LANDSKAPSÖVERSIKT FÖR NYLAND 2030

Transkript

1 NYLANDS FÖRBUND LF 2/2005 Landskapsfullmäktige Ärende nr 24 Landskapsstyrelsen LANDSKAPSÖVERSIKT FÖR NYLAND 2030 Nylands förbund 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING LANDSKAPSÖVERSIKT FÖR NYLAND INLEDNING... 3 Landskapsöversikten för Nyland och dess betydelse... 3 Föregående landskapsöversikt; Landskapsöversikt för Nyland Landskapsöversikt för Nyland 2030; utarbetandet... 4 Landskapsöversikten för Nyland 2030; innehållet...6 VISIONEN FÖR NYLAND FRAM TILL ÅR Strategiska tyngdpunkter... 9 STRATEGISKA MÅL OCH STRATEGIER Bofrågor Näringar och kompetens Välfärd Infrastruktur och miljö EN HELHETSBEDÖMNING AV KONSEKVENSER BAKGRUNDSMATERIAL Nuläget Megatrender Skenaariot vuoteen Efterfrågan på arbetskraft Utsikterna för befolkningsutvecklingen Utvecklingsutsikter för boendet och bostadsproduktionen

3 LANDSKAPSÖVERSIKT FÖR NYLAND 2030 INLEDNING Landskapsöversikten för Nyland och dess betydelse Målet för landskapsöversikten för Nyland 2030 är att sammanfatta den önskade utvecklingsbilden för Nyland, som de olika aktörerna inom landskapet vill och kan målmedvetet sträva efter. Landskapsöversikten visar den gemensamma utvecklingsbilden och strategierna för att uppnå den. Dessa har gemensamt och på eget initiativ fastslagits av landskapets olika aktörer. Den eftersträvade goda utvecklingen kan bäst uppnås, om målet är både realistiskt och utmanande. I sista hand drar landskapets invånare och aktörer nytta av landskapsöversikten, för vilka man skapar möjligast bra förutsättningar för ett gott liv jämte utvecklingsmöjligheter. De mest centrala aktörerna inom landskapet är kommunerna och samkommunerna, företagen, forsknings- och utbildningsanstalterna samt många organisationer och samfund. Grunden för ett målmedvetet och spontant utvecklande av landskapet utgörs av de möjligast likadana linjedragningar som omfattas av landskapets egna aktörer. Detta gäller såväl inriktningen hos enskilda aktörer som deras interna samarbete. En resultatrik verksamhet kräver ofta samarbete och nätverksbildning. På strategisk nivå gäller det kompanjonskap eller allianser. Kompanjonerna till de nyländska aktörerna är ofta aktörer utanför det egna landskapet, ja även utanför landets gränser. Då man tänker på landskapet Nyland som en enda aktör, så går dess mest naturliga strategiska kompanjoner att finna inom södra Finland, d.v.s. landskapen inom alliansen för södra Finland. Internationellt sett utgör de huvudstadsregionerna jämte omgivningar för staterna kring Östersjöområdet samt Petersburg-området. Ett resultatrikt utvecklande av Nyland på eget initiativ förutsätter att landskapets aktörer stöder och skapar förutsättningar för utvecklingsarbetet. Den mest centrala rollen innehas av statsmakten i vårt land, som med sin egen verksamhet skapar många randvillkor för ett regionalt utvecklingsarbete. Statsmakten fattar beslut om den egna avsiktliga regionpolitiken i landet. Dessutom står den bakom besluten som gäller den allmänna samhälls -och ekonomipolitiken i Finland. Dessa allmänpolitiska linjer är mycket ofta av regionalpolitisk betydelse, även om de inte nödvändigtvis har dragits i regionpolitiskt avseende. I egenskap av medlem påverkas Finland och dess regioner mycket av de regionala och allmänpolitiska linjedragningarna inom Europeiska Unionen. Landskapsöversikten som utarbetas vart fjärde år utgör grunden för all annan planering i landskapet. Den gör det möjligt att på landskapsnivå planera såväl verksamheten som områdesanvändningen till att betjäna samma mål och ambitioner. Landskapsöversikten genomförs i dokumentform av landskapsplanen och landskapsprogrammet. Landskapsplanen sammanfogar de riksomfattande målen för områdesanvändning på riks-, region- och lokalnivå. Landskapsplanen utarbetas vid behov, i praktiken med tio års mellan- 3

4 rum. Landskapsprogrammet är ett program som utarbetats för aningen längre sikt och som avletts från landskapsöversiktens mål och strategier. Programmet utarbetas vart fjärde år och dess genomförandeplan årligen. Föregående landskapsöversikt; Landskapsöversikt för Nyland 2025 Landskapsfullmäktige godkände förra landskapsöversikten med titeln Landskapsöversikt för Nyland Den föregående översikten utarbetades med tanken att inget landskapsprogram uppgörs under fullmäktigeperioden , utan att landskapsöversikten och regionutvecklingsavtalet tillsammans täcker programmets innehåll. Regionutvecklingsavtalet var Nylands egna traditionella utvecklingsinstrument. Lagstiftningen ändrades då den föregående översikten utarbetades och Nyland fick trots allt ett landskapsprogram. Till den delen hann man alltså reagera på den nya situationen. Däremot hann man inte reagera på den nya situationen när det gäller innehållet landskapsöversikten och Landskapsöversikt för Nyland 2025 uppgjordes enligt den ursprungliga verksamhetsplanen. I praktiken innebär det här, att ifrågavarande landskapsöversikt innehåller även programmässiga element och för att vara en strategisk plan är den rätt omfattande. Landskapsöversikt för Nyland 2030; utarbetandet Vid utarbetandet av landskapsöversikten för Nyland 2030 har en central utgångspunkt varit att klarlägga landskapsöversiktens och programmets roll. Därför är den här nya översikten ett mera strategiskt dokument än den förra. En annan utgångspunkt har varit att uppdatera landskapsöversikten för Nyland 2025, och inte att utarbeta en helt ny översikt. Processen med att uppdatera landskapsöversikten inleddes med att utarbeta scenarier. I november 2004 utkom scenarioarbetets slutrapport Framtiden för Nyland 2035, Utopi eller sanning? Scenarioarbetet förverkligades som ett samarbetsprojekt mellan Nylands förbund, Östra Nylands förbund, Nylands TE-central, Nylands miljöcentral och SAD. Scenarioarbetet består av fyra olika scenarioarbeten och kvantitativa uträkningar i anslutning till dem: befolkning, arbetsplatser och bostadsbyggnation samt bostadsbeståndets utveckling. Scenarioberättelserna är mycket olika, vilket bl.a. kommer fram i befolkningsutvecklingen. De yttersta alternativen utgörs av ett sjunkande invånarantal respektive dess mycket våldsamma tillväxt. På basis av alla fyra scenarioberättelser utarbetades separata trafikscenarier som innehåller värderingar om trafikinvesteringar. Ingen av de fyra scenarioberättelserna utgör en eftersträvad scenario, d.v.s ett tillstånd, som man önskar uppnå. Den huvudsakliga idéen med det genomförda scenarioarbetet är att utvidga människornas åsikter om framtiden. Hurudan kan framtiden vara, även om den enligt nutidsuppfattningar är osannolik? Vilka nya frågeställningar orsakar de eventuella utvecklingsbilderna? Vilka konkreta frågor skall man ta ställning till då man begrundar den önskade utvecklingsbilden och kärnan i landskapsöversikten. Scenariorna hjälper även att bedöma konsekvenserna av de valda strategierna. De planeringstal som berör befolkningen och som ingår i scenarioarbetet är fristående från 4

