt att de lär sig på förskolan. Verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn (steg 3). Barnen uppmuntras till många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik samt dans och drama (steg 3). Vid vårt besök ser vi att barnen på Fridhems förskola får ta del av samtliga uttrycksformer. Pedagogerna är lyhörda för barnens önskemål och ger barnen utmaningar i form av tillföra nytt material och nyfikenhetsfrågor. I den skriftliga redovisningen kan vi läsa att pedagogerna utvärderar på avdelningsmötet en gång per vecka. Pedagogerna reflekterar då kring dokumentationer och hur de ska arbeta vidare. Vi tar del av denna dokumentation i det inlämnade materialet. I enkätsvaren om påståendet Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslaget instämmer sju pedagoger helt och en instämmer till stor del. Arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslagen (steg 3). 11

13 I den skriftliga redovisningen kan vi läsa att barnen är förebilder för varandra och att pedagogerna utmanar och uppmuntrar barnen att prova olika lösningar. Vi tar del av detta vid vårt besök, då de yngre barnen vid en sångsamling med gester och kroppsspråk, hjälper sin kompis att komma på vilken sång som föremålet ska symbolisera. Dessutom får vi ta del av hur ett av barnen lär pedagogerna och de andra barnen en visa om veckodagarna. Detta för att göra barnen delaktiga så att förståelsen ökar. Då Fridhems förskola har barn 1-5 år så arbetar pedagogerna medvetet utifrån att stor hjälper liten. Pedagogerna utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna och andras problem (steg 4). Pedagogerna använder sig av bilder, film, den pedagogiska dokumentationen, reflektionsprotokoll samt observationer. Dessa finner vi verifierade i det inlämnade materialet. Pedagogerna använder gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten (steg 4). Reflektionerna ger pedagogerna möjlighet att synliggöra var de är idag och hur de ska gå vidare. Resultat och analys av utvärderingarna ger pedagogerna en insikt kring verksamheten och hur den ska utvecklas. Utvärderingarna bidrar till undervisningens och den pedagogiska verksamhetens utveckling (steg 4). Pedagogerna arbetar aktivt utifrån förskolans värdegrund och genustänk. Detta arbetsätt genomsyrar hela verksamheten. Pedagogerna reflekterar kontinuerligt kring förskolans lärmiljöer. Detta görs utifrån ett lärande- och utvecklingsperspektiv där pedagogerna har observationer som underlag. Pedagogerna ger vid samtal ute på avdelningarna en bild av hur de ser barnen som kompetenta och att barnen ges ansvar utifrån sin förmåga. Utifrån temat med Mama Wata är barnen de som driver detta framåt i form av att de ger respons genom att se det senaste dramat på en lärplatta. Pedagogerna är med detta förhållningssätt medforskare och låter barnens nyfikenhet och kompetens leda till att barnens självkänsla stärks. Vid vårt besök tar vi del av den atmosfär som genomsyras av pedagoger som har en kontinuitet kring dialog och reflektion vad det gäller en samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling som präglar pedagogernas arbete med barnens lärande (steg 5). Vid pedagogernas avdelningsmöten analyserar de kring de senaste dokumentationerna. Utifrån dessa dokumentationer reflekterar arbetslaget utifrån varje barns utveckling samt sin egen roll i lärande processen. I intervjun med pedagog får vi ta del av att de videofilmar varandra för att ha som underlag när de analyserar. Detta genomförs i största del muntligt. Pedagogerna reflekterar, analyserar och utvecklar regelbundet över sin egen roll i relation till barnens utveckling och lärande (steg 5). I den skriftliga redovisningen tar vi del av att förskolan använder sig av reflektionsmöten. Dels pedagogerna emellan och vid förskollärarträffar. Olika arbetssätt och arbetsformer utvärderas och jämförs med varandra för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt för såväl barngruppen som varje barn (steg 5). Vi saknar dock en tydlig progression i arbetet kring varje barns dokumentation, vilket gör att förskolan idag inte helt uppfyller steg 6. I självvärderingen placerar en avdelning förskolan på steg 5, en avdelning placerar den på steg 6 och en avdelning samt förskolechefen på steg 7. Vi granskare placerar förskolan på steg 5. För 12

