BILAGA 4. indikatorbeskrivningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BILAGA 4. indikatorbeskrivningar"

Transkript

1 BILAGA 4 indikatorbeskrivningar Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD

2 Bilaga till Öppna jämförelser och utvärdering 2009, hjärtsjukvård, med artikelnummer Publicerad mars

3 Indikatorbeskrivningar I denna bilaga beskriver Socialstyrelsen de indikatorer som har använts i rapporten mer utförligt än i huvudrapporten. Syftet med att göra det är för att den intresserade läsaren ska kunna få ta del av vilka bedömningar som har gjorts kring varje indikator, vilka mätmetoder som har använts och vilka potentiella risker och felkällor som finns i val av indikator och mätmetod. För en genomgång av täckningsgrad i de olika kvalitetsregister som har använts i rapporten hänvisas läsaren till bilaga 5. 3

4 4

5 Innehållsförteckning Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (A1) 7 Återkommande undvikbara vårdtillfällen vid hjärtsjukdom (A2) 8 Reperfusion vid ST-höjningsinfarkt (B1) 9 Tid till reperfusion vid ST-höjningsinfarkt (B2) 10 Kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt och riskfaktor (B3) 11 PCI-frekvens vid olika indikationer (B4) 12 PCI vid huvudstamsstenos (B5) 13 Läkemedelsstent vid PCI (B6) 14 Väntetid till kranskärlskirurgi (B7) 15 Blodproppshämmande behandling vid utskrivning efter hjärtinfarkt (B8) 15 Blodproppshämmande behandling månader efter hjärtinfarkt (B9) 17 Betablockerare vid utskrivning efter hjärtinfarkt (B10) 18 Betablockerare månader efter hjärtinfarkt (B11) 19 Blodfettsänkande behandling vid utskrivning efter hjärtinfarkt (B12) 21 Blodfettsänkande behandling månader efter hjärtinfarkt (B13) 22 Måluppfyllelse för LDL-kolesterol efter hjärtinfarkt (B14) 23 Lågkostnadsstatin vid hjärtinfarkt (B15) 24 RAAS-hämmare vid utskrivning efter hjärtinfarkt (B16) 25 RAAS-hämmare månader efter hjärtinfarkt (B17) 27 ARB som RAAS-hämmare efter hjärtinfarkt (B18) 28 Clopidogrelbehandling vid icke ST-höjningsinfarkt (B19) 29 Ny infarkt inom 365 dagar efter hjärtinfarkt (B20) 31 Återinskrivna inom 30 dagar efter hjärtinfarkt (B21) 32 Död eller återinskrivning inom 365 dagar efter hjärtinfarkt (B22) dagarsdödlighet efter hjärtinfarkt (B23) dagarsdödlighet vid sjukhusvårdad hjärtinfarkt (B24) dagarsdödlighet vid sjukhusvårdad hjärtinfarkt (RIKS-HIA) (B25) 38 Dödlighet vid ST-höjningsinfarkt, 28 och 365 dagar (B26) dagarsdödlighet vid kranskärlsoperation (B27) 40 Reoperation vid kranskärlsoperation (B28) 40 Rökstopp efter hjärtinfarkt (B29) 41 Heltidssjukskrivning efter hjärtinfarkt (B30) 42 5

6 Undvikbar slutenvård vid förmaksflimmer (C1) 43 Warfarinbehandling vid förmaksflimmer och riskfaktor (C2) 44 Pacemakertyp vid sjuk sinusknuta (C3) 46 Komplikation vid pacemaker- och ICD-implantation (C4) 47 Antal ICD-implantationer (C5) 48 Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt (D1) 49 RAAS-hämmare vid hjärtsvikt (D2) 49 Betablockerare vid hjärtsvikt (D3) 51 Antal implanterade sviktpacemakers (D4) 52 Dödlighet och återinskrivning efter vård för hjärtsvikt (D5) 53 Väntetid till klaffkirurgi (E1) dagarsdödlighet efter klaffkirurgi (E2) 55 Dödlighet i hjärtsjukdom för barn och ungdomar (E3) 55 6

