Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Kålhagens förskola i Hudiksvall Granskning genomförd i april 2013 av Marie Delander Adnerhill och Carola Altin Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning av rapporten Kålhagens förskola Kålhagens förskola ligger centralt i Hudiksvalls stad med 85 barn förade på fem avningar. I förskolans lokaler bedrivs även natt- och helgomsorg. Förskolan leds av förskolechef Kristina Brolin med ansvar för ytterligare två förskolor på gångavstånd i närområdet. I sin första Qualisgranskning i april 2013 når förskolan 79 poäng och är därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem. Det finns ett väl utvecklat värdegrundsarbete och en gemensam vision som genomsyrar hela verksamheten och som omfattas av samtliga pedagoger. Förskolans inne- och utemiljö stimulerar till lek och lärande och barnen är trygga och tillitsfulla. Barnens aktighet är föremål för ett utvecklingsarbete men är redan idag av god kvalitet. Genom att utveckla den pedagogiska dokumentationen som förskolan arbetar med idag kommer barnen framöver att ges goda förutsättningar för en ökad aktighet i sitt lärande och i verksamheten. Lyssnande pedagoger har skapat en stimulerande lärmiljö, både inne och ute, och pedagogerna är utmanande samtalsledare med alla former av kommunikation i fokus. Barnens nyfikenhet och lust tas tillvara och utmanas av pedagogerna. Föräldrasamverkan och den dagliga dialogen med föräldrar är god medan däremot föräldrainflytandet har förbättringsmöjligheter. Förskolans organisation är genomgående tydlig och ändamålsenlig och stödjer verksamhetens uppdrag i alla ar. Förskolechefen utövar ett tydligt, strategiskt och framåtsyftande ledarskap som leder förskolan i ett utvecklingsarbete. Formerna för kommunikation är välutvecklade och förskolan använder sig av modern teknik. Pedagogerna har hög formell och personlig kompetens, resurserna hanteras ansvarsfullt på alla nivåer och ekonomin är sedan två år i balans. Förskolans image är god och har bibehållits över tid men behöver ytterligare och medvetna insatser för att även fortsättningsvis trygga tillgången på nya barn och föräldrar. Kålhagens förskola - en kort presentation Kålhagens förskola i Hudiksvalls kommun tillhör Lärenhet nord och leds av förskolechef Kristina Brolin och ligger centralt i ett villaområde med såväl närhet till centrum som till skog och hav. Förskolan med tre avningar byggdes 1979 och utökades med två avningar 2006 då två moduler byggdes ihop med den ursprungliga förskolan och består idag av fem avningar: Gurkan, Rödbetan och Moroten för barn i åldern 3-5 år och Tomaten och Paprikan för barn i åldern 1-3 år. Hösten 1994 flyttade förskolan Natt och Dag in till Kålhagens förskola. Det är en egen verksamhet som bedrivs i förskolans lokaler. Natt och Dag har öppet dygnet runt, året om och tar emot barn från 1-12 år även från andra förskolor och fritidshem som är i behov av omsorg kvällar, nätter och helger. Förskolan har två egna kokerskor som lagar näringsrik och vällagad kost. 1

3 Kålhagens förskola arbetar aktivt med naturvetenskap och teknik och har arbetat fram en gemensam vision, I arbete med teknik och naturvetenskap vill vi att barnen ska känna Jag vill, Jag vågar och Jag kan. Förskolan har en stor gård med motorikbana, cykelbana, snickarbod, teknikbod, trädgårdsland och olika lekredskap där barnen stimuleras till lust, nyfikenhet och lärande. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. De tre avningarna som arbetar med åldern 3-5 år har lämnat in en gemensam självvärdering. Så har även de två avningarna som arbetar med åldern 1-2 år gjort. Detta som ett led i ett förbättringsarbete mot en större samsyn och likvärdighet mellan avningarna och ett utvecklingsarbete med gemensamma lärmiljöer. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom kvalitetsområdena Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som förskolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, föräldrar och personal. Av förskolans 47 barn över tre år har 47 svarat (100 procent). Alla barnens föräldrar (en förälder/barn) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 76 föräldrar av totalt 80 vilket innebär 95 procents svarsfrekvens. Av förskolans 16 personal har 16 svarat (100 procent). Vi har tagit av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i förskolan. Vi har tagit i verksamheten vid alla avningar och intervjuat grupper av ledning, personal och föräldrar. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. 2

4 Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Självvärdering avningar Gurkan/Rödbetan/Moroten Paprikan/ Tomaten Självvärdering förskolechef Kvalitetsområde A. Utveckling och lärande B. Trygghet och trivsel C. Barns aktighet i lärprocessen D. Arbetssätt och pedagogroll E. Föräldrainflytande F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Extern värdering granskare Verksamhetens kvalitet inom elva områden Utveckling och lärande När vi stiger in på förskolan möts vi av nyfikna, glada och aktiva barn. Barnen är igång med olika aktiviteter innan det är dags för samling i mindre grupper. Lärandemiljön är öppen, innehållsrik och inbjudande (steg 1). Här finns såväl material som leksaker, spel, pussel som material att använda för utforskande och undersökande. Utifrån barnens behov och intressen är det framplockat synligt och tillgängligt. Förskolans vision, I arbete med teknik och naturvetenskap vill vi att barnen ska känna Jag vill, Jag vågar och Jag Kan, är synlig både som text på väggar och i väggdokumentationer som i hur miljön är organiserad och vilket material som erbjuds. Här finns rikligt med material, både inne och ute, som inbjuder till ett experimenterande och utforskande arbetssätt. Ute på gården finns en teknikbod där barnen ges möjlighet att arbeta med bygg och konstruktion i mindre grupper tillsammans med en pedagog. På en skylt intill boden står ett citat från ett av barnen, här inne bygger vi utan hammare och lim. Visionen har gett pedagogerna en gemensam värdegrund att stå på och de har tillsamman diskuterat fram vilka erfarenheter de vill att barnen ska få, vilka lärmiljöer som då behövs, vad gör vi som pedagoger och hur gör vi? Utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten (steg 1). Barnen vill gärna visa och berätta för oss om sina olika projekt. Ett barn berättar om hur hon planterat och nu väntar på om det blir något gott eller kanske bara något att titta på. Flera barn har gjort eller håller på att tillverka instrument, ett projekt där barnen har inspirerat varandra mellan avningarna. 3

