Fördelningsbeslut för Lunds tekniska högskola budgetåret 2001

Transkript

1 BESLUT Dnr LTH B /00 LTHs kansli Per Göran Nilsson kanslichef Fördelningsbeslut för Lunds tekniska högskola budgetåret 2001 Postadress Box 118, LUND Besöksadress John Ericssons väg 3 Telefon dir , växel Telefax E-post per_goran.nilsson@kansli.lth.se Internet

2 Fördelningsbeslut för LTH Utgångspunkter för fördelningsbeslutet LTH inför Balansering av ekonomin Human resources Forskning och forskarutbildning Grundutbildning Internationalisering Management Förutsättningar enligt budgetproposition Universitetsstyrelsens beslut Modell för fördelning av anslag Principer för fördelning av anslag inom LTH Fakultetsanslaget Tidigare åtaganden Nya kostnader inom fakultetsanslaget Finansiering av nya kostnader Grundutbildningsanslaget Nya kostnader inom grundutbildningsanslaget Finansiering av nya kostnader Avräkning inom grundutbildningsanslaget Lokalfrågor Fördelning till institutioner Grundutbildningsanslag Kursutbud Fakultetsanslag Investeringsbidrag Gemensamma kostnader, hyresbidrag samt total förändring Gemensamma kostnader Bibliotek Styrelse och nämnder Information Utveckling Personalutveckling o administration Miljö Övrigt Vissa övriga frågor Ökat lönekostnadspåslag Husstyrelser Övrigt Beslut

3 3 Fördelningsbeslut för LTH Utgångspunkter för fördelningsbeslutet 1.1 LTH inför 2001 Lunds tekniska högskola är idag en välkänd teknisk högskola som, då det gäller rekrytering, kvalitet och renommé, väl kan mäta sig med övriga universitet och högskolor med civilingenjörsutbildning i landet. Samarbete inom internationella nätverk som Universitas 21 och TIME har inneburit att LTH uppmärksammas även internationellt. Det faktum att LTH nu har verkat i 40 år och kan fira 40-årsjubileum under 2001 har inneburit att civilingenjörer från LTH nu hunnit etablera sig i företagsvärlden och inta viktiga poster på flera av Sveriges största företag. LTH befinner sig idag mitt i en omfattande omdaning. Institutionsstruktur, utbildningssystem, utbildningsstruktur, kompetensstruktur och fördelningssystem är exempel på viktiga förutsättningar för verksamheten inom LTH som är under omprövning. Detta innebär stora påfrestningar på verksamheten samtidigt som det ekonomiska läget ständigt försämras till följd av vikande statsanslag. Osäkerheten om hur de nya formerna för statlig forskningsfinansiering kommer att se ut försvårar också planeringen. Examensmålen inom civilingenjörsutbildningen ställer ökade krav på utbildningsplatser och genomströmning inom grundutbildningen. De nedskärningar som grundutbildningsanslaget drabbas av inför 2001 innebär en kraftig försämring av möjligheterna att uppnå dessa mål. En ny planeringsprocess, som startar i februari 2001, kommer att följas i budgetarbetet inför I processen ingår att de relativa kostnadsnivåerna mellan olika institutioners kurser och även mellan olika program skall ses över ingående. Genom de omräkningar som sker i budgetarbetet inför 2001 kommer jämförelser att kunna göras avsevärt lättare än tidigare. Under 2000 har LTHs styrelse beslutat om ett Balanseringsprojekt med syfte att samtliga institutioner och administration inom LTH skall redovisa en ekonomi i balans i budget för I förutsättningarna ligger också en långsiktig uppbyggnad av det egna kapitalet på såväl institutions- som styrelsenivå. För vissa övergripande funktioner införs verksamhetsprogram. Exempel på ett sådant är Student Success som är ett prioriterat område och som omfattar alla insatser som görs för att stödja studenterna. En viktig verksamhet i detta sammanhang är studievägledning som kommer att få ökade resurser.

