Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 K V A L I T E T S S Ä K R I N G Qualis Granskningsrapport Västanvindens förskola Hudiksvall Granskning genomförd i april 2016 av IngaLill Thorin och Margareta H Dahlin

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 En kort presentation Västanvindens förskola... 2 Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning... 3 Verksamhetens kvalitet inom elva områden... 4 A. Utveckling och lärande... 4 B. Normer och värden (Trygghet och trivsel)... 6 C. Barns delaktighet och inflytande (Barns delaktighet i lärprocessen)... 7 D. Arbetssätt och pedagogroll... 8 E. Förskola och hem (Föräldrainflytande) F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Slutomdöme Bilaga: sammanställning av poäng

3 Sammanfattning Västanvindens förskola är en kommunal förskola i Hudiksvalls kommun och ingår i lärenhet syd. I förskoleenheten ingår också förskolorna Fridhems och Håstahöjden. Förskolan har 36 barn inskrivna fördelade på två avdelningar och ligger centralt i Hudiksvalls västra stadsdel i anslutning till Västra skolan, F-6 och Tingsbackens särskola. Omgivningen består av villor och flerfamiljshus med närhet till skog och natur. Verksamheten leds av förskolechef Inger Graveleij. Förskolan granskades första gången under hösten 2012 och fick då 78 poäng och blev således certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem där kravet är minst 60 poäng totalt och lägst steg 3 inom samtliga kvalitetsområden. Vid denna granskning, april 2016, uppgår poängen till 94 och förskolan är fortfarande certifierad. Under de senaste åren har omfattande revideringar genomförts av Qualis kvalitetskriterier utifrån ny skollag och reviderad läroplan för förskolan. Bland annat har skollagens krav på ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete förts in i kriterierna. Västanvindens förskola präglas av hög kvalitet. Pedagogernas positiva och professionella förhållningssätt stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande. Förskolan har ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra i en trygg miljö. Här finns engagemang och vilja att ständigt lära nytt samt att utveckla verksamheten utifrån barnens behov och erfarenheter. Föräldrarna är mycket nöjda med verksamheten för sina barn. Vi ser en organisation där medarbetarna bidrar med sin kompetens vilket leder bland annat till gott resursutnyttjande och god ekonomi. Grön flaggarbetet är väl värt att lyfta fram där förskolans miljöarbete och barns delaktighet är särskilt tydligt. Fortfarande finns arbete kvar för ökad samstämmighet mellan avdelningarna. Viljan finns hos pedagogerna, men vid byte av personal bryts kontinuiteten och påbörjade utvecklingsarbeten kan tappa fart. Förskolan behöver arbeta vidare för att säkerställa att samtliga pedagoger är väl insatta i och känner sig delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. En kort presentation - Västanvindens förskola Västanvindens förskola är en kommunal förskola i Hudiksvalls kommun och ingår i lärenhet syd. I förskoleenheten ingår också förskolorna Fridhems och Håstahöjdens, Det finns 36 barn i förskolan, fördelade på två avdelningar. Förskolans öppettider är klockan , men vid behov till klockan Västanvindens förskola ligger centralt i Hudiksvalls västra stadsdel i anslutning till Västra skolan och Tingsbackens särskola. Förskolan startade sin verksamhet med en avdelning år 1980 och delade då lokaler med en fritidsgård. Lokaler och material är anpassade efter barnens ålder och intressen samt behov. Inomhusmiljön är öppen, innehållsrik och inbjudande med många rum i rummen. Förskolan har en inhägnad gård, kuperad med träd och stenar. Omgivningen består av villor och flerfamiljshus. Verksamheten leds av förskolechef Inger Graveleij. 2

4 Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Inför läsåret 2011/2012 gjordes omfattade revideringar av Qualis kvalitetskriterier utifrån ny skollag och reviderad läroplan för förskolan. Från läsåret 2012/2013 har även skollagens krav på ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete förts in i kriterierna. Bland de utvärderingsmetoder som förskolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, föräldrar/vårdnadshavare och personal. Av förskolans 26 barn över tre år har 21 barn svarat (70 procent). Alla barnens föräldrar/vårdnadshavare (en förälder/vårdnadshavare per barn) har erbjudits att svara på enkäten för föräldrar/vårdnadshavare. Enkäten har besvarats av 33 föräldrar vilket innebär 89 procents svarsfrekvens. Av förskolans åtta pedagoger har sju svarat (87 procent). Vi har tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat en och en halv dag i förskolan. Vi har deltagit i verksamheten vid alla avdelningar och intervjuat grupper av personal och föräldrar/vårdnadshavare samt ledningen. Ett avslutande samtal med förskolechefen gjordes på telefon dagen efter besöket. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Avdelning/arbetslag Kvalitetsområde Vitsippan Gullvivan Självvärdering förskolechef Extern värdering granskare A. Utveckling och lärande B. Normer och värden (Trygghet och trivsel) C. Barns delaktighet och inflytande (Barns delaktighet i lärprocessen) D. Arbetssätt och pedagogroll E. Förskola och hem (Föräldrainflytande) F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image