5 Handlingsplaner används för arbetet med barn i behov av särskilt stöd (steg 1). Arbetslaget dokumenterar och tar kontakt med förskolechefen som ser till att barnen får de stöd de behöver. Till stöd finns även ett lärstödsteam. Metoder för att följa upp och dokumentera barnens allsidiga utveckling och lärande finns (steg 2). Pedagogerna använder sig av olika former av dokumentation som text, foton, bilder och teckningar. Barnens aktiviteter och lärande är synligt på väggar och i fotoramar som snurrar på alla avningarna. Dokumentationen över barnens lärande och utveckling sätts in i portfoliopärmar och här finns även barnens reflektioner över sitt lärande med. Barnen, även de allra yngsta, visar gärna sina portfoliopärmar för oss. En flicka pekar på en bild i pärmen, tar mig sedan i handen för att jag ska följa med och se det fysiskt, sedan leder hon mig tillbaka till pärmen pekar på en ny bild och tar mig ut på en ny rundtur. Detta bekräftar det en av pedagogerna berättar om under personalintervjun, hur de yngsta barnen med sitt kroppsspråk kan visa på sitt lärande. Om man stannar upp, lyssnar och låter barnen visa med hjälp av sitt kroppsspråk får man syn på mycket, säger pedagogen. Förskolan följer upp barnens språkutveckling genom TRAS, Tidig registrering av barns språkutveckling. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan (steg 2). Förskollärarna har reflektionstid en timme i veckan. Då träffas en förskollärare från varje avning för att följa upp och utvärdera arbetet. Detta tar de med sig till avningsmötet där avningen planerar tillsammans med utgångspunkt i reflektionen. Det är förskollärarna som håller i utvecklingssamtalen med föräldrarna. Kålhagens förskolas pedagoger, både förskollärare och barnskötare, har alla en mycket hög yrkeskompetens och de har en tydlig struktur i ansvarsförningen. Tillgång till specialpedagogisk kompetens finns (steg 2) och vid behov tar förskolan kontakt med lärstödteamet. Barnen stimuleras och utmanas i sin sociala utveckling (steg 3). I höstas förändrade man de tidigare 1-5 års avningar till tre avningar för 3-5 år och två avningar för 1-3 år för att bättre kunna utmana barnen i deras utveckling. Det har även bildats tvärgrupper mellan avningarna som Bästisgruppen där förskolans alla femåringar möts. Genom de närvarande, uppmuntrande och utmanande pedagogerna ges barnen stöd i sin sociala utveckling. Visionen, Jag Vill, Jag Vågar och Jag Kan, är ett levande verktyg som alla pedagoger använder sig av för att stötta barnen i samspel med andra. Pedagogerna arbetar aktivt med lärmiljön för att skapa relationer i mötesplatser. Tillsammans med de äldre barnen läser de kompisböcker vilket är en serie med tio små berättelser om Kanin och Igelkotts vardag, om två vänner som ibland kan bli ovänner. Böckerna diskuteras sedan och på en av avningarna har man tillsammans med barnen byggt upp en kompissol om hur man är en bra kompis. Förskolan arbetar aktivt med språk- och kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik (steg 3). Pedagogerna berättar under personalintervjun att de lägger stor vikt vid den dagliga dialogen och samspelet med varje barn. För att uppnå detta as barngruppen i mindre grupper under en stor av dagen. Vi får lyssna till flera utmanande samtal mellan pedagog och barn under vårt besök och ser närvarande och lyhörda pedagoger som inte bara utmanar barnen i mer styrda aktiviteter utan även i de vardagliga aktiviteterna som påklädning och vid matbordet. Pedagogerna visar på ett stort intresse för barnens lärande och detta bekräftas även av barnenkäten. 4

6 Frågor i barnenkät Stämmer helt Stämmer Stämmer inte alls Jag får ofta visa vad jag lär mig 78,7 % 19,1 % 2,1 % Vi kan se av enkäten att i stort sett alla barnen upplever att de får visa var de lärt sig. Förutom den dagliga dialogen har förskolan språksamlingar där de arbetar med Före Bornholmsmolen, vilket är ett material för språklekar i förskolan, sagolådor, flanosagor och TRAS, tidig registrering av språkutveckling. De har en stor skatt av ramsor och läser passande ramsor inför olika tillfällen. Arbetet med matematik är synlig på hela förskolan och pedagogerna använder sig av matematiska begrepp vid dukning, påklädning och vid samlingar. Vid en fruktpaus diskuterades hel och halv, hur många bananpengar blir det på en halv banan och blir det dubbelt så många bananpengar på en hel banan? En förälder berättar under föräldraintervjun att personalen är duktig på att ta fram det barnen kan, att det plockar upp lärandet i vardagen. Förskolans vision utgår från arbetet med naturvetenskap och teknik och de samarbetar med Mulle Meck och arbetar med NTA lådor. NTA lådorna, naturvetenskap och teknik för alla, innehåller ett komplett experimentmaterial inom olika teman som luft eller vatten. De har byggt upp en teknikbod som barnen nu är aktiga i att utveckla. När vi samtalar med föräldrarna berättar de att pedagogerna är bra på att visa vad barnen gjort och att de berättar vad barnen varit med om. Föräldrarna berättar om att barnen sjunger hemma och säger ramsor och att de gärna vill testa experiment hemma också. Frågor i föräldraenkätenkät Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och kommunikation I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik och naturvetenskap helt till stor till viss inte alls Vet ej 60,5 % 26,3 % 13,2 % 0 % 0 % 46.1 % 38,2 % 5,3 % 0 % 10,5 % 39,5 % 44,7 % 7,9 % 0 % 7,9 % Föräldraenkäten visar att förskolans arbete med barns lärande med fokus på språk, kommunikation, matematik och naturvetenskap är mycket positivt med lite övervikt på språk och kommunikation. Frågor i personalenkät Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens utveckling och lärande Vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer Vår förskola har fokus på matematik och naturkunskap i arbetet med barnens lärande helt till stor till viss inte alls Vet ej 50 % 37,5 % 6,2 % 0 % 6,2 % 56,2 % 37,5 % 6,2 % 0 % 0 % 50 % 43,8 % 6,2 % 0 % 0 % Personalenkäten visar på samma förhållande som föräldraenkäten, en viss övervikt för större fokus på språk och kommunikation. 5

