Ur innehållet: >> Strålande arbetsmarknad för skogsakademiker >> Delförbundets verksamhet 2007 >> Vinterspelen 2008

Transkript

1 1 08 Tidskrift för Skogsakademikerna Årgång 22 Ur innehållet: >> Strålande arbetsmarknad för skogsakademiker >> Delförbundets verksamhet 2007 >> Vinterspelen 2008

2 En skogspolitik i takt med tiden, regeringens proposition 2007/08:108. Se eller Regeringens proposition: En skogspolitik i takt med tiden I mitten av mars lade regeringen fram skogspropositionen till riksdagen. Den har titeln En skogspolitik i takt med tiden och innehåller en del förslag till ändringar i skogsvårdslagen. Grunderna i den gällande politiken bör ligga fast, säger regeringen, men framtida klimatförändringar bör beaktas i högre grad. Propositionen slår fast att skogspolitikens två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet, och det delade ansvaret mellan samhället och skogsägarna förutsätter en tydligt definierad och långsiktig äganderätt. Nytt skogsmarksbegrepp Konkreta förslag är en ändrad definition av begreppet skogsmark, med en indelning i produktiv och improduktiv skogsmark och att begreppet träd- och buskmark införs. Skogliga impediment innefattar enligt förslaget improduktiv skogsmark och trädoch buskmark. Likaså föreslås att nuvarande krav på skogs- och miljö redovisning (Smör) avskaffas. Propositionen innehåller också flera utredningsuppdrag till Skogsstyrelsen och SLU. Behovet av en sammahållen nationell skoglig myndighet slås fast. Men Skogsstyrelsen uppdragsverksamhet begränsas. Propositionen tar upp att jämställdhet och integration bör stärkas och hänvisar till rapporten Time for action changing the gender situation in forestry från det internationella seminariet i Umeå i juni Propositionen föreslår att det de paragrafer i skogsvårdslagen, där skogsägare nu betecknas som han, ska ändras till han eller hon. Riksdagsbeslut i juni Propositionen diskuterades den 2 april på ett välbesökt seminarium på KSLA. Där informerade Roger Berggren, föredragande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, om att motionstiden sträcker sig till den 9 april och att målet är att riksdagen kan fatta beslut den 17 juni. Ändringarna i skogsvårdslagen föreslås gälla från 1 januari Roger Berggren var sekreterare i Skogsutredningen, som lade fram sitt slutbetänkande i oktober Han kommenterar: Det är roligt att få återknyta kontakten med skogspolitiken och se hur regeringen har hanterat Skogsutredningens förslag. Kerstin Diamant Mer från seminariet 2 april finns på Artiklar om Skogsutredningen Mervärdesskog finns i Skogsakademikern nr 3/06 och 4/06. Nya medlemmar välkomna! Nya medlemmar i Naturvetareförbundet/delförbundet Skogsakademikerna från 18 december 2007 till 2 april Andersson Daniel Carlander Christofer Carlsson Torbjörn Eriksson Amanda Erlandsson Emanuel Forsmark Stefan Fransson Mikael Hamilton Hampus Hedman Lars Hugosson Tomas Häggquist Rasmus Högwall Daniel Johansson Samuel Josephsson Harald Kruse Sofie Nilsson Mattias Norberg Rickard Normark Kristoffer Olsson Jenny Rauschal Friderike Renström Johan Sars Liisa Sjölin Olle Westerlund Leif Öhrn Petter skogstekniker Jägmästare ingenjör skog & trä skogsmästarstuderande skogsmästare skogsmästarstuderande skogsvetare Skogsnäringsveckan 2008 Årets Skogsnäringsvecka hålls den april. Skogsindustrierna arrangerar i samarbete med Föreningen Skogen och ytterligare en rad organisationer. Det blir som de senaste åren både seminarier, en högtidlig invigning och Skogsindustriernas öppna årsmöte där temat i år är Skog, klimat och miljö var står politikerna och var står vi? Trädagen 2008 har temat Härifrån till framtiden. Läs mer: Skogsakademikern 1/08 2

3 Redaktörens ruta Gott hantverk sidan fem sidan tio elva sidan tolv Innehåll 1 08 En skogspolitik i takt med tiden 2 Välkomna nya medlemmar! 2 Le d a r e n Förnybar resurs med dubbla mål 4 Strålande arbetsmarknad för skogsakademiker 5 Skogsföretag som söker akademiker LRF Konsult Skogsbyrån och Stora Enso Skog två exempel 6 8 Examensarbete på Skogsmästarskolan Skoglig utbildning ur genusperspektiv 8 Notiser 9 Delförbundet Skogsakademikernas verksamhet Vinterspelen När jag slutspurtar med denna tidning har jag regeringens skogsproposition som lektyr. Varje gång jag kommer över den här formen av tryck, statliga utredningar, motioner och propositioner slås jag av hur intressanta de är och vilket gediget hantverk som ligger bakom. I den här propositionen ges tillbakablickar på FN- och EU-direktiv, på tidigare skogspolitik, på Skogsutredningen 2004 och mycket annat. I en tunn skrift ryms samlad kunskap, tillbakablick och framåttänkande. Trist, kanske du tänker. Nej, inte alls! Och det är skogsakademiker som gjort