Nylands förbund. Verksamhets- och ekonomiplan Budget för år Nylands förbund 2007

Transkript

1 Nylands förbunds publikationer D Nylands förbund Verksamhets- och ekonomiplan Budget för år 2007

2 Nylands förbund Verksamhets- och ekonomiplan Budget för år 2007 Nylands förbund 2007 Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 1

3 Nylands förbunds publikationer D ISSN Grafisk design: BNL Euro RSCG Pärmbild: Tuula Palaste-Eerola Layout: Arja-Leena Berg Översättning: Susan Neiro Dark Oy Vanda st Uudenmaan liitto Nylands förbund Aleksanterinkatu 48 A Helsinki Alexandersgatan 48 A Helsingfors puh. tfn +358 (0) fax +358 (0) toimisto@uudenmaanliitto.fi 2 : Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund

4 Landskapsdirektörens översikt I slutet av den här verksamhetsperioden kan vi räkna med ett på många sätt annorlunda Nylands förbund ifall det blir verklighet av de planer som finns och beslut som gäller landskapsförbundens ställning och förnyandet av landskapet Nyland. Stärkandet av landskapens ställning i förhållande till statsmakten har upptagits i det gällande regeringsprogrammet. Flera liknande åtgärder har redan förverkligats, exempelvis att stärka den ställning som landskapsprogrammets genomförandeplan har och att ändra strukturfondslagen. Inrikesministeriet har inlett den fortsatta beredningen som grund för beslut under kommande valperiod. Ifall man vill stärka landskapsförbundens funktioner förutsätts dock att man internt blir starkare och större, vilket frivilliga samgångsbeslut inte ser ut att främja. När det gäller Nylands förbund är granskandet av gränserna ett ämne för ständiga diskussioner. Sibbo har redan tagit beslutet att flytta över till Nylands förbund. Det är bara tidpunkten som det råder olika åsikter om. I och med Sibbos beslut har diskussionerna om det östnyländska landskapets framtid igen blossat upp. Klokast är att inte ge sig in på gissningar om vad de aktuella diskussionerna inom kommunerna och Östra Nylands förbund leder till troligen ändå inte till att nuläget får pågå länge till. Även inom Hyvinge-Riihimäki ekonomiområde försöker man utstaka landskapsgränserna på nytt. Bland alla reformplaner och spekulationer arbetas det intensivt för att planera och utveckla landskapet. Landskapsplanen som fastställdes i november 2006 ger tidsenliga ramar för den kommunala planläggningen och för planeringen av övrig markanvändning. Myndigheterna bör i sina egna beslut främja genomförandet av planen. Etapplanen som är i utkastskedet kompletterar landskapsplanen för vissa besvärliga markanvändningsklassers del. Som en avslutning på sin period får det nuvarande landskapsfullmäktige det här planeförslaget att besluta om. Landskapsöversikten och -programmet färdigställdes under åren Genomförandet är följande skede. En genomförandeplan enligt ny lagstiftning innehåller ett förslag till statlig finansiering. Ifrågavarande landskapsbudget bereds i samråd med den statliga distriktsförvaltningen och förbundet förhandlar skilt med ministerierna om anslagen. Det nya förfaringssättet har tagits i bruk i de förhandlingar som i december 2006 förts med sju ministerier och som tar upp ca 20 objekt för landskapets utvecklingspengar i den statliga budgeten. Nyland är det mest internationella landskapet. Europeiska unionens organ är samarbetsparter med förbundet. Som en del av Alliansen för landskapen i södra Finland genomförs unionens strukturfondsprogram i samarbete. Nyland har de bästa förutsättningarna för att främja Lissabonstrategin. De närmsta utländska samarbetsparterna är inom Östersjöregionen, Moskvaområdet och inom Warszavaregionen i landskapet Mazowieski. EU:s program för mellersta Östersjön erbjuder ett användbart forum och en finansieringskälla för gränsöverskridande samarbete. Landskapen är i omvälvning och detta gäller speciellt Nyland, som har mycket att förvalta även för hela landets del. Ständiga förändringar förutsätter en fördomsfri och utvecklingspositiv attityd av såväl beslutsfattare som ämbetsmän. Varje landskapsfullmäktige och landskapsstyrelse har som hedersuppgift att överlåta ett allt bättre fungerande Nylands förbund till sina efterträdare. Aimo Lempinen Landskapsdirektör Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 3

5 Innehåll Landskapsdirektörens översikt 3 Verksamhetsmiljön 6 Betydelsen av en internationell miljö ökar 6 En innovativ miljö skapar förutsättningar för globalisering 6 Metropolområdet är framgångsrikt i den globala tävlingen 7 Den regionala ekonomin präglas av tillväxt 7 Den kommunala ekonomin förblir sträng 8 Invånarantalet fortsätter att växa och boendet blir dyrare 8 Välfärden ökar genom att utveckla servicestrukturerna 8 Miljön är en nyländsk resurs 9 Den statliga regionpolitiken förväntas ge tillväxtstöd 9 Nyland i Finland 11 Samarbetsnätverk och modell för utveckling 12 Planeringssystem 12 Landskapets samarbetsgrupp 13 Regionalt samarbete 14 Samarbetet mellan landskapen i södra Finland (ELLI) 15 Internationellt samarbete 15 Nylands förbund 16 Verksamhetsidé 16 Vision 16 Värden 16 Verksamhetsmodell 16 Strategi för balanserad framgång 17 Konditionsanalys för Nylands förbund 18 Kärnuppgifter 19 Verksamhetsramar under planperioden Regionutvecklingen 19 Områdesanvändningsplaneringen 20 Strategiska val 21 Metropollandskapet 21 Boendet 21 Näringar 21 Utbildning och kompetens 22 Välfärd 23 Regionstruktur 23 Trafik 23 Miljön och övrig infrastruktur 24 4 : Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund

6 Verksamhetsplanen Samarbetsroll för var och en 26 Fokus inom EU-programarbetet övergår till genomförandet av programmen 26 Samarbetet kring Östersjön stärks 27 Genomförandet och uppföljningen av landskapsprogrammet inleds 27 Genomförandeplanen innehåller ett förslag till landskapsbudget 27 Utarbetandet av bostadsprogrammet inleds 28 Den nyländska välfärdsstrategin drar linjer för de regionala besluten 28 Landskapets informationstjänst utvidgas 28 Landskapsplanen genomförs 28 Områdesanvändningen, boendet och trafiken sammanfogas 28 Förslaget till etapplan framläggs 29 Trafiksystemarbetet omfattar många projekt 30 Utarbetandet av klimatstrategin fortsätter 30 Funktionella mål 31 Budgeten för år Ekonomiska mål 33 Budgetens bundenhet 34 Ekonomiplanen Driftsekonomidel 35 Resultaträkning 36 Investeringsdel 37 Finansieringskalkyl 37 Betalningsandelar år 2007 för Nylands förbunds medlemskommuner 38 Sammandrag / Medlemskommunernas betalningsandelar år Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 5