7 Förskolan planerar, följer upp och utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande (steg 3). På reflektionsmötena varje vecka följs arbetet upp, utvärderas, och förskollärarna för en dialog runt hur de ska gå vidare. Detta tas sedan med till avningsmötet som följer en fast struktur. Protokollen från dessa möten sätts in i pärm och samlas för vidare uppföljning och utvärdering. Pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande (steg 4). Genom dokumentation fångar pedagogerna upp barnens behov och intresse och på så sätt blir det meningsfullt för barnen. På en avning med de yngsta barnen fångar pedagogerna upp intresset för barnens gosedjur med ett bondgårdstema och barnen erbjuds olika uttryckssätt för att ta sig an temat. Bland annat med tecken som stöd och två av de yngsta lär mig som granskare tecknen för de olika bondgårdsdjuren och vi kan göra oss förstådda. Visionen, Jag Vill, Jag Vågar och Jag Kan har gett och ger pedagogerna ett bra verktyg för att utmana varje barn utifrån deras utvecklingsnivå. Olika former av dokumentation och utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling och lärande (steg 4). Förskollärarna har en mall som stöd till sin reflektionsplanering, där de utifrån en nulägesanalys funderar över hur de går vidare och vilka resultat de vill uppnå. De reflekterar även över någon annans pedagogiska dokumentation. Till stöd för avningsplanering används reflektionen från förskollärarna men också annan dokumentation och reflektioner som gjorts tillsammans med barnen. Som ett förbättringsområde i sin arbetsplan för läsåret 2012/2013, lyfter pedagogerna förskollärarnas ansvar för att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet. Avningarna använder sig av olika verktyg för att reflektera eller observera. Qualis självvärderingsmaterial och TRAS är ytterligare andra former som stödjer utvärderingen av verksamheten. Förskolan.har fokus på språk och kommunikation i alla situationer (steg 4). Förutom arbetet med Före Bornholm på språksamlingar ser och hör vi under vårt besök att det finns ett fokus på språk och kommunikation i olika aktiviteter. Pedagogerna är närvarande med barnen och kan på så sätt stötta och utmana barnens språkutveckling. De erbjuder flera olika uttryckssätt och en av pedagogerna använder sig av tecken som stöd och det finns en medvetenhet kring olika sätt att kommunicera. Avningarna med de äldre barnen och förskolechefen har placerat förskolan på steg 4 och avningarna med de yngre barnen har valt steg 3. Vi placerar förskolan på steg 4 för att pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande, för att det finns olika former av dokumentation och för att förskolan har fokus på språk och kommunikation. Förbättringsområde för att nå steg 5 är att fördjupa, systematisera och synliggöra den dokumentation och utvärdering som förskolan redan har och att utveckla en likvärdighet mellan avningarna i de verktyg som används som stöd. Trygghet och trivsel Förskolans fysiska miljö upplevs som trygg och säker (steg 1). Föräldrarnas kommentar på intervjun är att de upplever miljön säker och att de känner sig trygga med att lämna sina barn på 6

8 förskolan. Föräldrarna förmedlar också att de trivs bra. Detta visar sig också i föräldraenkäten. I påståendet Mitt barn trivs på förskolan svarar 71,1 procent instämmer helt och 28,9 procent instämmer till stor. Förskolan har förankrade metoder för att ge barnen tillsammans med föräldrarna en god introduktion (steg 1). Vi har fått ta av förskolans introduktionsmaterial som visar på genomtänkta rutiner för att ta emot nya barn. Under vårt verksamhetsbesök pågår en inskolning på en avning för de yngre barnen. I samtal med en av pedagogerna framgår det att de mer och mer anpassar introduktionen efter barnet och föräldrarnas behov. Pedagogen menar att det är föräldern som känner sitt barn bäst. Därför kan en inskolning ta olika lång tid och upplägget kan se olika ut. Förskolan har dokumenterade säkerhetsrutiner (steg 1). Under verksamhetsbesöket kan vi tydligt se att förskolans säkerhetsrutiner finns uppsatta på väggar och i vikariepärmen. Avningarna använder också samma typ av närvarolista för barnen. När barnen är ute på gården har de på sig en väst. Avningarna har olika färger på västarna. Förskolan arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel (steg 2). Inför vårt verksamhetsbesök hade vi läst i den skriftliga redovisningen att avningarna ade barnen i mindre grupper. Detta kan vi tydligt se under vårt besök. Det sker speciellt under förmiddagen. Förskolan arbetar också aktivt med sin vision Jag Vill, Jag Vågar, Jag Kan. I barnenkäten svarar 78,7 procent av barnen stämmer helt på påståendet Jag tycker om att vara på förskolan och 17 procent svarar stämmer. Förskolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2). Det finns en plan mot diskriminering och kränkande behandling. I intervjun med pedagogerna berättar en pedagog om kompisböckerna som är ett koncept med temat hur man ska bemöta och vara mot varandra. Även böcker från biblioteket lånas i detta ämne. I intervjun med pedagogerna förklarar de hur man gjort en kartläggning över pedagogernas placering bland barnen ute och inne. Vi kan tydligt se detta under vårt verksamhetsbesök. När barnen är ute på gården placerar pedagogerna strategiskt ut sig och kommunicerar med varandra var de befinner sig. Detta ser vi även när barnen är inne. Föräldrarna säger i intervjun att de vet att en plan mot diskriminering och kränkande behandling finns. Pedagogerna berättar om hur de arbetar med den. Föräldrarna är egentligen inte så insatta i det förbyggande arbetet. Enkäten visar också på spridda svar, 48,7 procent instämmer helt, 26,3 procent instämmer till stor och 6,6 procent instämmer till viss i påståendet att förskolan arbetar aktivt mot kränkande behandling. Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och bemötande som genomsyrar hela verksamheten (steg 2). Under vårt verksamhetsbesök noterar vi att pedagogerna är öppna för dialog och närvarande bland barnen. Engagemang präglar förskolan (steg 3). Detta får vi bekräftat av föräldrarna under intervjun. De säger också att pedagogerna verkar tycka att det är kul med nytänk. Vi ser och uppmärksammar också detta under vårt besök. I enkäten för föräldrarna är svaren varierande i påståendet Personalen engagerar sig i mitt barn, 69,7 procent instämmer helt, 26,3 procent instämmer till stor och 3,9 procent instämmer till viss. Det pågår aktiviteter av olika slag och i samtal med pedagogerna ute på avningarna framkommer det att de är positiva till nytänk och förändringar. Förhållandet inom personalgruppen samt mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3). Inför omorganisationen på förskolan i augusti 2012 fick pedagogerna 7

