Stadsdelsnämnden Norr kallas till sammanträde Måndagen den 23 mars

Transkript

1 Stadsdelsnämnden Norr kallas till sammanträde Måndagen den 23 mars Sammanträdet är öppet för allmänheten Tid: Plats: Olovsholmsgatan 32 Plan 1, Sammanträdeslokal Borgstena Ledamöter: Ersättare: Malin Carlsson (S) Ordförande, Marie Fridén (M) Förste vice ordförande Mats Tolfsson (S) Andre vice ordförande, Marie-Louise Eng (S) Oskari Anundi (S) Gabriella Andersson (V) Staffan Falk (MP) Annacarin Martinsson (M) Birgit Wahlgren (FP) Monica Johansson (C) Leif Häggblom (SD) Pernilla Olsson (S) Björn Alexandersson (S) Ulla-Britt Gustavsson (S) Börje Larsson (S) Jesper Nordén (V) Hanna Werner (MP) Amanda Wiktorsson (M) Seija Noppa (M) Tage Carlsson (FP) Ingela Hallgren (KD) Daniel Assarsson (SD) Partigruppmöten för politisk beredning Den rödgröna gruppen träffas onsdagen den 18/3 kl i sammanträdeslokal Bredared, Stadsdelskontoret Norr, Plan 1. Meddela eventuellt förhinder till Malin Carlsson, Alliansen träffas måndagen den 16/3, kl i sammanträdeslokal Bredared, Stadsdelskontoret Norr, Plan 1. Meddela eventuellt förhinder till Marie Fridén,

2 Ärenden 1. Upprop och val av protokollsjusterare och ersättare. Förslag till justerare: Marie Fridén (M) med Mats Tolfsson (S) som ersättare. Protokollet justeras tisdagen den 31 mars klockan 10:00 på Stadsdelskontoret Norr, plan Allmänhetens frågestund 3. Information från stadsdelschefen 4. Månadsuppföljning t.o.m. februari 2015/SDNN Initiativärende från Alliansen i Stadsdelsnämnden Norr Gör en extern granskning av SDN Norrs skolkostnader! 2015/SDNN Projektansökan till den sociala investeringsfonden: Läs tillsammans! förskola och folkbibliotek i samverkan 2015/SDNN Projektansökan till den sociala investeringsfonden: Resursteam till årskurs 1-3 och Resursteam till årskurs /SDNN Beslut om delegation av arbetsmiljöansvar 2015/SDNN Redovisning till Kommunstyrelsen angående etableringsersättning för nyanlända barn 2014/SDNN Ansökan från Internationella Engelska skolan om utökning av befintlig verksamhet 2015/SDNN Svar på remiss: Detaljplan för Centrum Kv. Eolus, Kongresshuset, Borås Stad 2015/SDNN Svar på remiss: Anpassning av korttidsplatser i Borås Stad 2015/SDNN Svar på remiss: Program för tillgänglighet 2015/SDNN Deltagande av Socialt utskott, Stadsdelsnämnden Norr i temadagar /SDNN Stadsdelsnämndens deltagande vid temadag om mäns våld mot kvinnor 2015/SDNN Nedläggning av utredning av faderskap, Sekretess På bordet 17. Ansökan om särskilt förordnad vårdnadshavare, Sekretess På bordet

3 Anmälningsärenden I pärmen 19. Delegationsärenden I pärmen Malin Carlsson (S) Ordförande Anmäl förhinder till Katarina Manfredsson, , katarina.manfredsson@boras.se

4 Månadsuppföljning januarifebruari 2015 Stadsdelsnämnden Norr

5 Innehållsförteckning 1 Kommunfullmäktiges övergripande verksamhets- och kvalitetsmål Egen organisation Stadsdelsverksamhet Resultat Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Kommungemensam verksamhet Resultat Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamhetsmått Skola Förskola Individ- och familjeomsorg för barn och ungdomar Äldreomsorg... 8 Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-februari (9)

6 1 Kommunfullmäktiges övergripande verksamhets- och kvalitetsmål 1.1 Egen organisation Kommunfullmäktiges mål Uppnått 2014 Mål 2015 Uppnått Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, % 7,4 5 7,3 Arbetad tid för timavlönade 130, ,7 Hälsa- ett år utan sjukfrånvaro, andel i % ,9 2 Stadsdelsverksamhet 2.1 Resultat Verksamheternas nettokostnader Tkr Utfall Utfall Budget Budget 2015 Prognos avvikelse Prognos föreg period Administration Lokalt inflytande och förebyggande verksamhet Fritid Kultur Förskola Grundskola inkl. särskola, fritidshem Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Kost- och lokalvård Buffert Totalt Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-februari (9)

7 Resultatanalys Stadsdelsnämnden Norr redovisar i denna prognos ett underskott med 4,3 mnkr för stadsdelsegen verksamhet. I detta underskott ingår beräknade merkostnader för att delade turer har tagits bort med 3,0 mnkr. Förskolan befarar ett underskott om den negativa resultatutvecklingen av köp/sälj kvarstår. Skolan planerar att genomföra personalanpassningar till hösten. De hittills planerade anpassningsåtgärderna är ännu inte tillräckliga för att uppnå ett resultat i balans utan detta arbete fortsätter. IFOs prognos förutsätter att det antal ungdomar som finns placerade minskar. Den del av äldreomsorgens underskott som härrör sig till ärendehandläggning beror till stor del på de prishöjningar som beslutats/föreslås beslutas, eftersom dessa är betydligt högre än tilldelad ramökning. Antal brukare med behov av placering på korttid eller vård- och omsorgsboende prognostiseras i nuläget inte kunna minska i motsvarande omfattning. Hemtjänstenheterna prognostiserar ett underskott som beror på merkostnader för att ta bort delade turer. Sammanfattningsvis visar Stadsdelsnämndens första månadsuppföljning 2015 på stora osäkerheter. Det kan befaras ett ännu högre underskott vid årets slut, delvis beroende på effekterna av planerade åtgärder. 2.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Administration Ingen avvikelse prognostiseras Lokalt inflytande och förebyggande verksamhet Ingen avvikelse prognostiseras Fritid Ingen avvikelse prognostiseras Kultur Ingen avvikelse prognostiseras Förskola Förskolans verksamhet prognostiserar ett mycket osäkert resultat i balans. Det beror bla på utvecklingen av köp/sälj som hittills visar på en negativ resultatavvikelse. Särskilda uppföljningar samt extra åtgärder har vidtagits mot de enheter som visat en hög kostnadsutveckling januari-februari. Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-februari (9)

