Tidskrift för Skogsakademikerna Årgång 21

Transkript

1 4 07 Tidskrift för Skogsakademikerna Årgång 21 >> Bra samarbete om akademikerföreningen på Holmen Skog >> Internationellt arbete i fokus KSLA-konferens och intervju med Per Björkman >> På exkursion med Jägmästarnas Förening och SCA

2 Redaktörens ruta Nya medlemmar välkomna! Nya medlemmar i Naturvetareförbundet/delförbundet Skogsakademikerna från 19 september till 17 december Ahlert Katarina jägmästare Andersson Cecilia jägmästare Andersson Elin skogsteknik Andersson Jennie skogsmästarstuderande Boman Josefin Carlsson Johanna Eriksson Axel Eriksson Jonatan jägmästare Eriksson Patrik skogsmästarstuderande Fjällborg Åsa Frohm Fredrik skoglig magister Johansson Per skogsmästarstuderande Kabo Stenberg Charlotta jägmästare Karlsson Fredrik skogsmästarstuderande Kvarnström Per skogsmästarstuderande Larsson Anders skogsmästarstuderande Larsson Sven-Gunnar jägmästare Lindberg Per-Ola skogstekniker Nilsson Björn Nilsson Madeleine Nordlund Johan skogsmästarstuderande Nähdin Andreas skogsmästarstuderande Olofsson Elin Olsson Mikael skogsmästarstuderande Palmkvist Sofia skogsmästarstuderande Pamuk Gunnar jägmästare Persson Ola skogstekniker Persson Ulrika Rajala Fredrik jägmästare Runfeldt Johan skogsmästarstuderande Sandström Henrik skogsvetare Tingefors Andreas skogsmästarstuderande Wik Persson Lisa Wiklund Lars skogsmästare Wikström Magnus skoglig magister von Sydow Nils Åhréus Alexander jägmästare Åström Marcus jägmästare Äng Mikael skogsmästarstuderande Gott nytt år tillönskas alla läsare! Inför matrikelenkäten se till att vi har din rätta e-postadress. Gå in på www. naturvetareforbundet. se/medlemsuppgifter Är du inte medlem, mejla adressuppgifterna till matrikel@natuvetareforbundet.se sidan fem sidan sex sidan tolv Innehåll 4 07 Välkomna nya medlemmar! 2 Le d a r e n Fler skogsakademiker till internationellt arbete! Åke Barklund 4 Bra samarbete med företaget akademikerföreningen på Holmen Skog 5 Internationellt skogligt arbete KSLAs konferens 11 december 6 7 Våga satsa på internationellt arbete intervju med Per Björkman 8 9 Agrifack Skog och delförbundet Skogsakademikerna fackligt samarbete 10 Ekologi, skog och miljö ny bok av Karl-Göran Enander 10 Stiftelserna Kamratfonden och von Porats fond 11 Exkursion i contortans tecken Jägmästarnas Förening och SCA 12 Spännande möten I början av december höll Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, en konferens om hur fler svenska skogsakademiker ska ta plats i det internationella arbetet. Många kloka röster hördes, som ingalunda kan göras rättvisa i ett tidningsreferat. Även om konferensen pekar på brister var det också uppenbart att det ges en rad internationellt inriktade utbildningar och kurser och att bra initiativ tas. Det finns intresserade studenter och det finns ett stort antal medlemmar som har erfarenheter av internationellt arbete dela med sig av. En av dessa är Per Björkman se sidan 8. Att få göra intervjuer ger en guldkant, kanske den bredaste, till mitt jobb. Trots att jag under tjugo intervjuat många är det lika givande varje gång. Och varje intervjuad person har för mig nya och inspirerande erfarenheter att förmedla, var och en på sitt vis. För några år sedan intervjuade jag Karl-Göran Enander som av pur nyfikenhet efter pensioneringen drog igång ett undersökningsarbete som sedan blev mångårig forskning och tre rapporter om svensk skogsbruk. Nu har han skrivit en ny bok. Läs mer på sidan 10. Som vanligt ett stort tack till er som medverkat i detta nummer. Gott Nytt År tillönskas ni och alla andra läsare. REDAKTÖR tel , kerstin.diamant@naturvetareforbundet.se, ANSVARIG UTGIVARE Åke Barklund FÖRBUNDSKANSLI Box 760, Nacka tel (vx), fax , ORDFÖRANDE DELFÖRBUNDET SKOGSAKADEMIKERNA Åke Barklund tel aake.barklund@telia.com REDAKTIONSRÅD Malin von Essen Skogforsk, Björn Lyngfelt SCA Forest Products, Lotta Möller SLU, Hasse Bengtsson Skogsstyrelsen ANNONSer Jeanette Duvert, tel jeanette.duvert@naturvetareforbundet.se Annonspriser 2008: Baksidan (helsida) :- Omslag II och III 8.700:-, 1/1-sida 7.500:-, 1/2-sida 4.500:-, 1/4-sida 2.700:-, 1/8-sida 1.800:- För osignerat material svarar redaktören. Eftertryck medges om källan anges. För insänt ej beställt material ansvaras ej. ISSN X Tryckeri Norra Skåne Offset, Hässleholm OMSLAGSBILDEN: Intresset var stort när drygt sextio jägmästare trotsade snöblandat regn för att i början av november studera contorta i Sundsvall. Jägmästarnas förening och SCA arrangerade. Se artikel sista sidan. Foto Martina Garpenkrans Foto: Jannis Politidis Skogsakademikern 4/ Skogsakademikern 4/07

