Verksamhetsberättelse 2006 Nylands förbund

Transkript

1 Nylands förbunds publikationer D Nylands förbund Verksamhetsberättelse 2006 Nylands förbund

2

3 Verksamhetsberättelse 2006 Nylands förbund Helsingfors 2007 Verksamhetsberättelse 2006 Nylands förbund : 1

4 Nylands förbunds publikationer D ISSN Grafisk design: BNL Euro RSCG Layout: Arja-Leena Berg Pärmbild: Tuula Palaste-Eerola Översättning: Susan Neiro Helsingfors 2007 nätpublikation Uudenmaan liitto Nylands förbund Aleksanterinkatu 48 A Helsinki Alexandersgatan 48 A Helsingfors puh. tfn +358 (0) fax +358 (0) toimisto@uudenmaanliitto.fi 2 : Verksamhetsberättelse 2006 Nylands förbund

5 Innehållsförteckning LANDSKAPSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 5 NYLAND ÅR Internationell miljö: utmaningar och möjligheter 6 Bättre sysselsättningsläge 6 Bättre kommunal ekonomi 6 Invånarantalet gick snabbt upp 6 Bostadsproduktionen ännu för liten 7 Befolkningen åldras och blir mera internationell 7 Kommun- och servicestrukturreformen framskred 7 Hotet av klimatförändring 7 NYLANDS FÖRBUNDS STRATEGI 9 STRATEGISKA VAL 10 Boende 10 Näringar och kompetens 10 Välfärd 10 Infrastruktur och miljö 10 Samhällsstruktur 10 Infrastruktur och ekologi 10 Trafik 11 Klimat 11 VERKSAMHETEN ÅR Samarbete och intressebevakning 12 Landskapsparlamentet 12 Storområdessamarbetet (Alliansen för landskapen i Södra Finland - ELLI) 12 Delegationen för riksdagsledamöterna från Helsingfors och Nyland (KENK) 13 Samarbetet inom huvudstadsregionen och Helsingforsregionen 13 Samarbete med kranskommuner 14 Delegationen för yrkeshögskoleärenden i Nyland 14 Sakkunniggruppen för utbildningsärenden 15 Sakkunniggruppen för social- och hälsovårdsärenden 15 Gruppen för informationstjänst 15 Internationell verksamhet 15 Förberedelser för byte av EU:s programperiod 15 Östersjöregionen i fokus för den internationella verksamheten 16 Projekt kring Moskvasamarbetet inleddes 16 Den nordliga dimensionen 16 Landskapsprogrammet 16 Nylands landskapsprogram för åren blev klart 16 Konsekvensbedömningen och deltagandet nya inslag i uppgörandet av landskapsprogrammet 17 Genomförandeplanen 17 Genomförandeplanens ställning håller på att förstärkas 17 Bostadsprogrammet 17 Utvecklingsåtgärderna för boendet i preciserad form 17 Säkerheten 18 Säkerheten är en utmaning för framtiden 18 Främjandet av innovationer 18 Nu en innovationsstrategi för hela landskapet 18 Näringsutveckling 18 Den nyländska konkurrenskraften utvecklas mångsidigt 18 Stark kompetens med intressebevakning och samarbete 19 Turismstrategin blev klar 20 Arbetet för en ny kulturstrategi inleddes 20 Verksamhetsberättelse 2006 Nylands förbund : 3

6 Stadsprogram och regioncentraprogram 20 De regionala programmen godkändes 20 Kommun- och servicestrukturreformen 21 Bredeningen av kommun- och servicestrukturreformen avslutades 21 Informationstjänsten 21 Mångsidigare informationstjänst 21 Planläggningen på landskapsnivå 22 Miljöministeriet fastställde landskapsplanen för Nyland 22 Planerarsamarbete på landskapsnivå 22 Genomförandet, uppföljningen och förnyandet av region- och landskapsplaner 22 Arbetet för att utarbeta MAL-planer som förutsätts av PARAS-lagstiftningen 23 Etapplandskapsplanen 23 Etapplandskapsplanens utredningar blev klara 23 Konsekvensbedömningen och deltagandet en viktig del av planprocessen 25 Utkastet till etapplandskapsplan var framlagt 25 Utvecklingsbilderna 25 Utvecklingsbilden för västra Nyland blev klar 26 Arbetet kring en utvecklingsbild för Nyland inleddes 26 Programmeringen av arbetet för METKA (Metropolområdets hållbara regionstruktur) inleddes 26 Trafikstrategin 26 Klimatstrategin 27 Övrig landskapsutveckling 27 3,5 miljoner euro i landskapets utvecklingspengar jämte 0,5 miljoner euro som statens finansieringsandel för projektgenomförande 27 Projekten 28 Internationellt samarbete inom miljöbranschen 28 NYLANDS FÖRBUNDS ORGAN 29 Landskapsfullmäktige 29 Landskapsstyrelsen 29 Revisionsnämnden 29 Landskapets samarbetsgrupp i Nyland (MYR) 30 Regiondirektionen för västra Nyland 30 Övriga samarbetsorganisationer 31 EKONOMI 32 Budgetutfallet under verksamhetsperioden Resultaträkning från år Balans Finansieringskalkyl 41 Medlemskommunernas betalningsandelar år 2006 (inneh. komp.centerprogram) 42 Projekten under år 2006 och deras helhetsfinansiering 43 Kommunernas betalningsandelar för områdesarkitektverksamheten år Revisionsnämndens värderingsberättelse för år BILAGA 1: FÖRTROENDEVALDA 56 LANDSKAPSFULLMÄKTIGE 56 LANDSKAPSSTYRELSEN 59 REVISIONSNÄMNDEN 60 REGIONDIREKTIONEN FÖR VÄSTRA NYLAND / LÄNTISEN UUDENMAAN ALUETOIMIKUNTA 60 BILAGA 2 : SAMARBETSGRUPPER 61 BILAGA 3: NYLANDS FÖRBUNDS PUBLIKATIONER SOM UTGETTS UNDER ÅR : Verksamhetsberättelse 2006 Nylands förbund

