Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Kvalitet i hjärtinfarktssjukvården inom Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting

Transkript

1 Medicinskt programarbete Fokusrapport Kvalitet i hjärtinfarktssjukvården inom Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting 2006

2

3 Fokusrapport Kvalitet i hjärtinfarktssjukvården inom Stockholms läns landsting Rapporten är framtagen av Mårten Rosenqvist Marie Lawrence Jeanette Nyström Nils Larsson ISBN Forum för kunskap och gemensam utveckling

4 Om det medicinska programarbetet i Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs inom Forum, Centrum för vårdutveckling i samverkan med såväl sakkunnigorganisationen som leverantörerna och beställare. Patientorganisationerna medverkar också i arbete. Programarbetet bildar en gemensam arena för vårdens parter. Fokusrapporterna syftar till att belysa angelägna utvecklingsområden inom hälso- och sjukvården genom att beskriva dagsläget och tänkbara åtgärder. De skall vara ett underlag i dialogen mellan politiker, beställare och producenter och i det gemensamma arbetet att skapa den goda vården

5 Förord Den enskilt vanligaste dödsorsaken hos såväl män som kvinnor är akut hjärtinfarkt, som utgör 16 respektive 11 % av alla dödsfall. Intagningar på sjukhus för hjärt-kärlsjukdom har ökat under de senaste tio åren och utgör cirka 16 % av alla vårdtillfällen i den slutna vården. Såväl diagnostik som behandling av kranskärlssjukdom är idag grundade på vetenskapliga studier, och har klart bevisade effekter i form av bättre överlevnad, minskad risk för återinsjuknande och förbättrad livskvalitet. Rekommendationer för behandling finns sedan flera år i form av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Enligt resultat från det nationella kvalitetsregistret för hjärtintensivvård, RIKS-HIA, råder i Sverige skillnader mellan sjukvårdshuvudmän samt sjukhus avseende följsamhet till Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvården. Medicinska programarbetets programråd för Hjärta- Kärl och Lungor beslutade därför att utvärdera följsamheten till nämnda riktlinjer inom Stockholms läns landsting. Vår förhoppning är att denna fokusrapport kan användas som underlag för den fortsatta utvecklingen av hjärtinfarktvården i Stockholms läns landsting. Stockholm december 2006 Lars-Bertil Arvidsson Utvecklingsdirektör Göran Stjirnstedt Bitr landstingsdirektör Anna-Stina Nordmark-Nilsson Bitr landstingsdirektör - 3 -

6 - 4 -

7 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...5 Sammanfattning Inledning Vad är Nationella kvalitetsregister? Hjärt-kärlsjukdom RIKS-HIA Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Strategi för utveckling och användning av kvalitetsregister i Stockholms läns landsting Syfte Målgrupp Arbetsgrupp och förankring Material och metod RIKS-HIA i Insamlig av data till RIKS-HIA Statistisk bearbetning och analys av RIKS-HIA Återrapportering av data från RIKS-HIA Validitet och begränsningar med RIKS-HIA Insamling av data till denna fokusrapport Statistisk osäkerhet Resultat för i jämförelse med riket som helhet Reperfusionsbehandling med trombolys eller direkt PCI vid vårdtillfälle för akut ST-höjning eller vänster grenblock Akut PCI vid vårdtillfälle för akut ST-höjning eller vänster grenblock Genomförd eller planerad kranskärlsröntgen på patienter med vårdtillfälle för akut ST-höjningsinfarkt Genomförd eller planerad kranskärlsröntgen på patienter med vårdtillfälle för akut icke- ST-höjningsinfarkt Patienter behandlade med blodpropps- hämmande läkemedel (ASA, clopidogrel, Waran) vid vårdtillfälle för akut hjärtinfarkt Patienter med akut hjärtinfarkt behandlade betablockad vid vårdtillfället

8 3.7 Patienter med akut hjärtinfarkt behandlade med lipidsänkare vid vårdtillfället Patienter med akut hjärtinfarkt behandlade med ACE-hämmare vid vårdtillfället Patienter med akut icke- ST-höjningsinfarkt behandlade med lågmolekylärt heparin vid vårdtillfället Dödlighet inom 30 dagar efter första vård- tillfället för akut hjärtinfarkt Resultat med avseende på skillnader mellan sjukhus inom Reperfusionsbehandling med trombolys eller direkt PCI vid vårdtillfälle för akut ST-höjning eller vänster grenblock Akut PCI vid vårdtillfälle för akut ST-höjning eller vänster grenblock Genomförd eller planerad kranskärlsröntgen på patienter med vårdtillfälle för akut ST-höjningsinfarkt Genomförd eller planerad kranskärlsröntgen på patienter med vårdtillfälle för akut icke- ST-höjningsinfarkt Patienter behandlade med blodpropps- hämmande läkemedel (ASA, clopidogrel, Waran) vid vårdtillfälle för akut hjärtinfarkt Patienter med akut hjärtinfarkt behandlade betablockad vid vårdtillfället Patienter med akut hjärtinfarkt behandlade med lipidsänkare vid vårdtillfället Patienter med akut hjärtinfarkt behandlade med ACE-hämmare vid vårdtillfället Patienter med akut icke- ST-höjningsinfarkt behandlade med lågmolekylärt heparin Dödlighet inom 30 dagar efter första vårdtill fället för akut hjärtinfarkt Referenser Bilaga 1 Diagrambilaga till fokusrapport: Kvalitet i hjärtinfarktsjukvården inom Stockholms läns landsting Bilaga 2 Statistisk osäkerhet