8 2.2.6 Grundskola inkl. särskola, fritidshem Skolan prognostiserar ett resultat i balans. För att detta resultat ska uppnås krävs det personalanpassningar motsvarande ca 45 tjänster. Det finns hittills en plan för genomförande av 27 st. Skolan fortsätter planeringen med hur de återstående anpassningsåtgärderna ska genomföras. Bland de åtgärder som återstår ingår även att ev minska lokalvårdspersonalen med ca 8 st tjänster. Det antal tjänster som behöver anpassas beror på vilken slags tjänst och när i tiden åtgärderna genomförs, ju tidigare på året desto mindre antal tjänster som berörs. I prognosen ingår minskade resurser till material, läromedel och kompetensutveckling. Osäkerhet finns avseende köp/sälj. I nuläget visar utfallet en positiv resultatutveckling vilket även ingår i prognosen. Det finns även osäkerhet ang hur stor omfattningen blir av de extrakostnader som kan uppstå pga omplaceringar av övertalig personal Individ- och familjeomsorg Prognosen förutsätter att antal placerade ungdomar minskar enligt planerad utslussning till öppenvårdsinsatser samt att det finns perioder av vakanta tjänster Äldreomsorg Prognosen avseende ärendehandläggning (-5 mnkr) förutsätter att antal placerade på vobo och korttid minskar till budgeterat antal inom några månader. Av underskottet på fem mnkr beror fyra mnkr på prisökning utöver tilldelad ram. Den interna hemtjänsten prognostiserar i nuläget stora underskott men kommer arbeta vidare med att optimera bemanningsbehovet i relation till tillgänglig tid. Det mycket preliminära underskottet som prognostiseras (-3 mnkr) härrör sig till borttagande av delade turer Kost- och lokalvård Ingen avvikelse prognostiseras i nuläget Buffert Eftersom verksamheterna totalt redovisar ett underskott som överstiger avsatt buffert kan denna betraktas som förbrukad. Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-februari (9)

9 3 Kommungemensam verksamhet 3.1 Resultat Verksamheternas nettokostnad Tkr Utfall Utfall Budget Budget 2015 Prognos avvikelse Prognos föreg period Badresor m.m Förskola Grundskola inkl. särskola, fritidshem Barnkolonin Äldreomsorg IFO Asyl Buffert 0 - Totalt Resultatanalys Stadsdelsnämnden Norr redovisar i denna prognos ett underskott med 3,25 mnkr för kommungemensam verksamhet. I detta underskott ingår beräknade merkostnader för att delade turer har tagits bort med 3,0 mnkr. 3.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Badresor mm Inga avvikelser prognostiseras Förskola Det prognostiseras ett underskott avseende utbetalda vårdnadsbidrag med 250 tkr Grundskola inkl. särskola, fritidshem Inga avvikelser prognostiseras. Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-februari (9)

10 3.2.4 Barnkoloni Inga avvikelser prognostiseras Äldreomsorg Voboenheterna prognostiserar i nuläget stora underskott men kommer arbeta vidare med att optimera bemanningsbehovet i relation till tillgänglig tid. Det mycket preliminära underskottet på tre mnkr som prognostiseras beror på borttagande av delade turer. Fasta kostnader för korttiden i Fristad är inte medräknade i detta underskott IFO Asyl Inga avvikelser prognostiseras i nuläget. 4 Verksamhetsmått 4.1 Skola Grundskola Verksamhetsmått Budget 2015 Utfall Feb 2014 Utfall Jan 2015 Utfall Feb 2015 Antal egna elever i fristående skola Förskola Förskola Verksamhetsmått Budget 2015 Utfall Feb 2014 Utfall Jan 2015 Utfall Feb 2015 Antal placerade barn från egen stadsdel Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-februari (9)

11 4.3 Individ- och familjeomsorg för barn och ungdomar Familjehem Verksamhetsmått Budget 2015 Utfall Feb 2014 Utfall Jan 2015 Utfall Feb 2015 Antal placerade barn/ungdomar, Institutioner för 0-12-åringar Verksamhetsmått Budget 2015 Utfall Feb 2014 Utfall Jan 2015 Utfall Feb 2015 Antal placerade barn/ungdomar Institutioner för åringar Verksamhetsmått Budget 2015 Utfall Feb 2014 Utfall Jan 2015 Utfall Feb 2015 Antal placerade barn/ungdomar Äldreomsorg Utförd tid Verksamhetsmått Budget 2015 Utfall Feb 2014 Utfall Jan 2015 Utfall Feb 2015 Total utförd tid i egen regi hos brukare, timmar Tid som utförs av extern utförare hos brukare enligt hemtjänstvalet, timmar Budget timmar per månad intern hemtjänst: januari= februari= Budget timmar per månad extern hemtjänst: januari 5 605, februari= Vård- och omsorgsboende med hemtjänst Verksamhetsmått Budget 2015 Utfall Feb 2014 Utfall Jan 2015 Utfall Feb 2015 Antal köpta platser Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-februari (9)

12 4.4.3 Vård- och omsorgsboende med heldygnsomsorg Verksamhetsmått Budget 2015 Utfall Feb 2014 Utfall Jan 2015 Utfall Feb 2015 Antal köpta platser Korttidsvård Verksamhetsmått Budget 2015 Utfall Feb 2014 Utfall Jan 2015 Utfall Feb 2015 Antal köpta dygn med korttidsvård, för egna stadsdelsinvånare Budget dygn per månad: januari 340, februari 527 Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-februari (9)

13 1(2) Anna Stenström Dnr 2015/SDNN0054 Administrativ chef Initiativärende från Alliansen i SDN Norr: Gör en extern granskning av SDN Norrs skolkostnader! Nämndens beslut Stadsdelsnämnden Norr beslutar att Kommungemensam förskola och skola ansvarar för att en extern granskning görs av samtliga stadsdelars kostnadsutveckling för förskoleklass, fritidshem och grundskola sedan Ärendet Allianspartierna i Stadsdelsnämnden Norr har lämnat in ett initiativärende till Stadsdelsnämnden Norr Ärendet har rubriken Gör en extern granskning av SDN Norrs skolkostnader!. Bakgrunden till initiativärendet är att Stadsdelsnämnden Norrs skolor har gått med underskott sedan Anpassningar kommer därför att behöva göras 2015 med färre vuxna i skolan som följd. Allianspartierna skriver i initiativärendet att syftet med granskningen av skolkostnaderna är att nämnden skall kunna vidta rätt åtgärder. Stadsdelsnämnden Norr anser att det finns skäl att granska kostnadsutvecklingen i alla tre stadsdelars verksamhet för förskoleklass, fritidshem och grundskola. Därav läggs ansvaret hos Kommungemensam förskola-skola. Kostnaden för den externa parten får uppgå till max 20 tkr. Mycket underlag finns redan i förvaltningarna och ett nära samarbete mellan de tre ekonomifunktionerna på stadsdelarna ska ske. En rapport ska redovisas tillbaka till nämnden vid sammanträdet den 15 juni. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås.