7 Landskapsdirektörens översikt De finländska kommunerna åberopade ivrigt PARAS (kommun- och servicestrukturreformen) under år Statsrådet inledde då kommun- och servicestrukturreformen och inkallade dess projektchef från Nylands förbund. Projektet strävade främst efter sådana strukturella reformer, med vilka man kan säkra tillgången på basservice även i framtiden. För att målet skall bli verklighet, behövs det t.o.m. en omvälvande kommunreform. Det behövs kommunsammanslagningar och sålunda större enheter, dessutom måste man skapa nya samarbetsmodeller mellan dessa. Serviceproduktionen skall för sin del utvecklas i en mera effektiv anda och så att den kommunala ekonomins förutsättningar kan beaktas. Avsikten var att lagen ger ramarna för reformen, men då den blev klar först under år 2007, tog man på eget initiativ itu med arbetet enligt de behov som finns i kommuner och regioner. Det blev senare klart att lagen som gäller kommun- och servicestrukturen i själva verket är så allmän att den ger utrymme för olika tillämpningar. Då fjolåret led mot sitt slut, kunde man inte ännu skönja resultaten av reformprojektet. Kommunerna höll på att bereda planer om samarbetsområden, som ser till den grundläggande hälsovården och de därtill hörande uppgifterna inom socialvården och även yrkesutbildningen. Lagen ålägger även huvudstadsregionens kommuner att utarbeta en plan om hur markanvändningen, boendet och trafiken kan sammanfogas samt hur servicen kan utnyttjas på ett gränsöverskridande sätt i regionen. I praktiken uppgörs dessa MAL-planer för hela landskapet och med stöd av Nylands förbund var ett jubileumsår för Nylands förbund, eftersom en av dess föregångare, Helsingfors regionplansförbund, grundades för 60 år sedan. Året till ära publicerades en mycket väl emottagen historik som berättar att ett av huvudmotiven för att regionplansförbundet grundades var en uppenbarligen tidlös oro över hur markanvändningen, boendet och trafiken kan sammanfogas och att samhällsstrukturen splittras. Då låg det efterkrigstida bostadsbyggandet i fokus. Inom planläggningen på landskapsnivå nåddes en av mellanetapperna då miljöministeriet fastställde landskapsplanen och samtidigt förordnade att den skall följas trots oavslutade besvärsprocesser. Etapplandskapsplanen, som kompletterar landskapsplanen, fick sin konkreta utformning i och med att utkastet färdigställdes. Efter att ha varit framlagt och på remiss blir utkastet ett planförslag. I slutet av året godkände landskapsfullmäktige landskapsprogrammet för den följande fyraårsperioden. Vid sidan av den hade man berett en genomförandeplan, som berättar om behovet av finansiering för utvecklingsprojekten i landskapet. För första gången tillämpades förfarandet som innebär förhandlingar mellan landskap och ministerier. Systemet kräver ännu finslipning, men dess funktionsduglighet testades dock redan i praktiken. På grund av Finlands ordförandeskap var Europeiska unionens ärenden väl framme. När det gäller landskapen, fokuserades arbetet på de uppgifter som anslöt sig till föregående programperiod och på beredningen av nya program. 10-årsfestligheterna som gällde EU-byrån i Bryssel påminde oss om att Finland redan hör till de gamla medlemsländerna och att Nyland hör till de samarbetsparter som etablerat sin ställning bland EU-institutioner och övriga som är verksamma i Bryssel. Aimo Lempinen landskapsdirektör Verksamhetsberättelse 2006 Nylands förbund : 5

8 Nyland år 2006 Internationell miljö: utmaningar och möjligheter Med tanke på Nylands förbund internationella verksamhetsmiljö låg fokus 2006 speciellt på två teman: globalisering och klimatförändring. Globaliseringen ökar konkurrensen, men erbjuder även nya möjligheter till affärsverksamhet. Landskapet har till mål att profilera sig som ett internationellt känt kompetens- och affärscentrum. Inom förbundets verksamhet går svaret ut på att stärka högskolorna, kompetenscentren och utbildningen i allmänhet, samt genom att satsa på att utveckla regionens innovativa miljö. Genom sådan utveckling stärks konkurrenskraften hos de nyländska företagen och serviceproduktionen görs effektivare, varmed allmänna förutsättningar skapas för att näringslivet skall kunna integreras med den internationella ekonomin. Klimatförändringen stod även i fokus i det internationella samarbetet. Inom förbundets arbete syntes detta bl.a. som insatser i energi- och logistikprojekt. Projekten eftersträvar metoder för energiinbesparing och utvecklar energiformer som är mindre belastande. Oron över klimatförändringarna och energifrågorna är gemensam för Nylands alla grannområden både i öst och väst. Miljöfrågorna skapar möjligheter till samarbete inom hela Östersjöområdet var såtillvida ett mellanår för Europeiska unionen att fondperioden ändrades. Förbundet satsade på att utveckla finansieringsinstrument för den nya fondperioden Behoven som ansluter sig till den internationella ekonomin och klimatförändringen var betydelsefulla utgångspunkter när mål uppsattes för de nya finansieringsinstrumentens del. Bättre sysselsättningsläge 2006 var det tredje året i rad som Nyland kan visa upp en konjunkturuppgång. Enligt förhandsprognoserna ökade helhetsproduktionen med inemot 6 procent. Som en följd av den goda ekonomiska utvecklingen visade det nyländska sysselsättningsläget klart bättre siffror. Antalet arbetslösa minskade med drygt 5000 personer år 2006, för att vid årsskiftet vara ca Sysselsättningsgraden var då 6,8 procent. Det bättre sysselsättningsläget i Nyland syntes även som en märkbar ökning av antalet lediganslagna arbetsuppgifter. Under årets lopp steg deras antal med ca 3 000, för att i slutet av året uppgå till drygt Mest lediga arbetsuppgifter fanns det inom hälso- och socialvården och andra mest inom servicebranschen. Även inom industrin och handeln var de lediga arbetsplatserna avsevärt många till antalet. Bättre kommunal ekonomi Den ekonomiska situationen i Fastlandsfinland och Nyland blev bättre under år Kommunerna kunde visa upp bättre årsbidrag, då kommunernas skatteintäkter växte i och med att den allmänna ekonomiska situationen förbättrades och då kommunerna lyckades stävja utgiftsökningen. I Fastlandsfinland var årsbidraget i de nyländska kommunerna ( /invånare) det bästa och när det gäller årsbidraget räknat som procent av avskrivningarna kom Nyland på andra plats. De nyländska kommunernas årsbidrag angivet som procent av avskrivningarna var 146, som är den klart högsta siffran på fem år. Antalet kommuner med negativt årsbidrag minskade från fyra till tre under året. Invånarantalet gick snabbt upp Enligt förhandsuppgifter från Statistikcentralen uppgick antalet nylänningar till i slutet av år Nylänningarna blev inemot flera, vilket är den största ökningen på 2000-talet. Invånarantalet steg i 20 nyländska kommuner och minskade i fyra: Hangö, Karislojo, Nummi-Pusula och Grankulla. Bland de 6 : Verksamhetsberättelse 2006 Nylands förbund

