Verksamhetsplan arbetsplan 2011

Transkript

1 Verksamhetsplan arbetsplan 2011 Österportskolan - Lärandet i centrum Kerstin Arvidsson rektor

2 Innehåll: Verksamhetsbeskrivning Organisationsskiss Nya eller förändrade riktlinjer, lagar, föreskrifter eller nationella mål Metod Uppföljning Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse sid.3 sid.5 sid.6 sid.7 sid.9 sid.10 Stadsdelsförvaltning Centrums prioriterade mål sid. 14 2

3 Verksamhetsbeskrivning Österportskolan ligger i stadsdel Centrum. Stadsdel Centrum är inom Barn och Ungdom uppdelat i tre områden med var sin områdeschef. Österportskolan tillhör Rönnenområdet och i detta ingår Västra skolan, Rönnenskolan, Västra Hamnens skola, Gamla Västers, Västra Hamnens, Södra kanalens och Caroli förskoleområde. Tillsammans i Rönnenområdet arbetar vi för ett helhetsperspektiv från 1-16 års ålder. Österportskolan är en skola med elever från förskoleklass till skolår sex. Under läsåret 2011 har skolan ca 350 elever fördelade på 17 klasser samt 5 elever i särskolan skolår 1-6. Österportskolan har alla fritidshemmen integrerade i skolan. Österportskolans elever utgör ett tvärsnitt av Malmös befolkning; över hälften har en förälder som är född i ett annat land än Sverige. Österportskolan är en skola där lärandet sätts i centrum och där eleverna ges de bästa förutsättningar att uppnå de mål som är fastställda i läroplan och styrdokument. Personalen tydliggör tillsammans med eleverna dessa mål. Närhet finns till grönområden och kulturella aktiviteter som teater, konsthall, biograf och konserthus etc. Vi arbetar efter de nationella styrdokumenten: skollag, Lpo 94, Lgr 11 (fr.o.m 1 juli 2011) lokala styrdokument: Malmös skolplan, stadsdelsförvaltning Centrums prioriterade mål samt verksamhetsplan/arbetsplan. Dessutom: barnkonventionen, arbetsmiljölagen och likabehandlingsplanen. Skolan skall stimulera varje elev att lära sig och växa med sina uppgifter. Eleverna ska få en ökad kännedom om mål och grunder för bedömning vilket kommer att öka deras motivation och måluppfyllelse. Personalen tydliggör tillsammans med eleverna dessa mål. En viktig del i högre måluppfyllelse är att eleverna tränas i att reflektera över sitt lärande. Höga förväntningar hos lärarna och föräldrar leder till högre måluppfyllelse. Elev, vårdnadshavare och lärare ska tillsammans kunna följa och stödja elevens utveckling i förhållande till målen i läroplanen och i kursplanerna redan från och med det att eleven påbörjar sin skolgång. De skriftliga omdömena ska bidra till att både elev och vårdnadshavare får tydlig information om elevens kunskaper i olika ämnen. Den individuella utvecklingsplanen (IUP) ska var en framåtsyftande utvecklingsplan som bland annat tar sin utgångspunkt i de skriftliga omdömena och den utvärdering som ligger till grund för dessa. En tydlig utvärdering är en förutsättning för att planera den fortsatta undervisningen för att kunna identifiera utvecklingsområden samt för att planera stödet till elevens utveckling och eventuella särskilda åtgärder. Språket spelar en central roll när det gäller att utveckla en människas tänkande, kreativitet och lärande. Språket och läsförståelsen utgör grunden för våra elevers möjlighet att tillgodogöra sig de kunskaper de behöver för att gå vidare i livet. Att ha ordet i sin makt, att kunna göra sin röst hörd i tal och skrift är fundamentalt för varje medborgare och själva grunden för ett demokratiskt samhälle. Språket är vårt absolut viktigaste verktyg! Alla elever skall behärska svenska i både tal och skrift. För att nå dit börjar vi redan i tidig ålder att skapa förutsättningar för detta. På Österportskolan arbetar vi med att stimulera den språkliga utvecklingen för att underlätta läs- och skrivinlärningen. 3