14 att nå steg 6 måste pedagogerna utveckla och synliggöra en tydlig progression i dokumentationen för varje barn. E. Föräldrainflytande I intervjun med föräldrarna uttrycker de stor tillit och förtroende till Fridhems förskola och dess pedagoger. Föräldrarna berättar att de slås av hur drivande och engagerade pedagogerna är. När vi ber föräldrarna att beskriva Fridhems förskola säger de att det är en jättemysig förskola med proffsig, varm och härlig personal som värnar om deras barns bästa. Det blir tydligt under intervjun att pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna (steg 1). Föräldrarna berättar också i intervjun att pedagogerna är mycket nyfikna, tillmötesgående och duktiga på att fånga barnens intressen och väva in dessa i verksamheten. Föräldrarna beskriver för oss hur förskolan arbetar med olika målområden och de uppmärksammar även att de har sett en förändring i förskolans arbete. De kan se att uppdraget blivit utökat, tydligare och mer skolförberedande. Föräldrarna känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs (steg 1). Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten (steg 2). I personalenkäten upplever sju av åtta pedagoger att i påståendet Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet, stämmer helt eller till stor del. Föräldrarna själva uttrycker i intervjun att de upplever pedagogerna som väldigt måna om att delge information om verksamheten och om att bjuda in dem på avdelningarna. De upplever att pedagogerna är intresserade av föräldrarnas tankar och synpunkter och att de ofta uppmuntras att fråga eller komma med förslag till verksamheten. Genom att skapa ett förtroendefullt klimat som är öppet och tillgängligt så följer pedagogerna upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten (steg 2). Föräldrarna erbjuds även att svara på enkäter, delta i forum för samråd, i utvecklingssamtal och ges därmed möjlighet att delta i kvalitetsarbetet (steg 2). Vid inskolningen, informationsmöten och utvecklingssamtalen samverkar förskolan med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande (steg 3). Enligt förskolans underlag för utvecklingssamtal ska utvecklingssamtalet ge en nyanserad och rik bild av barnets utveckling och lärande utifrån läroplanens uppdrag och mål för verksamheten. I föräldraintervjun uttrycker föräldrarna att de dessutom upplever en god och tät samverkan med förskolan i den dagliga dialogen och kontakten med pedagogerna. En gång per termin har förskolan forum för samråd med föräldrarna (steg 3). Föräldraenkätenkät helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 11. Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande 12. Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten 20 % 54 % 20 % 4 % 2 % 39 % 43 % 14 % 4 % - 13

15 I föräldraenkäten finns det en viss spridning i svaren på påståendet: Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande, men majoriteten upplever att de får påverka och vara delaktiga. I intervjun med föräldrarna framkommer det en viss osäkerhet kring beslutsprocesser och vi förstår att föräldrarna inte har en klar bild av hur organisationen fungerar och var olika åligganden och beslut kommer från. Vi uppfattar en önskan från föräldrarna under intervjun om ett synliggörande av beslutsprocesser och organisation, samt ett tydliggörande av mål och syfte. Dock uttrycker föräldrarna att förskolan har ett mycket öppet och tillgängligt klimat och att det alltid finns utrymme för deras frågor och funderingar. Förskolan efterfrågar föräldrarnas tankar och ger dem oftast god respons och har som målsättning att på utvecklingssamtal och föräldramöten utgå från det som togs upp senast. Förskolan följer upp föräldrarnas inflytande (steg 3). För att uppnå steg 4 behöver förskolans metoder för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling utvärderas och utvecklas kontinuerligt, vilket vi inte kan uppfatta att det sker idag. I