9 Sammanfattning I denna fokusrapport presenteras resultat från det nationella kvalitetsregistret RIKS-HIA, det svenska registret för hjärtintensivvård, utifrån ett Stockholms perspektiv. RIKS-HIA är ett nationellt register som beskriver vården av dem som drabbats av en hjärtinfarkt och som vårdas på hjärtinfarktavdelning (HIA). Mer än 95% av Sveriges sjukhus rapporterar till RIKS HIA. Akut hjärtinfarkt är den enskilt vanligaste dödsorsaken hos både män och kvinnor och utgör 16 respektive 11 procent av alla dödsfall. Akut kranskärlssjukdom är den vanligaste orsaken till akut sjukhusvård i Sverige (4). Syftet med denna fokusrapport är att studera kvaliteten av hjärtsjukvården inom Stockholms läns landsting och sätta resultatet i relation till Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård. Tio kvalitetsindikatorer i RIKS-HIA har studerats. De har valts utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Studien begränsas vidare till att enbart inkludera patienter <80 år med diagnosen hjärtinfarkt som vårdats på hjärtinfarktavdelning. Det övergripande intrycket av denna undersökning är att kvaliteten inom Stockholms läns landsting () när det gäller vård av hjärtinfarktpatienter är god och jämförbar eller bättre än riksgenomsnittet. Dödligheten för patienter <80 år med diagnosen hjärtinfarkt som vårdats på hjärtinfarktavdelning sjunker och har under de senaste fem åren minskat från i genomsnitt cirka till nuvarande cirka 6%. Inga signifikanta skillnader i dödlighet mellan sjukhusen kan påvisas. Några signifikanta genusskillnader har inte heller påvisats i de kvalitetsindikatorer som studerats i denna rapport. Vad gäller skillnader mellan sjukhusen i förefaller geografiska avstånd kunna påverka möjligheten att erhålla direkt PCI och kranskärlsröntgen efter akut ST-höjningsinfarkt. Detta innebär varierande förutsättningar för jämlik vård. De skillnader som återfinns vid behandling med vissa läkemedel såsom lipidsänkare, ACE-hämmare och hepariner bör analyseras på de sjukhus där användandet ligger under riksgenomsnittet

10 Två viktiga frågor som bör diskuteras framöver är: 1. Skall alla patienter boende i länet ges samma tillgänglighet till PCI vid akut hjärtinfarkt, det vill säga skall geografisk jämlikhet eftersträvas? Detta borde bli föremål för ett politiskt beslut då det innebär ökad satsning på akuttransporter (helikopter). 2. Vilka mål bör hjärtinfarktvården inom ha? Idag är jämförbart eller bättre än riket i sin helhet. Frågan är om specifika målvärden skall uppställas för specifika kvalitetsindikatorer som belyser olika delar av hjärtintensivvården? I RIKS-HIA s senaste årsrapport (september 2006) presenterars för första gången ett kvalitetsindex för hjärtinfarktvård. Indexet bygger på att sjukhuset uppnår målet att i nio olika avseenden behandla patienterna i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtinfarktvård, och uppnå en lika hög andel som den bästa fjärdedelen av sjukhusen (4). Denna typ av kvalitetsförbättring bör rimligen kunna erhållas med hjälp av informationsöverföring till enskilda sjukhus på det sätt som presenteras i denna rapport. Grunden till detta är lagd genom denna rapport. Detta torde vara ett kostnadseffektivt sätt att förbättra vården

11 Nedan görs en kort beskrivning samt analys av resultat för de tio kvalitetsindikatorer som studerats. Indikator Vad visar indikatorn? Reflektion Reperfusionsbehandling med trombolys eller direkt PCI vid vårdtillfälle för akut ST-höjning eller vänster grenblock. Vid EKG-fynd som pekar på en plötslig totalavstängning av ett kranskärl är tidig reperfusion (återupprättande av blodflödet) avgörande för infarktförlopp, infarktstorlek, komplikationsfrekvens och dödlighet. av patienterna med akut hjärtinfarkt i behandlas med tidig reperfusion. Denna nivå är densamma som i riket som helhet. Inga skillnader mellan män och kvinnor. Dataregistrering år medger ej jämförelse mellan sjukhus. Akut PCI vid vårdtillfälle för akut ST-höjning eller vänster grenblock. Hos patienter med akut hjärtinfarkt och kort tid mellan insjuknande och ankomst till sjukhus rekommenderas akut behandling med ballongsprängning (PCI). Patienter som erhåller PCI har bättre prognos och mindre komplikationer jämfört med dem som erhåller trombolys. Cirka av patienterna med akut hjärtinfarkt i behandlas med akut PCI. ligger generellt högre än riksgenomsnittet och skillnaden har tenderat att öka över tid vilket sannolikt reflekterar att ett flertal kliniker inom utför PCI och att transportsträckorna är relativt korta. Inga skillnader mellan män och kvinnor. Dataregistrering år medger ej jämförelse mellan sjukhus. Patienter boende norr om Norrtälje erhåller ej akut PCI i samma utsträckning som länets övriga invånare framför allt till följd av transportproblem

12 Indikator Vad visar indikatorn? Reflektion Genomförd eller planerad kranskärlsröntgen på patienter med vårdtillfälle för akut SThöjningsinfarkt. Kranskärlsröntgen skall genomföras antingen i det akuta skedet för att bedöma om möjlighet finns för PCI eller efter det akuta skedet om patienten visar tecken till ischemi eller om patienter som genomgått trombolys har hög risk eller allvarliga symtom. Kranskärlsröntgen genomförs på strax över av alla patienter med akut hjärtinfarkt i. ligger generellt högre än riksgenomsnittet. Den höga siffran för reflekterar sannolikt de ofta korta avstånden inom och den goda tillgången på kranskärlsröntgen. Inga skillnader mellan män och kvinnor. Skillnader mellan sjukhusen finns. Genomförd eller planerad kranskärlsröntgen på patienter med vårdtillfälle för akut icke- SThöjnings-infarkt. Patienter behandlade med blodproppshämmande läkemedel (ASA, clopidogrel, Waran) vid vårdtillfälle för akut hjärtinfarkt. Patienter med instabil kranskärlssjukdom rekommenderas genomgå kranskärlsröntgen 1. om minst tre riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom föreligger, 2. om inga riskfaktorer men allvarliga symtom eller hög risk föreligger, 3. om inga symtom, inga riskfaktorer och ej ökad risk. Behandling med blodförtunnande medicinering är viktigt för att förebygga nya episoder med proppbildning. Kranskärlsröntgen genomförs på cirka 75% av alla patienter med icke akut hjärtinfarkt i. Denna nivå är densamma som i riket som helhet. Inga skillnader mellan män och kvinnor. Inga signifikanta skillnader mellan sjukhusen. Cirka 95% av alla patienter med akut hjärtinfarkt behandlas med blodproppshämmande läkemedel. Den höga förskrivningen kan ses som en indikator på god kvalitet. Denna nivå är densamma som i riket som helhet. Inga skillnader mellan män och kvinnor. Inga signifikanta skillnader mellan sjukhusen