en hel del av jobbet. För skoglig statstjänsteman är en av de karriärer som står öppna för och skogsmästare. En rad andra arbetsuppgifter finns också på lut. Arbetsmarknaden ropar nu på skogsakademiker. Stora Enso Skog och LRF Konsult Skogsbyrån är bara två exempel. Gå in på vår webb, så hittar du gott om platsannonser. Den här numret av delförbundet Skogsakademikernas tidning går också ut till medlemmarna i Agrifack Skog, enligt beslut på gemensamt styrelsemöte. Både ni och alla andra läsare önskas en skön vår. Det märks att den är här, nu när koltrasten drillar som en tok. Kerstin Diamant Foto: Jannis Politidis REDAKTÖR Kerstin Diamant tel , kerstin.diamant@naturvetareforbundet.se, ANSVARIG UTGIVARE Åke Barklund FÖRBUNDSKANSLI Box 760, Nacka tel (vx), fax , ORDFÖRANDE DELFÖRBUNDET SKOGSAKADEMIKERNA Åke Barklund tel aake.barklund@telia.com REDAKTIONSRÅD Malin von Essen Skogforsk, Björn Lyngfelt SCA Forest Products, Lotta Möller SLU, Hasse Bengtsson Skogsstyrelsen ANNONSer Jeanette Duvert, tel jeanette.duvert@naturvetareforbundet.se Annonspriser 2008: Baksidan (helsida) :- Omslag II och III 8.700:-, 1/1-sida 7.500:-, 1/2-sida 4.500:-, 1/4-sida 2.700:-, 1/8-sida 1.800:- För osignerat material svarar redaktören. Eftertryck medges om källan anges. För insänt ej beställt material ansvaras ej. ISSN X Tryckeri Norra Skåne Offset, Hässleholm OMSLAGSBILDEN: Exkursion i samband med Skogs-EM i skidor i början av mars 2008 till tjeckiska Erzgebirge i närheten av staden Jachymov på skogsförvaltningen Horni Blatna. Bilden togs på 780 m. ö.h., där man under 1980-talet som ersättning för de svaveldödade granskogarna anlade ett björkbestånd, där man nu successivt ökar andelen med gran, bok och sykomorlönn. Oberwiesenthal, som var arrangörs ort för årets Skogs-EM på skidor, gränsar till Tjeckien. Personerna på bilden är fr. v. : den kvinnliga tyskspråkiga informatören från Tjeckiska Statsskogarnas (LCR) huvudkontor, Martin Aalseth, Ola Saetre, Halvor Svenkerud (skymd), Leif Strömquist (i tolknings- och kommenteringstagen ) samt Elisabeth Saetre, d.v.s. samtliga norska deltagare. Leif Strömquist har i många år varit med och arrangerat tävlingarna. Han har också i sitt företag gjort många skogsskaderesor i området med svenska skogsgrupper under 1980-talet, då det var stora sammanhängande kalytor i området. Det är mycket roligt att se hur framgångsrika de mycket omfattande och kostsamma tjeckiska åtgärderna varit, kommenterar Leif. Se s. 9. Foto: Back Tomas Ersson 3 Skogsakademikern 1/08

4 Ledaren Regeringens skogsproposition: Förnybar resurs med dubbla mål Foto: Pia Barklund Åke Barklund är, delförbundet Skogsakademikernas ordförande och vice ordförande för Naturvetareförbundet. Åke är akademisekreterare och vd för Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA. S å kom då alliansregeringens emotsedda skogsproposition, och vad betyder de lagda riktlinjerna? 1987, fem år före FNs Miljö- och utvecklingskonferens i Rio, lade Brundtlandkommissionen fram sin rapport Our common future, en av mina favoriter. FN-konferensen i Stockholm 1972 handlade om environment, i Rio 1992 om environment and development och i Johannesburg 2002 om sustainable development. Miljöfrågorna blev via Stockholm och Rio alltså en integrerad och viktig del av baerekraftig utvikkling. Ett underbart uttryck tycker jag, starkt och uttrycksfullt jämfört med vårt mesigare hållbar. Levande balans Viktigt är Brundtlandrapportens syn att den sökta balansen mellan ekonomi, ekologi och sociala värden ska leva. Den är inte en fix och färdig ekvation med givna svar. Balansen lever i tid och i rum, vartefter erfarenheter, kunskaper och värderingar ändras. Den ser olika ut i olika delar av världen i samma tid. Det är naturligtvis så att synen på produktion, bevarande och sociala värden ser olika ut i välståndsländer där alla är mätta och varma och i den fattiga världen där det kan gälla mat till barnen i kväll. Det är också klart att balansen ändras i vårt land över tid med nya insikter och, inte minst, ändrade värderingar. Avväga minskning och anpassning I takt med förbränningen av tidigare eoners upplagrade fossila biomassa ökar halten av koldioxid i luften, med ungefär hundra parts-per-million, PPM, under senaste seklet, och ökningen verkar fortsätta. FNs klimatpanel IPCC är ganska överens om att detta faktum är en viktig orsak till ett annat faktum: allt varmare väder räknat per trettioårsperiod. Med oerhörd kraft har IPCC slagit igenom i politiken och många andra viktiga frågor riskerar att läggas åt sidan. Var ska vi investera? Klimatdiskussionen gäller främst åtgärder för minskning av koldioxidutsläpp, mitigation. Vad vi borde diskutera mera är avvägningen mellan