14 2(2) Anna Stenström Dnr 2015/SDNN0054 Administrativ chef Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Beslutas det om en extern granskning kan detta innebära en kostnad. Kostnaden för den externa granskningen är maximerad till 20 tkr. Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga Möjligheten för barn och unga i grundskolan att få en god och likvärdig utbildning påverkas av att de tilldelade resurserna används på bästa möjliga sätt. Likabehandling Jämställdhet, tillgänglighet och mångfald påverkas inte av ärendet. Omvärldsperspektiv Omvärldsperspektivet har inte beaktats i ärendet. Facklig samverkan Information vid FSG, Förvaltningens samverkansgrupp, Remissinstans Ärendet har inte skickats på remiss. STADSDELSNÄMNDEN NORR Malin Carlsson (S) Ordförande Bo Drysén Stadsdelschef

15

16 1(4) Lars2 Larsson Dnr 2015/SDNN0046 Områdeschef Kultur/fritid/lokalt inflytande Projektansökan till den sociala investeringsfonden: Läs tillsammans! förskola och folkbibliotek i samverkan Nämndens beslut Stadsdelsnämnden Norr beslutar tillstyrka ansökan om medel ur Borås Stads investeringsfond för projektet Läs tillsammans! förskola och folkbibliotek i samverkan. Ansökan sker via Kulturnämnden i samverkan med stadsdelsnämnderna Öster, Väster och Norr. Ärendet i sammanfattning Projektet är ett samverkansprojekt mellan förskola och folkbibliotek i Borås Stad. Projektägare är Kulturnämnden. Målet är att alla barn uppnår godkända betyg i år 9. Ärendet Borås stad har beslutat inrättat en social investeringsfond som syftar till att motverka långsiktiga ekonomiska och mänskliga negativa händelseförlopp. Detta genom att tidigt identifiera riskgrupper och riskfaktorer och påbörja ett förebyggande arbete i god tid. Den sociala investeringsfonden kan vara ett medel att strukturera och finansiera långsiktiga åtgärder som annars kan vara svårt att få till i ordinarie årsbudgetar med begränsat utrymme. Projektet Läs tillsammans är ett samverkansprojekt mellan förskola och folkbibliotek i Borås Stad. Projektet vänder sig till alla barn i den kommunala förskolan, deras föräldrar, pedagoger inom förskolan och barnbibliotekarier. Kulturnämnden äger projektet som kommer att genomföras i nära samverkan med de tre stadsdelsnämnderna. Projektets övergripande mål är att alla barn uppnår godkända betyg i svenska i år 9. Genom en bred samverkan mellan förskola och bibliotek förväntas projektet ge resultat som visar sig som förbättrade resultat i nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 samt i betygsstatistiken från årskurs 6 och uppåt. I tidigare årskurser kan resultatet följas via de skriftliga omdömena.

17 2(4) Lars2 Larsson Dnr 2015/SDNN0046 Områdeschef Kultur/fritid/lokalt inflytande I tabellen nedan beskrivs de aktiviteter som kommer att genomföras. Ex. Bokprat på föräldramöten i förskolan genomförs av barnbibliotekarien i respektive stadsdel. Varje förskola/avdelning får 1 besök/år. Det finns ca 280 förskoleavdelningar i staden. Vad Hur Till vem När Bokprat på föräldramöten Barnbibliotekarien besöker förskolornas föräldramöten och pratar om böcker och Föräldrar 1g/år Bokprat på APT o liknande Metodfortbildning Nätverk läsombud Nätverk bibliotekarier Biblioteksbokbussbesök Bokinköp Bokinköp läsning Barnbibliotekarien ger litteraturgenomgångar och pratar om vikten av högläsning Externa föreläsare genomför fortbildning i olika läsmetoder för pedagogerna Barnbibliotekarien sammankallar till nätverksträffar med läsombud. Varje stadsdel har sitt eget nätverk. Barnbibliotekarierna från varje stadsdel träffas och diskuterar Barnbibliotekarien tar emot barngrupper på bibliotek/bokbuss så att barnen och pedagogerna kan låna böcker Barnbibliotekarien köper in böcker till förskolorna Barnbibliotekarien köper in böcker till folkbiblioteken i varje stadsdel och Pedagoger Pedagoger Pedagoger 1g/år 1g/år 4ggr/år Bibliotekarier 4ggr/år Barn Barn, pedagoger och föräldrar Barn, pedagoger och föräldrar Varje barn 2ggr/år. Varje förskola så ofta som möjligt. 1g/år 1g/år

18 3(4) Lars2 Larsson Dnr 2015/SDNN0046 Områdeschef Kultur/fritid/lokalt inflytande tillbokbussen Högläsning Pedagoger läser i förskolan Barn Varje dag Högläsning Föräldrar läser hemma Barn Varje dag Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås Stad. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser för Borås Stad i nuläget, då ansökta medel finns budgeterade i den sociala investeringsfonden. På lång sikt bedöms projektet leda till minskade kostnader för Borås Stad, då fler elever än idag når målen i årskurs nio, och därmed är behöriga till nationellt program på gymnasiet. Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga Projektet vänder sig till alla barn i den kommunala förskolan i Borås Stad och syftar till att alla barn ska uppnå godkända betyg i svenska i år 9. Likabehandling Projektet ska innefatta alla barn på de kommunala förskolorna i Borås Stad. Omvärldsperspektiv Projektet använder delar av de metoder som de litteraturprofilerade förskolorna använt i Mölndals stad. Facklig samverkan Information vid FSG, Förvaltningens samverkansgrupp, Remissinstans Ärendet har inte skickats på remiss.

