Kvalitetsrapport 2017/2018. Elundskolan

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2017/2018 Elundskolan

2 Köpings kommun Rapporten skriven av: Anneli Holmroos, rektor, Elundskolan köping Rapporten finns även att läsa och ladda ner på

3 Inledning Innehåll Inledning 5 6 Mål i Köpings skolplan: 6 Indikatorer 6 Verksamhetens egna mål 6 Resultat Årskurs Resultat Nationella proven - årskurs 3 9 Resultat Elevenkät - årskurs Diskussion och analys utifrån resultatet årskurs 3 10 Utvecklingsområden inför kommande läsår Årskurs 3 10 Resultat Årskurs Resultat Nationella proven - årskurs 6 14 Resultat Elevenkät - årskurs Diskussion och analys utifrån resultatet årskurs 6 15 Utvecklingsområden inför kommande läsår Årskurs 6 15 Resultat Fritidshemmet 16 Diskussion och analys utifrån resultatet Fritidshemmet 16 Utvecklingsområden inför kommande läsår Fritidshemmet 16 Resultat och analys Förskoleklass 17 Utvecklingsområden inför kommande läsår Förskoleklass 17 Trygghet, normer och värden 18 Mål i Köpings skolplan: 18 Indikatorer 18 Verksamhetens egna mål 18 Resultat - grundskola 18 Diskussion och analys utifrån resultatet Grundskola 20 Utvecklingsområden inför kommande läsår Grundskola 20 Resultat - Fritidshem 21 Diskussion och analys utifrån resultatet Fritidshem 21 Utvecklingsområden inför kommande läsår Fritidshem 21 Resultat och analys Förskoleklass 21 Utvecklingsområden inför kommande läsår Förskoleklass 21 Elevens inflytande och delaktighet 22 Mål i Köpings skolplan: 22 Indikatorer 22 Verksamhetens egna mål 22 Resultat - grundskola 22 Diskussion och analys utifrån resultatet Grundskola 23 Utvecklingsområden inför kommande läsår Grundskola 23 Resultat - Fritidshem 24 Diskussion och analys utifrån resultatet Fritidshem 24 Utvecklingsområden inför kommande läsår Fritidshem 24 Resultat och diskussion Förskoleklass 25 Utvecklingsområden inför kommande läsår Förskoleklass 25 3