anpassningar, adaptation, och mitigation och var minskade utsläpp ger mest nytta för pengarna. När havsytan stiger kommer varken människor i Bangladesh, Holland eller för den delen Skåne att långsamt låta sig dränkas, utan de vidtar naturligtvis en massa åtgärder. Sådana åtgärder kräver resurser. Hur skapas bärkraftiga resurser? Är vi inte tillbaka hos Brundtland? Hur skapas bärkraftiga resurser? Är vi inte tillbaka hos Brundtland? Sverige står för två promille av världens koldioxid utsläpp. Frågan är då om vi ska satsa på mitigation här hemma. Eller kan vi investera vår krona på andra ställen i världen med bättre effekt? Givetvis ska våra pengar för minskning av utsläpp satsas, där vi får störst koldioxidutväxling, säger några. Andra säger, att vi som rikt land ska gå i täten och visa vägen med såväl teknik som moral. Är vi inte tillbaka igen hos Brundtland den kloka balansen som ger baerekraftig utvikkling? Större roll fler jobb Skogspropositionen föreslår att vi behåller det dubbla produktions-/biodiversitetsmålet men att det också skrivs in att skogen är en viktig förnybar resurs. Hela förslaget andas ökad biomassaproduktion med fortsatt god miljövård. Skogens roll som kolsänka skrivs in och det är bra. Propositionen har få skarpa förslag, men desto fler nya utredningsuppdrag, främst till Skogsstyrelsen och SLU, de flesta gäller utformningen av och konsekvenserna efter ökad virkesproduktion. Skogens roll ökar. Det behövs mer forskning, utveckling och utbildning. Detta kräver fler och bättre rustade skogsakademiker vid universitet och institut, vid myndigheter och organisationer och inte minst ute i företagen. Vår arbetsmarknad är ljus. Åke Barklund Se också s. 2. Skogsakademikern 1/08 4

5 Arbetsmarknad Strålande arbetsmarknad för skogsakademiker Arbetsmarknaden för skogsakademiker är het, företagen annonserar flitigt. Också löneutveckligen är god. Att byta arbete och befattning ger extra stora lyft. Alla som är verksamma i skogsbranschen har säkert sett tecknen: mängder av platsannonser. Och de skogliga arbetsgivarna ser ett minskat antal sökande per annons, det finns många jobb att välja på. Det i sin tur lyfter lönerna. Höjda ingångslöner bra löneutveckling Vi kan se att den genomsnittliga ingångslönen höjts mer än tusen kronor jämfört med för ett år sedan, nu ligger den på drygt i snitt. Det är ganska lika för och skogsmästare. Det säger Erik Palmqvist som också i år ansvarat för löneenkäten. Vad som är en rimlig ingångslön beror på din kompetens och krav och arbetsuppgifter i det jobb du söker. Det är viktigt att använda både den generella lönestatistiken och kontakta oss för individuell lönerådgivning. Byt jobb höj din lön Statistiken för 2007 visar på en god löneutveckling för de skogsakademiker som finns med, hela 7,5 procent. Att byta jobb några gånger under karriären är ett säkert sätt för att få en positiv löneutveckling. Löneutvecklingen för dem som mellan 2006 och 2007 bytte arbetsgivare var uppåt det dubbla mot den generella, alltså en procent, säger Erik Palmqvist. Och även om ingångslönerna nu höjts och löneutvecklingen är god gäller det att få upp lönen också för den som är kvar på sin post. Det handlar om att alla borde fråga sin chef om vad som krävs för att få en bättre löneutveckling. Begär ett tydligt svar för att kunna utvärdera prestation och resultat vid nästa års löneförhandling! Övertid Många naturvetare arbetar övertid, och ofta uppger man att denna ingår i lönen. Det gäller i hög grad för de skogsakademiker som besvarat enkäten. Där har runt 74 procent på privat sektor avtalat bort övertidsersättning och 28 procent uppger att de arbetar 17 timmar övertid eller mer i genomsnitt varje månad. Endast sex procent inom privat sektor uppger att de aldrig arbetar någon övertid. Gemensam statistik och individuella uppgifter Hela lönestatistiken är utlagd i SACO Lönesök och redovisas där tillsammans med lönestatistik från över akademiker. Erik Palmqvist framhåller att det samtidigt, precis som tidigare, är möjligt för skogsakademiker som är medlemmar i Naturvetareförbundet att per telefon i ombudsmannajouren få individuella löneuppgifter. Liksom tidigare gäller att både kollegan och den som frågar ska ha medgett att deras lön får uppges vid lönerådgivning. God arbetsmarknad Och arbetsmarknaden är god ja, faktiskt strålande. Naturvetareförbundet förmedlar många skogliga plats annonser per post och på webben. Intervjuerna på följande sidor ger samma bild. Det är framför allt i fältorganisationen med fokus på råvaruproduktion som man söker skogliga akademiker. Suget efter svensk skogsråvara ökar ytterligare bland annat genom den ryska statens höjda tullar på skogsråvara. Suget efter arbetskraft gör att en hel del skogsakademiker får jobb redan innan de tagit ut examen. Här vill jag verkligen rekommendera alla att se till att ta ut examen, även om man fått arbete. Det är viktigt för framtiden, råder Erik Palmqvist. Kerstin Diamant Läs mer om löner: Naturvetaren 2-08 och broschyren Tid för löneförhandling, se Erik Palmqvist är förbundssekreterare på Naturvetareförbundet och verksamhetsansvarig för delförbundet Skogsakademikerna. Erik är skogsingenjör med examen från SLU- Skogsmästarskolan år med fokus på råvaruproduktion som man söker skogsakademiker Foto: Katarina Bengtsson 5 Skogsakademikern 1/08