5 Verksamhetens kvalitet inom elva områden A. Utveckling och lärande Redan innan vi stiger in i förskolan anar vi att här pågår verksamhet som är öppen, innehållsrik och inbjudande. Gården är kuperad med träd och stenar, bildäck att gå balansgång på och hoppa mellan, diskbänk, trummor av plaströr, hängrännor på väggen och mellan träden hänger tygremsor i olika färger (steg 1). Inomhus möts vi av många rum i rummen. Här erbjuds till exempel bygglek, billek, läshörnor, språklådor, matematikhörnor och ateljéer. Vi ser lyhörda pedagoger som följer barnen, utmanar dem i leken och ställer nyfikna frågor (steg 1). I arbetet med barn i behov av särskilt stöd finns handlingsplaner och här kan pedagogerna få stöd av specialpedagog i framtagandet av dessa. Dock är det i dagsläget lång väntetid för konsultation av specialpedagogen (steg 1 och 2). I början på höstterminen görs en kartläggning av barnen under några veckor för att pedagogerna sedan skall ha ett underlag för hur terminen ska planeras. Här tas hänsyn till ålder, mognad och intressen hos barnen. För att dokumentera varje barns allsidiga utveckling används olika former av dokumentation. Reflektionsprotokoll, spaltdokumentationer, reflektioner vid avdelningsmöten, intervjuer och reflektioner tillsammans med barnen samt TRAS-kartläggning (Tidig Registrering Av Språkutveckling) vid behov. Varje barn har en portfolio i lärpattan och vi får se exempel på dokumentationer som innehåller både bilder och texter som följer barnens lärprocesser. Dessutom finns processväggar där pågående projekt visas (steg 2). I föräldraenkäten svarar 100 procent av föräldrarna att de instämmer helt eller till stor del i påståendet Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn. Förskolan har en hög andel utbildade förskollärare med erfarenhet och kompetens som tar särskilt ansvar för arbetet i förskolan (steg 2). Barnen uppmuntras att samspela och samarbeta med varandra och delas in i mindre grupper i lek, lärande och reflektion. Kompishjärtat är synligt i verksamhetens båda avdelningar. Här har barnen tillsammans bidragit till hur man är goda kamrater med varandra. Kompisböcker används på olika sätt- dels genom att läsa dem för de yngre barnen och dels via forumteater för de äldre barnen. Pedagogerna är närvarande och ger positiv förstärkning i leken. Frågor som finns med hela tiden hos pedagogerna är; Hur leker barnen? Är alla med? Behöver någon något extra? Barnen uppmuntras att prova själva och jag kan - jag vill - jag vågar är förskolans ledord (steg 3). Förskolan fick i oktober 2013 sin första handlingsplan i Grön flagg godkänd och blev i december 2014 certifierade. Pedagogerna berättar att de redan tidigare arbetat målmedvetet med miljömedvetenhet och hållbar utveckling. Teman är Kretslopp, Livsstil och hälsa samt Närmiljö. Vi ser under besöket att en pedagog och två barn går till återvinningen med skräp som inte förskolan ska använda och fyller på komposten med det som hör dit. Vi får ta del av handlingsplan för barns matematiska utveckling och här beskrivs hur pedagogerna ska arbeta medvetet och utmana till matematiska tankevändor. Vi deltar i en samling där barnen skickar tio små möss mellan sig. Barnet skall dela upp dessa i två händer och visa upp hur många som finns i handen. Sedan får barnen tänka efter hur många möss som finns i andra handen, blir det tio tillsammans? Utifrån fordonstemat ser vi exempel på teknik där barnen utvecklar biltemat vidare till raketer och ett barn bestämmer sig för att bygga en säng istället för en vagn. I dokumentationen kan vi se hur han funderar och prövar tillsammans med pedagogen hur han ska fästa sängbenen. Motsvarande handlingsplan finns för språk- och kommunikationsutveckling. Här ser vi exempel på en samling som bygger på Före Bornholm, en annan samling där de äldre 4

6 barnen får bygga ihop ord, till exempel glass och pinne, eller ta isär ord för att på så sätt förstå sammansatta ord. Ett sagorum med böcker och sagopåsar används vid olika läsvilor. Tecken som stöd används, boksamtal utifrån Läsfixarna och böcker finns för utlåning till föräldrarna på olika språk (steg 3). I föräldraenkäten svarar 94 procent av föräldrarna att de instämmer helt eller till stor del i påståendet I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och kommunikation. I påståendet om att förskolan har fokus på matematik och naturvetenskap är det 67 procent som instämmer helt eller till stor del medan 33 procent svararvet ej. I pedagogernas enkätsvar ser vi att samtliga instämmer helt eller till stor del i samma påståenden. Förskolan planerar, följer upp och utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande genom reflektions- och dokumentationsprotokoll som följs upp varje vecka. Vi deltar i ett sådant möte där spaltdokumentationen diskuteras och utifrån den görs planer för hur arbetet skulle drivas vidare. Lärprocessprotokoll synliggör varje barns utveckling och lärande (steg 3). Pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande i temaarbeten, reflektioner tillsammans med barnen, lyssnar på barnens synpunkter och önskemål, för att sedan forma verksamheten utifrån detta. I barnenkäten svarar 88 procent att det stämmer helt och 12 procent svarar att det stämmer i påståendet Jag får ofta visa vad jag lär mig (steg 4). För att följa varje barns utveckling och lärande används pedagogiska dokumentationer som beskrivits ovan. Det finns också en gemensam verksamhetspärm som ligger framme och tillgänglig för alla, processväggen används vid temaarbeten och finns synlig på central plats i förskolan. Vi ser under besöket att barnen spontant går fram och kommenterar olika saker som finns uppsatta på väggen. Barnens portfolio används också för de enskilda barnen och vid behov görs TRAS-kartläggning (steg 4). Vi ser i den skriftliga redovisningen att förskolan har fokus på språk och kommunikation i alla situationer. Handlingsplanen är ett levande dokument och vi ser rika exempel på hur pedagogerna använder olika typer av kommunikation. Tecken som stöd, språksamlingar, sagoberättande, men framför allt i dialoger med barnen har pedagogerna ett medvetet förhållningssätt där språket lyfts fram. För att påminna varandra om detta så finns i förskolan just nu uppsatta ord som till exempel stor större störst - liten mindre minst så att dessa används för att berika barnens språk (steg 4). Förskolan lägger stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor och är nu certifierade enligt Grön flagg och vi ser i dokumentationer många exempel på det arbetet. Långa teman som kretslopp och kompostering pågår. Just nu finns odlingar av bland annat tomater och i ateljén tillverkas en myrstack med barr som man hämtat in (steg 5). Här råder ett klimat som präglas av att barnen har tillit till varandra och de vuxna, vilket bidrar till en miljö där barnen stimuleras att lära av varandra. Vi hör vid flera tillfällen att barnen uppmuntrar varandra i aktivitet och lek (steg 5). För att utveckla förskolans kvalitet använder förskollärarna veckans olika dokumentationer för att reflektera tillsammans och gemensamt följa upp resultat. Under året har förskolan fyra kvalitetsdagar där resultat och uppföljningar analyseras och ligger till grund för fortsatt arbete (steg 5). En avdelning har skattat sig på steg 7, en avdelning på steg 5 och förskolechefen på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 5. För att nå nästa steg behöver förskolan följa en tydlig planering för att utveckla varje barns språk- och kommunikationsförmåga samt förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. 5