19 4(4) Lars2 Larsson Dnr 2015/SDNN0046 Områdeschef Kultur/fritid/lokalt inflytande STADSDELSNÄMNDEN NORR Malin Carlsson (S) Ordförande Bo Drysén Stadsdelschef

20 PROJEKTPLAN Läs tillsammans! Förskola och folkbibliotek i samverkan

21 Versionskontroll Version Datum Författare Version Ändringsbeskrivning

22 Innehåll VERSIONSKONTROLL... 2 BAKGRUND OCH FÖRVÄNTAD NYTTA... 4 PROJEKTETS UPPDRAG... 5 PROJEKTETS MÅL... 6 AVGRÄNSNINGAR... 6 BERÖRINGSPUNKTER... 6 INTRESSENTER... 7 BESKRIVNING AV GENOMFÖRANDET... 7 Arbetssätt... 7 Tidsplan... 7 Kvalitetssäkring och uppföljning... 8 Rapporteringsrutiner... 8 Kommunikation... 8 Överlämnande... 9 PROJEKTORGANISATION... 9 PROJEKTBUDGET... 9

23 Bakgrund och förväntad nytta Borås 2025 innehåller strategiska målområden. Målområde 2 handlar om att vi tar gemensamt ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande. Genom att skapa bra förutsättningar för barnen kan de utvecklas till engagerade, självständiga och ansvarsfulla vuxna. Att ge föräldrar stöd i sin föräldraroll påverkar barnen. En strategi är att stärka samverkan mellan olika aktörer. Vårt projekt stärker samverkan mellan bibliotek, förskola och familj. Vi ger föräldrar och pedagoger stöd i sin föräldraroll att påverka barnen att bli goda läsare. Genom att börja tidigt med mycket högläsning i förskola och i hemmen sätter vi en norm för varje barn och skapar motivation för läsning. Att kunna läsa bra och vilja läsa är en förutsättning för bildning och delaktighet i samhällslivet. Det övergripande målet är att alla barn uppnår godkända betyg i svenska i år 9. I Borås stad klarar 78 % godkända betyg. Pojkar klarar sig sämre. Projektet ger alla barn samma start och möjlighet oavsett kön. Vi vänder oss till alla pedagoger i förskolan och till alla föräldrar som har barn där. Genom att börja läsmotiveringen tidigt blir skillnaden ingen mellan pojkars och flickors läsning. De senaste åren har vi läst om vikande resultat bland svenska skolelever i internationella läsoch skrivtester och enligt en undersökning från Läsrörelsen läste 70 % av föräldrarna högt för sina barn för drygt 10 år sedan. Motsvarande siffra är idag 35 %. Genom projektet motiverar vi föräldrar att läsa mer för sina barn och barnen får genom mer högläsning en bättre grund att nå målet godkända betyg i år 9. Vi vänder oss till både mammor och pappor vilket ger goda förebilder för både flickor och pojkar. Riksdagen beslutade 2014 om statens samlade insatser för att förbättra läsförmågan jämfört med idag. Att fler än idag regelbundet tar del av både fack- och skönlitteratur, och att kunskapen om läsningens betydelse för utbildning, bildning och delaktighet i samhällslivet ökar jämfört med idag. Det övergripande målet är att alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Projektet kommer att få föräldrar och pedagoger att läsa mer för barnen i förskolan och i hemmen. Genom att pedagogerna blir stärkta i sitt arbete med barns språkutveckling genom fortbildning i litteraturkännedom och metodutveckling får fler barn mer högläsning i förskolan. I Statens Kulturråds Handlingsprogram för läsfrämjande, 2014, skriver man att tidiga insatser är viktigt för att främja läsning och här kan förskolan spela en viktig roll. Men tillgången till litteratur och mängden aktiviteter kring läsning varierar kraftigt mellan förskolor över hela Sverige och även i Borås stad. Projektet kommer att säkra tillgången på böcker för barnen i förskolan, även på andra språk. Projektet motiverar pedagogerna att läsa mer i förskolan och att uppmuntra föräldrarna att läsa mer hemma. Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev 2010) förtydligar målen kring språk. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. I läroplanen står det också att förskolans arbete ska ske i nära samarbete med hemmen. Bibliotekslagen 2014 (SFS nr: 2013:801) förstärker uppdraget för biblioteken att främja barns språkutveckling. Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer som har annat modersmål än svenska. Folkbiblioteken ska också ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning.

24 Vi når målen genom samverkan folkbibliotek och förskola. När flera professioner samverkar och att föräldrarna involveras blir effekten större. Detta gör att läsförmågan och läsförståelsen ökar hos barnen. Barnens språkutveckling kommer att stärkas. I Mölndals stad har sedan drygt 10 år utarbetats kriterier för litteraturprofilerade förskolor. Dessa har under 2014 utvärderats och sammanställts i en längre utvärdering gjord av Ann- Katrin Svensson på Högskolan i Borås och som en enklare rapport, se Rapporten visar att satsning måste pågå över tid och att det är en stor fördel att olika professioner samverkar. Barn som får nära tillgång till ett kvalitativt urval av böcker och läsning, tillsammans med medvetna pedagoger, gynnas i sin språkutveckling och får bättre grunder för en god läsutveckling. Barnen har utvecklat en medvetenhet om boken och läsning och har större nyfikenhet på att vilja lära sig. Barnen har vetskap om hur man använder ett bibliotek. Barnen tycker om litteratur och berättelser och har kunskap om hur man kan tänka och resonera kring texter och bilder. Redan vid skolstart märks skillnad hos de barn som gått på litteraturprofilerade förskolor. Vid läsinlärningsstart är de mer motiverade. Personalen har utvecklat sin syn på barnlitteratur och samtal kring bild och text. Skolresultat på nationella prov i år 3 visar bättre resultat än genomsnittet. Framgångsfaktorer har varit att förskola och bibliotek har haft en gemensam målbild, engagerad ledare och chef centralt i kommunen. Ett avtalat samarbete. Stöd från förskolechef och bibliotekschef. Två professioner som samverkat och utvecklat en gemensam lärpraktik. Man har arbetat frekvent och kontinuerligt över tid. Man har avsatt arbetstid för nyckelpersoner. Man har haft en tydlig struktur. Man har utsett litteraturombud/samordnare på varje förskola. Man har haft nätverksträffar och årlig kompetensutveckling. Projektet kommer att använda delar av de litteraturprofilerade förskolornas och bibliotekariernas framgångsrika metoder från Mölndal för att nå målet. Projektets uppdrag Projektet riktar sig till tre olika målgrupper: barn, deras föräldrar och pedagoger i förskolan. Folkbibliotek, förskola och familj ska i samverkan genomföra aktiviteter. Genom samverkan ökar möjligheterna till gott resultat. Vi stärker också oss själva och utvecklas gemensamt. Projektet kommer att ge föräldrar och pedagoger stöd i sin roll att påverka barnen att bli goda läsare. Projektet ger alla barn samma start och möjligheter oavsett kön. Vi vänder oss till alla föräldrar som har barn i förskolan. Vi motiverar och uppmuntrar föräldrar att läsa mer för sina barn. Vi vänder oss till både mammor och pappor vilket ger goda förebilder för både flickor och pojkar. Genom att börja läsmotiveringen tidigt blir nyttan större och för en bred målgrupp. Vi kommer att inspirera och uppmuntra pedagoger att läsa mycket för barnen i förskolan genom att öka medvetenheten om högläsningens betydelse för barns språk- och litteracitetstutveckling. Genom att pedagogerna blir stärkta i sitt arbete med barns språkutveckling genom fortbildning i litteraturkännedom och metodutveckling får fler barn mer högläsning i förskolan. Barnen får genom projektet mer högläsning och en bättre grund att nå målet godkända betyg i år 9. Projektet kommer att få föräldrar och pedagoger att läsa mer för barnen i förskolan och i hemmen. Projektet kommer att säkra tillgången på böcker för barnen i förskolan så att den blir riklig, likvärdig och på det språk som behövs. Innehållsmässigt skall böckerna vara olika, spegla olika kulturer, olika barndomar, olika berättelser, olika bilduttryck osv. Vi vill att barnen ska få många