4

5 Inledning Inledning Läsår har varit innehållsrik. Till hösten 2017 startade vi en kvalificerad undervisningsgrupp för våra elever i årskurs 4 5 med behörig lärare. Efter vår utvärdering ser vi att detta fungerar bra för de elever som har behov av att arbeta i mindre grupp vissa lektioner i veckan. Detta innebär att vi startar en grupp även i årskurs 1 3 till kommande läsår. En av utmaningarna inför läsåret har varit lokalfrågan då vi ska behålla åk 6 i befintliga lokaler. Detta innebär att vi till läsår tar emot endast en grupp med förskoleklass elever. Gruppen blir trots allt ganska stor med 27 elever som ska ha sin undervisning i ett klassrum samt ett grupprum. Under vårterminen har all personal på Elundskolan deltagit i fortbildning kring lösningsfokus i skolan, detta arbete fortsätter i klassrummen under hösten. Vår specialpedagog har utbildat sig som handledare vi har även en pilotklass som ska delta i ett projekt under hösten Även rektor ska fortsätta med lösningsfokus för ledare under hösten. Skolans utvecklingsområden under läsåret har varit: - att förbättra trygghet, trivsel och studiero - att öka måluppfyllelsen - att öka elevers ansvar och inflytande Resultaten visar att Trygghetsteamet arbete med stöd av EHT gjort ett stort arbete med att trygga elevernas skoldag, bland annat genom att arbeta med olika värderingsövningar i klasserna. Vi har även stärkt rastvakterna med fler vuxna på skolgården under rastverksamheten. Trygghetsenkäten har visat att eleverna upplever att deras skolmiljö är mycket tryggare detta läsår jämfört med tidigare år. Under läsåret har vi kommit igång med vårt systematiska kvalitetsarbete som syftar till att höja kvaliteten så att våra elever inhämtar och utvecklar goda kunskaper och förmågor. Genom att arbeta systematiskt skapar vi våra resultat istället för att vi väntar och ser vad de blir. All verksamhet, alla medarbetare ska vara delaktiga i att utveckla sitt eget arbete mot högre måluppfyllelse. Framgångsfaktorer för att få effekt av ett systematiskt kvalitetsarbete är bland annat en tydlig vision och verksamhetsidé, ett gemensamt uppdrag och ett gemensamt mål, långsiktighet och uthållighet, transparens samt god dialog. Vi har bland annat gjort färganalyser kring elevernas kunskapsresultat i alla klasser för att kunna följa upp våra resultat och måluppfyllelse. Vi har haft tydligt fokus på analys av elevernas resultat för att tydliggöra vilka åtgärder vi ska vidta för ökad måluppfyllelse. Många resultat ökar och viktiga framgångsfaktorer är personalens kompetens, fortbildning och erfarenhet även att kunna samarbeta och sambedöma. Vi har haft ett bra samarbete med Munktorpsskolan kring SKA arbetet, som vi fortsätter med under kommande läsår. Vi har som sagt arbetat med att öka fokus på kvalitetsarbetet i vår verksamhet under läsåret. Klasskonferenser har genomförts systematiskt under läsåret av specialpedagog. Vi har haft tydligare elevfokus. Skolan har två förstelärare som har arbetat på uppdrag av rektor och mot köpings kommuns mål. Förstelärarna har haft kontinuerlig kollegialt lärande med pedagoger på skolan, delat med sig av lektionsförslag samt resultatanalys. Vi har haft kontinuerliga klassråd samt elevråd där rektor har varit ansvarig. Eleverna har tagit ansvar för sin innemiljö samt utemiljö då vi har exempelvis fortsatt med utomhuspedagogik i vissa klasser under läsåret. Fritidshemmen har haft egna uppsatta mål under läsår Man har prioriterat dokumentation samt att införa fritidsråd. Resultaten visar att det har uppfyllts till viss del. Några har kommit igång och dokumenterat medan andra inte har hunnit med att börja än. Man jobbar på för att få in rutinerna till dokumentation. Det har köpts in Iphones till varje avdelning och det har förenklat dokumentationen avsevärt. Fritidsrådet har man haft några gånger under läsåret, tidsbrist har medverkat till att det inte har blivit så många gånger man önskat. De gånger man haft fritidsråden så har de varit bra. Det har varit väldigt uppskattat av eleverna och man vill hitta tillbaka till att ha fritidsråd igen under kommande läsår genom att ha fasta datum och rektor som ansvarig. 5

6 Inledning Vi på Elundskolan ska på bred front arbeta med utveckling av skolan under läsår Syftet med utvecklingsarbetet är: att öka elevernas läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. att arbeta med lösningsfokuserade förhållningsätt i skolan att arbeta med trygghet och studiero Motivering till varför just de här områdena har valts. 1. Vi påbörjar arbetet med Läslyftet för alla undervisande pedagoger i åk f-6 under läsår Läslyftet bygger på kollegialt lärande, det vill säga att lärare lär av och med varandra. 2. Lösningsfokus i skolan utgår från att hitta lösningar i stället för problem så att utvecklingen blir lättare och bättre för våra elever och resulterat i högre måluppfyllelse. 3. Stärka arbetet med trygghet och studiero på skolan är en viktig del för att ge alla elever en grund för att kunna klara framtida studier och yrkesliv. Det handlar om kunskaper och grundläggande värden. För att klara detta måste studiemiljön präglas av ordning, trygghet och studiero där ett förebyggande arbete är centralt för att en skola ska var trygg och stimulerande och en plats dit både elever och personal känner lust att gå Vilka åtgärder planerar enheten att vidta inom de prioriterade förbättringsområdena/målen? 1.God läs- och skrivförmåga är grundläggande inom skolans alla ämnen. Därför lägger vi stort fokus på detta genom att aktivt arbeta med läslyftet under kommande läsår. Varje pedagog ska ge eleverna fler tillfällen till att skriva, resonera, argumentera och tänka kritiskt i skolans samtliga ämnen. 2. Tanken är att vi arbetar fram en konstruktiv dialog och kommunikation där vi når bättre resultat, både gällande prestation men också utifrån psykosociala och hälsomässiga aspekter både i skolan samt på fritidshemmen. 3. Skapa en vi-känsla på skolan genom olika aktiviteter för att skapa en känsla av gemenskap. Det kan vara allt från konserter, idrottsdagar och teaterbesök. Vi arbetar också över gränser för att skapa en större sammanhållning. Att skapa arbetsro i klassrummen. Varje klass lägger därför upp en plan för hur de ska arbeta med trygghet och trivsel på lektionerna. Två gånger per termin får eleverna göra trivselenkäter. Det hjälper oss att få en bild av trivseln på skolan och vad som kan förbättras. Under rasterna har vi flera rastvakter. Inne på skolan finns det alltid vuxna i elevernas närhet som ser till att eleverna mår bra. Vi har även tagit fram tydliga ordningsregler där det står vad som händer om eleverna bryter mot reglerna. Anneli Holmroos rektor 6