3 Ledaren Foto: Pia Barklund Åke Barklund är jägmästare, delförbundet Skogsakademikernas ordförande och vice ordförande för Naturvetareförbundet. Åke är akademisekreterare och vd för Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA. Fler skogsakademiker till internationellt arbete! Vi lever i en alltmer globaliserad värld som tycks snurra allt fortare och det gäller i högsta grad skogssektorn. Internationella konventioner och EUs regelverk styr allt mer svenskt skogsbruk, samtidigt som handel med skogsprodukter påverkas av internationella certifieringsregler, av etiska, miljömässiga och sociala värderingar. Men trots att skog och skogsbruk är så viktiga delar av svenskt näringsliv, av miljö och kultur och trots att vi i hög grad påverkas av internationella förhållanden, är vi märkligt anonyma och osynliga på den internationella skogsscenen. Låg svensk profil I internationella organ och dialoger (även inom EU) håller vi en låg och utslätad profil. Inom skogligt tropiskt utvecklingssamarbete, där vi var pådrivande under och 1980-talen, finns idag nästan inget som överhuvudtaget kan kallas svenskt utvecklingsarbete. Inom internationella organ och institutioner på skogssidan är det också mycket glest med svenskar i såväl beslutande ställningar som på lönelistan. Det finns några ljuspunkter, främst IKEA, men också till exempel Skogsstyrelsens nya internationella enhet samt enstaka forskare på SLU och andra högskolor. Likaså finns det fortfarande ett begränsat minskande antal svenska internationella skogsexperter inom industri, politik och forskning, vilkas röster fortfarande hörs i det internationella bruset. Annars dominerar numera helt anglosaxiska, holländska, tyska och inte förvånande finska röster inom i stort sett alla internationella skogsfora. Tydligare internationellt fokus behövs Är allt detta ett problem? I allra högsta grad. Om inte den svenska resursbasen för internationellt skogligt arbete väsentligt stärks, både vad gäller antal och kvalitet, så riskerar vi att totalt förlora förmågan att både påverka och dra nytta av alla de viktiga och intressanta förändringar och tillfällen som ges internationellt idag. Det gäller såväl globalt som på den mer näraliggande EU-arenan. Vilka är orsakerna till dagens bekymmersamma situation? Och, framförallt, vad kan och måste vi göra för att stärka Sveriges ställning och inflytande på, och kunskap om, den internationella skogsscenen? Dessa frågor var utgångspunkterna för det seminarium som hölls på KSLA den 11 december. De behov som togs upp kan summeras: fler svenskar i internationella skogssammanhang, ökat intresse från studenterna, bättre omvärldsanalyser, ökad samordning mellan aktörerna, ökad Sidasatsning på olika typer av tjänster för unga och bättre kontakter med internationella organisationer. Likaså måste internationella erfarenheter värderas som meriter också på svensk arbetsmarknad. En svensk neutral tankesmedja för dessa frågor behöver inrättas i syfte att obundet från särintressen kunna lyfta fram, analysera, bearbeta och kommentera skeenden som är viktiga och som leder till att vi behöver agera. Råd till flera aktörer Många konkreta förslag kom fram: Utrikesdepartementet bör ge Sida tydligare instruktioner att satsa på skog (träd). SLU samverkar med andra universitet för nödvändiga kompetenser utöver de skogliga. SLU backas upp av förutom Jordbruksdepartementet, även av Utrikes- och Näringsdepartementet. SLU samordnar forskning och undervisning bättre när det gäller internationellt skogsbruk. Gemensamma utbildningar skapas mellan SLUs fakulteter innehållande djur/grödor/träd. Internationella frågor ska finnas med överallt i grundutbildningen. Industrin och SLU ska stimulera studenternas internationella kontakter. Fler forskarskolor och masterprogram med internationell inriktning på skog behöver skapas. Att informera om och intressera studenter för internationella frågor och möjligheterna till internationell karriär är en viktig uppgift för samtliga aktörer som har ett intresse av utlandet, oavsett det gäller exportmarknad, utveckling, bistånd eller industri. Arbetet fortsätter och det är en viktig facklig uppgift att följa och vara med och driva frågan om kompetenshöjande åtgärder som gynnar skogssektorn och stärker Sveriges internationella profil. Skogens avgörande betydelse globalt för en hållbar samhällsutveckling kan inte nog understrykas. Vi skogsakademiker måste delta aktivt i denna debatt. Åke Barklund Akademikerföreningen på Holmen Skog Bra samarbete med företaget