13 Indikator Vad visar indikatorn? Reflektion Patienter med akut hjärtinfarkt behandlade betablockad vid vårdtillfället. Behandling med betablockad har i flera studier visats kunna minska återinsjuknandet i hjärtinfarkt. Cirka av patienterna behandlas med betablockad. ligger generellt över riksgenomsnittet. är att betrakta som ett maximalt värde med tanke på att det finns ett betydande antal patienter med kontraindikationer. Inga skillnader mellan män och kvinnor. Inga signifikanta skillnader mellan sjukhusen. Patienter med akut hjärtinfarkt behandlade med lipidsänkare vid vårdtillfället. Patienter med akut hjärtinfarkt behandlade med ACE-hämmare vid vårdtillfället. Lipidsänkare rekommenderas idag till alla patienter med dokumenterad ischemisk hjärtsjukdom då det visat sig sänka dödligheten. Behandling med ACEhämmare rekommenderas till patienter med dokumenterad ishemisk hjärtsjukdom. ACE-hämmare avlastar hjärtats arbete och har även andra positiva effekter på hjärtats metabolism. Resultatet visar att cirka 85% av patienterna får behandling med lipidsänkare vid akut hjärtinfarkt. Det förekommer inga skillnader mellan och riksgenomsnittet. Inte heller återfinns några könsskillnader vad gäller behandling av lipidsänkare. Mindre skillnader mellan sjukhusen finns. Cirka av patienterna får behandling. Under senare år förekommer en något sjunkande förskrivning i som bör följas upp. Det finns patienter med kontraindikationer varför denna nivå sannolikt får anses vara en god täckning. Denna nivå är bättre än i riket som helhet. Inga skillnader mellan män och kvinnor. Mindre skillnader mellan sjukhusen finns

14 Indikator Vad visar indikatorn? Reflektion Patienter med akut icke- SThöjningsinfarkt be-handlade med lågmolekylärt heparin vid vård vid vårdtillfället. Under det akuta infarkt skedet av en mindre icke SThöjningsinfarkt föreligger ett instabilt tillstånd som i värsta fall kan utvecklas till en större hjärtinfarkt. Subkutan injektion med lågmolekylärt (Lmw) heparin rekommenderas därför tills stabilisering skett. Föreskrivningen har ökat över tid. Cirka av patienterna får denna behandling både inom och i riket som helhet. Resultatet visar att det inte återfinns några könsskillnader. Mindre skillnader mellan sjukhusen finns. Dödlighet inom 30 dagar efter första vårdtillfället för akut hjärtinfarkt. Dödligheten är den viktigaste variabeln för att bedöma det totala utfallet av behandling vid akut hjärtinfarkt. Dödligheten 30 dagar efter hjärtinfarkt har minskat under den senaste femårsperioden från cirka till cirka 6% vilket är en glädjande utveckling. Denna nivå är densamma som i riket som helhet. Inga skillnader mellan män och kvinnor. Inga signifikanta skillnader mellan sjukhusen

15 1. Inledning 1.1 Vad är Nationella kvalitetsregister? Inom vissa specialiteter har nationella kvalitetsregister funnits sedan 25 år tillbaka. Först under 1990-talet startades en mer omfattande uppbyggnad av kvalitetsregister. Denna tillväxt kan ses som ett resultat av snabba förändringar såväl inom sjukvården som i samhället som helhet med exempelvis ökat krav på patientfokusering, effektivisering, kvalitet samt uppföljning. Kvalitetsregistrens konstruktion överensstämmer med Socialstyrelsens författning Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (2005:12). I föreskriften återfinns bestämmelser och krav avseende utveckling och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvården. Bland annat ställs krav på att alla verksamheter systematiskt skall följa upp sina resultat (2). I dagsläget finns det ett 60-tal nationella kvalitetsregister där arbetet med att göra registren rikstäckande sker gradvis. De nationella kvalitetsregistren har startats av representanter för den medicinska professionen i syfte att stödja kvalitetsarbetet inom det kliniska arbetet. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Socialstyrelsen (SoS) arbetar aktivt med att stödja skapandet och utvecklingen av nationella kvalitetsregister dels genom att ge ekonomiskt stöd men också genom andra stödinsatser (1, 5). I Beslutsgruppen för nationella kvalitetsregister samverkar representanter från hälso- och sjukvårdshuvudmännen, SKL, SoS, Svenska Läkaresällskapet och Svensk sjuksköterskeförening. Enskilda kvalitetsregister har sedan mitten av 90-talet kunnat ansöka hos Socialstyrelsen/Sveriges kommuner och landsting om nationellt drifts- och utvecklingsstöd. Vid senaste ansökningstillfället (hösten 2006) fördelades cirka 43 miljoner kronor till cirka 50 kvalitetsregister samt till tre kompetenscentra för kvalitetsregister. Under 2006 gjordes nationellt en översyn av organisation och finansiering av de nationella kvalitetsregistren. Denna översyn resulterade i en förändrad central organisation och finansiering av de nationella kvalitetsregistren. Förändring innebär bl a att sjukvårdshuvudmännen framöver kommer att

16 ta ett större ansvar för utveckling och finansiering av de nationella kvalitetsregistren. Nationella kvalitetsregister bygger på konsensus inom den berörda specialiteten avseende viktiga definitioner och begrepp samt kvalitetsindikatorer. Kvalitetsregistren bygger på data på individnivå som behandlar diagnoser, behandlingsåtgärder, behandlingsresultat samt patientupplevelse. Detta gör att enskilda kliniker och enheter som ansluter sig till kvalitetsregistren har möjlighet att följa sina egna resultat, vilket är kärnan i allt kvalitetsarbete (1). Förutom jämförelser över tid möjliggör också kvalitetsregistren jämförelser mellan enskilda kliniker. Registren och dess sammanställningar bidrar också med värdefull information om kvalitetsutvecklingen ur ett nationellt perspektiv. Den omfattande informationen möjliggör också bedömningar huruvida målet om vård på lika villkor för alla uppfylls. Ytterligare fördelar med kvalitetsregister är att denna nationella information ackumuleras över tid och gör det möjligt att på ett snabbare, enklare och mer kostnadseffektivt sätt utvinna ny medicinsk kunskap. Kvalitetsregister används också framgångsrikt för att lyfta fram viktiga men mindre uppmärksammade behandlingsområden och visa hur kvaliteten hos berörda kliniken kan förbättras genom ökad användning av moderna behandlingsmetoder (1). Kvalitetsregistren används också som underlag vid hälso- och sjukvårdsforskning. De svenska kvalitetsregistren har fått stor internationell uppmärksamhet. Kvalitetsregister liknande de svenska finns i flera nordiska länder och försök att skapa liknande system har gjorts både i Europa och i andra länder (1). Läs mer om kvalitetsregister och de tre kompetenscentra på Internet Hjärt-kärlsjukdom Hjärt-kärlsjukdomar återfinns hos cirka 12% av Sveriges befolkning och utgör hälften av alla dödsfall trots att hjärt-kärlsjukdomarna minskat med de senaste 10 åren (4)