25 positiva upplevelser av böcker och läsning som möjligt både i förskolan och i hemmen. Föräldrar och barn kommer att hitta böcker lättare att läsa i förskolan och att låna med sig hem. Genom att använda delar av de litteraturprofilerade förskolornas och bibliotekariernas framgångsrika metoder för att genomföra vårt projekt når vi målen. När flera professioner samverkar och när föräldrarna involveras blir effekten större. Detta gör att läsförmågan och läsförståelsen ökar hos barnen. Barnens språkutveckling kommer att stärkas. För att genomföra projektet krävs resurser till folkbiblioteken och förskolorna i Borås, barnbibliotekarier i stadsdelarna och timvikarier för pedagogerna. Det krävs också inköp av litteratur, även på andra språk än svenska att placera i förskolan och stärka upp bestånden för målgruppen på folkbiblioteken och i bokbussen. Genom att tillföra resurser till redan befintlig verksamhet kan vi genomföra en kvalitetshöjning som kommer att ge bättre förutsättningar att stärka barnens språkutveckling och godkända betyg i år 9. Projektets mål Det övergripande målet är att alla barn uppnår godkända betyg i svenska år 9. Resultat kan redan visa sig i den kartläggning/kvalitetsrapport kring undervisning-lärande och modersmål som görs vid skolstart i förskoleklass men också över tid, på nationella prov i år 3 och till år 9. Barn i förskolan får ökad och likvärdig tillgång till litteratur och utvecklar kunskaper så att de är mer läsmotiverade vid skolstart. Barn i förskolan får regelbundet besöka bibliotek och/eller bokbuss. Pedagoger i förskolan får ökad kunskap om högläsningens betydelse och motivation att läsa mer för barnen i förskolan. Föräldrar till barn i förskolan får ökad kunskap och motivation till att läsa mer för sina barn. Samverkan mellan förskola och bibliotek ökar. Folkbiblioteken utvecklas genom att fokus sätts på verksamhet riktad till de minsta barnen. Bibliotekarier som deltar i projektet får ökad kunskap om högläsningens betydelse och kunskaper om hur man arbetar i förskolan. Avgränsningar Enbart barn föräldrar och pedagoger i den kommunala förskolan Borås stad i samverkan med stadsdelsbiblioteken och Stadsbiblioteket Beröringspunkter Delrapport 1 av 3 inom projektet Hållbar jämställdhet Smart ekonomi, Vad vinner vi på att investera i skolan och godkända betyg i 9:an?, förtydligar sannolika ekonomiska effekter av satsningar som den här. Den ideella föreningen Läsrörelsens driver projektet Berätta, leka, läsa i 31 kommuner i Mellansverige ht 2013-vt Det går ut på att närläsa bilderböcker i förskolan i samverkan med biblioteken. Forskning visar att det är grundläggande för barnets språkutveckling att genom berättande, sång, lek och läsning stimulera barnet. Deras projekt tar vi del av. Skolverket startar Läslyftet ht 2015 för att kompetensutveckla i skola, förskola och skolbibliotek. Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Läsförståelse och skrivförmåga är avgörande för elevers utveckling och lärande liksom för framtida delaktighet i samhälls- och yrkesliv. Elevers språk- och kommunikationsutveckling är alla lärares ansvar. Därför riktar Läslyftet sig till

26 lärare i alla ämnen. Förskollärare i förskoleklass och personal i skolbibliotek kan också medverka i fortbildningen. Det kommer även att tas fram stödmaterial för förskolan. Alla kan ta del av Läslyftets fortbildningsmodell och det stödmaterial som kommer att finnas på Läs- och skrivportalen. Möjligheten finns också att söka statsbidrag. Borås stad Kulturförvaltningen beviljades 2014 och 2015 statliga läsfrämjandemedel till ett högläsningsprojekt i Knacka på! Barnens kulturrum för att pröva att öka samverkan med bl.a. förskola och föräldrar. Vi kopplar samman dessa projekt. Intressenter Andra aktörer som kan komma att beröras är personal och besökare på familjecentraler och öppna förskolor. Beskrivning av genomförandet Arbetssätt Genom samverkan mellan folkbiblioteken och förskolorna i Borås stad når vi barn, deras föräldrar och pedagoger. Vi vill stödja pedagogerna i deras arbete att nå målen i läroplanen och inspirera föräldrarna att läsa mer för sina barn så att barn får bättre förutsättningar att själva lära sig att läsa. Genom att anställa en projektledare/barnbibliotekarie, en barnbibliotekarie i varje stadsdel och avsätta resurser motsvarande två pedagoger i förskolan genomförs följande aktiviteter: Barnbibliotekarien pratar för föräldrar på förskolors föräldramöten. De får tips på lämpliga böcker och argument för vikten av högläsning för sina barn. Barnbibliotekarien fortbildar pedagoger i förskolan. De får litteraturgenomgångar t.ex. utifrån läroplanens värdegrund och argument för vikten av högläsning. Rim- och ramsfortbildning eller annan fortbildning av metoder genomförs av extern person till pedagoger i förskolan Vi startar nätverk med läsombud på varje förskola som träffas, diskuterar och inspirerar varandra kring läsmetoder och litteratur. Barnbibliotekarien är sammankallande. Barnbibliotekarien tar emot barngrupper på folkbiblioteket/bokbussen där barnen får möjlighet att själva välja ur ett stort litteraturutbud Nätverk mellan barnbibliotekarier i hela Borås stad bildas för diskussioner och fortbildning kring samverkan förskola- bibliotek Bokinköp till förskolorna Bokinköp till bokbuss och biblioteken Tidsplan 2015 Projektplanering och rekrytering Inköp av litteratur Uppstart 2016 Fortbildning av pedagoger Inköp av litteratur Föräldramöten 2017 Fortsättning 2018 Avslutning Utvärdering