4 1.2 Balansering av ekonomin En huvudåtgärd i Balanseringsprojektet är att institutionerna senast i januari 2001 skall identifiera resurser i form av personal, lokaler etc. som kan avvecklas utan att verksamheten får en sämre kvalitet. Den personal som identifierats överförs efter MBL-förhandling till styrelsen och erbjuds olika former av pension eller hjälp med vidareutbildning och att söka nytt arbete. Uppsagda lokaler kommer att omfördelas eller, speciellt då det gäller externa förhyrningar, avvecklas. Kostnaderna för avveckling av såväl personal som övriga resurser inom balanseringsprojektet belastar LTHs styrelse. Institutionerna ges därigenom möjlighet att omgående fortsätta sin verksamhet med de nya förutsättningarna Human resources Under 2001 kommer LTH att öka satsningarna på lärarutveckling. Genombrottet, ett projekt för att öka den pedagogiska kompetensen hos lärarna, kommer att gå i gång med full kraft. Under året kommer dessutom den Pedagogiska akademin att starta. Detta innebär att pedagogiskt meriterade lärare som uppfyller vissa kriterier kommer att väljas in i en pedagogisk akademi. Medlemskapet innebär dels ett lönepåslag och dels att institutionen tillförs vissa medel. Nya satsningar görs också på personal- och jämställdhetsutveckling. 1.4 Forskning och forskarutbildning Balanseringsprojektet innebär ett kraftigt tryck på verksamheten att minska kostnaderna. Samtidigt kommer avvecklingen av verksamheter att innebära stora kostnader för styrelsen under en övergångsperiod. Den nya statliga organisationen för forskningsfinansiering kommer att ställa nya krav på samverkan mellan olika enheter. För att stimulera detta kommer riktade medel för Förnyelse av forskning och forskningsfinansiering att sättas av. En genomgripande översyn av kompetensstrukturen inom forskningen har startats under hösten 2000 och planeras genomföras under Viktiga förutsättningar är den strategiska forskningsplanen som styrelsen beslutade om under 2000 och som kommer att färdigställas i en mer detaljerad plan under 2001, de olika forskningsnämndernas strategiska dokument för den kommande tioårsperioden, inventering av nuvarande kompetensenheters verksamhet och externa experters utvärderingar. Forskarutbildningsnämnden har under 2000 genomfört en omfattande översyn av vilka forskarutbildningsämnen som skall finnas vid LTH. Uppföljningen av de forskarstuderandes utbildningsplaner och studier har också förbättrats. LTH har under perioden producerat forskarexamina i en omfattning som överstiger uppdraget enligt regleringsbrevet. Målet kommer sannolikt att uppnås även Fördelningsmodellen för fakultetsanslaget förändras då det gäller fördelning av investeringsbidrag. I fortsättningen kommer en bonus som relateras till redovisade avskrivningskostnader att fördelas. Bonusen kan inte understiga redan beviljade investeringsbidrag. Dessutom avsätts riktade medel för förnyelse av forskningsfinansiering, satsningar på genomforskning och 40-årsjubileum samt medel för avvecklingskostnader inom balanseringsprojektet. Dessa insatser

5 finansieras genom att bidraget per kompetensenhet minskas med 10% från 800 kkr till 720 kkr Grundutbildning Under 2001 skall projekten avseende nytt utbildningssystem och ny utbildningsstruktur redovisas. Medel avsätts för utredningsarbetet samt omfattande nyutveckling av undervisningsmetoder. Normal kursutveckling skall ske inom normalt anvisade medel. Pilotprojekt pågår redan inom V- och L- programmen samt vid K-programmet i Helsingborg. Stora förändringar av utbildningarna pågår samtidigt inom i stort sett samtliga program. Hösten 2001 planeras nya civilingenjörsutbildningar inom Bioteknik och Informations- och kommunikationsteknik starta. Dessutom kommer ingenjörsprogrammen Geomatik och Bioteknik att starta i Helsingborg. Initialt sker introduktionen av de nya programmen genom omfördelning av befintliga resurser. Avsikten är att antagningstalen senare skall öka för att därigenom skapa underlag för de ökade kraven på examination inom civilingenjörsutbildningen samt kravet på att nå kritisk massa i Helsingborg. Den ökade verksamheten kräver dock redan 2002 en ökad finansiering via grundutbildningsanslaget för att kunna fortsätta. Fördelningssystemet för grundutbildningsanslaget inom LTH förändras 2001 såtillvida att de resurser som avsatts för verksamhetsbidraget nu sammanförs med de medel som ingår i utbildningsnämndernas planeringsramar. Samtidigt finansieras en del kostnadsposter, som till 100% avser grundutbildning och som tidigare finansierats via uttaxering, direkt inom grundutbildningsanslaget. Detta innebär en minskning av uttaxeringen av overheadkostnader. Förändringen av fördelningsmodell skall i sig inte innebära förändringar i institutionernas tilldelning. Övergripande verksamheter inom grundutbildningen kommer att finansieras, beskrivas och målsättas i form av verksamhetsprogram. Under budgetåret kommer verksamhetsprogram för Student Success, programstöd, infrastruktur, gemensamt datorstöd m.fl. att utarbetas. Finansiering samt en preliminär verksamhetsplan för Student Success ingår dock i förutsättningarna för Verksamhetsplanen innebär en ambitionsökning av studievägledningen samtidigt som organisationen för student- och programstödet revideras. 1.6 Internationalisering Lunds universitet och LTH ingår sedan något år i Universitas 21, ett samarbete mellan 18 universitet från alla delar av världen. LTH är också medlem i nätverket TIME (Top Industrial Managers for Europe). Det ger möjlighet till ökat studentutbyte och dubbla examina (dvs. både civilingenjörsexamen i Sverige och motsvarande examen i ett annat land) mellan över 35 tekniska högskolor i 15 länder. LTH har haft vissa fasta kostnader för bostäder på några av utbytesorterna. Dessa har nu i huvudsak avvecklats vilket medfört att budgeten för internationalisering kunnat minskas något.

