Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund

Transkript

1 Nylands förbunds publikationer D Nylands förbund Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund

2

3 Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund Helsingfors 2008 Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund : 1

4 Nylands förbunds publikationer D ISSN Grafisk design: BNL Euro RSCG Layout: Arja-Leena Berg Pärmbild: Nordsjö, Nybondas / Tuula Palaste-Eerola Översättning: Annika Valovirta Helsingfors 2008 Uudenmaan liitto Nylands förbund Aleksanterinkatu 48 A Helsinki Alexandersgatan 48 A Helsingfors puh. tfn +358 (0) fax +358 (0) toimisto@uudenmaanliitto.fi 2 : Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund

5 Innehållsförteckning LANDSKAPSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 5 NYLAND NYLANDS FÖRBUNDS STRATEGI 10 VERKSAMHETEN Intressebevakning 11 Landskapsprogrammet 14 Genomförandeplan 14 Stadsprogrammen och regioncentraprogrammen 15 Metropolpolitiken 15 Bostadsprogrammet 16 Utvecklandet av näringar 16 Kultur 18 Utbildning 18 Välfärd 18 Informationstjänst 18 Landskapsplan 19 Genomförande av landskapsplanen 19 Samordning av markanvändningen, boendet och trafiken; MBT-förfarandet 20 Etapplanen 20 Trafiksystemarbetet 21 Klimatstrategin 22 Internationell verksamhet 22 Personalens kompetens 23 Övrig verksamhet 23 NYLANDS FÖRBUNDS ORGAN 24 Landskapsfullmäktige 24 Landskapsstyrelsen 24 Revisionsnämnden 24 Landskapets samarbetsgrupp i Nyland (MYR) 25 Regiondirektionen för västra Nyland 25 Övriga samarbetsorganisationer 26 EKONOMI 27 Budgetutfallet under verksamhetsperioden Resultaträkning från år Balans Finansieringskalkyl 36 Medlemskommunernas betalningsandelar år 2007 (inneh. kompetenscenterprogram) 37 Projekten under år 2007 och deras helhetsfinansiering 38 Bokslutets underteckning och revisionsberättelse Revisionsnämndens värderingsberättelse för år BILAGA 1: FÖRTROENDEVALDA 45 LANDSKAPSFULLMÄKTIGE 45 LANDSKAPSSTYRELSEN 48 REVISIONSNÄMNDEN 49 REGIONDIREKTIONEN FÖR VÄSTRA NYLAND 49 BILAGA 2: SAMARBETSGRUPPER 50 BILAGA 3: NYLANDS FÖRBUNDS PUBLIKATIONER SOM UTGETTS UNDER ÅR Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund : 3

6 4 : Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund

7 Landskapsdirektörens översikt Under 2007 förberedde vi oss för stora förändringar och många reformer inleddes. Förbundet har ett arbetsfyllt år bakom sig som innehöll osäkerhet och utmaningar men också anledning till belåtenhet och glädje. Matti Vanhanens andra regering intog i sitt program för första gången mål för en metropolpolitik. Det centrala temat var att det för specialfrågorna i huvudstadsregionen läggs grunden för en metropolpolitik som syftar till att lösa problemen i anslutning till markanvändningen, boendet och trafiken. Mellan staten och kommunerna i huvudstadsregionen stärks och utvidgas systemet med intentionsavtal och det samarbete som grundar sig på partnerskap mellan olika statliga förvaltningsområden. I enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet tillsatte statsrådet ett projekt för att reformera regionförvaltningen som hade till uppgift att klargöra arbetsfördelningen mellan regionförvaltningsmyndigheterna, slå ihop tillstånds-, övervaknings- och rättsskyddsuppgifterna, koncentrera regionala utvecklingsuppgifter och beslutsrätten i frågor som gäller regionutvecklingsresurser till landskapsförbunden som en fungerande regionutvecklingshelhet. Utgångspunkten var att eliminera överlappningar och gallra onödiga uppgifter samt att minska antalet myndigheter avsevärt. Arbetsgrupper utarbetade under 2007 utredningar om regionförvaltningen i dag, och de eventuella reformerna träder i kraft i början av De utredningar och genomförandeplaner som förutsätts av kommunerna enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform lämnades till inrikesministeriet i augusti. De 14 kommunerna i Helsingforsregionen utarbetade tillsammans en plan för markanvändning och boende i stadsregionen och de 11 kommunerna i västra Nyland utarbetade på frivillig basis en gemensam stadsplan för regionen. I kommunerna fattade man också beslut om sammanslagningar. Ekenäs stad och Karis stad samt Pojo kommun beslöt slå sig samman till Raseborgs stad. Sammatti och Lojo beslöt likaså gå ihop, men för Karislojos del uppsköts förhandlingarna fram till Statsrådet fattade ett betydande beslut som innebar att ett cirka 30 km 2 stort område överfördes från Sibbo och Vanda till Helsingfors. På EU-nivå var den viktigaste händelsen att den nya strukturfondsperioden inleddes. Den största delen av de program som gäller Nyland godkändes först på hösten i kommissionen och därför kommer programmen de facto i gång först Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund : 5

8 Den goda ekonomiska utvecklingen fortsatte i Nyland under Antalet arbetslösa minskade ytterligare och den strukturella arbetslösheten lättade också. Invånarantalet fortsatte att växa kraftigt. Invånarantalet ökade i alla andra nyländska kommuner utom i Sammatti. Däremot minskade bostadsproduktionen redan fjärde året i rad och trots att det fanns ett uppenbart behov av bostäder sköt byggarna upp sina bostadsprojekt. Staten tog igen ett aktivare grepp om bostadspolitiken, vilket var positivt. Staten och 14 kommuner i Helsingforsregionen beredde tillsammans ett intentionsavtal där tyngdpunkten låg på ett gemensamt ansvar mellan aktörerna. Förbundets mångåriga, respekterade landskapsdirektör Aimo Lempinen gick i pension och stadsdirektör Ossi Savolainen valdes till hans efterträdare vid fullmäktigemötet i juni. Republikens President beviljade i juni 2007 landskapsdirektör Aimo Lempinen hederstiteln landskapsråd. I början av december inledde Pertti Rauhio sitt arbete som landskapsdirektörens ersättare. Förbundets budget och verksamhetsmål utföll enligt planerna. Budgetutfallet visade ett överskott på inemot euro. Ett varmt tack till hela personalen som på ett ypperligt sätt nådde upp till målen och arbetade aktivt för att finna nya redskap för förbundet i dess arbete för kommunerna. Ossi Savolainen landskapsdirektör 6 : Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund

9 Nyland 2007 Internationell miljö Nyland klarade sig bra i internationella jämförelser om konkurrenskraft och innovativ verksamhet vilket ytterligare stärkte Nylands ställning som ett område i Europa som utvecklar och förnyar sig. Förbundet anslöt sig 2006 till CPMR (samarbetsorganisationen för perifera och maritima regioner) och deltog i arbetsgruppen för europeisk innovationspolitik som kommer att ge ut sin slutrapport i slutet av I den internationella omvärlden framhävdes teman som gällde globalisering och klimatförändring. Ett annat fenomen har utvecklats vid sidan av det sk. Kinafenomenet som redan tidigare har väckt mycket diskussion, nämligen ett fenomen som sammanhänger med den ekonomiska tillväxten i Asien och som innebär att de asiatiska investeringarna ökar i hela Europa. Det här syns allt tydligare också i Östersjöregionen, i Ryssland och likaså i Finland. Förbundet gjorde en preliminär kartläggning av effekterna i Nyland. Med tanke på förbundets verksamhet var den viktigaste förändringen på EU-nivå att den nya strukturfondsperioden inleddes. Den största delen av de program som gäller Nyland godkändes emellertid först på hösten i kommissionen och därför kommer programmen de facto i gång först Förbundet deltog aktivt i informationen om programmen och inledde projektförberedelser. Världshandeln fortsatte att växa under 2007 trots att tillväxten avmattades något jämfört med föregående år. På hösten 2007 ökade osäkerheten om en fortsatt god utveckling av världsekonomin när det visade sig att det förekommer stora problem inom bostadsfinansieringen i Förenta staterna. Klimatförändringen Klimatförändringen är i första hand ett globalt problem vars effekter kommer att märkas både på nationell och på lokal nivå. I Finland kan följden av klimatförändringen vara att det till exempel oftare förekommer extrema och kraftiga väderleksfenomen. Man förutspår att det i synnerhet kommer att förekomma flera översvämningar, störtregn och exceptionell torka och att det kommer att ske tidsmässiga förändringar och variationer i fenomenens varaktighet. Det kommer också att ske förändringar i naturmiljön, till exempel i fråga om vegetation och djurarter. Eftersom det är fråga om ett globalt fenomen är det dessutom sannolikt att vi i Finland också får erfara effekter som förorsakas av snabba växlingar i priserna på energi och importbränslen, större osäkerhet inom världsekonomin och ett växande antal flyktingar till följd av klimatförändringen. Det effektivaste sättet att stävja klimatförändringen är att begränsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Förenta Nationernas konvention om klimatförändring från 1992 är den viktigaste internationella konventionen i syfte att begränsa utsläppen. Den kompletteras av Kyotoprotokollet, som ratificerades Enligt Kyotoprotokollet har alla länder som ratificerat protokollet skyldighet att begränsa utsläppen av växthusgaser i respektive land under perioden Inom EU tog man i fråga om målen efter Kyoto ett steg mot strängare begränsningar och man kom överens om bindande minskning av utsläpp med 20 procent fram till Beslutet om bördefördelningen mellan medlemsländerna uppsköts till Ett år av tillväxt i Nyland Den ekonomiska situationen i kommunerna i fasta Finland och Nyland förbättrades redan det andra året i följd. Av landskapen i fasta Finland hade de nyländska kommunerna både det bästa genomsnittliga årsbidraget ( /invånare) och årsbidraget räknat som procent av avskrivningarna I fasta Finland var antalet kommuner med negativt årsbidrag 49 och endast en av dessa kommuner fanns i Nyland. Kommunsektorns kollektivavtal ingicks på hösten 2007 och i procent var löneförhöjningarna rätt höga. Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund : 7

10 Enligt förhandsuppgifter från Statistikcentralen uppgick antalet nylänningar till i slutet av Nylänningarna blev inemot flera, vilket är den största ökningen på 2000-talet. Invånarantalet steg i alla andra nyländska kommuner utom i Sammatti. I Sjundeå var tillväxten 2007 relativt sett den snabbaste och Kervo kom på andra plats. Den goda ekonomiska utvecklingen fortsatte i Finland och i Nyland och 2007 var det fjärde året i rad med en konjunkturuppgång. Enligt förhandsprognoser ökade helhetsproduktionen i Nyland med ca 4,5 procent. Antalet arbetslösa i Nyland minskade med inemot personer I december var antalet arbetslösa ca och sysselsättningsgraden var 5,7 procent. Antalet lediganslagna arbetsplatser sjönk något under Eftersom arbetslösheten samtidigt minskade innebär detta att också den strukturella arbetslösheten minskade i Nyland. I december fanns det ca lediga arbetsplatser i Nyland. Mest lediga arbetsplatser fanns det inom servicebranschen och näst mest inom handeln och ungefär lika många inom hälso- och socialvården. Boende Bostadshandeln var något livligare än året förut trots att de internationella konjunkturutsikterna försämrades. Volymen stannade emellertid på en lägre nivå än toppnivån från Priserna steg mindre än under de föregående åren. Bostadsbehovet är uppenbart men trots det har byggarna skjutit upp sina byggnadsprojekt, eftersom det inte finns åtgång på marknaden och antalet osålda bostäder har ökat. Under 2007 nådde man inte på långt när den nivå på bostadsproduktionen som baserar sig på det i kommunernas bostadsprogram uppskattade bostadsbehovet. I genomsnitt steg bostadspriserna i Nyland med omkring sju procent Stegringen var betydligt högre än i övriga delar av Finland där prisstegringen var mindre än fem procent. Under det sista kvartalet av året var prisstegringen tydligt lägre än tidigare. I huvudstadsregionen steg bostadshyrorna något mera än föregående år, men ändå under tre procent. I kranskommunerna steg hyrorna mera; i alla bostäder omkring 3,5 procent och i gamla fritt finansierade bostäder 6,5 procent. Enligt förhandsprognosen färdigställdes mindre än bostäder i Nyland under år Det är ungefär 300 bostäder mindre än föregående år. Bostadsproduktionen har minskat redan fyra år i följd. Bostadsproduktionen förefaller att ha minskat speciellt mycket i Esbo, medan den däremot har ökat betydligt i Träskända, Helsingfors och Vanda. Den alltför låga bostadsproduktionen, som inte motsvarar behovet, framhävs även av att invånarantalet fortfarande ökade i en allt snabbare takt Den mest menliga inverkan av denna utveckling är att skillnaderna mellan regionerna ytterligare har vuxit. I jämförelse med övriga delar av landet har kvadratmeterpriset på bostäder ytterligare vuxit i huvudstadsregionen Det mest positiva under 2007 var att regeringen tog ett aktivt grepp om bostadspolitiken. Man har aktivt gått in för att genomföra åtgärder i enlighet med de bostadspolitiska riktlinjerna i regeringsprogrammet. En arbetsgrupp om tillsattes av miljöministeriet lämnade i slutet av året ett förslag till statsrådets bostadspolitiska åtgärdsprogram. För att driva på bostadsproduktionen beredde staten tillsammans med de 14 kommunerna i Helsingforsregionen ett intentionsavtal i vilket det gemensamma ansvaret hade en prominent roll. Miljöministeriet tillsatte dessutom en arbetsgrupp med uppgiften att utarbeta ett program för minskning av långtidsbostadslösheten ( ). Kommun- och servicestrukturreformen avancerade De utredningar och genomförandeplaner som förutsätts av kommunerna enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform lämnades till inrikesministeriet i augusti. I Nyland utarbetades den plan för stadsregioner som förutsätts av den sk. ramlagen för Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla för markanvändning och boende i alla 14 kommuner inom Helsingforsregionens samarbetsområde. För ordnandet av service utarbetade 8 : Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund

11 huvudstadsregionens kommuner och Kuumaområdet tillsammans med kommungruppen Fyrlingarna en egen utredning. Dessutom gjorde de 11 kommunerna i västra Nyland på frivillig basis en gemensam plan för stadsregioner. Under 2007 övergick man i kommunerna från planer och utredningar till beslut. Ekenäs stad och Karis stad samt Pojo kommun beslöt slå sig samman till Raseborgs stad. Sammatti och Lojo har fattat beslut om sammanslagning och besluten träder i kraft i början av Förhandlingarna med Karislojo fortsätter. På förslag av Helsingfors stad fattade statsrådet ett beslut som innebar att ett cirka 30 km2 stort område överfördes från Sibbo och Vanda till Helsingfors. För Sibbos vidkommande väntas ett beslut från Högsta förvaltningsdomstolen. Den förhandsutredning om en eventuell sammanslagning som gjordes av Kervo, Tusby och Träskända ledde inte till konkreta åtgärder. Däremot inledde Kervo och Träskända en utredning om att ansluta vissa områden i Tusby till dem. Städerna Hyvinge och Riihimäki samt kommunerna Hausjärvi och Loppi beslöt i februari 2007 låta göra en undersökning om förutsättningarna för sammanslagning. Rapporterna presenterades för kommunerna i den ekonomiska regionen vid ett gemensamt seminarium den 4 december Kommunernas beslutande organ kommer i början av 2008 att fatta beslut om att eventuellt fortsätta utredningen till den andra fasen som är den egentliga utredningen om kommunsammanslagning. Landskapsförbunden tilldelades inga särskilda uppgifter i ramlagen utan kommunerna har getts ansvaret för verkställandet. Nylands förbund har emellertid bistått kommunerna bl.a. genom att förmedla och tillhandahålla information för utredningar och planer. Regionförvaltningen sågs över I enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet tillsatte statsrådet en arbetsgrupp för att reformera regionförvaltningen som hade till uppgift att klargöra arbetsfördelningen mellan regionförvaltningsmyndigheterna, slå ihop tillstånds-, övervaknings- och rättsskyddsuppgifterna, koncentrera regionala utvecklingsuppgifter och beslutsrätten i frågor som gäller regionutvecklingsresurser till landskapsförbunden som en fungerande regionutvecklingshelhet, eliminera överlappningar och gallra onödiga uppgifter samt att minska antalet myndigheter avsevärt. et är att förenhetliga regionindelningarna så att myndigheternas verksamhetsområden motsvarar varandra eller att de större områdena består av hela mindre områden. Arbetsgruppen utarbetade under 2007 utredningar om regionförvaltningen i dag. Arbetsgruppen kommer att lämna en mellanrapport före slutet av mars 2008 och slutföra sitt arbete inom De planerade reformerna träder i kraft i början av Riksdagsvalet och regeringsprogrammet Från Nyland invaldes 34 riksdagsledamöter vilket är en ledamot mera än under den föregående valperioden. Från Helsingfors invaldes som förut 21 ledamöter. De stora förändringarna som skedde vid valet kom tydligt fram inom förbundets område, där vinnaren Nationella samlingspartiet ökade antalet ledamöter med fem och har nu 19 representanter i riksdagen. Sauli Niinistö, som sedermera blev riksdagens talman, fick i Nylands valkrets det genom tiderna största antalet personliga röster i Finland, nämligen över Röstningsprocenten var däremot historiskt låg, under 70 procent. Landskapsstyrelsen presenterade sina mål för det nya regeringsprogrammet för kandidaterna i de två valkretsarna samt ledningen för de största partierna. Det centrala målet att ta med metropolpolitiken i regeringsprogrammet förverkligades. Förbundets mål om att inta metropolpolitiken i regeringsprogrammet fick också en god start när Vanhanens andra regering inledde sitt arbete. Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund : 9

12 Nylands förbunds strategi Vision, verksamhetsidé och värden Nylands förbund är en stark aktör i Nyland, i Finland och inom Östersjöområdet. Nylands förbund utvecklar landskapet. Förbundets verksamhet skapar förutsättningar för invånarnas välmående, utveckling av näringar och en trivsam miljö. Nylands förbunds värden är demokrati och öppenhet, invånarnärhet och hållbar utveckling. Förbundets vision stöder genomförandet av landskapets vision. I samband med utarbetandet av landskapsöversikten uppdaterades visionen för landskapet Nyland är ett internationellt konkurrenskraftigt metropolområde med välmående människor. Modell för landskapsutveckling Riksomfattande mål för områdesanvändningen Internationellt samarbete Landskapsöversikt Landskapsplan Landskapsprogram Riksomfattande mål för regionutvecklingen Statliga förvaltningsmässiga planer och program EU-program Kommunal planläggning och myndighetsbeslut GENOMFÖRANDE Landskapsprogrammets genomförandeplan 10 : Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund

13 Verksamheten 2007 Intressebevakning Nyländska betoningar ingår i regeringsprogrammet. Förbundet lyckades påverka regeringsprogrammet så att metropolpolitiken intogs i programmet för Vanhanens andra regering. När det gäller förbundets övriga mål var resultatet att skrivningar om trafikinvesteringar intogs i regeringsprogrammet. Förbundets mål var också att regionförvaltningen ses över och effektiveras. Samarbetet med riksdagsledamöterna inom valkretsen har varit intensivt. Samarbetet med riksdagsledamöterna baserade sig på marknadsföring och utbildning riktad till kandidaterna som genomfördes tillsammans med andra stora samkommuner. Förbundet arrangerade också ett gemensamt seminarium för de invalda riksdagsledamöterna. Delegationen för riksdagsledamöterna från Helsingfors och Nyland är ett etablerat forum för samarbete och delegationen koncentrerade sig på att behandla större ärenden som omfattar hela landskapet. Arbetet för att påverka fördelningen av statliga resurser för landskapets bästa har lett till resultat. Förbundet lyckades inte i alla avseenden påverka fördelningen av statens resurser i enlighet med sina mål. Matchningsproblemen var speciellt stora inom utbildningssektorn. Statens regionaliseringsprogram som har lett till att verksamheter som tidigare var etablerade i Nyland nu har utlokaliserats, har medfört att intressebevakningen i fråga om resursfördelningen har mött nya utmaningar. Intressebevakningen har även omfattat följande områden: Metropolparlamentet Temat för Nylands landskapsparlament var metropolen. I anförandena behandlades följande frågor i anknytning till metropolområdet: definition, konkurrenskraft, effektiv kollektiv trafik, behovet av arbetskraft och arbetskraftens rörlighet, förutsättningarna för företagsverksamhet, sociala frågor och utbildningspolitik. Riksdagens talman Sauli Niinistö framförde statsmaktens hälsning vid landskapsparlamentet. Minister Mari Kiviniemi och centrala opinionsbildare inom metropolområdet höll anföranden vid landskapsparlamentet. Parlamentet arrangerades på en båt, vilket har konstaterats vara bra, och deltagarna hade också möjlighet att gå iland. Tack vare det aktuella temat och ett synnerligen lyckat program slog deltagarantalet tidigare rekord. I dagsprogrammet deltog 265 personer med intresse för Nylands framtid och 198 personer deltog i hela programmet. Storområdessamarbetet (Alliansen för l andskapen i Södra Finland ELLI) Landskapsförbunden för Södra Karelen, Egentliga Tavastland, Östra Nyland, Kymmenedalen, Päijänne-Tavastland, Nyland och Egentliga Finland bildar en allians med målet att trygga södra Finlands framgång inom Östersjöregionen. Under kommunalvalsperioden fokuserar man enligt verksamhetsstrategin på åtgärder som gäller den åldrande befolkningen och bättre välfärdsservice, en balanserad regionstruktur och välfungerande förbindelser samt EU:s strukturfondsperiod Alliansen arbetade för sin först nämnda prioritering genom att sitt InnoELLI Senior-program för södra Finland. I syfte att trygga en balanserad regionstruktur och välfungerande förbindelser godkände alliansen rapporten om en vision för boende och byggande. Koordineringsgruppen för trafiken i södra Finland (alliansen, kommunikationsministeriet, miljöministeriet, Vägförvaltningen, Banförvaltningscentralen, Sjöfartsverket Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund : 11

14 och Finavia) fortsatte sitt arbete och ordnade sitt årliga trafikseminarium i Helsingfors i november. Päijänne-Tavastlands förbund innehade alliansens ordförandeskap och Östra Nylands förbund agerade som vice ordförande Alliansens samarbetsavtal och E 18-ställningstagande godkändes vid seminariet som hölls i Lahtis och vid landskapsstyrelsernas gemensamma möte i oktober. Dessutom fördes en förberedande diskussion om innehållet i ställningstagandet om regionförvaltningsreformen. Delegationen för riksdagsledamöterna från Helsingfors och Nyland (KENK) Riksdagsledamöterna från Helsingfors valkrets (21 st) och från Nylands valkrets (34) var medlemmar i delegationen. Ordförande var Tapani Mäkinen (saml.,nyland), första vice ordförande var Merja Kuusisto (SDP, Nyland) och andra vice ordförande Sirpa Asko-Seljavaara (saml., Helsingfors) och tredje vice ordförande Jyrki Kasvi (Gröna, Nyland). Nylands förbund skötte om delegationens sekreteraruppgifter. Delegationen sammanträdde sex gånger under året och det första sammanträdet var före valet. I genomsnitt deltog 13 riksdagsledamöter och deras assistenter i dessa sammanträden. Delegationens mål var att föra samman ledamöterna för att diskutera aktuella teman och avge förslag om hur regionen kan utvecklas. Bl.a. följande ämnen behandlades vid sammanträdena: målen för det nya regeringsprogrammet, det preliminära förslaget till landskapsplan för östra Nyland, Sibbo storskog och möjligheterna att inrätta en nationalpark, trafiköversikten, Östersjöns tillstånd, modellen beställare-producent samt Tammerfors stads erfarenheter av modellen. Delegationen överlämnade ett ställningstagande till finansministeriets budgetchef om behoven att utveckla landskapet. Delegationen beslutade lämna in 20 budgetmotioner i anknytning till statsbudgeten och fattade beslut om motionernas första undertecknare. Delegationen ordnade fem gånger utbildning för riksdagsledamöterna och deras assistenter. Under sommarutfärden bekantade sig delegationen med industriområdet i Sköldvik samt sjöförsvaret i Finska viken. Samarbetet inom huvudstadsregionen och Helsingforsregionen Delegationen för huvudstadsregionen sammankom sex gånger. Delegationen fokuserade sin verksamhet på ledning och uppföljning av samarbetsprojekt som bygger på kommunernas samarbetsavtal och åtgärder för att bereda verkställandet av lagen om en kommun- och servicestrukturreform. Dessutom diskuterades metropolpolitik, invandrarfrågor, innovationsstrategin, svenskspråkig service, tillgången till arbetskraft, utveckling av anskaffningsväsendet, översyn av HNS-strategin, yrkesinriktad vuxenutbildning samt utvecklingsplanen för dataadministrationen i huvudstadsregionen. Jan Vapaavuori var ordförande för delegationen fram till den 25 april och Suvi Rihtniemi från och med den 15 maj. Nylands förbunds landskapsdirektör Aimo Lempinen var permanent sakkunnig medlem i delegationen. Samarbetsmötet för Helsingforsregionen ordnades tre gånger. I samarbetet för Helsingforsregionen deltog huvudstadsregionens städer, KUUMA-kommunerna samt kommungruppen Fyrlingarna, och som sakkunniga representanter för Helsingfors stad, Helsingfors universitet, Östra Nylands förbund, yrkeshögskolan Metropolia, Nylands förbund och SAD. Samarbetet gällde särskilt markanvändning, boende och trafik samt regional service. Vid mötena behandlades stadsplanens MBT-del enligt ramlagen, utveckling av yrkeshögskoleverksamheten, HNS-reformen och programarbetet i anknytning till statens bostadspolitik. Kommunerna ordnande en internationell idétävling kallad Greater Helsinki Vision 2050 vars syfte var att kartlägga nya idéer och visioner för markanvändningen. WSP Finland Ltd vann tävlingen med sitt förslag Emerald. Ordförande var Jan Vapaavuori och Aimo Lempinen representerade Nylands förbund. 12 : Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund

15 Delegationen för Helsingforsregionen sammanträdde en gång för att behandla metropolpolitiken, ramlagen och kommunindelningen i Sibbo. Arbetet baserade sig på inrikesministeriets beslut om att tillsätta delegationen för perioden Syftet var att utveckla samarbetsförfarandet mellan kommunerna i Helsingforsregionen och staten samt att intensifiera samarbetet och det gemensamma beslutfattandet i frågor som gäller bostads-, trafik- och samhällsplanering. Hannes Manninen var ordförande och Aimo Lempinen från Nylands förbund var medlem. Raimo Nenonen från Nylands förbund var medlem i sekretariatet. Samarbete med kranskommuner Randkommittén är ett samarbetsforum för kommunerna och Nylands förbund och till den hör kommundirektörerna i kranskommunerna i Nyland. Randkommittén sammankom nio gånger under år 2007 och gjorde en studieresa till München i september. Vichtis kommundirektör Petri Härkönen var ordförande för randkommittén. Huvudteman i verksamheten 2007 var det regionala samarbetet samt samarbetet mellan regionerna. Kommittén behandlade särskilt samarbetet i fråga om markanvändning, boende och trafik (MBT) i hela Nyland. I anslutning till dessa teman behandlades också samarbetet inom hela metropolområdet i ett bredare perspektiv samt beredningen av metropolpolitiken. Dessutom följde man upp kommun- och servicestrukturreformen och diskuterade det arbete som var på gång i förbundet. På studieresan bekantade sig kommittén närmare med system för avfallsbränning, aktuella frågor inom region- och stadsplanering, olika sätt för bostadsbyggande samt kommunalt samarbete för att tillhandahålla service. Delegationen för yrkeshögskoleärenden i Nyland Under verksamhetsåret sammanträdde delegationen två gånger. Temat för vårmötet var förändringarna i yrkeshögskolestrukturen i Nyland, i synnerhet grundandet av yrkeshögskolan Metropolia, samt hur antalet nybörjarplatser har utvecklats i skenet av de strukturella förändringarna. Ordförande Ilkka-Christian Björklund gick i pension och efterträddes av biträdande stadsdirektör Tuula Haatainen från Helsingfors. Vid höstmötet var temat högskolepolitik som stärker utvecklingen i metropolområdet samt de förändringar som är aktuella inom regionförvaltningen. Sakkunniggruppen för utbildningsärenden Sakkunniggruppen för utbildningsärenden sammanträdde fem gånger. Genomgående tema för mötena var uppföljningen av PARAS-projektet Utvecklingsplanen för utbildning och forskning som bereddes av undervisningsministeriet och Utbildningsutbud kalkylen som sammanhänger med utvecklingsplanen och gäller utbildningsbehovet i landskapen. Andra ärenden var de kommande förändringarna av gemensam antagning och aktuella lagändringar som berör utbildningen inom social- och hälsovårdsväsendet. Sakkunniggruppen för social- och hälsovårdsärenden Sakkunniggruppen för social- och hälsovårdsärenden sammanträdde fem gånger under året. Gruppen diskuterade utifrån inlägg av sakkunniga aktuella ärenden som ansluter sig till social- och hälsovården. Som ett resultat av dessa diskussioner lade samarbetsgruppen fram sina egna ställningstaganden rörande genomförandeplanen för landskapsprogrammet och övriga åtgärder samt drog upp riktlinjer för hur landskapets utvecklingspengar bör användas för välfärdsprojekt. Gruppen för informationstjänst Gruppen för informationstjänst i Nyland beredde förslag och initiativ om hur informationstjänsten kan förbättras. Medlemsorganisationerna och samarbetsparterna fattar beslut om förslagen och initiativen. Gruppen för informationstjänst var Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund : 13

16 även ett samarbetsorgan för informationstjänsten i Nyland och västra Nyland. Gruppen sammanträdde fem gånger. Viktiga ärenden var att bereda kommunernas gemensamma beställningar till Statistikcentralen och Befolkningsstatistiktjänsten samt att planera innehållet för befolknings- och sysselsättningsöversikten för Nyland och östra Nyland, som läggs ut på webben. Planerargruppen Planerargruppens medlemmar är de planläggare som ansvarar för generalplanering i medlemskommunerna, förbundets egna markanvändningsplanerare och en representant för SAD och Sibbo kommun och den behandlar aktuella frågor inom områdesanvändningen. Under 2007 sammankom gruppen sex gånger. Vid mötena behandlades bland annat etapplandskapsplanen, utvecklingsbilden, aktuella planeringsfrågor i kommunerna, klimatärenden samt förbundets utredningar om buller och vibrationsstörningar samt beredningen av en handbok för beredaren av markpolitiska program. Gruppen gjorde även ett studiebesök till Freiburg i Tyskland och bekantade sig med regional planering, samordning av trafik och markanvändning, kollektiv trafik, system för lätt trafik samt samarbete mellan regionerna och den offentliga och den privata sektorn. Landskapsprogrammet Information om programmet och miljörapporten har lämnats i enlighet med SMB-lagen (Lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program). Nylands landskapsprogram för och den därmed sammanhängande miljörapporten som uppgörs i enlighet med lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program godkändes av landskapsfullmäktige i december I början av 2007 spred Nylands förbund information om beslutet på sin webbplats, i tidningar som utges i 16 regioner och i den officiella tidningen. Dessutom lades beslutet och det godkända materialet till påseende på förbundets och medlemskommunernas anslagstavlor i en månad. Uppföljningen av programmet enligt miljörapporten och konsekvensbedömningen har inletts. Genomförandet av landskapsprogrammet följdes upp och åtgärdernas konsekvenser bedömdes i samband med att genomförandeplanen utarbetades. I uppföljningsarbetet utnyttjades de uppföljningsindikatorer som valts för landskapsprogrammet. En del av indikatorerna har satts upp för att få fram nationellt jämförelsematerial och en del har valts speciellt ur nyländsk synvinkel. De sist nämnda var avsedda för uppföljning av hur programmet utvecklades enligt tyngdpunktsområde områden och ge uppgifter som kan utnyttjas i intressebevakningen på landskapsnivå. Samtidigt som landskapsprogrammets genomförandeplan för utarbetades, bereddes också ändringar i landskapsprogrammet i syfte att precisera finansieringsplanen för landskapsprogramperioden och målen för Landskapsstyrelsen godkände genomförandeplanen och ändringarna i landskapsprogrammet den 15 oktober Genomförandeplanen Projekt som ingår i genomförandeplanen har inletts. Genomförandeplanen TOTSU har utarbetats och godkänts. De projekt som ingår i landskapsprogrammets genomförandeplan följdes upp enligt verksamhetslinjerna i landskapsprogrammet. Syftet med uppföljningen var att man i finansieringen av projekten skulle kunna utnyttja olika finansieringsprogram effektivare. Så gott som alla projekt i landskapsprogram- 14 : Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund

17 met som gällde utveckling av näringarna kunde inledas. Skilda strategier utarbetades för turism och kultur. Huvuddelen av de projekt som gällde boende och kompetens hade inletts eller var under beredning. I slutet av året slutfördes välfärdsstrategin för Nyland. Delvis på grund av strategins inverkan genomförs en del av projekten inom välfärdssektorn Nästan alla utvecklingsprojekt inom området för regionstruktur, trafik och miljö inleddes. Förslag om anslag i statsbudgeten för byggnadsprojekt gjordes enligt förvaltningsområde. Förbundets metropolstrategiarbete, som ingår i landskapsprogrammet, avancerade i takt med beredningen av den nationella metropolpolitiken. Genomförandeplanen bereddes i ett nära samarbete med de viktigaste finansiärerna. Genomförandeplanen behandlades i landskapets samarbetsgrupp före landskapsstyrelsen godkände den. På riksnivå anpassades beredningen av genomförandeplanerna till statens budgetberedning. På hösten deltog förbundet i förhandlingarna om ett resultatavtal för Nylands arbetskrafts- och näringsdistrikt och i december i förhandlingarna om genomförandeplaner med respektive ministerium. Med tanke på dessa förhandlingar beredde förbundet förvaltningsområdesvis de ärenden i Nyland för 2008 som man ville lyfta fram, jämte anslagsförslag, samt de ärenden som gällde budgetramarna Förbundet framlade önskemål om enskilda förhandlingar, men förhandlingarna genomfördes enligt tema eller tillsammans med andra landskapsförbund i södra Finland. För genomförandeplanen och förhandlingarna beredde förbundet över 20 ärenden eller anslagsförslag inom olika förvaltningsområden för 2008 och föreslog att de skulle beaktas i dimensioneringen av utgiftsramarna för Besluten om den regionala fördelningen av anslag i statsbudgeten kommer i fråga om en del anslag att fattas i början av året och då kan man bedöma hur förhandlingarna har utfallit med hänsyn till genomförandeplanens första år. Utöver att man förhandlar om ärenden som gäller genomförandeplanens andra år och budgetramarna för hela perioden bör man dessutom oavbrutet lyfta fram dem. Det krävs också intressebevakning på landskapsnivå samt samarbete. Stadsprogrammen och regioncentraprogrammen Förbundet har deltagit i förvaltningen av stadsprogrammen och regioncentraprogrammen och i genomförandet av projekten. Inom förbundets område genomfördes följande regioncentra- och stadsprogram: Regioncentraprogrammet för Hyvinge- Riihimäki ekonomiområde (Hyvinge i Nyland och Hausjärvi, Loppi och Riihimäki i landskapet Tavastland) Utvecklingsprogrammet för KUUMA-området (Träskända, Kervo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Tusby och Borgnäs) Utvecklingsprogrammet för Västra Nyland (Hangö, Ingå, Karis, Karislojo, Högfors, Lojo, Nummi-Pusula, Pojo, Sammatti, Sjundeå och Ekenäs) Stadsprogrammet för Huvudstadsregionen (Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda). Andra samarbetsområden är: Kommungruppen Fyrlingarna (Hyvinge, Kyrkslätt, Vichtis och Sibbo i östra Nyland) Helsingforsregionen (KUUMA + Fyrlingarna). Förbundet riktade landskapets utvecklingspengar till dessa områden och deltog i finansieringen av programprojekt. Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund : 15

18 Metropolpolitiken Metropolstrategin har utarbetats och godkänts. Ett förberedande forum pågår. Nylands förbund lämnade i mars en promemoria till statssekreterare Mykkänen i vilken det ingick ett förslag om att i regeringsprogrammet för valperioden inta ett nationellt metropolpolitikprogram. Förbundet föreslog att programmet genomförs med separata program och att resursfördelningen bygger på avtal om partnerskap. Matti Vanhanens andra regering intog i sitt program för första gången mål för en metropolpolitik och de fastställdes på följande sätt: För specialfrågorna i huvudstadsregionen inleds en metropolpolitik som syftar till att lösa problemen i anslutning till markanvändningen, boendet och trafiken, främja näringspolitiken och internationaliseringen samt förhindra utslagning. Kulturell mångfald och tvåspråkighet främjas. Mellan staten och kommunerna i huvudstadsregionen stärks och utvidgas systemet med intentionsavtal och det samarbete som grundar sig på partnerskap mellan olika statliga förvaltningsområden. Miljöministeriet tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att bistå ministeriet i beredningen av metropolpolitiken. Tyngdpunkterna i metropolpolitiken, som bereddes av arbetsgruppen, godkändes i ministerarbetsgruppen för förvaltning och regionutveckling i december Metropolpolitiken var också temat för landskapsparlamentet. Syftet var att få alla kommuner från Sammatti till Helsingfors att aktivt delta i arbetet för att utveckla metropolområdet. Parlamentet visade att välfärden i vårt land i allt högre grad är beroende av den övriga världen och att Finland, för att klara sig i den globala konkurrensen, behöver ett starkt metropolområde. Förbundets ståndpunkt är att Helsingfors metropolområde åtminstone ska omfatta landskapet Nyland och regionerna Borgå och Riihimäki, som funktionellt är anknutna till området. Detta förutsätter att Nyland utvecklas så att dess ställning som motor för Finlands ekonomiska tillväxt stärks och dess internationella attraktion växer i förhållande till konkurrerande områden i andra delar av Europa och i världen. Bostadsprogrammet Arbetet med bostadsprogrammet har inletts. Nylands förbund utarbetar inte ett eget bostadsprogram utan i stället bereder kommunerna utifrån sina egna behov och resurser åtgärder för att inom ramen för stadsregionplanerna, gemensamma markanvändnings- och bostadsprogram samt intentionsavtalet på regional nivå utveckla boendet. Strategierna och målen för att utveckla boendet i hela Nyland är fastställda i landskapsplanen och landskapsprogrammet. Dessa främjas genom landskapsprogrammets genomförandeplaner och de har också beaktats i regionala program för markanvändning och boende. Nylands bostadsprogram ingår i landskapsplanen, landskapsprogrammet och landskapsprogrammets genomförandeplan och ett separat program har därför inte ansetts vara aktuellt just nu. Utvecklandet av näringar Nyland är med och genomför programmet för kompetenskluster i enlighet med statsrådets beslut. Det nya nationella programmet för kompetenskluster inleddes i Nyland inom nio nyckelkluster, dvs. boende, välfärd, nano- och mikrosystem samt framtidens material, Healthbio, livsmedel, datateknik överallt, digitala innehåll, turism och upplevelseproduktion samt miljöteknologi. I Hyvinge verkade dessutom kompetensklustret Intelligenta maskiner. Finansieringen av kompetenscentra och klusterverksamheten sköttes via förbundet. Förbundet 16 : Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund

19 ansvarade för målen på landskapsnivå och uppföljningen av finansieringen av verksamheten. Tyngdpunkten i verksamheten i kompetenscentra var nationella och internationella kluster. Regionala klusterprogram, logistikprojekt och en metallkompetenskoncentration är på gång. I huvudstadsregionen inleddes klusterprogram också utanför kompetenscentra. I de övriga regionerna gick verksamheten främst ut på att man gjorde klusterutredningar. Förbundets logistikgrupp utnämnde branding av Ringväg V till spetsprojekt för Samkommunen Ekes valdes för att genomföra projektet. Nylands förbund var även medlem i det riksomfattande nätverket för företag inom miljöbranschen, föreningen Green Net Finland ry, GNF, som arbetar för att bjuda ut miljökunnande främst till miljöprojekt i Baltikum. De logistiska projekt och innovationscenterprojekt som ingår i samarbetsavtalet mellan Nylands förbund och Moskvaområdet inleddes. Marknadsföringen av regionen har börjat. Förbundet var delägare i Greater Helsinki Promotion Ltd, vars uppgift är att marknadsföra Helsingforsregionen som ett investerings- och etableringsmål för internationella företag. De strategiska linjerna för verksamheten drogs upp under Förbundet deltog bland annat i beredningen av verksamheten. Nylands förbund sålde sina aktier i HRM Oy (Helsinki Region Marketing) till Helsingfors stad. Nylands innovationsstrategi har genomförts som projekt. Projekt som ingick i huvudstadsregionens innovationsstrategi och näringsstrategin finansierades med medel ur stadsprogrammet och landskapets utvecklingspengar. Tyngdpunkten för arbetet var att förbättra konkurrenskraften genom att stärka innovativa miljöer och kompetensmiljöer (bl.a. living lab) och förutsättningarna för företagsverksamhet i landskapet. Åtgärder enligt innovationsstrategin utanför Helsingforsregionen påbörjades i flera riksomfattande projekt och också inom ramen för de olika aktörernas normala verksamhet. Förbundet organiserar årligen valet av Årets nyländska produktions- och serviceföretag. År 2007 föll valet på företagen Merima Oy och Oy Kaivonporaus Tom Allen Brunnsborrning Ab. Under 2007 beviljades upp till 1,8 milj. euro av landskapets utvecklingspengar för projekt inom näringslivet och kompetenssektorn som huvudsakligen var regionala. För finansiering av projekt som ingår i kunskapscentraprogram användes sammanlagt cirka 2,6 miljoner euro av landskapets utvecklingspengar och kommunala medel. Genomförandet av Nylands turismstrategi har inletts. Genomförandet av den godkända turismstrategin inleddes med flera projekt inom turismoch kultursektorn. et är att Nyland blir ett område som är konkurrenskraftigt och framgångsrikt i den internationella turismhandeln och som samtidigt stärker hela turismnäringen i Finland. Projekt som utvalts enligt tema i syfte att stöda naturmotion och friluftsleder var Pyöräilyn Juhlaa, en kartbok över cykelleder, Kungsvägennätverkets start samt Hiisi vieköön!, som är ett gemensamt projekt för naturmotion och turism. Tillsammans med yrkeshögskolan Laurea inledde förbundet också förarbetet för en turismportal för landskapet. Landskapets internationella roll stärktes genom Greater Helsinki Promotion ett projekt som presenterar matkulturen. Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund : 17

20 Kultur Utarbetandet av en kulturstrategi för landskapet har börjat. I slutet av året var kulturstrategin för landskapet klar för att sändas ut på remiss. Ett viktigt kulturprojekt som inleddes var kulturkoncept-projektet, som producerades för internationell export av utbildnings- och utvecklingsinstitutet för Finlands konstuniversitet IADE och som hade skogen som tema. Utbildning Förbundet har medverkat till att Nylands behov av studieplatser har beaktats i Utbildningsutbudet 2012, som är godkänt av statsrådet. Dimensioneringen Utbildningsutbudet 2012 utarbetades för Nyland. Undervisningsministeriet inkluderade emellertid inte regionala mål för dimensioneringen i utvecklingsplanen för utbildning och forskning åren som godkändes i december 2007, eftersom det totala behovet av nybörjarplatser i landskapen var högre än det riksomfattande målet. Undervisningsministeriets riksomfattande mål för nybörjarplatser 2008 baserar sig på kalkylen. I anknytning till dimensioneringen lämnade landskapen i södra Finland ett gemensamt utlåtande till undervisningsministeriet om utvecklingsbehoven inom utbildningen för yrkeshögskoleexamen fram till Dessutom lämnade förbundet ett utlåtande till undervisningsministeriet om Utvecklingsplanen för utbildning och forskning åren och ett utlåtande till länsstyrelsen i Södra Finland om dess förslag om anläggningsprojekt för läroinrättningar, bibliotek och idrottsplatser. I övrigt gick intressebevakningen ut på att förbundet inbjöd sakkunniga från undervisningsministeriet och undervisningsstyrelsen till förbundets arbetsgrupper för att presentera aktuella lagändringar. Intressebevakningen beaktades också när ministeriet hörde förbundet i samband med landskapsprogrammets genomförandeplan och i olika samarbetsgruppers arbete. Välfärd Nylands välfärdsstrategi har utarbetats och godkänts. Beredningen av Nylands välfärdsstrategi inleddes. Styrgruppen för det strategiska arbetet sammankom tio gånger och hörde flera mångkunniga experter. et var att i korthet ta fram det mest centrala för välfärdsstrategin och göra upp en omfattande promemoria. Arbetet löpte enligt tidtabellen och strategin blir klar för godkännande i landskapsstyrelsen i början av Informationstjänst Uppbyggandet av en dataserviceportal har inletts. Nylands dataservicegrupp beredde en översyn av dataservicen. Dataserviceportalen överfördes till de delar som gäller Nyland och östra Nyland i databasen för uppgifter över Helsingforsregionen. Sidorna Nyland i siffror på förbunds webbsidor omarbetades till en dataportal, med strukturerade tematiska infopaket samt Nylands infokompass till källor med uppgifter om landskapet. 18 : Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund

21 Landskapsplan Genmälen till de besvär som ansluter sig till beslutet att fastställa planen har getts. Nio besvär inlämnades till Högsta förvaltningsdomstolen om landskapsplanen som miljöministeriet fastställde i november Genmälen till besvären, som inlämnades under 2007 med anledning av fastställelsebeslutet sammanställdes. Högsta förvaltningsdomstolen förkastade besvären på sommaren 2007 och planen vann laga kraft. Genomförande av landskapsplanen Medlemskommunerna lämnade in 51 utlåtanden om planläggningen. Av utlåtandena gällde 36 trafik, miljö och infrastrukturen i övrigt. Utredningar om tillväxtriktningarna har satts i gång. I samband med att landskapsplanen för Nyland upprättades diskuterades flera områden där det förekommer ett starkt behov att bygga över kommungränserna. Tidtabellen för landskapsplanen tillät inte närmare beslut eller tidsbestämning av dessa. I utredningen av genomförandet av landskapsplanen (TARKE-utredning), till vilken de kortsiktiga strukturella utredningarna om tillväxtriktningarna hör, utreddes utöver dessa områden också andra frågor som gäller dimensioneringen och tidsbestämningen i anknytning till placeringen av boende, infrastrukturprojekt och miljö som är viktiga i en regional skala. När det gäller projekten hade utredningen av genomförandet av landskapsplanen också anknytning till landskapsprogramarbetet. Den kunde utnyttjas både när utvecklingsbilden för Nyland utarbetades och i arbetet med en långsiktigare strukturplanering. TARKE-utredningen utgör bakgrundsmaterial för utredningar om tillväxtriktningarna, men på grund av bristande personresurser uppsköt förbundet utredningarna till följande verksamhetsår. Förbundet har deltagit i revideringen av de riksomfattande målen för områdesanvändningen. De riksomfattande målen för områdesanvändningen, som styr landskapsplaneringen och planeringen av markanvändningen i övrigt, ska revideras under ledning av miljöministeriet. Det är särskilt viktigt för kommunerna i Nyland att de mål som gäller specialfrågorna i Helsingforsregionen ses över på ett sätt som stöder landskapets utveckling som ett konkurrenskraftigt metropolområde. Utöver detta deltog Nylands förbund i beredningen av nya mål när det gäller klimatförändringen. Ett utkast till landskapets utvecklingsbild är klart. Alternativa utvecklingsmöjligheter för samhällsoch regionstrukturen i Nyland på lång sikt bereddes i samarbete med planeringsgruppen som är sammansatt av planerare i Nylands förbunds medlemskommuner. Utvecklingsbilden samordnar och kompletterar regionala utvecklingsbilder från tidigare år med perspektiv på landskapet, över landskapsgränserna och hela landet. Förbundet utvärderade de alternativa utvecklingsbilderna i samarbete med VTT i synnerhet med tanke på klimatförändringen. Ett utkast till utvecklingsbilden blev klart i slutet av I utvecklingsbilden granskas olika alternativ för regionstrukturen fram till 2030 som den fastställda landskapsplanen för Nyland ger möjligheter till. En utredning om hållbar regionstruktur i metropolområdet (METKA) har startat. Parallellt med utvecklingsbilden utarbetades under 2007 en utredning om hållbar regions- Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund : 19

22 truktur i metropolområdet (METKA) som täcker området i fyra landskap. I samband med strukturarbetet utreddes utifrån en bedömning av effekterna hur befolkningen, arbetsplatserna och för regionen viktig verksamhet ska placeras i ett längre perspektiv än det i planeringsperioden för landskapsplanen. De viktigaste frågorna som utreddes gällde servicenätverk, nätverksstruktur med centra samt faktorer som påverkar växelverkan mellan boende, trafik och markanvändning. Samordning av markanvändningen, boendet och trafiken; MBT-förfarandet Samordning av markanvändning, boende och trafik (MBT) samt andra planer som kommunerna önskat samordnas; arbetet har börjat. I lagen om en kommun- och servicestrukturreform, den sk. ramlagen, förutsätts att vissa stadsregioner inom 2007 ska utarbeta en plan för hur samordningen av markanvändning, boende och trafik samt användningen av service över kommungränserna ska ordnas. I Nyland gällde planeringsskyldigheten endast kommunerna i huvudstadsregionen. I huvudstadsregionen utsträcktes den del som gäller markanvändningen, boendet och trafiken (MBT) till att också gälla kommunerna i KUUMA-området och kommungruppen Fyrlingarna, med andra ord hela Helsingforsregionen. Dessutom utarbetades på frivillig basis en gemensam MBT-plan för de 11 kommunerna inom Hiisi-området och Raseborg-området. Som grund för MBT-planen för västra Nyland utarbetades en gemensam utredning i vilken material om markanvändning, boende och trafik i kommunerna analyserades. Man lyfte också fram utvecklingsmål som är mest betydelsefulla för regionen. I MBT-planen konkretiserades de regionala utvecklingsåtgärder som nyttjar områdets utveckling som en del av det växande metropolområdet. Näringsgrenarna ingick också i utredningen. Kommunfullmäktige i de västnyländska kommunerna godkände MBT-planen i augusti Utifrån planen utarbetades i slutet av året ett noggrannare program över åtgärderna och tidtabellen för dem. Kommunerna i regionen ansvarade tillsammans med representanter för Västra Nylands stadspolitiska program för MBT-arbetet. Arbetet utfördes under ledning av Nylands förbund och utredningen och planen uppgjordes av en konsult. Etapplanen Utlåtandena och de erhållna åsikterna om planutkastet har behandlats. Planförslaget är klart att läggas fram till påseende. Den första etapplandskapsplanen som är under beredning är en fortsättning på Nylands landskapsplan som godkändes av fullmäktige i december När landskapsplanen bereddes hade det kommit fram ärendegrupper som det inte var möjligt att utreda i samband med att landskapsplanen utarbetades och man beslöt därför att flytta fram behandlingen till följande planrunda. Beredningen av etapplandskapsplanen fortsatte i landskapsstyrelsen i mars 2005 i enlighet med den godkända deltagande- och bedömningsplanen. Planutkastet lades fram till påseende vid årsskiftet De mest centrala helheterna i etapplansarbetet är behovet av områden för avfallshantering på lång sikt där alternativa utvecklingsutsikter och behövliga områdesreserveringar beaktas. Andra helheter är vidsträckta enhetliga skogsområden, tysta områden, stenmaterialförsörjning, områden för motorsport- och skjutbanor samt depåer och terminaler för trafiken. Över hundra utlåtanden och åsikter från omkring 200 delaktiga lämnades om planutkastet. Responsen gällde främst stenmaterialförsörjning, försvarsmaktens skjutbanor och övningsom- 20 : Verksamhetsberättelse 2007 Nylands förbund