Årets löner på Holmen Skog blev klara i oktober. Nu står bland annat resefrågan på dagordningen för akademikerföreningens nya styrelse. På Holmen Skog går den fackliga organisationen och arbetsgivare i takt i alla fall på akademikersidan. Vi har en bra dialog med arbetsgivaren, som tycker det är värdefullt med en diskussionspartner och en part att förhandla med. Andreas Rastbäck är ny ordförande i Akademikerföreningen, som samlar skogsakademiker, civilingenjörer, ekonomer och jurister under samma tak. I dialog med arbetsgivaren nådde vi ett resultat som båda parter är nöjda med. Eftersom de anställda i gruppen är ganska unga så fick vi en bit över det centrala avtalet som gav 3,3 procent. Rekommenderad ingångslön inte bra Lönen ska vara rätt där vår roll är att uppmärksamma omotiverade löneskillnader, mellan till exempel män och kvinnor, säger Andreas Rastbäck.. Att arbetsmarknaden är het avspeglar sig på att det är färre sökande per tjänst än tidigare. Vi följer marknadslönerna och ligger nog ganska bra till. Vi är varken löneledande eller släpar efter. Andreas tycker inte att fackliga organisationer ska ge rekommenderade ingångslöner. Rekommendationen är ett trubbigt instrument som inte tar hänsyn till individen och den kompetens som tjänsten kräver. Det är bättre med en öppen förhandling utifrån våra lönekriterier. De bygger på individuell och differentierad lönesättning. En rekommenderad ingångslön skapar onödiga förväntningar. Tjänsteresor aktuell fråga Andra heta frågor just nu? Vi ville att arbetsgivaren skulle se över systemet med resande i tjänsten. I dagsläget kan vi antingen använda egen bil eller företagsbil. Vårt önskemål är att införa en tredje valmöjlighet med förmånsbil, alltså en bil som företaget äger eller leasar och som den anställde använder både i tjänsten och privat. Arbetsgivaren har hörsammat det och lovar att komma tillbaka med ett förslag. Fackligt arbete ger perspektiv Vad är din drivkraft som ordförande i Akademikerföreningen? Jag får ännu ett perspektiv i arbetet och lär mig hur avtalen fungerar. Intressant också att vara med i diskussioner med arbetsgivaren om utvecklingen av företaget. Text & FoTO: Lars-Erik Liljebäck Lars-Erik Liljebäck är redaktör för tidningen Agrifack. En längre artikel finns i Agrifack nr Skogsakademikerns tema om bilen och jobbet i nr 4/2001 kan beställas från kerstin.diamant@naturvetareforbundet.se. Ny lönestatistik i januari Naturvetareförbundets löneenkät avslutades den 11 december. Siffrorna kommer att sammanställas och resultatet finns tillgängligt i slutet av januari. Som tidigare finns då den särskilda statistiken över skogsakademikers löner. Fackliga ombud på Holmen på facklig kurs i oktober, fotograferade utanför kansliet i Nacka. Fr. v.: Daniel Johansson, Andreas Rastbäck, ordförande för Akademikerföreningen, Mats Larsson och Lotta Stålhandske. Daniel Johansson är ledamot i delförbundet Skogsakademikernas styrelse. Skogsakademikern 4/ Skogsakademikern 4/07

4 Internationellt arbete Internationellt arbete KSLA-seminarium 11 december Vi måste blicka utåt Sverige har tappat sin skogliga position internationellt. Men nu är det full fart från många håll att ta igen förlorad mark. S tudenter är väldigt tydliga och vill veta What s in it för me? Man vill alltså ha konkret information om vad internationellt arbete innebär. Många som satsar på arbete inom svensk skogsnäring ser inte den nytta som internationella erfarenheter, så väl studier som arbete, kan ge även för den som arbetar lokalt i Sverige. Det berättade Fredrik Ingemarson, sekreterare för KSLAs kommitté för internationella skogsfrågor och ansvarig för den studie som presenterades under akademiens seminarium den 11 december på temat Hur kan vi utveckla den svenska resursbasen för internationellt skogligt arbete? Djupintervjuer Studien kom till för att få ett faktaunderlag kring det som är uppenbart, att svenskt skogsfolk inte har någon framträdande roll internationellt, säger Fredrik Ingemarson. Fredrik har dels djupintervjuat 82 representanter från näring, myndigheter och universitet, dels genomfört en enkät bland 200 skogliga studenter på termin ett, tre och sju. I KSLAs studie har speciellt intresse ägnats åt SLU. De skogliga utbildningarna utgör grunden för att på sikt bygga en resursbas av skogsfolk med internationell erfarenhet. Bland de intervjuade studenterna var det bara åtta procent som studerat utomlands, medan en knapp tredjedel hade arbetat utomlands, dock endast en mindre del inom skogssektorn. Reservation får göras för att en tredjedel av de studenter som