6 1.7 Management Styrelsen har under 2000 beslutat att planerings- och budgetarbetet för 2002 skall följa en omfattande planeringsprocess som startar redan i februari/mars. Processen omfattar såväl strategisk planering som uppföljning och kvalitetssäkring. (Se bilaga). 6 Institutionsstrukturen kräver fortfarande vissa justeringar. Detta gäller speciellt arkitektskolan och logistik/produktionsekonomi. De nya institutionsbildningarna planeras vara avslutade under första delen av Förutsättningar enligt budgetproposition I budgetpropositionen anges mål för forskarexamination och antalet examina inom civilingenjörsutbildningen. För forskarexamina gäller att 440 examensenheter skall redovisas under perioden Uppdraget avseende civilingenjörsexamina, som reducerats något i förhållande till tidigare uppdrag, är beräknad på samma period och omfattar numera även arkitektexamina. Uppdrag Beräkningsunderlag Mål Planering År Antal CI-examen Universitetsstyrelsens beslut Universitetsstyrelsen har beslutat att följande förutsättningar skall gälla för LTH 2001 (siffror för 2000 anges inom parentes): Anslag för grundläggande utbildning tkr ( tkr) Anslag för forskning och forskarutbildning tkr ( tkr) Totalt tkr ( tkr) Av grundutbildningsanslaget avser 1,5 mkr medel för internationalisering av utbildningen och 3,9 mkr medel för finansiering av N/T studenter enligt särskilt uppdrag. Av fakultetsanslaget skall minst tkr (53 600) disponeras för studiefinansiering. LTH skall bidraga till universitetets gemensamma kostnader genom Finansieringsbidrag tkr ( tkr) Finansiering av SUNET tkr (4 000 tkr) Finansiering av 2000-problematiken tkr (3 800 tkr) Totalt tkr ( tkr) Universitetsstyrelsen har beslutat att utbildningskapaciteten vid LTH skall vara minst hst (helårsstudenter) (4 620) vilket innebär en ökning med 300 från föregående år. LTH skall dessutom redovisa minst 6 hst avseende utbildning i andra distributionsformer. Andelen helårsprestationer skall vara minst 85% (85%) av det angivna antalet helårsstudenter. 2 Modell för fördelning av anslag Under de senaste åren har LTHs fördelningsmodell för de statliga anslagen varit under ständig förändring. Syftet är att skapa en fördelningsmodell som tar hänsyn