5 befolkningskalkyler. De blir klara under höstens lopp Landskapsöversiktens första planeringstal för befolkningen är av förberedande natur. De visar m.a.o det maximala invånarantalet, som det är realistiskt att förbereda sig för. Dessa siffertal har delats ut till de ämbetsmän som för befolkningens del svarar för planeringstalen i medlemskommunerna. På basis av kommentarer justerades dessa maximiantal och minimiantal utarbetades för det fortsatta beredande arbetet. I början av år 2005 färdigställdes de första kalkylversionerna av bostadsbehov och arbetsplatser. När det gäller planeringstalen för arbetsplatser har man utnyttjat kalkyler gjorda av docent, forskaren Seppo Laakso, Kaupunkitutkimus TA Oy och den av utvecklingsdirektör Henrik Rissanen, Norra Savolax förbund, utarbetade förberedelsemodellen (den sk. HEMAASU-modellen). För uppdateringen av landskapsöversikten och programmet hölls ordnades fyra parallella seminarier för kommunala ämbetsmän och styrelsemedlemmarna vid Nylands förbund i mars-december Ett seminarium ordnades såväl i Lojo som Ekenäs ekonomiska region, medan Helsingfors ekonomiska region fick två seminarier för sin del. Vid de kommunala seminarierna i december 2004 behandlades speciellt framtida osäkerhetsfaktorer och utsikter. De teman som skall behandlas är: Befolkningsutvecklingen 1. Efterfrågan, finansiering och arrangerande av utbildnings- och välfärdstjänster 2. Globaliseringen, internationaliseringen 3. Större ojämlikhet Vid sitt möte behandlade landskapsstyrelsen uppdateringen av landskapsöversikten. I mars 2005 främjades landskapsöversikten med grupparbete (intressegrupperna), där bl.a. kommunerna var starkt representerade. Intressegrupperna hade en rätt omfattande representation från de statliga förvaltningsmyndigheternas sida. Dessutom ingick representanter för ministerier, nylänningar och riksomfattande organisationer, läro- och forskningsanstalter samt tjänstemän från medlemskommunerna i Nylands förbund. Grupparbetet genomfördes med fyra teman: 1. Bofrågor 2. Näringar och kompetens 3. Välfärd 4. Infrastruktur och miljö Arbetet baserade sig på Landskapsöversikten för Nyland 2025 och dess vision, det ovan anförda scenarioarbetet, de ärenden som kommit upp på de kommunala seminarierna, en analys av nuläget, preliminära beräkningar gällande befolkning, arbetsplatser och bostadsbehov, strategiska linjeföringar gällande riksomfattande och nyländska aktörer samt naturligtvis även på den sakkunnighet och betraktelsesätt som de medverkande personerna företrädde. Varje grupp behandlade förutom sitt eget tema även sk. horisontella teman: internationalitet, informationssamhället, trygghet och den balanserade utvecklingen i Nyland. Utbildningsfrågorna delades i två grupper. Näringar och kompetens-gruppen behandlade utvecklingen ur kompetensens och arbetsmarknadens synvinkel. Välfärdsgruppen behandlade utbildning 5

6 med tanke på människans psykiska välbefinnande och bildning. Kulturen hörde även till välfärdsgruppens område. Arbetsgruppernas teman återspeglar inte enbart det tekniska valet, uppdelningen av helheten i lämpliga delar, utan de återger på sitt eget sätt det strategiska valet eller betonandet; m.a.o vilka saker man bör lyckas i om man vill uppnå den eftersträvade positiva utvecklingen. Av dessa fyra teman kunde tre sannolikt vara strategiska tyngdpunkter för många finländska landskap. För Nyland och dess invånare är boendet är en mera kritisk framgångsfaktor än för de flesta andra landskap. Den nya landskapsstyrelsen behandlade landskapsöversikten vid sitt seminarium Den utgjorde ett av temana på landskapsfullmäktiges seminarium Landskapets samarbetsgrupp (MYR) behandlade landskapsöversikten Landskapsstyrelsen beslutade vid sitt möte att sända översikten för en utlåtanderond. 71 av de 120 olika intressenterna, som man bad utlåtande av, inlämnade ett sådant. Landskapsöversikten för Nyland 2030; innehållet Landskapsöversikten består innehållsmässigt av två huvuddelar: den eftersträvade utvecklingen för landskapet och bakgrundsmaterialet. Till den eftersträvade utvecklingen hör visionen, strategiska mål och strategier (strategiska val) samt strategiernas konsekvensbedömning. Av bakgrundsmaterialet är scenarioarbetets slutrapport den absolut mest betydelsefulla. Till den här landskapsöversikten har från scenarioarbetet överförts ett kort sammandrag om megatrender och scenarioberättelser. Det övriga bakgrundsmaterialet består av en nulägesskildring, planeringstal för befolkning och arbetsplatser samt kalkyler om bostadsbehov. Klargörandet av landskapsöversiktens och programmets roller innebär bl.a. att behandlingen av de kvantitativa kalkylerna av befolkning, arbetsplatser och bostadsbehov huvudsakligen har överförts till landskapsprogrammet. Den här landskapsöversikten uppvisar inte något visst eftersträvat invånarantal, utan den eftersträvade invånarantalet under år Med samma princip har man även kommit fram till antalet arbetsplatser och kalkyler för bostadsbehov. Klargörandet av översiktens och programmets roller innebär även att landskapsöversiktens beskrivning av nuläget är rätt begränsat och landskapsprogrammet kommer att innehålla en mera grundlig nulägesskildring. Det här valet baserar sig på att man principiellt vill skilja på strategi- och programarbetet. I egenskap av strategisk plan svarar landskapsöversikten inte i främsta hand på frågorna: vad borde göras och varför så att den önskade utvecklingen kan bli verklighet. Som en operativ plan svarar landskapsprogrammet å andra sidan på frågan hur. Med andra ord ingår åtgärdslinjeringarna i landskapsprogrammet. Strategilitteraturen stöder rätt allmänt en åtskiljning av strategi- och programarbete. Åsikterna om detta går dock isär. Förutom att man skiljer på strategisk och operativ verksamhet är det också viktigt att principiellt skilja på uppbyggandet av strategin och tidsperspektiven på dess genomförande. Strategin uppbyggs från framtid till nutid och den genomförs från nutid till framtid. Enligt den här principen bör strategin vara proaktiv (förhandsaktiv, förutseende, förebyggande) och inte reaktiv (aktiv efteråt, reagerande, lappande). 6