9 välja vilken ålder de ville arbeta med. Det syns att arbetslagen trivs med varandra vilket också framkommer under intervjun med pedagogerna och under besöken på avningarna. Personalenkätens svar är dock blandade i påståendet om förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av ömsesidig respekt, 62,5 procent instämmer helt, 31,2 procent till stor instämmer och 6,2 procent instämmer till viss. Vi kan se under vårt verksamhetsbesök att pedagogerna är närvarande bland barnen och lyssnar på dem. Förskolan mäter och följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet (steg 3). I den skriftliga redovisningen kan vi läsa att detta görs i daglig dialog med föräldrar och på utvecklingssamtal och även i barn och föräldraenkäter. Forum för samråd med föräldrarna finns också för att följa upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet. Det finns förankrade metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 4). Förskolan arbetar utefter en plan mot diskriminering och kränkande behandling. På personalmöten har pedagogerna värdegrundsövningar och de har även läst och diskuterat boken Den viktiga vardagen. De ar barnen i mindre grupper vilket vi tydligt ser under vårt verksamhetsbesök. På en avning har man arbetat med en kompissol. Pedagogerna har en dialog med barnen i vardagen om värdegrundsfrågor. Pedagogerna försöker också vara goda förebilder. I barnenkätens svar i påståendet Jag är en bra kompis är det 91,5 procent som instämmer helt och 8,5 procent som instämmer. Det kan visa på att barnen har arbetat mycket med att vara en bra kompis och hur man är det. Förskolan har en dokumenterad gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet (steg 4). Förskolans vision, Jag Vill, Jag Vågar, Jag Kan utgör denna värdegrund. Under verksamhetsbesöket på förskolan ser vi att denna värdegrund hålls levande genom att pedagogerna bekräftar barnen i olika situationer. Förskolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera barnen att omfatta vårt och samhällets grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). I den skriftliga redovisningen beskrivs att förskolan arbetar aktivt med normer och värden och förskolans vision. Pedagogerna läser böcker för barnen i detta ämne. Pedagogerna ar barnen i mindre grupper för att ha möjlighet att se och lyssna på varje barn. Även för att diskutera och reflektera tillsammans med barnen. Förskolan arbetar utifrån förankrade metoder för att varje barn ska utveckla en förståelse för allas lika värde (steg 5). Förskolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling och de ar barnen i mindre grupper. Förskolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt (steg 5). I den årsplan vi har tagit av finns utvärdering med som ett återkommande inslag under året. I den skriftliga redovisningen läser vi även att olika möten, samtal med föräldrar och att enkäter används till utvärdering, Förskolechefen har placerat förskolan på steg 5, avningarna med de äldre barnen på steg 4 och avningarna med de yngre barnen på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 5. Detta för att deras arbete med att a barnen i mindre grupper skapar ett bra klimat för att utveckla en förståelse för allas lika värde. Det finns även en systematik i att utvärdera metoderna. 8

10 För att nå steg 6 behöver pedagogerna ge barnen mer tid och tillfällen att reflektera över etiska dilemman och livsfrågor. Barns aktighet i lärprocessen Barnens intressen, förmågor och behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning (steg 1). Genom de olika dokumentationsverktyg som pedagogerna använder sig av kartlägger de barnens behov och intressen. Vi ser flera exempel, såväl i det pågående arbetet som i portfoliopärmar och på väggdokumentationer, på hur pedagogerna tar tillvara barnens tankar och förslag och arbetar vidare med det. Intresset för att tillverka egna musikinstrument har spritts genom barnen och fångats upp av pedagogerna som ger barnen redskap att tillverka instrument utifrån sin förmåga. Vi möts av pedagoger som lyssnar aktivt på barnen och på deras lek och som tar det med sig till sina reflektions- och avningsplaneringar. Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens aktighet (steg 1). Vi ser en variationsrik lärmiljö som är tillgänglig och tillåtande såväl utomhus som inomhus. Förskolan organiserades om detta läsår i 1-3 års- och 3-5 årsavningar och pedagogerna berättar om hur de för återkommande dialoger runt lärmiljöerna, hur de behöver anpassas efter barnens utveckling, intressen och behov. Barnen är aktiga i att skapa material som används i lärmiljön. Vi möts exempelvis på alla avningar av olika material för matematik, som skapats av barn. Det kan vara material som fångar upp antal, volym eller sortering. Föräldrarna lyfter framförallt upp teknikboden som ett exempel på barnens aktighet i sitt lärande. Här fångas barnens intresse upp och arbetas vidare med såväl ute som inne. På reflektions- och avningsmöten och i dialoger med barnen följer pedagogerna upp arbetet med barnens aktighet (steg 2). Förskollärarna har speciell tid avsatt för reflektion och använder sig då av en fast dagordning som de sedan tar med sig till avningsmötet. Alla avningarna följer upp barnens intressen men använder sig av olika verktyg som stöd i det arbetet. Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande (steg 2). Vi blir visade och ser i miljön projekt där barnen gjort val och utvecklat sitt lärande. Ett tema med Vatten som utgångspunkt har tagit en riktning i instrumenttillverkning. Ett barns intresse för raketer har fångats upp och utvecklats till ett större projekt för fler barn. I samtal med barnen under vårt besök och i barnenkäten bekräftar barnen att de ofta får välja vad de vill göra. Frågor i barnenkät Stämmer helt Stämmer Jag får ofta välja vad jag vill göra 72,3 % 25,5 % Vi möts under vårt verksamhetsbesök av lyssnande pedagoger där barnens åsikter och tankar är värdefulla och det ger med största sannolikhet barnen en förståelse för demokratiska processer. Varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnet och föräldrarna (steg 3). Varje barn har sin egen portfolio där deras lärprocesser dokumenteras. På vilket sätt och hur det görs skiljer sig mellan avningarna, dock har den en gemensam innehållsförteckning. Förskolan har själv satt barns aktighet i lärprocesser som ett förbättringsområde och de skriver i sin Arbetsplan att de behöver arbeta med att göra barnen mer aktiga i lärprocessen för att skapa aktighet och förståelse hos barnen. Vidare skriver de att de behöver arbeta med 9