7 B. Normer och värden (Trygghet och trivsel) Vi ser att förskolans fysiska miljö är trygg och säker. Pedagogerna sprider ut sig i rummen och är delaktiga i barnens lek, både inne och ute. Inomhusmiljöerna är tilltalande och ljusa som erbjuder olika aktivitetshörnor. Utegården är också lockande med spännande lekredskap som inbjuder barnen till utforskande och lek. Föräldraenkäten visar att 97 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att förskolan har en stimulerande utemiljö (steg 1). Förskolan har en checklista för inskolning med alla rutiner för att introducera barnet på bästa sätt samt ge information till föräldrarna. Rutiner för inskolning och övergång från den yngre avdelningen till den äldre och övergångar till förskoleklass finns dokumenterade. Förskolan har förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar/vårdnadshavare en god introduktion i förskolan (steg 1). Tydliga dagsrutiner för pedagogerna finns nedskrivet. Rutiner för uppsikt och tillsyn både inne och ute och vid utflykter är formulerade och förskolan har en handlingsplan för om barn försvinner från förskolan (steg 1). Förskolan arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel. Pedagogerna är måna om att ha ett välkomnande bemötande av barn, föräldrar och kollegor varje dag vilket vi också kan iaktta vid vårt besök. I enkäten kan vi se att alla barn instämmer helt eller till stor del i att de tycker om att vara på förskolan. Den inställningen delar också föräldrarna och personalen i respektive enkät där alla menar att barnen trivs på förskolan. I föräldraintervjun beskriver föräldrarna en personalgrupp som trivs på sitt jobb och där ingenting är omöjligt. I personalenkäten kan vi också notera att all personal instämmer helt eller till stor del i att de trivs på sin arbetsplats (steg 2). I förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling tar vi del av förskolans förebyggande och dokumenterade arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. I personalenkäten bekräftas att alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i påståendet att de vuxna reagerar mot diskriminering och kränkande behandling bland och gentemot barnen. I föräldraenkäten bekräftar samtliga föräldrar att de instämmer helt eller till stor del i att förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling (steg 2). I barnenkäten ser vi att alla barn svarat att det instämmer helt eller instämmer att de är en bra kompis, att de har någon att leka med och att de har roligt när de leker med de andra barnen på förskolan. Vi ser att pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och bemötande som genomsyrar hela verksamheten, detta uttrycker också föräldrar i våra samtal. Sju pedagoger instämmer helt eller till stor del i påståendet att I vår förskola har vi enats om gemensamma normer, en pedagog instämmer till viss del (steg 2). Under vårt besök på förskolan har vi uppmärksammat pedagogernas lust till sitt arbete. Pedagogerna är aktiva i barnens lek och visar glädje och engagemang i samspelet med barnen. Pedagogerna visar med stolthet upp sin förskola. Föräldrarna beskriver en engagerad personalgrupp vilket också kommer fram i föräldraenkäten där 82 procent instämmer helt och 18 procent instämmer till stor del i påståendet att personalen engagerar sig i barnen (steg 3). Pedagogerna berättar att de inte tycker lika i alla frågor, men att förhållandet mellan pedagoger och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Det ser vi också i personalenkäten där sex pedagoger instämmer helt i det påståendet och två instämmer till stor del (steg 3). Förskolan mäter och följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet i intervjuer och enkäter och samtal i vardagen (steg 3). Västanvindens förskola arbetar för att förhindra diskriminering och kränkande behandling med förankrade metoder som exempelvis Kompishjärtat, vilket varje höst uppdateras med barnens ord om hur man är en bra kompis. I den skriftliga redovisningen kan vi läsa att pedagogerna uppmuntrar barnen till samspel i större och mindre grupper, att de stödjer barnen i att lösa 6

8 konflikter och respektera varandra. Forumteater är också en metod förskolan använder (steg 4). I förskolans likabehandlingsplan finns förskolans värdegrund dokumenterad. Vi kan läsa att förskolan ska vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna glädje och ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. I en samling vi deltar i får vi exempel på en sång som handlar om att alla får vara med, vilket visar på att den gemensamma värdegrunden synliggörs i det vardagliga arbetet (steg 4). Pedagogerna ger barnen inflytande i olika frågor och vi förstår att pedagogerna anser att barnens röst är viktig. I leken stimuleras barnen att lyssna på varandra och att vänta på sin tur, de äldre barnen kan rösta om olika saker. Detta för att aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen till att omfattas av vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). Pedagogerna läser böcker om tio kompisar, dramatiserar och reflekterar tillsammans med barnen över innehållet, ställer frågor som hur tror du att det kändes? och Kompishjärtat med barnens egna ord om vilka regler som ska gälla. Forumteater är ytterligare en av förskolans förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde (steg 5). Västanvindens metoder för att hantera konflikter, förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt varje i år förskolans likabehandlingsarbete samt i det dagliga arbetet. Förskolan utvärderar och upprättar sin plan mot diskriminering och kränkande behandling årligen (steg 5). Pedagogernas arbetssätt bygger på att följa barnens nyfikenhet och intresse vilket ger många möjligheter i vardagen till att reflektera över etiska dilemman och livsfrågor. Eftersom miljöns utformning och pedagogernas närvaro uppmuntrar till att barnen leker i mindre grupper, skapar det förutsättningar för barnen att ställa frågor och tänka högt tillsammans med andra. I leken reflekterar barnen över det de upplever och den lyhörda personalen fångar upp frågor i uppkomna situationer (steg 6). De båda avdelningarna placerar förskolan på steg 5 och förskolechefen placerar förskolan på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 6. För att nå steg 7 behöver förskolans förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbete och likabehandling ha en tydligare utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. C. Barns delaktighet och inflytande (Barns delaktighet i lärprocessen) Pedagogerna observerar och kartlägger barnens intressen, förmågor och behov i dokumentationsprotokoll, som sedan präglar den pedagogiska verksamhetens utformning (steg 1). Förskolans lärandemiljö med rum i rummen och tillgängligt material skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet (steg 1). För att följa upp barnens delaktighet används dokumentationsprotokoll, samtal, reflektioner och intervjuer med barnen (steg 2). För att uppmuntra barnen att göra egna val i sitt lärande skapar pedagogerna variationsrika lärmiljöer som är tillåtande och tillgängliga. Pedagogerna är lyhörda för barnens behov, tar deras tankar och idéer på allvar samt erbjuder olika alternativ för lärande och uppmuntrar barnen att välja det som passar just dem bäst (steg 2). Pedagogerna dokumenterar varje barns läroprocesser i ett lärprocessprotokoll. Det sker kontinuerligt och synliggörs för barnet och föräldrarna med hjälp av lärplatta. Avdelningarna har en processvägg där alla kan ta del av verksamheten som sker (steg 3). I utvecklingssamtalen utgår pedagogerna från pågående arbete som visar barnets utveckling och lärande. Barnets lärprocesser återkopplas till föräldrarna utifrån förskolans läroplan och uppdrag, således finns en tydlig 7

