Verksamhetsberättelse 2005 Nylands förbund

Transkript

1 Nylands förbunds publikationer D Nylands förbund Verksamhetsberättelse 2005 Nylands förbund

2 Verksamhetsberättelse 2005 Nylands förbund Helsingfors 2006 Verksamhetsberättelse 2005 Nylands förbund : 1

3 Nylands förbunds publikationer D ISSN (endast nätversion) Grafisk design: BNL Euro RSCG Pärmbild: Gräsviken / Tuula Palaste-Eerola Layout: Arja-Leena Berg Översättning: Susan Neiro, Max Ekholm Helsingfors 2006 Uudenmaan liitto Nylands förbund Aleksanterinkatu 48 A Helsinki Alexandersgatan 48 A Helsingfors puh. tfn +358 (0) fax +358 (0) toimisto@uudenmaanliitto.fi 2 : Verksamhetsberättelse 2005 Nylands förbund

4 Innehållsförteckning Landskapsdirektörens översikt 5 Nyland år Betydelsen av det internationella samarbetet ökade 6 Den ekonomiska verksamheten blev livligare 6 Den kommunala ekonomin i fokus för uppmärksamheten 6 Befolkningen fortsätter att växa 7 Priserna på bostäder steg igen på nytt 7 Tryggheten är en konkurrensfaktor 7 Enhetligare struktur för informationssamhället 7 Nylands förbunds strategi 9 Vision, verksamhetsidé och värden 9 Strategiska val 10 Konkurrenskraften förbättras 10 Invånarnas välfärd 10 Näringar 11 Trivsam miljö 11 Verksamheten under år Landskapsutveckling 12 Landskapsöversikten för Nyland 2030 godkändes 12 Utvecklandet av landskapets dataservice 12 Konkurrenskraften främjades med internationell verksamhet 12 Beredningen av det nya landskapsprogrammet inleddes 13 Överenskommelse om genomförandet av landskapsprogrammet Kommun- och servicestrukturreformen PARAS väckte aktörerna 14 Arbetet med regioncentra och stadsprogram fortsatte och nya samarbetsstrukturer uppstod 15 Resultatrikt samarbete inom näringssektorn 15 Landskapets konkurrenskraft förbättrades genom att utveckla utbildningen och kompetensen 16 Samarbete inom fritid, kultur och turism 16 Drygt 3,5 miljoner euro av landskapets utvecklingspengar för att genomföra program 17 EU:s programperiod byts 17 Planläggningen på landskapsnivå 17 Landskapsplanen för Nyland gavs till miljöministeriet för att fastställas 17 Utarbetandet av etapplanen hade fokus på utredningar 18 Landskapsplanen för västra Nyland fick laga kraft 19 Genomförande, uppföljning och förnyelse av region- och landskapsplaner 19 Trafikplaneringen 20 Utvecklingsbilden för områdesanvändningen på landskapsnivå 20 Verksamhetsberättelse 2005 Nylands förbund : 3

5 Samarbetet och intressebevakningen på landskapsnivå 21 Landskapsparlamentet 21 Storområdessamarbete (ELLI - Alliansen för landskapen i södra Finland) 21 Delegationen från riksdagsledamöterna från Helsingfors och Nyland (KENK) 22 Samarbetet inom huvudstadsregionen och Helsingforsregionen 22 Samarbetet med kranskommunerna 23 Landskapets samarbetsgrupp i Nyland (MYR) 23 Arbetsgruppen för sysselsättningsfrågor 23 Delegationen för säkerhetsfrågor 24 Delegationen för yrkeshögskolefrågor i Nyland 24 Sakkunniggrupp för utbildningsfrågor 24 Sakkunniggruppen för frågor inom social- och hälsovård 24 Projekten 24 Resultat av Östersjösamarbetet 25 Internationellt samarbete inom miljöbranschen 25 Organen inom Nylands förbund 26 Landskapsfullmäktige 26 Landskapsstyrelsen 26 Revisionsnämnden 26 Regiondirektionen för västra Nyland 27 Övriga samarbetsorgan 27 Ekonomi 28 Budgetutfallet under verksamhetsperioden Resultaträkning från år Balans Finansieringskalkyl 37 Medlemskommunernas betalningsandelar år 2005 (inneh. kompetenscenterprogram) 38 Projekten under år 2005 och deras helhetsfinansiering 39 Kommunernas betalningsandelar för områdesarkitektverksamheten år Bokslutets underskrift och revisionspåteckning 41 Revisionsnämndens värderingsberättelse för år BILAGA 1: Förtroendevalda 49 BILAGA 2: Samarbetsgrupper 53 BILAGA 3: Nylands förbunds publikationer som utgetts under år : Verksamhetsberättelse 2005 Nylands förbund

6 Landskapsdirektörens översikt Landskapsöversikt, landskapsprogram, landskapsplan, etapplandskapsplan, genomförandeplan, trafiksystemplan, Interreg-program Det hemliga språket inom landskapsförbundet innehåller ord, som inte kanske genast öppnar sig, inte ens för den som är både insatt i utvecklingsarbete och kommunalförvaltning. Dehär begreppen döljer dock viktiga uppgifter, som säkrar en god framtid för landskapet. Under våren 2005 inledde de till sin sammansättning mycket förnyade landskapsfullmäktige och landskapsstyrelsen sitt arbete. Den första utmaningen för bägge organen var att sätta sig in i uppgiftsområdet och ta sig an rollen som beslutsfattare. Landskapsöversikten färdigställdes och godkändes av landskapsfullmäktige i slutet av året. Vi fick linjeringar för ett hurudant Nyland vi vill ha år Ordalaget för visionen blev att vårt landskap är ett internationellt konkurrenskraftigt metropolområde med välmående människor. En annan omfattande uppgift var att inleda utarbetandet av en etapplandskapsplan. Etapplandskapsplanen är en landskapsplan som enbart täcker en del av landskapets område eller bara vissa sektorer. Det aktuella arbetet omfattar anvisningar av områden till avfallshantering, tagning av marksubstanser och vissa andra aktiviteter. Inom den internationella verksamheten betonades Östersjöområdets betydelse i landskapets utveckling. Verksamheten inom samarbetsnätverken var aktiv och antalet gemensamma projekt med olika aktörer betydande. För att effektivera och koordinera verksamheten inleddes i slutet av året beredningen av landskapets Östersjöprogram. Inom det samarbetsavtal som slutits med Moskvaområet behandlades såväl främjandet av den innovativa verksamheten som företagens internationalisering. Helsingfors-Tallinn Euregio verkade under ledning av Nylands förbund, genomförde projekt och stärkte nätverken som finns inom Östersjösamarbetet. För medlemskommunernas del går det senaste året i historien som året för effektivare regionsamarbete. Regionaliseringen tog ett rejält skutt framåt. Arbetet inom huvudstadsregionens samarbetsdelegation inleddes med tiotals projekt, samarbetsområdet för 14 kommuner inom Helsingforsregionen fick sin utformning, samarbetet inom KUUMA-området, Hiiden-området och inom regionen Raseborg blev intensivare. Kommungruppen Fyrlingarna förde samman dem som blev utanför de ovan nämnda grupperingarna. Det av statsrådet inledda kommun- och servicestrukturprojektet PARAS söker lösningar på hur man kan trygga en välfungerande serviceproduktion med de resurser som står till buds. I slutet av året tog Nylands förbund och Huvudstadsregionens samarbetsdelegation ställning till vilka kommunala uppgifter som borde överföras till staten. Enbart få uppgifter blev kvar på listan. Ministerarbetsgruppens beslut är likalydande som Nylands förbunds ställningstagande. Aimo Lempinen landskapsdirektör Verksamhetsberättelse 2005 Nylands förbund : 5