11 pedagogisk dokumentation som är lärande och där barnen är aktiga. I personalenkäten instämmer endast 12,5 procent helt i påståendet Barnen är aktiga i lärprocessen, 81,2 procent instämmer till stor medan 6,2 procent instämmer till viss. Föräldrarna berättar under föräldraintervjun att pedagogerna är duktiga på att visa vad barnet lärt sig och vad barnet arbetet med under dagen. Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande (steg 3). Förskolan har en mall som de använder sig av vid utvecklingssamtalen och någon avning använder sig av ett observationsprotokoll inför samtalet. Utvecklingssamtalen är kopplade till läroplanens mål och synliggörs för föräldrarna genom dokumentation som tas med till samtalet. Förskolan erbjuder utvecklingssamtal en gång per läsår och ett flertal av föräldrarna hade ingen erfarenhet av utvecklingssamtal när enkäten skulle fyllas i, vilket kan vara en förklaring till siffrorna i föräldraenkäten. Under föräldraintervjun lyfter föräldrarna att de upplever att pedagogerna är lyhörda för barnens tankar. De är duktiga på att förmedla både sitt och barnens lärande, säger en förälder, kul att få ta av allt nytt som de lär sig. Frågor i föräldraenkätenkät Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling och lärande helt till stor till viss inte alls Vet ej 48,7 % 25 % 7,9 % 0 % 18,4 % Barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet (steg 3). Genom barnenkäten i Qualis och genom att ta tillvara på barnens berättelser, tankar, intressen och behov ges barnen möjlighet att vara aktiga i sitt eget lärande. För att nå steg 4 behöver barnen få syn på sin aktighet över arbetssätt och innehåll. Vi kan se att pedagogerna är på god väg att utveckla barnens aktighet men de behöver förbättra och utveckla synliggörandet för barnen. Arbetslagen för de äldre barnen har placerat förskolan på steg 3, arbetslagen för de yngre barnen har valt steg 5 och förskolechefen steg 4. Vi placerar förskolan på steg 3 för arbetet med olika former av dokumentationsmaterial som stödjer pedagogerna i att få syn på barnens lärprocesser. För att nå vidare behöver dokumentationsmaterialet systematiseras och en likvärdighet i de olika verktygen bör utvecklas för att skapa en tydlighet kring lärprocesser. Förskolan behöver även förbättra varje barns möjlighet till att reflektera över sitt lärande. Arbetssätt och pedagogroll Material finns tillgängligt för barnen (steg 1). Det kan vi se under vårt besök på förskolan. Materialet finns i barnens höjd med en tydlig struktur och uppning. Leken ligger till grund för allt lärande (steg 1). Miljöerna på varje avning är tillåtande och inbjuder till lek med tydliga utformningar av rum och lekvrår. Arbetssätt och pedagogroll präglas av variation och flexibilitet (steg 1). Varje avning har en struktur över vad varje pedagog ska göra varje dag. Detta finns dokumenterat på varje avning och i vikariepärmen. Under vårt besök kan vi höra hur 10

12 pedagogerna pratar med varandra och ändrar på en plan när förutsättningarna ändrats. På en avning ska man ha vattenexperiment med en grupp barn men när pedagogen ser att hela gruppen inte är så stor får alla barn som var där den dagen ta i aktiviteten om de vill. Kreativitet och skapande präglar arbetsätt och lärande (steg 2). Förskolan arbetar mycket med teknik och naturvetenskap. Ute på gården finns en teknikbod och ett samarbete med Mulle Meck är etablerat. Dock har besöken till teknikboden varit få under vintermånaderna men under vårt verksamhetsbesök är pedagogerna hoppfulla över att de nu kan påbörja aktiviteterna i teknikboden igen. Varje avning har varsin förmiddag bokad och under eftermiddagarna kan vem som helst gå dit tillsammans med en pedagog. Pedagogerna stimulerar och utmanar varje barn i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga (steg 2). Detta görs framför allt genom förskolans vision Jag Vill, Jag Vågar, Jag Kan. Pedagogerna uppmuntrar barnen att prova själva och hjälpa varandra. Det kan vi se under vårt besök. Det är speciellt tydligt under lunchen. Barnen tar mat själva från skålarna och de uppmuntras att a sin mat själv. Efter maten ställer barnen bort sin tallrik, bestick och glas. Vi kan också höra att pedagogerna ger barnen positiv feedback när de hade lyckats med något. I personalenkäten är svaren spridda huruvida pedagogerna stimulerar barnen, se nedan. Pedagogerna dokumenterar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer (steg 2). Pedagogerna använder forum som avningsplaneringar, reflektionstid, personalmöten och planeringsdagar för att utvärdera. Pedagogerna utgår och omprövar också arbetssätt utifrån barnens behov och intressen. De båda avningarna med yngre barn berättar under vårt besök att de gör det ofta eftersom dessa två avningar är nystartade sedan augusti Frågor i personalenkät Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslagen helt till stor till viss inte alls Vet ej 25 % 62,5 % 12,5 % 0 % 0 % 43,8 % 43,8 % 12,5 % 0 % 0 % Verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn (steg 3). Barnen sysselsätter sig hela tiden. De är öppna och positiva och gör oss aktiga i sitt görande. Vi upplever att barnen uppmuntras i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse sång och musik samt dans och drama (steg 3). Vi sitter med på några samlingar och kan se glädjen hos barnen när de får sjunga. Ett par av samlingarna är planerade efter Bornholmsmolen. Under intervjun med föräldrarna lyfter de upp att de kan höra hemma att barnen har lärt sig någon ny sång och uppskattar att barnen får sjunga mycket. Barnen fångas också av sagoberättande. En pojke berättar stolt och glatt att han ska vara med på läsvila. På en avning är musik och att tillverka egna instrument ett långt gående tema. Arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslagen (steg 3). I enkäten för personalen är svaren spridda (se ovan). Under besöket beskriver personalen att de gör detta dagligen i muntlig form. På avningsplaneringar använder några avningar en mall som vi har fått ta av där en punkt är att utvärdera de senaste två veckorna. Utvärdering sker också på andra möten som husmöte, personalmöte, reflektionstid, planeringsdagar och utbildningsdagar. 11