7 till verksamhetens omfattning och prestationer, som lätt kan förstås och som bygger på samma förutsättningar inom hela LTH. En viktig ambition varit att skapa en enhetlig hyra per ytenhet. För att kunna redovisa de verkliga hyreskostnaderna har därför ett hyresutjämningsbidrag införts. Institutionens intäkter justeras så att hyresbelastningen på institutionens ekonomi blir den samma per ytenhet oberoende av i vilket hus verksamheten sker. Medelvärden räknas fram för ytor ovan respektive under mark. Beräkningen av kurskostnader behöver därmed endast ta hänsyn till ytbehov, lärarbehov samt utrustnings- och driftskostnader. 7 Gemensamma kostnader som till sin helhet kan föras till ett av anslagen finansieras direkt vid fördelningen. Detta innebär att uttaxeringen av overhead minskar samtidigt som medel via fördelningsmodellen minskar något. Vid en jämförelse av fördelning per anslag innevarande och kommande år är det därför viktigt att även beakta overheadkostnaden. Investeringsbidrag kommer från och med 2001 endast att fördelas inom grundutbildningsanslaget. Inom fakultetsanslaget kommer en bonus som relateras till redovisade avskrivningskostnader att fördelas. Bonusen kan inte understiga redan beviljade investeringsbidrag. Dessutom tillkommer riktade medel för förnyelse av forskning och forskningsfinansiering. I fördelningen för 2001 har verksamhetsbidraget inom grundutbildningsanslaget slopats och motsvarande medel har förts till det belopp som fördelas efter förslag av utbildningsnämnderna. På detta sätt kommer utbildningsnämndens förslag till kursfinansiering att omfatta den totala kurskostnaden. 2.1 Principer för fördelning av anslag inom LTH Fördelningsprincip Fakultetsanslag GU - anslag Bidrag för basresurs tkr Bidrag för prestation/kompetens tkr Bidrag för utbildningsprogram tkr Verksamhetsbidrag tkr Verksamhetsprogram exkl investeringar tkr Investeringar tkr tkr Övrigt tkr tkr Totalt tkr tkr 2.2 Fakultetsanslaget Institutionernas direkta tilldelning inom fakultetsanslaget minskar med ca 4,2 mkr huvudsakligen till följd av minskningen av basanslaget men också beroende på en minskad examination inom forskarutbildningen. Samtidigt ökar de gemensamma avsättningarna framför allt till följd av finansiering av avvecklingskostnader Tidigare åtaganden Institutionen för arkitektur (ark III) tilldelades 2000 ett riktat bidrag på 400 tkr. Bidraget skall nedräknas med 100 tkr per år vilket innebär att institutionen tilldelas 300 tkr I enlighet med tidigare beslut tilldelas också institutionerna Designvetenskaper (Certec) 200 tkr och Matematikcentrum tkr som särskilt kompetensstöd. Tjänster för underrepresenterat kön finansieras med totalt tkr.

8 Nya kostnader inom fakultetsanslaget Nya kostnader att uppmärksamma Förnyelse av forskning och forskningsfinansiering Satsning på Genomforskning LTH:s 40-årsjubileum Strukturella förändringar Ökning av verksamhetsbidraget (pris o lönekompensation) Kanslikostnader (överförs från overhead) Ökad hyra fakultetsklubben Ökat investeringsutrymme Ökad kompetenstilldelning (docent) Totalt Finansieras huvudsakligen genom Nettoökning av anslaget Sänkning av basanslag till kompetensenhet (10%) Minskad starttilldelning Minskat utnyttjande av ram för examinationspremie Donationsmedel Minskning av medel för senare fördelning Minskad styrelsens disposition Totalt tkr 800 tkr 400 tkr tkr tkr tkr 400 tkr 795 tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr 720 tkr tkr 440 tkr tkr Det nya forskningsfinansieringssystemet kommer att kräva att flera forskargrupper samverkar kring nya forskningsprojekt. Medel för att stödja sådana samarbeten har satts av under rubriken Förnyelse av forskning och forskningsfinansiering. LTH har tillsammans med medicinska fakulteten och matematisk naturvetenskapliga fakulteten satsat 3 mkr på genomforskning. Medicinska fakulteten finansierar 1500 tkr och LTH står för 800 tkr. För finansiering av aktiviteter kring LTHs 40-årsjubileum avsätts 400 tkr. I ekonomibalanseringsprojektet ingår att de resurser och motsvarande kostnader som konstateras vara övertaliga skall överföras till styrelsen och finansieras gemensamt under avvecklingstiden. Inom fakultets-anslaget avsätts 4,7 mkr för detta ändamål. Fördelning av avskrivningsbonus utöver tidigare beslutat bidrag beslutas i särskild ordning.