9 koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande. Det är också föräldrarnas uppfattning, vilket vi kan se i enkäten där 94 procent av föräldrarna instämmer helt eller instämmer i det påståendet. I personalenkätens påstående Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och arbetet med barnens utveckling och lärande instämmer fem pedagoger helt, medan en pedagog instämmer till viss del och en pedagog svarar vet ej (steg 3). Pedagogerna beskriver att barnen ges möjlighet att medverka i förskolans kvalitetsarbete genom årliga enkäter, men framför allt i vardagen där de i reflektioner och samtal ges möjlighet att uttrycka sin åsikt (steg 3). Den pedagog som öppnar förskolan för dagen, har till uppgift att stimulera några barn i taget att reflektera över sitt lärande. Pedagogen ställer frågor som hur tänker du? vad tror du? och vad har du lärt dig (steg 4). I förskolans fordonstema fick vi exempel på att barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Arbetssätt och innehåll är inte förutbestämt, pedagogerna bygger vidare på barnens tankar och idéer. I enkäten ser vi att 100 procent av barnen anser att påståendet Jag får ofta välja vad jag vill göra stämmer helt eller stämmer. Pedagogerna bekräftar i enkäten att barnen är delaktiga i lärprocessen (steg 4). Pedagogerna sätter ord på olika sätt lära tillsammans med barnen och detta dokumenteras också. Barnen uppmuntras att lyssna till kamraterna och deras sätt att lösa problem. På så vis görs varje barn medvetet om olika sätt att lära sig (steg 5). Barnen väljer ut bilder som ska visas eller sparas, väljer egna ord eller skriver själva i sin dokumentation. Det sker i olika grad utifrån barnets ålder och mognad. Vi har tagit del av dokumentationen och sett att barnen på olika sätt är delaktigt i dokumentationen av sitt lärande, detta bekräftas dessutom i personalenkäten där samtliga pedagoger instämmer helt eller till stor del i påståendet att Barnen är delaktiga i lärprocessen (steg 5). Ett arbetslag har placerat förskolan på steg 4, det andra arbetslaget har placerat förskolan på steg 7 och förskolechefen har placerat förskolan på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 5. I olika omfattning bedrivs genom dokumentation och utvärdering ett systematiskt arbete för att få barnen att reflektera över sitt lärande. För att fullt nå steg 6 i Qualistrappan behöver alla pedagoger i full utsträckning omfattas av detta. Förskolan behöver också säkerställa att all personal vinnlägger sig om att kopplingen mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnens utveckling och lärande blir tydlig. D. Arbetssätt och pedagogroll Innemiljöerna är skapade utifrån barns behov och intressen och materialet är tillgängligt och inbjudande för barnen (steg 1). Vi ser under vårt besök att leken ligger till grund för barnens lärande och pedagogerna har också tydligt beskrivit detta i intervjuerna (steg 1). Genom pedagogernas lyhörda förhållningssätt ser vi att pedagogrollen präglas av variation och kreativitet. Vi ser exempel på hur ett arbete med former har utvecklats genom att pedagogerna slog massor av spik i en träplatta, för att barnen på så sätt skulle kunna använda gummisnoddar för att göra olika former mellan och runt spikarna (steg 1). I temaarbetet om älgar ser vi i dokumentationen att barnen arbetar med skapande, ramsor, hittar på sagor, ritar, målar och dramatiserar. De har även samtalat, forskat och lärt fakta om älgen. Här har även familjerna varit engagerade och berättat om sitt förhållande till älgen. Kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande (steg 2). I personalenkäten instämmer alla helt eller till stor del i att arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barn utveckling och 8

