Regler och riktlinjer för utbildning

Transkript

1 Dnr 2018/726 A 21 Regler ch riktlinjer för utbildning Grund- ch avancerad nivå Fastställda av Utbildningsnämnden för grund- ch avancerad nivå rev Dessa riktlinjer träder i kraft 28 nvember 2018 Tidigare riktlinjer för utbildning på grund- ch avancerad nivå upphör härmed att gälla

2 Innehåll 1 Kursplaner Utbildningsplaner Kurs-PM Examensarbete Examinatin Kursvärderingar Prgramansvar ch prgramråd Klassning av kurser inm utbildningsmråden... 16

3 1 Kursplaner Ersätter Riktlinjer för kursplaner (FFUN) samt (UN), dnr 2017/1248. Svarar mt Standarder ch riktlinjer för kvalitetssäkring inm det eurpeiska mrådet för högre utbildning (ESG), avsnitt 1.3. Tillhör högsklans prcess Skapa förutsättningar för utbildning, Bereda kursplan. För alla kurser ska det finnas en kursplan. En kursplan ska enligt HF 6 kap. 15 innehålla infrmatin m kursens nivå, antal högsklepäng, lärandemål, krav på särskild behörighet, frmerna för bedömning av de studerandes prestatiner ch de övriga föreskrifter sm behövs. Kursplanen är ett juridiskt bindande dkument. Kursinnehåll ch litteraturlista ska läggas sm bilaga till kursplanen, för att kunna lättare ändras utan att det medför en ny kursplan. En kursplan vid Högsklan Väst ska alltid innehålla följande: Kurskd Identifierar kursen. Om en kurs ändras på så sätt att det påverkar de studerandes förutsättningar (exempelvis för tillgdräknande, tillträde eller liknande) ska den betraktas sm en ny kurs ch ges ny kurskd. Bedömning måste göras från fall till fall, men ändring av kursens namn, behörighetskrav, betygsskala, mfattning, nivå, språk ch huvudmråde ska nrmalt medföra ny kurskd, liksm större förändringar av kursens lärandemål. Förtydliganden ch andra mindre förändringar kan göras utan att kursen får en ny kd. Kursnamn Kursens svenska respektive engelska benämning. UHR:s rdlista ska användas. Omfattning Kursens mfattning i högsklepäng. Beslutad Datum när kursplanen är beslutad. Beslutande Instans sm fattat beslut m kursplanen. Gäller från Ange fr..m. vilket år ch termin kursplanen är giltig. Kursens lärandemål Tydlig beskrivning av lärandemål i kursen, dvs. de studieresultat den studerande ska uppnå för gdkänt betyg på kursen. Behörighetskrav De förkunskapskrav sm den studerande behöver ha för att kunna tillgdgöra sig kursen. Eventuella undantag från någt grundläggande behörighetskrav ska anges i kursplanen. Om det krävs särskild behörighet, dvs. nödvändiga förkunskaper för att klara av en kurs, ska dessa anges här. Behörig till kurser på frskarnivå är den sm är antagen till utbildning på frskarnivå. 1 1 Rektrsbeslut dnr 2013/210 B 26. 1

4 Frmerna för bedömning av de studerandes prestatiner Under denna rubrik ska det i alla kursplaner finnas en hänvisning till högsklans riktlinjer för examinatin. Här anges vilka frmer sm gäller för bedömning av den studerandes prestatiner gentemt kursens ärandemål, dvs. examinatinsfrmer. I nrmalfallet ges mexaminatin i samma frm sm rdinarie examinatin. För att mexaminatin ska kunna ske i annan frm ska det vara angivet i kursplanen. Om det finns möjlighet till kmplettering istället för mexaminatin ska det anges i kursplanen. Det ska ckså anges på vilket sätt kmpletteringen ska genmföras ch inm vilken tid. Frmen för kmplettering ska överensstämma med ursprunglig examinatinsfrm. Följande text kan användas, efter anpassning till den aktuella kursen. En studerande sm inte helt uppfyller lärandemålen för en examinatin (ej salstentamen) men ligger nära gränsen för gdkänt betyg kan, efter beslut av examinatr, ges möjlighet till kmplettering för att uppnå examinatinsuppgiftens kriterier för gdkänt betyg. Kmplettering av examinatinen ska anpassas individuellt utifrån det eller de lärandemål sm inte uppnåtts av den studerande ch ska äga rum inm två veckr efter att den studerande meddelats examinatinsresultatet ch före nästa examinatinstillfälle. Om det finns bligatriska mment ska dessa anges i kursplanen. I nrmalfallet får endast mment sm utgör bedömningsgrund för den studerandes prestatiner vara bligatriska. Andra delar av en kurs får utgöra bligatriska mment endast m särskilda skäl finns. Det ska ckså anges i kursplanen m det finns möjligheter till ersättningsuppgifter för studerande sm inte har fullgjrt bligatriska mment. Begränsning av antalet examinatinstillfällen Här anges m kursen har ett begränsat antal examinatinstillfällen. För en kurs får det ttala antalet examinatinstillfällen aldrig understiga fem (HF 6 kap 21 ). För möjligheten att begränsa antal examinatinstillfällen, se avsnitt 5, Omexaminatin. Övriga föreskrifter Under denna rubrik anges betygsskala ch vilket språk undervisningen ges på, m annat än svenska. För kurser på grund- ch avancerad nivå används någn av följande betygsskalr: underkänd/gdkänd underkänd/gdkänd/väl gdkänd underkänd/tre/fyra/fem den sjugradiga betygsskalan F/Fx/E/D/C/B/A, där F ch Fx är underkända betyg, ch E, D, C, B ch A är gdkända betyg För kurser på frskarnivå används endast betygsskalan underkänd/gdkänd Kurser sm annnseras för internatinella studerande ch utbytesstuderande ska ha betygsskala A till F Under denna rubrik kan även infrmatin anges m t.ex. VFU, förtydligande av AIL-inslag, frskningsanknytning samt anpassad examinatin vid funktinsvariatin. 2