7 Linjeringarna i den här landskapsöversikten är utgångsmässigt och även praktiskt sett proaktiva. De bästa linjeringarna är givetvis samtidigt både reaktiva och proaktiva, d.v.s svarar på nuvarande utmaningarna och det framtida målet. Man har strävat efter att finna sådana linjeringar. Rent reaktiva linjeringar har godkänts då de nuvarande utmaningarna har värderats strategiskt viktiga. Då har man bedömt att ett eftersträvat gott tillstånd förutsätter reaktioner på nuvarande utmaningar. Landskapsöversikten för Nyland 2030 innehåller en önskad, utmanande, omfattande utvecklingsbild som dock ändå bara fokuserar det allra mest väsentliga. På grund av sin omfattning innehåller planen även sådana element, som det är svårt att slå samman med varandra ja, rentav en utmaning. Riksomfattande mål för områdesanvändningen Modell för landskapsutveckling Landskapsplan Landskapsöversikt Landskapsprogram Riksomfattande mål för regionutvecklingen Statliga förvaltningsmässiga planer och program EU-program Kommunal planläggning och myndighetsbeslut Landskapsprogrammets genomförandeplan 7

8 VISIONEN FÖR NYLAND FRAM TILL ÅR 2030 NYLAND ÄR ETT INTERNATIONELLT KONKURRENSKRAFTIGT METROPOL- OMRÅDE MED VÄLMÅENDE MÄNNISKOR Landskapsöversikten sammanfattar den eftersträvade och långsiktiga utvecklingen i landskapet. Visionen däremot är ett sammanfattat viljetillstånd som alla eftersträvar. Med vissa strategiska mål görs visionens viljetillstånd mera detaljerad och konkret. Strategierna (=de strategiska valen) visar de allra viktigaste förfaringssätten, som för utvecklingen vidare i den riktning som visionen och de strategiska målen påvisar. Landskapsöversikten bör främja de nyländska invånarnas och aktörernas framgång på lång sikt. Aktörernas framgång och goda verksamhetsförutsättningar är dock enbart instrument för att invånarna trivs. Med andra är målet för hela översikten i sista hand att nylänningarna mår bra på alla sätt. Viktiga delområden är mental, kulturell, ekonomisk, hälsobetingad och social välfärd. Dessa delområden består av många olika faktorer. Alla av dem är väsentligt förknippade med trygghet. Utöver invånarnas välmåga ingår i visionen en tanke om en internationellt konkurrenskraftigt metropolområde. Konkurrenskraften förstås på ett omfattande sätt, såsom även välfärden. Dess kärna utgörs dock av den ekonomiska konkurrenskraften, som vanligen delas i tu; konkurrenskraft när det gäller priser och den såkallade reella konkurrenskraften. Med konkurrenskraften i visionen avses i främsta hand den reella konkurrenskraften. Den baserar sig på en mycket välutbildad och kunnig arbetskraft samt på ett omfattande och tekniskt högklassigt produktionskapital. Den reella konkurrenskraften kommer till uttryck i en attraktiv och lockande region med hög produktion. I bakgrunden finns en välfungerande förvaltning och infrastruktur, en god och trivsam miljö såväl för invånare, företag och andra aktörer samt bra tjänster inom både privat- och offentlig sektor. Kärnan inom strategiarbetet går ut på att få till stånd en ändring i bättre riktning från det aktuella läget och visionen visar riktningen i en sammanfattad form. Således fäster man i frågor som gäller invånarnas välfärd och regional konkurrenskraft speciell vikt vid ärenden som kräver förbättringar. De nuvarande styrkorna skall dock inte förglömmas. Visionens budskap är: Ökad välfärd för invånarna i Nyland. Man bör speciellt se till att välfärden inte fördelar sig ojämnt mellan invånarna eller regionerna. Enligt många undersökningar och utredningar har Finland och Nyland internationellt sett en god konkurrenskraft. De goda resultaten grundar sig i stort sett på att Finland satsar hårt på forskning och utveckling. Korruption finns det lite av, förvaltningen är välfungerande och de administrativa besluten är förutsägbara. Den goda konkurrenskraften som undersökningarna påvisar baserar sig inte på att Nyland är attraktivt eller lockande. När det gäller konkurrenskraften är visionens budskap: Utöver de nuvarande styrkorna är Nyland år 2030 ett internationellt attraktivt och lockande metropolområde. För Finlands enda metropolområde finns ingen vedertagen definition. I den här landskapsöversikten betyder metropolområdet Nylands förbunds område. T.ex. OECD har fastställt Helsingfors metropolområde i vid bemärkelse, d.v.s. så att även Tavastehus-, Lahtis- och 8

9 Borgåregionerna hör dit. Metropolerna är centra för invånarna, ekonomin och speciellt för handeln, trafiken, förvaltningen, kulturen samt undervisningen och forskningen. Strategiska tyngdpunkter Bofrågor Att sätta upp strategiska mål och göra strategiska val innebär att ärenden sätt i angelägenhetsordning. De förutsätter även att man har förmåga och mod att säga nej till mycket som är bra. Inom det strategiska ligger det huvudsakliga intresset på framtiden: hur kan vi försäkra oss om att nylänningarna mår bra år Det oaktat kan de strategiska åtgärderna mycket väl äga rum inom en nära framtid. Strategiarbetet innebär val i många skeden. Till de mest väsentliga tyngdpunkterna i den här landskapsöversikten har valts: 1. Bofrågor 2. Näringar och kompetens 3. Välfärd 4. Infrastruktur och miljö. De valda fyra temana utgör ett strategiskt val på den första nivån. Om man vill uppnå det mål som visionen påvisar, måste man lyckas i de här frågorna. Temana har inte satts i någon inbördes angelägenhetsordning, utan de är alla lika viktiga. Inte ens välfärdstemat är viktigare än de andra, även om visionen talar om ökad välfärd för invånarna. Strategiskt sett kan de linjeringar som skapar förutsättningar för välfärd vara lika viktiga eller t.o.m. viktigare än välfärdslinjeringarna i sig. Valen som görs inom varje av dessa fyra teman bör leda till en övergripande framgång för såväl landskapet som dess invånare, och inte enbart utgående från det enskilda temats infallsvinklar. Det som är bra och värt att sträva efter kan man främja även med genomtränglighetsprincipen. I den här översikten är speciellt internationaliteten, informationssamhället, tryggheten och den balanserade nyländska utvecklingen sådana faktorer. Boendet är ett av människans primära behov och därmed grundläggande viktigt för människans välmåga. Dyra bokostnader kräver ekonomiska resurser som inte längre är tillgängliga för nyttigheter och splittrar samhällsstrukturen. Genom att förbättra boendenivån kan man förebygga många negativa sociala och även hälsobetingade faktorer samt minska på bruket av anstaltsvård. Trångboddhet minskar på trivsamheten. Bostadssituationen varierar mycket inom hela Nyland, men som helhet är läget i Nyland sämre än i landet i genomsnitt eller i metropolerna i övriga västeuropeiska industriländer. Det ringa utbudet av bostäder inom huvudstadsregionen och de följaktligen dyra bokostnaderna utgör ett hot mot tillgången på arbetskraft inom många serviceyrken som har låg lönenivå. Med tanke på den internationella konkurrenskraften i hela Nyland och i hela Finland är det viktigt att huvudstadsregionen är ett lockande och attraktivt bostadsområde även för utländsk arbetskraft. Sett ur europeisk synvinkel är vårt läge och klimat inte attraktiva. På grund av dessa bestående olägenheter är det speciellt viktigt, (även ur nationell synvinkel) att huvudstadsregionen kan erbjuda kvalitativa bostäder till skäligt pris och med god service 9