10 lärande. Under dagen uppmuntras barnen att göra fria val av aktiviteter och pedagogerna finns där och ger positiv bekräftelse, stöd och uppmuntran. Pedagogerna uppmanar barnen att ta tid att tänka för att hitta en lösning. Vi hör också under besöket hur pedagoger uppmuntrar barnen att ta hjälp av varandra för att barnen ska utveckla tillit till sin egen förmåga (steg 2). Pedagogerna dokumenterar regelbundet i dokumentationsprotokoll, nya sätt att lösa saker på prövas och det sker ett ständigt reflekterande över arbetssätt och arbetsformer. Dokumentationsprotokollen diskuteras och utvärderas på reflektionstiden, på avdelningsmöten och personalmöten (steg 2). Under vårt besök möter vi glada, intresserade och lekfulla barn som har utmanande, roliga och omväxlande miljöer att utforska (steg 3). I de olika dokumentationer vi får ta del av ser vi att barnen får pröva många olika uttrycksformer. På ena avdelningen finns ett gammalt fint skåp fullt med olika instrument och under besöket spelade några barn och en vuxen på Bunne-instrumenten (uppkallade efter Sten Bunne, musikterapeut och konstruktör av instrumenten). Månadens bild finns uppsatta på avdelningarna och som sedan sparas i barnens pärmar. Bland de äldre barnen fanns just nu en påsklilja i en vas på ett bord intill ett staffli, för att inspirera till måleri (steg 3). Arbetssätt och arbetsformer utvärderas regelbundet i reflektionsmöten, avdelningsmöten, personalmöten och på kvalitetsdagarna. Självvärderingen i Qualis används årligen (steg 3). I den skriftliga redovisningen läser vi att pedagogerna betonar vikten av att ge barnen tid, tid att reflektera, tid att ställa frågor, fundera på: Hur tänkte du? Hur gjorde du? Vi får under besöket lyssna till samtal där pedagogen just använder dessa nyfikenhetsfrågor. Här inkluderades även kamrater att fundera tillsammans (steg 4). Förskolan har ett gediget material för dokumentation av olika slag. Pedagogerna använder samma mallar och varje vecka finns tid avsatt för reflektion. I planeringarna finns syfte, mål och metod nedskrivet. Processväggen används flitigt och ger en tydlig bild över pågående projekt. I barnens portfolio dokumenteras varje barns lärande (steg 4). Det inarbetade arbetssättet med kartläggning, planering, dokumentation, reflektion och utvärdering ger ett brett underlag för att bidra till den pedagogiska verksamhetens utveckling (steg 4). En arbetsgrupp för förskolan i Hudiksvalls kommun, bestående av verksamhetschef, en förskolechef och tre förskollärare har utarbetat - Arbetsverktyg för dokumentation och reflektion som innehåller pedagogens dokument, arbetslagets dokument och verksamhetens dokument. Dessa tillsammans bidrar bland annat till att förskolan arbetat fram en samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling. Förskolans ledord: jag kan - jag vill - jag vågar, präglar pedagogernas syn på att barnen är kompetenta och ska mötas med respekt och tillit. Engagemanget hos pedagogerna är påtagligt och det framhåller också föräldrarna i intervjun (steg 5). I dokumentationen och reflektionen diskuterar pedagogerna kontinuerligt sin egen roll och betydelse för barns lärande i vardagen. I den skriftliga redovisningen läser vi att barnen är deras största kritiker och är det något som inte fungerar så reflekterar pedagogerna över detta. I samband med reflektionstiden reflekterar, analyserar och utvecklar pedagogerna regelbundet sin egen roll i relation till barnens utveckling och lärande. Det sker genom att pedagogerna går igenom dokumentationen tillsammans, ger varandra feed-back samt belyser olika utvecklingsområden och utifrån detta arbetar framåt (steg 5). I personalenkäten svarar fem pedagoger att instämmer helt i att de utvärderar arbetssätt och arbetsformer i arbetslagen, två svarar till stor del och en pedagog instämmer till viss del. På avdelningsmöten, arbetsplatsträffar och andra forum delger pedagogerna varandra olika arbetssätt och utmanar varandra till nya tankesätt. Pedagogerna berättar att de beskriver ett skeende för varandra, jag gjorde såhär och effekten blev det här. Pedagogerna möts också på apt/personalmöten med andra förskolor i området. Även studiebesök görs hos andra för att få inspiration och nytänkande. Vi bedömer att 9

11 förskolan utvärderar och jämför olika arbetssätt och arbetsformer med varandra för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt för såväl barngruppen som varje barn (steg 5). Pedagogerna börjar höstterminen med observationer och kartläggning av barnens förmågor, erfarenheter och intressen. Utifrån detta planeras verksamheten med både barnens individuella utveckling och gruppens utveckling i fokus. Detta förändras ständigt och pedagogerna följer barnen i dokumentationer och reflektioner för att på så sätt förändra arbetssättet och utmana barnen utifrån deras förutsättningar (steg 6). I självvärderingen skattar en avdelning förskolan på steg 7, en avdelning på steg 4 och förskolechefen på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 6. För att nå steg 7 behöver förskolan fortsätta arbetet med att få en större likvärdighet mellan avdelningarna och bedriva ett systematiskt arbete med utveckling av arbetssätt och arbetsformer utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet. E. Förskola och hem (Föräldrainflytande) Vid intervjun berättar föräldrarna att de känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs (steg 1). När ett barn fått en placering på förskolan tar ansvarig pedagog kontakt med hemmet och uppmuntrar föräldrarna att hälsa på med sitt barn redan innan inskolningen. För de yngre barnen bokas en tid för ett lära-känna-samtal med bara föräldrar och en pedagog för att få reda på så mycket som möjligt om barnets vanor och dylikt. Pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna under inskolningen med varje barns bästa i fokus (steg 1). Förskolans verksamhetsbeskrivning delas ut till nya föräldrar, finns på kommunens hemsida förskola och i föräldrapärm i hallarna, där även läroplanen Lpfö hänger uppsatt. Både föräldrar och pedagoger menar att mötet vid lämning och hämtning är mycket värdefullt och föräldrarna berättar vid intervjun att pedagogerna lyssnar på deras förslag och frågor. Föräldrarna inbjuds att delta i samråd, arbetskvällar och föräldramöten (steg 2). I personalenkäten får vi ett mera tveksamt svar då det är fem pedagoger som instämmer helt i påståendet Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet medan tre pedagoger instämmer till viss del. Ett exempel på hur förskolan följer upp hur föräldrar vill engagera sig i verksamheten är utemiljön. Här har föräldrar bidragit med arbetsinsatser och byggt trummor, rör för vattenlek på väggen, diskbänk mellan träd och mycket mera (steg 2). Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet genom föräldraenkäten och uppföljning av den, i forum för samråd, i utvecklingssamtalet, genom processväggen och den gemensamma verksamhetspärmen som ligger framme. Forum för samråd sker en gång per termin, förskolechefen håller i mötet och föräldrarna lämnar förslag på punkter att diskutera. Exempelvis genomfördes en arbetskväll där det arbetades med gården, detta på föräldrarnas önskan (steg 2). I föräldraenkäten är det 69 procent som instämmer helt eller till stor del i påståendet Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande. Utvecklingssamtalet är ett viktigt forum för dialog kring barnets utveckling och lärande. Här används lärplattan och föräldrarna kan då få följa barnets lärprocesser i bild och text. I dialog med föräldrarna diskuteras vad som är viktigast härnäst. Det dagliga mötet vid lämning och hämtning framhålls som mycket viktigt (steg 3). Uppföljning av föräldrars inflytande görs i forum för samråd en gång per termin, i utvecklingssamtalet och i den dagliga kontakten (steg 3). I föräldraenkäten svarar 85 procent att de instämmer helt eller till stor del i påståendet Jag har 10