27 Kvalitetssäkring och uppföljning Aktiviteter som genomförs redovisas kontinuerligt i nätverk, arbetsgrupp och styrgrupp, se rapporteringsrutiner och kommunikation. Alla aktiviteter skrivs också in i databasen PLUS. Det är en databas som används för att få en samlad dokumentation av det läsfrämjande arbetet bland barn- och skolbibliotekarier i Borås. I tabellen nedan beskrivs de aktiviteter som kommer att genomföras. Ex. Bokprat på föräldramöten i förskolan genomförs av barnbibliotekarien i respektive stadsdel. Varje förskola/avdelning får 1 besök/år. Det finns ca 280 förskoleavdelningar i staden. Vad Hur Till vem När Bokprat på föräldramöten Barnbibliotekarien besöker Föräldrar 1g/år förskolornas föräldramöten och pratar om böcker och läsning Bokprat på APT o Barnbibliotekarien ger Pedagoger 1g/år liknande litteraturgenomgångar och pratar om vikten av högläsning Metodfortbildning Externa föreläsare genomför Pedagoger 1g/år fortbildning i olika läsmetoder för pedagogerna Nätverk läsombud Barnbibliotekarien sammankallar till Pedagoger 4ggr/år nätverksträffar med läsombud. Varje stadsdel har sitt eget nätverk. Nätverk bibliotekarier Barnbibliotekarierna från varje Bibliotekarier 4ggr/år Biblioteks- bokbussbesök Bokinköp Bokinköp stadsdel träffas och diskuterar Barnbibliotekarien tar emot barngrupper på bibliotek/bokbuss så att barnen och pedagogerna kan låna böcker Barnbibliotekarien köper in böcker till förskolorna Barnbibliotekarien köper in böcker till folkbiblioteken i varje stadsdel och tillbokbussen Barn Barn, pedagoger och föräldrar Barn, pedagoger Varje barn 2ggr/år. Varje förskola så ofta som möjligt. 1g/år 1g/år och föräldrar Högläsning Pedagoger läser i förskolan Barn Varje dag Högläsning Föräldrar läser hemma Barn Varje dag Rapporteringsrutiner Varje kvartal rapporteras alla aktiviteter till databasen PLUS. Barnbibliotekarierna är ansvariga för sina stadsdelars aktiviteter. Projektledaren rapporterar till styrgruppen 2 ggr/år. Styrgruppen informerar stadsdelsnämnder och Kulturnämnd årligen via ordinarie årsredovisningar. Vid varje nätverksträff eller arbetsgrupp förs anteckningar som rapporteras in i databasen PLUS. Kommunikation Projektet använder en gemensam kommunikationsplattform. Det kan vara en webbplats, på intranätet, via Ping Pong eller på en sluten blogg. Arbetsgruppen beslutar vilken när projektet drar igång. Aktiviteter rapporterade i databasen PLUS används.

28 De tre nätverksgrupperna med läsombud och barnbibliotekarie från varje stadsdel träffas 2 ggr/termin. Barnbibliotekarien är sammankallande. Rapporterar till projektledaren och arbetsgruppen. Nätverksgruppen med barnbibliotekarier träffas 2 ggr/termin. Rapporterar till projektledaren och arbetsgruppen. Projektledaren är sammankallande. Arbetsgruppen träffas i uppstarten varannan vecka, sedan 1 g/månad. Projektledaren är sammankallande. Rapporterar till styrgruppen och till nätverksgrupperna. Styrgruppen träffas 2 ggr/år. Bibliotekschefen för Stadsbiblioteket är sammankallande. Rapporterar till berörda nämnder. Överlämnande Överlämnande av slutrapport och redovisning sker hösten 2018 från styrgrupp till berörda nämnder och sedan vidare till beslutsfattare för den sociala investeringsfonden. Projektorganisation Styrgrupp: Områdeschefer förskola från varje stadsdel, områdeschefer kultur från varje stadsdel, chef för Stadsbiblioteket. Arbetsgrupp: Projektledare placerad på Stadsbiblioteket, 3 barnbibliotekarier och 3 förskolepedagoger/enhetschefer från vardera stadsdelen. Nätverk: Läsombud från varje förskola organiseras i varje stadsdel med resp. barnbibliotekarie, dvs. 3 nätverk. Nätverk: Barnbibliotekarier från varje stadsdel och projektledaren Projektbudget Kostnadspost Tidsåtgång (timmar) Timpris (valfritt) Kostnad (SEK) Interna kostnader 4 åa barnbibliotekarie 1,8 milj/år 5,4 milj 2 åa tim vik pedagog 0,9 milj/år 2,7 milj Externa kostnader såsom konsultarvode, utbildningskostnader, material, konferenslokal Externa föreläsare 100tkr/år 300tkr Inköp av litteratur 100/stadsdel o bokbuss/år 1,2 milj utvärdering 150tkt Summa 9,75 milj Projektbudgeten motsvarar ett årligt tillskott till Kulturförvaltningen 650 tkr + utvärdering sista året 150 tkr Stadsdel Väster 850 tkr Stadsdel Öster 850 tkr Stadsdel Norr 850 tkr