7 Nyland år 2005 Betydelsen av det internationella samarbetet ökade Med tanke på nylänningarnas välfärd ökade de internationella ärendenas betydelse allt mera under år Medborgarna blev medvetna om det såkallade Kina-fenomenet som ett exempel på hur den internationella konkurrensen påverkar näringslivet. I den allt hårdare tävlingen bevarade Nyland dock sin ställning, tillsammans med Stockholm, som det mest innovativa området i Europa. På grund av den höga nivån på våra innovationer ökade det internationella intresset för Nyland klart under det senaste året. Intresset erbjuder nya påverkningsmöjligheter för näringslivet i landskapet, men det förutsätter även att man i regionutvecklingen satsar på internationellt samarbete och på att vidareutveckla den nyländska innovationsmiljön. Relationerna till grannländerna kommer alltid att utgöra grunden för de internationella ärendena i landskapet, men internationaliseringen inom näringslivet förutsätter funktionellt samarbete med nya och geografiskt sett avlägsnare regioner. Den ekonomiska verksamheten blev livligare Helhetsproduktionen inom landskapet visade en tillväxt på ca 3,5 procent under år Helhetsproduktionen har vuxit snabbare än i hela landet under de två på varandra följande åren 2004 och Det är dock för tidigt att bedöma ifall Nyland fått tillbaka sin ställning som regionen med den snabbaste ekonomiska tillväxten, eftersom den långa arbetskonflikten minskade den ekonomiska tillväxten i hela landet under år Nyland berördes dock just inte av den. Tillväxten inom helhetsproduktionen ökade i Nyland redan år Enligt normala ekonomiska lagbundenheter började arbetslösheten minska (med fördröjning) under år I slutet av år 2005 fanns det ca 3000 färre arbetslösa än året innan. Det fanns arbetslösa och arbetslöshetsgraden var 7,8 procent. Den lägsta arbetslöshetsgraden fanns i Grankulla (3,9 procent) och den högsta i Hyvinge, Karis och Pojo (9,4 procent). Att sysselsättningsläget i Nyland blev bättre syntes även i det klart högre antalet lediganslagna platser; höjningen under år 2005 gick från ca till ca I slutet av året fanns det lediganslagna arbetsplatser bl.a. inom försäljningen, inom härbärgeringsrörelsen och storköksarbetet samt inom serveringsarbetet, hälsooch sjukvården, husbyggnadsarbetet samt inom fastighets- och städarbetet. Den kommunala ekonomin i fokus för uppmärksamheten Den ekonomiska situationen i kommunerna var i stort sett densamma under år En svag försämring kunde ses i de finländska kommunerna på fastlandet. Däremot visade ekonomin för de nyländska kommunerna på en svag förbättring och det årliga bidraget efter avskrivningarna blev aningen större. Kommunerna med ett negativt årsbidrag minskade i antal; ifjol var de fem och nu är de två. Vårt landskap var en av de fyra, inom vilket årsbidraget räckte till för att täcka avskrivningarna. Mätt med årsbidrag var ekonomin i Östra Nyland, Södra Österbotten och Birkaland dock bättre än vad den var i de nyländska kommunerna. Statsrådet inledde i maj beredningen av kommun- och servicestrukturreformen PARAS. En allt äldre finländsk befolkning är en stor utmaning för produkionen av kommunala tjänster inom de kommande årtiondena. Målet med PARAS-projektet är att skapa en tillräckligt stark strukturell och ekonomisk grund för att i framtiden kunna producera och ordna med service som nu åligger kommunerna. Med reformen 6 : Verksamhetsberättelse 2005 Nylands förbund

8 eftersträvas även en god kvalitet på tjänsterna, samt att de är verkningsfulla, tillgängliga och effektiva och att man på ett effektivare sätt skall utnyttja teknologin. Med hjälp av PARAS-projektet som sträcker sig fram till år 2006 söker man rationaliseringsfördelar till de kommunala servicestrukturerna och till den kommunala ekonomin. Befolkningen fortsätter att växa Enligt de förhandsuppgifter som Statistikcentralen gett fanns det nylänningar i slutet av år Antalet invånare i Nyland steg med ca personer under år Tillväxten var drygt personer mera än under år Den största delen av befolkningstillväxten, d.v.s 6 800, eller ca 57 procent, baserar sig på naturlig befolkningstillväxt (nativiteten överstiger mortaliteten). Under år 2005 flyttade nästan flera personer till Nyland utomlands ifrån än härifrån till utlandet. Andelen av den här nettoflyttningen utomlands ifrån var nästan 30 procent av befolkningsökningen. Av övriga delar i Finland flyttade nästan nya invånare till Nyland, vilket innebär att den inhemska nettoflyttningens andel av befolkningstillväxten är 14 procent. Befolkningen ökade i 20 kommuner och minskade i fyra kommuner, d.v.s i Hangö, Grankulla, Karislojo och Pojo. Befolkningstillväxten var relativt sett den snabbaste i Sammatti (fem procent) och i Borgnäs (4,6 procent). Befolkningen ökade kvantitativt sett mest i Esbo, där tillväxten var drygt invånare. I Vanda var ökningen drygt personer och i Helsingfors ca personer. Priserna på bostäder steg igen på nytt Priserna på gamla bostäder i Nyland steg med drygt fem procent under år Bostadspriserna inom samma område steg relativt sett aningen mindre än i övriga delar av Finland. Efter att prisökningen vid förra årsskiftet saktade av, visade fenomenet ett nytt uppsving längs med året och under det sista kvartalet uppgick den redan till nio procent. Bostadshyrorna under år 2005 steg med ca två procent i Nyland. En delorsak till att bokostnaderna steg var ökad köpkraft och efterfrågan i en situation då utbudet förblir otillräckligt. Enligt beräkningarna färdigställdes år 2005 ca nya bostäder i Nyland, vilket är ca 500 bostäder färre än under föregående år. Bostadsproduktionen har minskat under de två föregående åren. I jämförelse med behovet betonas även den alltför låga bostadsproduktionen av att befolkningen ökade snabbt under år Den låga produktionsnivån minskar på utbudet av bostäder och höjer priserna och hyrorna för bostäder. De skuldfria priserna per kvadrameter i huvudstadsregionernas bostäder är ca 50 procent högre än i landet i genomsnitt. Tryggheten är en konkurrensfaktor I en färsk internationell studie om den tryggaste staden fick Helsingfors delad andra plats. Drygt 200 städer ingick i studien. Luxemburg toppade listan, medan de schweiziska städerna Bern, Geneve och Zürich delade samma plats som Helsingfors. Studien innehöll inte alla betydelsefulla städer i världen, men Helsingfors var i alla fall nummer ett i Norden. Enhetligare struktur för informationssamhället Bredbandsförbindelserna är i bruk inom hela landskapet, med undantag av vissa enskilda byggnader, som ännu måste vänta ett par år på mobilnät. I Nyland bygger man redan upp bredbandsförbindelser som representerar följande utvecklingsskede, och många operatörer erbjuder trådlösa förbindelser till husbolag. Inom huvudstadsregionen och i tätorterna kan man redan Verksamhetsberättelse 2005 Nylands förbund : 7

