rh3 FASTIGHETEN KLAMPAREN IO I STADSDELEN KUNGSHOLMEN STARTPROMEMORIA TöN PLANIECGNING AV Sammanfattning STADSBYGGNADS KONTORET PLANAVDELNINGEN

Transkript

1 STADSBYGGNADS KONTORET PLANAVDELNINGEN It IÄNsrErfrÄTANDE DNR srd I Daniel Linder Tft 08-s Tiil Stadsbyggnadsnåimnden STARTPROMEMORIA TöN PLANIECGNING AV FASTIGHETEN KLAMPAREN IO I STADSDELEN KUNGSHOLMEN Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. ffi* Sammanfattning Fastigheten Klamparen 10 tir belägen i hörnet av Scheelegatan och Fleminggatan på Kungsholmen. Byggnaden på fastigheten anvåinds ftir nåirvarande av Stockholms tingsrätt. Domstolens verksamhet kommer att flytta till Rådhuset under hösten Fastighetsägaren Fabege AB har ansökt om planändring ftir Klamparen 10. Syftet med plantindringen är att pröva möjligheterna für en påbyggnad av den befintliga byggnaden. Vidare ftireslås att byggnadens bottenvåning öppnas upp med publika lokaler mot Flemin ggatan. Stadsbyggnadskontoret bedömer att de fdreslagna ftirändringarna av byggnadens bottenvaningar, som innebåir att publika lokaler inreds mot gatan, är positiva ftir stadsmiljön. Förslaget påverkar vidare gatubilden och ljusfìirhållandena i omgivningen. Förslagets konsekvenser i dessa delar samt dess fdrhållande till stadsbilden i stort bör studeras i planarbetet. Föreslagen påbyggnad har en arkitektur som tydligt skiljer sig från den befintliga byggnaden. Huruvida detta åir rätt angreppssätt vid en påbyggnad bör diskuteras under planarbetet. Box 8314, Stockholm. Telefon ó 000. hx stadsbyggnadskontoret@sbkstockholm.se Besöksadress Fleminggaan 4

2 K I o t? IÄNsrEurrÂTANDE DNR (n Utlåtande SYFTE syftet med planläggningen åir att pröva möjlighetema für en påbyggnad av befintlig byggnad på fastigheten Klamparen 10. FASTIGHETENS IÄCC OCH ÄAANC Fastigheten Klamparen 10 åir belägen vid Fleminggatan, Scheelegatan samt gangstråken Separatorgråind och Lennmans trappgråind i stadsdelen Kungsholmen. Fastigheten ägs av Fabege AB. Bolaget har ansökt om plan?indringen. a\ Fastigheten Klamparen l0 c, Ør qt s$ ì-ì-. c') Planområdets llige CÄu.nruoE PLANER översiktsplanen Översiktsplanen anger att fastigheten ligger inom stenstaden. Enligt översikfsplanen ska den varierade och blandade markanvändningen inom stenstaden behållas. Den nåirmare planeringen ska utvisa var och på vilket sätt stenstaden kan möta skilda behov samtidigt som dess karaktiir och historiska värden bevaras. Yt

3 TJÄNSTEUTLATANDE DNR (7) Översiktplanen anger vidare att Stockholms innerstad, dåir fastigheten åir belägen, är riksintresse ftir kulturmilj Ovården. Enligt Stockholms byggnadsordning, vilken åir en del av översiktsplanen, ska stenstadens grundläggande karakt?ir bevaras. Det sena 18OO-talets planstruktgr - gatumönster, kvartersindelning, hushöjder, gatubredder m.m. - har eu såirskilt våirde. Ny bebyggelse kan ske på stenstadens villkor, dåir en samverkan med omgivningen i fråga om skala och vol rm eftersträvas. Detaljplan För fastigheten gäller detaljplan Pl 8063 A fran år Enligr planen får fastigheten anvåindas ftir bebyggelse med allm?int indamåi. Byggrätten omfattar kvadratmeter vaningsyta. BEFINTLIG BYGGNAD Byggnaden på fastigheten uppfìirdes ftjr Domstolsverket. Arkitekt var Ahrbom Fahlsten arkitektkontor. Den befintliga byggnadens hörn mot Scheelegatan och Fleminggatan Byggnaden är sju våningar hög mot scheelegatan och fem våningar hög mot Fleminggatan. Mot separatorgråind våinder sig lägre byggnadskroppar. Byggnaden karaktäriseras utvändigf bl.a. av det röda fasadteglet, de horisontella ftinsteibanden samt entréarkaden med tillhörande skulptur. Kåinnetecknande für interiören är bl.a. de två runda innergårdarna. B y ggnaden anvåinds huvudsakli gen av Stockholms tingsrätt.