29 1(3) Lars Bengtsson Områdeschef skola Hans Abrahamson Områdeschef Barn och familj & ÄO Dnr 2015/SDNN0051 Projektansökan till den sociala investeringsfonden: Resursteam till årskurs F-3 och Resursteam till årskurs 4-9 Nämndens beslut Stadsdelsnämnden Norr beslutar att ansöka om medel ur Borås Stads investeringsfond för projektet i enlighet med projektbeskrivning för Resursteam till årskurs F-3 och Resursteam till årskurs 4-9. Ärendet i sammanfattning Skola, Individ och familjeomsorg samt Fritidsverksamheten i stadsdelsnämnden Norr, har tagit fram ett förslag till projekt för nya stödformer. Projektet riktar sig dels till elever i de yngre åren, från förskoleklass till och med årskurs 3, och dels till elever i de senare åren från årskurs 4 till och med årskurs 9. Båda Resursteamen syftar till att ge ökad möjlighet till inkludering i skolan och ökad måluppfyllelse för dessa elever. Nämnden avser att ansöka medel från sociala investeringsfonden för att starta och implementera dessa projekt under 2 år för att sedan inarbetas i den ordinarie verksamheten som ett viktigt och bra förebyggande arbete. Ärendet Borås stad har beslutat inrättat en social investeringsfond som syftar till att motverka långsiktiga ekonomiska och mänskliga negativa händelseförlopp. Detta genom att tidigt identifiera riskgrupper och riskfaktorer och påbörja ett förebyggande arbete i god tid. Den sociala investeringsfonden kan vara ett medel att strukturera och finansiera långsiktiga åtgärder som annars kan vara svårt att få till i ordinarie årsbudgetar med begränsat utrymme. Borås stad har allt mer kommit att verka för ett mer inkluderande synsätt kring samtliga elever i skolan oavsett problematik och stödbehov. Skola, Individ och familjeomsorg samt Fritidsverksamheten i stadsdelsnämnden Norr har tagit fram ett förslag till utveckling och projekt med nya stödformer. Projektet riktar sig dels till elever i de yngre åren, från förskoleklass till och med årskurs 3, dels för elever i de senare åren från

30 2(3) Lars Bengtsson Områdeschef skola Hans Abrahamson Områdeschef Barn och familj & ÄO Dnr 2015/SDNN0051 årskurs 4 till och med årskurs 9. Problematik och stödbehov skiljer sig åt mellan målgrupperna och följaktligen skiljer sig arbetssätten mellan de två Resursteamen. Utformningen av resursteam och arbetssätt har baserats på erfarenheter och lärdomar från Pinocchio-projektet. Avsikten med stödformerna är att kunna ge skolorna och barnen/ungdomarna ett flexibelt, förstärkt stöd som utgår från det enskilda barnet/ungdomens förutsättningar och behov. Stödformen som benämns resursteam skall vara flexibla för att kunna anpassas för att avhjälpa just de brister som råder i just den situation eleven befinner sig, och de faktorer som bidrar till att situationen ser ut som den gör för eleven. Förväntade effekter är att dessa elever får en ökad inkludering, skolnärvaro och når ökad måluppfyllelse i skolan. Det finns en tämligen tydlig koppling mellan att misslyckas i skolan och att misslyckas att ta sig in på arbetsmarknaden som vuxen och olika typer av ohälsa. Socioekonomiska beräkningar visar att varje individ som undviker marginalisering via tidiga insatser är en stor besparing, både för individen själv, Borås Stad och det övriga samhället. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet bedöms på sikt ge minskade ekonomiska kostnader för Borås Stad. Långsiktigt förväntas effekten bli att så kallade sena insatser såsom intensiv öppenvård och institutionsvård inom Individ- och familjeomsorgen minskar till förmån för tidiga insatser. Även sena insatser inom skolan såsom placering i särskild skola, särskilda undervisningsgrupper eller långvarigt stöd av elevassistent bör kunna minska på sikt eller användas för andra målgrupper i tidigare skede. Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga Barn och ungdomar påverkas på ett uttalat sätt av ärendet som avser socialinvestering för elever i skolan. Likabehandling Nya stödformer behöver utvecklas för att ge lika möjligheter för alla att lyckas i skolan.

31 3(3) Lars Bengtsson Områdeschef skola Hans Abrahamson Områdeschef Barn och familj & ÄO Dnr 2015/SDNN0051 Omvärldsperspektiv Omvärldsperspektivet har beaktats i ärendet och finns angivit i beskrivningarna av de två delprojekten. Facklig samverkan Information vid FSG, Förvaltningens samverkansgrupp, Remissinstans Ärendet har inte skickats på remiss. STADSDELSNÄMNDEN NORR Malin Carlsson (S) Ordförande Bo Drysén Stadsdelschef

32 ANSÖKAN om medel ur Borås stads sociala investeringsfond. Inledning. Med utgångspunkt i ett inkluderande förhållningssätt: Borås stad har allt mer kommit att verka för en mer inkluderande hållning och med utgångspunkt i styrdokument och forskning har mål och riktlinjer för elevhälsoarbetet kommit att genomsyras av ett inkluderande och systematiskt synsätt. Av Salamankadeklarationen kan bl a utläsas Vi anmodar och uppmanar alla regeringar att i lagstiftning eller riktlinjer stadfästa principen om integrerad undervisning som innebär att alla barn undervisas inom det ordinarie skolväsendet om det ej finns tvingande skäl att handla på annat sätt. Enligt skollagen ska särskilt stöd ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av skollagen eller annan författning. Om det finns särskilda skäl får ett beslut innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp än den som eleven normalt hör till. Inkludering är inte nödvändigtvis att sitta i samma klassrum som klasskamraterna hela tiden. Det kan mycket väl vara en del av den normala pedagogiken att elever då och då jobbar i andra gruppkonstellationer eller enskilt. Inkludering handlar dessutom om ett demokratiskt förhållningssätt, rätten till inflytande och delaktighet. Rätten att delta, en skola för alla, en gemenskap. Om vi menar allvar med att det är en skola för alla så måste vi utveckla kompetenser och attityder och kämpa för att varje pedagog, varje rektor, all elevhälsopersonal osv omfattar skolans värdegrund. Inkluderande skolor tänker inte Vi och dom, Normalitet eller avvikelser, utan olikhet ses som berikande. Det handlar i grunden om att det finns ett Vi, normalitet existerar inte. Verksamheten måste utformas så att alla kan delta. Likväl som hissar och ramper installeras åt rullstolsburna för tillgänglighetens skull måste undervisningen göras tillgänglig för elever med andra funktionsnedsättningar. Vi har historiskt sett gjort eleverna till bärare av problemen och haft en korrigerande intention med det särskilda stödet. Numera arbetar vi för att se att de svårigheter som uppstår uppkommer i ett system. Barnet kan ha funktionsnedsättningar som gör sig påminda i ett klassrum men inte i ett annat. Sättet vi organiserar skolan, grupperna, sättet vi bemöter, vilket metodval.. allt spelar roll för om en elev med vissa förutsättningar ska råka i svårigheter. Vi blir allt bättre på att möta elever med funktionsnedsättningar eller andra förutsättningar som kan göra det svårt i mötet med skolan. Vårt uppdrag är att undanröja hinder för lärandet innan det ens uppstår.