självärderingen placerar två avdelningar förskolan på steg 5 och en avdelning samt förskolechefen på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 3 för att förskolan följer upp föräldrars inflytande. För att nå steg 4 behöver förskolan utveckla metoderna för att öka föräldrarnas möjligheter att vara delaktiga i barnens utveckling. F. Organisation Förskolans organisation har en tydlig struktur (steg 1). Fridhems förskola har 56 barn fördelade på tre avdelningar med barn i ålder 1-5 år. Barnen delas in utifrån ålder, utveckling och förskolans tema. På förskolan arbetar sju förskollärare, två barnskötare och en resurs/barnskötare. I påståendet Mitt arbetslag fungerar väl svarar fyra instämmer helt, två instämmer till stor del och två instämmer till viss del. Förskolan har en kvalitetsgrupp, där pedagoger från samtliga avdelningar finns representerade. Gruppen leds av förskolechefen. I den skriftliga redovisningen tar vi del av att förskolan arbetar utifrån de nationella styrdokumenten samt med kommunens fokusområden som innebär ökad läsning, entreprenöriellt lärande samt inkludering. Personalen har olika ansvarsområden. I påståendet I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter instämmer tre pedagoger helt, fyra instämmer till stor del och en instämmer till viss del. Det finns en ansvarsfördelning i personalgruppen för krishantering, inköp och utemiljön. Förskolan har också kontinuerliga möten där det upprättas handlingsplaner för uppsikt på gården, krishantering, hot och våld samt en plan för utrymning. Avdelningsmöten sker en gång per vecka, veckomöten en gång per vecka, arbetsplatsträffar en gång per månad samt samverkansgrupp två-tre gånger per halvår. I enkäten till föräldrarna instämmer 72 procent helt eller till stor del i påståendet Förskolan har en väl fungerande organisation. På samma fråga till personalen instämmer två pedagoger helt och sex instämmer till stor del. Förskolan är organiserad i grupper utifrån barnens behov och intressen (steg 2). Personalbemanningen ses 14

16 över varje halvår. Förskolechefen för dialog med sina medarbetare vid arbetsplatsträffar, på kvalitetsdagar, i kvalitetsgrupp och vid medarbetarsamtal. Förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation (steg 2). Fridhems förskola har avdelningsmöte där pedagoger från respektive avdelning ingår. Vid arbetsplatsträffar ingår all personal samt förskolechef vid ett tillfälle i månaden. Förskolan har husmöten en gång per vecka. Då närvarar en pedagog per avdelning och denna pedagog har mandat att fatta beslut. Dessa kan innebära hur förskolan ska fördela sin bemanning, hur de ekonomiska resurserna ska fördelas samt inköp med mera. Vidare har förskolan samverkansmöten två till tre gånger per halvår. Vid dessa närvarar förskolechef, fackliga representanter samt skyddsombud. Detta framgår av den skriftliga redovisningen. Förskolan har ett välfungerande beslutssystem (steg 3). Fridhems förskola har förskolechef, förskollärare, barnskötare, fackliga företrädare, skyddsombud, kvalitetsgrupp, matematikpilot, språkstödjare samt en musikpedagog. Förskolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3). Förskolan har tagit fram tidsramar för medarbetarnas tid vid reflektionsmötena. De för också dialog i mindre grupper för att ge samtliga pedagoger möjlighet att komma till tals. Förskolechefen har en tydlig struktur och kontinuitet kring hur dessa möten genomförs samt att det förs protokoll och minnesanteckningar. Förskolan har också tagit fram en struktur för avdelningsmötena som vi tar del av i den inlämnade materialet. I påståendet Förskolan har en bra mötesstruktur instämmer två pedagoger helt och sex instämmer till stor del. Förskolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3). I den skriftliga redovisningen kan vi utläsa att förskolan planerar verksamheten utifrån sina styrdokument och de nationella målen. De har också kommunens mål, sina verksamhetsmål samt barnen intresse i fokus. Pedagogerna reflekterar i sina arbetslag och utifrån dessa ser de över hur de kan fördela sina resurser mellan avdelningarna. Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet (steg 4). Förskolan använder sig av arbetsplatsträffar, samverkansmöten, personalenkäten och av kvalitetsdagar. Analys används regelbudet vid varje reflektionstillfälle för att befästa att förskolan kontinuerligt utvärderar sin organisation och mötesstruktur (steg 4). Vi tar del av detta i den skriftliga redovisningen och under verksamhetsbesöket, som visar att pedagogerna använder sig av pedagogisk dokumentation i form av reflektionsprotokoll och reflektionsväggar på förskolan. Fridhems förskola använder sig av pedagogisk dokumentation, reflektionsprotokoll, TRAS och aktuella åtgärdsprogram. Pedagogerna har kunskap om barns utveckling och lärande som de återkopplar till styrdokumenten. Pedagogerna har utifrån observationer och reflektioner stor kännedom om barnen och anpassar verksamheten så att barnens intressen och behov styr. Pedagogerna ger också en bild av att alla barn är allas ansvar och delger varandra barnens framsteg. Detta blir synligt vid vårt verksamhetsbesök. I intervjun med kvalitetsgruppen tar vi del av att detta följs upp vid medarbetarsamtalen. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje barns utveckling och lärande (steg 5). I den skriftliga redovisningen kan vi läsa att arbetsuppgifter fördelas utifrån kunskap, kompetens, befattning, intresse och planeringstid. I intervjun med personalen berättar de att deras ansvarområden är självvalda. De har till exempel 15

17 nätverksträffar i matematik, drama med flera andra områden. Efter dessa träffar förmedlar pedagogerna erfarenheter sig sinsemellan samt hela förskolan vid arbetsplatsträffar, reflektionsmöte och avdelningsmöten. Vi tar också del av hur personalen delat upp de praktiska uppgifterna på förskolan i det inlämnade materialet i form av en ansvarslista. Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter (steg 5). Vi tar del av att grovplanering ligger till grund för verksamheten, men att förskolans pedagoger har barnens behov och intressen i fokus och anpassar verksamheten utifrån dessa. Pedagogerna på förskolan planerar medvetet sin fortbildning och kompetensutveckling utifrån sitt uppdrag. Fridhems förskola har kontinuerliga möten kring uppföljning, utvärdering och utveckling. Vid reflektionsmötena har de en stående fråga: Hur går vi vidare? I personalenkäten instämmer tre pedagoger helt och fem instämmer till stor del i påståendet Förskolan har en väl fungerande organisation. I intervjun med personalen beskriver de att styrdokumenten och arbetsplanen är i fokus och kopplas ständigt till det nationella uppdraget. Förskolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag(steg 6). Tabell 2: Sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation Fridhems förskola år 2013 Genomsnitt i Hudiksvalls kommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt SKL*/Skolverket Total sjukfrånvaro per år 1,0 % 7,8 % 5,9 % *Sveriges Kommuner och Landsting Tabell 3: Antal inskrivna barn per årsarbetare, andel barn 0-3 år Kvalitetsområde Organisation Fridhems förskola år 2013 Genomsnitt i Hudiksvalls kommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt Skolverket Andel barn 0-3 år 55 % 54 % 55 % Antal inskrivna barn per årsarbetare 5,2 % 5,7 % 5,3 % I statistiken ovan ser vi att Fridhems förskola har en mycket låg sjukfrånvaro. Detta förklaras med att personalen trivs på sin arbetsplats. Sju av åtta pedagoger instämmer helt eller till stor del att de trivs på sin arbetsplats. Förskolan har lika många barn i ålder 0-3 år som övriga förskolor i Hudiksvall, men har färre barn inskrivna per årsarbetare. I självvärderingen placerar en avdelning förskolan på steg 6, två avdelningar samt förskolechefen placerar den på steg 7. Vi granskare placerar förskolan på steg 6. För att nå steg 7 behöver förskolan se över sitt system för utvärdering och hur denna ska dokumenteras systematiskt för att leda till ökad måluppfyllelse. 16