9 få snabba bredbandsförbindelser (7-8 Mbit/s). Med hjälp av dem kan man erbjuda nya tjänster, såsom digitala televisionskanaler och förmånliga, eller t.o.m. avgiftsfria samtal (VoIP). Effektiviseringen av den offentliga dataadministrationen gick framåt då den av statsrådet utnämnda KuntaTiimi-arbetsgruppen fick sin rapport färdig. Arbetsgruppens rekommendationer gäller digital hantering av ärenden, arkivering samt att dataadministrationen för hälsovårdens kunduppgifter, för anskaffningen och den kommunala sektorn utvecklas kraftigt. Genomförandet av de valda projekten styr utvecklandet av det nyländska informationssamhället. KuntaTiimi-nyckelprojekten och samarbetet i dataadminstrationsfrågor som inom kort inleds i inrikesministeriet (KuntaIT) styr utvecklingen av kommunal dataadministration. De skapar tekniska förutsättningar för att genomföra det år 2005 inledda kommun- och servicestrukturprojektet. Av standardiseringen och av samarbetet inom kommunernas dataadministration söker man långsiktiga kostnadsfördelar. 8 : Verksamhetsberättelse 2005 Nylands förbund

10 Nylands förbunds strategi Vision, verksamhetsidé och värden Nylands förbund är en stark aktör i Nyland, i Finland och inom Östersjöområdet. Nylands förbund utvecklar landskapet. Förbundets verksamhet skapar förutsättningar för invånarnas välmående, utveckling av näringar och en trivsam miljö. Nylands förbunds värden är demokrati och öppenhet, invånarnärhet och hållbar utveckling. Förbundets vision stöder genomförandet av landskapets vision. Den nya fullmäktigeperioden började på basis av den i början av förra fullmäktigeperiod fastställda visionen och strategin. I samband med utarbetandet av landskapsöversikten uppdaterades visionen för landskapet Nyland är ett internationellt konkurrenskraftigt metropolområde med välmående människor. Modell för landskapsutveckling Riksomfattande mål för områdesanvändningen Internationellt samarbete Landskapsöversikt Landskapsplan Landskapsprogram Riksomfattande mål för regionutvecklingen Statliga förvaltningsmässiga planer och program EU-program Kommunal planläggning och myndighetsbeslut GENOMFÖRANDE Landskapsprogrammets genomförandeplan Verksamhetsberättelse 2005 Nylands förbund : 9

11 Strategiska val De strategiska valen är åtgärdeshelheter, vilkas genomförande Nylands förbund bäst kan påverka med sin egen operativa verksamhet och sina egna resurser. De strategiska valen är förbundets åtgärder för att genomföra landskapsöversiktens mål och de utgör även tyngdpunktsområden för förbundets verksamhetsplan. Konkurrenskraften förbättras Speciellt med tanke på näringarna och välfärden i landskapet, är konkurrenskraften i landskapet en betydelsefull faktor. I egenskap av huvudstadsregion påverkas Nylands konkurrenskraft av företagens förmåga till kostnadseffektivitet, internationell nätverksbildning samt att via innovationer svara på den regionala, nationella och internationella efterfrågan. Förbundet satsar på att förbättra konkurrenskraften genom att å andra sidan stärka landskapets innovationsmiljö och å andra sidan genom att stärka kompetens- och inlärningsmiljöerna i landskapet. Starkare innovationsmiljöer: Förbundet har satsat på att utveckla landskapets innovativa miljö genom att stöda utarbetandet av Nylands innovationsstrategier, genom att stöda nya servicehelheter och de därtill hörande standarderna samt genom att samarbeta med Östersjöns regionförvaltningar för en sammanfogning av innovationsmiljöerna. Starkare kompetens- och inlärningsmiljöer: Förbundet har satsat på att utveckla studiemöjligheter på olika nivåer och till olika målgrupper genom att bl.a. stöda åtgärder, med vilka man söker lösningar till de ändrande behoven av arbetskraft och utvecklingsobjekt som det lokala näringslivet har. Till detta hör speciellt ett tillräckligt antal studieplatser och lärare samt yrkesmässig utbildning, utbildning på högre nivå och för invandrare. Förbundet satsar även på åtgärder, med vilka man strävar efter att svara på de krav som den internationella utbildningen för med sig. Sådana är bl.a. lärar- och studentutbyte, samarbete på högskolenivå och tillgången på och utnyttjandet av mycket kompetenta utlänningar i Nyland. Invånarnas välfärd Bofrågor: I jämförelse med det övriga landet är bostäderna i Nyland dyra. Efterfrågan på bostäder är fortsättningsvis kraftig både inom huvudstadsregionen och speciellt i kranskommunerna. År 2005 steg inte bostadsproduktionen till den behovsnivå som man räknat med i de kommunala bostadsprogrammen. Den fritt finansierade produktionen har ökat, eftersom räntenivån har varit låg, men speciellt inom huvudstadsregionen har det rått brist på projekt. Den med statliga lån finansierade produktionen har varit nästan obefintlig. I samband med landskapsöversikten som godkändes i slutet av året slog man fast det strategiska målet för bofrågor Ett internationellt konkurrenskraftigt, jämlikt och attraktivt Nyland som kan erbjuda den växande arbetskraften och övriga i behov av bostad kvalitativa bostäder till skäligt pris och i närheten av arbetsplatser och tjänster. Det strategiska målet och de bostadspolitiska strategierna som tecknades ned i samma sammanhang bereddes i ett brett samarbete med kommunala representanter och övriga sakkunniga. Grundläggande tjänster: Befolkningen åldras. Andelen inflyttare av befolkningen ökar. I detta nu utgör deras andel i Nyland över hälften av antalet inflyttare i hela landet. Efterfrågan på tjänster ökar. Inom den grundläggande hälsovården är utgifterna per nyländsk invånare aningen högre än i landet i genomsnitt. Utgifterna inom specialsjukvården och socialväsendet är rätt klart högre än i övriga delar av landet. Målet för den under 2005 godkända landskapsöversikten är att innovativt och kundorienterat producera välfärdstjänster så att människornas livskvalitet ligger på den internationella toppen. Målet kommer att göras om till konkreta åtgärder i samband med arbetet kring landskapsprogrammet som pågår som bäst. 10 : Verksamhetsberättelse 2005 Nylands förbund