9 2.2.3 Finansiering av nya kostnader Huvuddelen av nya kostnader finansieras genom att basanslaget per kompetensenhet minskas med 10% (till 720 tkr). Fakultetsanslaget pris- och löneomräknas med 1,93%. Samtidigt belastas anslaget av ökade gemensamma kostnader på universitetsnivå. Nettoökningen av fakultetsanslaget uppgår till 2,7 mkr. En temporärt minskad doktorsexamination innebär att fördelningsmodellen inte utnyttjar samma ekonomiska ram som föregående år. Genom att medel för senare fördelning ej avsätts frigörs ca 2 mkr för direkt fördelning Grundutbildningsanslaget Institutionernas direkta tilldelning minskar med drygt 6 mkr. Samtidigt minskar uttaxeringen av gemensamma medel med ca 14 mkr med avseende på grundutbildningsanslaget Nya kostnader inom grundutbildningsanslaget Nya kostnader Utbildningsutveckling Lärarutveckling (projekt Genombrottet) ökning Övriga verksamhetsprogram Speciella lokalkostnader I Helsingborg Jubileumskostnader Strukturella förändringar Riktat bidrag till maskinteknologi och Värme o kraftteknik Utökat utbildningsuppdrag (delfinansiering) Totalt Finansieras huvudsakligen genom Ökat statsanslag Minskat investeringsbidrag till institutioner Minskad senare fördelning och styrelsens disp. Donation Totalt tkr tkr tkr tkr 400 tkr tkr 775 tkr tkr tkr tkr 220 tkr tkr tkr tkr Till följd av att flera program genomgår omfattande omstruktureringar och kursutbudet ej är helt fastställt för hösten 2001 har vissa utbildningsnämnder valt att inom sin ram lägga en mindre del av anslaget på styrelsen för senare fördelning. För att möta kravet på högre kvalitet och bättre service då det gäller service till utbildningsprogrammet ökas kapaciteten inom utbildningsplaneringen vilket medför en ökad kostnad på ca 1,4 mkr. Kostnader för utveckling och test av ny utbildningsstruktur (utbildningsutveckling) beräknas till 1 mkr. Medlen avser i första hand programmen V, L och kemi i Helsingborg. Genombrottet är ett projekt för att utveckla de pedagogiska kunskaperna hos lärarna. Projektet skall pågå under tre år och beräknas kosta 3 mkr under det första året. Student Success programmet omfattar service till studenterna. En ökad satsning på studievägledning beräknas till 0,65 mkr. Ritsalarna för arkitekt- och

10 industridesignprogrammen klassas som läsplatser och finansieras som gemensamma lokaler. Budgetavsättning för hyra och lokalvård för uppehållsrum, caféer och datorsalar ökar med ca 2 mkr. 10 Under året flyttar Ingenjörshögskolan i Helsingborg till nya lokaler. Ingenjörshögskolan har under år 2000 erhållit ett riktat bidrag på 500 tkr för hyreskostnader. Under flyttperioden, som beräknas omfatta två månader, belastas verksamheten med dubbla hyror. Dessutom tillkommer kostnader för flyttning med ca 500 tkr. Ingenjörshögskolan erhåller ytterligare 1,5 mkr i riktad satsning för dessa ändamål under Till följd av kursomläggningar inom maskinteknikprogrammet minskas kursutbudet i maskinelement kraftigt (- 20 hst) under 2001 då en stor del av kurserna flyttas till budgetåret 2002 vilket innebär en kraftig temporär försämring av institutionens ekonomi. Institutionen för maskinteknologi erhåller 500 tkr (ca 50% av normalersättning) som riktat bidrag för detta. Institutionen för Värme och kraftteknik drabbas på motsvarande sätt (- 11 hst) och ersätts med 275 tkr. Strukturella förändringar till följd av balanseringsprogrammet beräknas kosta 3 mkr under Finansiering av nya kostnader Anslaget till grundutbildning ökar med 13,1 mkr efter pris- och löneuppräkning med 1,93% och ersättning för nya platser som konsekvens av tidigare beslut samt reducering till följd av ökade avsättningar för universitetsgemensamma ändamål ökar med 1,7 mkr. Dessutom kommer ca 3,9 mkr för N/T-platser att tillföras. Medel för N/T-platser kommer att avräknas mot prestation vid årets slut. Totalt innebär detta en ökning av grundutbildningsanslaget med 17 mkr. Genom att inte avsätta medel för senare fördelning inom styrelsens ram kan ytterligare 3 mkr fördelas direkt. Donationsmedel tillför 4 mkr Avräkning inom grundutbildningsanslaget Fördelning av grundutbildningsmedel sker efter förslag från utbildningsnämnderna. Då tilldelningen skall svara mot registrerade studenter görs avräkning med avseende på årets registreringar i LADOK. Institutionernas tilldelning justeras med 30 tkr per helårsstudent. 3 Lokalfrågor Till följd av att LTH tillämpar ett hyresutjämningssystem som innebär att nettokostnaden per kvadratmeter blir lika inom campus får institutioner inte öka sina hyreskostnader genom ombyggnader etc utan styrelsens tillstånd. För nya byggnadsobjekt beslutar styrelsen för varje projekt i vilken omfattning hyresutjämning skall gälla. Underlag för hyresutjämning hämtas från byggnadsenhetens register. Det ät därför angeläget att institutioner och husstyrelser bevakar så att registret är uppdaterat. Vissa justeringar av lokalkostnader till följd av uppsägningar har ännu ej införts. Dessa kommer att ske så snart underlag finns i registret. Även justeringar till följd av att styrelsen övertar bashyran för stora hallar kommer att göras så snart hyressituationen är klar.