7 Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (A1) Mortalitet i ischemisk hjärtsjukdom och andelen åtgärdbar dödlighet av denna et visar antalet döda i ischemisk hjärtsjukdom per invånare i åldrarna under 80 år, samt i denna publikation även andelen som ligger över rikets nivå för 50 procent av de döda. Ischemiska hjärtsjukdomar ingår idag inte som komponent i de mått på åtgärdbar dödlighet som årligen publiceras i Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik. Den kraftiga nedgången i dödligheten i ischemiska hjärtsjukdomar under många år antyder dock att en del kan åtgärdas med medicinska insatser eller genom förändrade levnadsvanor och livsvillkor. et lämpar sig för jämförelser över tid. Uppgift om underliggande dödsorsak har hämtats från dödsorsaksregistret. Underliggande dödsorsak, diagnos Ischemisk hjärtsjukdom. ICD-10 I20 I25 I beräkningarna har korrigeringar gjorts för skillnader i befolkningens ålderstruktur mellan olika landsting. Åldersstandardisering gjordes med rikets befolkning år 2000 som standardpopulation. Samma standardpopulation användes för män och kvinnor. Den åtgärdbara delen av dödligheten har beräknats som den del som överstiger 50 procent av rikets nivå åren annat landsting redovisas på hemortslandstinget. Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Metoden att sätta dödsorsaksdiagnos kan variera mellan regioner. 7

8 Återkommande undvikbara vårdtillfällen vid hjärtsjukdom (A2) Antal personer per invånare som under ett år vid minst tre vårdtillfällen vårdas för hjärtsvikt eller förmaksflimmer. et visar antalet personer per invånare som under ett kalenderår hade minst tre slutenvårdsepisoder med hjärtsvikt eller förmaksflimmer som huvuddiagnos. Indikatorn vill mäta hur framgångsrik sjukvården är och omfattar effekter från både primärvård och specialistvård. et speglar också i vilken utsträckning olika sektorer i hälso- och sjukvården samverkar. En god primärvård och öppenvård förhindrar onödiga inskrivningar vid akutsjukhus. Data har hämtats ur uppgiften om huvuddiagnos patientregistrets slutenvårdsdel. Huvuddiagnos Hjärtsvikt Diagnoskod - ICD-10 I50, I110, I420, I426 Förmaksflimmer I48 Sammanhängande vårdtillfällen har slagits samman till vårdepisoder före beräkningen. I beräkningarna har korrigeringar gjorts för skillnader i befolkningens ålderstruktur mellan olika landsting. Åldersstandardisering gjordes med rikets befolkning år 2000 som standardpopulation. Samma standardpopulation användes för män och kvinnor. Patientregistret, Socialstyrelsen Skillnader mellan landstingen kan förekomma mellan landstingen när det gäller vilka kategorier av hjärtsvikts- och förmaksflimmerpatienter som skrivs in på sjukhus respektive vårdas i öppen- eller primärvård. Användningen av diagnoserna för hjärtsvikt och förmaksflimmer kan skilja sig mellan vårdgivare och vara olika väl underbyggda. Om huvuddiagnos eller bidiagnos används vid registreringen kan också påverka utfallet på denna indikator. Vid denna mätning har endast huvuddiagnos ingått. 8