17 Den enskilt vanligaste dödsorsaken hos både män och kvinnor är akut hjärtinfarkt, som utgör 16 respektive 11% av alla dödsfall. Intagningar på sjukhus för hjärt-kärlsjukdom har ökat med 1% de senaste 10 åren och utgör cirka 16% av alla vårdtillfällen i den slutna vården ( för män och 13% för kvinnor). Vården av patienter med allvarlig hjärt-kärlsjukdom ökar, samtidigt som antalet hjärtinfarkter minskar. Under år 2000 vårdades cirka patienter för kranskärlssjukdom, varav cirka gällde akut hjärtinfarkt. Av dessa patienter var under 85 år vilket torde motsvara de patienter som vanligen är aktuella för vård på hjärtintensivavdelning. Akut kranskärlssjukdom är därmed den vanligaste orsaken till akut sjukhusvård i Sverige (4). Behandlingen av akut hjärtinfarkt krävde år 2000 cirka vårddagar och annan ischemisk hjärtsjukdom vårddagar på sjukhus vilket motsvarar en årlig kostnad av cirka 2 miljarder svenska kronor. Utöver denna kostnad krävs ytterligare cirka 2 miljarder SEK för PCI (ballongsprängning) och kranskärlskirurgi. Läkemedel mot hjärt-kärlsjukdomar svarar för 14% (cirka 3,2 miljarder kronor) av Sveriges totala läkemedelskostnad. Av förtidspensioner och sjukbidrag beror 8% på hjärt-kärlsjukdomar, vilket innebär att det är den tredje vanligaste orsaken efter rörelseorganens sjukdomar och psykiska störningar (4). Diagnostik och behandling av kranskärlssjukdom är i dag evidensbaserad utifrån vetenskapliga studier och har tydligt bevisade effekter vad gäller ökad överlevnad, minskad risk för återinsjuknande samt förbättrad livskvalitet. Rekommendationer för behandling finns sedan 2004 i form av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Fortfarande förekommer det dock variationer mellan olika sjukhus och sjukvårdsregioner, både när det gäller väntetider till diagnostiska undersökningar och behandlingar med kranskärlsingrepp vilket får konsekvenser för patienternas hälsa och för sjukvårdens ekonomi. Det förekommer också stora skillnader vad gäller läkemedelsanvändningen mellan olika sjukhus och olika regioner vilket kan påverka behandlingsresultaten och kostnaderna (4). Med en åldrande befolkning kommer hjärt-kärlsjukdomar att vara en dominerande orsak till sjuklighet och död i Sverige. Samtidigt kan också förväntas ytterligare framsteg vad gäller hjärt- kärlsjukdomarnas orsaker, diagnostik samt behandling såväl med förebyggande insatser som med läkemedel och instrumentella ingrepp

18 Organisatoriska, ekonomiska och etiska överväganden kommer de närmaste åren att påverka vilken hjärtsjukvård som kan erbjudas i Sverige, vilket i sin tur kommer att få konsekvenser för såväl livslängd som livskvalitet hos patienter med hjärta- kärlsjukdom. Det är därför mycket angeläget med en fortsatt kontroll och utveckling av kvaliteten inom hjärt-kärlsjukvården med stöd av nationella kvalitetsregister. Den långsiktiga målsättningen är att bidra till en minskad dödlighet och sjuklighet hos patienterna och att öka kostandseffektiviteten i vården (4). 1.3 RIKS-HIA RIKS-HIA, det svenska registret för hjärtintensivvård, utvecklades till ett nationellt kvalitetsregister Registret stöds ekonomiskt av Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, Hjärt- Lung-fonden och är knutet till Svenska Cardiologföreningen. Registret har använts vid några få sjukhus sedan 1991, och har därefter snabbt spridit sig i hela landet. 21 sjukhus rapporterade in sina data 1995 innan registret blivit ett accepterat nationellt kvalitetsregister. Under efterföljande år har ytterligare sjukhus anslutit sig deltog 73 av de 76 sjukhus som tar emot akut hjärtsjuka patienter. Syftet med det svenska registret för hjärtintensivvård är att utveckla akut hjärtsjukvård genom kontinuerlig information om vårdbehov, behandling och behandlingsresultat samt förändringar såväl inom ett sjukhus som i jämförelse med andra sjukhus. Det långsiktiga målet är att bidraga till en minskad dödlighet och sjuklighet hos patienterna och att öka kostnadseffektiviteten i vården (3). RIKS-HIA är knutet till Uppsala Kliniska Forskningscentrum (UCR). De huvudsakliga aktiviteterna vid UCR är utveckling och drift av nationella kvalitetsregister i sjukvården, projektledning och monitorering av kliniska prövningar, datahantering och IT-stöd för kvalitetsregister och klinisk prövning, biostatistisk och epidemiologisk rådgivning och bearbetning samt kvalitetskontroll och utbildning (7). Läs mer om RIKS-HIA på Internet

19 1.4 Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Socialstyrelsen utgav 2004 riktlinjer för hjärtsjukvården. Dokumentet består dels av ett evidensbaserat faktadokument dels av ett prioriteringsdokument där olika behandlingar och åtgärder skattats på basis av sin dokumenterade effektivitet, effekt på dödlighet, livskvalitet och kostnadseffektivitet. På basis av en sammanvägning av dessa faktorer skapades en prioritering från 1-10 där 1 motsvaras av en väldokumenterad behandling med positiva effekter på överlevnad och livsstil samt med en god kostnadseffektivitet. 10 motsvaras på samma sätt av en behandling som är av diskutabelt värde och mycket tveksam ur ovanstående perspektiv. Denna prioritering skall kunna tillämpas på flera olika sjukdomstillstånd, till exempel bör en 1:a vara jämförbar inom kardiologi, kirurgi, ortopedi och så vidare. Detta rangordningssystem är unikt för Sverige och har oss veterligen inte tillämpats i andra länder (6). 1.5 Strategi för utveckling och användning av kvalitetsregister i Stockholms läns landsting Kvalitetsregister är en av flera väsentliga datakällor i det utvecklingsarbete som sker inom olika delar av landstinget. Ett stort antal vårdleverantörer i deltar i nationella kvalitetsregister. Vidare är för närvarande registerhuvudman för cirka 15 av de drygt 60 nationella kvalitetsregister som finns i dagsläget. För att stödja kvalitetsregisteranvändning inom beslutade koncernledningen sommaren 2005 om en strategi för kvalitetsregisteranvändning i. Strategins målsättning är att nationella och regionala kvalitetsregister skall användas aktivt inom verksamhetsuppföljningen i alla delar av hälso- och sjukvården för att främja en mätbaserad och lärandestyrd verksamhetsutveckling