9 kommuner som har den relativt sett snabbaste tillväxten, kunde Sjundeå och Sammatti uppvisa en ökning på drygt 3 procent. Kvantitativt sett ökade helsingforsarna mest, med invånare. Under de tre föregående åren har Esbo fått mest nya invånare i Nyland. Nu är Esbo två i statistiken med invånare och Vanda ligger trea på listan med invånare. Bostadsproduktionen ännu för liten Enligt förhandsprognosen färdigställdes ca bostäder under år Målet för Nylands förbund har varit att höja nivån på bostadsproduktionen långsiktigt till nya bostäder årligen. Det här målet har inte nåtts en enda gång på 2000-talet. Betydelsen av bostadsproduktionen, som inte motsvarar behovet, betonas nu då invånarantalet ökat i en snabbare takt sedan årtusendets början. Befolkningen åldras och blir mera internationell Befolkningen blir allt äldre och immigranternas andel av hela befolkningen ökar. I detta nu är deras andel i Nyland drygt hälften av de i Nyland bosatta personer som har utländsk bakgrund. Efterfrågan på service ökar. Utgifterna inom den grundläggande servicen är aningen högre per invånare än vad som gäller i medeltal för det övriga landet. Utgifterna inom specialsjukvården och socialvården är klart högre än i övriga delar av landet. I den färsk internationell undersökning delar Helsingfors andra platsen på listan över de tryggaste städerna. Undersökningen omfattade drygt 200 städer. Den tryggaste staden är Luxemburg. Andra platsen delar Helsingfors med tre schweiziska städer: Bern, Geneve och Zürich. Kommun- och servicestrukturreformen framskred Ett flertal omfattande projekt som ansluter sig till kommun- och servicestrukturreformen var aktuella i kommunerna år Inom Raseborgsområdet gjorde utredningsman Harry Bondas en förundersökning om förutsättningarna för en storkommun Raseborg, som skulle bestå av kommunerna Ekenäs, Hangö, Ingå, Karis och Pojo. Sonderingar om kommunsammanslutningen görs på egen hand fortfarande i Ekenäs, Karis och Pojo. Utredningsman Pekka Myllyniemi sammanställde ett förslag om att slå samman Sammatti och Lojo. Kervo, Tusby och Träskända utarbetade en preliminär utredning om en eventuell sammanslagning av kommunerna. Utredningarna för samverkan inom social- och hälsovårdsområdena fortsätter. För att sätta fart på bostadsproduktionen presenterade Helsingfors stad ett förslag om att delar av Sibbo och Vanda ansluts till Helsingfors. Dessutom finns det flera aktuella samarbetsprojekt i kommunerna som gäller ordnandet av service och utbyggandet av områdena. Lagarna om kommun- och servicestrukturreformen (den såkallade ramlagen) blev dock inte planenligt klara år I kommunerna inleddes dock redan på basis av utkastet beredningen av de i lagen stipulerade utredningarna och planerna. Ramlagen anvisar inga nya uppgifter för landskapsförbunden utan verkställandet av den har getts till kommunerna. Nylands förbund har dock bistått och bistår även i framtiden kommuner bl.a. genom att för vidare och producera information för utredningar och planer. Hotet av klimatförändring Nästan överallt i världen ses klimatförändringen idag som ett allvarligt globalt och lokalt problem. Att fenomenet nu blivit ett problem för hela folket från att ha varit vetenskapssamfundets huvudbry har dock varit en flerdimensionell process, som påverkats av många olika faktorer. Verksamhetsberättelse 2006 Nylands förbund : 7

10 Redan i ca 20 års tid har den internationella vetenskapssamfundet diskuterat hur människan förstärkt den naturliga drivhuseffekten i atmosfären och sålunda påskyndat klimatförändringen. Fenomenets komplexitet och osäkerheten att framlägga bevis för detta har dock gjort det svårare för ärendet att bli allmänt känt. Rapporterna och scenariona från den internationella klimatpanelen IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) har i alla fall hela tiden förstärkt medvetenheten om att klimatförändringen påskyndats. Dessutom har betydelsen av och antalet medlemmar i anslutning till FN:s klimatavtal (UNFCCC) mellan de olika länderna ökat i jämn takt sedan starten Ratifieringen av Kyoto-avtalet 2005, som slutits på basis av klimatavtalet kan också beaktas som en klimatmässig milstolpe internationellt sett. Enligt Kyoto-avtalet är de medverkande länderna för första gången tvungna att föra igenom konkreta projekt för att minska på drivhusgasutsläppen. Avtalet jämte sina åligganden och möjligheter har också klart ökat medvetenheten hos medlemsländerna och speciellt inom EU har man varit mycket aktiva i klimatfrågor. Man kan även väl säga att Kyoto-avtalet slutligen även har väckt klimatmedvetenheten i medlemsländerna och speciellt inom EU har man varit mycket aktiv i klimatfrågor. Man kan även väl säga att avtalet i sig äntligen har väckt de politiska intressenterna att se omfattningen och hotbilderna av klimatproblemet. Samtidigt som medvetenhet om orsakerna och följderna av klimatförändringen har ökat, har även de extrema väderfenomena blivit vanligare och observationerna om dem har preciserats. Exempelvis har den genomsnittliga temperaturen för jordklotet höjts i sakta mak och i samma takt som halterna av CO2-ekv i atmosfären. Under de senaste tio åren har bl.a. mätt så många varma år att sådana enligt undersökningarna inte förekommit på tusentals år. Dessutom har stormar som föranletts av hårda vindar, översvämningar och långa perioder av torka lett till ansenliga förluster av människoliv och materiella skador runtom i världen, liksom även i Europa. Enligt statisk som getts ut av det internationellt uppskattade försäkringsbolaget Munich Re har de försäkringsavgifter som man utbetalat för naturkatastrofer jämnt stigit under de senaste årtiondena. I Finland har de internationella åliggandena, avtalen och projekten fungerat som utgångspunkter för klimatarbetet. Dessutom har många varma vintrar, hårda stormar, skyfall, torra somrar och våldsamma översvämningar ökat känslan av att klimatförändringen är verklig och att den framskrider hela tiden. Finländarna anser nu att klimatförändringen är det allvarligaste miljöproblemet i detta nu. Det finska vetenskapssamfundet har även varit mycket aktivt när det gäller klimatfrågorna och i Finland har man koncentrerat sig vid sidan av att behärska klimatförändringen på att undersöka hur man lokalt kunde anpassa sig till konsekvenserna. Det finns många finländska aktörer i frågor som gäller klimatförändringen och speciellt medierna har tagit detta som sitt ärende. 8 : Verksamhetsberättelse 2006 Nylands förbund

11 Nylands förbunds strategi Vision, verksamhetsidé och värden Nylands förbund är en stark aktör i Nyland, i Finland och inom Östersjöområdet. Nylands förbund utvecklar landskapet. Förbundets verksamhet skapar förutsättningar för invånarnas välmående, utveckling av näringar och en trivsam miljö. Förbundets vision stöder genomförandet av landskapets vision. I samband med utarbetandet av landskapsöversikten uppdaterades visionen för landskapet Nyland är ett internationellt konkurrenskraftigt metropolområde med välmående människor. Nylands förbunds värden är demokrati och öppenhet, invånarnärhet och hållbar utveckling. Modell för landskapsutveckling Riksomfattande mål för områdesanvändningen Internationellt samarbete Landskapsöversikt Landskapsplan Landskapsprogram Riksomfattande mål för regionutvecklingen Statliga förvaltningsmässiga planer och program EU-program Kommunal planläggning och myndighetsbeslut GENOMFÖRANDE Landskapsprogrammets genomförandeplan Verksamhetsberättelse 2006 Nylands förbund : 9