4 Vår utgångspunkt är elevernas naturliga nyfikenhet och intresse för språket. Varje dag får eleverna tillfälle att på olika sätt, upptäcka och utforska språket tillsammans medpedagogerna. Vi arbetar med språket i alla ämnen. Arbetet med värdegrundsfrågorna är centralt. Vi arbetar efter Malmö stads plan för en gemensam värdegrund som tar upp: - samarbete, respekt och samverkan, - inflytande och ansvar, - trygghet och regler. I arbetslagen skall vi fokusera på individbaserat lärande och på samverkan. Vi använder lärarnas kompetens på bästa sätt genom att låta den som ha rätt utbildning inom något område undervisa eleverna i arbetslaget. Vi delger varandra erfarenhet, kunskap och utvärderar metoder. Organisationsskiss Österportskolan Rektor Kerstin Arvidsson Övrig personal Lokalvårdare Administrativ enhet Sekreterare Vaktmästare Elevhälsoteam Skolsköterska Skolpsykolog (extern tjänst) Lokala resursteamet Arbetslag A F-6, 6 klasser Arbetslag C F-6, 6 klasser Arbetslag B F-2, 3 klasser Särskola Mellanstadieomsorg 4

5 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Personal På Österportskolan är personalen organiserade i arbetslag för att så effektivt som möjligt ta till vara varandras kompetenser. Detta för att kunna möta eleverna och nå målen. Helhetssynen ligger i de pedagogiska värderingarna, målen och visionerna. Gemensamt arbete med planering och utvärdering är en viktig del i arbetet. Fungerande arbetslag är fundamentala för att den övriga verksamheten skall fungera tillfredsställande. Klimatet i arbetslaget ska vara positivt, respektfullt och stödjande. Samtlig personal på Österportskolan har adekvat utbildning. Samtliga lärare har för undervisningen avsedd utbildning. Det finns tre lärare med specialpedagogisk kompetens. Totalt finns det 31 undervisande lärare. För särskolans fem elever finns det tre pedagoger samt två barnskötare. Dessa handhar både skoltid och fritidshemmets tid. Inom skolans verksamhet finns det även nio fritidspedagoger, sex förskolelärare samt tre barnskötare. I övrigt finns det en rektor, en biträdande rektor, en skolsköterska, en administrativ sekreterare och en vaktmästare. Ekonomi De ekonomiska förutsättningarna är goda. Österportskolans driftsbudget år 2011 är tkr: Grundskola tkr Förskoleklass 3081 tkr Fritidshem 7715 tkr Särskola1297 tkr Lokaler Lokalerna är fräscha, fina och ändamålsenliga för verksamheten. Lokalerna är överblickbara och underlättar kontakt mellan personal och elever. Kontinuerlig översyn över våra lokaler sker varje år. Utökning av tekniska hjälpmedel införskaffas löpande. 5

6 Metod Mål att arbeta med under 2011 Följande behöver utvecklas vidare. På kort sikt Mål Hur/Vad När? Uppföljning Pedagogiska diskussioner för att skapa en större gemensam samsyn samt för att få till ett förbättrat samarbete. Tydliggöra innebörden av den pedagogiska planeringen, likabehandlingsplanen och verksamhetsplanen för elever och föräldrar. Kompetensutvecklings dagar knutna till de nya kursplanerna som börjar gälla from Få föräldrarna engagerade i skolrådet. Starta upp pedagogiska diskussionsgrupper på skolan. Arbetslagen ska utnyttja varandras kompetenser för att eleverna ska nå uppnåendemålen. Genusperspektiv och genuspedagogik ska genomsyra all pedagogisk verksamhet. Läsa Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Se filmerna om ovanstående på Skolverkets hemsida. Arbeta med utvalda diskussionsfrågor. Filmer om bedömning. Information på föräldramöten. Information på hemsidan. Arbetet i klassrummet. Stadsdelsövergripande föreläsningar. Utse två föräldrar i varje klass som ska vara representanter. Tema varje möte ex. matte, sv. och skolhälsovård Dela upp all personal i grupper efter utbildning. Tjänstefördelningen Arbetslagsdiskussioner. Pedagogiska diskussioner. All verksamhet skall bedrivas ur ett genusperspektiv. 6 Arbetslagstiden tis. 12/10. Studiedagen 18/11. Arbetslagstid v. 7 & 9. Olika tider beroende på klass. 10 januari. 21 mars. 13 maj. Ca tre tillfällen/termin. Start under vårterminen. Studiedagen 18/11. På skolan och fritidshemmen arbetar personalen med att motverka traditionella könsmönster och att pojkar och flickor skall ha lika stort. Juni Frågor inför kvalitetrapporten genomförs i arbetslagen.