5 Ersätter kurskd Här anges m kursen överlappar med någn annan kurs vid Högsklan Väst. Med överlappning menas att kursplaner i huvudsak har samma lärandemål. Nivå Kursens utbildningsnivå (förutbildningsnivå för basårskurser). Om kurser med likartat innehåll ges på lika nivåer måste kursplanerna tydligt skilja sig vad gäller lärandemål ch examenskrav för respektive nivå. Successiv fördjupning För varje kurs på grund- ch avancerad nivå ska en kd för successiv fördjupning anges. Den styrs av vad sm anges under rubriken behörighet ch finns sm förval i systemet KursInf. Det finns lika kder för grundnivå ch avancerad nivå berende på vilka förkunskapskrav sm ställs, ch m examensarbete ingår i kursen. Huvudmråde/frskarutbildningsmråde Det eventuella huvudmråde alternativt frskarutbildningsmråde inm vilket kursen ingår. En kurs kan ha flera huvudmråden. Avbrytande i förtid av verksamhetsförlagd utbildning För att det ska vara möjligt att avbryta en studerandes praktik i förtid måste denna möjlighet framgå av kursplanen. Av kursplanen ska ckså framgå hur den studerande kan få nytt tillfälle att göra verksamhetsförlagd utbildning. Se även avsnitt 5, Examensarbete ch. 2 Utbildningsplaner Ersätter riktlinjer för utbildningsplaner, , dnr 2017/272. Svarar mt Standarder ch riktlinjer för kvalitetssäkring inm det eurpeiska mrådet för högre utbildning (ESG), avsnitt 1.3. Tillhör högsklans prcess Skapa förutsättningar för utbildning, Bereda utbildningsplan ch allmän studieplan. En utbildningsplan innehåller föreskrifter sm är bindande för såväl högsklan sm för den studerande. Syftet med utbildningsplanen är att infrmera den studerande m vad sm gäller för prgrammet. Av HF 6 kap. 17 följer att en utbildningsplan ska innehålla infrmatin m vilka kurser sm prgrammet mfattar, krav på särskild behörighet samt de övriga föreskrifter sm behövs. För prgram sm planeras att ges på engelska ska utbildningsplanen i sin helhet översättas till engelska. Begrepp ska överensstämma med UHR:s svensk-engelska rdbk. Berörd institutin ansvarar för att översättningen är krrekt. Högsklan har rätt att ändra kurser i ett utbildningsprgram utan att inhämta de prgramstuderandes medgivande under förutsättning att ändringen inte påverkar lärandemålen för den utbildning ch examen sm de studerande har antagits till. På Högsklan Väst ska följande infrmatin finnas i en utbildningsplan: Beslutad Datum när utbildningsplanen är beslutad. 3

6 Beslutande Instans sm fattat beslut m utbildningsplanen. Gäller från Ange fr..m. vilket år ch termin utbildningsplanen är giltig. Prgramnamn Prgrammets svenska respektive engelska benämning. Omfattning Prgrammets mfattning i högsklepäng. Prgramkd/Inriktningskd Identifierar prgrammet. Examen Den examen eller examina, både på svenska ch på engelska, sm prgrammet leder till. Nivå Prgrammets utbildningsnivå. Kurser sm prgrammet mfattar (överrubrik) Här anges vilka kurser sm är bligatriska för de studerande ch vilka kurser sm är valbara eller valfria. Ange samtliga kurser sm ges med platsgaranti (rekmmenderad studiegång). Omfattningen (ttalsumman) ska minst mtsvara prgrammets mfattning. Valmöjligheter inm prgrammet (underrubrik) Utbildningsplanen ska innehålla tydlig infrmatin till de studerande m rekmmenderad studiegång ch på ett lättbegripligt sätt talar m vilka kurser sm är utbytbara mt varandra, t.ex. m det gäller val av inriktning på prgrammet. Utbildningsplanen ska ckså ge tydlig infrmatin m vilka valbara kurser sm ges med platsgaranti på Högsklan Väst för det aktuella prgrammet samt m det finns utrymme för valfria kurser, dvs. sådana kurser sm den studerande väljer fritt på Högsklan Väst samt på andra lärsäten i landet eller utmlands. Behörighetskrav Förkunskaper sm är nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgdgöra sig utbildningen. Examensmål I alla utbildningsplaner kan de natinella examensmålen finnas genm en länk till examensrdningen i Högskleförrdningen (1993:100) alternativt skrivas ut i utbildningsplanen. I alla utbildningsplaner ska det även finnas en översättning av de natinella lärandemålen på engelska, genm en länk till den fficiella översättningen av HF:s examensrdning. Om det finns lkala examensmål utöver de natinella svarar berörd institutin för att de översätts till engelska. Begrepp ska överensstämma med UHR:s svensk-engelska rdbk. Övriga föreskrifter Följande fasta text finns inlagd i mallen till utbildningsplan: 4

7 Studerande sm antagits till utbildning med denna utbildningsplan har garanterad plats på kurser enligt förteckningen van, under förutsättning att den studerande följer prgrammet enligt den fastställda studiegången. Reservatin görs dck för att utbildningsplanen ch dess kurser kan kmma att ändras, inm ramen för examensmålen, vid revisin av utbildningsplan ch kursplaner. Vid eventuella val av inriktning inm prgrammet gäller platsgaranti för kurser inm vald inriktning. Behörighetskrav inm utbildningsprgram, dvs. krav på avklarade kurser för att få frtsätta på prgrammet, får förekmma m det finns särskilda skäl. Det ska i så fall anges i utbildningsplanen. För att förklara en studerande behörig för att frtsätta på prgrammet krävs ett skriftligt beslut. Sådant beslut kan överklagas till Överklagandenämnden för högsklan (ÖHN). För prgram sm innehåller verksamhetsförlagd utbildning ska det anges i såväl utbildningsplan sm i kursplan m den verksamhetsförlagda utbildningen kan avbrytas av högsklan ch hur den studerande i så fall kan återuppta studierna. 3 Kurs-PM Ersätter riktlinjer , dnr 2016/1666. Svarar mt Standarder ch riktlinjer för kvalitetssäkring inm det eurpeiska mrådet för högre utbildning (ESG), avsnitt 1.3. Tillhör högsklans prcess Genmföra kurs. Syftet med kurs-pm är att lämna sådan infrmatin sm den studerande behöver för att kunna planera sina studier över tid. Den infrmatin sm finns i schemasystem eller kursplan har alltid företräde framför kurs-pm. Till skillnad från kursplanen är det sm står i kurs-pm inte juridiskt bindande. Institutinen har ansvar att upprätta ett kurs-pm för varje kurstillfälle, ch att det görs tillgängligt för de studerande senast två veckr innan kursstart. Sm huvudregel publiceras kurs-pm digitalt på högsklans lärplattfrm. Den studerande ansvarar för att ta del av kurs-pm. Följande rubriker ch infrmatin ska alltid finnas i kurs-pm. Kntaktuppgifter Infrmatin m de lärare sm undervisar på kursen ch hur de studerande kan få kntakt med dem. Frmerna för bedömning av de studerandes prestatiner Infrmatin m när examinatinerna ska genmföras ch vad sm då förväntas av de studerande. Frmerna för bedömning ska stämma överens med kursplan, men beskrivs lite mer utförligt. Det ska framgå vad sm menas med att examinatinsuppgiften är individuell eller genmförs i grupp. Det är särskilt viktigt att kurs-pm för examensarbeteskurser förtydligar kursplanens infrmatin m examinatinsfrmer ch tydligt anger hur de tidsmässigt förhåller sig till varandra. Om det finns flera examinerande mment är det viktigt att ange hur str betydelse varje mment har för helheten av kursen. 5