12 Strategiska val Strategiska val är de fokuseringar under verksamhetsplaneperioden som förbundet vill påverka med sina åtgärder som genomför landskapsöversikten. Nya strategiska val är utarbetandet av en metropolstrategi, som man 2006 förutsåg med ett utredningsarbete som kartlägger metropolfrågorna samt välfärdsstrategin, som man fick ett beslut om i slutet av året. Boende Nyland görs till ett internationellt konkurrenskraftigt, jämlikt och attraktivt landskap, där den tilltagande arbetskraften och andra i behov av bostad erbjuds kvalitativa bostäder till skäligt pris och i närheten av arbetsplatserna och servicen. Detta påverkas framför allt med ett tillräckligt utbud av bostäder och tomter samt genom att se till bostadsbeståndet och boendemiljön. Dessutom svarar man på behoven av olika boendeformer, utnyttjar nätverket för kollektivtrafiken och utvecklar samarbetet mellan kommunerna och staten. Näringar och kompetens Nylands globala konkurrenskraft och attraktivitet ökas. Nya innovationer och deras kommersialisering ökas, företagsamheten och klusterverksamheten förstärks och det logistiska kunnandet utnyttjas. Nylands internationalitet utnyttjas och kompetensen i de ekonomiska regionerna förstärks. Utbildningsstrukturerna ändras till att bättre motsvara de förändrade behoven. Välfärd Tillräckliga och kvalitativa social- och hälsovårdstjänster ordnas för invånarna på området och livskvaliteten görs bättre. En preventiv verksamhet är det mest effektiva sättet att minska på sociala problem och att förebygga utslagning. Samarbete och ny teknologi skall leda till effektivare social- och hälsovårdstjänster. Folkhälsan och jämlikheten främjas med kultur-, idrottsoch fritidsservice. Landskapet utvecklas till att bli allt mångkulturellare och kreativare och så att även invandrarnas resurser utnyttjas. Säkerheten främjas genom att se till grundstrukturerna i samhället och att administrationen fungerar. I samhällsplaneringen produceras en funktionellt mångsidig stadsstruktur, där det sociala umgänget minskar otryggheten. Infrastruktur och miljö Samhällsstruktur Målet är en balanserad och enhetlig områdesoch samhällsstruktur. Den eftersträvas genom att komplettera och förtäta redan existerande tätorter. Förtätandet och nya utvidgade byggnadsområden görs genom att effektivt dra nytta av nuvarande infrastruktur, servicestrukturer, möjligheterna inom kollektivtrafiken och då speciellt inom den rälsgående trafiken. Viktiga utgångspunkter är även utnyttjandet av de egna styrkorna på områdena och värnandet om landskapet, natur- och kulturmiljön. För att förenhetliga hela Helsingfors metropolområdets struktur idkar Nylands förbund sådant planerings- och utvecklingssamarbete som är gränsöverskridande. Målet är att söka fram åtgärder inom markanvändningsplaneringen, med vilka man å andra sidan kan stöda konkurrenskraften och utvecklingsåtgärderna och å andra sidan kan förenhetliga samhällsstrukturen inom en omfattande och funktionell helhet. Infrastruktur och ekologi En god miljö och en välfungerande infrastruktur kan anses utgöra Nylands triumfkort i den internationella tävlingen. Man bör se till att den 10 : Verksamhetsberättelse 2006 Nylands förbund

13 tilltagande och allt mera urbaniserade befolkningen i Nyland har möjligheten till en miljö av god kvalitet. Väsentliga frågor för invånarnas del är ärenden som ansluter sig till hälsosam miljö, Inom markanvändningen är de speciellt bullerfrågorna för trafikens del, lösningarna inom avfallshanteringen, ett hållbart bruk av naturtillgångar såsom grundvatten och marksubstanser, utvecklandet av grönområdesnätverket och landskapsfrågorna i byggnadsverksamheten som får en konkretare utformning. En viktig utmaning är även att på ett positivt sätt påverka det funktionella och ekologiska tillståndet i Finska viken och hela Östersjön och att svara på de utmaningar som föranleds av klimatförändringen. Trafik Utgångspunkten för utvecklingsarbetet med trafiksystemet är att främja Nylands centrala ställning i hela landet samt att sålunda främja landskapets och hela landets konkurrenskraft. Genom att utveckla trafiksystemet främjar man även en funktionell samhällsstruktur, trivsamhet, trygghet och det ekologiska. Rusningarna på trafiklederna, de allt längre arbetsresorna samt en långsammare klimatförändring utgör speciella utmaningar för att utveckla det nyländska trafiksystemet. Genom att bygga upp en samhällsstruktur som stöder sig på kollektivtrafiken och genom att utveckla ett trafiksystem som baserar sig på intelligent och hållbar rörlighet kan man försäkra sig om såväl det nyländska näringslivet som invånarna har effektiva och trygga möjligheter att både röra sig och för att transportera. Klimat Kyoto-avtalet åligger att minska på de drivhusgasutsläpp som orsakar klimatförändring. Även i Nyland har man vidtagit regionala åtgärder som följer den av statsrådet godkända nationella klimatstrategin. Med den klimatstrategi som nu är under arbete, främjar man uppnåendet av de nationella utsläppsmålen. På grund av att klimatförändringen framskrider i rask takt är det nödvändigt att både minska på drivhusgasutsläppen och att söka anpassningsmetoder till de ändringar som orsakas av klimatförändringen. I markanvändningsplaneringen är målet att förenhetliga samhällsstrukturen. Detta innebär att de av samhällena förorsakade drivhusgasutsläppen minskar i framtiden. I Nyland främjar man en mångcentrerad regionstruktur som följer den hållbara utvecklingen, enligt vilken boendet, arbetsplatserna och servicen förorsakar möjligast lite trafik och utsläpp. Verksamhetsberättelse 2006 Nylands förbund : 11