9 Reperfusion vid ST-höjningsinfarkt (B1) Andel patienter som reperfusionsbehandlas vid SThöjningsinfarkt eller vänstergrenblock, år Avser patienter i åldrarna 0 till och med 80 år. Indikatorn avser patienter med hjärtinfarkt och ST-höjning eller vänstergrenblock på EKG. et visar hur stor andel av dessa som fick akut reperfusionsbehandling, fördelat på behandlingsmetoderna PCI, trombolys och CABG. Täljare: Antalet patienter 80 år med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock som gavs akut reperfusionsbehandling år Nämnare: Samtliga patienter 80 år som vårdats för SThöjningsinfarkt eller vänstergrenblock år Indikatorn speglar sjukvårdens processkvalitet i samband med akut insjuknande i de aktuella diagnoserna, från prehospital vård till och med det första dygnet i slutenvård. Indikatorn ingår i Riks-HIA:s kvalitetsindex 2007 samt i Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret Riks- HIA:s databas utifrån följande ICD-10-koder: Diagnos ICD-10 Akut hjärtinfarkt I21, I22 Utöver hjärtinfarktdiagnos krävs också ST-höjning eller vänstergrenblock på EKG. En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. 9

10 Nationellt register för hjärtintensivvård Riks-Hia RIKS-HIA täcker främst patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande vilket innebär att viss underrapportering av antalet hjärtinfarktpatienter finns. Tid till reperfusion vid ST-höjningsinfarkt (B2) Tidsfördröjning mellan första EKG och reperfusion vid SThöjningsinfarkt, mätt som andel patienter som behandlas inom målsatt tid, år Avser patienter 80 år. Indikatorn avser tidsfördröjning mellan första EKG och start av reperfusionsbehandling hos patienter med SThöjningsinfarkt eller vänstergrenblock. et visar hur stor del av patienterna som behandlades inom den målsatta tiden, 90 minuter för PCI och 30 minuter för trombolys. Täljare: Antal patienter 80 år med ST-höjningsinfarkt som efter första EKG behandlades med PCI inom 90 minuter eller trombolys inom 30 minuter år Nämnare: Alla patienter 80 år med EKG-bekräftad SThöjnings-infarkt eller vänstergrenblock som behandlades med PCI eller trombolys år Indikatorn speglar sjukvårdens processkvalitet i samband med akut insjuknande i de aktuella diagnoserna, vid akut vård och behandling prehospitalt och på sjukhus. Indikatorn ingår i Riks-HIA:s kvalitetsindex Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret Riks- HIA:s databas utifrån följande ICD-10-koder: Diagnos ICD-10 Akut hjärtinfarkt I21, I22 Utöver hjärtinfarktdiagnos krävs också ST-höjning eller vänstergrenblock på EKG. En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som 10

11 jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. Nationellt register för hjärtintensivvård Riks-Hia Ofullständig registrering av fördröjningstid från första tagna EKG. RIKS-HIA täcker endast patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande vilket innebär att viss underrapportering av antalet hjärtinfarktpatienter finns. Kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt och riskfaktor (B3) Andel patienter med icke ST-höjningsinfarkt som planerades för eller genomgick kranskärlsröntgen, år Avser patienter 80 år. Indikatorn visar andelen patienter med icke SThöjningsinfarkt och minst en riskfaktor som genomgick eller planerades för kranskärlsröntgen i samband med sjukhusvård. Täljare: Antalet patienter 80 år med icke ST-höjningsinfarkt som kranskärlsröntgades år Nämnare: Samtliga patienter 80 år med icke ST-höjningsinfarkt år Indikatorn speglar processkvalitet vid sjukhusets HIAavdelning genom patientansvarig läkares bedömning av och beslut om fortsatt diagnostik i samband med hjärtinfarkten. Indikatorn ingår i Riks-HIA:s kvalitetsindex 2007 samt i Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret Riks- HIA:s databas utifrån följande ICD-10-koder: 11

12 Diagnos Akut hjärtinfarkt ICD-10 I21, I22 Icke ST-höjningsinfarkt avser patienter som inte haft SThöjning på sitt EKG. För att inkluderas i jämförelsen måste minst en av följande riskfaktorer finnas: Lungrassel grad 2-3 LVEF <50% Diabetes ST-sänkning på ankomst-ekg Tidigare hjärtinfarkt En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Nationellt register för hjärtintensivvård Riks-Hia RIKS-HIA täcker endast patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande vilket innebär att viss underrapportering av antalet hjärtinfarktpatienter finns. PCI-frekvens vid olika indikationer (B4) Antal PCI-behandlingar vid olika indikationer per invånare, år Indikatorn visar antalet årliga PCI-behandlingar per invånare, fördelat på indikationerna för behandling. Detta är inte ett kvalitetsmått utan snarare en grov redovisning av variationen över landet i användningen av 12