tillfrågades gick första terminen. Fredrik Ingemarson efterlyser ett nätverk för personer som arbetat internationellt. När akademiker kommer hem med goda internationella erfarenheter och kontakter bör kunskapen fångas upp... Fredrik Ingemarson är jägmästare och sekreterare för KSLa s Kommitté för internationella skogsfrågor. Han disputerade 2004 inom small-scale forest policy. Fredrik har bland annat arbetat i Kina med analys av skogsbruksreform arbetet och ansvarar för en studie av små och medelstora virkesförädlingsföretag i de södra provinserna i Kina. När akademiker kommer hem med goda internationella erfarenheter och kontakter bör kunskapen fångas upp för att utveckla den svenska skogssektorn. Börjar man arbeta inom svensk skogsnäring, på en organisation eller inom en myndighet efterfrågas inte så ofta den kompetensen. Styrning är generellt en svaghet, både inom utbildningen och under kontakterna mellan departement, myndigheter och näring. Internationell enhet Peter Blombäck från Skogsstyrelsen berättade att det internationella arbetet stramats upp i och med att en internationell enhet på nio personer bildades i samband med omorganisationen Dess uppgift att ge stöd till regeringskansliet i internationella skogliga frågor, vara med i EUfinansierade samarbetsprojekt och även driva arbete i samarbete med enskilda länder. Peter Blombäck framhöll internationellt studentutbyte och samarbete, som i International Forestry Emilie Westman, ordförande i Skogshögskolans studentkårs internationella kommitté i diskussion med Anna Nilsson, som arbetar med skogliga frågor på Sida och (med ryggen mot kameran) Linda Magnusson, student, samt Per Björkman (se intervju på nästa sida). Students Association (IFSA) och det internationella masterprogrammet Euroforester. Mari Albihn från Sida redogjorde för arbetet i 26 länder och att Sida har för närvarande har sex jägmästare anställda. Carl Henric Kuylenstierna, pensionerad vd för Skogssällskapet och nu egenföretagare, underströk utifrån eget arbete i Latin amerika vilken nytta internationell erfarenhet gör även för arbete he m m av id. Sociala och ekonomiska aspekter Per Larsson från Världsnaturfonden påpekade att skogsfrågor ofta inrymmer sociala aspekter och konflikter och att det är viktigt att intressera studenter med annan inriktning för de skogliga frågorna. Per Larsson påminde också om att svenskar har varit fram trädande när det gäller skogscertifiering. Han efterlyste också mer information på engelska om svenskt skogsbruk. Där kunde Peter Blombäck tala om att Skogsstyrelsen storsatsar. Vi i Sverige behöver det internationella samhället mer än det behöver oss. Våra kunskaper från och 1980-talen finns redan där ute, sade Maria Norrfalk, tidigare generaldirektör för Skogs styrelsen och Sida, nu landshövding i Dalarna. Maria Norrfalk kommer under 2008 på regeringens uppdrag arbeta med en utredning kring klimat, energi och miljö med skogen som bas. Mer kan göras Och visst finns det program och kurser med internationell inriktning på SLU. Jan-Erik Hällgren från fakulteten för skogsvetenskap visade på internationellt inriktade utbildningar på masters- och..svenskar har varit fram trädande det gäller skogscertifiering. dokorandnivå, men sade också att mer kan och bör göras. Jan Stenlid från SLUs fakultet för naturresurser och lantbruksvetenskap framhöll både internationella kurser och en lärarkår från en rad länder. Hela den nya utbildningstrukturen med treåriga kandidat- och tvååriga mastersprogram enligt Bologna modellen är anpassad för internationella student utbyten. Och Skogsmästarskolan har en lång tradition av internationellt inriktade kurser. Flera studenter från SLUs skogliga utbildningar yttrade sig och visade att nog finns det internationella intresserade studenter. Visa oss på karriärvägarna, löd en uppmaning. Arbetet fortsätter Åke Barklund konstaterande i sin avrundning att arbetet fortsätter hos SLU och Utrikesdepartementet/Sida och Jordbruksdepartementet/Skogsstyrelsen och viktigt inom näringen. Den särskilda projektgruppen som jobbat fram seminariet samordnar vidare arbete under tidig vår Text & FoTO: Mer information: (dokumentation från konferensen) Skogsakademikern har genom åren rapporterat om arbetet inom International Forestry Students Association (IFSA), senast i nummer Artiklar kan rekvireras från kerstin.diamant@naturvetareforbundet.se NÄSTA SIDA: Satsa på internationellt arbete! Skogsakademikern 4/ Skogsakademikern 4/07