7 Verksamhetsmiljön Betydelsen av en internationell miljö ökar I internationella jämförelser är Nyland fortfarande en av de mest innovativa tillväxtområdena. En god ekonomisk utveckling har ökat utländska företags intresse för området och dess företag. Även ekonomin i grannländerna utvecklas väl, vilket bl.a. kommer fram i Sveriges rekordhöga tillväxt. Speciellt gynnsam har utvecklingen dock varit i Ryssland, vars ekonomi kan ha dragit nytta av det höga oljepriset. Utvecklingen i Ryssland och inom hela Östersjön skapar nu utmärkta möjligheter för nyländska företag och företagare och man kan anta att handeln nu ökar kraftigt. Europeiska unionens strävan efter en starkare konkurrenskraft, full sysselsättning och stöd för social samhörighet kristallieras i den sk. Lissabonstrategin. Inom Östersjöns ekonomiområde innebär detta att Nylands metropolområde utvecklas i enlighet med målen för globaliseringen och informationssamhället. Den positiva utvecklingen inom Östersjöområdet ökar konkurrensen om marknader och kompetenta personer såväl i Nyland som inom Östersjöområdet. I den här tävlingen är Nyland en liten aktör, som kan vara framgångsrik enbart genom att satsa på kompetens och på en ständig utveckling av den. På lång sikt är det en riskfaktor för välmåendet att högtutbildade sakkunniga och företag flyttar från Finland eller de mest innovativa företagen fusioneras med utländska företag. Man bör aktivt söka strategier och åtgärder, med vilka Nyland kan dra nytta av internationaliseringen utan att mista sina nyckelresurser. En sådan strategi är bl.a. nätverksbildningen mellan forsknings- och utbildningsanstalter inom Östersjöområdet och även i vidare perspektiv till liknande aktörer i Asien och Amerika. Den mångåriga ekonomiska tillväxten i Asien påverkar allt mera konkret den nyländska framtiden. Det sk. Kina-fenomenet som ansluter sig till starkare ekonomier i Asien har minskat antalet arbetsplatser i Nyland, men det har även gett upphov till ökad affärsverksamhet inom inhemska företag. Nya företag och företagare från Asien kommer in på den nyländska marknaden. De inhemska företagens strategiska kompanjonskap med utländska affärskompanjoner och kunder är en central utvecklingsprocess, som gör det möjligt att exportera nyländsk kompetens och att näringslivet integreras i den internationella ekonomin. En innovativ miljö skapar förutsättningar för globalisering En innovation är en ny produkt eller serviceform, som är ekonomiskt framgångsrik. Ekonomisk framgång baserar sig oftast på att produkten eller idén på något sätt kan kopieras eller användas i många sammanhang. Med en innovativ miljö avses de förhållanden eller åtgärder, med vilka man kan underlätta uppkomsten och spridningen av innovationer. Med nya idéer kan man inte veta på förhand, ifall de i sinom tid utvecklas till innovationer eller inte. Därför bör en innovativ miljö uppbyggas så att den möjliggör försök och förädling till en kommersiell produkt. I Nyland utgör nätverken av kompetenscentra och många företagsserviceorganisationer nyckelaktörerna inom den innovativa miljön och deras service täcker hela utvecklingsgången från idé till internationalitet. Globaliseringen, allt internationellare former av affärsverksamhet och umgänge, speciellt påskyndade av data- och informationsteknologin, förutsätter snabb acklimatisering av både det nyländska och finländska samhället. Även om den innovativa verksamheten och servicen alltid har varit centrala inom affärslivet, har globaliseringen allt mera betonat deras betydelse. Anpassningen sker just via innovationer, då innovationsservicen och -strategierna är i nyckelställning för att det regionala välståndet skall kunna garanteras på lång sikt. Speciella tryck finns att förnya servicen inom den offentliga sektorn. I Nyland lyfte bl.a. PARAS-projektet fram behoven att söka nya 6 : Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund

8 kostnadseffektivare serviceformer inom området. Behovet till förnyelse är en ypperlig chans för områdets innovatörer, men förutsätter även att köparna är modiga nog att pröva på nya verksamhetsmodeller. Utvecklandet av de elektroniska serviceformernas kompatibilitet för en bättre kvalitet och funktionalitet är ett nationellt mål, som främjar många nationella initiativ. Ur kommunernas synvinkel är inledandet av KuntaIT-verksamheten under år Till KuntaIT:s uppgifter hör att hjälpa de kommunala dataadminstrationsenheterna att inskaffa och utveckla nationellt kompatibla och standardiserade IT-tjänster. Under år 2007 inleds även det som täcker hela Finland samt digitv. Alla dessa reformer ger näringslivet möjligheter att utveckla och pilotera nya produkter och verksamhetsmodeller. Metropolområdet är framgångsrikt i den globala tävlingen Helsingfors metropolområde är huvudcenter för de internationella funktionerna i Finland. Hur man inom området kan dra nytta av de möjligheter som erbjuds inom den globala ekonomin, påverkar utvecklingen i hela landet. Området är även objekt för de största kraven, trycken och riskerna inom global utveckling. Eftersom området är i frontlinjen både inom den globala tävlingen och i den inhemska urbaniseringsutvecklingen, bör den nationella metropolpolitiken förbättra förutsättningarna för en utveckling av huvudstadsregionen och stärka hela metropolområdet som ett enhetligt ekonomiområde. De högklassiga serviceformer som välfärdssamhället erbjuder, en välfungerande modern infrastruktur och en naturnära levnadsmiljö utgör en betydande attraktionsfaktor såväl för inhemska som utländska personer med kompetens. Trygghetens betydelse har även ökat under de senaste tiderna. Den positiva sidan med en liten metropol är även att problem med anhopningar kan tyglas. Ett internationellt attraktivt metropolområde erbjuder livskraft för hela samhällsekonomin. Med hjälp av skicklig områdes- och strukturpolitik gagnar tillväxten hela landet. Detta förutsätter att Helsingfors metropolområd utvecklas så att dess ställning som motor för Finlands ekonomiska tillväxt stärks och dess internationella attraktion växer i förhållande till konkurrerande områden. Den regionala ekonomin präglas av tillväxt Den ekonomiska tillväxten torde minska under år 2007, dock så att de ekonomiska utsikterna för Nyland och hela Finland är rätt bra. Den största risken utgörs av att den globala ekonomin stagnerar. De värsta osäkerhetsfaktorerna som kan förutses är de redan länge kända, d.v.s. råoljans prisökning och det stora underskottet i USA:s bytesbalans. Tillsvidare har världsekonomin anpassat sig till ett högt oljepris. Näringslivets forskningsanstalt (ETLA) räknar med att den finländska ekonomin visar tilltagande siffror under femårsperioden i jämförelse med föregående femårsperiod. Den ekonomiska tillväxttakten mellan Nyland och hela landet ser ut att ha återgått till normaltillstånd d.v.s till att ekonomin inom det nyländska området växer i snabbare takt än ekonomin i hela landet. I början av det här årtiondet var situationen exceptionellt omvänd. Den relativt sett goda ekonomiska tillväxten som är inom synhåll innebär att en långsam förbättring av sysselsättningsläget fortgår i Nyland. Detta innebär för sin del att flyttningsrörelsen till Nyland ökar och att trafiken, speciellt resorna till och från arbetet, ökar. Den nyländska befolkningens tillväxttakt blev snabbare redan under år En allt snabbare tillväxttakt för befolkningen är en utmaning för den kommunala servicen och bostadsproduktio- Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 7