8 Obligatriska mment Om det finns bligatriska mment på kursen måste dessa vara angivna i kursplanen. Det måste ckså redan i kursplanen anges m den studerande kan göra någn frm av ersättningsuppgift istället för det bligatriska mmentet. Av kurs-pm ska det framgå när i tid de bligatriska mmenten eller eventuell ersättningsuppgift ska genmföras. Omexaminatiner Här anges frmer ch tider för mexaminatin. Om det finns möjlighet till kmplettering istället för mexaminatin ska det anges i kursplanen. Det ska ckså anges på vilket sätt kmpletteringen ska genmföras ch inm vilken tid. Frmen för kmplettering ska överensstämma med den ursprungliga examinatinsfrmen. Följande text kan användas, efter anpassning till den aktuella kursen: Ändringar i kurs-pm efter att kursen startat får endast ske m det finns synnerliga skäl ch efter samråd med de studerande. Läraren ansvarar för att samtliga studerande ges möjlighet att i gd tid ta del av den ändrade planeringen så att de kan anpassa sin egen studieplanering. Under rubriken Övrigt kan sådan infrmatin av str betydelse för kursen tas med. Exempel på detta kan vara pedaggiskt upplägg såsm kursens lärandemål (måste överensstämma med kursplanen), kursens innehåll (måste överensstämma med bilagan i kursplanen), litteratur (måste överensstämma med bilagan i kursplanen), läsanvisningar, kursupplägg, referenshantering, kursvärdering, när meddelande m resultat kan förväntas, vad sm gäller angående, tekniska förutsättningar, ansvarsfördelning mellan lärarna i kursen, infrmatin m VFU, förtydligande av AILinslag samt frskningsanknytning. Infrmatin m plagiat ch vilseledande ska ges samt infrmatin m att samtliga dkument plagiatgranskas. 4 Examensarbete Ersätter riktlinjer för examensarbete, , dnr. 2013/307. Svarar mt Standarder ch riktlinjer för kvalitetssäkring inm det eurpeiska mrådet för högre utbildning (ESG), avsnitt 1.3. Tillhör högsklans prcess Genmföra kurs. För samtliga examina, förutm yrkeslärarexamen, krävs ett gdkänt examensarbete. Omfattningen i antal högsklepäng (hp) skiftar mellan lika utbildningar. Allmänt gäller att huvuddelen av studierna skall vara avklarade innan examensarbetet påbörjas. I examensarbetet ingår att planera, genmföra ch rapprtera en studie, att försvara denna vid ett seminarium ch att kritiskt granska ch diskutera innehållet i ett examensarbete sm författas av studerande på samma nivå. Examensarbetet skrivs enskilt eller av högst två studerande tillsammans. Övergripande lärandemål för examensarbetet anger att den studerande ska tillägna sig ett vetenskapligt förhållningssätt, vilket innefattar förmåga till självständig ch kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa prblem, förmåga att följa kunskapsutvecklingen samt förmåga till kunskapsutbyte på vetenskaplig nivå. För många examina, särskilt de generella, gäller att examensarbetet ska pröva flertalet av lärandemålen för utbildningen. 6

9 Kursplan ch kurs-pm Precis sm för alla övriga kurser ska det för respektive examensarbete finnas en kursplan. Förutm sedvanliga uppgifter i kursplanen ska det ckså framgå vilka av de natinella lärandemålen för aktuell examen sm examineras genm examensarbetet. Av kurs-pm för ett examensarbete ska, utöver vad sm anges i riktlinjer för kurs-pm, framgå bedömningskriterier för de studerandes individuella prestatin avseende samtliga lärandemål sm är angivna i kursplanen. De studerande ska infrmeras m upphvsrätt, gd sed vid publicering ch övriga anvisningar för dkumentatin ch redvisning av arbetet, samt vad sm gäller rörande vilseledande vid examinatin. Handledning Handledning ges inm ramen för kurstillfället, m annat inte har överenskmmits. En studerande sm inte blir klar med uppsatsen innan kursen är slut har nrmalt inte rätt till ytterligare handledning. Undantag kan göras i överenskmmelse mellan examinatr ch den studerande. Prefekt beslutar m eventuella resurser för sådan frtsatt handledning. Om ett examensarbete underkänns föreligger inte längre någn rätt till handledning. Handledningen ska vara vetenskapligt kvalificerad avseende bl.a. avseende ämnesdjup, metd ch analys. I förekmmande fall kan även annan persn bidra med handledning avseende t.ex. utrustning, verktyg, databehandling. Examinatin Examinatr ch handledare ska vara två skilda persner. Nrmalt sett består examinatinen av tre delar. Bedömning av presentatin av arbetet (vanligtvis en skriftlig rapprt) ch försvar av denna respektive ppsitin på annans arbete sker i samband med seminarium. Den enskilda studerandes bidrag till den skriftliga rapprten bedöms efter slutlig inlämning efter seminariet. I den skriftliga rapprten eller i bilaga ska den studerande redgöra för sina individuella bidrag till ch delaktighet i arbetet. När en handledare har gett klartecken till en uppsats bör det inte förekmma att examinatrn kräver mycket mfattande förändringar för att uppsatsen ska kunna gdkännas. Tydliga kriterier för bedömningen ch en kntinuerlig dialg mellan handledaren ch examinatrn är exempel på åtgärder för att förhindra att sådana situatiner uppkmmer. En examinatr är dck inte skyldig att sätta ett gdkänt betyg bara för att handledaren har gett klartecken för uppsatsen. Examinatinen ska dkumenteras så att en eventuell mprövning kan göras m den studerande begär detta. Det är viktigt att även ett underkänt resultat rapprteras in i LADOK snarast efter genmförd examinatin. Studerande sm underkänts har precis sm för alla andra kurser rätt till mexaminatin i enlighet med vad sm anges i riktlinjer för examinatin. Examinatinen ch mexaminatin ska erbjudas vid sammanlagt två seminarietillfällen. Om examensarbetet inte lämnas in sätts inget betyg. Studerande sm underkänts två gånger på samma uppsats rekmmenderas i nrmalfallet att skriva helt ny uppsats. 7