10 nära till. Naturligtvis är det viktigt att kunna bjuda ut kvalitativa bostäder till hyfsat pris för hela den nyländska befolkningen. Näringar och kompetens Välfärd Ett allmänt sett gott ekonomiskt läge skapar en grund för den materiella välfärden hos nylänningar: invånarna erbjuds arbete och utkomst. Ett bra sysselsättningsläge förebygger sociala problem såsom utslagning. Det är likaledes av avgörande betydelse för skatteintäkterna som i sin tur är en förutsättning för högklassig kommunal service. När det gäller skatteintäkterna har näringsverksamheten indirekt en stor betydelse. Framgångsrik näringsverksamhet utgör grunden för övriga ekonomiska framgångar. Kompetent arbetskraft står för sin del bakom näringslivet och den offentliga servicen. Kompetens och innovativitet är betydande faktorer när det gäller en mångsidig utveckling av både privat och offentlig service såsom även produktkvalitet, effektiv produktion och nya produkter. Utöver den egna regionen är det nationellt sett viktigt hur väl det nyländska näringslivet klarar sig. Finland behöver ett innovativt och starkt centrum, som kan klara sig i den hårda internationella tävlingen om högproduktion och arbetsuppgifter med hög lönenivå. Sådana arbetsplatser finns vanligen bara i metropolområden och typiskt nog i dess centra. Innovativa och högproduktiva funktioner erbjuder grogrund för nya funktioner, som i sin tur vanligen uppstår utanför metropolområdets absoluta centrum. Visionens mål uttrycker klart att målet är att utveckla och se till välfärden hos nylänningar. Såsom det redan tidigare har konstaterats strävar alla strategiska linjeringar i sista hand till att invånarna mår bra. Till åtskillnad från visionens omfattande välfärdsbegrepp avser det egentliga välfärdstemat välfärdsservice och saker som hör nära ihop med dem. Nästan alla människor uppfattar välfärdsservicen som mycket viktig. Speciellt barn, åldringar, sjuka och handikappade behöver dessa tjänster. Dessutom är de oerhört viktiga för den offentliga ekonomin. Den nyländska befolkningen åldras fram till år 2030, vilket leder till en ökad efterfrågan på välfärdsservice och skattebasen som baserar sig på förvärvsinkomst och som används för finansieringen, försvagas. Infrastruktur och miljö En god miljö stöder på ett mångfacetterat sätt människornas välmåga. Den främjar t.o.m. människornas hälsa och förebygger framför allt uppkomsten av sjukdomar. Det är dock inte tillräckligt att miljötillståndet är gott enligt en viss mätare. Invånarna måste dessutom uppleva att den är god. Då trivs de i sin närmiljö och känner sig trygga. Redan medvetenheten om miljörisker minskar trygghets- och trivsamhetskänslan och därmed välfärden. En bra och välfungerande infrastruktur är det tekniska samhällets stenfot, som i sin tur bygger upp människornas, företagens, kommunernas och övriga aktörers egentliga verksamhet. Ett tekniskt samhälle är effektivt men även mycket sårbart. En tillräcklig, effektiv och funktionssäker infrastruktur är en central konkurrensfaktor speciellt om man tänker på hur attraktivt och lockande Nyland är. Funktionssäkerheten är dessutom en väsentlig trygghetsfaktor för både vanliga människor, näringslivet och många offentliga funktioner. 10

11 STRATEGISKA MÅL OCH STRATEGIER 1. Bofrågor Strategiskt mål Strategi 1.1 Ett internationellt konkurrenskraftigt, jämlikt och attraktivt Nyland som kan erbjuda den växande arbetskraften och övriga i behov av bostad kvalitativa bostäder till skäligt pris och i närheten av arbetsplatser och tjänster. Den nyländska bostadsmarknaden måste förbereda sig på långsiktiga ändringar i verksamhetsmiljön. Urbaniseringen i Finland fortskrider med stor sannolikhet, vilket innebär ett inflyttningsöverskott till Nyland från det övriga landet. En god ekonomisk utveckling som är målet ökar antalet arbetsplatser så att det behövs likväl nationellt som internationellt inflyttningsöverskott, om Nyland skall bevara sin konkurrenskraft. I Nyland förbereder man sig på en befolkningstillväxt på invånare fram till år Ökande invånarantal och boendeutrymme samt avlägsnandet av bostadslöshet förutsätter en årlig bostadsproduktion på bostäder. Bofrågorna skall behandlas samtidigt med närings-, trafik- och servicefrågor. I planeringen av bostadsområden bör man beakta hur arbetsplatserna och tjänsterna utplaceras samt hur tillgängliga de är, speciellt med tanke på hur man kan ordna kollektivtrafiken. Även i den övriga planeringen bör man ta i beaktande den nuvarande och den planerade bosättningen. Bostadsproduktionen och tomtutbudet ökas så att man även inom Helsingforsregionen kan bo med skäliga kostnader, kvalitativt och enligt personliga önskemål och i god miljö. När det gäller tillgången på arbetskraft är det regionala bostadsutbudet och prisnivån i nyckelställning. Höga bostadskostnader är en nackdel, speciellt med tanke på arbetstagare inom serviceyrkena; de har inte råd att bo nära sitt arbete. Hotet utgörs av att situationen förvärras avsevärt under planperioden. En mera välbärgad och köpkraftig befolkning tränger undan de mindre bemedlade från bostadsmarknaden inom huvudstadsregionen och Helsingfors ekonomiska region. Många tecken pekar i den riktningen att det inom servicenäringarna behövs mera personal; och den nödiga ökningen är såväl absolut som relativ. Med största sannolikhet kan man förutse att det behövs avsevärt mera arbetskraft för åldringsvården. Bristen på bostäder och tomter till skäligt pris inom huvudstadsregionen leder till högre bokostnader och driver ut speciellt de bostadshushåll som önskar sig småhus allt längre bort, t.o.m. utanför randområdet. Detta förlänger i sin tur arbetsresorna och orsakar rusningar på huvudvägarna. För att se till invånarnas olika behov och att bostadsmarknaderna verkligen fungerar behövs ett mångsidigt utbud av bostäder: täta höghusområden speciellt där servicen är bra och grundkostnaderna är höga, samt täta småhusområden i områden där de fria utsikterna beaktats. Det är möjligt för kommunerna att påverka utbudet av tomter genom att bl.a. planlägga nya 11