11 11 4 Fördelning till institutioner Resursfördelning per anslag och institution framgår av tabellerna nedan. Här anges också förändringar relativt föregående år. Utförligare uppgifter finns i tabellbilagan. 4.1 Grundutbildningsanslag Utöver vad som anges i tabellen fördelas 4529 tkr till fristående kurser, 3060 tkr för specialstuderanden och 3182 tkr för utländska studeranden. Ersättning för detta fördelas i särskild ordning. Medel för gemensamma kurser, som inte redovisas i tabellen, fördelas med 82 tkr till Elektrisk mätteknik, 109 tkr till Teknik o samhälle, 450 tkr till tillämpad elektronik, 1000 tkr till Byggande och arkitektur samt 1191 tkr till andra områden inom universitetet. Institution Modeller Investering Övrigt Tot 2001 Tot 2000 Diff Uppdrag GU hst Kkr/hst GU Diff 2001 Arkitektur Bygg- och miljöteknologi Byggande och Arkitektur Datavetenskap Designvetenskaper Elektrisk mätteknik Fysik Ind elektroteknik och aut Informationsteknologi Ingenjörshögskolan Kemicentrum Maskinteknologi Matematikcentrum Mekanik och material Produktionsekonomi Reglerteknik Teknik och samhälle Telekommunikationssystem Till o teor elektroteknik Värme- och kraftteknik Summa Medlen under övrigt avser kompensation för framflyttade kurser. 4.2 Kursutbud Fastställt kursutbud för våren 2001 framgår av studiehandboken. Ändringar i detta kursutbud beslutas av rektor efter förslag från utbildningsberedningen. Kursutbud för höstterminen 2001 och vårterminen 2002 kommer att fastställas efter förslag från utbildningsnämnderna och framgå av studiehandboken för läsåret 2001/2002. För höstteminen 2001 skall utbudet i allt väsentligt överensstämma med det förslag till utbud som legat till grund för föreliggande fördelningsbeslut.- Särskilt får antalet helårsstudenter per institution inte ändras nämnvärt. I förslaget till kursutbudet för vårterminen 2002 skall utbildningsnämnderna beakta att utbudet skall rymmas inom de ekonomiska ramar som utbildningsnämnden kan räkna med. Sedan kursutbudet för läsåret 2001/2002 väl fastställts beslutas förändringar i detta av rektor efter förslag från utbildningsberedningen.