5 Internationellt arbete Per Björkman om en internationell karriär: Våga satsa! Internationellt biståndsarbete har tagit jägmästare Per Björkman till såväl Bhutan, Burma, och Vietnam som till storstäder som Rom, New Dehli och Washington. Det har också givit möten med människor som han inte skulle träffat om han enbart stannat i Sverige. Per Björkman arbetar sedan november och mänskliga rättigheter, outvecklade lagar och 2007 på Föreningen Skogen med ett institutioner och inte minst korruption. Sida-finansierat projekt, Skogsinitiativet. Korruptionen är ett jätteproblem som hindrar Det handlar om att stimulera och utvecklingen i många länder, men mycket är på stärka svenska institutioner och organisationer till gång, säger Per och nämner Forest Law Enforcement, att delta i det långsiktiga globala skogliga utvecklingsarbetet i en tid av förändring då man både kan för att hindra handel med illegalt avverkat virke. Governance and Trade (FLEGT) ett EU-initiativ se möjligheter och problem vad gäller skogens roll. Bekämpa fattigdom Per Björkman framhåller skogens betydelse i de aktuella globala frågorna kring klimat och miljö. Denna sanning tål att upprepas, men lika sant och grundläggande är att ett uthålligt skogsbruk i tredje världen förutsätter att fattigdomen bekämpas. Så länge fattiga människor måste kämpa för att överleva från dag till dag, är det svårt att uppnå uthållighet i skogsbruket. Per Björkman tar storskaliga planteringsinvesteringar som exempel: Här finns en rad utvecklingsfrågor att lösa. Lokalbefolkningen måste involveras så att fattigdomen kan bekämpas. Människorna på det lokala planet måste också tjäna något på verksamheten. Sverige som exempel Per Björkman pekar på Sveriges egen utveckling. Som ett viktigt skogsland måste Sverige ge sitt bidrag till arbetet med de globala problemen. Självklart behöver vi också lära oss mycket från andra länder. Hur kan då skogen samtidigt bidra till utveckling och motverka klimatförändringen? Hur kan då skogen samtidigt bidra till utveckling och motverka klimatförändringen? Det är en viktig fråga som i grunden handlar om ett långsiktigt brukande av skogsresurserna. Per Björkman säger att många problem handlar om att lösa flaskhalsar av olika slag: oklara ägandeförhållanden EU-lagstiftning viktigt redskap Per påpekar att den skogliga utbildningen är central, när det gäller att få fler skogsakademiker att inrikta sig på internationellt arbete. Han tar upp möjligheter som Minor Field Studies (MFS), biträdande experttjänster och yngre konsulttjänster. Men det är svårt att få dem som varit ute att fortsätta med internationellt arbete efter en utlandsperiod. Arbetsmarknaden i Sverige är god och de internationella erfarenheterna har inte visat sig vara så lätta att uppskatta och utnyttja praktiskt i det dagliga arbetet inom svensk skogsnäring. En orsak kan vara att internationellt arbete ofta är mer övergripande än de arbetsuppgifter man får hemma, säger Per Björkman. Samverkan industri och bistånd Per Björkman tycker det är angeläget att se internationellt arbete som en karriärväg. Hans eget jobb nu går bland annat ut på att få olika svenska aktörer att engagera sig internationellt och tillägger att det är viktigt att de olika boxarna bistånd, industri och företagsutveckling, sociala frågor och miljö blir mer integrerade. Industrin måste se att fattigdomsbekämpning är viktigt men biståndet måste också ta till sig att lönsamhet för företag rätt hanterad och fördelad kan lösa problem för människor och miljö. Det finns en stor potential för samarbete och utrymme för investeringar som gör rättvisa samhällen till ett gemensamt intresse. Skogsinitiativet är alltså Sida-finansierat men Per Björkman jobbar med det på Föreningen Skogen en neutral aktör, med goda förbindelser i hela Skogssverige. Föreningen Skogen har i hundra år varit aktiv i den svenska skogsnäringen. Från början handlade arbetet mycket om lagar och institutioner. Det gäller att ta det arbetet i global repris men utan att kopiera. Sverige borde kunna göra mycket mera i det globala skogliga utvecklingsarbetet. Läkare, ingenjör eller skogsakademiker Per Björkman tog jägmästarexamen Naturvetenskap var ett självklart val, men både läkare och ingenjör var alternativ till den skogliga banan. Det var nog den tydliga kombinationen av teori och praktik och kanske mitt förflutna som fältbiolog som fällde avgörandet, säger Per. Per var hela tiden internationellt intresserad och åkte direkt efter examen till en skogsförvaltning i Ontario, där skogsinventering var en av de viktigaste arbetsuppgifterna. Tillbaka i Sverige blev det bland annat fem år på Stockholms stads skogsförvaltning och ett par år