12 byggnadsrätter. Som enskilda åtgärder splittrar dessa åtgärder dock samhällsstrukturen. Viktigare är att effektivera ibruktagandet av planlagd byggnadsmark med de medel som lagstiftningen påbjuder. Kranskommunerna bör för egen del sträva efter att fortsättningsvis förtäta sina strukturer. För att man så småningom skall få bukt på byggandet av egnahemshus utanför planområdena, bör kommunerna erbjuda sådana på planområden befintliga tomter som motsvarar bostadsönskemålen. Staten kan för egen del öka utbudet av tomter och hålla prisnivån låg. Detta är möjligt genom att centralt belägna tomter, som blir lediga från övrigt bruk, överlåts till kommunerna för råmarkspris. För ett område med inflyttningsöverskott såsom Nyland är det speciellt viktigt att bostadsmarknaderna är flexibla. Osäkerhetsfrågor som ansluter sig till inflyttningen höjer på tröskeln att skaffa sig en ägarbostad och den inflyttande befolkningen, såsom invandrarna, har oftast inte ens ekonomiska förutsättningar till detta. Ett tillräckligt utbud av hyresbostäder är en väsentlig konkurrensfaktor för ett metropolområde. Nylänningarnas välfärd såsom också den såväl nationella som internationella konkurrenskraften i landskapet förutsätter att det finns ett tillräckligt utbud av mångsidiga och kvalitativa bostäder. Den goda ekonomiska utveckling som nu eftersträvas innebär en mera välbärgad befolkning och möjligheter att mera än tidigare använda sig av ekonomiska resurser för boendet. Ifall utbudet på bostäder inte är tillräckligt, leder det ökade invånarantalet och en mera välbärgad befolkning till en större efterfrågan, vilket igen syns som en kraftig uppgång av bostadspriser och hyror. Bedömda konsekvenser Strategi 1.2 Önskad bostadsproduktion och kommunernas tilltagande utbud av tomter minskar på trycket att höja priser och ökar valmöjligheterna. Med en lyckad strategi förenhetligas region- och samhällsstrukturen och sålunda minskas den belastning som boendet och rörligheten har på miljön, de kostnader som uppstår för familjernas och samhällenas del minskar samt de ekonomiska verksamhetsförutsättningarna i landskapet förbättras. Utbudet av skäliga bostäder inom Helsingforsregionen förbättrar konkurrenskraften för hela landskapet, minskar på trycket att obehärskad bosättning sprids och möjliggör på ett bättre sätt utnyttjandet av existerande servicestruktur. En starkt och livskraftig kärnområde i metropolen förbättrar möjligheterna för de områden som ligger utanför Helsingforsregionen att agera som alternativa bostads- och företagsområden eller som fritidsområden. Det finns en risk att man inte får till stånd en tillräckligt stor bostadskapacitet för att med bostadsutbudet kunna påverka bostadsprisen. En stor tomtkapacitet splittrar samhällsstrukturen och orsakar därmed överloppskostnader. Underhållet av existerande bostadsbestånd och bomiljö effektiveras och möjligheterna till fria utsikter förbättras. Bostadstillgångarna utgör en betydande del av hushållens förmögenhet och är även av betydelse för nationalförmögenheten. Andelen av den årliga nyproduktionen av hela bostadsbe- 12

13 ståndet utgör bara 1 2 %. Därför är det viktigt att det existerande bostadsbeståndet förblir i gott skick och att den möjligast bra motsvarar invånarnas behov. Den goda kvaliteten på miljön är en väsentlig konkurrensfaktor i landskapet. Stora framtida utmaningar går ut på att upprätthålla bostadsbeståndet och bomiljön till att motsvara de varierande behoven och förebyggandet av att bostadsområden differentieras på ett negativt sätt. På basis av utländska exempel vet man att bostadsområdenas negativa differentiering och förfall har lett till att bostadshus rivits. Med tanke på jämlikheten är det speciellt viktigt att människorna inte på grund av att det egna bostadsområdet är i dåligt skick eller har en dålig image stämplas som andra klassens medborgare. Välfungerande bostadsområden och bostäder främjar invånarnas välfärd, förebygger sociala problem och stöder det att äldre människor och handikappade bor hemma. I och med att befolkningen blir allt äldre, håller hisslösa flervåningshus på att bli ett allt större problem. För att säkra en hinderfri tillgänglighet, bör hiss byggas i flervåningshus och även på annat sätt förbättra kvaliteten på bostäder och omkringliggande miljöer. Detta är nödvändigt även för att man skall kunna förebygga en negativ differentiering av bostadsområden. När det gäller upprätthållandet, utvecklandet och kompletterandet av bostadsområden bör speciell vikt fästas vid hälsa, trygghet och trivsamhet. Kvaliteten på bostadsmiljön påverkas av tjänster och trafikkommunikationer. Utvecklingsarbetet förutsätter ansträngningar och samarbete mellan fastighetsägare, disponenter, kommuner, byggnadsfirmor, sakkunniga samt mellan forskningen och utvecklingsverksamheten. I vissa fall förutsätter utvecklingsarbetet godkänd tilläggs- och kompletterande verksamhet samt även att kulturmiljön ändras till en viss grad. Bedömda konsekvenser Genom att utveckla befintligt bostadsbestånd och bostadsmiljö påverkas levnadsmiljön för den största delen av befolkningen. Med reparationer som gjorts i tid ser man till att bostäder och bostadsområden inte förfaller och blir tomma samt att folk allt snabbare flyttar bort och i sista hand som ett bortfall av bostäder. Byggnadsverksamhet i reparationssyfte samt utvecklandet av bostadsområden upprätthåller valmöjligheterna och förebygger en differentiering av områden. Främjandet av hinderfri tillgänglighet och byggandet av hissar förlänger åldringarnas möjligheter att bo hemma, förbättrar allmänt sett deras välfärd och minskar behoven av anstaltsplatser. Utvecklandet av existerande bostadsområden förenhetligar samhällsstrukturen och minskar därmed behovet att ta i bruk nya områden. Detta tyglar trafikökningen och utnyttjar redan befintliga strukturer och material. Bevarandet av existerande bostadsområden som livskraftiga håller kulturmiljön livskraftig. Med tanke på underhållet och utvecklandet av bostadsbeståndet och bomiljön finns de mest betydande utmaningarna volymmässigt sett inom huvudstadsregionen. Strategiskt sett finns det egentligen inga regionala skillnader inom landskapet. Kritiska frågor på mellanlång sikt är att byggandet i reparationssyfte hopar sig, tillräcklig 13