12 12 Förändringar i fastställt kursutbud får endast ske undantagsvis och om det finns mycket starka skäl. Görs förändringar kan berörd institution inte räkna med särskild ekonomisk ersättning, utöver vad som följer av kommande avräkning, på grund av förändringen. Ej heller kan institutionerna räkna med att kunna använda sig av gängse administrativa stödsystem för att motta anmälningar och registrera studenter. 4.3 Fakultetsanslag I tabellen anges tilldelning av fakultetsanslag samt differens relativt föregående år. Dessutom anges hur stor del av fakultetsanslaget som, enligt regleringsbrevet, minst skall disponeras för studiestöd. Institution Modell Verksamh. Invest. Övrigt Tot Tot Diff Uppdr FU bidrag tkr Arkitektur Bygg- och miljöteknologi Byggande och Arkitektur Datavetenskap Designvetenskaper Elektrisk mätteknik Fysik Ind elektroteknik och aut Informationsteknologi Ingenjörshögskolan Kemicentrum Maskinteknologi Matematikcentrum Mekanik och material Produktionsekonomi Reglerteknik Teknik och samhälle Telekommunikationssystem Till o teor elektroteknik Värme- och kraftteknik Under övrigt tilldelas kemicentrum 500 tkr för Läkemedelsteknologi. Övriga poster under övrigt avser tjänster för underrepresenterat kön samt särskilt kompetensenhetsstöd. Närmare beskrivning ges i tabellbilaga. 4.4 Investeringsbidrag I fördelningsbeslutet ingår endast investeringsbidrag för tidigare beslutade investeringar. Nya bidrag inom grundutbildningsanslaget och investeringsbonus inom fakultetsanslaget kommer att beslutas i särskild ordning senare. 4.5 Gemensamma kostnader, hyresbidrag samt total förändring

13 I tabellen nedan redovisas hyresutjämningsbidrag och gemensamma kostnader. Dessutom redovisas förändringar i anslagen mellan 2000 och 2001 samt den totala förändringen då även gemensamma kostnader inräknats. Beräkningen är gjord exklusive hyresutjämningsbidrag. 13 Institution Diff Hyres- Gem kostnader TotGU-GKDiff GU 3 FFU Summa utjämn Lön 99 2 GK 01 GK 00 Diff Arkitektur Bygg- och miljöteknologi Byggande och Arkitektur Datavetenskap Designvetenskaper Elektrisk mätteknik Fysik Ind elektroteknik och aut Informationsteknologi Ingenjörshögskolan Kemicentrum Maskinteknologi Matematikcentrum Mekanik och material Produktionsekonomi Reglerteknik Teknik och samhälle Telekommunikationssystem Till o teor elektroteknik Värme- och kraftteknik Summa Under rubriken TotGU- GKDiff redovisas förändringen mellan 2000 och 2001 för grundutbildningsanslaget då tilldelning och gemensamma kostnader inräknas. Jämförelsen kan göras eftersom hela minskningen av gemensamma kostnader görs inom grundutbildningsanslaget. 5 Gemensamma kostnader De totala gemensamma kostnaderna uppgår till 103,219 mkr (115,5). Förändringen beror framförallt på att avsättningar för gemensamma kostnader inom LTH minskas med 14,5 mkr inom grundutbildningen och ökas med 1,25 mkr inom fakultetsanslaget vilket innebär en total minskning med 13,25 mkr. Anledningen till förändringen är att kostnader som till 100% kan hänföras till respektive anslag har förts till detta medan kostnader som berör alla verksamheter har förts under gemensamma kostnader. Finansieringsbidraget till universitetets gemensamma kostnader ökar med 3 mkr till 67,9 mkr. Dessutom har finansieringen av biblioteksverksamhet inom universitetet förändrats kraftigt. Kostnader för gemensam administration har tidigare finansierats via uttaxering för tjänster och driftkostnader. Under kommande budgetår budgeteras kostnader för administrativ personal och drift under respektive verksamhetsprogram. Endast de delar som är av övergripande karaktär tas ut som gemensam kostnad. 5.1 Bibliotek Bidraget till UB2 skall, genom universitetsstyrelsens beslut, till stor del ske genom finansieringsbidraget. Klara riktlinjer kommer att utarbetas under För LTHs del innebär detta att 3 mkr avsätts för finansiering av verksamheter via UB2. Husbiblioteken vid Kemicentrum, Matematikcentrum, Fysiska institutionen, Ingenjörshögskolan och V-huset tilldelas vardera 300 tkr under förutsättning att biblioteken uppfyller kraven på öppethållande och service till studenter och lärare. Dessutom avsätts 200 tkr för projekt för uppbyggande av V- biblioteket samt 500 tkr för en projektsamordnare inom LTH. Totalt innebör detta en minskad biblioteksbudget inom gemensamma kostnader på 3,1 mkr.