12 Under verksamhetsåret slutfördes många regionala projekt, med vilka man påverkar både tillgången på tjänster och mindre hälsoskillnader. Förbundet har bl.a. i samarbete med länsstyrelsen och det sociala kompetenscentret i södra Finland påverkat fokus och målen för utvecklingsprojekten inom social- och hälsovården. Näringar Näringssamarbete: Landskapsöversiktens strategi poängterar bevarandet och främjandet av konkurrenskraften på området. Förbundets roll i genomförandet av det här strategiska valet är att främja företagens och företagskompetensens verksamhetsmiljöer i samarbete med övriga intressenter som främjar näringsverksamheten på området. Under år 2005 har fokus legat på att främja små och medelstora företags internationalisering samt på det logistiska utvecklandet av området, utvecklandet av den innovativa verksamheten och kompetenscenterverksamheten och på att bilda nätverk för det nyländska samarbetet näringsidkare emellan. Samarbetet inom näringssektorn har inletts med Ryssland och det poängterar speciellt det innovativa samarbetet och samverkan företag emellan. Trivsam miljö Samhällsstrukturen: Finlands enda metropolområde ingår i det centrala samarbetsområdet för Alliansen för landskapen i södra Finland. Förbundet idkar sådant planerings- och utvecklingssamarbete som förenhetligar strukturen inom hela metropolområdet och som överskrider landskapsgränser. Under år 2005 planerades ett samprojekt METKA Metropolialueen kestävä aluerakenne (hållbar regionstruktur för metropolområdet) mellan Nylands, Östra Nylands, Egentliga Tavastlands och Päijänne-Tavastlands förbund och regionala miljöcentraler. Det eftersträvar metoder för markanvändningsplanering, med vilka man å andra sidan kan stöda konkurrenskraften och utvecklingsåtgärderna samt å andra sidan förenhetliga samhällsstrukturen inom området för en omfattande funktionell helhet. Infrastruktur och ekologi: De nyländska triumfkorten i den internationella konkurrensen kan anses vara en god miljö och en välfungerande infrastruktur. De planeringsprinciper och den planlösning som angetts i landskapsplanen garanterar att den växande och allt mer urbaniserade befolkningen i Nyland har möjlighet till en kvalitativ miljö. Med tanke på invånarna är viktiga frågor sådana som ansluter sig till miljöhälsa, trygghet, tillräckliga tjänster och fritidsaktiviteter. I egenskap av markanvändningsfrågor blir de konkreta när det gäller trafikbullerfrågor, grundvattensskyddet, utvecklandet av det gröna nätverket som föreslagits i landskapsplanen samt miljöfrågor i anslutning till byggandet. En viktig utmaning är även att på ett positivt sätt påverka det funktionella och ekologiska läget i Finska viken och i hela Östersjön. Trafik: Utgångspunkten för planeringen av ett trafiksystem på landskapsnivå är att främja de planeringsprinciper och -lösningar som angetts i landskapsöversikten och -planen. Genom att bygga upp samhällsstruktur som stöder sig på kollektivtrafik och genom att utveckla ett intelligent trafiksystem med hållbar rörlighet som basis garanterar man det nyländska näringslivet och invånarna effektiva och trygga möjligheter för transport och för att röra sig. Klimat: Kioto klimatavtal åligger en begränsning av växthusgastutsläpp som orsakar klimatförändringar. Även i Nyland har man inlett regionala åtgärder som följer den av statsrådet godkända nationella klimatstrategin. Som utgångpspunkt för Nylands klimatstrategi färdigställdes en finskspråkig utredning om växthusgasutsläppens utveckling i områdets kommuner från år 1990 till år Klimatfrågan och de av den föranledda åtgärderna kopplades allt intensivare till planläggningen på landskapsnivå och till hela det övriga planeringssystemet vid förbundet. Verksamhetsberättelse 2005 Nylands förbund : 11

13 Verksamheten under år 2005 De av landskapsfullmäktige godkända funktionella målen för förbundet var Landskapsöversikten för Nyland, dataservicen på landskapsnivå, internationell verksamhet som främjar konkurrenskraften, planläggningen på landskapsnivå samt landskapsprogrammet och genomförandeplanen. Under verksamhetsåret fick förbundet en tillläggsuppgift som gällde kommun- och servicestrukturreformen. Landskapsutveckling Landskapsöversikten för Nyland 2030 godkändes Landskapsöversikten är en långsiktig strategisk plan, som visar den eftersträvade utvecklingen i landskapet. En av de viktigaste lagstadgade uppgifterna för förbundet är att utarbeta eller uppdatera landskapsöversikten en gång under fullmäktigeperioden. Landskapsöversikten bereddes i brett samarbete med medlemskommuner och intressegrupper. Beredningen inleddes med seminarier för kommunala tjänsteinnehavare och landskapsstyrelsemedlemmar i slutet av år I mars fortsatte beredningen av landskapsöversikten med arbete i intressegrupper, som även hade en stark kommunal representation. Landskapets samarbetsgrupp behandlade landskapsöversikten vid sitt möte i juni. Landskapsstyrelsen behandlade landskapsöversikten vid flera av sina möten under verksamhetsåret. Vid sitt möte i juni beslutade landskapsstyrelsen sända översiktsutkastet på en omfattande utlåtanderond. Förutom mötesbehandlingarna var landskapsöversikten ett av de viktigaste teman för både styrelsens och fullmäktiges sammanträden. I enlighet med tidtabellen godkände landskapsfullmäktige landskapsöversikten vid sitt sammanträde Den eftersträvade utvecklingen för den godkända landskapsöversikten har sammanfattats i visionen: Nyland är ett internationellt konkurrenskraftigt metropolområde med välmående människor. De viktigaste tyngdpunkterna för planen, d.v.s. teman är boendet, näringarna och kompetensen, välfärden samt infrastrukturen och miljön. De strategiska linjerna för landskapsöversikten blir konkreta i det landskapsprogram som utarbetas för år Utvecklandet av landskapets dataservice Målet för verksamhetsplaneperioden är att förbättra dataservicen på landskapsnivå. I slutet av år 2005 utreddes behövliga åtgärder för att bättre organisera och stärka dataservicen som stöder de nyländska kommunerna och förbundets eget arbete. Utredningar har gjorts i samarbete med dem som producerar och använder information på landskapsnivå, kommunerna, SAD, Helsingfors datacentral, TE-centralen och Helsingfors handelskammare. En sakkunniggrupp sammanställdes för att utveckla och upprätthålla landskapets dataservice. Gruppen har till uppgift att bereda utvecklingsåtgärder för dataservicen i enlighet med linjeringarna i utredningen och föra fram förslag som samarbetsparterna beslutar om. Målet är även att fördjupa samarbetet med den statliga miljöförvaltningen och med professorerna inom stadsforskning. En allmän slutledning om dataserviceutredningen var att utvecklandet av dataservicen bör rikta sig på att göra de nuvarande tjänsterna mångsidiga och bättre. I samarbete med den service som ges och även när det gäller andra ITprodukter i Nyland tar man även med uppgifter som gäller större områden än landskapet. Konkurrenskraften främjades med internationell verksamhet Förbundets internationella verksamhet främjar för egen del konkurrenskraften i landskapet. På 12 : Verksamhetsberättelse 2005 Nylands förbund