10 Examensarbetets titel Examensarbetets titel kmmer att framgå av examensbeviset. Särskilda riktlinjer för hur examensarbetets titel ska skrivas finns på biblitekets webbplats. Arkivering ch publicering All elektrnisk arkivering utförs av högsklans förvaltning efter att examinatrn skickat in det gdkända arbetet elektrniskt samt ett underlag sm uppvisar gdkänt betyg. Högsklan uppmuntrar till publicering av gdkända examensarbeten m minst 15 hp. Om den studerande inte kan eller vill ffentliggöra arbetet i sin helhet, görs endast bibligrafiska data samt abstrakt åtkmliga. All publicering sker av Bibliteket efter gdkännande från den studerande. 5 Examinatin Ersätter Riktlinjer för examinatin, , dnr 2017/731. Svarar mt Standarder ch riktlinjer för kvalitetssäkring inm det eurpeiska mrådet för högre utbildning (ESG), avsnitt 1.3. Tillhör högsklans prcess Genmföra kurs. Bestämmelser kring examinatin finns i Högskleförrdningen ch i UKÄs skrift Vägledning för rättssäker examinatin. 2 Andra bestämmelser sm kan vara aktuella i samband med examinatin ch betygsärenden är t.ex. Förvaltningslagen, Tryckfrihetsförrdningen ch Myndighetsförrdningen. Följande lkala riktlinjer utgör kmplement till Högskleförrdningens regler kring examinatin på grund- ch avancerad nivå. Hänvisning till de lkala riktlinjerna ska finnas i alla kursplaner vid Högsklan Väst (se avsnitt 1). Med examinatin menas prövning av inhämtade kunskaper ch färdigheter i relatin till kursens lärandemål ch innehåll samt betygssättning. Examinatinen i en kurs kan bestå av flera delar, s.k. examinerande mment, exempelvis skriftlig salstentamen, seminariedeltagande, labratinsrapprt etc. Examinatr bestämmer vilka examinatinsfrmer sm förekmmer i en kurs. Examinatinsfrmerna måste tydligt framgå av kursplanen, sm har status av rättsligt bindande dkument. Examinatinsfrm sm inte anges i kursplanen får inte förekmma. Examinatr Examinatr utses av prefekt genm särskilt beslut. Förteckningar över examinatrer ska diarieföras ch arkiveras för att vara allmänt tillgängliga. Endast den sm har anställning sm lärare vid Högsklan Väst kan utses till examinatr. Examinatrn ska vara kmpetent i förhållande till ämne ch nivå för den kurs sm ska examineras. För examinatin av examensarbeten på grundnivå ch för kurser på avancerad nivå ska examinatr ha licentiat- eller dktrsexamen. Den sm utses till examinatr ska även ha gda kunskaper m de regelverk sm styr examinatin vid högsklan. Examinatrn har det samlade ansvaret för examinatinen av en kurs. Examinatrn fattar beslut m betyg på en kurs, även då andra lärare examinerat ch bedömt delar av den. Vidare ansvarar examinatr för att på begäran av den studerande göra eventuell mprövning av betygsbeslut. 2 Rättssäker examinatin. En vägledning från Universitetskanslersämbetet, 3: upplagan. 8

11 Examinatr undertecknar betygsbeslut i det studieadministrativa systemet ch ansvarar för att eventuell begäran m mprövning av betygsbeslut verkställs. Tid ch plats för examinatin Examinatr ansvarar för att de studerande i samband med kursstart eller senast fem veckr före rdinarie examinatinstillfälle får en tidplan för genmförande av examinerande mment i kursen. Datum för mexaminatin ges senast vid det rdinarie examinatinstillfället. Det måste ha gått minst ti dagar eller två veckr mellan meddelande av examinatinsresultat ch datum för mexaminatin, under förutsättning att rättningstiden nrmalt inte överstiger femtn arbetsdagar. 3 Infrmatin m tidpunkt för examinatin ch mexaminatin kan ges i kurs-pm. Examinatin på nätbaserade kurser ska ges på den rt sm angetts i infrmatinen till de studerande. Undantag får göras m det finns särskilda skäl, t.ex. funktinsvariatin. Svår sjukdm eller funktinsvariatin kan ckså utgöra särskilda skäl för examinatr att ge en studerande möjlighet att tentera på annan högskla eller annat lärcentrum än där studierna bedrivits. Tentamen ska då genmföras vid samma tidpunkt sm den genmförs på Högsklan Väst. Det är de studerandes ansvar att i gd tid undersöka m det finns lämplig tentamenslkal, skrivvakt ch plats på den rt/högskla där den studerande vill tentera. Ansvaret för praktisk hantering ligger på berörd institutin. Studerande vid andra lärsäten medges inte möjlighet att genmföra sin tentamen vid Högsklan Väst. Omexaminatin Sm huvudregel i HF gäller att antal examinatinstillfällen inte får begränsas. Inm ramen för det enskilda kurstillfället har den studerande rätten till en rdinarie examinatin ch en mexaminatin. Därefter kan den studerande examineras nästa gång kursen (med samma kurskd) ges igen vid Högsklan Väst. Examinatin sker alltid enlighet med den för kurstillfället aktuella kursplanen, ch det är den studerandes eget ansvar att infrmera sig m eventuella förändringar i kursen. Om det anges tydligt i kursplanen får antalet tillfällen i vissa fall begränsas, men endast m begränsad rätt skulle leda till rimligt resursslöseri. 4 Om begränsning beslutas måste antalet examinatinstillfällen vara minst fem. Om en kurs upphör eller får en ny kurskd har den studerande rätten till tre examinatinstillfällen under en tid av minst ett år efter det sista examinatinstillfället i anslutning till kursen. Vid mexaminatin får examinatr kräva att den studerande mprövas mt samtliga lärandemål för kursen eller delkursen. Examinatinsfrmerna ska vara desamma sm vid rdinarie examinatin, men antalet examinerande mment får skilja sig från rdinarie examinatin, m inte annat framgår av kursplanen. Om en studerande på grund av misstag från högsklans sida inte kan delta i ett examinerande mment ska den studerande erbjudas nytt examinatinstillfälle inm två veckr från det ursprungligen planerade tillfället. 3 Ibid, s Ibid, s