20 Strategierna för att uppnå ovanstående är att i uppdragsbeskrivningar och avtal kräva medverkan i kvalitetsregister. aktivt använda kvalitetsregisterredovisning för intern verksamhetsutveckling och för utveckling av hälso- och sjukvården på övergripande landstingsnivå. i samband med avtalsuppföljning dels följa upp deltagandet i regionala och nationella kvalitetsregister, som rör områden inom vilka vårdgivaren har verksamhet, dels främja vårdgivarens användning av utfall/data från kvalitetsregister i det interna förbättringsarbetet. skapa ekonomiska incitament för såväl medverkan i kvalitetsregister som användning av kvalitetsregister i förbättringsarbete. uppmuntra till, en för alla intressenter, öppen redovisning av utfall från kvalitetsregister. För att intentionerna i s strategi för kvalitetsregisteranvändning skall nås utarbetas för närvarande en handlingsplan kopplad till strategin (9). 1.6 Syfte Syftet med denna fokusrapport är att i en första pilotstudie studera kvaliteten av vården hos patienter som drabbas av hjärtinfarkt inom och värdera denna i relation till Socialstyrelsens prioriteringar. 1.7 Målgrupp Rapporten riktar sig till berörd hälso- och sjukvårdspersonal i vårdkedjan för hjärtinfarktpatienter, patientorganisationer, politiker, beställare och alla med intresse för hjärtinfarktvård, kvalitetsregisteranvändning samt uppföljning av hälso- och sjukvård. 1.8 Arbetsgrupp och förankring Rapporten har tagits fram av professor Mårten Rosenqvist, Södersjukhuset och Specialsakkunnig i för kardiologi till och med augusti 2006 i samverkan med Marie Lawrence, Jeanette H Nyström och Nils Larsson samtliga

21 på Forum/Centrum för vårdutveckling i samverkan med (MPA), Programrådet för Hjärta- Kärl och Lungor. Rapporten har förankrats hos samtliga verksamhetschefer där hjärtintensivvård bedrivs. Rapporten föredrogs och diskuterades i Stockholms Medicinska Råd i december

22 2. Material och metod 2.1 RIKS-HIA i Täckningsgraden (dvs antalet registrerade patienter) i registret är relativt stabil och inga större förändringar har skett under de senaste fem åren. Drygt 95% av patienter med akut kranskärlssjukdom (allvarlig angina pectoris och hjärtinfarkt) som vårdats på HIA-avdelning återfinns i registret bidrog 72 av totalt 77 enheter med data ( vårdtillfällen varav akut hjärtinfarkt). Resterande enheter håller på att ansluta sig till registret i dagsläget (4). Inom rapporterar fem av sex akutsjukhus sedan lång tid till RIKS-HIA. Södertälje sjukhus rapporterar sedan 2006 och finns således ej med i denna studie. 2.2 Insamlig av data till RIKS-HIA Information till RIKS-HIA samlas in direkt i samband med vårdtillfället på sjukhus. Inmatningen av data är internetbaserad. Persondata samt data om överlevnad fås från folkbokföringsregistret. Kompletterande data fås genom samkörning med tre andra nationella kvalitetsregister (SCAAR, Hjärtkirurgi, SEPHIA) samt Socialstyrelsens Dödsorsaksregister och Patientregister (4). Inför denna rapport har SPESAK i kardiologi i förväg inhämtat godkännande från respektive verksamhetschef. Dessa har också fått ta del av resultaten innan de presenterats offentligt. 2.3 Statistisk bearbetning och analys av RIKS-HIA RIKS-HIA har under många år i årsrapporter, nationella och internationella publikationer redovisat deskriptiva data på många olika aggregationsnivåer inkluderande resultat i relation till ålder, kön och underliggande sjukdomar

23 som diabetes mellitus och sviktande njurfunktion. Registret arbetar också med olika justeringar för case-mix inklusive vetenskapliga bearbetningar med kompensation för covariater (samvarierande bakgrundsfaktorer). Regelmässigt presenteras tidsserier, öppna jämförelser på region-, landstings- och sjukhus/enhetsnivå samt köns- och åldersrelaterade resultat (4). 2.5 Återrapportering av data från RIKS-HIA Den viktigaste återrapporteringen sker genom att alla sjukhus har tillgång till ett stort antal valfria interaktiva och dagligen uppdaterade analyser och rapporter över internet både beträffande det egna sjukhuset som jämförelse med riket som helhet. Sjukhusen får också via e-post varje månad en webbaserad rapport innehållande sjukhusets egen kvalitetsprofil innehållande jämförelse med nationella riktlinjer och riket som helhet samt för dessa parametrar också en utveckling över tiden för 10 kvalitetsparametrar (4). Registrets årsrapport inklusive öppna jämförelser på region-, lanstings- och sjukhus/enhetsnivå distribueras till samtliga deltagande sjukhus i form av publikation i flerfärgstryck och i powerpointformat på CD. srapporten finns även tillgänglig på RIKS-HIAs hemsida (3). 2.6 Validitet och begränsningar med RIKS-HIA Viktiga variabler såsom tid från symtom till sjukvårdskontakt, tid från sjukvårdskontakt till intervention med mera har inte kunnat studeras då sådana data inte finns tillgängliga i dagsläget. Det faktum att ett sjukhus i valt att inte delta i RIKS HIA gör att resultaten ej är helt representativa för. Ytterligare en begränsning är att patienter med akut hjärtinfarkt som inte ligger på HIA-avdelning inte ingår i registret. Regelbundet genomförs stickprovskontroller av inmatade data som jämförs med källdata. En avvikelse mellan 5-10 % finns noterad sedan flera år tillbaka