14 Verksamheten år 2006 Samarbete och intressebevakning Intressebevakningen vid Nylands förbund går ut på samverkan med medlemskommunerna och samarbete med politiska distriktsorgansiationer, förbundets egna förtroendevalda, regionala förvaltningsmyndigheter, riksdagsledamöter från Helsingfors och Nyland, näringslivet och övriga intressegrupper. Samarbetet på landskaps- och regionnivå har främjats genom att delta i samarbetet mellan huvudstadsregionens kommuner och genom att organisera samarbetet mellan kranskommunerna och kommunerna i västra Nyland. Dessutom har man i landskapets samarbetsgrupp och i processen kring genomförandeplanerna för landskapsprogrammets del arbetat tillsammans med regionala myndigheter. När det gäller det politiska inflytandet och intressebevakningen har delegationen för riksdagsledamöterna från Helsingfors och Nyland haft en betydande roll. Delegationen samlades regelbundet och godkände de gemensamma budgetmotionerna och förde fram ett antal med tanke på regionutvecklingen viktiga ställningstaganden. Under en tvådagarsresa bekantade sig trafiksektionen vid riksdagens statsutskott med trafiken och investeringsbehoven i landskapet. Landskapsparlamentet Av förbundets evenemang är landskapsparlamentet det som samlar mest regionala aktörer. Drygt 200 påverkare deltog i parlamentet, som hölls i november. Av dessa var inemot 150 personer närvarande hela tiden. Kostnaderna och förbättringsförslagen för hur hälsovården skall ordnas låg i fokus. Parlamentet fick ta del av det utkast med nyländska mål som utarbetats med tanke på följande regeringsprogram. Riksdagens vice talman framförde statsmaktens hälsning och ett inledningsanförande om den nyländska innovationsverksamheten stod även på programmet. Storområdessamarbetet (Alliansen för landskapen i Södra Finland - ELLI) Landskapsförbunden för Södra Karelen, Egentliga Tavastland, Östra Nyland, Kymmenedalen, Päijänne-Tavastland, Nyland och Egentliga Finland bildar en allians med målet att bibehålla södra Finlands framgångar inom Östersjöregionen. Under kommunalvalsperioden fokuserar man enligt verksamhetsstrategin på verksamhet i anslutning till åldrande befolkning och utvecklandet av välfärdsservicen balanserad regionstruktur och välfungerande förbindelser samt den framtida strukturfondsperioden inom EU. InnoELLI Senior-programmet för södra Finland finansierar delvis åtgärder för utvecklandet av välfärdsservice för de äldre med sammanlagt 4,2 miljoner euro under åren Med hjälp av programmet utvecklas i samarbete med aktörer inom den offentliga, privata och tredje sektorn nya, innovativa verksamhetsmodeller för att kunna producera kvalitativt och kostnadsmässigt sett möjligast effektiva välfärdstjänster för de äldre i samhället. Till programmet valdes sju projekt under året, som delats in i tre verksamhetslinjer. Verksamhetslinjerna är Nya verksamhetslinjer, Nätverken och informationen samt Europeiska nätverk. I varje projekt finns det minst tre delprojekt alla från olika landskap. För att försäkra sig om en balanserad regionstruktur och välfungerande förbindelser, godkände alliansen rapporten Spetsprojekt inom stamnätet för trafiken inom södra Finland. I den ingår projekten och tidtabellerna för spetsprojekten fram till år Arbetet i koordineringsgruppen för trafiken i södra Finland byggde upp samarbete bl.a. med kommunikationsministeriet. Dessutom deltog alliansen i Banförvaltningscentralens arbete med planen Järnvägstrafiken 2030 samt i vägverkets projekt Astar och sjöfartsverkets programarbete MESI om havs- och insjöfarleder. Beredningen av rapporten för stigar som 12 : Verksamhetsberättelse 2006 Nylands förbund

15 genomför visionen om boendet och byggandet i södra Finland inleddes i början av år Alliansen främjade genomförandet av Mål 2-programmet för södra Finland och avslutade nätverksprojektet Finska vikens tillväxttriangel som finansierats med Interreg III A-medel. Europeiska regionutvecklingsfondens (ERUF) förslag till åtgärdsprogram med målet regional konkurrenskraft och sysselsättning inlämnades till inrikesministeriet i december Alliansen för landskapen i södra Finland under ledning av Päijänne-Tavastlands förbund ansvarade för programberedningen. Åtgärdsprogrammet omfattar åren innehades alliansens ordförandeskap av Egentliga Finlands förbund och Päijänne-Tavastlands förbund agerade som vice ordförande. Seminariet som hölls i Nådendal och vid landskapsstyrelsernas gemensamma möte godkändes programmet som gäller alliansens internationella verksamhet. Delegationen för riksdagsledamöterna från Helsingfors och Nyland (KENK) Riksdagsledamöterna från Helsingfors valdistrikt (21 st) och från Nylands valdistrikt (33) ingick i delegationen för riksdagsledamöterna från Helsingfors och Nyland. Ordförande var Matti Saarinen (SDP, Nyland), I vice ordförande var Sirpa Asko-Seljavaara (saml., Helsingfors) och II vice ordförande Irina Krohn (Gröna, Helsingfors). Från början av augusti var Anni Sinnemäki (Gröna, Helsingfors) II vice ordförande. Nylands förbund sköter om delegationens sekreterarskap, som sammanträdde nio gånger under året. Den ordnade även seminarier och andra möten. Bl.a följande ämnen behandlades vid mötena: Genbanan, Östra Nylands förbunds projektförteckning till statens budget 2007, kommun- och servicestrukturreformen, en presentation av det regionala OAJ-nätverket (lärarnas fackförbund), trafiköversikten om banförvaltningscentralen och kommunikationsministeriet, en översikt över utbildningspolitiken, den kommande programperioden för kompetenscentren , SADöverblick, trafiksystemplanen för huvudstadsregionen, projektet med avfallstation, aktuella ärenden vid FPA:s regioncentra i södra Finland, Västmetron, utkastet till landskapsplan 1 för Nyland samt förslaget om ändrade kommungränser mellan Sibbo, Vanda och Helsingfors. Delegationens ledning, tillsammans med ledningen för landskapsförbunden, träffade budjetchefen och överlämnade ett gemensamt ställningstagande till honom om behoven att utveckla landskapet. Under sommarutfärden bekantade man sig med Helsingfors. Målen var Nordsjö hamn och fakulteterna vid Helsingfors universitet. Under delegationen verkade fyra kommittéer med 3-5 medlemmar. De behandlade sysselsättningen, kompetensen, boendet och trafiken samt välmåendet. Kommittéerna ordnade öppna tillställningar för alla medlemmar av KENK, där man kunde höra sakkunniga. Kommittéerna bearbetade förslagen till ställningstaganden och budgetmotioner. Man beslutade om att lämna in en gemensam budgetmotion för 15 delegationer samt vem som först undertecknar den. Samarbetet inom huvudstadsregionen och Helsingforsregionen Delegationen för huvudstadsregionen samlades sju gånger under Två av mötena ägde rum med en omfattande sammansättning och som samarbetsmöten för huvudstadsregionen. I samband med dem ordnades seminarier om de gemensamma strategiska tyngdpunkterna för huvudstadsregionen, om innovationsuniversitetet, nätverken samt om innovationsförmågan och metropolpolitiken som regionala konkurrensfaktorer samt om tryggheten i vardagen. Verksamhetsberättelse 2006 Nylands förbund : 13