12 Kmplettering Nrmalt ska en studerande sm inte uppfyller samtliga lärandemål delta i mexaminatin. Om det angivits i kursplanen kan dck, efter beslut av examinatr, ges möjlighet till kmplettering istället för mexaminatin. Bristerna ska då vara av liten mfattning ch möjliga att åtgärda på krt tid ch i nära anslutning till examinatinstillfället. Kmplettering är inte tillåten ifråga m salstentamen. För att kmplettering ska vara möjlig, måste det alltså framgå av kursplanen. I kursplanen ska anges på vilket sätt kmpletteringen ska genmföras ch inm vilken tid. Frmen för kmplettering ska överensstämma med den ursprungliga examinatinsfrmen. Efter kmplettering kan endast betyget underkänd eller det lägsta gdkända betyget sättas. Det är alltså inte möjligt att kmplettera för att få högre betyg. En studerande sm erbjuds kmplettering men inte genmför den, ska ges betyget underkänd. Obligatriska mment Det får inte finnas bligatriska mment med krav på fullgörande/deltagande för att bli gdkänd på en kurs utan att dessa har angetts i kursplanen. Obligatriska mment sm inte utgör grund för bedömning av de studerandes prestatin får endast förekmma i restriktiv mfattning. För att ett utbildningsmment ska få göras bligatriskt för de studerande krävs att det är av prövande karaktär eller har till syfte att stärka den studerandes lärande. Sådana mment kan t.ex. vara labratiner, klinisk undervisning, metdövningar, muntligt framträdande, seminarier eller gruppövningar. Studerande sm av någn anledning inte deltagit i sådant bligatriskt mment ska erbjudas ytterligare ett tillfälle under eller i nära anslutning till kursen. Examinatr får göra undantag från kursplanens bestämmelser m bligatriska mment, ch medge att en studerande istället får göra en ersättningsuppgift, t.ex. en skriftlig inlämningsuppgift sm ersättning för närvar vid ett bligatriskt seminarium. För att sådana undantag ska få göras krävs att möjligheten finns angiven i den aktuella kursplanen. Examensarbete ch praktik För examinatin ch mexaminatin av examensarbete ch praktik (exempelvis verksamhetsförlagd utbildning) gäller samma regler sm för andra kurser. Tidpunkt för rdinarie examinatin ch mexaminatin av uppsatsen ska anges i kurs-pm. Betygsdatum är samma sm gdkännandedag. Handledare ch examinatr ska vara lika persner. Examensarbete sm lämnas in för betygssättning ch arkivering ska inlämnas i digital frm. Det ska framgå av kursplanen m antalet tillfällen för praktik eller mtsvarande utbildningsperider är begränsat. Om betyget gdkänt på en kurs eller del av en kurs förutsätter att den studerande genmgått praktik eller mtsvarande utbildning med gdkänt resultat, ska antalet praktik- eller mtsvarande utbildningsperider vara minst två. Betygs sätts sm regel endast efter genmgången kurs. Examinatr kan dck underkänna en studerande innan genmgången kurs m det finns särskilda skäl. Ett sådant skäl kan vara att högsklan avbryter den studerandes praktik för att den studerande begått allvarliga misstag ch riskerar att rsaka skada under praktiken. Förutsättningarna för underkännande i förtid ch för den studerande att återuppta praktiken måste framgå av kursplan. 5 5 Ibid, s. 88 f samt Högsklans regler i praktiken erfarenheter från Högskleverkets tillsynsbesök , s. 22 f. 10

13 Anpassad examinatin Om den studerande har ett beslut/rekmmendatin m särskilt pedaggiskt stöd på grund av funktinsvariatin har examinatr rätt att examinera den studerande i en anpassad examinatin. Anpassad examinatin betyder inte att den studerande befrias från kravet på uppfyllelse av det lärandemål sm examinatinen prövar, utan endast en möjlighet att visa måluppfyllelse på ett annat sätt. Om en studerande på grund av religiösa skäl inte kan delta i rdinarie examinatin bör tillfälle ges till individuell examinatin i en annan frm eller vid en annan tidpunkt. Tentamensrutiner Rutiner för genmförande av salstentamen beskrivs i särskilt dkument. Vid salstentamen ska examinatr vara anträffbar persnligen eller per telefn. Ansvarig lärare ska inför salstentamen infrmera de studerande m vilka hjälpmedel sm är tillåtna. Det anges även på tentamenstesens försättsblad. Om en salstentamen avbryts på grund av utrymning vid brandlarm är det examinatr sm avgör m tentamen kan frtsätta efter avbrttet, med mtsvarande förlängning av tid, eller m de studerande ska få ett nytt tentamenstillfälle. Av kursplanen ska framgå m en hemtentamen ska göras individuellt eller kan göras i grupp. Vid tentamen i grupp måste en individuell bedömning av varje studerande kunna göras. Vid tveksamhet m den studerandes individuella prestatin kan examinatr begära att den studerande redgör muntligt för sin hemtentamen inm ti dagar efter datum för inlämning. Vid annyma tentamina (s.k. kdade prv) ska annymiteten brytas så sent sm möjligt. Examinatr måste dck känna till namnen på de studerande innan beslut m betyg fattas. Originaltentamen sparas två år från datum för betygssättning, ch gallras därefter i enlighet med Riksarkivets föreskrifter. Betygssättning Betyg sätts efter genmgången kurs. Om underlag för bedömning saknas, genm att den studerande inte deltagit i ett eller flera examinerande mment på kursen, ska inget kursbetyg sättas. Studerande sm har påbörjat examinatin ska tilldelas ett betyg. Vad sm avses med påbörjad varierar berende på examinatinsfrm ch respektive examinatr definierar när en examinatin är påbörjad, förutm vad gäller salstentamen. Studerande sm deltar i salstentamen men inte lämnar in någt svar (eller blankt svar) ska tilldelas betyget underkänd. Den studerande ansvarar själv för att hemtentamen kmmer bedömande lärare tillhanda. Vid insändande per pst bör försändelsen rekmmenderas. Vid examinatin av grupparbete ska redvisningen genmföras så att den enskilde studerandes bidrag kan urskiljas. För gdkänt betyg på kurs ska den studerande ha prövats mt samtliga lärandemål i kursplanen med gdkänt resultat för vart ch ett av dessa. I ch med beslut m betyg blir den studerandes tentamen, eller skriftlig dkumentatin sm har varit underlag för prövning samt betyg ffentlig handling. Efter det att tentamen genmförts är även tentamensfrmuläret en ffentlig handling sm ska arkiveras ch vara tillgänglig för allmänheten. 11