på FAO i Rom, där han arbetade med länder som Bhutan, Burma och Afghanistan. Tillbaka i Sverige arbetade Per sedan ett antal år på Sida, bland annat i Laos och Vietnam och var i nästan fyra år stationerad i Indien. Den senaste utlandstjänsten var ett par år på Världsbanken i Washington, där bankens nya skogsstrategi och projekt i Östeuropa stod i fokus. Spännande möten Bakom en så här torr uppräkning döljer sig år av intressanta arbetsuppgifter och spännande möten. Att jobba med utvecklingsfrågor är engagerande. Man träffar väldigt intressanta människor, som man nog aldrig skulle komma i kontakt med annars. Mötena sker på alla nivåer, från fattiga bönder till ministrar. Man lär sig förstå andra människor och kulturer, men man lär sig kanske ännu mer om sig själv och sin egen kultur på köpet. OM > Per Björkman Utbildning och arbete > Jägmästarutbildning SLU 1977, studier i kulturgeografi vid Stockholms universitet, arbete i Kanada, åter i Sverige, arbete ett par månader 1977 på Jägmästarförbundet med matrikeln, Stockholm stads skogsförvaltning, FAO i Rom med projekt i bl. a. Afghanistan, Bhutan och Burma, Sida från och till sedan 1985 med projekt i bl. a. Laos och Vietnam samt stationering i Indien, skogsexpert på Världsbanken i Washington och Skogsinitiativet, Föreningen Skogen från november Bostad > Stockholm Familj > Fru och tre ungomar Fritid > Familjen, skidåkning, sommarstugan i Hälsingland, läsa böcker Du får kontakter i hela världen och du får arbeta i spännande miljöer. Per Björkman vill verkligen rekommendera internationellt arbete. Det är spännande att hitta kopplingar mellan egen erfarenhet och vad vi både kan lära och bidra med. Du får kontakter i hela världen och du får arbeta i spännande miljöer, både i olika länder och kanske på internationella organisationer. För mig känns det också meningsfullt att arbeta med internationella frågor. Vi befinner oss i en avgörande tid och mycket behöver göras! Satsa på språk och våga språnget Vill du ge några råd till studenter som är internationellt intresserade? Ett ganska självklart råd är att satsa på språk. Engelska, bra engelska, är ett måste. Spanska blir allt viktigare. Man bör åka iväg till de länder där språken talas. Kanske kan det också vara klokt att satsa på andra världsspråk. Till exempel kinesiska är en utmaning! Ett annat råd är att inte tveka när tillfälle kommer. Jag har ibland varit fundersam över vissa jobb som jag blivit erbjuden, men jag har aldrig ångrat mig. Visst var jag till exempel arbetslös en kort tid efter mitt arbete i Kanada, men det ordnade sig. Var öppen och nyfiken ta reda på vilka möjligheter som finns. Och till sist, satsa gärna på en doktorsexamen. Det har inte jag men jag vet att det öppnar dörrar. Och att ta ut sin grundexamen, det är en självklarhet för internationellt arbete. Text & FoTO: Läs mer om Skogsinitiativet i tidningen Skogen nummer 11/2007 Internationellt arbete Skogsakademikern 4/ Skogsakademikern 4/07

6 Skogligt fackligt samarbete Det fackliga samarbetet mellan Agrifack och Naturvetareförbundet tuffar på. I början av december hölls gemensamt styrelsemöte mellan Skogsakademikerna, som ju är ett delförbund i Naturvetareförbundet och Agrifacks skogliga sektion, Agrifack Skog. Det framtida arbetet för de skogliga frågorna stod på dagordningen. Arbetsmarknaden för Skogsakademikernas och Agrifack Skogs medlemmar är numera väldigt lika, och därmed våra intressen. Det Ekologi, skog och miljö genomlyst av Karl-Göran Enander För några år sedan utkom Karl-Göran Enander med tre gedigna rapporter om de senaste 150 årens skogspolitik. Då presentera de Skogsakademikern denne jägmästare, som tog examen 1956 och sedan arbetade större delen av sitt yrkesliv inom skogsvårdsorganisationen, bland annat som avdelningschef och ledamot inom Skogsstyrelsens direktion under åren Ett par år efter pensioneringen 1993 kom det arbete igång, som först var ett litet projekt drivet av nyfikenhet och sedan utvecklades till regelrätt forskning. Karl-Göran Enander utsågs hösten 2006 till hedersdoktor vid SLUs skogsvetenskapliga fakultet. Ekologi, skog och miljö vetenskap och idéer under 300 år är titeln på ett nytt praktverk av Karl-Göran Enander. Boken tecknar ekologins och miljövårdens idéhistoria i ett långt finns därför bara fördelar med det samarbete vi startat och med det samgående vi planerar, säger Åke Barklund, delförbundet Skogsakademikerna. Och Roland Byfalk, ordförande för Agrifack Skog, kompletterar: Vi blir nu tillsammans Sveriges starkaste fackliga sammanslutning för skogsakademiker, vilket gör oss