13 PCI som behandlingsform. Indikatorn redovisar endast behandlingsvolymer, någon optimal nivå finns inte definierat för detta mått. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret SCA- AR:s databas. Samtliga patienter som genomgått PCI ingår i jämförelsen. Samtliga åldrar är inkluderade. För beräkning utifrån befolkningsmängd har SCB:s befolkningsstatistik från 31/ använts (Folkmängd i riket, län och kommuner 31/12/2007, SCB). annat landsting redovisas på hemortslandstinget. SCAAR Nationellt kvalitetsregister för kranskärlsröntgen och kateterburen kranskärlsbehandling. Ofullständig registrering. PCI vid huvudstamsstenos (B5) Andel patienter med huvudstamsstenos som PCIbehandlas, Avser patienter <80 år. Indikatorn mäter andelen patienter med förträngning i kranskärlens huvudstam som behandlas med ballongvidgning, PCI. I de nationella riktlinjerna har öppen hjärtkirurgi (CABG) högre prioritet vid denna typ av tillstånd. Täljare: Antal patienter behandlade med PCI vid huvudstamsstenos under mätperioden. Nämnare: Totala antalet patienter med huvudstamsstenos under mätperioden. et speglar patientansvarig läkares val av revaskulariserings-metod. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret SCA- AR:s databas. Samtliga patienter under 80 år med huvudstamsstenos ingår i måttet, dock inte patienter med SThöjningsinfarkt eller tidigare kranskärlsoperation. En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella be- 13

14 handlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. SCAAR Nationellt register för kranskärlsröntgen och kateterburen kranskärlsbehandling. Oklarhet i definition eller åtskiljande mellan akut hjärtinfarkt och åtgärd i lugnare skede vid instabil kranskärlssjukdom. Läkemedelsstent vid PCI (B6) Andel patienter som får läkemedelsavgivande stent vid PCI-behandling, Indikatorn mäter hur många av de patienter som genomgått PCI-behandling och fått stent som fått ett läkemedelsavgivande stent. Någon målnivå finns inte för denna indikator, avsikten är istället att undersöka variationer mellan olika landsting och sjukhus i användningen av läkemedelsavgivande stent. Täljare: Antal patienter som genomgått PCI-behandling och erhållit läkemedelsstent under mätperioden. Nämnare: Samtliga patienter som genomgått PCIbehandling och erhållit stent under mätperioden. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret SCA- AR:s databas. Samtliga åldrar ingår i jämförelsen. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. SCAAR Nationellt register för kranskärlsröntgen och 14

15 kateterburen kranskärlsbehandling. Risk för felregistrering av stenttyp. Väntetid till kranskärlskirurgi (B7) Väntetid till kranskärlskirurgi, mediantid mellan beslut och genomförd operation, Antal dagar. Indikatorn mäter medianväntetid i dagar från det att beslut om operation tagits till dess att operationen genomförts. et speglar processkvalitet vid vård och behandling på sjukhus genom att mäta tidsperiod mellan diagnostik och behandling. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret Svenska Hjärtkirurgiregistrets databas. Kranskärlskirurgi avser behandlingarna koronarkirurgi samt koronarkirurgi ej ECC, operationsgrupp 2 och 12 enligt Svenska Hjärtkirurgiregistrets definition. Kombinationsingrepp, exempelvis klaff- och kranskärlskirurgi, ingår inte i måttet. Patienter i alla åldrar ingår. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Svenska Hjärtkirurgiregistret Oregelbunden administration av väntelistor kan förekomma, vilket kan medföra felaktigheter i väntetidsstatistiken. Blodproppshämmande behandling vid utskrivning efter hjärtinfarkt (B8) Andel patienter med ASA, annan trombocythämmare eller warfarin vid utskrivning efter hjärtinfarkt, Avser patienter 80 år Indikatorn mäter andelen patienter som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt, och som vid utskrivningstillfället använder blodproppshämmande läkemedel i sekundärpreventivt syfte. 15