14 Betygsbeslut Examinatr beslutar m betyg för studerande sm genmgått kurs eller delkurs. Andra lärare får i enlighet med examinatrs instruktiner medverka i examinatinen, men examinatr har det yttersta ansvaret ch fattar beslut m betyg. Betygsbeslutet ska skrivas på svenska. Där ska framgå namn på beslutande (examinatr), namn på föredragande samt, i förekmmande fall, namn på de övriga persner sm deltagit i bedömningen/rättningen. Sm huvudregel ska resultat meddelas de studerande senast 15 arbetsdagar efter examinatinstillfället för respektive examinerade mment. Vid stra studerandegrupper ska resultat meddelas senast efter 20 arbetsdagar. Resultatet från examinerande mment i kursen eller delkursen ska meddelas minst två veckr före nästa mexaminatin för samma kurs eller delkurs. Examinatrs beslut m betyg får inte överklagas. En studerande har däremt rätt att begära mprövning av beslutet, med stöd av såväl Högskleförrdningen sm Förvaltningslagen. 6 Invändning mt beslutet ska skriftligen lämnas till examinatr tillsammans med en mtivering. Om examinatr finner att beslutet är uppenbart riktigt ska det ändras, men bara m ändring kan ske snabbt ch enkelt ch utan att betyget sänks. Gdkänt betyg får inte ändras till underkänt på den studerandes begäran. Rättning till de studerandes nackdel får förekmma m beslutet innehåller rena s.k. förbiseendefel. 7 Praxis ger ckså stöd för ändring till nackdel för den studerade m han eller hn lämnat vilseledande uppgifter vid examinatinen. 8 Det är vid Högsklan Väst inte tillåtet att delta i mexaminatin för att höja ett redan gdkänt betyg, s.k. plussning. Byte av examinatr Studerande har rätt att byta examinatr efter två underkända examinatiner, m det inte finns särskilda skäl sm talar emt det, t.ex. att det inte finns någn annan lämplig examinatr. Begäran m byte av examinatr ställs till prefekt för berörd institutin. Betygssystem ch betygsskalr Betygssystemet är målrelaterat. Vid Högsklan Väst används någn av följande betygsskalr för utbildning på grund- ch avancerad nivå. underkänd/gdkänd underkänd/gdkänd/väl gdkänd underkänd/tre/fyra/fem F/Fx/E/D/C/B/A, där F ch Fx är underkända betyg Vilken betygsskala sm gäller ska framgå av kursplanen för respektive kurs. För utbildning på frskarnivå används endast betygsskalan underkänd/gdkänd. På kurs sm annnserats för internatinella studerande ch utbytesstuderande ska betygsskalan A till F användas. 6 Förvaltningslag (1986:223) 27 samt Högskleförrdning (1993:100) 6 kap Se förklaring i Rättssäker examinatin. En vägledning från Universitetskanslersämbetet, 3: upplagan, s Ibid., s

15 Om kriterier för vad sm ska uppfyllas för ett visst betyg används ska dessa framgå av kursplanen. De blir därmed bindande för examinatr ch den studerande. Betygsskalan underkänd/gdkänd får inte användas på kurs inm någn av lärarutbildningarna där kursen innehåller verksamhetsförlagd utbildning sm mfattar mer än tre högsklepäng. Vilseledande vid examinatin Bestämmelser kring vilseledande vid examinatin, i dagligt tal benämnt fusk, finns i HF 10 kap. Fusk eller vilseledande vid examinatin innebär att den studerande avsiktligt försöker vilseleda examinatrn när en studieprestatin ska bedömas. Exempel på sådant agerande kan vara plagiat, tillåtna hjälpmedel sm gömda fusklappar eller tillåtna anteckningar i böcker sm får tas med till salstentamen eller samarbete vid enskild examinatin. De studerande ska vid kursstarten ges tydlig infrmatin m krrekt referens- ch källhantering samt m vad sm utgör plagiat. Skälig misstanke m vilseledande vid examinatin ska snarast anmälas till rektr. Högsklans jurist utreder därefter ärendet på rektrs uppdrag. I utredningen ska den studerande ges tillfälle att yttra sig muntligt eller skriftligt ch ge sin versin m vad sm har inträffat. Efter utredning beslutar rektr m ärendet ska lämnas utan åtgärd, föranleda en s.k. varning av rektr eller hänskjutas till disciplinnämnden för prövning. Disciplinnämnden kan besluta att avskriva ärendet, eller utdela en varning eller besluta m avstängning. Avstängning innebär att den studerande inte får delta i prv, undervisning eller annan verksamhet inm ramen för utbildningen under viss tid (dck högst sex månader). Högsklans disciplinnämnd består av rektr, en lagfaren ledamt sm är eller ska ha varit rdinarie dmare, en lärarrepresentant samt två studeranderepresentanter. Examinatin sm är anmäld för misstanke m vilseledande betygssätts inte förrän ärendet är avgjrt av rektr eller disciplinnämnd. Om ärendet hänskjuts till disciplinnämnden kan rektr fatta beslut m interimistisk avstängning. I annat fall är den studerande förhindrad att delta i annan undervisning eller examinatin under utredningstiden. Efter beslut m avstängningsbeslut meddelas berörda funktiner av ansvarig vid förvaltningen ch den studerandes IT-knt spärras. Om det under avstängningsperiden förekmmer examinerande mment måste den studerande invänta kmmande mexaminatin eller nästa rdinarie examinatinstillfälle. 9 6 Kursvärderingar Riktlinjer för kursvärderingar, , dnr. 2012/1121. Svarar mt Standarder ch riktlinjer för kvalitetssäkring inm det eurpeiska mrådet för högre utbildning (ESG), avsnitt 1.3. Tillhör högsklans prcess Utbilda, Värdera utbildning. Högsklan har skyldighet att ge de studerande på en kurs möjlighet att framföra sina synpunkter i en kursvärdering sm anrdnas av högsklan. Högsklan har ckså skyldighet att sammanställa 9 För ytterligare infrmatin, se Råd ch anvisningar för hantering av disciplinärenden vid Högsklan Väst, dnr 2013/