unika för exempelvis grupperingen chefer och specialister i skogsnäringen. Gemensamt styrelsemöte den 4 december för Agrifack Skog och delförbundet Skogs akademikerna. Fr. v.: Åke Barklund, Daniel Johansson, Ola Lassemo, Agrifack Skog, Nilla Thomson, Roland Byfalk, ordförande Agrifack Skog, Anna Brockmark, Björn Hånell och Karin Hofstedt, alla Skogsakademikerna. Skogsakademikernas styrelse presenterades i Skogsakademikern 2-07, samt finns på rubriken Skogsakademikerna. och brett perspektiv. Den redovisar flera hundra år av skoglig vetenskap och knyter an till filosofer och vetenskapsmän som Galilei, Newton, Linné och Darwin. Karl-Göran Enander redovisar också i ett kapitel hur konstnärer har beskrivit naturen. Enanders framställning är saklig, men med sin långa erfarenhet i ämnet tillåter han sig också egna värderingar. Hans bok kan till stora delar karakteriseras som populärvetenskap, men i behandlingen av skogsfrågor passerar den ibland gränsen till vetenskaplig utredning. Man bör inte dölja att den ställer vissa krav på läsaren, åtminstone i form av intresse och allmänbildning. Så skriver Josef Rydén i en recension i Jönköpingsposten. Han fortsätter: Givetvis måste alla som sysslar med skogsskötsel, skogsvård och givetvis skogsforskning ha stort utbyte av boken. Det är bara att hålla med. Professor Mårten Carlssons recension av boken finns i sin helhet på och i kortversion i Natur vetaren nummer 10/07. Ekologi, skog och miljö kan beställas från Inga-Lis. eller på telefon eller Pris: 300 kronor. Intervjun med Karl-Göran Enander i Skogsakademikern 3/2003 kan beställas från kerstin.diamant@naturvetareforbundet.se, tel Peter Staland till LRF Skogsägarna Peter Staland lämnar vid årsskiftet sin tjänst på Naturvetareförbundet för att bli näringspolitisk chef på LRF Skogsägarna. Hans arbetsuppgifter blir att arbeta för goda villkor för familjeskogsbruket. Peter har arbetat på Naturvetareförbundet sedan sommaren 2006, dels med skogliga professionsfrågor, dels med service till med chefer och egna företagare. Nu går jag vidare till LRF Skogsägarna. Arbetet där med skogspolitiska frågor kommer ha många likheter med mitt arbete på Naturvetareförbundet medlemmen och medlemsnyttan står i centrum, säger Peter Staland. Erik Palmqvist kommer fortsättningsvis ansvara för de skogliga professionsfrågorna. Foto: Lars-Erik Liljebäck Nästa tidning Nästa nummer av Skogsakademikern utkommer i mars april. Material vill vi ha senast runt 15 februari. Platsannonser Ska du anställa en skogsakademiker? Med vår platsannonsservice når du hela eller delar av skogsakademikerkåren per brev. Annonsen läggs också på www. naturvetareforbundet.se. Se webben, Annonsörer, eller kontakta Gunilla Gidlund, , gunilla. gidlund@naturvetareforbundet.se. Skogs-EM 2008 Kamratfonden och von Porats fond sök bidrag senast 15 januari Det finns pengar att söka i de två fonder som Skogsakademikerna sedan länge förvaltat och som i samband med fusionen ombildats till stiftelser. Kamratfonden Vem får söka och till vad? Bidrag ur Stiftelsen Kamratfonden kan sökas av skogsakademiker eller av den som studerar till en skogsakademisk examen. Syftet är att stödja och uppmuntra samt stärka sammanhållningen skogsakademiker emellan. Medlemmar i Skogsakademikerna har företräde. Bidrag kan sökas till studieresor, Skogs-EM på skidor (EFNS) i vinter arrangeras i Oberwiesenthal, Sachsen (Erzgebirge) Tyskland den 2 8 mars Snön låg redan i november halvmeterdjup i tävlingsområdet. Anmälningstiden gick ut i oktober, men 22 svenskar hann anmäla sig. Glädjande är att flera yngre förstärker den svenska truppen, berättar Leif Strömquist, Skogs EM i orientering Det går bra att förbereda deltagande i Skogs-EM i orientering, som 2008 hålls i Regensburg i Bayern juni, berättar Leif Strömquist, som i egenskap av ordförande för den internationella tävlingskommittén i slutet av november på plats träffade arrangörerna, det bayerska statsskogsföretaget. Det blir mycket fina tävlingar i krävande terräng på bra kartor. Sprinten går i Gamla stan i Regensburg, som nyligen upptogs som världsarv av UNESCO. Stor vikt ges den skogliga fortbildningen med ambitiösa skogsexkursioner och en kompetenshöjning, uppmuntran eller belöning av skogs akademiker som väsentligt bidragit till att öka skogsakademikernas kompetens eller anseende, trivselfrämjande aktiviteter. von Porats fond Vem får söka och till vad? Syftet för Stiftelsen von Porat är att ge medlemmar i en medicinskt eller socialt svår situation ekonomiskt bidrag. Pengar delas ut som engångsbelopp till stöd och uppmuntran. För