12 möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten och 6 procent vet ej. I den skriftliga redovisningen läser vi att pedagogerna avsätter tid till diskussioner om hur föräldrar kan göras delaktiga i sitt barns utveckling och lärande. De metoder som används är enkäter, utvecklingssamtal och dialoger i vardagen där pedagogerna visar processväggen med aktuellt arbete. Föräldrarna berättar vid intervjun att pedagogerna är positiva till förslag från föräldrarna, som också säger vi vet att vi kan påverka. Som exempel nämner föräldrarna att de önskade att barnen skulle få KRAV-märkt frukt, vilket de får nu (steg 4). Förskolan involverar föräldrarna i förbättring av verksamheten genom deras praktiska arbete med gårdens olika miljöer, kopplade till läroplanen. I forum för samråd, utvecklingssamtal och i samband med lämning och hämtning blir föräldrarna involverade i utvärdering och har även möjlighet att enskilt ta upp frågor som rör förbättring av verksamheten (steg 5). Vi inte kan verifiera att föräldrarna har inflytande över hur verksamheten utformas för att nå målen vilket krävs för att förskolan ska nå nästa steg. I självvärderingen skattar båda avdelningarna och förskolechefen förskolan på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 5. För att nå steg 6 behöver förskolan utveckla former för hur föräldrarna har inflytande över hur förskolans verksamhet utformas för att nå målen. F. Organisation I våra samtal med personalen och i förskolans skriftliga redovisning framgår att förskolans organisation har en tydlig struktur. Förskolan har 36 barn inskrivna fördelade på två avdelningar. I föräldraenkäten instämmer 85 procent av föräldrarna helt eller till stor del i att förskolan har en väl fungerande organisation. Samtliga pedagoger instämmer helt eller till stor del i samma påstående (steg 1). Tabell 2: Antal inskrivna barn per årsarbetare, andel barn 0-3 år Kvalitetsområde Organisation Västanvindens förskola år 2014 Genomsnitt i Hudiksvalls kommun år 2014 Genomsnitt i riket år 2014 enligt Skolverket Andel barn 0-3 år 33 % 56 % 54 % Antal inskrivna barn per årsarbetare 6,9 5,6 5,3 Västanvinden har, som framgår av tabell 2, en lägre andel barn i åldern 0-3 år än Hudiksvalls kommun och riket. Andel barn per årsarbetare är betydligt högre än riket. Verksamheten är organiserad med en avdelning för yngre barn, 1-3 år och en för äldre barn, 3-5 år. Pedagogerna delar in barnen i grupper utifrån behov och intressen, men även efter ålder. Exempel på detta är femårsgrupp och språk- och matematiksamlingar (steg 2). Inför varje ny höst ses hela organisationen över. Personalbemanningen ses över varje termin eller när behov uppstår. Förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation, vilket är dokumenterat i förskolans verksamhetsplan. Rutiner för uppföljning av arbetsmiljö, ekonomi, medarbetarundersökning, rapportering av diskriminering och kränkande behandling finns nedtecknat. Verksamheten följs upp kontinuerligt samt vid kvalitetsdagar, arbetsplatsträffar och veckomöten (steg 2). 11

13 Samtliga pedagoger instämmer helt eller till stor del i att Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten, vilket innebär att förskolan har ett väl fungerande beslutssystem. Förskolan har avdelningsmöten där pedagogerna själva beslutar i frågor som berör avdelningen, på veckomöten beslutar förskolechefen tillsammans med representanter från avdelningarna, på arbetsplatsträffar träffas alla pedagoger och beslutar större frågor tillsammans med förskolechefen. Förskolechefen har samverkansmöten med de fackliga representanterna fyra till fem gånger per termin. Pedagogerna beskriver att förskolechefen lyssnar in pedagogernas synpunkter inför sina beslut (steg 3). Varje pedagog har egna ansvarsområden såsom bemanning, scheman, vikarier och inköp men också pedagogiska ansvarsområden som Grön flagg, språk och matematik. Vi bedömer att förskolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3). I den skriftliga redovisningen kan vi läsa att diskussioner ofta sker i smågrupper för att ge alla möjlighet att komma till tals. Tydliga dagordningar med tidsramar och minnesanteckningar skrivs. Detta är ett exempel på att förskolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog. Vi får det också bekräftat i personalenkäten där samtliga instämmer helt eller till stor del i Förskolan har en bra mötesstruktur (steg 3). Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet, det framgår tydligt i personalenkäten där pedagogerna avger positiva svar gällande både tydlighet i beslutsfattande, mötesstruktur och organisation. Samtidigt ser vi i tabell 3 att sjukfrånvaron är mycket hög på Västanvindens förskola jämfört med genomsnittet i Hudiksvalls kommun och i riket. Förskolechefen är medveten om orsaker och förklarar att t.ex. långtidssjukskrivningar ger ett stort utslag när personalgruppen är liten (steg 4). Tabell 3: Sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation Västanvindens förskola år 2014 Genomsnitt i Hudiksvalls kommun år 2014 Genomsnitt i riket år 2014 enligt SKL*/Skolverket Total sjukfrånvaro per år 14,3 % 10,2 % 6,3 % *Sveriges Kommuner och Landsting Utvärdering av organisation och mötesstruktur sker kontinuerligt på avdelnings- och personalmöten samt på kvalitetsdagarna under året (steg 4). I den skriftliga redovisningen framgår att dokumentation används för att följa upp den senaste tidens arbete och resonemang om hur arbetet ska utvecklas vidare, till stöd finns också det enskilda barnets lärprotokoll. Utifrån detta anpassas verksamheten efter barnens behov och intressen. Grundsynen är att alla barn är allas ansvar, vilket betyder att pedagogerna hjälper varandra att delge barnens framsteg. Vi bedömer att arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje barns utveckling och lärande (steg 5). Förskolechefen beskriver att arbetsuppgifter fördelas utifrån pedagogernas kunskap och kompetens och i viss mån efter intresse. Vi ser i personalenkäten att pedagogerna anser att förskolan har en tydlig struktur, men vi ser också i enkäten att det råder delade uppfattningar om arbetslagens sätt att fungera, se tabell nedan. I samtal med pedagogerna framkommer att de spridda svaren beror på att de båda arbetslagen inte fungerar likvärdigt fullt ut (steg 5). 12