24 2.7 Insamling av data till denna fokusrapport I denna pilotstudie har materialet begränsats till patienter < 80 år. Orsaken till detta är att faktorer kopplade till hög ålder (här > 80 år ) såsom oberoende och andra sjukdomar, är högre i denna åldersgrupp och inte möjlig att identifiera via registerdata. Sådana faktorer påverkar utfall och val av behandling. Andelen patienter över 80 år i som vårdades på HIA-avdelning var under 2004 och 2005 totalt 20,2%. Av dessa var det avsevärt fler kvinnor än män (27,4 % respektive 15,2%). Medianåldern var 68 år vid intagning på HIA. För kvinnor var medianåldern högre än för männen (73 år respektive 65 år). Den data som har studerats avser år 2000, 2001, 2002, 2003, 2004 samt 2005 och har levererats till Forum/Centrum för vårdutveckling för diagramframställning från UCR (Uppsala Kliniska Forskningscentrum). Som kvalitetsparametrar för vård vid hjärtinfarkt valdes de åtgärder som erhållit rangordning 1-4 enligt Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård 2004 (6). De parametrar som studerats är: Förekomst av reperfusion vid akut hjärtinfarkt Förekomst av PCI vid akut hjärtinfarkt Genomförd röntgen av kranskärlen vid ST-höjningsinfarkt och icke ST-höjningsinfarkt Behandling med blodförtunnande, betablockare, lipidsänkare, ACE-hämmare och lågmolekylärt heparin 30-dagars dödlighet efter hjärinfarkt Dessa faktorer relateras till Skillnader mellan och genomsnittet för hela riket Genusskillnader Skillnader mellan olika sjukhus

25 2.8 Statistisk osäkerhet När man ska analysera och förklara skillnader mellan olika grupper av individer uppstår ofta frågan om skillnaderna är verkliga eller slumpmässiga. Andra frågeställningar kan gälla hur säkra de värden man studerar är och hur osäkerheten kan beskrivas. I fråga om RIKS-HIA är deltagande sjukhus inte ett slumpmässigt urval av samtliga sjukhus även om en mycket stor andel av dem rapporterar data till registren. Alla patienter vid ett sjukhus hamnar inte i registret på grund av olika intagningsrutiner. De skillnader som finns mellan deltagande sjukhus i respektive i riket som helhet är, bortsett från möjliga systematiska felkällor, reella. Osäkerheten måste beskrivas i andra termer än statistiska. Läsaren får bedöma värdet av redovisningen med hjälp av beskrivningar av hur datainsamlingen går till och vilka sjukhus som deltar. För mer information om statistisk osäkerhet se Bilaga

26 3. Resultat för i jämförelse med riket som helhet De sjukhus inom som deltog i RIKS-HIA var följande; Danderyd, Karolinska Huddinge, Karolinska Solna, Norrtälje, S:t Göran samt Södersjukhuset. Från och med 2006 deltar även Södertälje sjukhus i registret, och inkluderas därmed inte i detta material. Resultatet av de 10 undersökta kvalitetsindikatorerna från RIKS-HIA beskrivs nedan i form av grafer och kommentarer till dessa. Varje indikator redovisas tillsammans med en bakgrundsbeskrivning, en resultatpresentation och en reflektion/analys/tolkning. Samtliga indikatorer avser vårdtillfällen för patienter 80 år eller yngre som vårdats för hjärtinfarkt på hjärtinfarktsavdelning. Resultatavsnittet är uppdelat i två delar. I den första delen presenteras resultatet av jämförelser mellan och riket samt åldersstandardiserade jämförelser mellan kön. I den andra delen redovisas exempel på sjukhusjämförelser. För en komplett sammanställning av resultat för respektive kvalitetsindikatorer på varje enskilt sjukhus se Bilaga Reperfusionsbehandling med trombolys eller direkt PCI vid vårdtillfälle för akut ST-höjning eller vänster grenblock Vid EKG-fynd som pekar på en plötslig totalavstängning (akut hjärtinfarkt) av ett kranskärl (ST-höjningar eller vänstergrenblock) är tidig reperfusion (återupprättande av blodflödet) avgörande för infarktförlopp, infarktstorlek, komplikationsfrekvens och dödlighet. Vid akut hjärtinfarkt kan man lösa upp en propp i kranskärlen antingen med läkemedel (trombolys) eller ballongsprängning (direkt PCI). Trombolys kan antingen ges i ambulans eller i hemmet (prehospitalt) eller på sjukhus. Val av metod avgörs av hur lång tid som förflutit efter debut av symtom. Åtgärden har rangordning 1 enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

27 Nyligen publicerade data från RIKS-HIA som visar att patienter som behandlas med direkt PCI har bättre prognos och färre komplikationer jämfört med dem som erhåller trombolys. Detta gällde även patienter som behandlades med prehospital trombolys (7). Figur 1. Reperfusionsbehandling med trombolys eller direkt PCI vid vårdtillfällen för akut ST-höjning eller vänster grenblock hos patienter < 80 år. jämfört med riket som helhet

28 Figur 2 Reperfusionsbehandling med trombolys eller direkt PCI vid vårdtillfällen för akut ST-höjningsinfarkt eller vänster grenblock hos patienter <80 år. Uppdelat efter kön. Ålderstandardiserat. jämfört med riket som helhet Män Kvinnor Män riket Kvinnor riket Resultaten visar att reperfusionsbehandling ges i i 70 % av fallen. Denna nivå är densamma eller något högre jämfört med riksgenomsnittet. Inom finns fler enheter som utför PCI (Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge, Danderyds Sjukhus, Capio S:t Görans sjukhus och Södersjukhuset) och transportsträckorna för de flesta av länets invånare är relativt korta. Utifrån detta sammantaget hade man möjligen kunnat förvänta sig att behandlingen borde ha givits oftare. Resultatet visar också att inga könsskillnader föreligger mellan män och kvinnor vare sig i eller i riket som helhet

29 3.2 Akut PCI vid vårdtillfälle för akut ST- höjning eller vänster grenblock Hos patienter med akut hjärtinfarkt och kort tid mellan insjuknande och ankomst till sjukhus rekommenderas akut behandling med ballongsprängning. Denna behandling har rangordning 1 enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Figur 3: Akut PCI hos patienter med vårdtillfälle för akut ST-höjning eller vänster grenblock < 80 år, ej övertagna från andra sjukhus. jämfört med riket som helhet

30 Figur 4: Akut PCI hos patienter med vårdtillfälle för akut ST-höjning eller vänster grenblock < 80 år, ej övertagna från andra sjukhus. Uppdelat efter kön. Ålderstandardiserat. jämfört med riket som helhet. Män Kvinnor Män riket Kvinnor riket ligger generellt högre än riksgenomsnittet och skillnaden har tenderat att öka över tid vilket sannolikt reflekterar att ett flertal kliniker inom Stockholms läns landsting utför PCI och att transportsträckorna är relativt korta. Ökningen av ingrepp med PCI på bekostnad av trombolys är positiv i ljuset av nyligen publicerade data (7) som visar att patienter som erhåller PCI har bättre prognos och mindre komplikationer jämfört med dem som erhåller trombolys. Resultatet visar också att såväl män som kvinnor får behandling med akut PCI oftare i än i riket i sin helhet. Ingen signifikant skillnad återfinns mellan män och kvinnor