18 G. Styrning och ledarskap Förskolorna i Hudiksvalls kommun har alla påbörjat ett kvalitetsarbete genom Qualis kvalitetssäkringssystem, som används för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheternas kvalitet (steg 1). Lärande- och kulturförvaltningens verksamhetsidé är att barn, unga och vuxna ska känna jag vill, jag vågar, jag kan. Tillsammans har förskolorna i Hudiksvall tre prioriterade målområden under 2014: inkludering, entreprenöriellt lärande och öka läsningen. Förskolorna i kommunen arbetar även aktivt med naturvetenskap, teknik och miljöfrågor och Fridhems förskola har en handlingsplan med målet att förskolan ska bli miljöcertifierad. Certifieringsverktyget som används är Grön flagg. Ett av Fridhems övergripande verksamhetsmål är även att arbeta med dokumentation och reflektion för att utveckla verksamheten i samspel med barn, vårdnadshavare och pedagoger. Förskolan har egna prioriterade verksamhetsmål som utgår från de nationella målen (steg 1). Dessa är väl förankrade i verksamheten, i såväl enkäter som i intervjuer får vi bekräftat att både personal och föräldrar känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål (steg 1 och 2). I enkäterna svarar samtliga åtta pedagoger helt eller till stor del att förskolan har gemensamma mål som är tydliga, och 96 procent av föräldrarna bekräftar helt eller till stor del att de känner till förskolans mål. Förskolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål (steg 2). Målen finns dokumenterade bland annat i förskolans arbetsplan och verksamhetsbeskrivning. Utvärdering görs på kvalitetsdagar och diskussioner kring verksamhetsmålen förs kontinuerligt på arbetsplatsträffar och i arbetslagen. Förskolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer (steg 2). Detta kan vi se i verksamhetsbesöket genom att förskolans verksamhetsmål återspeglas i pedagogernas förhållningssätt och ledarskap. Pedagogerna är nyfikna mot barnen och på deras intressen och erfarenheter. Det råder ett öppet och välkomnande klimat på förskolan vilket vi tar del av vid vårt besök, det är drivande och engagerade pedagoger vi får möta och samtala med. Pedagogerna i intervjun uttrycker att förskolechefen är en mycket tillgänglig, engagerad och lyhörd ledare som är konkret och strukturerad. I resultatet från personalenkäten ser vi mycket höga värden i alla de påståenden som rör förskolans ledning, vilket även visar att förskolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet (steg 3). Personalenkät helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 17. Jag känner mig sedd och får återkoppling av ledningen 22. Förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap 23. Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling

19 I personalenkäten svarar dessutom samtliga pedagoger att de instämmer helt eller till stor del i att de kontinuerligt utvärderar den pedagogiska verksamheten. Förskolechefen ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen (steg 3). I organisationen finns inplanerad reflektions- och mötestid för att skapa förutsättningar för att uppföljningar, utvärderingar och utveckling av verksamheten sker kontinuerligt. Förskolan har även en årsklocka som de följer. Det finns fungerande mål och utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling (steg 4). Detta ser vi bland annat i förskolans arbetsplan och verksamhetsbeskrivning, men även genom de reflektionsprotokoll som pedagogerna arbetar med i den dagliga verksamheten. Förskolan har dessutom i arbetslagen och på kvalitetsdagar arbetat med Qualis kvalitetssäkringssystem sedan Förskolan har tydliga strategier för sina egna prioriterade verksamhetsmål. Det finns tydliga dagordningar och minnesanteckningar för möten liksom årsklocka och liknande strukturer som ger förutsättningar för ett ledarskap som är tydligt och strategiskt på alla nivåer (steg 4). Förskolechefen uppmuntrar pedagogerna att bepröva och analysera sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras (steg 4). Pedagogerna läser i studiecirklar, reflekterar i tvärgrupper och deltar i nätverk utifrån olika ansvarsområden. I intervjun berättar dessutom pedagogerna att förskolechefen fortlöpande uppdaterar och stimulerar sina medarbetare genom att bidra med forskning och litteratur samt erbjuda kompetensutveckling utifrån verksamhetsmålen. Genom uppmuntran, aktiva diskussioner och vägledning stimulerar förskolechefen till stor variation i arbetet med genomförandet av förskolans mål (steg 5). Personalen beskriver förskolechefen som mycket öppen och positiv med stor tilltro till sina medarbetare. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten (steg 5). I personalenkäten svarar samtliga pedagoger att de helt eller till stor del instämmer i påståendet I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget. Samtliga pedagoger instämmer helt i att de känner sig delaktiga i förskolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete (steg 5). Vi kan se att förskolechefen stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av förskolans mål och för att all personal är väl insatt i och känner sig delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. För att nå högre i Qualistrappan behöver förskolan arbeta med att mål och utvärderingar som ska utgöra grund för systematiska förbättringar, samt att utforma en långsiktig plan för kvalitetsutveckling som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisningen. I självvärderingen har en avdelning placerat förskolan på steg 5 och två avdelningar samt förskolechefen på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 5 med förbättringsmöjligheter enligt ovan. 18

20 H. Kommunikation Vid inskolningen lägger pedagogerna stor vikt att skapa ett ömsesidigt förtroende. Pedagoger och föräldrar bekräftar under intervjuerna att de lägger stor vikt vid den dagliga kontakten vid hämtning och lämning. Föräldrarna berättar också vid intervjun att - Den bästa informationen är den som vi får varje dag. Pedagogerna är duktiga på detta. Det ger oss en bild av vad barnen har varit delaktiga i och vi får därmed delta på avstånd. Förskolan skickar också ut månadsbrev och har informationstavlor i hallarna. Information ges också via mejl, internt nät och vid husmöten. Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov (steg 1). Föräldraenkätenkät helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 15. Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan 16. Förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet 63 % 33 % 4 % % 18 % 7 % 2 % 4 % På Hudiksvalls kommuns hemsida finns det möjlighet att lämna skriftliga klagomål. Förskolan har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen (steg 1). I den skriftliga redovisningen tar vi del av att förskolan använder sig av månadsbrev, veckoscheman i hallarna, vardagliga samtal, e-post, pedagogiska caféer samt tar emot studiebesök. Förskolechefen skriver till personalen i ett internt rum på intranätet. Pedagogerna har gemensam planeringstid för att utbyta erfarenheter och delge varandra information och kunskaper. Dessutom genomförs gemensamma arbetsplatsträffar med förskolor i samma område. Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter (steg 2). Personalen har överlämnandesamtal med personal från mottagande grundskola. Förskolan har också kontinuerligt, en gång per termin, träffar med pedagoger från grundskolan, där aktuella pedagogiska frågor diskuteras. Förskolan har etablerade rutiner för att samarbeta med berörda grundskolor (steg 2). Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn (steg 3). Detta följs upp vid den dagliga kontakten, vid utvecklingssamtal, i föräldrabrev och på föräldramöten. Pedagogerna följer även upp föräldraenkätens resultat. Vid intervjun med föräldrarna berättar de att de har ett högt förtroendekapital för personalen; de uttrycker, citat: Inget sopas under mattan. De berättar också att personalen återkopplar och att det finns utrymme för uppföljning. De är också eniga om att det finns dokumentation kring det enskilda barnet. Vid vårt besök blir det tydligt att personalen arbetat aktivt med att skapa ett tryggt och respektfull klimat. Bemötandet mellan personal-personal, personal-barn, personal-förälder visar på en professionellt arbetssätt som genomsyrar verksamheten. På påståendet i personalenkäten Vi som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation, instämmer fem pedagoger helt, två instämmer 19