6 Arbetsmarknad Skogsföretag som söker akademiker två exempel Många skogsföretag ropar nu efter och skogsmästare. Vi har talat med rekryteringsansvariga på två av dem, Johan Jansson på LRF Konsult Skogsbyrån och Henrik Mild på Stora Enso Skog. Båda är unga skogsakademiker och deras egna kar riärer ger en god bild av dagens skogliga arbetsmarknad. Hej student, hos oss finns möjligheterna Så inleds en annons från LRF Konsult Skogsbyrån. Johan Jansson, som ansvarar för rekryteringen, berättar: LRF Konsult Skogsbyråns affärsidé är att hjälpa landets skogsägare att bli lönsamma och framgångsrika. Vi arbetar med allt som rör ägande av skog. Många förknippar oss främst med mäkleri eftersom vi är landets största mäklare av jord och skog, men vi arbetar med det mesta kring skogsekonomi, exempelvis beskattning, värdering, generationsskiften och marknadsanalyser. Virkeshandel och skoglig produktionsrådgivning är egentligen det enda vi inte sysslar med. Det gör oss oberoende på marknaden och skapar därmed de rätta förutsättningarna för en professionell rådgivning, säger Johan. Företaget växer Johan Jansson hänvisar till tjänstepaketet Förvärva, äga, överlåta, som beskriver hur LRF Konsult Skogs byrån arbetar med skogsägarens hela livskurva. De tre orden täcker verksamheten väl. Skogsbyrån är ett rikstäckande affärsområde inom LRF Konsult och företagets ansikte mot den skogliga marknaden. Och man växer så det knakar. Johan berättar att Skogsbyrån vuxit från 100 till cirka 130 anställda de senaste 1,5 åren. Och vi siktar på att växa från 130 till 150 medarbetare inom LRF Konsult Skogsbyrån på kort sikt. Och Johan lockar: Det är oerhört utmanande att arbeta hos oss. Ingen dag är den andra lik på jobbet, och det gäller att vara flexibel och kunna hantera många bollar samtidigt. Det gör att du måste kunna ha en någorlunda kompetens inom många områden. Anställer nyexaminerade LRF Konsult Skogsbyrån anställer företrädesvis nyexaminerade. Företaget har en internutbildning under de första tre åren, som enligt Johan Jansson är unik på marknaden. Den är i fem steg: skatter/ deklarationer, juridik, generationsskiften, värdering och intrång (till exempel naturreservat och vägar) samt affärsmannaskap. På det sättet får alla våra nyanställda prova på olika delar av verksamheten och se vad man är mest intresserad av. Alla ska ha gått de fem stegen inom en treårsperiod från anställningen. Det finns en stor möjlighet att påverka själv vad man vill inrikta sig på hos oss och det vill att fler skogs- Om > Johan Jansson Foto: Kajsa Lönnquist Utbildning och arbete: Skoglig magister, xamen och civilekonom, klar LRF Konsult Skogsbyrån från 2004, först som trainee i Bollnäs, från 2005 på kontoret i Stockholm, skogsekonom och från mitten av 2006 marknadsansvarig och kontorschef och numera ansvarig för Skogsbyrån i östra Sverige. Familj och fritid: Bor i Stockholm med sambo, tillbringar fritiden med familj och vänner, och på sin familjs gård i Småland, golf. Skogsakademikern 1/08 6

7 Arbetsmarknad... finns det stora utvecklingsmöjligheter. studenter ska få upp ögonen för. Inom Skogsbyrån anställer man enbart skogsakademiker. Särskilt intressanta är de som har ekonomisk inriktning och gärna mäklarutbildning, men det är inget krav. Utländska språk är inget stort måste, men engelska och tyska är bra att kunna. Vi får allt fler utländska kunder, framförallt danskar, norrmän och tyskar. Hela LRF Konsult med anställda, erbjuder ytterligare utvecklingsmöjligheter och arbete också för andra naturvetare, som lantmästare och ekonomagronomer. Snabb karriär Johan Jansson själv är ett exempel på karriärmöjligheterna. Han blev klar med studierna i slutet av 2003, började som trainee på LRF Konsult i början av Han var placerad i Bollnäs men i traineeprogrammet ingår att jobba på ett antal orter och med olika typer av arbetsuppgifter. Efter traineeåret kom Johan 2005 som skogsekonom till kontoret i Stockholm, där han arbetade med skogsekonomisk rådgivning till framför allt utbor, alltså skogsägare som inte är bosatta på sin skogsfastighet. Numera är Johan