33 Med inkluderingstanken som grund har förutsättningarna för kommunal verksamhet för barn och ungdom succesivt förändrats. Skolan måste vara väl förberedd för att ta emot elever med olika former av problematik och stödbehov och samarbetet med framför allt individ och familjeomsorgen och fritidsverksamheten behöver utvecklas och förstärkas. Även samverkansformerna med institutioner utanför den kommunala sfären behöver utvecklas. Med hänvisning till ovanstående har skola, individ och familjeomsorg samt fritidsverksamheten i stadsdelsförvaltningen Norr tagit fram förslag till stödformer för, dels elever i de yngre åren, från förskoleklass till och med årskurs 3, dels för elever i de senare åren från årskurs 4 till och med årskurs 9. Avsikten med stödformerna är att kunna ge skolorna och barnen/ungdomarna ett flexibelt, förstärkt stöd som utgår från det enskilda barnet/ungdomens förutsättningar och behov. Stödformen som benämns resursteam skall vara flexibla i den bemärkelsen att stödet, baserat på all den kunskap och information som finns att tillgå om skolsituationen och elevens situation i övrigt, anpassas för att avhjälpa just de brister som råder i just den situation eleven befinner sig och de faktorer som bidrar till att situationen ser ut som den gör. Resursteamen skall även vara flexibla i den bemärkelsen att stödet kan ges i vardagssituationen i skolan eller på fritidsgården men att stödet även skall kunna ges i en annan, anpassad, miljö som tillfälligt utgör en förutsättning för en långsiktig förbättring av elevens situation. Förväntad nytta. Avsikten med resursteamen är att det, under hela skoltiden, skall finnas tillgång till flexibla stödformer som bidrar till att elever med normbrytande beteende får förutsättningar att nå skolans nationella mål, blir behöriga att söka nationellt gymnasieprogram och erbjuds en fungerande skolgång präglad av tillhörighet, till skillnad från utanförskap, och normalisering. Resursteamen bedöms vara en viktig förutsättning för att alla elever skall ha möjlighet att inkluderas i skolan, känna tillhörighet till klassen och kunna ingå i olika sociala sammanhang på samma sätt som andra barn/ungdomar. Insatser av resursteamen förväntas leda till att behovet av andra stödinsatser på skolan eller i familjen, på sikt, kommer att minska. Insatser för de yngre eleverna, d v s insatser av stödteamet för elever i förskoleklass och de tre första skolåren, förväntas medföra att behovet av stödinsatser i de senare skolåren, på sikt kommer att minska. Resursteamen är också ett första steg i ambitionen att samordna insatser från flera olika aktörer. I det här fallet handlar det i första hand om samordning av resurser från Individ och Familjeomsogr, fritidsverksamheten och skolan. Ambitionen är dock att, med bland annat stödteamen som utgångspunkt vidareutveckla samverkansformerna även med andra aktörer som Barn- och ungdomspsykiatri, Habilitering, Kulturförvaltning, Boråsregionens etableringscentrum m fl. C:a % av de elever som lämnar grundskolan saknar behörighet att ansöka om plats på nationellt gymnasieprogram. Att misslyckas i skolan innebär en avsevärt ökad risk för att ungdomar får svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det finns också ett klarlagt samband mellan att misslyckas i skolan, arbetslöshet, drogberoende och kriminalitet. Samhällets kostnader för ungdomar som saknar möjlighet till egen försörjning, hamnar i drogberoende och kriminalitet uppgår till belopp som är svindlande och det innebär att om det är möjligt att genom tidiga insatser reducera antalet elever som hamnar i en socialt utsatt situation efter skoltiden så kommer samhällets samlade kostnader också att minska.

34 Projektorganisation. Projektorganisationen är gemensam för de två projekt ansökan avser och ser ut som följer: Styrgrupp. Styrgruppen består av områdeschefer för IFO Barn och familj, områdeschef för Kultur och Fritid, områdeschef för skola samt områdeschef för förskola i stadsdelsförvaltningen Norr och motsvarar stadsdelens processledningsgrupp i frågor som berör barn och unga. Projektledare. En projektledare som ansvarar för projektens genomförande i enlighet med de mål och övriga anvisningar för projekten som anges i projektbeskrivningarna. Projektledarens ansvar: - Budgetansvar. - Informations och kommunikationsansvar (internt och externt) - Leda och fördela arbetet inom projektet. - Besluta om inskrivning i projekten Projektgrupp. Projektgruppen utgörs av skolans områdesledning kompletterad med representanter för IFO Barn och familj samt fritidsverksamheten. Kvalitetssäkring och uppföljning. Tre olika metoder kommer att användas för att kvalitetssäkra och följa upp resultat av det arbete som sker inom ramen för de två projekten. Jämförelse av insatser för enskilda barn och ungdomar när de skrivs in i projekten och insatser när projektet avslutas efter två år. Metoden innebär att faktiska stödinsatser för elever som ingår i projektet före projektstarten jämförs med insatser efter den period eleven ingått i projektet, dock senast efter två år. Även elevernas måluppfyllelse kommer att följas upp under projektperioden. Måluppfyllelsen redovisas i form av betygsresultat, kunskapsbedömning och diagnoser/tester i ämnena matematik och svenska. ESTER-screening/bedömning. Screeningen/bedömningen kommer att genomföras vid tre tillfällen under projekttiden. Screeningen är ett frågeformulär som ger en basal uppfattning om unga med risk för eller med normbrytande beteende. Screeningar över tid visar hur insatser påverkat den unges situation. Bedömningen är ett mer detaljerat instrument och innebär en strukturerad professionell bedömning av risker och skydd samt en risk- och skyddsanknuten dokumentation av vilka insatser som sätts in och i vilken omfattning. ESTER-bedömningen är fokuserad på några av de mest betydelsefulla och praktikrelevanta forskningsbaserade risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende bland unga. MOSAIK. I samband med att projektet avslutas kommer resultaten att utvärderas enligt metoden MOSAIK. MOSAIK är en kalkylmodell som synliggör värdet av förebyggande tidiga insatser. Kalkylmodellen är ett stöd när, framför allt, socialtjänsten och förskolan/skolan tillsammans diskuterar och planerar för hur de på bästa sätt kan förebygga och ge barn och unga bättre förutsättningar att klara sina liv. Modellen redovisar det ekonomiska utfallet av tidiga insatser, jämfört med alternativa senare insatser. Projektansökan sociala investeringar. Projektansökan avser två projekt (bilagorna 1 och 2) och omfattar sammanlagt???? tkr under