16 Täljare: Antal patienter 80 år som skrivits ut från sjukhus efter att ha vårdats för hjärtinfarkt under 2007 och som behandlades med ASA/annan trombocythämmare eller warfarin. Nämnare: Samtliga patienter 80 år som skrivits ut från sjukhus efter att ha vårdats för hjärtinfarkt under et speglar processkvalitet vid sjukhusets HIAavdelning avseende patientansvarig läkares bedömning av och beslut om utskrivning av sekundärpreventivt läkemedel efter hjärtinfarkt. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret Riks- HIA:s databas utifrån följande ICD- och ATC-koder: Diagnos Akut hjärtinfarkt ICD-10 I21, I22 Läkemedel Trombocythämmare Warfarin ATC-kod B01A C04-C07, B01A C30 B01A A03 En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Nationellt register för hjärtintensivvård Riks-Hia RIKS-HIA täcker endast patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande vilket innebär att viss underrapportering av antalet hjärtinfarktpatienter finns. 16

17 Blodproppshämmande behandling månader efter hjärtinfarkt (B9) Andel patienter med ASA, annan trombocythämmare eller antikoagulantia 12 till 18 månader efter hjärtinfarkt, 2005 till Avser patienter <80 år. Indikatorn mäter andelen patienter som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt, och som 12 till 18 månader efter utskrivningen använder blodproppshämmande behandling i sekundärpreventivt syfte. Täljare: Antal patienter <80 år som vårdats för hjärtinfarkt någon gång under 2005 eller 2006 och som 12 till 18 månader efter utskrivning hämtat ut ASA/annan trombocythämmare eller warfarin från apoteket. Nämnare: Totala antalet patienter <80 år som vårdats för hjärtinfarkt någon gång under 2005 eller Indikatorn speglar processkvalitet inom sjukhusvård och primärvård avseende beslut om och uppföljning av sekundärpreventiv läkemedelsbehandling. Data har hämtats från patientregistret samt läkemedelsregistret, Socialstyrelsen, utifrån följande ICD- och ATCkoder: Diagnos Akut hjärtinfarkt ICD-10 I21, I22 Läkemedel Trombocythämmare Warfarin ATC-kod B01A C04-C07, B01A C30 B01A A03 En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. 17

18 annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Skiftande diagnoskriterier i de olika landstingen kan påverka populationens storlek. Bristande följsamhet hos patienten kan leda till att läkemedel inte hämtas ut trots att läkaren har förskrivit. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som erhålls ur läkemedelsförråd i äldreboende, eller som är köpta utan recept, vilket kan leda till en underskattning av läkemedelsanvändningen hos äldre. Vidare innehåller läkemedelsregistret endast information om läkemedel som är uthämtade från apoteket, vilket kan medföra en underskattning av mängden förskrivna läkemedel. Betablockerare vid utskrivning efter hjärtinfarkt (B10) Andel patienter med betablockerare vid utskrivning efter hjärtinfarkt, Avser patienter 80 år. Indikatorn mäter andelen patienter som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt, och som vid utskrivningstillfället använder betablockerare i sekundärpreventivt syfte. Täljare: Antal patienter 80 år som skrivits ut från sjukhus efter att ha vårdats för hjärtinfarkt under 2007 och som då behandlades med betablockerare. Nämnare: Samtliga patienter 80 år som skrivits ut från sjukhus efter att ha vårdats för hjärtinfarkt under et speglar processkvalitet vid sjukhusets HIAavdelning avseende patientansvarig läkares bedömning av och beslut om utskrivning av sekundärpreventivt läkemedel efter hjärtinfarkt. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret Riks- HIA:s databas utifrån följande ICD- och ATC-koder: 18