14 Personalenkät Svar i antal Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Vet ej Mitt arbetslag fungerar väl I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter Båda förskolans avdelningar och förskolechefen har placerat förskolan på steg 7, vi placerar förskolan på steg 5. För att komma till steg 6, krävs att förskolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. För att nå det behöver förskolan bland annat arbeta för att alla pedagoger ska anse att arbetslagen fungerar väl samt att pedagogerna prioriterar och fördelar arbetsuppgifter. G. Styrning och ledarskap Förskolan har egna prioriterade verksamhetsmål utifrån nationella och kommunala mål, formulerade i enhetens verksamhetsbeskrivning. De prioriterade områdena är Öka läsningen, Entreprenöriellt lärande, Inkludering och Grön flagg (steg 1). I personalenkäten bekräftas att pedagogerna helt eller till stor del anser att förskolan har gemensamma mål som är tydliga (steg 1). Genom arbetet med Qualis pågår ett kvalitetsarbete (steg 1). Förskolan kommunicerar målen på flera olika sätt för att försäkra sig om att föräldrarna känner till dem. I föräldraenkäten svarar 76 procent att de instämmer helt eller till stor del i att de känner till förskolans prioriterade verksamhetsmål (steg 2). Förskolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål med hjälp av olika verktyg och metoder. Pedagogerna gör en nulägesanalys och går tillbaka i dokumentationen för att få syn på utveckling som skett. Analysen ligger sedan till grund för att ständigt utveckla verksamheten (steg 2). Storleken på förskolan med två avdelningar, förskolechefens närvaro och tillgänglighet bidrar till att förskolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. Det bekräftas i personalenkäten där alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i påståendet Förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap (steg 2). Som vi tidigare beskrivit under Organisation har förskolan en tydlig ansvarsfördelning vilket bidrar till att alla vet vem som gör vad. Förskolechefen lyssnar in pedagogernas åsikter i olika mötesforum och spontant i vardagen och tillsammans ges förslag på och idéer till förbättringar av verksamheten. I personalenkätens påstående I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget, instämmer fem helt eller till stor del medan två pedagoger instämmer endast till viss del. Vi ser att pedagogerna i verksamheten är respektfulla och tydliga i ledarskapet. Förskolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet (steg 3). Planering, uppföljning och utveckling sker genom frågeställningar i vardagen, analyser på arbetsplatsträffar och i genomförandet av kvalitetsdagar. Förskolechefen ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Den uppfattningen delar också pedagogerna vilket framgår av personalenkäten där alla instämmer helt eller till stor i påståendet Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska verksamheten (steg 3). Vi ser i dokumentationen samt i våra intervjuer att det finns mål och utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Målen följs upp och utvärderas kontinuerligt i olika mötesforum. Reflektion och analys av resultaten ligger till grund för förbättringar (steg 4). 13

15 Ledarskapet är tydligt och strategiskt genom att det finns tydliga planer för kvalitetsarbetet, en kompetensutvecklingsplan som sträcker sig över tid och att pedagogernas kompetens används så att rätt kompetens finns på rätt plats. I personalenkäten kan vi se att sex av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i påståendet Jag känner mig sedd och får återkoppling av ledningen, en pedagog instämmer till viss del. Vidare instämmer samtliga helt till stor i att förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling (steg 4). Förskolechefen skapar förutsättningar för reflektioner och diskussioner avdelningarna emellan, med de andra förskolorna i enheten och vid utbildningstillfällen med andra förskolor i kommunen. Pedagogerna genomför egna studiebesök, tar emot studiebesök samt läser litteratur och forskningsrapporter. Pedagogerna erbjuds olika kompetensutvecklingsinsatser utifrån verksamhetens behov. Detta bidrar till att förskolechefen stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av förskolans mål, ett av kriterierna på steg 5. Hudiksvalls kommun har sedan år 2011 beslutat att det endast ska anställas förskollärare på förskolorna i Hudiksvall. Förskolan har utarbetat en tydlig plan för det systematiska kvalitetsarbetet, där fokus sätts på delar i läroplanen kopplat till olika delar i Qualis kvalitetsmodell. Det framgår hur förskolan ska arbeta och vilka dokument som ligger till grund för arbetet. I personalenkäten framkommer att sex pedagoger instämmer helt medan en pedagog instämmer till viss del i Jag känner sig delaktig i förskolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete, ett av kriterierna på steg 5. För att nå steg 5 fullt ut krävs att det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten vilket vi inte kan verifiera. Förskolan arbetar systematiskt med årshjul, nulägesanalys, målformulering, uppföljning och utvärdering, detta sker regelbundet på avdelningsmöten, arbetsplatsträffar och kvalitetsdagar. Resultaten analyseras, insatser och förbättringar som leder framåt beslutas, vilket bekräftar att mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar, vilket är ett av kriterierna på steg 6. En avdelning bedömer att förskolan ligger på steg 4, den andra avdelningen och förskolechefen placerar förskolan på steg 6. Vi granskare placerar förskolan på steg 4. Det är ingen tvekan om att förskolan är på god väg mot högre steg, två kriterier på steg 5 och ett kriterium på steg 6 är redan uppfyllda. För att nå steg 5 behöver förskolechefen arbeta vidare för att få ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. Vidare behöver förskolan ha en plan för kvalitetsutveckling som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisningen. H. Kommunikation Förskolan har väl utarbetade rutiner för information vid inträffade händelser och uppkomna behov. Har något allvarligt hänt så kontaktas föräldrarna omgående. I föräldraenkäten framgår att 97 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i påståendet Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan (steg 1). Lärandeförvaltningen har utarbetat rutiner för klagomålshantering och särskilda dokument finns för detta ändamål (steg 1). För att sprida information, kunskaper och erfarenheter används föräldrabrev, verksamhetsplanering upphängd i hallen, föräldramöten och forum för samråd. I personalenkäten instämmer samtliga pedagoger helt eller till stor del i att förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter. Inom förskolan används reflektionstid för att utbyta erfarenheter och delge varandra kunskap. Inom enheten finns dessutom datapilot, språk- och mattepiloter, pedagogiskt café med olika teman och förskolan tar emot personer som behöver språkpraktik (steg 2). 14