9 nen och den ökade trafiken för trafikinvesteringarna. Den kommunala ekonomin förblir sträng Enligt förhandsuppgifter visade läget inom den kommunala ekonomin under år 2005 att den inte längre försämrades (årsbidrag). Inom Nyland steg antalet kommuner med negativt årsbidrag från fem till två. Under år 2006 förväntas utgifterna inom den kommunala ekonomin öka lite saktare än under år Den kommunala ekonomin förblir sträng under kommande år. Exempelvis uppskattar man i det statliga basserviceprogrammet att det kommunala årsbidraget inte räcker till för att finansiera nettoinvesteringar före år I programmet förutser man att kommunernas skuldsättning saktar av i slutet av programperioden. De nyländska tillväxtkommunerna skuldsätter sig inom de närmaste åren, då de investerar i serviceproduktionen för den ökande befolkningen. Invånarantalet fortsätter att växa och boendet blir dyrare Det fanns ca nylänningar i slutet av år Invånarantalet ökade med personer under året, vilket är klart mera än under år Befolkningen i Nyland fortsätter alltså igen att växa kraftigare. En betydande faktor i befolkningstillväxten är ökad nettomigration. Av de utländska medborgare som bor i landet finns 43 % inom huvudstadsregionen. Bostadsproduktionen inom Nylands förbunds område har på 2000-talet omfattat i genomsnitt bostäder årligen. Produktionen har därmed inte nått det beräknade behovet, dvs nya bostäder varje år. Under år 2005 steg priset på ägarbostäder fortfarande mera än den allmänna inflationen, medan hyresökningen för hyresbostädernas del har varit måttfull. De genomsnittliga hyrorna är dock drygt 30 % högre än i övriga delar av Finland. De låga räntorna är den mest betydande orsaken till att priserna på ägarbostäder höjts. Ifall den allmänna ekonomiska situationen utvecklas i positiv riktning, så höjs räntorna sannolikt inom den närmsta framtiden. Detta torde minska efterfrågan på bostäder och tyglar prisutvecklingen. Även om bostadspriserna inom regionen märkbart stigit och det råder stor brist på bostäder till ett skäligt pris, finansierar staten bostadsproduktionen i allt mindre omfattning. Finansieringsanstalterna erbjuder lån med förmånliga villkor och det är svårt att sammanfoga bostädernas produktionskostnader inom de ramar som staten ger för sina lånevillkor. Å andra sidan har den låga räntenivån och de långa lånetiderna även gjort det förmånligare att bo i eget än att bo på hyra. Trots detta råder det speciellt brist på skäligt prissatta hyresbostäder för enpersonshushåll. Välfärden ökar genom att utveckla servicestrukturerna Välfärd uppstår i levnadsmiljön och i de sociala nätverken för varje nylänning. Välfärdsservicen utgör enbart en del av varje individs välmåga. Välfärden och därtillhörande service står i Nyland i fokus för en gynnsam verksamhetsmiljö. Det regionala utvecklandet av servicestrukturen, d.v.s. förnyandet av strukturerna för välfärdsservicen inom stadsregionerna påverkar välmågan hos varje nylänning. Den regionala åldersstrukturen har en speciellt stor betydelse på socialoch hälsovårdstjänster; ju mera befolkningen koncentreras och ju större skillnaderna är i de olika områdena, desto svårare är det att organisera servicen och finansieringen. Stora utmaningar på området är bl.a. välfärden bland åldringar och barn. Antalet åldringar växer mera i Nyland än i det övriga landet. Även antalet barn avviker från utvecklingen i övriga delar av landet, eftersom antalet personer i arbetsför ålder växer från det nuvarande. Å andra sidan finns det olika områden inom landskapet, men 8 : Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund

10 landskapscentrens åldersstruktur är gynnsammare än randområdenas. I Nyland kommer de åldersbetingade kostnaderna för alla åldersgrupper att stiga mera än för det övriga landet. Detta betyder att behovet av och kostnaderna för vårdpersonal stiger mera än i Finland i övrigt. Hur man lyckas med att flytta över betoningen från att sköta sjukdomar till förebyggande verksamhet är en utmaning för det välmående Nyland. Detta innebär att den grundläggande hälsovården blir allt viktigare och människor satsar allt mera på sitt eget välmående. Nyland kännetecknas av välmåga och välstånd, men de sociala problemen är också allmänna. Man bör hela tiden följa upp välståndet på området och kunna ge snabba och nödvändiga linjeringar och åtgärder för social- och hälsovårdspolitiken. De elektroniska tjänsterna ökar och den apparatkompetens som tjänsterna förutsätter är nya utmaningar för användaren. Nylänningar bör erbjudas tillräcklig handledning och övriga möjligheter att lära sig sköta sina ärenden på ett tryggt sätt och att undvika digital utslagning i ett allt mera föränderligt samhälle. Samarbetet mellan dem som erbjuder service, teknologileverantörerna och dem som utvecklar nya serviceenheter är ett gemensamt intresse för hela landskapet. I Nyland bör det vara möjligt att utnyttja utbytet av information och erfarenheter, resultatjämförelser och -värderingar samt göra gemensamma linjedragningar. Dessutom behövs välfärdspolitik och åtgärder som är gränsöverskridande. Ett vidsträckt gemensamt ansvar stärker deltagandet och verksamhetsbetingelserna inom hela området. Ett tryggt Nyland är en del av nylänningarnas välfärd. Samhällets grundstrukturer och en välfungerande förvaltning utgör en del av tryggheten. I samhällsplaneringen och byggandet bör speciell uppmärksamhet fästas vid att helhetstryggheten och hälsan främjas med fysiska resultat. En funktionellt mångsidig samhällsstruktur ökar naturligt socialt och otvunget umgänge, som förebygger kriminalitet, ökar känslan av samhörighet och minskar otryggheten. Miljön är en nyländsk resurs En mångsidig och god miljö är något som Nyland kan vara stolt över. Det finns både välutbyggd miljö, vidsträckta landsbygdsområden i naturtillstånd och även en ståtlig skärgårdskust som fått internationell erkänsla. Detta nyländska triumf kräver dock permanent omvårdnad, satsning och samarbete. Miljöns nedsmutsning samt riskerna för olika olyckor utgör ett hot för trivsam miljö och hälsa. Att minimera riskerna förutsätter bl.a. att man skapar reservsystem för den tekniska försörjningen och att man förbereder sig även på snabba åtgärder när det gäller att förebygga miljöolyckor. Klimatförändringen för med sig nya utmaningar både för planläggning och övrig planering och byggnation. Många miljöfrågor såsom tillståndet i Östersjön och klimatförändringen är frågor av internationell karaktär. Om man vill lösa de, behövs omfattande samarbete på landskaps-, nationell och internationell nivå. Den statliga regionpolitiken förväntas ge tillväxtstöd Det nationella målet om att jämna ut utvecklingsskillnaderna kan ur nyländsk synvinkel stödas då den strävar efter att stärka de övriga delarna i landet på grundval av deras egna resurser. Det är dock inte acceptabelt att Nyland agerar som finansiär av det övriga Finlands utvecklingsåtgärder. Man har väntat på att PARAS-projektet (kommun- och servicestrukturprojektet) skall ge nya initiativ för utvecklandet av de nyländska kommunerna. Lagen som stadgas i slutet av år 2006 uppmanar inte landskap till omfattande initiativrikedom. Regionutvecklingslagens bestämmelser möjliggör dock aktiva förbund till den del som det i förhandlingar med kommunerna är nödvändigt. Utgångspunkten är man inom några år Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 9