13 Pedagogerna utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna och andras problem (steg 4). Detta visas tydligt under aktiviteten med vattenexperiment. Barnen är aktiga i förbereserna och tar aktivt. Under själva experimentet har pedagogen en dialog med barnen och låter dem prova sina egna och andras teorier. Pedagogen är lyhörd och låter alla barn komma till tals. Pedagogerna använder gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten (steg 4). Innan och under vårt verksamhetsbesök får vi ta av olika former av dokumentationsmallar. Vi ser att avningarna använder dessa på olika sätt och olika mycket. Pedagogerna berättar att de provar sig fram för att hitta det som passar dem bäst. Alla barn på förskolan har en egen portfolio med tre gemensamma rubriker: Utveckling och lärande, Barns inflytande och Normer och värden. Förskolan har också nyligen köpt in en stor digital fotoram till varje avning. Varje avning har också mycket väggdokumentationer. Utvärderingarna bidrar till undervisningens och den pedagogiska verksamhetens utveckling (steg 4). Förskolechefen berättar för oss under besöket att förskolans lekhall är under utveckling. Detta är ett område som lyfts fram i utvärderingarna. Pedagogerna har tillsatt en grupp som ska arbeta med att göra denna lokal till en bra lärandemiljö. Förskolechefen har placerat förskolan på steg 4, avningarna för de äldre barnen på steg 4 och avningarna för de yngre barnen på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 4. Vi ser att förskolans vision, Jag Vill, Jag Vågar, Jag Kan präglar verksamheten. Pedagogerna använder former för dokumentation men behöver ta fram gemensamma mallar. För att nå steg 5 behöver pedagogerna synliggöra sina reflektioner över sin egen roll i relation till barnens utveckling och lärande, även visa med dokumentation att olika arbetsätt och arbetsformer utvärderas och jämförs med varandra. Dock har förskolan en samsyn kring kunskapsbegreppet i förskolans vision som synliggörs på varje avning. Föräldrainflytande När föräldrar får plats till sitt barn på Kålhagens förskola får de en välkomstbroschyr där förskolans uppdrag och verksamheten presenteras (steg 1). Detta följs upp under inskolning och på utvecklingssamtal. Vid inskolningen läggs en stor vikt vid att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna (steg 1). Detta bibehålls i den dagliga kontakten som såväl pedagoger som föräldrar berättar om under vårt besök. Under föräldraintervjun berättar en förälder att det finns en stor lyhördhet hos personalen, de lyssnar och känner av. Föräldrarna är överens att det råder en rak och tydlig kommunikation mellan föräldrar och personal. Jag är supernöjd, säger en förälder, personalen ser alla, varje individ och det är en bra stämning i hela huset. Pedagogerna uppmuntrar föräldrar att engagera sig i verksamheten (steg 2). Förskolan bjuder in föräldrar till en rad olika aktiviteter som föräldrafika, Lucia, arbetskväll, sommaravslutning, förskolans dag och forum för samråd. Föräldrarna är alltid välkomna att ta i den dagliga verksamheten. Under föräldraintervjun berättar föräldrarna att de uppskattar de olika aktiviteterna som de bjuds in till och att det är god uppslutning kring de flesta av aktiviteterna. Pedagogerna berättar under personalintervjun att de bjuder in föräldrar att ta i verksamheten men att de diskuterat hur de ska få föräldrarna mer aktiga i sina barns utveckling och lärande och även hur de ska känna att de har ett inflytande över verksamheten. I personalenkäten svarar 68,7 procent att de instämmer helt eller till stor i påståendet Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet, 25 procent instämmer till viss och 6,2 procent vet ej. 12