14 Samtidigt ökar dock biblioteksfinansieringen med ca 5 mkr via finansieringsbidraget Styrelse och nämnder Gemensamma kostnaden minskar genom att delar av kostnaden förs under respektive anslag direkt. Engagemanget som rektor och prorektor kräver stora insatser och innebär att den egna forskningsverksamheten blir eftersatt. För att ge en avgående rektor eller prorektor stöd i återuppbyggnaden av sin verksamhet ges institutionen ett riktat bidrag på 500 tkr under året efter fullgjord rektorsperiod om minst 3 år. För 2001 tilldelas därför reglerteknik 500 tkr för Björn Wittenmarks insatser som prorektor under föregående mandatperiod. 5.3 Information Under gemensamma kostnader budgeterade kostnader för information ökar delvis till följd av att kostnader som tidigare förts under grundutbildningsanslaget överförs till gemensamma kostnader. 5.4 Utveckling Samtliga kostnader för utveckling förs under grundutbildnings- eller fakultetsanslaget. 5.5 Personalutveckling o administration Medel avsedda för personalutveckling ökar med 1,5 mkr. Dessutom budgeteras ytterligare 500 tkr för personaladministration. 5.6 Miljö Miljöarbetet inom Lund universitet kommer under 2001 att intensifieras. Samtliga prefekter har genomgått utbildning i miljöfrågor. Ytterligare 1 mkr reserveras för miljöarbetet. 5.7 Övrigt Under övrigt finansieras planering av infrastrukturen inom LTH, riskanalysprojektet som innebär att husen inom campus utreds ur risksynpunkt, kostnader för forskningsservice samt kostnader för drift av Lunarc-datorn. Institutionen för tillämpad elektronik tillförs 150 tkr som stöd för Lars Olssons verksamhet inom Baltec. 6 Vissa övriga frågor 6.1 Ökat lönekostnadspåslag Till följd av ändrade rutiner för finansiering av avtalsförsäkringar inom det statliga området kommer LKP att höjas till ca 48% från och med Kostnadsökningen, som under 2000 har hanterats centralt inom universitetet och som även under 2001 kommer att hanteras centralt inom universitetet, täcks av staten för samtliga lönekostnader. För budgetåret 2002 kommer täckning sannolikt endast att utgå för statliga anslag. Det är därför mycket viktigt att beakta kostnadsökningen vid ansökningar om externa medel från Husstyrelser I de hus som bebos av flera institutioner finns husstyrelser inrättade för att hantera infrastruktur i huset samt utgöra samverkansorgan för institutionernas

15 lokalutnyttjande. Husstyrelserna består av representanter för institutionerna och arbetar på uppdrag av institutionerna. Husstyrelsens verksamhet finansieras genom uttaxering från berörda institutioner. Uttaxeringens storlek fastställs av LTHs styrelse efter överenskommelse med berörda institutioner. Husstyrelsens verksamhet skall uppvisa nollresultat. Husstyrelse får ej påtaga sig åtaganden som löper över flera år såvida detta ej förankrats i berörda institutionsstyrelser Övrigt Styrelsen vill i detta sammanhang erinra om vad som genom universitetsstyrelsens jämställdhetsplan gäller i jämställdhetsfrågor vid universitetet samt om de krav på utbildning av personalen som följer av ändrade rutiner, arbetsformer och ansvar i samband med införandet av nya administrativa system. Enligt universitetsstyrelsen vilar ansvaret för detta i första hand på institutionerna. Styrelsen vill även påminna om vikten av att institutionerna i sin planering av verksamheten samt vid lokalförändringar och vid inköp av utrustning verkar för en god arbetsmiljö. Institutionerna påminns om att personalplan inför det kommande verksamhetsåret skall överlämnas till personalorganisationerna. 7 Beslut Styrelsen beslutar, med hänvisning till vad som sagts ovan, att fastställa fördelning av statsmedel och budget för gemensamma ändamål samt utbildningsuppdrag. att kursutbudet skall beslutas på sätt som anges under rubriken kursutbud ovan att eventuella förändringar i kursutbudet under budgetåret skall godkännas av rektor samt att tjänsteförteckning framgår av universitetets personaladministrativa system samt att uppdra till rektor att fatta kompletterande beslut. Styrelsen beslutar vidare att underlag för en riktad satsning mot InfoCom-området skall utarbetas under våren med avsikt att fatta beslut före sommaren. De beslutade förutsättningarna skall gälla från Övriga förslag och äskanden från verksamheten som inkommit i samband med budgetarbetet har ej kunnat tillgodoses.