14 grund av sitt geografiska läge är Nyland ekonomiskt sett bundet till utvecklingen inom Östersjöområdet. Även den geografiska utvecklingen i Ryssland samt i det utvidgade EU återspeglar sig på Nyland. En starkare rysk ekonomi erbjuder möjligheter till nya samarbetsformer inom många branscher. En positiv utveckling är speciellt viktig när det gäller utvecklandet av näringarna på området. I samarbetet med Moskvaområdet godkändes verksamhetsprogrammet och dess första del genomfördes. I enlighet med verksamhetsprogrammet hölls två seminarier med teman som berörde regionförvaltning, framtiden för det internationella samarbetet samt utvecklandet av miljöbetingad näringsverksamhet. Östersjöområdet var allt starkare en tyngdpunkt för förbundets internationella verksamhet. I slutet av året beslutade landskapsstyrelsen inleda utarbetandet av ett Östersjöprogram, till vilket det godkända projektet med landskapets utvecklingspengar hör; Uusimaa Itämeren piirissä (Nyland kring Östersjön). I programmet kartläggs Östersjöområdets samarbetsmässiga tyngdpunkter för de kommande åren och förbindelser skapas till eventuella samarbetsparter. Förbundets tvååriga ordförandeperiod i Helsingfors-Tallinn Euregio inleddes. Förbundet godkände en gemensam verksamhetsstrategi , utarbetade det verksamhetsbetingade innehållet för strategin med tvillingsstäderna för Vetenskap och Konst samt var huvudpartner i två projekt som hör till Interreg IIIA-programmet. Samarbetet inom nätverket för Östersjöpaletten fortsatte. En kartläggning om nya samarbetsmöjligheter gjordes som nätverksamarbete och de gällde utvecklandet av den gemensamma innovativa miljön. Inom EU-programarbetet fortsatte man med att genomföra den aktuella programperioden ( ). Interreg III A-programmet för Södra Finland och Estland hade två ansökningsronder och de ledde till sammanlagt 55 ansökningar. Mest ansökningar kom det från Nyland (55 %). De nyländska aktörerna var även aktiva inom Interreg III A-programmet för skärgården. Av de godkända 11 projekten genomfördes sju som nyländskt-estniskt samarbete. Förberedelser för EU:s kommande programperiod ( ) gjordes i den mån som det var möjligt. Beredningens start fördröjdes bl.a. för att Europarådet godkände de finansiella ramarna för EU:s kommande programperiod först sent på året. Även den nationella finansieringen blev sen och de viktigaste delarna av den flyttades fram till år Beredningen av det nya landskapsprogrammet inleddes Giltighetstiden för det nuvarande landskapsprogrammet upphör i slutet av år För beredningen av det nya programmet bedömdes det nuvarande programmet i slutet av år Bedömningen omfattade genomförandet av landskapsprogrammet som en del av det regionala planerings- och utvecklingssystemet samt hur resultatrikt och verkningsfullt systemet har varit. Sosiaalikehitys Oy genomförde bedömningen. Beredningen av det nya landskapsprogrammet för åren inleddes i slutet av verksamhetsåret. Programmet bereds under ledning av förbundet och i samarbete med de olika aktörerna i landskapet och i sex temagrupper. Målet är att landskapsfullmäktige godkänner landskapsprogrammet inom år Lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheternas planer och program (SMBlagen) trädde i kraft under verksamhetsåret. Landskapsprogrammen omfattas av den nya lagstiftningen. Samtidigt med att landskapsprogramarbetet inleddes, har man i förbundet berett sig på en miljökonsekvensbedömning som följer SMB-lagen. För bedömningen har man i för- Verksamhetsberättelse 2005 Nylands förbund : 13

15 bundet berett ett utkast till konsekvensbedömningsplan och man samlade ihop de ärenden som ingår i miljörapporten. Landskapsstyrelsen godkände i december arbetsprogrammet till landskapsprogrammet och konsekvensbedömningsplanen. I utarbetandet av landskapsöversikten och -programmet utnyttjas material från projektet Framtiden för Nyland. Publikationen Framtiden för Nyland 2035, utopi eller sanning ingår i förbundets publikationsserie. Statsrådets och riksdagens framtidsutskott höll i samråd med landskapsförbundet regionala framtidsforum som baserade sig på statsrådets framtidsredogörelse. Ett gott samhälle för människor i alla åldrar. Temat för det nyländska forumet var Familjernas framtid och hur familjerna klarar sig. Överenskommelse om genomförandet av landskapsprogrammet I juni godkände landskapsfullmäktige landskapsprogrammet för åren Den därtill hörande genomförandeplanen behandlades i landskapets samarbetsgrupp och godkändes av landskapsstyrelsen i oktober. Genomförandeplanen är en sammanställning av de viktigaste utvecklingsåtgärderna för åren och överenskommelser om finansieringen av dem. Med genomförandeplanen påverkar man den regionala utdelningen av anslag och beviljningsfullmakter som sker i enlighet med statens budget i början av år 2006 och även beredningen av den statliga budgeten Genomförandeplanen till Nylands landskapsprogram utarbetades i samarbete med de statliga myndigheterna, landskapets samarbetsgrupp, samarbetsgruppens sekreterare och kommunerna. Kommun- och servicestrukturreformen PARAS väckte aktörerna Statsrådet inledde i maj 2005 en kommun- och servicestrukturreform, beredningen av det sk. PARAS-projektet. Befolkningen i vårt land åldras och den orsakar omfattande utmaningar för produktionen av kommunala tjänster inom de kommande årtiondena. Målet med PARAS-projektet är att skapa en tillräckligt stabil strukturell och ekonomisk grund för att producera och ordna med de tjänster i framtiden som nu åläggs kommunerna. Med reformen vill man även försäkra sig om att tjänsterna är av god kvalitet, de är verkningsfulla, tillgängliga och effektiva samt att man effektiverar utnyttjandet av teknologin. När det gäller den del av Nyland som ligger utanför huvudstadsregionen svarade Nylands förbund för beredningen under PARAS-projektets regionala fas. Förbundet ordnade ett seminarium för den regionala fasen av kommun- och servicestrukturreformen. Nylands landskapsfullmäktige tillsatte en koordineringskommitté med 9 medlemmar för att uppgöra ett nyländskt ställningstagande om PARASprojektet. Kommittén samlades fyra gånger och hörde sakkunniga i anslutning till arbetets gång. De nyländska kommunerna som ligger utanför huvudstadsregionen, jämte samarbetsområdena, har skrivit sina egna ställningstaganden, som utgör grunden för beredningen av den nyländska rapporten. Ärenden som omfattas av PARASprojektet har även diskuterats inom kommittén för övriga Nyland (utanför huvudstadsregionen), inom sakkunniggruppen för utbildningsärenden, inom delegationen för Nylands yrkeshögskoleärenden, inom sakkunnigarbetsgruppen för social- och hälsovården, inom delegationen för säkerhetsärenden samt inom närings- och planerargrupperna. I början av december 2005 gav Nylands förbund ett ställningstagande till inrikesministeriet om arbetsfördelningen mellan kommun och stat 14 : Verksamhetsberättelse 2005 Nylands förbund