7 Mål i Köpings skolplan: Grundskolan ska ge eleverna de kunskaper och färdigheter som behövs för att fortsätta sina studier på ett nationellt gymnasieprogram. Indikatorer 1 På Elundskolan har totalt har 213 elever undervisats i åk f-5, varav 181 elever åk 1 5. I svenska och matematik är resultaten är likvärdigt gentemot förra årets resultat. Resultatet inom NO-blocket samt SO-blocken har en förbättring skett i år. Verksamhetens egna mål Elundskolans mål är en verksamhet av hög kvalitet där alla elever når minst kunskapskraven i alla ämnen. Elevernas kunskapsutveckling och lärande följs upp och analyseras kontinuerligt med syfte att ge anpassad undervisning för maximal utveckling och lärande. Alla pedagoger och lärare arbetar med att synliggöra elevernas lärande och göra dem delaktiga genom att ge inflytande och utmaningar. Varje elev ges möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och digitala verktyg används för att stödja lärandet. Skolan bedriver ett systematiskt elevhälsoarbete med fokus på måluppfyllelse, elevers psykosociala hälsa och på att göra utbildningen tillgänglig för varje elev. Resultat Årskurs 1-3 Åk 1 Åk 2 Åk 3 7

8 1 Från Köping kommuns Mål och budget

9 1A 9

10 3A Diskussion och analys utifrån resultatet I grunden arbetar Elundskolan årskursvis f-5. Stora delar av arbetslagen gör gemensamma planeringar och bedömningar tillsammans. Samt har tid för pedagogiska diskussioner varje vecka samt vid konferenstid ca 1 2 ggr/månad. Många klasser har börjat med ett värdegrundsarbete under hösten som fortgår hösten Man samverkar även i teman där flera ämnens kunskapsmål sammanstrålar under läsåret. Teman skolan har haft är t.ex. boktober. Detta bidrar till att all personal lär känna alla elever och kan bidra med en helhetssyn på eleverna och dess lärande. Åk 4 5 har fått tillgång till en mindre undervisningsgrupp OASEN under hösten som fortsätter under läsår för åk 4 6 där elever har tillgång till läs hjälp samt annat stöd i undervisning. Skolan har två anställda specialpedagoger from augusti 2018, för åk f-3 samt åk 4 6. Utvecklingsområden inför kommande läsår Arbetslaget tillsammans med specialpedagoger behöver utforma en lista med stödinsatser för de elever som är i behov av stöd. Mycket av skolans tid går åt till social problematik, både gällande elever och vårdnadshavare. De elever som har svårigheter med läsning och läsförståelse får i regel svårt med övriga ämnen också då läsningen ligger till grund för kunskapsinhämtning. T.ex. problemlösning i matematik, faktasök, dokumentation av en uppgift. För att ge eleverna stimulans i sitt läsande bör skolan använda biblioteket och ta hjälp från ev. bibliotekarie. för t.ex. bokpresentationer samt källkritik. Skolan behöver även införa läslyftet för att stärka elevers läsförmåga. Lästräning för alla årskurser bör utvecklas. Se över rutiner för att säkerställa att alla elever får stöd för lästräning. 10

11 Resultat Nationella proven - årskurs 3 delprov Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F1 Delprov F2 Delprov G1 Delprov G2 Andel godkända delprov Prov A - Tala* Prov B - Läsa, Prov C - Läsa, Prov D - Läsa, Prov E - Läsa, berättande faktatext elevens elevens text högläsning* textsamtal* 3 Prov F - Prov G - Skriva,Prov H - Skriva, stavning, faktatext* berättande interpunktion* 11