4 ïänsteurrâtande DNR 65,t.54 4 (7) FöRSLAGET Hösten 2009 kommer Stockholms tingsrätt attflyttatill Rådhuset, vilket innebtir att byggnaden förlorar sin största hyresgäst. Fabege AB vill utryttja situationen till att fömya och fiirändra byggnaden. Fastighetsägarens forslag innebär att huset byggs på med två våningar mot scheelegatan. Mot Fleminggatan flireslås påbyggnad i fre våningar. De nya byggnadsdelarna ålr indragna i förhåtlande till den nuvarande byggnadens fasadliv och därmed också fiån gatorna. Ä.ven de lägre byggnadskroppama mot grändema byggs på i ftirslaget. De befintliga, runda gårdarna byggs över med glastak. Påbyggnadens höjd tappas ned mot Separatorgriind. Fotomontage: Flenínggatan motv ister (Ahrbom & Partner arkitelakonør AB)

5 IÄNSÎEUrL.ÀTANDE DNR s.t s(ð Enligt fdrslaget utftirs de tillkommande byggnadskropparna med glasfasad. Utanpå glaset finns ljusa solavskåirmande band, vilka bildar ett storskaligt raster. Den befintliga bottenvåningens fasad mot Fleminggatan är sluten. Enligt fìirslaget ska fasaden öppnas upp med restauranger och butiker som vänder sig mot gatan. Entréarkaden öppnas upp med trappor mot Scheelegatansamt med nya ft)nsterpartier i bottenvaningen. De fdreslagna fdrändringarna innebåir ca kvadratrneter utökad byggrätt. Fotonontage: Flemínggatanmot öster (Ahrbom & Partner arkìtektkontor AB) Fotomontage: Nya lokaler i botternåníngen (Ahrbom & Partner arkitelakontor AB)

6 TJÄNSTEUT ÅTANDE DNR (n STADSBYGGNADSKONTORETS BEDöMNING Konselwenser Stadsbyggnadskontoret bedömer att de ft)reslagna fìiråindringama av byggnadens bottenvåning, som innebåir att publika lokaler inreds mot gatan, tir positiva för stadsmiljön. Förslaget påverkar gatubilden och ljusftirhållandena i omgivningen. Kontoret konstaterar att gatoma Scheelegatan och Fleminggatan åir relativt breda. separatorgränd och Lennmans trappgränd är dåiremot betydligt smalare. Förslagets konsekvenser i dessa delar samt dess ftirhållande till stadsbilden i stort bör studeras i planarbetet. Förslaget bör också analyseras i fttrhållande till öwiga aktuella ñrfindringsfìirslag i närheten. I fìirsta hand gåiller detta ftiråindringar av och i anslutning till Trygg Hansatruset och Tekniska nämndhuset. l,r fr Lennmans Trappgrdnd med bostadshus till hager (be/ìntlig situation)

7 TANsT UTLATANDE DNR Q) Föreslagen påbyggnad har en arkitektur som tydligt skiljer sig från den befintliga byggnaden. Huruvida detta?ir råitt angreppssätt vid en påbyggnad bör diskuteras under planarbetet. Det åir viktigt att befintliga arkitekfoniska kvaliteter, bl.a. vid byggnadens huvudenhé, tas till vara. li,ven andra aspekter av ftirslaget, exempelvis parkeringsbehov och byggnadens invåindiga miljö, kommer sannolikt att behöva belysas under planarbetet. Planftirfarande Stadsbyggnadskontoret bedömer att planarbetet bör bedrivas med normalt planftirfarande utan program. skåilen till denna bedömning är ftiljande. Byggnaden ligger centralt i Stockholm, inom den riksintressanta stenstaden. Förslaget innebåir att byggnadens volym utökas med ca en tredjedel. såv il gatubilden som ljusftirhållandena i den tätbebyggda omgivningen påverkas. Planen bör dåirmed inte anses ha sådan begråinsad betydelse att enkelt planfìirfarande kan tillåimpas. Föråindringarna som omfattas av planarbetet är dock inte så ingripande att ett såirskilt program med tillhörande samråd behövs. Riktlinjema i gällande översiktsplan ska ftiljas. Den berörda marken är, liksom omgivningen, redan planlagd och ianspråktagen för kvartersbebyggelse. Att markanvålndningen åindras från kvartersmark fìjr allmänt indamål (domstol) till kontor och butikermedfdr i praktiken ingen större fürändring av fastighetens allmåinna tillgänglighet. Plansamråd och påftiljande utställning bör dåirmed vara tillräckliga ftir att garantera en meningsfull dialog med sakägare och andra berörda. Behovsbedömning Kontoret bedömer att detaljplanens genomfìirande inte kan antas medftira sådan betydande miljöpåverkan som avses i 5 kap. 18 $ plan- och bygglagen respekfive 6 kap. 1l $ miljöbalken. En miljöbedömning enligt miljöbalkens bestämmelser behöver därmed inte göras. De miljöfrågor som har betydelse fìir projektet kommer att studeras under planarbetet. Ekonomioch tidplan Kontorets arbete med detaljplanen ska finansieras genom planavtal med byggherren. Tidsåtgangen fðr planarbetet beråiknas vara ca ett år. SLUT