16 De viktigaste ärendehelheterna för delegationens del ansluter sig till att utarbeta ett förslag av huvudstadsregionen till kommun- och servicestrukturreformen. Portföljen med delegationens strategiska projekt innehöll sammanlagt 36 projekt. Beredningen av dem fortsatte inom verksamhetsåret. I oktober hade redan den största delen av projekten avslutats och de inledda projekten övergick i gemensamma projekt som lyder under ett samarbetsavtal undertecknat av huvudstadsregionens kommuner. Som ett resultat av samarbetet har bl.a. förslaget om ett gemensamt livsmedels- och miljölaboratorium sett dagens ljus och en gemensam regionportal har öppnats. Det första resultatet av samarbetsprojekten är det i december färdigställda förslaget om samordnandet av funktionerna vid yrkeshögskolorna Evtek och Stadia och att denna verksamhet kunde inledas i augusti Samarbetsavtalet för 14 kommuner i Helsingforsregionen trädde i kraft I samarbetet deltog huvudstadsregionens städer, KUUMAkommunerna samt kommungruppen Fyrlingarna. Samarbetsmålet var speciellt markanvändningen, bofrågorna, trafiken samt regionala tjänster. Kommunerna ordnade en idétävling Greater Helsinki 2050, som strävar efter att kartlägga nya idéer som visioner för markanvändningen inom regionen. Tävlingsresultaten ges i december Samarbete med kranskommuner Nylands förbunds randkommitté är ett samarbetsforum för kommunerna och Nylands förbund som har bildats av kommundirektörerna. Randkommittén höll sju möten under år 2006 och som dess ordförande verkade Hannu Joensivu från Tusby. Exempelvis behandlades beredningen av kommunoch servicestrukturreformen och av ramlagen i egenskap av gemensamma intressebevakningsfrågor. Vid sidan av dessa behandlades under årets lopp bl.a. kommunernas ekonomi och beskattningsfrågor, samordningen av markanvändningen, boendet och trafiken, stadspolitiken, säkerhetspolitiken, boendet, landskapsplanen, etapplandskapsplanen samt landskapsprogrammet. En viktig del av randkommitténs arbete under de senaste åren har varit besök av sakkunniga på toppnivå och puffar med allmän information. Randkommitténs ledning har på detta sätt fått information om beredningen av de för kommunerna viktiga reformerna som sker inom sektorförvaltningen. Även presentationerna av förbundets sakkunniga som gällde aktuella arbeten och hur de kan påverkas utgjorde en viktig del av randkommitténs verksamhet. I augusti deltog randkommittén i samarbetsseminariet för Harju län och de nyländska kranskommittéerna, som hölls i Tallinn. Ärenden var presentationen av Helsingfors-Tallinn Euregio, aktuella ärenden i Kuntarahoitus Oyj, samarbetet mellan näringslivet och kommunerna i Harjunmaa, det kommunala samarbetet i Nyland, presentationen av den papperslösa administrationen i Tallin samt framtidsutsikterna för staden och det regionala samarbetet. Delegationen för yrkeshögskoleärenden i Nyland Biträdande stadsdirektör Ilkka-Christian Björklund från Helsingfors är ordförande för delegationen för yrkeshögskoleärenden i Nyland. Under verksamhetsåret sammanträdde den två gånger. Vårens möte var ett seminarium, dit även ersättarna var inbjudna. Temat för seminariet var PARAS-projektets konsekvenser för yrkeshögskolestrukturen i Nyland. Höstens möte spann vidare på vårens tema och under mötet reflekterades i samråd med representanter för utbildningsministeriet hur de strukturella ändringarna inom yrkeshögskolenätverket återspeglar sig på vuxenutbildningen. Dessutom var utvecklingsmålen för yrkeshögskolorna och metropolområdet teman som kan beaktas för nästa regeringsprogram. 14 : Verksamhetsberättelse 2006 Nylands förbund

17 Sakkunniggruppen för utbildningsärenden Biträdande stadsdirektör Aulis Pitkälä från Vanda var ordförande för sakkunniggruppen för utbildningsärenden. Verksamheten fokuserade uppföljningen av aktuella ärenden och de intressebevakningsbehov som kommit fram. Sådana ärenden var PARAS-projektets konsekvenser på undervisningsväsendets strukturer och funktioner i kommunerna samt aktuella lagändringar som berör utbildningen. Viktiga ärenden inom intressebevakningen var ett tillräckligt antal studieplatser i den grundläggande yrkesutbildningen. Sakkunniggruppen hade möjlighet att diskutera med en föredragande tjänsteman från undervisningsministeriet som svarar för dem. Diskussioner fördes även med en tjänsteman som på samma ministerium svarar för de möjligheter som EU:s nya strukturfondsperiod ger för kompetensutvecklingen. De av Nylands viktiga utvecklingsbehov som borde ingå i följande regeringsprogram steg även fram. Sakkunniggruppen för social- och hälsovårdsärenden Sakkunniggruppen för social- och hälsovårdsärenden i Nyland, som utnämnts av landskapsdirektören 2005 för att stöda regionutvecklingsoch intressebevakningsarbetet, sammanträdde tre gånger under året. Gruppen diskuterade bl.a. aktuella ärenden som ansluter sig till social- och hälsovården på området och dessutom grubblade man på utarbetandet av Nylands välfärdsstrategi. Gruppen för informationstjänst Den 15 december 2006 utnämndes för utvecklandet av informationstjänsten på landskapsnivå en sakkunniggrupp. Gruppen har till uppgift att bereda förslag och motioner för utvecklandet av informationstjänsten som medlemsorganisationerna och samarbetsparterna fattar beslut om, samt att verka som ett samarbetsforum för informationstjänsten. Gruppen sammanträdde fyra gånger. Internationell verksamhet Förberedelser för byte av EU:s programperiod Det gångna året var exceptionellt av två orsaker. Å ena sidan förberedde man sig för att programperioden avslutas och alla åtgärder som föranleds därav, å andra sidan förberedde man sig för den nya programperioden och det programarbete som den för med sig. Inom Interreg III A-programmet för södra Finland och Estland verkställdes 2006 en såkallad inriktad ansökan. Allt som allt 18 ansökningar inlämnades och 14 av dem gällde Nyland. Av de tre projektansökningar som Nylands förbund hade berett, fick en ett positivt finansieringsbeslut. Inom ramen för Interreg III A Skärgården biföll programmets förvaltningskommitté Interreg-finansiering för 13 projekt inom året. Av dessa projekt gäller 9 den nyländska skärgården. Nylands förbund koordinerade programarbetet kring Mål 2 för Södra Finland inom landskapet och genomförandet av detta har enligt landskapets samarbetsgrupp delegerats till Mål 2-arbetsgruppen biföll arbetsgruppen sex nya finansieringsprojekt. I slutet av året hade man 95,98 % av programmets EU-finansieringsramar till Nyland (Sammatti, Nummi-Pusula och Karislojo) och 96,89 % inom Mål 2-området. Nylands förbund deltog i beredningen av strukturfondsprogrammen för EU:s nya programperiod Åtgärdsprogrammet för södra Finlands ERUF med målet som gäller regional konkurrenskraft och sysselsättning bereddes i en arbetsgrupp som leddes av Alliansen för landskapen i södra Finland och Päijänne-Tavastlands förbund. Fastlandsfinlands ESF-program bereddes på motsvarande sätt i en arbetsgrupp Verksamhetsberättelse 2006 Nylands förbund : 15