12 Resultat Elevenkät - årskurs 1-3 intressant Mina lärare berättar Mina lärare hjälper vad vi ska göra i mig i skolarbetet när skolarbetet så att jag förstår Åk1 Åk2 Åk3 Jag får veta hur det Mina lärare vill att går för mig i skolarbetet bästa Diskussion och analys utifrån resultatet årskurs 3 Att eleverna har klarat NO och SO är för att mycket är muntligt. Om det blir mer text som ska presteras tror vi att antal godkända kommer att sjunka. Flera elever har fortfarande svårigheter med läsförståelse även om de har klarat målen för år 3. Därmed även i matematik och svenska. Inför åk 4 behöver fler elever stöd för att nå målen. Även elever som behöver utmaningar behöver stöd. Utvecklingsområden inför kommande läsår Årskurs 3 Fortsätta lästräna olika slags texter, både skönlitterära och fakta. Dela eleverna i mindre grupper i de flesta ämnen. Informera eleverna om vikten av deras eget lärande och få dem ansvariga för skolarbetet. Nytt för detta läsår är att vi har en mindre undervisningsgrupp, Palmen, dit elever i behov av mer stöd kommer gå. Högläsning och redovisning är ett utvecklingsområde. Att skriva texter, både sagor och faktabaserade är ett område som ska prioriteras, och här ska även elevernas ordförråd och ordförståelse utvecklas. Inom matematiken fortsätter vi träna på räknestrategier och taluppfattning. De elever som riskerar att inte nå målen kommer ha arbetspass hos skolans specialpedagog varje dag. 12

13 Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: - Läsning (Förståelse och flyt) - Stavning - Skriftlig huvudräkning subtraktion - Bråkräkning Vi ser att trelärarsystem skulle vara positivt. 13

14 Resultat Årskurs 4 6 Åk 4 Åk 5 14

15 4A 15

16 6D 16

17 Åk 3: 2015 Åk 4: 2016 Åk 5: 2017 Åk 6: 2018 Resultat Nationella proven - årskurs 6 elever på Östanås) Svenska Matematik Engelska Ej deltagit 17% 14% 12% Underkända 5% 12% 5% Andel godkända 79% 74% 83% 17

18 Resultat Elevenkät - årskurs 4-6 intressant Mina lärare berättar Mina lärare hjälper vad vi ska göra i jag behöver det förstår Åk4 Åk5 Åk 6 - Östanås Jag får veta hur det Mina lärare vill att går för mig i skolarbetet bästa Diskussion och analys utifrån resultatet årskurs 6 Eleverna har gjort en bra utveckling under dessa tre år. Alla elever har fått utföra samma uppgifter inom ämnena med viss anpassning för de elever som har behövt uppgifter på andra nivåer. Förmågorna har tydliggjorts hela tiden för eleverna i de olika ämnena, vi har haft tydliga diskussioner kring dem och påvisat de olika områden när vi har arbetat i ett område. Progressionen har sett bra ut för eleverna. Vi upplever att utvecklingen i respektive ämne har sett bra ut. I ämnet engelska däremot så har progressionen varit blandad i ena klassen, några elever har uppnått precis godkänt medan några har gjort en jätteresa och uppnått högre resultat. Anledningen till detta resultat är att det har funnits fler elever med olika svårigheter samt att det har varit stora skillnader kring inlärningen mellan klasserna. Utvecklingsområden inför kommande läsår Årskurs 6 Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: 1. Använda matriser för att göra kontinuerliga bedömningar under läsåret i syfte att informera eleverna om deras progression samt utmaningar som väntar i framtiden. 18

19 2. Fördjupa sig i kunskapskraven och bedömningar (digitala kursen på Skolverket). Vi vill även specificera kunskapskraven över alla årskurser på mellanstadiet för att skapa en röd tråd i undervisningen. 3. Föra dialog med eleverna kring kunskapskraven och det centrala innehållet från Lgr11 i syfte att göra eleven medveten om förväntningarna. Elever ska vara delaktiga i sin egen planering och kunskapsinhämtning. 4. Det är viktig med en tydlig terminsplanering för att involvera eleverna i sin egen kunskapsinhämtning. 5. Arbetsro, det vore önskvärt att utveckla förväntansdokument till eleverna och föräldrar i syfte att säkerställa god arbetsmiljö för alla elever och lärarna. 6. Vår ambition är att introducera studie - och yrkesvägledning på mellanstadiet genom tex besöka några arbetsplatser och förankra arbetslivserfarenheter i undervisningen. Eleverna måste stärkas i sin kunskapsinhämtning långsiktigt. För att förbättra resultaten i åk 4 6 framöver krävs att de undervisande lärarna tar ett gemensamt tag och utökar sitt samarbete och kommunikationen sinsemellan. Prioritera elevärenden på dagordningen för arbetslagsmötet och dela upp arbetslaget i mindre enheter för respektive årskurs samt att informationen även kommer till lärare som inte tillhör arbetslaget bild, slöjd, musik, idrott och hemkunskap. Samtliga elever ska få rätt till relevanta extraanpassningar som efterlevs, revideras och uppdateras vid behov enligt planen för Extraanpassningar och särskilt stöd. 19