14 Pedagogerna följer upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten (steg 2). Föräldraenkätens resultat har diskuterats och styrkor och förbättringsområden har lyfts upp med föräldrarna. Frågor som lyfts upp av föräldrar vid den dagliga kontakten tas vidare i personalgruppen och återkopplas till föräldern. Föräldrarna bekräftar under intervjun att de alltid känner sig välkomna med förslag och tankar om verksamheten. Alla föräldrar ges en möjlighet att ta i kvalitetsarbetet (steg 2) genom enkäter, forum för samråd, utvecklingssamtalen och framförallt i den dagliga dialogen. Förskolan samverkar med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande (steg 3). Framförallt genom utvecklingssamtal men även med den dokumentation som är synlig ute i miljön på förskolan. Här finns både foto, bildspel men också skapande uttryck som visar på barnens utveckling och lärande. Även i den dagliga kontakten samverkar pedagoger med föräldrar kring barnets utveckling och lärande. Det är så roligt när personalen berättar, säger en förälder som vi möter under vårt verksamhetsbesök. Helt plötsligt blir lärandet tydligt, viktigt för oss föräldrar att ta oss tid att lyssna. Förskolan följer upp föräldrars inflytande (steg 3) genom enkäter och utvecklingssamtal. Utifrån den tidigare föräldrasamverkansgruppen (numera forum för samråd) väcktes frågan kring hur förskolan arbetar ur ett genusperspektiv, vilket ledde till föreläsningar och att frågan finns på dagordningen när pedagogerna planerar. Förskolan har övergått till forum för samråd med föräldrarna (steg 3) under detta läsår. Alla föräldrar bjuds in där olika teman presenteras. Senast var det om hur förskolan arbetar med matematik. Tillsammans med föräldrarna tas det fram ett nytt tema till nästa träff. Trots att vi under vårt besök och i det material vi fått oss tillsänt får en bild av att förskolan bjuder in till aktighet i förskolans verksamhet och ett gott samarbete kring barns utveckling och lärande avspeglar det sig inte i föräldraenkäten. Frågor i föräldraenkätenkät Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande Jag har möjlighet att vara aktig i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten helt till stor till viss inte alls 23,7 % 30,3 % 34,4 % 3,9 % 31,6 % 32,9 % 25 % 3,9 % När vi diskuterar siffrorna med föräldrarna under föräldraintervjun framkommer det att inte alla föräldrar var positiva till den omorganisation av förskolans åldersinning på avningarna och personalens omstrukturering i arbetslagen som gjordes inför detta läsår. De upplevde inte att de hade en möjlighet att påverka beslutet och de ansåg att barns utveckling och lärande var mer positivt i blandade åldersgrupper och tillsammans med sina syskon. De föräldrar som vi träffar under föräldraintervjun är nu nöjda med omorganisationen. Förskolan behöver hitta metoder som möjliggör för alla föräldrar att känna sig aktiga. Metoder för att göra föräldrarna aktiga i barnens utveckling utvärderas och utvecklas kontinuerligt (steg 4). De metoder förskolan använder sig av är barnets portfolio, dokumentation av verksamheten på avningarnas väggar, de dagliga samtalen, utvecklingssamtalet och föräldrabrev. På reflektions-, avnings- och personalmöten diskuteras hur förskolan kan öka föräldrarnas aktighet. Metoderna utvärderas och utvecklas men dokumenteras inte systematiskt. I intervjuer framkommer att pedagoger och förskolechef ställer sig frågor om de forum de har fyller den funktion som det är meningen att de ska fylla. Det senaste forum för samråd var inte så 13

15 välbesökt, däremot är det god uppslutning vid exempelvis arbetskvällar. Vi ser även att det finns en flexibilitet för att möta föräldrarnas önskemål och funderingar. Arbetslagen för de yngre åldrarna placerar förskolan på steg 5 och, arbetslagen för de äldre åldrarna och förskolechefen på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 4 för att förskolan har metoder för föräldrars aktighet samt att dessa metoder utvärderas. Utvärderingen måste dock systematiseras för att nå högre steg. Ett förbättringsområde är att systematisera metoderna för att göra föräldrarna aktiga så att de även kan involveras i utvärdering och förbättring av verksamheten. Organisation Tabell 2: Sjukfrånvaro, an barn 0-3 år och antal inskrivna barn per årsarbetare. Kvalitetsområde Organisation Kålhagens förskola 2011 Genomsnitt i Hudiksvalls kommun 2011 Genomsnitt i riket år 2011 enligt SKL*/Skolverket Total sjukfrånvaro per år 5.38 % 6.0 % 5,1 % An barn 0-3 år 54 % 53 % 55 % Antal inskrivna barn per årsarbetare 5.4 % 5.5 % 5,3 *Sveriges Kommuner och Landsting I den skriftliga redovisningen och i samtal med förskolechefen får vi en tydlig bild av organisationen och bedömer att förskolans organisation har en tydlig struktur (steg 1). Förskolan öppnar på en avning klockan och från finns personal på alla avningar. Från är alla barn som är kvar tillsammans tills förskolan stänger klockan Förskolan samarbetar med ett nattis som finns i samma byggnad. De kan ta över barn från Personalsammansättningen är två förskollärare och en barnskötare på varje avning. På en avning är det fyra förskollärare. Varje måndag har förskolechefen husmöte med en representant från varje avning. Alla pedagoger arbetar till varje måndag för att kunna ha avningsmöte mellan En gång i månaden har pedagogerna arbetsplatsträff och personalmöte på kvällstid. Förskollärarna har reflektionstid en timme varje vecka som är förlagd mellan klockan 8-9 och en timme i veckan till dokumentation. Förskollärarna ger sitt arbetslag information från sin reflektion på avningsmötet. Olika arbetsgrupper finns med utförliga uppdrag. På påståendet om förskolan har en väl fungerande organisation svarar 31,2 procent av pedagogerna instämmer helt och 68,8 procent instämmer till stor. I föräldraenkäten är svaren mycket spridda då 28,9 procent instämmer helt, 47,4 procent instämmer, 17,1 instämmer till viss, 2,6 procent instämmer inte alls och 2,6 procent vet ej. Vi tar upp detta med föräldrarna i deras intervju och deras teori till att det spretar är att omorganisationen som gjordes i augusti 2012 förde med sig en personalbyten och några anser också att personaltätheten på småbarnsavningarna borde vara större. En förälder hade också haft en synpunkter på utemiljön. Föräldrarna tycker att det är ett bra samarbete mellan avningarna. Förskolan är organiserad i grupper utifrån barnens behov och intressen (steg 2). I den skriftliga redovisningen läser vi att varje avning ar in barnen i mindre grupper utifrån barnens 14