7 På längre sikt Öka personalens kompetens när det gäller SvA. Öka engagemanget hos föräldrar så att de vill vara delaktiga inom utvecklingsarbetet. Vi vill ha en samsyn när det gäller vår värdegrund så att den genomsyrar all personal, alla elever, alla föräldrar och hela vår verksamhet. Att alla elever ska nå uppnåendemålen - såväl kunskapsmässiga som sociala. Elevinflytande. Utbildning. Studiecirklar: Stärk språket, stärk lärandet Utse två föräldrar i varje klass som ska vara representanter. Tema varje möte ex. matte, sv Inför varje ny termin lyfts värdegrunden fram för samtliga. Ständigt pågående arbete inom den dagliga verksamheten inom skolan. Arbete med våra nya kursplaner och omdömen. Utveckla det pedagogiska arbetet med hjälp av adekvat forskning. Diskussioner och exempel på hur man kan få eleverna delaktiga i sitt vardagliga arbete. inflytande och utrymme i verksamheten. I klassrumsperspektivet arbetar pedagogerna så att stereotypa könsroller motverkas och att elevernas lärandemiljö optimeras oavsett kön. På skolan och fritidshemmen arbetar personalen med att motverka traditionella könsroller. Pågående. I samband med föräldramöte på höstterminen. Under första veckan vid varje ny termin. Ständigt återkommande under terminerna. Under hela läsåret. Under schemalagda pedagogiska diskussioner. Studiedagar. Planeringsdagar. Studiedagen 18/11. I den dagliga verksamheten. Schemalagda pedagogiska diskussioner. 7

8 Uppföljning Vi har valt följande analysmodell att arbeta efter. Arbetet efter denna modell kommer att påbörjas hösten Var är vi? Den första fasen - Var är vi? - är en naturlig utgångspunkt för ett utvecklingsarbete. För att veta vart vi ska så måste vi veta var vi är. Arbetet i denna fas ska mynna ut i en lägesbedömning. Men innan vi kan landa i en sådan måste vi arbeta oss igenom ett antal moment som är förutsättningar för att kunna göra lägesbedömningen Vart ska vi? Det är först nu med lägesbedömningen i bagaget som vi kan börja arbeta med nästa fas i processen: Vart ska vi? Denna fas avslutas med att fatta beslut om åtgärder. Hur gör vi? Processen fortskrider. Vi vet vårt utgångsläge och vart vi vill utveckla verksamheten inom området. Nu måste vi besvara frågan: Hur gör vi? Det är lönsamt i både tid och pengar att lägga energi på att göra en ordentlig planering och sedan ta fram en strategi för att kunna genomföra planeringen! Nu blir det också uppenbart att det föregående stegen under: Var är vi? och Vad vill vi? är nödvändiga steg att gå för att kunna göra en fungerande planering Hur blev det? När väl insatserna är genomförda vill vi veta Hur blev det? Därefter ska vi kunna formulera hur vi vill gå vidare. Vår ursprungliga lägesbedömning, våra formulerade visioner och mål, vår planering och strategi för genomförandet och resultaten från våra uppföljningar och utvärderingar ger oss nu möjlighet att reflektera kring hela processen. Vad har vi åstadkommit, vad har vi uppnått för resultat? Vad har givit avsedd effekt och vad har hänt som vi inte förutsåg? Vad beror det på, att det har eller inte har fungerat? Hela processen - från lägesbedömningen och beslutade åtgärder, till genomförandet av utvecklingsarbetet och det uppnådda resultatet? bör diskuteras och analyseras. Hur ska vi tillämpa våra lärdomar? Vad har vi lärt oss och vad av det vi har uppnått vill vi permanenta eller fortsätta utveckla? 8