20 Resultat Fritidshemmet På fritids finns det ställen inomhus där jag kan sitta i lugn och ro när jag vill Kunskapsuppdraget: Vi arbetar med att försöka vara ute så mycket som möjligt. Vi lämnar skolans område minst en gång i veckan och går till skogen eller till en lekpark. Vi är även i gymnastiksalen en gång i veckan så att de får träna sin motorik. Barnen tränar sin estetiska förmåga när de erbjuds att pyssla under veckan. De kan erbjudas att göra pärlplattor, halsband, sy, måla, pyssla med papper, rita osv. De bygger även med Lego, plus plus och kapplastavar. De spelar även spel. Barnen tränar sin demokratiska förmåga genom att vi har fritidsråd så alla ska kunna få komma till tals. Där får de komma med förslag om vad de skulle vilja göra eller köpa in till fritidshemmen. Barnen får använda Ipads på en del avdelningar och där kan de spela ett spel som heter Kahoot. Det är ett frågespel som man spelar med de andra barnen som har en ipad. Frågorna kan vara om allt möjligt som till exempel frågor om midsommar, matematiska frågor, båtar m.m. Vi försöker få barnen att tänka på miljön, att man inte kastar skräp i naturen och hur man källsorterar. Vi försöker även skapa med skräp. Jag får lära mig nya saker på fritids: Den stapeln har gått ner från förra året. Det är större barngrupper och flera barn som har behov av stöd som vi personal behöver ha extra koll på. Det kan vara svårt för de minsta att veta skillnaden mellan fritids och skola. Barn är nog inte medvetna om att de även lär sig på fritids. Vi på fritids kan bli bättre på att visa barnen att man faktiskt lär sig något där också. Barn lär sig genom att skapa nya saker, lekar, pyssel osv. 20

21 På fritids finns det ställen inomhus där jag kan sitta i lugn och ro när jag vill: Det har minskat med någon/några procent. Lokalerna är små och för få och det finns ingenstans i skolan där barnen kan få gå undan och får vara för sig själva. Stapeln är ändå förvånansvärt hög ändå med tanke på hur det är i skolan. Diskussion och analys utifrån resultatet Fritidshemmet Det som vi brister på är att lokalerna inte är anpassade för fritids. Möbleringen är på vissa avdelningar helt skolanpassade. Grupprummen försvinner för oss på fritids på grund av att de går till skolans behov. Det vilorum som vi har kommer att användas även av skolans personal under skoltid Det finns ett behov av ett vilorum då både vuxna och barn ska få chansen att gå undan om de inte mår bra. Utvecklingsområden inför kommande läsår Fritidshemmet Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: Att vi kommer igång med fritidsrådet igen och har det en gång i månaden. Vi kommer att ha datum inplanerade och vi tänker vara nere i källaren. Vi ska berätta mer vad eleverna lär sig så att föräldrar och vårdnadshavare ser att eleverna lär sig saker även på fritids. Det är viktigt med dokumentation både för oss själva och för barnen. Resultat och analys Förskoleklass Bornholms resultatet visar goda kunskaper men vi har misslyckats med att stötta de svaga och de starka eleverna. Detta pga. stora barngrupper och därav är vii behov av fler resurser för att kunna nivågruppera. Matematik: Vårt mål var att kunna göra mattediagnos för att kunna utvärdera matematiken för att kunna se resultat. Detta var ej genomförbart pga. personalbrist. Det positiva är att vi har haft resurs för att kunna ha halvklass en gång i veckan. Skolan, trygghet: Eleverna har varit mindre trygga i förskoleklassen. Detta har framkommit av enkäter och utvecklingssamtal. Önskvärt med bättre överlämningar från förskola. Det behövs snabbare åtgärder och tidiga insatser. Inflytande: pga. av barngruppernas konstellation så har det sett olika ut i grupperna. Hållbar utveckling: miljöarbetet har fungerat bra. Normer och värden: Detta är något som har genomsyrat våran dagliga verksamhet, både schemalagt och övrigt. 21