16 intressen, behov och förutsättningar. Detta sker vid t.ex. samlingar, läsgrupper, skapande grupper, teknik och naturvetenskapsgrupper, Bornholmsgrupper, matematik samt ute- och innegrupper. Dessutom finns det Bästisgrupp för femåringarna, danslek för fyraåringarna, och skapande/lek för knoddarna treåringarna i huset. Under vårt verksamhetsbesök är grupperna styrda och planerade. Förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation (steg 2). I den skriftliga redovisningen beskrivs att chefen gör detta genom att vara med på husmöte, reflektion, personalmöte/apt, facklig samverkan, avningsplaneringar varje höst och vår, på medarbetarsamtal och lönesamtal. Förskolechefen försöker också att vara med i verksamheten en dag i veckan. Detta bekräftar hon under intervjun den första dagen. På husmöte och apt tas beslut av förskolechefen utifrån det som framkommit på fackligt samverkansmöte. Mindre frågor tas upp på husmötet och sedan på avningsplaneringen för att ta ett beslut på nästa husmöte. Vi bedömer att förskolan har ett välfungerande beslutssystem (steg 3). Det är viktigt att alla känner sig aktiga. Om behov finns kan förskolechefen ta med frågor till förskolechefsgruppen. Inför varje möte finns en dagordning så att alla områden kommer med. Detta beskrivs i den skriftliga redovisningen. Pedagogerna säger i sin intervju att de upplever att rätt fråga tas upp på rätt möte. Förskolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3). I verksamheten finns många arbetsgrupper som har en tydlig beskrivning av uppdraget i gruppen. Detta bekräftar en pedagog under vårt verksamhetsbesök. Exempel på arbetsgrupper är, utomhusgrupp, Qualisgrupp, Krisgrupp, Teknikbodgrupp, samverkansgrupp, ansvariga för matematiken, läs- och skrivstödjare och ansvariga för bästisgruppen, danslek och knoddarna. Förskolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3). I den skriftliga redovisningen läser vi att det kommer ut en dagordning till samverkansmöten och apt. Anteckningar görs på alla möten. En tydlig stuktur finns för avningsmöte och reflektion. Det är allas ansvar att läsa anteckningar och söka information. I enkäten för pedagogerna är svaren spridda när det gäller påståendet om förskolan har en bra mötesstruktur, 50 procent instämmer helt, 37,5 procent instämmer till stor och 12,5 procent instämmer till viss. Under vårt verksamhetsbesök upplever vi att det råder god stämning på förskolan. Pedagogerna förmedlar att de är nöjda med omorganisationen och att det fungerar bra i arbetslagen. Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet (steg 4). I enkäten för pedagogerna är svaren dock spridda, 56,2 procent instämmer helt, 31,2 procent instämmer till stor, 12,5 procent instämmer till viss och 9 procent instämmer inte alls. I intervjun med pedagogerna lyfter de fram att förskolechefen är drivande i förskolans utveckling. Förskolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur (steg 4). I den skriftliga redovisningen beskrivs att utvärdering görs i enkäter för personal, föräldrar och barn. På dagordningen för apt finns en punkt där man kan ta upp olika frågor som rör organisation. Det förekommer även på planeringsdagar och utvärderingsdagar. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje barns utveckling och lärande (steg 5). Under vårt verksamhetsbesök kan vi se att detta görs på olika sätt på avningarna. Det som är gemensamt på förskolan är arbetet med språk där Bornholmsmolen syns tydligt som en metod. TRAS, matematik, teknik och naturvetenskap finns också som en röd tråd. Normer och värden är 15

17 även det ett prioriterat område. I den skriftliga redovisningen påpekas att pedagogerna ser att ett lärande sker i alla situationer och att de tar tillvara på det i vardagen. Arbetslagen prioriterar och förar arbetsuppgifter (steg 5). Svaren är spretiga i personalenkäten när det gäller påståendet I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och föra arbetsuppgifter. helt gör 56,2 procent instämmer till stor gör 31,2 procent instämmer till viss gör 6,2 procent och instämmer inte alls gör 6,2 procent. Under vårt verksamhetsbesök märks inget kring dessa spridda svar. I och med den tydliga organisationen som beskrivs i steg 1 och att förskolan satsar på kompetensutveckling kopplad till läroplanen för alla pedagoger ser vi att organisationen stödjer utveckling och utvecklas med sitt uppdrag (steg 6). Även pedagogernas olika ansvarsområden (se steg 3) stödjer detta. Förskolechefen placerar förskolan på steg 5, avningarna för de äldre barnen på steg 4 och avningarna för de yngre barnen på steg 5. Vi placerar förskolan på steg 6 för att deras organisation främjar förskolans utveckling och kvalitetsarbete. För att nå upp till steg 7 behöver förskolan ta fram en metod för att utvärdera mer systematiskt. Styrning och ledarskap Förskolan har egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen (steg 1). Förskolans egen vision är I arbete med teknik och naturvetenskap vill vi att barnen ska känna Jag vill, Jag vågar och Jag kan. Pedagogerna känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål (steg 1) vilket bekräftas i intervjun, i enkäten och i de samtal vi har. Ett kvalitetsarbete är påbörjat bland annat genom att det finns en Qualisansvarig i varje arbetslag som driver detta arbete framåt (steg 1). Förskollärarna har även reflektionstid för att fördjupa kvalitetsarbetet. Dokumentationen av arbetet med barnen vilket finns på avningarnas väggar är en form av kvalitetsarbete. Föräldrarna känner till förskolans prioriterade verksamhetsmål (steg 2) vilket bekräftas i intervju och enkät. Målen finns uppsatta i hallarna på respektive avning och de tas upp med föräldrarna vid olika sammankomster. De prioriterade verksamhetsmålen dokumenteras och utvärderas (steg 2) på planeringsdagen inför kommande läsår genom enkäter till barn, föräldrar och pedagoger. I förskollärarnas reflektion dokumenteras viss utvärdering. Ett öppet och tillgängligt ledarskap finns på alla nivåer (steg 2). Pedagogerna uttrycker i intervjun att de har ett tillåtande ledarskap, inte som det var förr. Vi stannar upp och låter barnen tänka vidare själva, ett spännande sätt att arbeta på, berättar en pedagog under personalintervjun. Vi ser hur pedagogerna leder genom den miljö de iordningsställer för barnet att göra val i. I lärmiljön inne och ute visas på en tilltro till barnets förmåga. Pedagogerna utmanar barnen med frågor och stöttar dem i att prova, visionen är i högsta grad ett levande verktyg. Det finns en öppen dialog mellan förskolechef och arbetslag och ett bra samarbete på förskolan. Det finns en tydlig struktur i förskolans olika mötesforum vilket ger alla ett stöd i att veta var och i vilket sammanhang en fråga ska lyftas. Förskolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och aktighet (steg 3) genom sin organisation och allas möjlighet att vara aktiga i beslut. Det finns en tydlig struktur och rutiner på alla avningar och i huset. Pedagogerna arbetar med att göra barnen aktiga i verksamheten 16