14 Strategi 1.3 tillgång på kompetent arbetskraft, bristen på know-how, finansieringsarrangemang och frågan om kommuntillhörighet. Samtidigt blir de snabbt inom 60- och 70-talet uppförda bostadsområdena snart objekt för reparationer såsom även husen från energikrisens 70-tal och det snabba byggandet i slutet av 80-talet som orsakar hälsobetingade olägenheter. Som hinder för statliga lån i grundrenovering och nyproduktion kan det uppstå ett behov att bevara kommuntillhörigheten som ett valkriterium för utdelningen av bostäder. Då bostadsproduktionen och finansieringsformerna utvecklas, beaktas de behov som den åldrande befolkningen, olika befolkningsgrupper, boendeönskemål och boendeutrymme för med sig samt de resurser som invånarna och samhället har. I och med att befolkningens åldersstruktur ändras, beaktas i bostadsproduktionen de behov som befolkningen har i ett landskap i utveckling. Den tredje åldern och fyra generationer innebär från varandra avvikande behov i bostäder, bomiljön och servicen. Under planperioden minskar andelen personer i arbetsför ålder och andelen åldrande samt aktiva åldringar ökar. Ändrar åldersstruktur är direkt förknippat med bostadsbyggandet. Åldrandet ökar behovet för att kunna röra sig utan hinder samt behovet av trygghet. Hinderslöshet är även en viktig faktor för handikappade och barnfamiljer. Även principen att bygga lågt och tätt berörs av detta, eftersom hinderslösheten ställer vissa specialkrav. Ändrad åldersstruktur när det gäller befolkningen innebär även att bostadsbeståndens genomsnittliga storlek minskar fortsättningsvis. Detta påverkas naturligtvis även av att andelen sådana unga som bor ensamma växer, speciellt i Helsingfors. Efterfrågan på små bostäder som gäller huvudstadsregionen i synnerhet beror inte bara på andelen ensamboende utan även på bostadsprisen. Boendebehovet och de ekonomiska möjligheterna möts inte. Den genomsnittliga storleken på bostäder inom huvudstadsregionen är inte på långt när på den nivå som i det övriga Finland eller framförallt nivån i Västeuropa. Därför bör man inom regionen inte producera små bostäder, utan bostäder till skäligt pris. Bland de aktiva åldringarna och åldrande kommer det att finnas en hel del välbärgade personer. Åldrande välbärgade personer ger upphov till nyslags efterfrågan. Byggföretagens sortiment omfattar redan livscykelboendet, seniorhus och även seniorbyar enligt amerikansk modell. Ökad förmögenhet omfattar även personer i arbetsför ålder. En betydande del av ökad förmögenhet används för att höja på bostandarden och utrymmet. Detta innebär oftast att man allt oftare bor i småhus och att allt flera äger sin bostad. Det råder en akut brist på småhustomter och priset på sådana har blivit oskäligt högt. Det är nödvändigt att hitta en lösning på problemet. Enbart småhus kan dock inte lösa bostadsfrågan i Nyland. Höghusproduktionen med närliggande service och även produktionen av övriga bostäder som ligger tätt intill varandra bör utvecklas så att de allt bättre motsvarar invånarnas behov och har ett skäligt pris. Bo- och övrig service som riktar sig till specialgrupper bör produceras i närheten av dem som behöver dem. Kommungränser får inte utgöra hinder för en förståndig serviceproduktion och de bör produceras i regional samverkan. Genom att planera och genomföra bostä- 14

15 der, bostadsområden och boservice på rätt sätt kan man minska på behovet av omsorgsservice och sålunda förbättra välmågan och spara på kostnader. När det gäller utvecklandet av samhällen bör man beakta främjandet av det sociala. En betydande specialgrupp i Nyland utgörs fortsättningsvis av de bostadslösa. Kontinuerlig forskning och uppföljning behövs för att kunna definiera boendebehoven. Med en fokuserad informationstjänst kan man förbättra beredningen av beslutsfattandet i kommuner och hos övriga aktörer samt hur resurserna riktas. Resurser bör allt effektivare riktas till att förbättra bostadsförhållandena för alla befolkningsgrupper. Bostadsprodukterna och produktionssätten bör utgöra utvecklingsobjekt. När det gäller utvecklandet av finansieringsformer har förutom staten och kommunerna även byggherrarna en väsentlig roll. Bedömda konsekvenser Strategi 1.4 Strategin riktar resurserna inom bostadsproduktionen till att motsvara de boendebehov som befolkningen kommer att ha inom kommande år och årtionden, och är ur bostadssektorns synvinkel kostnadseffektiv. Då dessutom en lyckad nyproduktion av bostäder minskar på behovet av omsorgssservice, främjar befolkningens hälsa och förbättrar deras välmåga, är strategin kostnadseffektiv också med tanke på hela samhället. En nyproduktion som utgår från mångsidiga behov av bostäder och bostadsområden berikar kulturmiljön, främjar tryggheten och ökar den sociala jämlikheten. Då specialgrupper erbjuds regional boservice, ökar den sociala jämlikheten. Förebyggandet av skadlig ojämlikhet ökar tryggheten. Strategins kritiska faktor är ifall behoven och resurserna möts. Då efterfrågan överskrider utbudet, fäster en marknadsinriktad bostadsproduktion mera uppmärksamhet på den avkastning som den får än på de boendebehov och önskemål som befolkningen har. Med statlig och kommunal finansiering kan man se till helheten genom att rikta in resurser på de behov som den marknadsinriktade bostadsproduktionen inte svarar på eller svarar dåligt på. Sådana behov är boendebehoven hos specialgrupper såsom de bostadslösa. Man främjar sådant interkommunalt samt samarbete och gemensamt ansvar mellan kommun och stat som ansluter sig till markanvändnings- och bostadspolitik, rörlighet, infrastruktur samt serviceproduktion. Kommunerna i Helsingforsregionen utgör en ur samhällsstrukturell synvinkel tänkt intakt helhet, och överenskommelser bör göras om strategin för och samarbetet kring bostadsproduktionen och övriga utvecklingsåtgärder som ansluter sig till den här helheten. Detta minskar dock inte betydelsen av ett mångkärnigt metropolomåde, möjligheterna att utnyttja och utveckla det, utan hela landskapet bör utgöra ett enda utvecklingsobjekt. Den kommunala ekonomin och den nuvarande finansieringsmodellen möjliggör inte en utbyggnad av den serviceproduktion som konkurrenskraften och befolkningsutvecklingen förutsätter, och speciellt inte i kommuner med stark tillväxt. 15

16 Förutom kommuner och samkommuner behövs för ett intensivt samarbete även en stark statlig insats. Det är nödvändigt att staten med en allt större ekonomisk insats deltar i uppbyggandet och upprätthållandet av den för finländsk konkurrenskraft betydelsefull serviceoch infrastruktur i Helsingforsregionen. Som en rättelseåtgärd skall bl.a. statsandelssystemet justeras så att den även beaktar tillväxtkommunernas serviceproduktionskostnader som förutsätts av de unga åldersklasserna. Bedömda konsekvenser Med samarbete undviks överlappande investeringar och driftsutgifter, med vilka man uppnår ekonomiska och miljöinbesparingar. Med samarbete kan man erbjuda mera effektiv service och en mångsidigare verksamhetsmiljö, vilket i sin tur gör landskapet till ett mera önskvärt objekt för investeringar och boende. Intressekonflikter kommuner emellan kan skada det frivilliga samarbetet. Det finns även en risk att staten inte förbinder sig och för egen del deltar i finansieringen av service, som kommunerna enligt lag är skyldiga att producera och som kommuninvånarna äger subjektiv rätt till i enlighet med de av riksdagen stiftade lagarna. 2. Näringar och kompetens Strategiskt mål Strategi 2.1 Nyland är globalt sett en konkurrenskraftig och attraktiv verksamhetsmiljö med skapande nya innovationer och hög kompetens samt ett centrum för affärsverksamhet och logistik för Östersjösamfundet. Enligt många utredningar och undersökningar är landskapet Nyland konkurrenskraftigt, men detta kommer inte fram så att området är attraktivt eller lockande. God konkurrenskraft omfattar alltid risken att man är nöjd med läget och att det går förlorat. Att återställa förlorad konkurrenskraft är mycket svårare än att bevara det goda läget. Därför är det strategiskt sett viktigt att ständigt se till konkurrenskraften. När det gäller Östersjösamarbetet, innehar metropolerna i Nyland och i de övriga länderna en dubbelroll. Å ena sidan tävlar Östersjöns metropolområden med varandra och å andra sidan ansluter de sig till varandra för att tillsammans vara konkurrenskraftiga såväl europeiskt som globalt. I den här konstellationen är det speciella målet för Nylands del att vara ett centrum för affärsverksamheten och logistiken i Östersjösamfundet och även en brohuvudställning till Asien. Uppkomsten av nya skapande innovationer främjas och utnyttjas samt att de omvandlas till nya verksamhetsmodeller, affärsverksamhet och arbetsplatser. Hur framgångsrik näringslivet är i framtiden beräknas i framtiden basera sig allt mera på kreativitet, innovationer och företagsamhet. Innovationer är lokomotiv i ekonomin, de förbättrar produktiviteten, skapar möjligheter för nya produkter och för nyproduktion samt ger 16