22 Ansvar och inflytande: vårt mål att ha egna elevråd är något som vi tar med oss till kommande läsår. Eleverna har fått utrymme att lära av varandra i olika former. Övergång f-skola till f-klass: Samverkansgruppen i f-klass och förskolan har haft träffar. Dock ej i den form som vi trodde det skulle vara. Vi hade önskat utvärdering av övergången. Vi önskar även en handlingsplan (rutin) för övergång mellan förskoleklass och år 1. EHT: Hjälp och stöd behövs även i förskoleklass. Vi ger information men upplever att det åtgärderna behöver vara snabbare. Fritids och skola: vi har samarbetat med barnen så mycket som möjligt. Det största dilemmat är brist på resurser. Hela året har mycket kretsat kring vissa elever som tagit resurser från undervisningen. Våra tankar är att försöka få till en verksamhet som blir positiv för både elever och personal. Att skapa goda rutiner, struktur och trygghet! Det som känns bra är personaltätheten kring förskoleklassen i år, dock är lokalbristen fortfarande aktuell. Utvecklingsområden inför kommande läsår Förskoleklass Bornholmarbetet vill vi prioritera att kunna stötta svaga och starka elever genom nivågruppering. Sätta oss in i nya kartläggningsmaterialet. Matematik: Vårt mål är att göra diagnos även i matematiken för att kunna utvärdera resultat. Även här sätta sig in i nya kartläggningsmaterialet. Miljöarbetet har fungerat bra. Ansvar och inflytande: Vårt mål är att ha egna elevråd i någon form. Övergång f-skola till f-klass, vi ser fram emot utvärdering av rutinerna, vi önskar även rutiner från f-klass till 1 an. EHT: önskvärt med snabba insatser med konkreta lösningar. Fritids-skola: Vi ser fram emot att få använda varandras kompetenser. Våra tankar är att försöka få till en verksamhet som blir positiv för både barn och personal. Att skapa goda rutiner, struktur och förhoppningsvis att de känner sig trygga i skolans miljö. Nytt för i år för både oss och eleverna är programmering, vilket vi ser fram emot att utveckla ett nytt arbetsområde. 22

23 Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: Nivågruppering i Bornholms arbetet Använda oss av det nya kartläggningsarbetet Starta upp arbetsområdet programmering 23

24 Trygghet, normer och värden Trygghet, normer och värden Mål i Köpings skolplan: Alla verksamheter ska arbeta för att barn och elever känner sig trygga i en säker och stimulerande miljö. Indikatorer 2 Att andelen elever som känner sig trygga på grundskolan ska öka Verksamhetens egna mål Trygghet är grunden för utveckling och lärande. Alla elever trivs på vår skola och känner sig trygga och respekterade för den de är. Ingen upplever sig bli kränkt, diskriminerad eller trakasserad. På skolan bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete och all personal uppmärksammar händelser och agerar direkt vid situationer där någon blir utsatt. Elundskolan erbjuder en stimulerande lärmiljö där elever ges möjlighet att stärkas i sin självkänsla och bygga en inre trygghet. Närvaron är hög och varje elev möter respekt från övriga, både för sin person och för sitt arbete. I undervisning och andra aktiviteter ges varje elev möjlighet att delta och inkluderas i arbetet och i gruppen. Studiero, personlig trygghet och stark självkänsla genomsyrar vår verksamhet. Resultat - grundskola I min skola är vi mot varandra och tjejer på samma sätt på lektionerna 24 trygg i skolan Jag vet vem eller vilka på skolan jag skolan reagerar kan prata med om om de får reda på någon har varit att någon har varit elak/dum mot en elak/dum mot en elev Åk1 Åk2 Åk3

25 Trygghet, normer och värden 2 Från Köping kommuns Mål och budget

26 Trygghet, normer och värden I min skola är vi mot varandra och tjejer på samma sätt Jag har studiero Jag känner mig Jag vet vem eller De vuxna på på lektionerna trygg i skolan vilka på skolan jag skolan reagerar kan prata med om någon har om de får reda på att någon har mot en elev mot en elev Åk4 Åk5 Åk 6 - Östanås 26