19 Diagnos Hjärtinfarkt ICD-10 I21, I22 Läkemedel Betablockerare ATC-kod C07A En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. Nationellt register för hjärtintensivvård Riks-Hia RIKS-HIA täcker främst patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande vilket innebär att viss underrapportering av antalet hjärtinfarktpatienter finns. Betablockerare månader efter hjärtinfarkt (B11) Andel patienter med betablockerare 12 till 18 månader efter hjärtinfarkt, 2005 till Avser patienter <80 år. Indikatorn mäter andelen patienter som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt, och som 12 till 18 månader efter utskrivningen använder betablockerare i sekundärpreventivt syfte. Täljare: Antal patienter <80 år som vårdats för hjärtinfarkt någon gång under 2005 eller 2006 och som 12 till 18 månader efter utskrivning hämtat ut betablockerare från apoteket. 19

20 Nämnare: Totala antalet patienter <80 år som vårdats för hjärtinfarkt någon gång under 2005 eller Indikatorn speglar processkvalitet inom sjukhusvård och primärvård avseende beslut om och uppföljning av sekundärpreventiv läkemedelsbehandling. Data har hämtats från patientregistret samt läkemedelsregistret, Socialstyrelsen, utifrån följande ICD- och ATCkoder: Diagnos ICD-10 Akut hjärtinfarkt I21, I22 Läkemedel Betablockerare ATC-kod C07A En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Skiftande diagnoskriterier i de olika landstingen kan påverka populationens storlek. Bristande följsamhet hos patienten kan leda till att läkemedel inte hämtas ut trots att läkaren har förskrivit. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som erhålls ur läkemedelsförråd i äldreboende, eller som är köpta utan recept, vilket kan leda till en underskattning av läkemedelsanvändningen hos äldre. Vidare innehåller läkemedels- 20

21 registret endast information om läkemedel som är uthämtade från apoteket, vilket kan medföra en underskattning av mängden förskrivna läkemedel. Blodfettsänkande behandling vid utskrivning efter hjärtinfarkt (B12) Andel patienter med blodfettsänkande behandling vid utskrivning efter hjärtinfarkt, Avser patienter 80 år. Indikatorn mäter andelen patienter som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt, och som vid utskrivningstillfället använder blodfettsänkande behandling i sekundärpreventivt syfte. Täljare: Antal patienter 80 år som skrivits ut levande från sjukhus efter att ha vårdats för hjärtinfarkt under 2007 och som då behandlades med lipidsänkare. Nämnare: Samtliga patienter 80 år som skrivits ut levande från sjukhus efter att ha vårdats för hjärtinfarkt under et speglar processkvalitet vid sjukhusets HIAavdelning avseende patientansvarig läkares bedömning av och beslut om utskrivning av sekundärpreventivt läkemedel efter hjärtinfarkt. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret Riks- HIA:s databas utifrån följande ICD- och ATC-koder: Diagnos ICD-10 Akut hjärtinfarkt I21, I22 Läkemedel Lipidsänkare ATC-kod C10A (samtliga) En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. 21