16 samt de viktigaste planerna som ansluter sig till kommun- och servicestrukturen och som gjorts under de senaste åren. I övrigt fortsätter beredningen ännu in på år PARAS-projektet syntes starkt under den senare hälften av året, förutom i förbundets verksamhet även i den kommunala verksamheten och i verksamheten som pågick inom de kommunala samarbetsområdena. Arbetet med regioncentra och stadsprogram fortsatte och nya samarbetsstrukturer uppstod Landskapet Nyland fördelar sig i regioncentraoch stadsprogramområden enligt följande: Regioncentraprogrammet för Hyvinge-Riihimäki ekonomiområde omfattar förutom Hyvinge även Loppis, Riihimäki och Hausjärvi som hör till landskapet Egentliga Tavastland. Programmet har finansierats med landskapets utvecklingspengar som öronmärkts för regioncentraprogrammen. Övriga regionala utvecklingpsrogram i Nyland har finansierats med medel ur samma momentdel för stadspolitiska åtgärder i den statliga budgeten. Inom huvudstadsregionen leds samverkan av den på frivillig basis grundade samarbetsdelegationen för huvudstadsregionen. Huvudstadsregionens stadsprogram utgör det stadspolitiska utvecklingsprogrammet. Träskända, Nurmijärvi, Tusby, Kervo, Mäntsälä och Borgnäs hör till KUUMA -kompanjonsprogrammet. KUUMA-kommunerna har i början av år 2005 godkänts i den regionala samarbetsförsöket och statsrådet har godkänt regionavtalet. Regionen Raseborg omfattar Hangö, Karis, Ekenäs, Ingå och Pojo. För detta område har man utarbetat utvecklingsprogrammet för Raseborg. Förutom fem kommuner har Sjundeå deltagit i programarbetet. Sjundeå deltar dessutom i Hiiden Pilotti-programmet. Hiiden-områdets kommuner: Sammatti, Karislojo, Nummi-Pusula, Sjundeå, Högfors, Vichtis och Lojo ingår i utvecklingsprogrammet Hiiden Pilotti. Under år 2005 inleddes samarbetet mellan 14 kommuner i Helsingforsregionen. Dess verksamhet leds av Helsinforsregionens samarbetsmöte. Området omfattar städerna i huvudstadsregionen, KUUMA-området och kommungruppen Fyrlingarna (Kyrkslätt, Vichtis, Hyvinge och Sibbo). Resultatrikt samarbete inom näringssektorn När det gäller utvecklandet av regionens företagsverksamhet blev den logistiska konkurrenskraften en central fråga. Under år 2005 avslutades Vuolog-projektet (Vuosaari - Uudenmaan logistinen mahdollisuus eller Nordsjö - Nylands logistiska möjlighet). Inom projektet utvecklades en profil för verksamhetsmiljön, som man kan använda bl.a. vid utarbetandet av regionala utvecklingsstrategier, i markanvändningsplaneringen och i samarbetet mellan aktörerna i näringslivet och företagen. Som en fortsättning på Nordsjö-projektet inleds ett motsvarande projekt för hamnområdet i Hangö. Förbundet har dessutom varit med om att bereda en gemensam näringsstrategi för huvudstadsregionen. Dessutom har de ärenden som berör genomförandet av huvudstadsregionens innovationsstrategi getts företräde i samarbetsgrupperna. Under år 2005 inleddes även beredningen av den innovationsstrategi som gäller övriga Nyland. Förbundet har ett samarbetsavtal med duma i Moskvaregionen. Samarbetet som riktar sig till Ryssland tros ge bägge parter mycket inom den innovativa verksamheten. Det mest betydande resultatet av samarbetet inom näringssektorn under år 2005 var Nylands kapitalfond, som inledde sin verksamhet. Fonden erbjuder tillväxtinriktade små och medel- Verksamhetsberättelse 2005 Nylands förbund : 15