27 Trygghet, normer och värden Diskussion och analys utifrån resultatet Grundskola Trygghet: Resultatet är högre för de yngre årskurserna vilket kan bero på att det är fler vuxna runt de yngre eleverna. Vi vet att tryggheten bland de äldre eleverna har ökat från föregående år genom resultatet från trivselenkäten som görs två ggr per år. Resultatet angående studiero på lektionerna sticker ut och är något vi behöver arbeta med. Detta resultat kan bero på att det är flera elever som är utåtagerande i klassrummen. Vi är bekymrade över att det finns så få utrymmen på skolan som elever kan arbeta i vid grupparbeten m.m. Personalen upplever ibland att det finns för få resurser till elever i behov av stöd och det kan ge en otrygghet då flera elever är utåtagerande. Vi tror att det kan bli bättre med fler resurser i form av lokaler och personal. Till hösten startar det även en kvalificerad undervisningsgrupp för elever även i åk 1 3 i behov av lugnare miljö vilket kan ge bra resultat. Det har förekommit en hel del kränkningar och vi har påbörjat en del trygghetsarbete och vi behöver utöka interventionerna i klassrummen. Trygghetsteamet: Vi har under året arbetat mycket med att bygga upp ett THT som kan verka förebyggande och främjande men har inte kommit så långt pga. tidsbrist. Detta arbete bör prioriteras för att vi ska kunna minska otryggheten och kränkningarna i skolan. Vi måste göra en plan i interventioner av värdegrundsarbete från F-klass till årskurs 6. Utvecklingsområden inför kommande läsår Grundskola Vi ser att lokalerna fortfarande är ett problem. Vi får försöka anpassa för att göra det bra för alla elever på skolan. I och med våra trånga lokaler blir det en otrygghet när oroliga elever inte har någonstans att ta vägen. Det är viktigt att vi jobbar med trygghet och studiero i varje klass. Kanske vi ska kolla på hur vårt bemötande på morgonen, vid raster och slutet på dagen kan skapa trygghet. Tydliga rutiner kan vara ett alternativ. Ett annat alternativ kan vara att ha röda lappar istället för att sitta och vänta på hjälp och det kanske blir rörigt. Prata med klassen och komma fram till vad studiero är. Låta elevrådet gå igenom resultaten för studiero och trygghet. Vad tycker dom? Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: Det kan vara bra att ta upp detta när arbetslagen träffas samt på konferenser så alla får ett gemensamt tänk. 27

28 Trygghet, normer och värden THT kommer att jobba med det. Resultat - Fritidshem fritids med behöver det Jag tycker att pojkar och Personalen ser till att alla får vara med fritids Jag känner mig trygg på fritids: Den stapeln har gått upp. Den har varit på väg neråt i några år men har nu vänt. Det kan vara skillnad på olika avdelningar. Vi har en önskan om att statistiken på den här frågan ska vara uppdelat avdelningsvis. Så att man ser hur tryggheten är på varje avdelning. Det finns vuxna på fritids som jag kan/vågar prata med: Den har gått stadigt uppåt. Det är viktigt att barnen känner sig trygga med oss, speciellt när det kan vara rörigt runtomkring. Det finns vuxna som hjälper mig när jag behöver det: Tyvärr så har den stapeln gått ner ända från En bidragande orsak kan vara att det är fler barn med behov och färre personal. 28

29 Trygghet, normer och värden Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika på fritids: Här finns det inget att jämföra med. Personalen ser till att alla får vara med: Den stapeln är på 100% Vi fortsätter att arbeta för att hålla den på topp. - Vi är förvånade att frågan om lugn och ro är så pass hög som den är. Det kan bero på att de får välja om de ska vara inne eller ute. Vi har med små medel försökt att skärma av så att det inte blir så rörigt. Vi pratar även med barnen om att man är tyst om det är något barn som inte mår bra och ligger till exempel i soffan och vilar. Att de respekterar varandra. - Vi personal ser att tryggheten är olika på olika avdelningar. När det finns barn med olika behov så känner både sig barn och vuxna otrygga om det sker en incident. Aktiviteter kan planeras om på grund av detta. Viktigt att alla barn blir sedda och får hjälp på fritids Diskussion och analys utifrån resultatet Fritidshem På vissa avdelningar behövs det fler personal på grund av att det finns barn som har olika behov. Vi behöver tänka på barnens trygghet. Man ska känna sig trygg i gruppen och vi behöver utbildad kompetent personal när vi rekryterar. Utvecklingsområden inför kommande läsår Fritidshem Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: Vi arbetar vidare med att skapa trygghet hos barnen och deras självkänsla, att de ska våga säga ifrån och prata med de vuxna som finns på skolan. Vi försöker att inte ha för stora grupper dvs som hopslagningen då det var många barn och få lokaler att kunna vistas i. Vi ska dela upp oss mer. Även försöka gå över med barnen så sent som möjligt vid 16:30 då det blir för högt tryck hos 6-åringar. Resultat och analys Förskoleklass Eleverna har ej varit trygga i förskoleklassen, det fanns barn med behov. Detta har framkommit av enkäter och utvecklingssamtal. Önskvärt med bättre överlämningar från förskola. Det behövs snabbare åtgärder och tidiga insatser! Inflytande: pga. av barngruppernas konstellation så har det sett olika ut i grupperna. Hållbar utveckling: miljöarbetet har fungerat bra. Normer och värden: Detta är något som har genomsyrat våran dagliga verksamhet, både schemalagt och övrigt. Ansvar och inflytande: vårt mål att ha egna elevråd är något som vi tar med oss till kommande läsår. Eleverna har fått utrymme att lära av varandra i olika former. 29