16 kursvärderingarna, infrmera m ch tillgängliggöra resultaten för de studerande, samt de åtgärder sm vidtas med anledning av kursvärderingarna. 10 Kursvärderingar är en viktig möjlighet för de studerande att bidra till högsklans arbete med förbättringar av utbildningar ch kurser. Genm dem ges de studerande möjlighet att på ett strukturerat sätt reflektera över sin utbildning samt möjlighet att aktivt utöva sin lagstadgade rätt till inflytande över utbildningen. Riktlinjer för kursvärderingar ger vägledning för arbetet med kursvärderingar ch avser kurser på grund- ch avancerad nivå. Kursvärdering består av de studerandes synpunkter ch förslag då de värderar hur ett kurstillfälle fungerat i relatin till en kursplan. Kursvärderingsrapprt är en sammanställning av de studerandes synpunkter ch förslag samt ansvarig lärares kmmentarer kring detta. Rapprten är en allmän handling. Kurstillfälle bygger på en kursplan men avgränsas genm en faktisk tidsperid ch en bestämd studerandegrupp. Kursvärdering skall genmföras i samband med eller i nära anslutning till kursens slut ch ska vara skriftlig. Kursvärdering ska även genmföras för kurser innehållande uppsats- ch examensarbeten. Kursvärderingar genmförs på kurstillfällen ch inte på delkurser eller hela kurspaket. Kursvärderingsenkäten ges på det aktuella kurstillfällets undervisningsspråk. Det är frivilligt för de studerande att besvara en kursvärdering. Av det skälet är det viktigt att kursvärderingar genmförs på ett sådant sätt att en hög svarsfrekvens främjas. Kursvärderingar ska vara annyma m det inte finns särskilda skäl. Med annymitet avses här att namn eller mtsvarande inte anges på kursvärderingen eller eftersöks. Persnlig integritet ska beaktas i allt arbete med kursvärderingar. Alla resultat (enkätsvar) från kursvärderingar ska hållas tillgängliga för de studerande. Utbildningsnämnden ansvarar för utfrmningen av de högsklegemensamma frågr sm ska finnas i varje kursvärdering. Högsklans förvaltning ansvarar för att: skapa rutiner för genmförande av kursvärderingar skapa kursvärderingar till samtliga kurser/kurstillfällen samtliga lärare har tillgång till kursvärderingssystemet skapa kursvärderingsrapprter sm är tillgängliga för berörda lärare ch studerande i högsklans lärplattfrm arkivera kursvärderingsrapprter Institutinerna ansvarar för att: kmmentarer ch kursvärderingsrapprt görs tillgängliga för de studerande inm fem veckr efter kursavslut kursvärderingsrapprten utgör ett av flera beslutsunderlag vid utveckling ch förändring av kurser 10 HF 1 kap

17 kursansvarig eller examinatr kmmenterar resultaten på kursvärderingsrapprten ch infrmerar de studerande m eventuell förändring ch utveckling av kursen 7 Prgramansvar ch prgramråd Ersätter Riktlinjer Prgramansvar prgramråd examinatr, , dnr. 2015/1011. Svarar mt Standarder ch riktlinjer för kvalitetssäkring inm det eurpeiska mrådet för högre utbildning (ESG), avsnitt 1.2. Tillhör högsklans prcess Styra ch leda verksamheten, Skapa ansvar ch befgenheter arbetsenhet. Följande beskriver de funktiner sm ska finnas på institutinsnivå för beredning av vissa beslut rörande utbildning på grund- ch avancerad nivå. Syftet är att underlätta samrdning inm institutinen ch mellan institutinen ch nämnd. Det finns inget hinder för att fler uppdrag innehas av samma persn eller av persn med ledningsuppdrag inm institutinen. Ansvar sm examinatr finns beskrivet i riktlinjerna för examinatin, avsnitt 4. Prgramansvar För utbildningsprgram ch de huvudmråden sm vid Högsklan Väst leder till examen 11 ska det finnas en prgramansvarig lärare sm utses av prefekt vid den institutin sm ansvarar för prgrammet. Prefekt kan besluta att vissa fristående kurser sm ansluter till huvudmrådet för prgrammet eller till prgrammet närliggande huvudmråde ska ingå i prgramansvaret. Prgramansvarig ska vara förtrgen med det eller de huvudmråden sm utbildningsprgrammet/den fristående kursen mfattar. Uppdrag sm prgramansvarig innebär följande: Verka för att de studerande ges gda förutsättningar att uppnå natinella ch lkala lärandemål Vara drivande i det lkala kvalitetsarbetet Medverka till att lärandemål utfrmas inför revisiner av utbildningsplaner I samråd med prgramrådet ansvara för beredning av kursplaner ch utbildningsplan Hålla sig infrmerad i för uppdraget relevanta frågr, sm lag ch förrdning samt externa intressenters synpunkter Bevaka att utbildningen genmförs med hög kvalitet ch vid behv föreslå ändringar Ansvara för att de studerande ges möjlighet till delaktighet i utbildningens planering ch genmförande samt att deras synpunkter tas tillvara Ansvara för att upptäckta allvarliga kvalitetsbrister rapprteras till prefekt I övrigt arbeta enligt prefektens uppdrag Prgramråd För utbildningsprgram ch övriga huvudmråden sm leder till examen vid Högsklan Väst ska det finnas ett prgramråd sm utses av prefekten. Studentkåren ska vara representerad i prgramrådet i enlighet med studentkårsförrdningen ch ingånget avtal med studentkåren vid Högsklan Väst. Prgramrådets uppgift är att bereda utbildnings- ch kursplaner med anledning av utveckling ch förändring av utbildningsinnehåll. Prefekt kan besluta m att vissa fristående kurser sm ansluter till huvudmrådet sm prgramrådet ansvarar för eller till prgramrådet närliggande huvudmråde ingår i ansvarsmrådet. 11 Se lkal examensrdning. 15