31 3.3 Genomförd eller planerad kranskärlsröntgen på patienter med vårdtillfälle för akut ST-höjningsinfarkt Kranskärlsröntgen genomförs antingen i det akuta skedet för att bedöma om möjlighet finns för PCI (rangordning 1 enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2004) eller efter det akuta skedet om patienten visar tecken till ischemi (försämrad blodtillförsel) trots behandling (rangordning 1 enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2004) eller om patienter som genomgått trombolys har hög risk eller allvarliga symtom (rangordning 2 enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2004). Figur 5: Genomförd eller planerad kranskärlsröntgen på patienter med vårdtillfälle för akut ST-höjningsinfarkt hos patienter <80 år. jämfört med riket som helhet

32 Figur 6. Genomförd eller planerad kranskärlsröntgen på patienter med vårdtillfälle för akut ST-höjningsinfarkt hos patienter < 80 år. Uppdelat efter kön. Åldersstandardiserat. jämfört med riket som helhet Män Kvinnor Män riket Kvinnor riket Resultatet visar att under de senaste tre åren genomförs kranskärlsröntgen inom, i högre utsträckning än i riket sammantaget. Den höga siffran för reflekterar sannolikt de ofta korta avstånden inom och den goda tillgången på kranskärlsröntgen. Resultatet i den nedre figuren visar att det inte är någon skillnad mellan könen. Såväl män som kvinnor genomgår undersökning i högre utsträckning inom än riksgenomsnittet. 3.4 Genomförd eller planerad kranskärlsröntgen på patienter med vårdtillfälle för akut icke- ST-höjningsinfarkt Patienter med instabil kranskärlssjukdom rekommenderas genomgå kranskärlsröntgen enligt följande rangordning från Socialstyrelsen:

33 a) Om minst tre riskfaktorer för ischemisk (försämrad blodtillförsel) hjärtsjukdom föreligger. Rangordning 2 enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård b) Om inga riskfaktorer men allvarliga symtom eller hög risk föreligger. Rangordning 3 enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård c) Om inga symtom, inga riskfaktorer och ej ökad riskföreligger. Rangordning 9 enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Figur 7. Genomförd eller planerad kranskärlsröntgen på patienter med vårdtillfälle för akut icke- ST-höjningsinfarkt hos patienter <80 år. jämfört med riket som helhet

34 Figur 8: Genomförd eller planerad kranskärlsröntgen på patienter med vårdtillfälle för akut icke- ST-höjningsinfarkt hos patienter <80 år. Uppdelat efter kön. Ålderstandardiserat. jämfört med riket som helhet. Män Kvinnor Män riket Kvinnor riket Den övre grafen visar att andelen kranskärlsröntgen i ligger något över riksgenomssnittet. Den höga siffran för reflekterar sannolikt de ofta korta avstånden inom och den goda tillgången på kranskärlsröntgen. Resultatet visar att det under tidigare år genomförts färre undersökningar hos kvinnor, en skillnad som dock under de senaste tre åren försvunnit. Under de senaste två åren föreligger ingen skillnad mellan män och kvinnor inom vad gäller denna behandling. 3.5 Patienter behandlade med blodproppshämmande läkemedel (ASA, clopidogrel, Waran) vid vårdtillfälle för akut hjärtinfarkt Behandling med blodförtunnande medicinering är viktigt för att förebygga nya episoder med proppbildning. Denna behandling har rangordning 1 enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

35 Figur 9: Behandling med blodproppshämmande läkemedel (ASA,clopidogrel, Waran) vid vårdtillfälle för akut hjärtinfarkt hos patienter < 80 år. jämfört med riket som helhet Figur 10. Behandling med blodproppshämmande läkemedel (ASA,clopidogrel, Waran) vid vårdtillfälle för akut hjärtinfarkt hos patienter < 80 år. Uppdelat efter kön. Ålderstandardiserat. jämfört med riket som helhet. Män Kvinnor Män riket Kvinnor riket

36 Generellt sett förekommer en hög förskrivning av blodproppshämmande läkemedel (över 95%) både i och i riket. Det finns ingen signifikant skillnad i förskrivning mellan män och kvinnor. Den höga förskrivningen kan ses som en indikator på god kvalitet. Man borde möjligen studera clopidogrel separat då det är en mer omdiskuterad och dyr läkemedelsbehandling. 3.6 Patienter med akut hjärtinfarkt behandlade betablockad vid vårdtillfället Behandling med betablockad har i flera studier visats kunna minska återinsjuknandet i hjärtinfarkt. Rangordning 2 enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Figur 11. Behandling med betablockad vid akut hjärtinfarkt hos patienter < 80 år. jämfört med riket som helhet

37 Figur 12. Behandling med betablockad vid akut hjärtinfarkt hos patienter < 80 år. Uppdelat efter kön. Ålderstandardiserat. jämfört med riket som helhet. Män Kvinnor Män riket Kvinnor riket Cirka av patienterna behandlas med betablockad. ligger generellt över riksgenomsnittet. Detta är att betrakta som ett maximalt värde med tanke på att det finns ett betydande antal patienter med kontraindikationer. Resultatet pekar på att det förekommer en stabil och hög förskrivning av oral betablockad både inom och i riket som helhet. Inga skillnader i förskrivning återfinns i jämförelser mellan könen. 3.7 Patienter med akut hjärtinfarkt behandlade med lipidsänkare vid vårdtillfället Lipidsänkare (läkemedel som sänker halten blodfetter) rekommenderas idag till alla patienter med dokumenterad ishemisk (försämrad blodtillförsel) hjärtsjukdom då det visat sig sänka dödligheten. Denna behandling har rangordning 3 enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

38 Figur 13: Behandling med lipidsänkare vid vårdtillfälle för akut hjärtinfarkt hos patienter < 80 år. jämfört med riket som helhet Figur 14: Behandling med lipidsänkare vid vårdtillfälle för akut hjärtinfarkt hos patienter < 80 år. Uppdelat efter kön. Ålderstandardiserat. jämfört med riket som helhet. Män Kvinnor Män riket Kvinnor riket 0 %

39 Resultatet visar att cirka 85 % av patienterna får behandling med lipidsänkare vid akut hjärtinfarkt. Det förekommer inga skillnader mellan och riksgenomsnittet. Inte heller återfinns några könsskillnader vad gäller behandling av lipidsänkare. Denna typ av behandling vid akut hjärtinfarkt har ökat över tid. 3.8 Patienter med akut hjärtinfarkt behandlade med ACE-hämmare vid vårdtillfället Behandling med ACE-hämmare avlastar hjärtats arbete och har även andra positiva effekter på hjärtats metabolism. Behandlingen har rangordning 2 hos patienter med nedsatt vänster kammarfunktion och rangordning 4 hos patienter med bevarad vänsterkammarfunktion enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Figur 15: Behandling med ACE-hämmare vid akut hjärtinfarkt hos patienter < 80 år. jämfört med riket som helhet