marknadsansvarig för Skogsbyrån, vilket innefattar en del strategiskt arbete med marknadsfrågor samt många projekt som skogsekonomiska nyhetsbrev, den årliga Skogsbarometern samt Skogsägarnas Företagsbok. Han har också, tills nyligen, varit kontorschef i Stockholm. Numera fokuserar han på marknadsansvaret och en ny tjänst som resultatenhetschef för Skogsbyrån i Östra Sverige. Ja, om man visar att man vill lära nya saker och ta på sig större uppgifter, finns det stora utvecklingsmöjligheter i vår organisation, avslutar Johan Jansson. Sedan jag tillträdde den här tjänsten i december har vi löpande annonserat efter personal till ett flertal olika tjänster, säger Henrik Mild, rekryteringsansvarig och kontaktperson i Stora Enso Skogs plats annonser för skogliga jobb. Färre sökande Henrik jämför med när han själv började söka jobb våren Då var vi cirka 50 sökande på varje tjänst. Idag får man vara glad om det är ett tjugotal sökande. Ibland blir söktrycket större, som när Stora Enso Bioenergi nyligen sökte produktionsledare. Där sökte vi även personer utan jäg- eller skogsmästarutbildning vilket gjorde att urvalet blev betydligt större. Henrik Mild framhåller att man inte sänker kraven med färre sökande per tjänst, men antalet sökande pekar på att det finns fler tjänster att välja bland. Stora Enso Skog söker också planerings-, skogsvårds- och drivningsledare, tjänster som Henrik säger egentligen är ännu mer lämpade för ny examinerade. Nu för tiden anställer Stora Enso Skog både och skogsmästare. Tidigare, när man anställde betydligt färre, inriktade man sig på med ambitionen att klättra och ersätta högre chefer vid pensionering. Började som virkesköpare Henrik Milds egen karriär hittills avspeglar den goda och spännande arbetsmarknaden. Han började skogsmästarutbildningen på Gammelkroppa Det tredje året läste han bland annat kurserna i organisation och ledarskap på SLU i Umeå, som är gemensamma för skogsmästar- och jägmästar programmen. Examensarbetet gjorde Henrik på Stora Enso Skog just kring personalfrågor med inriktning på nystartade maskinlag. Före studierna arbetade jag också fyra år som skördarförare, det har jag stor nytta av även i den forts. nästa sida Goda råd om studier och arbete Johan Jansson: Var dig själv och var inte rädd att visa vem du är. Det kommer du att tjäna på i längden. Vänta inte på annonsering, kontakta de arbetsgivare du vill jobba hos. Ta gärna kontakt med mig, vi söker nya intressanta medarbetare över hela landet samt även möjlighet till examensarbete! Henrik Mild: Du som studerar, skaffa skoglig praktik under sommarloven. Kontakta företag med en egen idé till examensarbete, sedan kan ni diskutera vidare därifrån. Ta gärna kontakt direkt med det distrikt eller den region där du skulle vilja jobba. 7 Skogsakademikern 1/08

8 Arbetsmarknad Om > Henrik Mild Foto: Sara Sundin Utbildning, arbete: skördarförare på KG-Gustafsson Skogsavverking i Finspång, skogsmästarexamen Gammelkroppa och SLU 2006, virkesköpare Holmen Skog, Tranås , rekryteringsansvarig Stora Enso Skog från december 2007 Bostad, familj, fritid: bor med sambo i Rättvik, gillar skidspåret, friluftsliv och jakt. forts. från föreg. sida tjänsten jag har idag. Efter examen blev Henrik virkesköpare på Holmen Skog i Tranås, något han trivdes bra som. Att vara virkesköpare är inte lätt det tar tid att arbeta in sig. Man måste kunna skog, men också mycket annat och man ska vara bra på att ta folk. Få jobb är så varierade. Henrik Mild pekar på stora utvecklingsmöjligheter, såväl inom Stora Enso Skog som inom hela koncernen. Med en verksamhet både i Sverige och i ett 40-tal andra länder Kina är ett aktuellt land finns oanade utvecklingsmöjligheter. Kerstin Diamant Examensarbetet banade väg Kontakten med Stora Enso Skog fanns kvar sedan examensarbetet och Henrik Mild fick en fast tjänst i Falun, med placering på ett vikariat på personalavdelningen. Han ansvarar för i stort sett all rekrytering av skogliga tjänstemän för Stora Enso Skog. En bra beskrivning av en virkesköpares arbete ges i en intervju med Anna Forsén, SCA Skog, i Naturvetaren nr Illustration av den goda skogliga arbetsmarknaden finns bland annat i alla platsannonser på Naturvetareförbundets webb och i tidningen Skogens platsbank, jobb och Foto: Helena Olofsdotter Carl Johan Carlsson har just avslutat skogsmästarutbildningen och är sedan 1 mars i år produktionsledare med ansvar för skogsvården på Skogssällskapet i Växjö. Skoglig utbildning ur genusperspektiv SLU i stort har en en stor andel kvinnliga studenter. Men på skogsmästarprogrammet är bara runt 15 procent av studenterna kvinnor. V ad tycker kvinnor som utbildat sig till skogsmästare om utbildningen och om sin arbetssituation? Vad