18 ledd av TE-centralen i Tavastland. Bägge utkasten till åtgärdsprogram behandlades av landskapets samarbetsgrupp (I Nyland) och godkändes av landskapsstyrelsen i augusti-september Östersjöregionen i fokus för den internationella verksamheten Östersjöregionen låg i fokus för den internationella verksamheten vid Nylands förbund. Förbundet deltog i beredningen av finansieringsinstrumenten för EU:s nya programperiod. Under den nya programperioden ökar möjligheterna för projektsamarbete inom Östersjöregionen, eftersom området fått ett alldeles nytt Interreg III A-program för mellersta Östersjön. Det nya programmet kommer att innehålla den förra periodens program Interreg III A Södra Finland-Estland och Interreg III A Skärgården. Som ett nytt element kommer programmet att innehålla ett såkallat tematiskt program som omfattar hela programområdet. Med hjälp av det kan man bl.a. förbättra möjligheterna att förbättra samarbetet inom Östersjöregionens huvudstadsregioner. Genomförandet av landskapets utvecklingsprojekt Nyland kring Östersjön som inleddes i slutet av år 2005, fortsatte under året. Projektet avslutas i mars 2007 och dess eftersträvade mål är Nylands Östersjöprogram, som strukturerar fokus och mål för det samarbete som sker inom Östersjöregionen. År 2006 utarbetade man även en utredning om utvecklingsutsikterna för turismen kring Östersjön. Projekt kring Moskvasamarbetet inleddes Samarbetet mellan Nylands förbund och Moskvaområdet behandlas i den del som behandlar näringsutvecklingen. Den nordliga dimensionen Fokus i verksamheten som ansluter sig till den nordliga dimensionen låg i Finlands EU-ordförandeskap. Värt att notera är att ramdokumentet för den nordliga dimensionen godkändes. Landskapsprogrammet Nylands landskapsprogram för åren blev klart Vid sitt möte den 13 december 2006 godkände landskapsfullmäktige landskapsprogrammet för åren jämte därtill hörande miljörapport. Programmet bereddes i samarbete med många aktörer inom Nylands område. Drygt hundra sakkunniga från olika delar av Nyland deltog inom sex temagrupper i beredningen. Information om programmet gavs i vid omsträckning och även allmänheten gavs möjlighet att påverka arbetets innehåll. Uppgörandet av ett landskapsprogram är en lagstadgad uppgift för landskapsförbunden. Nylands landskapsprogram genomför och preciserar de långsiktiga strategierna i landskapsöversikten som godkänts av landskapsfullmäktige den 17 december I landskapsprogrammet ingår målen för de närmaste åren och man har även valt de verksamhetslinjer och åtgärder som genomför dessa. Programmet innehåller även värderingar om de behov av finansiering, intressebevakning och samarbete som genomförandet kräver samt de konsekvenser som åtgärderna har. Det viktigaste målet för landskapsprogrammet är att skapa förutsättningar för ökat välbefinnande bland nylänningar och metropollandskapets bättre konkurrenskraft både nationellt och internationellt. Programmet fokuserar på 1. näringsutveckling, 2. boendeutveckling, 3. kompetensutveckling, 4. välfärdsutveckling, 5. regionstrukturens och trafikens utveckling samt 6. miljö- och infrastrukturens utveckling. De strategiskt viktiga utvecklingsbehoven inom de olika regionerna i Nyland, såsom specialfrågorna för huvudstads- och metropolregionen syns i programåtgärderna. Riktlinjerna i landskapsprogrammet stöder det kommunala samarbetet i Nyland och främjar genomförandet av samarbetsområdenas strategier. 16 : Verksamhetsberättelse 2006 Nylands förbund

19 Helsingfors metropolområde är den viktigaste stadsregionen i Finland. För att dess internationella konkurrenskraft skall bli bättre, förutsätts det allt större insatser av staten för en utbildning och forskning som motsvarar behoven inom näringslivet samt för en finansiering av infrastrukturen. Dessutom behövs effektivare samarbete mellan stat och kommuner i planeringen av områdesstrukturen. Problemen med metropolområdets regionstruktur utreds inom Nylands förbund som en del av arbetet för regionutvecklingen och landskapslanen. Säkrandet av en produktion som ger bostäder till ett skäligt pris är ett problem, på vilket man som bäst söker lösningar. Inom Helsingforsregionen pågår som bäst beredningen av strategin för markanvändning, boende och trafik (MAL). I beredningen medverkar kommunerna som deltar i det regionala samarbetet. MAL-samordningen i en vidare nyländsk skala är en fråga som ställs under programperioden. Som en del av beredningen av landskapsprogrammet inleddes vid Nylands förbund ett separat utredningsarbete som studerar grunderna till metropolpolitiken och -strategin. För att säkra en gynnsam tillväxtutveckling presenterar Nylands landskapsprogram vikten av en målmedveten metropolpolitik och behovet av metropolstrategi. Metropolområdets utveckling steg även fram som en av de nyländska mål som fördes fram i det kommande regeringsprogrammet. Konsekvensbedömningen och deltagandet nya inslag i uppgörandet av landskapsprogrammet De lagenliga bedömningarna (såkallade SMBlag) om de betydande miljö- och andra konsekvenser som ett eventuellt genomförande av landskapsprogrammet kan föra med sig samt uppgifter om deltagande i utarbetningsprocessen ingår i landskapsprogrammets miljörapport. Förutom de ekologiska konsekvenserna i Nyland bedömdes även de sociala, kulturella och ekonomiska konsekvenserna av landskapsprogrammet. Nylands förbund följer årligen upp hur landskapsprogrammet genomförts och åtgärdernas konsekvenser och rapporter om dem ges årligen i samband med genomförandeplanerna. Genomförandeplanen Genomförandeplanens ställning håller på att förstärkas Landskapsprogrammets genomförandeplan är landskapets förslag om viktigaste anslag och utvecklingsåtgärder som behövs för regionutvecklingen. Genomförandeplanen har beretts samtidigt med det nya landskapsprogrammet och den har uppgjorts i nära samarbete med kommuner, regioncentra- och stadsprogramområden samt regionala förvaltningsmyndigheter. Med den ändring av regionutvecklingslagen som trädde i kraft i början av år 2007 fastställdes landskapsförbundens ställning när det gäller riktandet av finansieringen som påverkar regionutvecklingen. Detta och bytet av programperiod har fört med sig en speciell utmaning för beredningen av genomförandeplanen. Landskapets samarbetsgrupp behandlade genomförandeplanen vid sitt möte den 19 oktober 2006 och den godkändes av Nylands landskapsstyrelse den 30 oktober Bostadsprogrammet Utvecklingsåtgärderna för boendet i preciserad form I samarbete med intressegrupperna samlade man i landskapsöversikten ihop de åtgärdshelheter och spetsprojekt som fram till år 2010 genomför de i landskapsprogrammet fastställda målet för boendestrategin. I landskapsprogrammets genomförandeplan antecknades de åtgärder och spetsprojekt som verkställs och inleds under de närmaste åren. Åtgärderna gäller Verksamhetsberättelse 2006 Nylands förbund : 17