17 tävlingsförmåner. Sålunda främjar de den ekonomiska tillväxten och skapar välstånd. Genom att tillämpa nya innovationer kan man på bred front främja invånarnas välmåga såsom hälsa och lösningar på sociala problem, effektivera verksamheten inom den offentliga sektorn och skapa ekoeffektivitet. Målet för allt detta är att öka konkurrenskraften inom Nylands område samt företagens konkurrenskraft. Innovationer uppstår i omfattande interaktion mellan människor och aktörer. I Nyland behövs speciellt internationella innovationsmiljöer där företag, universitet, forskningsanstalter och övriga offentliga aktörer samt finansiärer resultatrikt växelverkar på olika nivåer. Av de nuvarande innovationerna utnyttjas enbart en bråkdel till kommersiella produkter. För att bevara och förbättra sin konkurrenskraft behöver Nyland allt mera innovationer som kan kommersialiseras. Då bör man fästa speciell uppmärksamhet vid att den innovativa verksamheten är bredskalig och speciellt vid att sådan kompetens utnyttjas i ekonomiskt syfte, som inte går att finna någon annanstans. Andra än teknologiska innovationer behövs också i allt större omfattning. Den viktigaste framtida utmaningen är kundbaserade innovationer. Att få till stånd samarbete mellan den offentliga sektorn och näringslivet kommer att vara en betydande utmaning; målet är att ända de sociala innovationerna till affärsverksamhet. Ett målinriktat offentligprivat partnerskap är i nyckelställning. För det behövs växelverkan mellan företag och forskningen så att resultatet blir nya vinstlösningar som gäller servicen inom den offentliga sektorn. Innovativitet och företagsamhet går hand i hand. En ringa entusiasm för företagsamhet och det låga antalet småföretag är ett av våra grundläggande problem. Orsakerna till detta torde ligga bl.a. i att företagsamheten inte lockar så väl och att drivfjädrarna är få; riskerna med företagsamhet är även höga. Dessa faktorer begränsar även företagens expanderingslust. Företagen står framför en omfattande generationsväxling och i och med den ändras situationen, eftersom det konstaterats att de unga företagarna är modigare än sina föregångare att starta eget och att utnyttja innovationer. Bedömda konsekvenser Då strategin lyckas, innebär det att innovationer ger upphov till ny affärsverksamhet, som kommer fram både som ett ökat antal företag och som ökad företagsproduktion. Då blir den ekonomiska tillväxten snabbare, sysselsättningen förbättras och de skatteinkomster som samhället kan inbringa ökar. Nyslags affärsverksamhet kräver likaså nyslags kompetens och samtidigt minskar efterfrågan på arbetskraft för vissa arbetsuppgifter, vilket på nytt orsakar behov av omskolning. Ett lyckligt genomförande av strategin bevarar den nyländska konkurrenskraften och förbättrar även den. Då god konkurrenskraft mycket baserar sig på processen från innovation till nytt och nyslags affärsverksamhet, så ökar detta Nylands image som ett dynamiskt område. En sådan image ökar för sin del områdets attraktivitet. Ekonomisk tillväxt innebär att produktionen och förbrukningen ökar och sålunda även bruket av naturatillgångar. Den ekoeffektivitet som innovationer för med sig sparar för sin del på naturatillgångar, varmed helhetseffekten som kan användas för bruket av naturatillgångar förblir öppen. 17

18 Strategi 2.2 En snabbare ekonomisk tillväxt ökar både den inhemska och utländska flyttningsrörelsen till Nyland. Bostäder, offentliga och privata tjänster behövs för dessa människor. En effektivare produktion inom det offentliga och högre skatteinkomster lättar på trycket att producera tjänster, som oundvikligt är en följd av ökat invånarantal och åldrande befolkning. Det är en strategisk risk att uppkomsten av innovationer är objekt för en stor resursinsats, men kedjan från innovationer till slutprodukter garanteras inte. Kedjans svagaste länk torde dock vara att det inte finns tillräckligt med företagare i de unga åldersklasserna, som är beredda att ta risker. Om innovationer inte kan utnyttjas i hemlandet, rinner nyttan av slutprodukterna utomlands och sålunda föds inga nya arbetsplatser vare sig i Nyland eller någon annanstans i Finland. När det gäller kommersialiseringen av de sociala innovationerna kan man gå så långt att den offentliga sektorn i egenskap av serviceproducent ger vika för den privata. Detta kan öka olikvärdigheten när det gäller de olika befolkningsgruppernas tillgång på service. Serviceproduktionen kan stämplas av kommersialismens dåliga sidor på de punkter där man vant sig vid trygghet och jämlikhet. Genom att förbättra förutsättningarna för överföringen av högteknologi och övrig spetskompetens till företag och genom att ge fart på nätverksbildningen mellan företag främjas en kontinuerlig reform av existerande företagsverksamhet. Livsvillkoret för att Nylands skall bara dynamiskt och framgångsrikt är en kontinuerlig reform, och speciellt gällande företagsverksamheten. Företagsverksamheten utvecklas på tre sätt som kompletterar varandra: 1) det uppstår nya företag, 2) företagsverksamhet annanstans ifrån flyttar till Nyland och 3) här belägna företag förnyar och växer till sig. Andelen äkta nya företag av produktionen inom Nylands område och sysselsättningen är liten. Med äkta nya företag avses sådana företag som inte uppstått som en följd av företagsköp, -fusioner eller andra liknande faktorer. Andelen sådana företag av produktionen och sysselsättningen är liten, även om produktions- och sysselsättningsandelarna räknas ihop som ett exempel på företag som bildats under de senaste tio åren. Det är realistiskt att anta att läget är likadant även i framtiden och att andelen företagsverksamhet från övriga delar av landet förblir liten. Därför är det viktigt att den företagsverksamhet som redan finns i Nyland reformeras och kan öka sin produktion. Den mångsidiga företagskompetensen i Nyland stärks på de områden, som man ser innehålla möjligheter till utveckling och tillväxt. På så sätt strävar man efter att utveckla ökningen inom affärsverksamhet och näringsstrukturens mångsidighet inom hela Nylands område. En balanserad, lämpligt enhetlig näringsstruktur erbjuder de bästa möjligheterna att utveckla näringsverksamheten inom hela Nyland. Nyland har en konkurrensfördel i och med hög teknologi och spetskompetens och den utnyttjas i företagens bruk för att höja på förädlings- och specialiseringsgraden. Den högklassiga teknologikompetensen i Nyland tillämpas på företag, speciellt inom bio-, nano- samt informations- och kommunikationsteknologin. Man räknar med att dessa teknologier skapar rikligt med möjligheter att utveckla de nuvarande produkterna i en allt kundvänligare rikt- 18