17 stora företag kapitalfinansiering inom Nylands område. Förutom förbundet medverkade Nylands TE-central, Nylands Finnvera samt företagscentralen i Mellersta Nyland och Lojoregionen i utvecklingsarbetet. Sentica Partners Oy sköter om fondens förvaltning. Sex kompetensbetingade spetsprojekt är i gång i Nyland. De omfattar mikro- och nanoteknologin, gen- och molekylteknologin, medicinsk och välfärdsteknologi, digitalmedia, innehållsproduktion och inlärningstjänster, affärsverksamheten för programvaror samt logistiken. Dessutom verkar i Hyvinge ett nationellt kompetenscenter för lyftnings- och flyttningsbranschen. Nylands förbund finansierar även det nationella kompetenscentret inom träbranschen och kompetenscentret inom livsmedelsbranschen. Via regionala utvecklingsprogram har man hjälpt till att bilda nätverk inom den nyländska kompetenscenterverksamheten. Nylands förbund organiserar årligen valet av ett nyländskt produktions- och serviceföretag. Segrare år 2005 blev Hankintatukku Oy från Helsingfors och Fysiosporttis Oy från Esbo. Kokkikartano Oy från Sibbo fick ett hedersomnämnande. Nylands förbund medverkar bl.a. i delegationen för Nylands TE-central och i projektet Yrittämisestä työtä. Förbundet koordinerar näringssamarbetet via olika arbetsgrupper. Dessa har under år 2005 varit Nylands näringsgrupp, huvudstadsregionens näringsgrupp, Nylands logistikgrupp och Nylands internationaliseringsgrupp. Nylands förbund är delägare i Nylands kompetenscenterföretag Culminatum och marknadsföringsbolag Helsinki Region Marketing (HRM). Landskapets konkurrenskraft förbättrades genom att utveckla utbildningen och kompetensen För kompetensens del fokuseras åtgärderna under verksamhetsåret på intressebevakningen. Intressebevakningen går i främsta hand ut på att säkra tillräckliga studieplatser i Nyland och att se till de finansierings- och lagstiftningsmässiga missförhållandena. En viktig kanal inom intressebevakningen är delegationen för riksdagsledamöterna från Helsingfors och Nyland, som fått ta del av de intressebevakningsbehov som konstaterats i delegationen för Nylands yrkeshögskoleärenden och i sakkunniggruppen för Nylands utbildningsärenden. Som en del av intressebevakningen gavs till länsstyrelsen i södra Finlands län utlåtanden om behovet att justera utvecklingsplanen Utbildning och forskning samt om projekten att bygga läroanstalter och bibliotek. Till landskapsprogrammets genomförandeplan samlades de projekt som strävar efter flexibla kompetensstrukturer, att utveckla invandrarutbildningen samt att stärka kompetensen i de ekonomiska regionerna. De fördes framåt i samråd med de verkställande intressegrupperna. Samarbete inom fritid, kultur och turism Utvekclings- och samarbetsnätverket för turismen i landskapet förstärktes år 2005 genom att inrätta en sakkunniggrupp för turismen. Under verksamhetsåret inleddes verksamheten kring turismforum och -strategi. Det viktigaste intressebevakningsprojektet inom fritidssektorn har varit att utveckla nationalparken i Noux till ett fönster för de finländska nationalparkerna. Projektet fick ett planeringsanslag i den andra statliga tilläggsbudgeten år 2005, som lett till att utvecklingsåtgärderna koncentreras till skogsstyrelsen. Av de turistmässiga utvecklingsprojekten har kulturturismen och upplevelseindustrin i Mäntsälä- Borgnäs som finansierats med medel ur Interreg III A-programmet, Porkala Parentesen samt samarbetsprojekten Kungsvägen och de baltiska huvudstäderna avslutats under verksamhetsåret. Av utvecklingsprojekten inom kultursektorn 16 : Verksamhetsberättelse 2005 Nylands förbund

18 avslutade man ett projekt Esbo hemstadsstigar, som främjade integrationen. Handikapporganisationen Rullaten ry fick årets Nylandspris. Jamppa i Träskända valdes till årets nyländska by. Drygt 3,5 miljoner euro av landskapets utvecklingspengar för att genomföra program Med beslut av statsrådet och Inrikesministeriet beviljades Nylands förbund 1,2 miljoner euro till programmet obundna utvecklingspengar samt 1,47 miljoner euro som via Nylands förbund används för att genomföra kompetenscenterprogram. Förbundet fick även euro för att genomföra regioncenter- och stadsprogrammen. Av de projekt som finansierats med landskapets utvecklingspengar är ca 30 procent näringsprojekt. Under år 2005 beviljades sammanlagt drygt en och en halv miljon euro för att främja näringsverksamheten. Fokus ligger på regionernas internationaliseringsprojekt, på att främja spetskompetensen, att utveckla de regionala centralorterna och på logistikprojekten. För finansieringen av de åtgärder som genomför Nylands regioncentraprogram gavs euro, för kompetenscentret i Hyvingeregionen euro, för kompetenscentret inom nätverket för träproduktbranschen euro, för regioncentraprogrammet inom Hyvinge- Riihimäki ekonomiområde euro, för KUUMA-kompanjonsprogrammet euro, för programmet Hiiden Pilotti euro, för Raseborgs utvecklingsprogram euro och för huvudstadsregionens stadsprogram euro. När det gäller huvudstadsregionens stadsprogram svarar förbundet även för förvaltningen av den kommunala finansieringen. Av de till programmen obundna utvecklingspengarna som beviljats Nylands förbund under år 2005 och av de anslag som överförts från tidigare år har förbundet beviljat sammanlagt 1,45 miljoner euro till 41 projekt. Pengarna för kompetenscenter-, regioncenter- och stadsprogram har i stort sett beviljats i fullt belopp. Dessutom har förbundet beviljat euro som statlig finansieringsandel för 13 URBAN II-projektet. Målet för ELMA-projektet (Elinkeinohankkeiden substanssijärjestelmän kehittämishanke = utvecklingsprojekt för ett substanssystem i anslutning till näringar) som inleddes för en systematisk uppföljning och konsekvensbedömning av projekten var att effektivera konsekvensbedömningen av näringsprojektens verkningsfullhet och att utveckla nya funktionella resultatmätare. ELMA-projektet som administrerades av Nylands förbund avslutades i slutet av februari EU:s programperiod byts Förbundet koordinerar Mål 2-programmet för södra Finland i Nyland. Arbetsgruppen för Mål 2-programmet svarar för genomförandet av programmet i enlighet med det delegeringsbeslut som landskapets samarbetsgrupp tagit. I slutet av 2005 hade 80,4 % av anslagen i anslutning till EU-finansieringen inom Mål 2- programmet bundits till skärgården i Ekenäs och Ingå. De sista projektbesluten för övergångsperiodens områden, dit Sammatti, Nummi-Pusula och Karislojo kommuner hör, fattades. Under verksamhetsåret stöddes via programbetingade projektbeslut bl.a. vattenförsörjningen i skärgården, samarbetet med turistföretagare och det regionala samarbetet för datanät. Planläggningen på landskapsnivå Landskapsplanen för Nyland gavs till Miljöministeriet för att fastställas Den av landskapsfullmäktige i december 2004 godkända landskapsplanen för Nyland gavs till Miljöministeriet för fastställelse i februari besvär inlämnades till Miljöministeriet om landkapsfullmäktiges godkännande beslut och Verksamhetsberättelse 2005 Nylands förbund : 17