16 Närmsta granne är en grundskola dit många barn hör men inte alla. Förskolan har ett årshjul som beskriver samarbetet mellan förskola och skola. Förskolechef och rektor träffas några tillfällen per år. Pedagogerna möts i pedagogiska träffar två till tre gånger per år. Särskild rutin finns för överlämnande och förskolan har därmed etablerade rutiner för att samarbeta med berörda grundskolor. Inför hösten 2016 planeras dessutom ett gemensamt personalmöte för förskola och grundskola. Här görs också studiebesök i både förskola och förskoleklass (steg 2 och 4). Vid intervjun med föräldrarna framkommer att de är nöjda med informationen som förskolan ger, framför allt då den dagliga. Föräldrabreven är uppskattade. Föräldrarna beskriver också hur nöjda de är med pedagogernas stora engagemang i deras barn De ser verkligen barnen och utgår från dem uttrycker flera föräldrar (steg 3). Vid vårt verksamhetsbesök ser vi hur pedagogerna samverkar på ett förtroendefullt sätt, samtalsklimatet är öppet och pedagogerna vinnlägger sig om ett gott bemötande mot alla. I personalenkäten instämmer att sex av pedagogerna helt eller till stor del i påståendet Vi som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation medan en av pedagogerna inte instämmer alls (steg 3). Modern teknik används i verksamheten och alla pedagoger har tillgång till en lärplatta. Vi ser att de används flitigt i dokumentation av barns lärprocesser. I hallen finns en digital fotoram som visar verksamheten och på kommunens webbsida finns en egen sida för Västanvinden. Förskolechefen använder sites, ett digitalt program i förskolans interna dokumentation, för information till pedagogerna. I föräldraenkäten instämmer 67 procent helt eller till stor del i påståendet Förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet, medan 33 procent instämmer till viss del (steg 4). Förskolechefen har gemensamma träffar med socialtjänst och BVC, två till tre gånger per år. De äldsta barnen gör studiebesök på olika arbetsplatser under våren. I personalenkäten instämmer samtliga pedagoger helt eller till stor del i att det finns en etablerad kommunikation med socialtjänst, myndigheter och närsamhället i övrigt (steg 5). I självvärderingen skattar avdelningarna förskolan på steg 5 och förskolechefen på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 5. Förskolan är på väg mot steg 6 då de deltar i nätverk, konferenser och förskolelyft, men förskolan behöver utveckla en medveten struktur som omfattar alla medarbetare på ett tydligare sätt. 15

17 I. Kompetens Tabell 4: Andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen och andel medarbetare med annan utbildning för arbete med barn Kvalitetsområde Kompetens Västanvindens förskola 2014 Genomsnitt i Hudiksvalls kommun år 2014 Genomsnitt i riket år 2014 enligt Skolverket Andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen Andel medarbetare med annan utbildning för arbete med barn 83 % 59 % 45 % 17 % 7 % 31 % Vi ser i tabellen ovan att på Västanvindens förskola har all personal utbildning för att arbeta med barn och bland dem har 83 procent pedagogisk högskoleexamen, vilket är betydligt högre än genomsnittet i såväl Hudiksvalls kommun som i riket. Enligt politiska direktiv anställs endast förskollärare i förskolan (steg 1 och 4). Förskolan har en plan för introduktion av nyanställda som innefattar kommunnivå, förvaltningsnivå och förskolans egen nivå (steg 1). Vi får ta del av en övergripande kompetensutvecklingsplan för förskolan som sträcker sig från 2009 till 2015 och som innehåller både obligatorisk och frivillig kompetensutveckling. Som exempel läser vi matematik och språkutveckling, pedagogisk dokumentation, barns inflytande, öka läsningen, lärplattan och flerspråkighet (steg 2). Pedagogerna berättar i intervjun att det under de senaste åren varit omfattande fortbildningar som varit gemensamma och att de individuella behoven har fått stå tillbaka. I medarbetarsamtalen tas de egna behoven fram utifrån uppdraget och även arbetslagets behov och detta skrivs ner i den egna utvecklingsplanen (steg 3). I personalenkäten nedan tar vi del av pedagogernas syn på kompetensutvecklingen och kan då se att pedagogerna anser att den utgår från alla tre delarna, det vill säga, förskolans, arbetslagens och individens behov. Personalenkät Svar i antal Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Vet ej Kompetensutveckling har hög prioritet i vår förskola Kompetensutvecklingen utgår ifrån förskolans, arbetslagens och individens behov Det finns en plan för min kompetensutveckling Mot bakgrund av att den övergripande kompetensutveckling som erbjuds är så omfattande, bedömer vi att de medel, 1500 kronor, som avsätts för kompetensutveckling, är goda (steg 3). Den genomförda individuella kompetensutvecklingen följs upp i medarbetarsamtalet och lönesamtalet och den kommunövergripande följs upp på apt/personalmöten, kvalitetsdagar, veckomöten och reflektionstillfällen. Det finns en tydlig förväntan på att insatserna ska återspegla sig i verksamheten (steg 4). Förskolan har under senare år genomfört flera omorganisationer och 16