11 inom huvudstadsregionen och skilt inom Helsingforsregionen stadfäster en omfattande och välfungerande samverkan på frivillig basis. I Lojo och Ekenäs ekonomiska regioner finns det inga speciella krav på samarbete, utan utvecklandet av strukturer och service sker enligt kommunala beslut och delvis i samband med stadsprogramarbetet. Förfarandet i anslutning till kompetenscenterprogrammet har skapats för att främja spetskompetensens förädling till produkter och service. Den inom EU högt uppskattade Triple Helixmodellen av finländskt ursprung har samma mål. Den sammanfogar samarbetet inom regionförvaltning, forskningsanstalter och företag så att varje part skapar förutsättningar för en teknologisk utveckling, som leder till nya arbetsplatser och ser till att de nuvarande bibehålls. I Nyland agerar Culminatum Ltd som motor för kompetenscenterverksamheten och sammanfogar Triple Helix-samarbetet. Den nyländska oslagbarheten inom kompetens och forskning bör beaktas då man funderar på innehållet och arbetsfördelningen för den nya kompetenscenterprogramperioden. Regionaliseringen, d.v.s överflyttningen av statliga funktioner bort från huvudstadsregionen fortsätter fram till år Besluten hittills gäller ca arbetsplatser. Då överflyttningsbeslut fattas bör speciell vikt fästas vid de funktionella behov som anstalterna och enheterna har. Samarbete och kontakt som hör till verksamheten skall inte försvåras genom att skapa geografiska avstånd. Även de ekonomiska faktorerna är viktiga. Investeringar i nya lokaler är lönlösa, ifall de orsakar tomma utrymmen i kedjans första länk. Europeiska unionens nya programperiod inleds år Landskapen i södra Finland har berett ett åtgärdsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning som underlyder Europas regionutvecklingsfond. Dessutom har man deltagit i beredningen av Europeiska socialfondens motsvarande programdel som gäller södra Finlands storområde. I samverkan med kompanjonerna inom Östersjöområdet har man berett ett regionalt samarbetsprogram för mellersta Östersjön. I dessa programdokument ingår för Nylands del intressanta möjligheter till gemensamma utvecklingsprojekt. 10 : Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund

12 Nyland i Finland Lentomatkustajat Flygpassagerare Laivamatkustajat Båtpassagerare Yliopisto-opiskelijat Universitetsstuderande Asuntotuotanto Bostadproduktion v. koulutuksen ulkopuolella åriga utan utbildning Korkea-ast.tutk.suor. Utexamin.,högre utbildn.nivå Valtion tulot Statens inkomster Työvoima Arbetskraft Rikollisuus Brottslighet VÄESTÖOSUUS BEFOLKNINGSANDEL Toimeentulotuen saajat Personer som fått utkomstöd Teollisuuden jalostusarvo Industrins förädlingsvärde Henkilöautot Personbilar Valtion menot Statens utgifter Typpipäästöt Kväveutsläpp Teollisuuden vienti Industriexport Liikennesuorite Trafikprestation Työttömät Arbetslösa Sähkön kulutus Elförbrukning Pohjavesivarat Grundvattensresurser Kesämökit Fritidshus Kuntien valtionosuudet Kommunernars statsandelar Yleiset tiet Allmänna vägar Maatilat Gårdbruksenheter Maa-ala Landareal Vesiala Vattenareal Väestöosuus befolkningsandel Källor: Statistikcentralen, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Finlands miljöcentral, Stakes Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 11

13 Samarbetsnätverk och modell för utveckling Modell för landskapsutveckling Riksomfattande mål för områdesanvändningen Internationellt samarbete Landskapsöversikt Landskapsplan Landskapsprogram Riksomfattande mål för regionutvecklingen Statliga förvaltningsmässiga planer och program EU-program Kommunal planläggning och myndighetsbeslut GENOMFÖRANDE Landskapsprogrammets genomförandeplan Planeringssystem Landskapsöversikten, landskapsplanen och landskapsprogrammet utgör en treenighet, enligt vilken landskapet utvecklas. Landskapsöversikten är en helhetsinriktad, långsiktig och strategisk plan för utvecklandet av landskapet. Översikten fastställer den eftersträvade utvecklingen och verksamhetspolitiken på lång sikt. På basis av visionen görs de strategiska valen. Landskapsöversikten godkändes av landskapsfullmäktige i december Med de strategiska valen och strategierna som ingår i översikten eftersträvas visionen Nyland är ett internationellt konkurrenskraftigt metropolområde med välmående människor. Landskapsplanen är en allmän plan om samhällsstrukturen och områdesanvändningen i landskapet. Med hjälp av planen skapar man förutsättningar för en sund levnadsmiljö och främjar en ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt sett hållbar utveckling. I landskapsplanen sammanfogas även de av statsrådet godkända riksomfattande målen för områdesanvändning med målen på landskaps- och regional nivå. Landskapsplanen godkändes av landskapsfullmäktige den 14 december Miljöministeriet fastställde den Planen är en av kommunerna gemensamt godkänd uppfattning om hur landskapets struktur skall utvecklas. Varje kommun bör i sin egen planläggning beakta landskapsplanens lösningar. Landskapsplanen är ingen genomförandeplan, utan de i den angivna markanvändningslösningarna på landskaps- och regional nivå preciseras i mera detaljerad planering, såsom i kommunala general- och detaljplaner. Även övriga myndigheter skall i sina planer och i sin verksamhet främja genomförandet av landskapsplanen. Landskapsprogrammets innehåll definieras i den nya regionutvecklingslagen Landskapsprogrammet skall uppta utvecklingsmål som är baserade på landskapets möjligheter och behov, de för landskapets utveckling viktigaste projekten och andra väsentliga åtgärder som behövs för att uppnå målen samt en plan för finansiering av programmet. 12 : Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund

14 I genomförandeplanen, som utarbetas årligen, kommer man överens om de viktigaste projekten och övriga åtgärder i anslutning till genomförandet av landskapsplanen och de statliga specialprogrammen. Sådana statliga specialprogram är regioncentraprogrammet, det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet, kompetenscenterprogrammet och skärgårdsprogrammet. Man uppvisar även en kalkyl om finansiering av dessa. Även det egna produktutvecklingsarbetet i Nyland främjas med programbaserad regionpolitik. Det nyländska samarbetsnätverket testar föreskrifternas tillämplighet i landskapet och utnyttjar sådana verksamhetssätt som i praktiken har visat sig fungera bra. Med regionutvecklingslagens ändringar år 2007 utvecklas planeringssystemet så att landskapsförbundens påverkningsmöjligheter ökar och landskapets samarbetsgrupp får en starkare ställning i fastställandet av den statliga budgeten. Förbundet effektiverar utarbetandet av genomförandeplanen. Samtidigt förbättras de sektorala, regionala målens verkningsfullhet i riktning mot centralförvaltningen. Nylands samarbetsnätverk Statsrådet Valkretsarnas riksdagsledamöter Landskapets samarbetsgrupp Statens regionalförvaltning Arbetsmarknadsorganisationer Näringslivet Företagarorganisationer Handelskamrar NYLANDS FÖRBUND Universitet, yrkeshögskolor 24 medlemskommuner Forskningsanstalter Läroanstalter Partiernas distriktsorganisationer Medborgarorganisationer Invånare Företag Internationella nätverk PROJEKT OCH ÅTGÄRDER Landskapets samarbetsgrupp Landskapets samarbetsgrupp (MYR) samordnar de åtgärder som behövs för att såväl genomföra strukturfondsprogrammen som utveckla regionen och den finns i varje landskap. Lagstiftningen håller på att ändras och den ger upphov till utvecklingsutmaningar för samarbetsgruppens arbete. I den nyländska samarbetsgruppen på landskapsnivå ingår jämlikt representanter för Nylands förbund jämte medlemskommuner, de statliga myndigheter som finansierar utvecklingsprogram och -åtgärder samt övriga till statsförvaltningen tillhörande organisationer och de med tanke på landskapets utveckling viktigaste arbetsmarknadsoch näringsorganisationerna. Landskapsstyrelsen utnämner 25 medlemmar och som ordförande verkar landskapsstyrelsens ordförande. I arbetet deltar sakkunniga, sektioner och sekreterarskap. Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 13

15 I Nyland verkar landskapets samarbetsgrupp som ett forum för alla parter när det gäller frågor om landskapsutveckling, när det gäller att rikta in kommunala resurser samt när uppgiften går ut på att definiera de regionala utvecklingsprojekt och -linjer som i huvudsak genomförs i den statliga förvaltningens regi. Gruppen främjar och följer även upp hur de genomförs. Regionalt samarbete Under de senaste årtiondena har Helsingfors metropolområde blivit ett enhetligt service-, pendlings- och bostadsområde, oavhängigt av administrativa gränser. Utmaningarna för att utveckla det här området följer inga kommunala och inte heller nödvändigtvis landskapets förvaltningsmässiga gränser. När den färdigställts, påverkar den nu aktuella förändringen av landskapsindelningen märkbart områdesindelningarna. Landskapet indelas i Helsingfors, Lojo och Ekenäs ekonomiska regioner. Den här indelningen är dock föråldrad och förnyas, då de aktuella ändringarna har genomförts för förvaltningens och samarbetsområdenas del. Samarbetet inom huvudstadsregionen är etablerat och täcker via tiotals projekt alla kommunala verksamhetsområden. 14 kommuner deltar i intressebevakningen inom Helsingforsregionen. Kommungruppen Fyrlingarna idkar gemensam intressebevakning. Stads- och regioncentraprogrammet som baserar sig på regionpolitisk lagstiftning delar in landskapet enligt följande: Huvudstadsregionens stadsprogram Utvecklingsprogrammet för Kuuma-området Regioncentraprogrammet för västra Nyland Regioncentraprogrammet för Hyvinge Riihimäki-ekonomiområde Hyvinge-Riihimäki ekonomiområde Kuuma-områdets utvecklingsprogram Kommungruppen fyrlingarna (Hyvinge, Kyrkslätt, Vichtis och Sibbo) Raseborgs utvecklingsprogram Hiiden-pilotprogrammet Hyvinge Riihimäki regioncenterprogram Kuuma-partnerskapsprogrammet Huvudstadsregionens stadsprogram Pojo Loppi HÖGFORS Nummi-Pusula Vichtis Sammatti Karislojo LOJO Sjundeå KARIS Hausjärvi RIIHIMÄKI HYVINGE Mäntsälä Borgnäs Nurmijärvi TRÄSKÄNDA Tusby VANDA GRANKULLA ESBO HELSINGFORS KERVO Sibbo Ingå Kyrkslätt EKENÄS HANGO 14 : Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund

16 Vid utvecklings- och planeringsarbetet på landskapsnivå behandlas ärendena allt mera enligt program eller samarbetsområde. Nylands förbund är en aktiv part i det regionala programarbetet. Samarbetet inleds då programmet utarbetas och fortsätter därefter i rollen som förverkligare och finansiär. Med landskapsprogrammet och dess genomförandeplan sammanfogas utvecklingsprojekten på landskaps- och regional nivå så att man får till stånd ett med tanke på finansieringsmöjligheterna realistiskt program. Samarbetet mellan landskapen i södra Finland (ELLI) Landet indelas i fyra landskapsallianser, som samtidigt är NUTS 2-områden i EU:s statistiska områdesindelning. Alliansen för landskapen i södra Finland är en samarbetsorganisation för förbunden i följande landskap: Södra Karelen, Egentliga Tavastland, Östra Nyland, Kymmenedalen, Päijänne-Tavastland, Nyland och Egentliga Finland. Visionen för alliansen är: Södra Finland är ett högklassigt centrum för affärsverksamheten inom Östersjöområdet. Alliansen verkar på basis av de verksamhetsstrategier som utarbetas för varje kommunalvalsperiod. Tyngdpunkterna för verksamhetsstrategin är frågor i anslutning till åldrandet och välfärdstemat samt en balanserad regionstruktur och fungerande kommunikationer. Landskapsstyrelsernas gemensamma möte på årlig basis beslutar om verksamhetens tyngdpunkter och de ekonomiska resurserna. Landskapsstyrelsernas ordföranden behandlar aktuella och gemensamma ärenden. En kommitté som består av landskapsdirektörer bereder ärendena till beslutsfattarna. Huvudsekreteraren svarar tillsammans med projektarbetare om skötseln av de praktiska uppgifterna. Alliansens lokaliteter finns på Nylands förbunds byrå. Alliansens verksamhet under åren leds av Päijänne-Tavastlands förbund. Internationellt samarbete Som en följd av EU:s utvidgning har Östersjön blivit ett innanhav inom Europeiska unionen. Samarbetet mellan regionerna har utvidgats, eftersom aktörer har EU:s gemensamma planeringsprocesser till sitt förfogande. Områdena kring Östersjön kan på ett enklare sätt utveckla gemensamma mål och utvecklingsåtgärder. Förbundet fortsätter och stärker samarbetet med Ryssland (S:t Petersburg, Moskva), de baltiska länderna, Polen och Sverige. Samarbetets fokus ligger på att utveckla näringarna, välfärden och innovationsmiljön. Östersjösamarbetet under de senaste åren har skapat en grund för att bygga upp och genomföra gemensamma projekt. Om finansieringsinstrumenten för den nya strukturfondsperioden ( ) tas besluten under år Förbundet satsar på projektberedningen i enlighet med dess funktionella tyngdpunkter samt på projektrådgivning för dem som ansöker om EUfinansiering. Under år 2007 färdigställs Nylands förbunds Östersjöstrategi, som baserar sig på förbundets och dess regionala kompanjoners åsikter om innehållet och fokus i det framtida samarbetet. Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 15

17 Nylands förbund Verksamhetsidé Nylands förbund arbetar för att utveckla landskapet och dess verksamhet skapar förutsättningar för en förbättrad konkurrenskraft, invånarnas välmåga, näringslivets utveckling och en trivsam miljö. Vision Nylands förbund är en stark aktör i Nyland, i Finland och inom Östersjöområdet. Värden Värdena för Nylands förbund är folkvälde och öppenhet, invånarnärhet och hållbar utveckling. Verksamhetsmodell Nylands förbunds uppgifter har fastställts i förbundets grundstadga. Regionutvecklingsarbetet för samman både den regionpolitiska planeringen och planeringen av områdesanvändningen i det praktiska genomförandet och i finansieringen. Uppgifternas omfattning och den samhällspolitiska värdeladdningen förutsätter strategisk styrning och verksamhetssätt i utveckling. Den högsta beslutanderätten i en samkommun innehas av landskapsfullmäktige som valts av representantskapet. Förvaltningen sköts av landskapsstyrelsen som delegerar ärenden till förbundets byrå. Byrån arbetar för att de angivna målen skall kunna uppnås på ett kvalitativt sätt. Nylands förbunds organisation Landskapsfullmäktige Landskapsstyrelse Landskapsdirektör Förvaltning Enheter Ansvarsområden Internationella ärenden Regionutveckling Områdesanvändning Samarbetet både på förbundets byrå och allmännare i regionförvaltningens nätverk förutsätter att informationsflödet är smidigt. Förbundets informationstjänst ger en bild av åt vilket håll landskapet utvecklas. Den elektroniska ärendeoch informationsbehandlingen gör det enklare att betjäna allehanda kunder. Förbundets ställning som landskapsutvecklare påverkas av att man på olika håll håller på och bygger upp olika samarbetsmodeller. Även regionaliseringen förutsätter ett ständigt utvecklingsarbete för verksamhetens del. Ledningens främsta uppgift i en processorganisation är att samordna effektiva, löpande, samhällsmässigt sett verkningsfulla processer med kvalitetsfaktorerna i arbetslivet. Förbundets resurser finns hos dess personal. Att de sakkunniga förbinder sig till strategiska val och verksamhets- 16 : Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund

18 mål är en förutsättning för att arbetet lyckas. Systemet för att planera förbundets verksamhet utvecklas ur denna synvinkel. Inom personalarbetet ligger satsningen på företagshälsovårdens tjänster som främjar välmåendet på jobbet. För att mäta hur resultatrik förbundets verksamhet är, används förutom de ekonomiska utgångspunkterna även mätare för kvalitetsutveckling och för utvecklingen av mänskligt kapital. Basen för all verksamhet utgörs av visionen för Nylands förbund. I anslutning till visionen har man valt följande infallsvinklar: verkningsfullhet, intressegrupper, processer, personal, ekonomi. Strategi för balanserad framgång Verkningsfullhet Strategisk markanvändningsplanering Sammanfogning av resurser Intressebevakning Bedömning Intressegrupper Fungerande nätverk Målinriktad, öppet samarbete oi Uppföljning Vision Personal Kommunikations- och interaktionsfärdigheter Kompetensutveckling Strategiska färdigheter Arbetsbelastning under kontroll Självbedömning Extern bedömning Nylands förbund är en stark aktör i Nyland, i Finland och inom Östersjöregionen Trivsel i arbetet mäts Personalbokslut Processer Effektivt och resultatrikt arbetssätt Tillräckliga materiella resurser För regionutveckling anvisad finansiering Kommunal grund- och projektfinansiering Definieras skilt för varje process Landskapets andel av statens regionutvecklingsanslag Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 17

19 Konditionsanalys för Nylands förbund Starka sidor Demokratiskt beslutssystem Ställning som helhetsutvecklare Samarbetsarena Flexibla handlingssätt Tvåspråkighet Ett internationellt metropolområde som verksamhetsområde Innovativ region Samarbete mellan landskapen i södra Finland Internationellt erkänd samarbetspartner Möjligheter Strävan efter starkare regioner i Europa Ett informationssamhälle med växelverkan Förverkligandet av hållbar utveckling Starkare metropolområden Östersjöns ekonomiska integration Ändrad landskapsindelning Intensivare regionsamarbete Svagheter Förbundets verksamhet och mål är inte tillräckligt kända Otillräckliga resurser för de nya utmaningarna Hotbilder Centralförvaltningens starka ställning och stela sektorgränser Svagare kommunalekonomi Svagare ställning i.o.m. nya samarbetsmodeller 18 : Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund

20 Kärnuppgifter Verksamhetsramar under planperioden Om förbundets roll som välståndsfrämjare och framtidsmakare har stadgats i markanvändningsoch bygglagen och i regionutvecklingslagen. För att kunna genomföra åliggandet om samverkan i enlighet med det som stadgas i dessa lagar, förutsätter det att Nylands förbund har omfattande samarbetsnätverk samt en såväl vertikal som horisontell arbetsfördelning med regionala aktörer såväl i hemlandet som utomlands. I det praktiska arbetet fastställs arbetets innehåll enligt de tyngdpunkter som fastställts av landskapsfullmäktige och -styrelsen. Även de prioriseringar som medlemskommunerna gjort, bör komma fram i verksamheten. Den framtida reformen av regionutvecklingslagen ger varje landskapsförbund mera metoder för och större beslutanderätt inom sitt eget regionutvecklingsarbete. Regionutvecklingen Ur nyländsk synvinkel är det viktigt att tyngdpunkten i den nationella regionpolitiken fortsättningsvis överförs så att man känner igen de olika utvecklingsförutsättningarna för de olika delarna i landet och att man stöder regionala styrkor på sådan basis. Detta innebär att utvecklingsåtgärderna riktas på nytt och förutsättningar skapas på ett sätt som ur helhetsbetonande synvinkel ger det bästa resultatet. En storleksmässig betoning ges för utvecklingsåtgärderna och olikvärdigheten godkänns i situationer, då den nationellt sett eller med tanke på Nyland ger den största möjliga nyttan för de regioner som ligger sämst till. Grunden för en målmedveten utvecklingsverksamhet i landskapet som sker på eget initiativ utgörs av de egna aktörernas möjligast likriktade linjeringar. En resultatrik utveckling förutsätter att de som stöder verksamhetsmiljön i landskapet stöder och skapar förutsättningar för utvecklingsarbetet. Med en uppdaterad landskapsöversikt styrs den funktionella planeringen i landskapet, såväl som markanvändningsplaneringen så att de tjänar samma mål och syften. De praktiska åtgärderna inom regionutvecklingen pusslas ihop i processen för landskapsprogrammet samt i de årligen utarbetade genomförandeplanerna. De allmänna målen för regionutvecklingen baserar sig på regionutvecklingslagen samt på de riksomfattande målen för områdesanvändningen som fastställts av statsrådet. Med den regionala utvecklingspolitiken skapar man förutsättningar för en ekonomisk tillväxt, en näringsverksamhet i utveckling och ett bättre sysselsättningsläge som baserar sig på kompetens och hållbar utveckling och som garanterar Nylands regionala konkurrenskraft och välstånd. Detta innebär åtgärder: för att fördjupa samarbetet inom landskapet, för att avlägsna de funktionella hinder som orsakas av det mångcentrerade metropolområdets administrativa struktur, för att skapa strategiska kompanjonskap samt genom att sammanfatta den strategiska beslutanderätten i landskapet för att jämna ut de interna regionala utvecklingsskillnaderna inom Nyland och för att förbättra levnadsvillkoren och välmåendet hos nylänningar samt för att känna igen regionala styrkor och stöda samarbetet för att stärka Nylands internationella konkurrenskraft i förberedningen för utarbetandet och genomförandet av EU:s nya målprogram och bindandet av dem till en viktig del av den regionala utvecklingsverksamheten inom hela landskapet och storområdet södra Finland att dra nytta av de fördelar som uppstår i och med utvidgningen av EU genom att effektivera samarbetet med regionerna kring Östersjön. Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 19

21 Områdesanvändningsplaneringen Verksamhetsmiljöns utmaningar samt landskapets gemensamma vision och viljetillståndet för att även uppnå den utgör utgånspunkten för en planering av områdesanvändningen i Nyland. Områdesanvändningsplaneringen styrs av de riksomfattande målen för områdesanvändningen, som kommer att förnyas under år I enlighet med målen förenhetligas region- och samhällsstrukturen genom att komplettera och förtäta den, samtidigt som man beaktar de marginalvillkor som gäller för den byggda och naturliga miljön jämte den grundläggande strukturen. Markanvändningsplaneringen tjänar speciellt till att säkra en välfungerande regionstruktur med tillräckliga reserveringar för byggnadsmark och grönområden, trafik- och energinätverk. Den ser även till att särdragen i landskapet värnas om. Inom de nyländska regioner, som hotas av minskande invånarantal och berörs av en negativ åldersstrukturutveckling, stöder man med markanvändningsplaneringens medel en balanserad utveckling och man arbetar för att regionerna förblir hållbara till sin region- och samhällsstruktur. Med den lagstadgade områdesanvändningsplaneringen som sker på landskapsnivå skapar man strategiska linjer för ett långsiktigt utvecklande av samhällsstrukturen. De preciseras i den mera detaljerade kommunala planläggningen. En planering av områdesanvändningen i landskapet förutsätter mångfacetterat samarbete. Inom områdesanvändningsplaneringen är det även av central betydelse att landskapsplanerna och de övriga godkända planerna främjas, följs upp och förnyas kontinuerligt samt i rätt ögonblick. De viktigaste strategiska frågor som ansluter sig till planeringen av områdesanvändningen är: Att man utvecklar regionstrukturen i landskapet till ett nätverk av tätorter, trafik och övrig infrastruktur samt grönområden så att behoven hos regioner av olika storlek och karaktär beaktas. En speciell utmaning är styrandet av Helsingforsregionen så att den stöder en balanserad utveckling av regionstrukturen i hela landskapet. Att samhällsstrukturen förenhetligas genom att rikta in ny byggnation främst i samband med redan existerande struktur så att den förtätas och kompletteras. Att man samarbetar regionalt och över kommungränserna när det gäller planeringen av boende-, trafik- och samhällstrukturen (MBL). Att man främjar det hållbara bruket av naturtillgångar i samverkan med olika aktörer. Att områdesanvändningen i städer och landsbygd planeras så att den stöder dem bägge och att det även finns regionalt planeringssamarbete som stöder det här målet. Att lösa specialfrågorna i landskapet i samarbete med olika aktörer, t.ex. inom avfallshanteringen, vatten- och stenmaterialförsörjningen. Att beakta klimatförändringens utmaningar, såsom översvämningar och stormar i områdesanvändningsplaneringen. 20 : Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund

22 Strategiska val Metropollandskapet Visionen för Landskapsöversikten för Nyland lyder: Nyland är ett internationellt konkurrenskraftigt metropolområde med välmående människor. Det viljetillstånd som visionen påvisar uppnås med hjälp av sex teman: Bofrågor Näringar Utbildning Välstånd Regionstruktur och trafik Miljö och övrig infrastruktur Med de temavis framförda linjedragningarna och åtgärderna som följer landskapsöversiktens mål stärks metropollandskapets internationella och nationella konkurrenskraft och välstånd skapas i nyländsk vardag och nyländskt arbete. Utvecklingen går ut på att göra metropolområdet till en betydande kompetens- och innovationsmiljö samt till ett centrum för affärslivet inom ekonomiområdet kring Östersjön. Dess ställning i metropolnätverket inom EU-området stärks. Med den metropolstrategi som nu är under beredning strävar man efter att svara på såväl de utmaningar som den föränderliga verksamhetsmiljön för med sig som de behov i förändring som befolkningen och affärslivet har. Det arbete som görs för att förbereda sig för eventuella förändringar i verksamhetsmiljön skapar ett forum för gemensamma diskussioner, vilket behövs som grundval för samarbete mellan regionala aktörer och även för administrativa lösningar. Boendet Landskapsprogrammets verksamhetslinjer går ut på att öka utbudet på bostäder på ett sätt som förenhetligar samhällsstrukturen, att upprätthålla och utveckla befintligt bostadsbestånd och befintliga levnadsmiljöer samt att beakta olika befolkningsgrupper i bostadsproduktionen och när det gäller utvecklandet av finansieringsformer. Ur landskapets synvinkel föreligger en strävan att utveckla boendet genom att inleda beredningen av bostadsprogrammet och genom att delta i projekt som koordineras av andra samt genom intressebevakning. Näringar De strategiska valen i Nyland fokuserar främjandet av tvärvetenskapliga innovationsmiljöer för högteknologi och internationalitet samt genom att bilda nätverk mellan den kompetens som finns i företagen och inom forskningen. När det gäller näringssektorn och Nylands förbund, ligger fokus på att stärka företagens kompetens, att hjälpa dem i internationaliseringen, att utveckla områdets logistiska konkurrenskraft samt i nätverkssamarbetet. Åtgärderna och projekten, som främjas av förbundet, betonar följande helheter under år 2007: att förutsäga konkurrenskraftiga nyckelkluster och stärka kompetensen samt att skapa innovativa verksamhetsmiljöer främst via kompetenscenterverksamheten att främja företagsverksamheten inom övriga viktiga kluster att främja de små och medelstora företagens internationalitet, teknologi- och innovationssamarbete på närliggande områden (Ryssland, speciellt Moskva samt de baltiska länderna) att marknadsföra området internationellt att dra nytta av områdets logistiska möjligheter att stärka regional kompetens och nätverksbildning att bygga upp samarbete mellan nyländska aktörer inom näringslivet att öka respekten för företagsamheten inom små och medelstora företag genom det årliga valet av nyländskt företag. Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund : 21

23 Utvecklingen när det gäller service för turism, kultur, idrott och övrig fritidsverksamhet främjar tvärsnittligt områdets utveckling, den allmänna folkhälsan, jämlikheten och toleransen. Möjligheterna till friluftsliv och att uppleva naturen tryggas genom att stärka grundrutterna, nationalparkernas funktionalitet och strukturen inom fritidsservicen. Huvudmålet för att utveckla den nyländska turismen är att av Nyland i egenskap av Finlands metropollandskap skapa ett när det gäller verksamhetsbetingelserna och samarbetsformerna i internationell turism konkurrenskraftigt och framgångsrikt område, som samtidigt genererar den totala framgången inom finländsk turism. Målet för den färskaste turismstrategin är att på ett helhetsmässigt sätt och i enlighet med principerna för hållbar utveckling lyfta upp turismens BNP-inflöde till 4 procent fram till år Detta förutsätter snabba beslut om att befästa systemet med regionala organisationer jämte funktioner, att stärka temanätverk och produktifiering samt att särskilt utveckla skärgården i turismavseende. Sakkunniggruppen för nyländsk turism drar upp linjer för utvecklingsåtgärder och styr genomförandet av strategin. Nylands förbund effektiverar sin verksamhet för att stärka den kulturella infallsvinkeln när det gäller planeringsarbetet på landskapsnivå under verksamhetsåret En sakkunniggrupp för det kulturella inleder sitt arbete inom början av verksamhetsåret och arbetet inleds även för att få till stånd en kulturstrategi. Utbildning och kompetens Det nationella kompetenscenterprogrammet inleds år 2007 och pågår fram till år Från Nyland ingår digitala innehåll, välfärd, miljöteknologi, maskiner/lyftkompetens, livsmedels- och näringsbranschen, affärsverksamhet med programprodukter, nano- och mikrosystem samt framtidens material och boendet. Dessutom utvecklar man dataintensiva kompetenstjänster.. Utbildningen har en viktig roll när det gäller att skapa kompetenskluster och innovativa miljöer. Anstalterna gör det inte enbart möjligt att uppnå spetskompetens, utan de skapar även inlärningsmiljöer, där nya kreativa yrken kan uppstå. Inom de nyländska universiteten är nivån inom forskningsverksamheten hög; merparten av toppenheterna som utnämnts av Finlands Akademi finns i Nyland. Deras roll i forsknings- och utvecklingsverksamheten håller på att stärkas i och med att yrkeshögskolenätverket intensifieras i Nyland. Även samverkan mellan universitet och yrkeshögskolor har ökat. I sin gemensamma metropolstrategi har de kommit överens om att betona följande i sitt regionala utvecklingsarbete: tryggandet av kompetent arbetskraft, främjandet av internationell verksamhet, främjandet av företagsamhet och utvecklandet av den innovativa verksamheten samt tryggandet av tvåspråkighet och det nordiska samarbetet. I Nyland har man kommit överens om utvecklingslinjer för utbildning och kompetens och de går ut på att inom vissa verksamhetsområden skapa starka kompetenskedjor mellan olika utbildningsnivåer, forskningen och arbetslivet samt att se till att studierna slutförs. Därutöver gäller det att få personer med utländsk bakgrund till en del av den nyländska arbetskraften och att garantera utbudet på kompetenta arbetstagare. För att trygga utbudet på kompetent personal vill förbundet stärka den aktuella trenden, d.v.s att öka yrkesutbildningens popularitet bland de unga. Utvecklingsarbetet utförs via projekt och intressebevakning. Projekten har beretts i egenskap av resultat från landskapsprogramarbetet, inom de ramar som regioncentraprogrammen erbjuder samt i det metropolitrategiarbete som görs vid högskolorna. Intressebevakningen riktar sig främst på att öka antalet studieplatser samt på att skapa mera flexibla strukturer med hjälp av nya försöksprojekt. 22 : Verksamhets- och ekonomiplan Nylands förbund