20 speciellt en ökning av en mångsidig bostadsproduktion till skäligt pris och så att den förenhetligar samhällsstrukturen, underhållet och utvecklandet av redan befintligt bostadsbestånd och existerande levnadsmiljö. När det gäller utvecklandet av bostadsproduktionen och finansieringsformerna ingår dessutom beaktandet av olika invånargrupper. Bostadsprogrammet är under arbete och detta arbete fortsätter Säkerheten Säkerheten är en utmaning för framtiden Delegationen för säkerhetsärenden i Nyland sammanträdde tre gånger och behandlade aktuella teman i anslutning till säkerheten. Delegationen har till uppgift att styra uppgörandet av Nylands säkerhetsplan, att fungera som kontaktorgan till länets beredskapskommitté när det gäller anpassningen till exceptionella förhållanden i Nyland, se till intressebevakningen när det gäller ärenden i anslutning till säkerheten, samordna sakkunnignätverket för säkerhetsbranschen i Nyland och se till det nyländska samarbetet i säkerhetsfrågor. Utarbetandet av säkerhetsplanen är på gång och arbetet blir klart Främjandet av innovationer Nu en innovationsstrategi för hela landskapet Yrkeshögskolan Laurea uppgjorde på initiativ och finansiering av Nylands förbund en strategi för den del av Nyland som ligger utanför huvudstadsregionen en strategi Palat paikoilleen (Alla bitar på rätt plats), som kompletterar den 2005 färdigställda innovationsstrategin för huvudstaden. En ny strategi, som omfattar 36 åtgärdsförslag betonar bl.a. bruket av elektronisk information när det gäller verkställandet av nya serviceprocesser. Servicesektorns reformprocess erbjuder rikligt med innovationsmöjligheter. Strategin betonar även betydelsen av innovativ uppfostran och stöder villigheten att redan i skolan pröva på nya okonventionella sätt att närma sig temat och att behandla det på. Stödet till innovationer påskyndar samhällets anpassning till globalisering och utmaningarna i den internationella tävlingen och de nya möjligheterna till affärsverksamhet. I samarbetet mellan Nyland och grannområdena kring Östersjön är utvecklandet av en internationellt erkänd och konkurrenskraftig innovationsmiljö ett väsentligt mål. Näringsutveckling Den nyländska konkurrenskraften utvecklas mångsidigt Främjandet av näringsutvecklingen har 2006 fokuserat på att främja internationaliseringen, beredningen av den nya programperioden för kompetenscenterverksamheten, främjandet av den innovativa verksamheten samt logistiken. Förbundet satsar på att förbättra konkurrenskraften genom att stärka landskapets innovativa och kompetensbetingade miljöer samt verksamhetsbetingelserna för företagsamheten. I fråga om främjandet av internationaliseringen låg fokus under året som gått på att främja samarbetsavtalet mellan Nylands förbund och Moskvaområdet. Arbetet koncentrerade sig på innovativ politik och företagssamarbete. Teman i den konkreta projektverksamheten var miljösektorns kompetens och logistik. Sex nyckelkluster för kompetenscenterprogrammet verkar i Nyland. Den gamla programperioden för kompetenscentrens del avslutades och ett nytt klusterprogram för åren bereddes. Nyland valdes till nio kluster i det nya programmet: boendet, välfärden, nano- och mikrosystemen samt framtidens material, Healthbio, livs- och näringsmedel, datateknik här och där, digitala innehåll, turism- och upplevelseproduktion samt miljöteknologi. Dessutom fortsätter kompetenscentret för lyft- och flyttbranschen i Hyvinge sin verksamhet. Under året utreddes 18 : Verksamhetsberättelse 2006 Nylands förbund

21 även möjligheten till regionala kompetenskoncentrationer, av vilka metallkompetenskoncentrationen startade sin verksamhet i Högfors och i Lojotrakten. Genomförandet av huvudstadsregionens innovationsstrategi och näringsstrategin finansierades med medel ur stadsprogrammet och landskapets utvecklingspengar. Den logistiska konkurrenskraften kvarstod som det centrala temat för utvecklandet av företagsmiljön i regionen. Verksamheten vid logistikgruppen som leddes av förbundet fortsatte och med dess medverkan inleddes utredningen om Hangöhamnens konkurrenskraft, det såkallade Hanlog-projektet. Årligen ordnar Nylands förbund valet av ett nyländskt produktions- och serviceföretag utgick Myllyn Paras från Hyving och Espotel från Esbo med segern. Tivoli Sariola från Kervo fick ett hedersomnämnande. Nylands förbund är delägare i Culminatum Ltd som producerar kompetenscentertjänster. I Helsinki Region Marketing Oy, där förbundet även är delägare, bereddes överföringen av marknadsföringen till ett nytt företag. Pääkaupunkiseuden Markkinointi Oy, som förbundet blev delägare av, registrerades sommaren Företaget har till uppgift att marknadsföra Helsingforsregionen som ett investerings- och placeringsobjekt för internationella företag. Förbundet är även medlem av den riksomfattande nätverksföreningen för företag inom miljöbranschen, Green Net Finland ry, GNF. Dessutom stöds Euroneuvontakeskus, som från Helsingforsregionens handelskammare för de små och medelstora företagen producerar rådgivningsservice kring internationaliseringsfrågor. Under året var Nylands förbund i egenskap av sakkunnig med i de olika funktionerna vid Nylands TE-central; i delegationen, internationaliserings- och projektgruppen samt i projektet Starta eget. Förbundet deltar även i arbetet för att främja näringsverksamheten i huvudstadsregionen samt det utvecklingsarbete kring innovationer och kompetens som genomförs med Culminatum. Verksamheten i förbundets egna arbetsgrupper för näringsverksamheten koncentrerade sig främst på beredningen av landskapsprogrammet samt projektberedningen av genomförandeplanen. Främst 26 regionala projekt som hör till näringsoch kompetenssektorn fick sin finansiering ur landskapets utvecklingspengar. Finansieringen av kompetenscenterprojekten omfattade ca 1,3 miljoner euro av landskapets utvecklingspengar. Stark kompetens med intressebevakning och samarbete Åtgärderna som gäller kompetensutvecklingen fokuserar sig på intressebevakningen som omfattade ett tillräckligt antal studieplatser vid den grundläggande yrkesutbildningen samt nyfördelningen av yrkeshögskoleplatser mellan landskapen. En viktig kanal för intressebevakningen var delegationen för riksdagsledamöterna från Helsingfors och Nyland, som fick ta del av behovet av flera studieplatser. En del av intressebevakningen utgjordes av utlåtanden. Sådana var till undervisningsministeriet givet utlåtande om de nyländska problemen i anslutning till grundutbildningen och utbildningen på andra stadiet samt om behovet att utveckla undervisningen inom nyländsk gårdsekonomi. Ett utlåtande gavs till länsstyrelsen i södra Finlands län om projekten att bygga läroverk och bibliotek. Projekt som ansluter sig till genomförandeplanen fördes framåt genom att finansiera och föra samman genomförande parter. Inom huvudstadsregionen såsom även i mellersta och norra Nyland förstärktes kompetensstrukturerna via utvecklingsprojekt. Även i västra Nyland inleddes ett projekt som strävar efter kompetensförstärkning. Till den genomförandeplan som bereddes under verksamhetsåret samlades projekt, som genomför Verksamhetsberättelse 2006 Nylands förbund : 19