9 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Vision Eleverna skall ha en djup kunskap om sig själva och sin omvärld samt ha utvecklat sin initiativförmåga, kreativitet, lust att lära och ansvarstagande när de lämnar skolan. Barn/Elever Det finns ett starkt samband mellan hälsa och lärande. För att skapa en hälsofrämjande miljö måste man utveckla hela skolans vardag till att bli en stödjande och främjande miljö för hälsa. Lusten att lära är starkt kopplad till känslan av hälsa och välbefinnande och gynnas av samma faktorer: Trygghet och trivsel, upplevelse av sammanhang och helhet, delaktighet inflytande och självkänsla samt möjligheterna att få använda alla sinnen och utveckla kreativitet. Kamratmedlare Sedan höstterminen år 2000 har vi kamratmedlare på Österportskolan. Kamratmedlarna hjälper till att lösa konflikter på rasterna. När eleverna går i fyran kan de anmäla sig till att bli kamratmedlare. De får då sin första utbildning innan de slutar fyran och är kamratmedlare i femman och sexan. Under utbildningen lär eleverna sig att medla, en kunskap som de har nytta av i många situationer. Nu har vi ca 40 kamratmedlare som arbetar två och två efter schema på rasterna. Under de flesta raster finns det kamratmedlare ute på skolgården. De har regelbundna träffar med ansvariga lärare där de pratar igenom vad som hänt sedan sist. Stjärngympa Vi på Österportskolan har förmånen att erbjuda våra elever i förskoleklasserna och år 1 motorisk träning. Det innebär att eleverna som erbjuds denna möjlighet får komma och träna bland annat styrka, balans och koordination en gång i veckan (utöver sin ordinarie idrottslektion). Eleverna förbereds på detta sätt inför sina vanliga idrottslektioner. Det har visat sig i studier som Bunkefloprojektet att motorisk träning har positiv effekt på skolprestationer och självförtroende. LUS På Österportskolan följs elevernas läsutveckling med hjälp av ett läsutvecklingsschema (LUS) Detta innebär att man kan följa elevernas läsutveckling i ett 19 punkter långt läsutvecklingsschema. Läsutvecklingsschema är alltså ett redskap som gör att extra fokus sker på den språkliga förmågan på ett för eleven fördelaktigt sätt. Alla pedagoger är utbildade i att bedöma elevernas läsutveckling. Ni föräldrar har möjlighet att ta del av ert barns LUS-nivå. IUP Läraren ska fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan a) ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och b) sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. 9

10 Engelska På Österportskolan får alla barn från förskoleklass ca 5-10 minuter engelska varje dag på ett lekfullt och lustfyllt sätt. Vi sjunger, leker, räknar och inspirerar barnen att ta till sig ett nytt språk. Vi utökar engelskundervisningen successivt under år 1 och år 2. I år 3-6 har eleverna engelska enligt de nationella styrdokumenten. Ansvar och inflytande Alla elever i skolan är delaktiga och påverkar sin vardag och har inflytande. Verksamheten utformas i överenskommelse med grundläggande demokratiska värderingar. Eleverna skall trivas i vår verksamhet. Eleverna har en lärare som för diskussioner med eleverna om innehåll, arbetssätt utifrån mognad, intresse och läsårets tema. Eleverna är delaktiga i planering av aktiviteter. Genom enkäter följer vi upp huruvida pedagogerna uppfattar att eleverna har inflytande och trivs. Varje enskild pedagog stämmer av dessa faktorer regelbundet. Vi tar del av föräldrarnas synpunkter och kunskaper för att använda detta i vår verksamhet. Vi vill kunna möta föräldrars tankar och synpunkter. Elevfrånvaro Ett nytt frånvaroprogram Skola24 har installerats på skolan vilket i sin tur lett till högre elevnärvaro. Det har även underlättat för föräldrar/pedagoger att föra diskussioner angående giltig respektive ogiltig frånvaro. Arbetslag På Österportskolan är personalen organiserade i arbetslag för att så effektivt som möjligt ta till vara varandras kompetenser. Detta för att kunna möta eleverna och nå målen. Helhetssynen ligger i de pedagogiska värderingarna, målen och visionerna. Gemensamt arbete med planering och utvärdering är en viktig del i arbetet. Fungerande arbetslag är fundamentala för att den övriga verksamheten skall fungera tillfredsställande. Klimatet i arbetslaget ska vara positivt, respektfullt och stödjande. Planerade grupper/aktiviteter 2011 På Österportskolan har vi aktiva grupper som arbetar med att utveckla det pedagogiska arbetet inom olika områden och för olika åldrar, ex vis Skolutvecklingsgrupp, Kulturgrupp, Miljögrupp Elevvårdgrupp och IT-grupp. Under rubriken hälsofrämjandeskola har vi en antimobbinggrupp, kamratstödjargrupp, krisgrupp. Gruppernas uppgifter är att utifrån styrdokument och verksamhetens behov initiera pedagogiska diskussioner och stimulera pedagogisk utveckling, föreslå fortbildning, mm. Personalen ska inte delta i för många olika grupper. I stället eftersträvar vi att alla är aktiva i åtminstone en grupp. Bibliotek Skolans bibliotek ska fungera utifrån den övergripande arbetsplan som utarbetats för skolbiblioteksverksamheten. Enligt den ska biblioteket vara en integrerad del i skolans pedagogiska arbete där elever kan söka och använda tryckt och elektronisk information, samt väcka nyfikenhet att lära på egen hand. Biblioteket ska även verka läsfrämjande med skönlitteratur inom olika genrer och av olika svårighetsgrad på de språk som är mest representerade på skolområdet. Elevernas lust att läsa ska väckas genom att de exempelvis inbjuds till nöjesläsning i biblioteket. Barnen/eleverna ska besöka stadsdelsbiblioteket och stadsbiblioteket några gånger/termin så att dessa blir välbekanta. 10