19 ning samt ger upphov till helt nya produkter och produktgrupper. Betydelsen av design blir allt viktigare i de produkter och serviceformer som vi använder oss av. Det är en utmaning för de nyländska företagen att göra den finländska designkompetensen välkänd. Den här kompetensen bör på ett omfattande sätt sammanslås till att bli en del av produktplaneringen och specialiseringen i även de minsta företagen. Nyland utvecklas till att bli en föregångare för den industriella formgivningen i Europa, där teknologiutveckling och design beaktas parallellt. Nätverksbildningen bland små och medelstora företag ger dem s.k. storhetsfördelar för att klara av de framtida utmaningarna inom de växande marknaderna som också specialiseras. Stora konkurrenskraftiga företag skapar via sina nätverk även utvecklingsmöjligheter för små och lokala företag. Bedömda konsekvenser Strategi 2.3 Då man lyckas med strategin hjälper den merparten av företagsverksamheten att förnyas och att förbli konkurrenskraftig. Då blir den ekonomiska verksamheten livligare och företagsdöden blir allt ovanligare. De traditionella arbetsplatserna kvarstår i förnyad form. Sysselsättningen på helhetsnivå blir bättre och arbetsmarknaderna blir allt internationellare. Företagen behöver mera utländsk arbetskraft. De skatteinkomster som tillfaller samhället ökar. Som ett resultat av att teknologin utnyttjas uppstår nya innovationer och nya lösningsmodeller till bl.a. de specialgrupper som behöver mycket service samt i bostads- och miljöfrågor. Lösningarna underlättar människornas liv och vardag. En del av lösningarna kan även vara assisterade av maskiner och robotar, varmed konsekvenserna kan vara negativa för människornas sociala behov och funktioner. Strategin ger nya möjligheter för fritidssysselsättningar och för en förbättrad trygghet. Strategin löper risk för att insatserna för att utveckla Nylands nuvarande företagsverksamhet inte räcker till för världsmarknaden. På de nya marknadsområdena som är i ständig utveckling kan det ske så mycket så snabbt att inte Nyland klarar av att uppnå konkurrensfördelar när det gäller att utveckla kompetensen eller specialiseringen. Att den framställande produktionen helt flyttar till eller nära marknaderna är en hotbild. I det fallet är de nyländska aktörerna tvungna att söka nya metoder och företagsinnovationer som ansluter sig till serviceproduktionen. Den offentliga sektorns insatser kan helt rinna ut i sanden. Nylands globala konkurrenskraft stärks genom att man utvecklar nyckelkluster, deras verksamhetsmiljöer samt främjar samarbetet dem emellan. Även den framtida näringsverksamheten i Nyland skall basera sig på en mångsidig men inte alltför heterogen näringsstruktur. På basis av detta har man förutsett branscher, som man anser ha bättre möjligheter för affärsverksamhet än det genomsnittliga, d.v.s. branscher, som kan ge upphov till mera nya företag och arbetsplatser än vad medeltalet visar. Regionala utvecklingsresurser riktas mot dessa utvalda branscher. De nyländska kluster som i främsta hand skall utvecklas är: 19

20 - kluster för skapande branscher, omfattande konst, formgivning, kulturproduktion och kommunikation i ett omfattande perspektiv - servicekluster - välfärdskluster - miljökluster. Utvecklingsarbetet och verksamheten inom branscherna som omfattas av dessa kluster baserar sig på hög kompetens inom forsknings-, utbildningsanstalter och företag. Forskningsresultat och kompetens inom dessa branscher har kommersiellt sett ännu inte utnyttjats tillräckligt; dessutom ser man att de globalt sett har tillväxtmarknader. Gränsdragningen för dessa kluster är inte branschvis klar. Ny skapande företagsverksamhet kan uppstå från innovationer som ligger just mellan kluster och verksamhetsområden. Den mest centrala långsiktiga ekonomiska trenden kommer att omfatta en immaterialisering, vilket innebär att en allt större del av produktvärdet kommer att vara immateriellt. I konsumtionen kommer varje produkts kommersiella värden att bli allt viktigare. På grundval av sådant tänkesätt förväntar man sig inom de kommande årtiondena att de skapande branscherna ger upphov till internationellt sett konkurrenskraftiga produkter och produktfamiljer. Nya arbetsplatser uppstår allt mera i samband med service. Den ekonomiska tillväxten kommer att allt mera basera sig på informationsproduktion, -förädling och återanvändning. Därför bör den nyländska konkurrenskraften synas speciellt i de serviceformer som baserar sig på information och kompetens. Insatserna för forskning och produktutveckling inom de nuvarande servicebranscherna har förblivit ringa i jämförelse med finansieringen av teknologi. Serviceutvecklingen bör därför vara objekt för speciella åtgärder. Den åldrande befolkningen ökar efterfrågan på välfärds- och hälsovårdstjänster såväl inom Nyland, Finland som i hela Europa. För att försäkra sig om de resurser som används för serviceproduktion är tillräckliga krävs det att man tar i bruk nya, skapande lösningar speciellt för de behov som den åldrande befolkningen har. Det behövs många nya tekniska lösningar inom enskilda serviceformer, men även för omfattande system inom branschen. För sådana konkurrenskraftiga produkter uppstår goda exportmarknader redan inom kommande år. Under planperioden räknar man med att miljöfrågornas betydelse ökar överallt i världen. Nyland har kommit långt när det gäller lösningar på miljöproblem. På området verkar en betydande del av de inom finländsk miljöbransch verksamma företagen och dessutom ett riksomfattande nätverk av aktörer inom branschen. Vårt miljökunnande har goda möjligheter till affärsverksamhet speciellt kring Östersjön och i Ryssland. Möjligheterna inom andra branscher är beaktansvärda. Internationella spetskompetenskoncentrationer och verksamhetsmiljöer inom dessa kluster utvecklas i Nyland. Utgångspunkten är att företagen är marknadsdrivna när det gäller verksamhet och produktutveckling och att de har byggt omkring sig ett nätverk av internationella och nyländska aktörer. Bedömda konsekvenser En lyckad strategi ger Nyland goda möjligheter att utvecklas till en betydelsefull internationell koncentration inom vissa branscher med den påföljden att den nyländska marknadsandelen inom dessa branscher är av internationell betydelse. Då är det möjligt att få till stånd 20