båda fonderna gäller Tidpunkt för ansökan: För båda fonder gäller att skogsinformationskväll. För mer information och anmälan, kontakta Leif Strömquist, leif.stromquist@ telia.com, tel , , fax Se också Skogsakademikernas sidor på www. naturvetareforbundet.se. Östersund värd 2011 Det är så gott som klart att Skogs-EM på skidor 2011 arrangeras i Östersund. Så boka redan nu in 7 11 mars 2011! Matrikeln Nästa matrikel beräknas utkomma under första delen av 2008, och blir alltså ett dubbelnummer. Matrikelenkäten skickas ut under januari både till medlemmar i Natur vetareförbundet/ delförbundet Skogsakademikerna och till dem som är med i matrikeln utan att vara ansökningar behandlas två gånger årligen och ska vara insända senast 15 januari och 15 augusti. Ansökningar bereds av fondernas styrelser. Sökande får besked om utfall av ansökan omkring en månad efter att ansökningsdatumet har gått ut. Ansökningar som kommer in efter sista ansökningsdag kommer inte att behandlas. Beslut Beslut om inlämnad ansökan meddelas sökande inom omkring en månad efter ansökningstidens utgång. Ansökningshandlingar returneras inte. medlemmar. Det är mycket viktigt att din e-postadress stämmer eftersom enkäten företrädesvis skickas ut med mejl. Matrikeln ingår i medlemsavgiften, övriga kan beställa den. Pris 500 kronor, inklusive porto. Beställ från Gunilla Gidlund, tel , e-post gunilla.gidlund@ naturvetareforbundet.se, eller via Skogisminnen Studietiden lever i minnet. Falk Kuylenstierna har skrivit om episoder från Garpenberg för jägmästarkurs , om legendariska lärare och om taxen Snapsen. Artikeln kan beställas från kerstin.diamant@ naturvetareforbundet.se, telefon Adress för ansökan Ansökan om bidrag sänds per post eller e-post till: Skogsakademikerna c/o Naturvetareförbundet Box Nacka erik.palmqvist@natur vetareforbundet.se Upplysningar Upplysningar kan lämnas av Erik Palmqvist, se ovan. Information finns också på på Skogsakademikernas sidor. En längre presentation av fomderma finns i Skogsakademikern Notiser Skogsakademikern 4/ Skogsakademikern 4/07

7 Posttidning B Naturvetareförbundet Box 760, Nacka Inloggning: Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: Personnummer (10 siffror) Exkursion i contortans tecken Jägmästarnas förening anordnade den årliga höstexkursionen, den här gången tillsammans med SCA. En fantastiskt trevlig dag med rekord i antal deltagare från olika håll i landet. Det snöblandade regnet hindrade inte drygt sextio jägmästare från att bege sig till Sundsvall på contortaexkursion den 9 november. Dagen (kvällen och natten) blev en blandning av nytta och nöje, av fältbesök, klassrum och middagsbord. Contortans meriter De första nordiska planteringarna av contortatall skedde i Finland på 1910-talet. Ett förnyat intresse för trädslaget kom på 1950-talet och därefter har en rad nya försök anlagts i kombination med utvärdering av gamla försök. Ska contortan bli en framgång ska den bli det på egna meriter, vi kan inte prata fram den, och det har den, menade Per Persson på SCA. En av contortans starkaste meriter är att den växer i snitt 40 procent snabbare än vanlig svensk tall. I ett av SCAs försök på en medelgod tallmark i Ånge är medeltillväxten 12 m3sk/ha och år. Det går också att se en bättre överlevnad av plantor. I ett tilltagande snöväder besökte en hängiven tropp skogfolk på eftermiddagen Ängomsåsen, ett förbandsförsök strax utanför Sundsvall. Pelle Gemmel och Per Persson lotsade runt med trygg hand. Området planterades 1970 och sedan dess har försök gjorts med olika gallringsstyrka för att se contortans reaktion på olika förband. SCA har även gjort de första provsågningarna och provkokat och gjort papper för att testa contortans egenskaper. Jägmästarnas meriter Ingen jägmästarträff utan en riktig jägmästarfest! Så även denna gång. I gott mod krängdes skogisvästar på och strupar stämde upp till sång. Kvällens äldste hade passerat 80 år, den yngste studerar fortfarande på Skogis. Vet inte vem som hade trevligast, vet bara att västvisorna var många! Stort tack till exkursionvärdar för en väl genomförd dag och till deltagare för engagemang, härlig stämning och gemytlig jägmästaranda! Text & foto: Martina Garpenkrans Nästa arrangemang med Jägmästarnas förening är 19 april i Stockholm. Väl mött! Mer information Bilder fr. v.: Pelle Gemmel, biträdande skogsvårdschef på SCA, berättar om contortan i Ängoms åsen, ett förbandsförsök strax utanför Sundsvall. Jan Remröd tittar på en skiva av contortaträ. Jim Salvin och Per-Göran Strömmer i samspråk vid en kaffepaus. (Se också omslagsbilden.)