40 Figur 16: Behandling med ACE-hämmare vid akut hjärtinfarkt hos patienter < 80 år. Uppdelat efter kön. Åldersstandardiserat. jämfört med riket som helhet Män Kvinnor Män riket Kvinnor riket Cirka av patienterna får behandling i både och riket. Under senare år förekommer en något sjunkande förskrivning i som bör följas upp. Även i denna patientgrupp finns patienter med kontraindikationer varför denna nivå sannolikt får anses vara en god täckning. Resultatet visar också att ligger lika eller strax över riksgenomsnittet. Det förekommer inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor vad gäller behandling med ACE-hämmare. 3.9 Patienter med akut icke- ST-höjningsinfarkt behandlade med lågmolekylärt heparin vid vårdtillfället Under det akuta infarkt skedet av en mindre icke ST-höjningsinfarkt föreligger ett instabilt tillstånd som i värsta fall kan utvecklas till en större hjärtinfarkt. Behandling med lågmolekylärt heparin (blodförtunnande) rekommenderas därför tills stabilisering skett. Denna behandling har rangordning 1 enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

41 Figur.17: Behandling med lågmolekylärt heparin vid vårdtillfällen för akut icke- ST-höjningsinfarkt hos patienter < 80 år. jämfört med riket som helhet Figur.18: Behandling med lågmolekylärt heparin vid vårdtillfällen för akut icke- SThöjningsinfarkt hos patienter < 80 år. Uppdelat på kön. Ålderstandardiserat. jämfört med riket som helhet. Män Kvinnor Män riket Kvinnor riket

42 Förskrivningen har ökat över tid. Cirka av patienterna får denna behandling både inom och i riket som helhet. Resultatet visar att det inte finns några könsskillnader vad gäller förskrivningar utan att föreskrivningsmönstret liknar det som återfinns för riksgenomsnittet Dödlighet inom 30 dagar efter första vårdtillfället för akut hjärtinfarkt Dödligheten är den viktigaste variabeln för att bedöma det totala utfallet av behandlingen. Figur 19: Dödlighet inom 30 dagar efter första vårdtillfället för akut hjärtinfarkt hos patienter < 80 år. jämfört med riket som helhet

43 Figur 20: Dödlighet inom 30 dagar efter första vårdtillfället för akut hjärtinfarkt hos patienter < 80 år. Uppdelat efter kön. Åldersstandardiserat. jämfört med riket som helhet Män Kvinnor Män riket Kvinnor riket Generellt kan sägas att dödligheten 30 dagar efter hjärtinfarkt har minskat under den senaste femårsperioden från cirka till cirka 6% vilket således motsvarar en relativ reduktion med och en absolut minskning med 4% vilket får bedömas som mycket positivt. Det finns inga skillnader vad gäller dödlighet inom 30 dagar efter första vårdtillfället för akut hjärtinfarkt mellan och riksgenomsnittet. Det förekommer inga könsskillnader i dödlighet inom 30 dagar efter första vårdtillfället för akut hjärtinfarkt varken i eller i riket som helhet

44 4. Resultat med avseende på skillnader mellan sjukhus inom Nedan presenteras resultaten av de 10 studerade kvalitetsindikatorerna på sjukhusnivå och hur dessa står i relation till riksgenomsnittet. På grund av platsbrist tillika med strävan att göra resultatpresentationen så överskådlig som möjligt beskrivs de resultat som inte är utmärkande löpande i texten. De resultat som påvisar tydliga skillnader eller på annat sätt är av stort intresse tydliggörs med hjälp av grafer. För diagram avseende samtliga sjukhus se Bilaga 1 (finns endast i elektronisk form) Samtliga indikatorer avser vårdtillfällen för patienter 80 år eller yngre vårdade för hjärtinfarkt på hjärtinfarktsavdelning. 4.1 Reperfusionsbehandling med trombolys eller direkt PCI vid vårdtillfälle för akut ST-höjning eller vänster grenblock Se nedan. 4.2 Akut PCI vid vårdtillfälle för akut ST-höjning eller vänster grenblock Utifrån tillgänglig registerteknik går det inte att bedöma skillnader mellan sjukhus på grund av att registreringen i RIKS-HIA inte ger möjlighet att bedöma sjukhustillhörighet vid akut PCI. Detta kommer att korrigeras från och med Vidare har den omfattande omstruktureringen av sjukvården i under år 2005 medfört betydande förändringar av sjukhustillhörighet vilket innebär att 2005 är ett ur registerperspektiv förlorat år när det gäller validering av antal ingrepp på respektive sjukhus

45 Flera orsaker har resulterat i att man idag ej säkert, utifrån det enskilda sjukhuset, kan värdera handläggningen av patienter med behov av PCI vid hjärtinfarkt. Dessa brister har under 2006 korrigerats och bör vara i funktion under Några trender kan man dock utläsa av data och vid intervju med ansvariga klinikchefer. Dessa kan sammanfattas enligt följande: Samtliga sjukhus visar en ökning i frekvens över tid vad gäller reperfusionsbehandling Samtliga sjukhus ligger över eller kring riksgenomsnittet för reperfusionsbehandling Allt fler patienter erhåller direkt PCI och andelen patienter som erhåller trombolys minskar Patienter bosatta norr om Norrtälje som insjuknar i akut hjärtinfarkt får nästan uteslutande trombolytisk behandling på grund av långa transportsträckor och/eller brist på snabb transport (helikopter). 4.3 Genomförd eller planerad kranskärlsröntgen på patienter med vårdtillfälle för akut ST-höjningsinfarkt Resultatet visar att Norrtälje Sjukhus i lägre utsträckning än riksgenomsnittet genomför eller planerar kranskärlsröntgen vid vårdtillfäll för akut ST-höjningsinfarkt hos de patienter som studerats här. S:t Görans sjukhus hade tidigare en lägre andel patienter som genomgick sådan undersökning men denna skillnad har eliminerats under senare år. Danderyds sjukhus visar en något minskande trend som kan vara tillfällig men bör följas upp. Övriga deltagande sjukhus i visar en frekvens av denna behandling som ligger högre eller på samma nivå som riksgenomsnittet, det vill säga drygt 80 %