ska göras för att fler kvinnor ska välja skoglig utbildning? Dessa frågor har varit utgångspunkt för Carl Johan Carlssons enkätundersökning hösten Carl Johan var under sin studietid engagerad i Skogsmästarskolans PR-utskott och det är i det arbetet som idén till examensarbetet kommit upp. Svaren visar att intresse för natur och skog liksom eget skogsägande är faktorer som leder in på skoglig utbildning. Rapporten diskuterar vägar för att locka också dem som inte har en naturlig koppling till skogen. Rapportens resultat om synen på utbildningen gäller också jägmästarprogrammet. Utbildningarna leder ju inte sällan till likartade arbeten. Carl Johan Carlsson avslutar rapporten: Fler kvinnor såväl på skogsmästarprogrammet som i resten av skogsbruket skulle ge chansen till tankeförnyelse, något som säkert hela skogsbranschen skulle må bra av. Kerstin Diamant Beställ examensarbetet kostnadsfritt från SLU-Skogsmästarskolan, Box 43, Skinnskatteberg, tel , e-post smsk@slu.se. Skogsakademikern 1/08 8

9 Notiser Nästa tidning Nästa nummer av Skogsakademikern utkommer i juli augusti. Material vill vi ha senast senast 1 juni. Platsannonser Ska du anställa en skogsakademiker? Med vår platsannonsservice når du skogsakademikerkåren per brev. Annonsen läggs också på Se webben, Annonsörer, eller kontakta Gunilla Gidlund, , gunilla. gidlund@naturvetareforbundet.se. Matrikeln Sveriges Skogsakademiker När denna tidning går i press är matrikelenkäten för Skogsakademikernas matrikel på väg ut. Matrikeln beräknas utkomma i juli. Matrikeln ingår i medlemsavgiften till Naturvetareförbundet, övriga kan beställa den. Pris 500 kronor, inklusive porto. Beställ från Gunilla Gidlund, tel , e-post gunilla.gidlund@ naturvetareforbundet.se. Bli internationell forskare i USA Det amerikanska skogsforskningsinstitutet World Forest Institute, WFI, i Portland, Oregon erbjuder forskartjänster för personer från hela världen, som arbetar med skog och naturresurser. I detta program får skogsakademiker tillsammans med en handledare under sex till tolv månader utföra oberoende forskning. Ofta handlar det om policy- eller marknadsstudier med mijö, sociala eller ekonomiska frågor i fokus. Läs mer på Skogs-EM 2008 Skidor Skogs-EM på skidor (EFNS) hölls i Ober wiesenthal, Tyskland den 2 8 mars. 21 svenskar deltog och glädjande är att fyra kvinnor samt flera yngre förstärkte den svenska truppen, berättar Leif Strömquist, vice ordförande för den internationella tävlingskommittén. Bästa placering nådde Johan Sandberg, LRF Konsult Skogsbyrån, som vann klassen Herrar 31 i klassisk stil. Bästa herrlag blev sjua av 131 lag i stafetten och damlaget blev åtta av 42 (resultat På grund av snöbrist avgjordes tävlingarna på tuffa världscupsspår går tävlingarna i Donovaly i Slovakien (9 13 februari) och Östersund utsågs som arrangör 2011 (veckan efter Vasaloppet). Orientering Skogs-EM i orientering 2008 hålls den juni, också i Tyskland. Det blir mycket fina tävlingar i krävande terräng på bra kartor. Sprinten går i Gamla stan i Regensburg, som nyligen upptogs som världsarv av UNESCO. Stor vikt ges den skogliga fortbildningen med ambitiösa skogsexkursioner och en skogs informationskväll, berättar Leif Strömquist. sista anmälningsdag är 9 maj. För mer information och anmälan, kontakta Leif Strömquist, leif.stromquist@ telia.com, tel , , fax Se vidare www. naturvetareforbundet.se, rubrik Skogsakademikerna. Se också omslagsbilden. En tvåsidig rapport med bilder kan beställas från Skogsakademikern. Kamratfonden och von Porats fond Det finns pengar att söka ur Kamratfonden och von Porats fond, som Skogsakademikerna sedan länge förvaltat och som i samband med fusionen 2005 ombildats till stiftelser. Se också Skogs akademikern 3/07, 4/07 och Skogsakademikernas sidor. Ansökningar behandlas två gånger årligen och ska nästa gång vara insända senast 15 augusti till: Skogsakademikerna c/o Naturvetareförbundet Box Nacka eller erik.palmqvist@naturvetareforbundet.se Jägmästarringen Förutom skogsakademikermärket som förmedlas av Skogsakademikerna, finns det en examensring för. Ringen i guld, som har tillverkats åtminstone sedan 1960-talet, kostar kronor och kan beställas från guldsmed Paula von Weisz, tel Afrika och Asien i fokus Skogshistoriska sällskapets årsskrift 2007 utkom i januari. Globalt och lokalt är förordets rubrik. Petter Otterstedt tecknar Bai Bangs historia och återvänder dit idag. Arne Hedin berättar den spännande historien om Fibrer från Afrika och Eric Lundqvist porträtteras i Svensk skogspionjär i Indonesien. Årsskriften har också en rad intressanta artiklar om svenska förhållanden. Information om och kontakt med Skogshistoriska sällskapet fås via nu eller från sällskapets sekreterare Gunnar Johansson tel Föreningen Spillkråkan 10 år För tio år sedan bildade ett trettiotal kvinnliga skogsägare föreningen Spillkråkan. Föreningen har genom sin verksamhet visat på betydelsen såväl av privat skogsägande i allmänhet som kvinnors skogsägande i synnerhet. Genom kurser, seminarier, exkursioner och studieresor har Spillkråkan hjälpt till att höja kunskapen om skogsbruk. Spillkråkan har också arbetat internationellt och medverkat till bildande av motsvarande föreningar i andra länder. Läs mer: 9 Skogsakademikern 1/08