30 Trygghet, normer och värden Utvecklingsområden inför kommande läsår Förskoleklass Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: Trygghet genom rutiner och struktur Ansvar och inflytande 30

31 Elevens inflytande och delaktighet Elevens inflytande och delaktighet Mål i Köpings skolplan: Skolans arbete kännetecknas av ett demokratiskt arbetssätt och ökat inflytande för barn, elever, föräldrar och personal. Skolan ska stärka och utveckla barns och elevers inflytande på undervisningen och ansvaret för sitt eget lärande. Indikatorer 3 Inga indikatorer är tillgängliga Verksamhetens egna mål För att eleverna ska uppleva sin tid i skolan som meningsfull och lustfylld, ska de ha möjlighet till ett verkligt inflytande, kunna påverka och få vara med och ta ansvar för sitt arbete, hela tiden med stöd av de vuxna i skolan. Eleverna har möjlighet att påverka sin skola genom t.ex. elevråd, klassråd och andra aktiviteter. Resultat - grundskola Lärarna i min skola bryr sig om vad eleverna tycker I min skola har vi klassråd där vi elever kan diskutera sådant som vi vill ändra på Åk1 Åk2 Åk3 Totalt Elund

32 Elevens inflytande och delaktighet 3 Från Köping kommuns Mål och budget

33 Elevens inflytande och delaktighet Lärarna i min skola bryr sig om vad eleverna tycker som vi vill ändra på Åk4 Åk5 Åk 6 - Östanås Diskussion och analys utifrån resultatet Grundskola Analys av resultatet visar att vi har ett genomgående högt resultat på elevernas inflytande. År 5 gör en dipp som vi kan härleda till en ganska hög personalomsättning som skapat oro i grupperna. Vi har ett öppet och lyhört klimat eftersom vi arbetar mer tillsammans i parallellerna och över skolan. Barnen känns trygga med fler vuxna. Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: Vi fortsätter att arbeta med klassråd, fritidsråd och elevråd kontinuerligt. Det vi vill utveckla är att klassråden i de yngre årskurserna inte bara blir ett önskeklassråd utan att vi följer de punkter som finns på den tagna agendan. Vi fortsätter att ha hög rastnärvaro och vi arbetar över klassgränserna. 33

34 Elevens inflytande och delaktighet Resultat - Fritidshem Diskussion och analys utifrån resultatet Fritidshem Kurvan på det här diagrammet har gått uppåt. Man har formulerat om frågan och det kan vara det som har gjort att det har blivit ett bättre utslag. Det kan vara så. Vi har även fritidsråd så barnen får inflytande därifrån. Vi har också blivit mer lyhörda och lyssnar på vad barnen vill. Ju äldre barnen blir desto mer aktivare blir de och de får mer ansvar. Mycket handlar om att de har mognat. Fritids är oftast mer uppstyrt när de är yngre. Vi uppmuntrar barnen till mer självständighet och att de ska ta egna initiativ. Kommer de med egna idéer och skapande så får de ofta chansen att testa dem. Utvecklingsområden inför kommande läsår Fritidshem Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: Vi lyssnar på barnen och deras idéer och låter de vara delaktiga så långt som möjligt. Vi ska även starta upp fritidsrådet (se kunskaper) 34

35 Elevens inflytande och delaktighet Resultat och diskussion Förskoleklass Ansvar och inflytande: vårt mål att ha egna elevråd är något som vi tar med oss till kommande läsår. Eleverna har fått utrymme att lära av varandra i olika former. Utvecklingsområden inför kommande läsår Förskoleklass Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: Trygghet genom rutiner och struktur Ansvar och inflytande 35