19 dessutom åtta utlåtanden av statsförvaltningen. Till de anförda besvären gavs genmälen och de fördes till Miljöministeriet i slutet av år I förbundets genmäle konstaterades att det på basis av de besvär och utlåtanden som anförts och getts med anledning av den godkända landskapsplanen inte är nödvändigt att göra ändringar i planen. Ministeriet fick dessutom kompletterande tilläggsutredningar som stöd för sitt beslut. Utarbetandet av etapplanen hade fokus på utredningar Under utarbetandet av Landskapsplanen för Nyland steg det fram ett behov att mera detaljerat klargöra vissa ämnesområden i en separat etapplan. Arbetet med etapplanen inleddes genom att utarbeta ett program för deltagande och bedömning, som godkändes av landskapsstyrelsen under år Ämnesområden som föreslås ingå i etapplanen är avfallshantering, stenmaterialsförsörjning, omfattande och enhetliga skogsområden, tysta områden, skjutbanor, motorsport samt trafikterminaler och -depåer. Etapplanen utarbetas för hela Nylands förbunds område och dess målsättningsår är beroende på ämneshelheten. Fokus för planearbetet år 2005 låg på de separata utredningar som förutsätts av planen. En styrkommitté grundades för arbetet kring den nyländska etapplanen och den består av sju stadsstyrelsemedlemmar. Som ordförande är landskapsstyrelsens ordförande Tapani Mäkinen och vice ordförande är Pekka Myllyniemi. Styrkommittén har till uppgift att följa upp och styra arbetet med etapplanen. Styrkommittén samlades tre gånger och den fortsätter sitt arbete fram till år Projektet som gäller de långsiktiga områdesbehoven för avfallshanteringen inleddes år 2005 och det genomförs i samarbete med miljöförvaltningen, landskapsförbunden i Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland och Östra Nyland samt med kommunala avfallsbolag och SAD. Projektet strävar att gestalta alternativa utvecklingsutsikter för asvfallshanteringen med beaktande av de förändringar som sker i verksamhetsmiljön samt med den här utgångspunkten bedöma nödvändiga områdesreserveringar och hur de riktas för att utgöra en grund för planläggningen på landskapsnivå. Projektet slutförs under år Utredningen Utvecklingsbilderna för Nylands stenmaterialförsörjning inleddes på hösten Utgångspunkter för utredningen var bl.a. uppgifterna som inkom i och med det sk. POSKI-projektet som utrett sammanfogningen av grundvattensskyddet och stenmaterialförsörjningen. Som ett resultat av utredningen får man en syn på de alternativa utvecklingsbilder som stenmaterialsförsörjningen har och på den eftersträvade utvecklingen för Nylands, Östra Nylands, Egentliga Tavastlands och Päijänne- Tavastlands del. Utredningens resultat är tillgängliga i början av år 2006 då utgångspunkterna för etapplanen utarbetas. Utredningar som gäller motorsport- och skjutbaneområden fortsatte som tjänstearbete inom förbundet. De vid förbundet tidigare utarbetade utredningarna kompletterades och utvidgades genom att bl.a. göra användarförfrågningar inom bägge ämnesområdena. En sakkunniggrupp stödde utredningsarbetet, i den ingick centralorganisationerna för dessa idrottsutövare, miljöförvaltningen, jaktvårdsdistriktet och reservisterna. Separata seminarier för intressegrupperna ordnades om ämnesområdena. I samband med utarbetandet av Landskapsplanen för Nyland beslutade man överföra behandlingen av vida, omfattande skogsområden till etapplanen. En bakgrundsutredning har gjorts med tanke på detta. I den har man justerat det ekologiska nätverket i landskapet på basis av ny information och även utrett begreppet vida, omfattande skogsområden, dess karaktär och begränsningar. I samband med Miljöministeriet har man som pilotprojekt utarbetat en utredning Tysta områden i Nyland. Under hösten 2005 ordnades ett 18 : Verksamhetsberättelse 2005 Nylands förbund

20 seminarium för deltagande som gällde de tysta områdena och de vida, omfattande skogsområdena i Landskapsplanen för Nyland. En konsultutredning som ansluter sig till projektet blir klart under år 2006 i tid för etapplanearbetet. För etapplanearbetet inleddes även en utredning om de långsiktiga behoven inom kollektiv- och godstrafik i Nyland. I samband med utredningen fastställdes även en utvecklingsstrategi för kollektivtrafikterminalerna. Landskapsplanen för västra Nyland fick laga kraft Under våren 2005 kunde behandlingen av Landskapsplanen för västra Nyland slutföras då Miljöministeriet fastställde den utvidgade områdesreserveringen för tätortsfunktioner som anvisats Bro-Kolsarområdet i Kyrkslätt kommun. Högsta förvaltningsdomstolen hade år 2004 returnerat ärendet till dessa delar för ny behandling i ministeriet. Genomförande, uppföljning och förnyelse av region- och landskapsplaner Efter att landskapsplanen godkänts har verksamheten riktats mot att främja genomförandet av den. Planeringsgruppen som består av kommunala planläggare och planerare har haft en central roll i det här arbetet. Gruppernas uppgifter har betonat även frågor som hör till kommunal planläggning och övrig aktuell planering inom områdesanvändningen. Planeringsgruppen har även varit ett viktigt forum för dialogen och informationsutbytet mellan kommunala tjänstemän. I slutet av året påbörjades en granskning av hur landskapsplanen genomförts (TARKE). Tillsammans med trafiksystemplanerna och Nylands trafikstrategiarbete utgör de grunden för planeringen av markanvändningen, boendet och trafiken på området. Kommunala möten i anslutning till TARKE-arbetet äger rum i början av år utlåtanden gavs om planläggningen i medlemskommunerna och 25 övriga utlåtanden som ansluter sig till trafik- och övriga system. Man deltog regelbundet i kommunernas och miljöcentralens planeförhandlingar. En av Nylands förbund beställd utredning om den byggda kulturmiljön i Nyland blev klar vid sidan av konsultarbetet. Arbetet fortskrider ännu som förbundets eget arbete och i samråd med kommuner och museimyndigheter genom att bedöma objekten antingen som objekt av betydelse på regional eller landskapsnivå eller som objekt på lokal nivå. Arbetet med att aktualisera de byggda kulturmiljöer som är av nationell betydelse har beretts i museiverket och materialet har för Nylands del varit på utlåtanderond under år Nylands förbund koordinerar avgivandet av utlåtandet på landskapsnivå inom en arbetsgrupp. Förutom de sektor- och områdesansvariga inom Nylands förbund ingick även representanter för medlemskommuner och landskapsmuséer i den. Arbetsgruppen drog upp linjer för arbetsfördelningen mellan Nylands förbund och medlemskommunerna så att förbundet i sitt eget utlåtande behandlar investeringen på allmän nivå och den egentliga objektsmässiga kommenteringen har ägt rum i de kommunala utlåtandena. Museiverket utgår ifrån att det justerade materialet skulle ersätta tidigare material och är därmed en del av de riksomfattande målen för områdesanvändning som följer markanvändnings- och bygglagen. Den regionala planeringen på allmän nivå inom vattenförsörjningen fortsatte i samarbete med Nylands miljöcentral och kommunerna. Under år 2005 färdigställdes den allmänna planen på regional nivå för Hiiden-området. I den gestaltas de regionala lösningarna för vattenanskaffningen och behandlingen av avfallsvatten i kommunerna inom de västra delarna av förbundet. Genomförandet av Borgånejdens regionala vattenförsörjningsplan på allmän nivå kunde inledas, då Statens bostadsfond gav ett positivt beslut om att Verksamhetsberättelse 2005 Nylands förbund : 19