11 Elevhälsoteamet (EHT) Elevhälsoteamet består VT -10 av vår skolledning, specialpedagog, två speciallärare, skolpsykolog samt skolsköterska. EHT arbetar utifrån ett skriftligt uppdrag och ska enligt detta bidra med psykosociala insatser samt fördjupad kunskap i specialpedagogik till pedagogerna på ett sätt som leder till att arbetet i elevgruppen utvecklas. Utifrån ansökningar och uppdrag föreslår teamet åtgärder för elever i behov av särskilt stöd på individ och gruppnivå. EHT kan också vara ett stöd för arbetslagen/enheten när det gäller att utveckla kvalitén i det inre arbetet så att verksamheten kan erbjuda lärandemiljöer för alla barn och ungdomar. Åtgärdsprogram Skolan har ett särskilt ansvar för att uppmärksamma och stödja de elever som har behov av stöd för sin kunskapsutveckling och eller sin skolsituation. För barn som är i behov av särskilt stöd ska klassläraren i samråd med föräldern utforma ett åtgärdsprogram som utvärderas och uppdateras regelbundet. Föräldraengagemang Man ska i alla verksamheter arbeta aktivt för att involvera föräldrarna i det dagliga arbetet. Det ska ske genom daglig information och dialog samt genom föräldramöten, enhetsråd och skolråd. Värdegrunden Fördjupning kring Värdegrundsarbetet ska fortsätta, i första hand med fokus på personalens förhållningssätt, men också på elevernas. Trafikundervisning För att öka våra elevers trafiksäkerhet, ska grundläggande trafikundervisning integreras i skolarbetet under elevernas hela skoltid. Trafiksäkerhet handlar om att komma till insikt, att befästa goda attityder och att inse den egna rollen i trafiken, snarare än att memorera trafikregler och trafikmärken. Grön Flagg Metoder och uppföljning Vi skall arbeta mot att skolan får miljöutmärkelsen Grön flagg I varje klass finns en miljörådsrepresentant skolan kommer att arbeta mot dessa 5 mål. 11