10 Delförbundet Skogsakademikernas verksamhet 2007 Skogs akademikern har utkommit med fyra nummer under Förkortningar: jm=, skog. mag.=skoglig magister, sm= skogsmästare, st=skogstekniker, sv=skogsvetare Delförbundet Skogsakademikerna kan nu blicka tillbaka på sitt andra hela verksamhetsår inom Naturvetareförbundet efter fusionen 1 juli Medlemsmöte 24 april Enligt delförbundets stadgar hålls medlemsmöte vart annat år, udda årtal, samt i förekommande fall extra medlemsmöte. Ordinarie medlemsmöte hölls den 24 april 2007 i anslutning till Skogsnäringsveckan. Vid mötet rapporterades om delförbundets verksamhet och val förrättades. James Tersmeden utsågs till hedersledamot i delförbundet. Rapport finns i Skogsakademikern nr STYRELSEN Delförbundets styrelse valdes på medlemsmötet för två år, : Or d f ö r a n d e Åke Barklund jm 70 Övriga styrelseledamöter Anna Brockmark sv 01 Karin Hofstedt sv 00 Björn Hånell jm 74 Daniel Johansson skog. mag. 04 Fredrik Maller st 97 Nilla Thomson jm 85 Studentrepresentanter (adjungerade): Martin Jonsson jägmästarkurs 04/09 Björn Öhrström skogsmästarkurs 05/08 Valberedning Magnus Norrby jm 89 (sammankallande) Mattias Gustafsson sm 95 Kajsa Nilsson sv 01 Ivar Palo jm 83 Karin Öhman jm 99 Förtroendemannarevisorer Ordinarie Suppleant John Arlinger jm 92 Per Nilsson jm 89 Delförbundets styrelse har haft tre protokollförda möten under Ett av dessa har hållits tillsammans med styrelsen för Agrifack Skog. KANSLIET Förbundet Skogsakademikernas tidigare personal anställdes vid fusionen av Naturvetareförbundet och ingår i Naturvetareförbundets kansli med dess gemensamma arbetsuppgifter. När det gäller uppgifter knutna till skogsakademiker ansvarar Gunilla Gidlund för Skogsakademikertips och distribution, fakturering och beställningar av matrikeln, Kerstin Diamant är redaktör för Skogsakademikern och matrikeln. Erik Palmqvist är verksamhetsansvarig för delförbundet, med ansvar för bland annat styrelsens arbete och matrikelenkäten. Peter Staland har varit anställd på deltid och arbetat bland annat med skogliga professionsfrågor. Han tillträdde vid årsskiftet 2007/2008 en tjänst på LRF Skogsägarna. SKOGLIGA PROFESSIONSFRÅGOR Åke Barklund har tillsammans med Naturvetareförbundets ordförande Madelen Nilsson mött jordbruksministern och diskuterat en fortsättning av branschsamtalen, som startades av förra regeringen och önskvärdheten av en ökad samordning av skogsfrågorna inom regeringskansliet. Mötet refererades i Skogsakademikern nr Vi har också remissvarat på skogsutredningen med i huvudsak positiva ord. SAMVERKAN MED AGRIFACK SKOG Det här verksamhetsåret har Naturvetareförbundets samverkan med Agrifack på den skogliga sidan inneburit ett nära samarbete mellan delförbundets Skogsakademikerna och Agrifack Skog. Ett par samverkansmöten med delar av styrelserna har hållits tidigare under året och den 4 december hölls gemensamt samverkans- och styrelsemöte där hela styrelserna var inbjudna. SAMARBETE MED FÖRENINGEN SKOGEN Naturvetareförbundets samarbete med Föreningen Skogen har bland annat resulterat i annon- Fackliga ombud på Holmen på kurs i oktober, fotograferade utanför kansliet i Nacka. Fr. v.: Daniel Johansson, Andreas Rastbäck, ordförande för Akademikerföreningen, Mats Larsson och Lotta Stålhandske. Foto: Lars-Erik Liljebäck Skogsakademikern 1/08 10

11 Delförbundet sering i varandras tidningar och samarrangemang i samband med Skogsnäringsveckan. SKOGLIG HÖGSKOLEUTBILDNING Skogsakademikerna/Naturvetareförbundet deltar i diskussionerna och arbetet med de skogliga högskoleutbildningarna. Peter Staland deltog under året i skogsfakultetens grundutbildningsnämnd. Foto: Lars-Erik Liljebäck MEDLEMSANTAL Per den 31 december 2007 hade delförbundet (2 106) medlemmar. Av medlemmarna är 181 (205) studenter och 298 (416) pensionärer. (Föregående års siffror inom parentes.) Efter fusionen sänktes avgiften för pensionärer under 2006 från Skogsakademikernas 24 kronor till 15 kronor i månaden. Naturvetareförbundets kongress 2006 höjde pensionärsavgiften, som i många år legat på 15 kronor, till 40 kronor i månaden. Det stora tappet av pensionärsmedlemmar har av många som