18 Prgramrådet har följande ansvar: Verka för att de studerande ges gda förutsättningar att uppnå natinella ch lkala lärandemål Vara drivande i det lkala kvalitetsarbetet Främja prgrammets eller huvudmrådets utveckling ch kvalitet utifrån de studerandes ch lärares synpunkter samt i relatin till frskning inm mrådet liksm samhället ch verksamhetsfältet sm sådant Ansvara för beredning av kursplaner ch utbildningsplaner Följa upp kurs- ch prgramutvärderingar inm prgrammet eller huvudmrådet samt föreslå åtgärder med anledning av dessa Medverka till att de studerande görs delaktiga i utbildningens planering ch genmförande samt att deras synpunkter tas tillvara Ansvara för att upptäckta allvarliga kvalitetsbrister rapprteras till prefekt Bevaka att utbildningen har inslag av AIL ch att dessa synliggörs för de studerande 8 Klassning av kurser inm utbildningsmråden Ersätter Riktlinjer Klassning av kurser inm utbildningsmråden vid Högsklan Väst, , dnr. 2016/1779. Svarar mt Standarder ch riktlinjer för kvalitetssäkring inm det eurpeiska mrådet för högre utbildning (ESG), avsnitt 1.2 ch 1.6. Tillhör högsklans prcess Styra ch leda verksamheten, Fastställa utbildningsmråde. Varje kurs inm högsklan ska klassas med ett eller flera utbildningsmråden. Vilka utbildningsmråden sm finns, natinellt respektive vid varje lärsäte, framgår av regleringsbrevet för innevarande år. Klassningen av kurs avgör vilka ersättningsnivåer sm gäller för helårsstudent ch helårsprestatin. Vid Högsklan Väst finns följande utbildningsmråden: DE Design HU Humanira ID Idrtt JU Juridik LU Undervisning ME Medicin MM Media NA Naturvetenskap SA Samhällsvetenskap TE Teknik VU Verksamhetsförlagd utbildning VÅ Vård ÖV Övrigt Några direkta instruktiner m hur kurser ska klassas föreligger inte på natinell nivå. I förarbeten finns dck angivet att det är kursens ämnestillhörighet sm ska avgöra, ch inte exempelvis vilken examen den kan leda till Prpsitin 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kmpetens. 16

19 I regleringsbrev anges ckså följande för mrådena Undervisning, Verksamhetsförlagd utbildning ch Övrigt: Utbildningsmrådet Undervisning avser utbildning inm det allmänna utbildningsmrådet ch den utbildningsvetenskapliga kärnan. Utbildningsmrådet Verksamhetsförlagd utbildning avser verksamhetsförlagd utbildning inm lärar- ch förskllärarutbildningar. Utbildningsmrådet Övrigt avser jurnalist- ch biblitekarieutbildningar ch praktiskestetiska kurser inm bl.a. lärarutbildning med inriktning mt tidigare år, förskllärarutbildning ch grund-lärarutbildning. För Högsklan Väst anges i regleringsbrevet ckså följande: Utbildningsmrådet Medicin: Verksamhet för vilka kurser har övertagits från landsting genm det förändrade huvudmannaskapet. Utbildningsmrådet Idrtt: Avser vissa kurser inm ramen för lärarutbildningen. Förutm det sm angivits van gäller följande vid Högsklan Väst. Nrmalt tilldelas en kurs endast ett utbildningsmråde. Det är kursens huvudsakliga ämnesinnehåll sm avgör klassningen. Det är vidare en princip vid Högsklan Väst att det faktiskt undervisade ämnesinnehållet ska avspeglas i ämnesklassningen av kursen så att tillhörigheten till ett utbildningsmråde blir tydlig. Detta innebär att exempelvis huvudmråde, i vilket/vilka prgram sm kursen ingår, undervisningsmetder, krav på utrustning ch examinatinsfrmer inte påverkar klassningen. 13 Vid klassningen bör tillhörighet till ämnesgrupp vara vägledande. En kurs kan ges två (undantagsvis flera) utbildningsmråden under förutsättning att kursen innehåller delar med tydligt urskiljbart lika ämnesinnehåll sm hör till lika ämnesmråden. 14 Den prcentuella uppdelningen mellan utbildningsmråden ska då överensstämma med kursens innehållsliga uppdelning. En kurs kan ckså ges två (eller i undantagsvis flera) utbildningsmråden för det fall att kursen är tydligt mång- eller tvärvetenskapligt präglad med inslag av två eller flera ämnestillhörigheter med överlapp mellan/bidrag från lika utbildningsmråden Samma kurs kan ingå i flera lika huvudmråden sm i sig traditinellt asscieras med lika utbildningsmråden ch även räknas in i prgressinen i sådant huvudmråde, förutsatt att kursen har en tydlig kppling till lärandemålen för utbildningen. 14 Om en kurs m X antal högsklepäng har ett delmment sm har utpräglat annan ämneskaraktär ch sm i princip skulle kunna fungera sm egen fristående (mindre) kurs på högsklenivå, ska sådan del anses tillhöra delmmentets utbildningsmråde. Exempelvis kan detta gälla delmment i matematisk statistik i en samhällsvetenskaplig metdkurs. Utbildningsnivån inm delmmentet måste dck vara på minst mtsvarande G1N-nivå inm delmmentets utbildningsmråde. 15 Kurser inm exempelvis hållbarhet, miljö eller praktiska prjektarbeten kan berende på sitt upplägg ch sin innehållsliga ämnesrientering utgöra exempel på kurser sm spänner över flera utbildningsmråden. 17