12 Våra fem mål på Österportskolan Sortera mera! Genom att sortera våra sopor hjälper vi till med återvinning som sparar väldens resurser. Slösa inte på papper! Genom att inte slösa sparar vi våra skogar. Håll skolan ren och hjälp till att städa vår skola En renare miljö bidrar till ökad trivsel. De som hjälper till med städning brukar inte skräpa ner. En skola utan klotter! Utan klotter behövs inga rengöringsmedel för att ta bort klotter. En renare miljö bidrar till ökad trivsel. Kasta inte maten i onödan! Kastad mat är ett slöseri med resurser och bidrar till mer sopor. Ta lika mycket mat som du tror att du äter upp Kompetensutveckling Arbetslagens samarbete och funktion ska fortsätta att fördjupas. Det ska bli ett utökat arbete i arbetslagen för att bättre kunna möta eleverna på rätt nivå och utnyttja varandras kompetenser. Vidare är det även av betydelse att diskutera olika inlärningsstilar bland eleverna. Samarbetet ska koncentreras inom F-1, 2-3 och 4-5. All kompetensutveckling kommer att vara mot inriktning Lgr 11 Föräldrakontakter Föräldrarna skall uppfatta att de har möjlighet att delta och påverka elevens situation. Lärarna informera föräldrar om målbeskrivningen i verksamhetsplanen som ligger till grund för det dagliga arbetet. På Österportskolan har vi föräldraråd som träffar personalrepresentanter och skolledare c:a tre gånger per termin och föräldramöten minst en gång per termin. Alla föräldrar inbjuds en gång per termin till utvecklingssamtal kring elevens individuella utveckling. Den individuella utvecklingsplanen ska ligga till grund för utvecklingssamtalet. Kontaktbok/loggbok används av lärare i de lägre skolåren. Loggbok används av alla elever i skolår 4-6 för ökad kontakt med hemmen. Vi har även Öppet hus en gång per läsår där alla föräldrar och övriga anhöriga bjuds in att följa undervisningen. Under våren arrangerar Österportskolan en vårfest med olika aktiviteter dit alla elever och anhöriga är välkomna. Föräldrarna ges också på ett enkelt sätt möjlighet att uttrycka synpunkter på vår verksamhet, det verktyg som finns tills hand är en folder som heter Hjälp oss att bli bättre, där föräldrar har möjlighet att uttrycka synpunkter. Respons på synpunkterna ska komma inom 8 dagar. 12

13 Nya eller förändrade riktlinjer, lagar, föreskrifter eller nationella mål Den nya skollagen har trätt i kraft Hösten 2011 träder nya samlade läroplaner med kursplaner i kraft för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Under vårterminen kommer vi att arbeta med implementering av de nya styrdokumenten. Stadsdelsförvaltning Centrums prioriterade mål Mål Åtagande Metod Uppföljning Malmös elever ska ges goda möjligheter att uppnå målen i skolan. Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande. Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola. Höga förväntningar på elever, lärare och skolledning. Arbetslagen ska utnyttja varandras kompetenser för att eleverna ska nå uppnåendemålen. Utveckla det pedagogiska arbetet med hjälp av adekvat forskning. Arbeta med språket. Elevvårdsteamet. Eleverna ska få en ökad kännedom om mål och grunder för bedömning samt tränas i att reflektera över sitt eget lärande. Tydlig kommunikation mellan skola och hem t.ex. genom utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och IUP. Aktivt arbete med likabehandlingsplanen. Trivselfrämjande åtgärder. Rastvakter och skolvärdinna. Skolgårdskul. Antimobbningsgrupp. 13 Mentorssamtal där man diskuterar den enskilda elevens lärande. Tjänstefördelning. Pedagogiska gruppdiskussioner. Arbeta med genrepedagogik i alla ämnen. Studiehandledning på modersmålet. Utreder om behov av särskilt stöd behövs. Personalen tydliggör tillsammans med eleverna dessa mål. Arbetar efter de normer, regler och värden som vårt demokratiska samhälle strävar efter. Skapar ett öppet klimat mellan skolan och hemmet där fostran, regler och förhållningssätt diskuteras. Kartläggning av problem Ex. idrottsdagar, utflykter, temadagar, Klasskonferenser. Statistik på måluppfyllelsen. Genom kvalitetsredovisningen. Enkätundersökning åk 5. Stadsdelsövergripande trivselenkät under vårterminen. Malmö stads attitydundersökning.

14 Fler av kommunens förskolor och skola ska ta aktivt del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete. All verksamhet skall bedrivas ur ett genusperspektiv. kulturella arrangemang. Pedagoger som önskar utbildning i genuspedagogik ska erbjudas detta. På skolan och fritidshemmen arbetar personalen med att motverka traditionella könsmönster och att pojkar och flickor skall ha lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Årlig uppföljning vid läsårets slut. Kontinuerliga diskussioner i arbetslagen. 14