lämnat oss motiverats med den avgiftshöjningen, som man ansett för stor och omgiven av för dålig information. I slutet av hösten skickades Skogsakademikern nummer 3 ut till yrkesverksamma skogsakademiker som inte är medlemmar i förbundet tillsammans med ett rekryteringsbrev. Listan över nya medlemmar i Skogsakademikern nummer 4 var betydligt längre än i tidigare nummer. MEDLEMSSERVICE All typ av medlemsservice som rör löner och arbetsförhållanden är i och med samgåendet integrerade med Naturvetareförbundet, med bland annat ombudsmannajour, fackliga kurser och stöd till lokala fackliga ombud. Erik Palmqvist har ansvarat för sammanställning av Naturvetareförbundets lönestatistik, där också den särskilda statistiken för skogsakademiker med möjlighet att få veta individuella uppgifter har behållits. I augusti höll Saco Skogsvård styrelse- och ombudsmöte i Naturvetareförbundets lokaler. Lönefrågorna stod i fokus. I oktober anordnades en facklig kurs speciellt för ombud inom Holmen Skog. Naturvetareförbundet har under året medverkat vid medlemsmöten på flera skogliga företag. Gemensamt styrelsemöte den 4 december för Agrifack Skog och delförbundet Skogs akademikerna. Fr. v.: Åke Barklund, Daniel Johansson, Ola Lassemo, Agrifack Skog, Nilla Thomson, Roland Byfalk, ordförande Agrifack Skog, Anna Brockmark, Björn Hånell och Karin Hofstedt. TIDNINGEN Skogsakademikern Många gemensamma skogliga frågor speglas nu i tidningen Naturvetaren, liksom andra gemensamma frågor. Delförbundets medlemstidning Skogs akademikern har under 2007 utkommit med fyra nummer. Den tar upp skogliga professionsfrågor och arbetet inom delförbundet Skogsakademikerna. Samarbetet och det framtida samgåendet med Agrifack har speglats i Skogsakademikern. I nummer 3-07 skrevs ledaren gemensamt av Roland Byfalk, ordförande för Agrifack Skog, och delförbundets ordförande Åke Barklund. MATRIKELN Eftersom matrikeln 2006 utkom först i december utkommer ett dubbelnummer, Sveriges Skogsakademiker , under Arbetet med denna matrikel påbörjades dock redan under hösten STUDENTERNA Efter samgåendet är studentrekryteringen en gemensam angelägenhet. Skogsakademikerna/ Naturvetareförbundet medverkade bland annat på näringslivsdagen i Skinnskatteberg den 7 februari, vid Vinterspelen i Umeå den 24 februari, på söka jobb-kurser i Umeå 21 februari tillsammans med Skogsstyrelsen och i Skinnskatteberg 22 mars tillsammans med Mellanskog, på branschkvällar med Skogindustrierna i Umeå den 29 mars och i Skinnskatteberg den 17 april, examen och utvärderingsdag den 8 juni i Skinnskatteberg och på Skogskonferensen i Umeå november. Vi har deltagit i projektgruppen kring det blivande kårhuset i Skinnskatteberg. SLUTORD Detta verksamhetsår för delförbundet Skogsakademikerna har präglats av arbetet att bibehålla den skogliga profilen och gemenskapen samtidigt som vi bidrar till och drar nytta av den större fackliga gemenskapen i Naturvetareförbundet. Nacka i januari 2008 Erik PalmqvisT Verksamheten i delförbundet avhandlas och val förrättas på medlemsmöten vartannat år, udda årtal, före 1 maj. Nästa ordinarie medlemsmöte hålls därmed under våren Skogsakademikern 1/08

12 Posttidning B Naturvetareförbundet Box 760, Nacka Inloggning: Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: Personnummer (10 siffror) Traditionen lever åttiosjätte tävlingen har hållits Vinterspelen 2008 De skogliga Vinterspelen med skid- och skyttemoment hölls traditions enligt i Umeå, i år den 8 mars. Som vanligt ansvarade den senaste jägmästar kursen för tävlingen S å har årets vinterspel gått av stapeln. Morgonen inleddes som vanligt med skyttet som i år hölls på skjutbanan i Sävar. Trots att timmen var tidig så var det idel glada miner hos dem som mötte upp vid skjutbanan. Skjuttävlingen avgjordes på tre stationer två kulstationer och en hagelstation där skeetbanan användes. Etta i skytte blev Martin Sjödin, kurs 06/11, som tog en övertygande seger. När skyttet var över serverades ärtsoppa. Skidtävlingen avgjordes även i år på Nydalaspåren. Lagom till tävlingens start öppnades skyarna och en tung, blöt snö gjorde livet surt för skidåkarna som fick kämpa hårt för att klara sig runt banan. Väl inne för varvning serverades samtliga varm blåbärssoppa. Vinnare av herrarnas 24 km blev i år precis som förra året Rickard Bexell. Han åkte in på segertiden Efter skidtävlingen var det dags att rena kropp och själ i saunan innan middag och prisutdelning i kårhuset tog vid. Foto: Håkan Johansson Foto: Erik Söderhjelm Håkan Johansson, Henrik Nises & Daniel Timblad Jägmästarkurs 07/12 Läs mer: Övre bilden: Totalvinnare 2008 blev Axel Bergsten. Nedre bilden: Rickard Bexell vann klassen skidor 24 km, i år liksom föregående år.