22 annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Nationellt register för hjärtintensivvård Riks-Hia RIKS-HIA täcker främst patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande vilket innebär att viss underrapportering av antalet hjärtinfarktpatienter finns. Blodfettsänkande behandling månader efter hjärtinfarkt (B13) Andel patienter med blodfettsänkande behandling månader efter hjärtinfarkt, Avser patienter <80 år. Indikatorn mäter andelen patienter som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt, och som 12 till 18 månader efter utskrivningen använder blodfettsänkande behandling i sekundärpreventivt syfte. Täljare: Antal patienter <80 år som vårdats för hjärtinfarkt någon gång under 2005 eller 2006 och som 12 till 18 månader efter utskrivning hämtat ut blodfettsänkande läkemedel från apoteket. Nämnare: Totala antalet patienter <80 år som vårdats för hjärtinfarkt någon gång under 2005 eller Indikatorn speglar processkvalitet inom sjukhus- och primärvård avseende beslut om och uppföljning av sekundärpreventiv läkemedelsbehandling. Data har hämtats från patientregistret samt läkemedelsregistret, Socialstyrelsen, utifrån följande ICD- och ATCkoder: Diagnos Akut hjärtinfarkt ICD-10 I21, I22 22

23 Läkemedel Lipidsänkare ATC-kod C10A (samtliga) En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Skiftande diagnoskriterier i de olika landstingen kan påverka populationens storlek. Bristande följsamhet hos patienten kan leda till att läkemedel inte hämtas ut trots att läkaren har förskrivit. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som erhålls ur läkemedelsförråd i äldreboende, eller som är köpta utan recept, vilket kan leda till en underskattning av läkemedelsanvändningen hos äldre. Vidare innehåller läkemedelsregistret endast information om läkemedel som är uthämtade från apoteket, vilket kan medföra en underskattning av mängden förskrivna läkemedel. Måluppfyllelse för LDL-kolesterol efter hjärtinfarkt (B14) Andel patienter som når målnivå för LDL-kolesterol (<2,5 mmol/l) ett år efter hjärtinfarkt, Avser patienter <75 år. Indikatorn mäter hur stor del av hjärtinfarktpatienterna som uppnår önskvärd målnivå för blodfetter ett år efter hjärtinfarkt. 23

24 Täljare: Antal patienter med LDL-kolesterol <2,5 mmol/l ett år efter hjärtinfarkt. Nämnare: Totalt antal patienter som är i livet ett år efter hjärtinfarkt. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret SEPHIA:s databas. Åldersavgränsningen för denna jämförelse är satt till 75 år av registertekniska skäl. Nationella kvalitetsregistret SEPHIA Ett antal sjukhus rapporterar inte in data till SEPHIA, täckningsgraden var år 2007 cirka 45 %. Detta minskar det statistiska underlaget för indikatorn. Lågkostnadsstatin vid hjärtinfarkt (B15) Andel patienter med lågkostnadsstatin vid statinbehandling efter hjärtinfarkt, januari till juni Avser patienter med hjärtinfarkt 1998 till Indikatorn mäter hur stor andel av de hjärtinfarktpatienter som använder blodfettsänkande behandling (statiner) som får lågkostnadsläkemedel. Täljare: Antal patienter som hämtat ut lågkostnadsstatiner från apoteket under aktuell uppföljningsperiod, första uttaget. Nämnare: Patienter som haft hjärtinfarkt under perioden 1998 till 2007 och hämtat ut statiner från apoteket under aktuell uppföljningsperiod. Indikatorn speglar processkvalitet främst inom primärvården men även vid utskrivningstillfället från sjukhuset avseende patientansvarig läkares val av sekundärpreventiv behandling efter hjärtinfarkt. Data har hämtats från patientregistret samt läkemedelsregistret, Socialstyrelsen, utifrån följande ICD- och ATCkoder: Diagnos Akut hjärtinfarkt ICD-10 I21, I22 24

25 Läkemedel ATC-kod Lågkostnadsstatiner C10A A01+A03 Samtliga statiner C10A A Följande kriterier gäller: Sjukhusvård för hjärtinfarkt någon gång mellan 1/ till och med 31/ En tioårsperiod har valts i syfte att möjliggöra långtidsuppföljning, vidga populationen samt spegla primärvårdens insats. Uppföljningsperiod för denna jämförelse: 1/ till och med 1/ för redovisning av senast tillgängliga data. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Skiftande diagnoskriterier i de olika landstingen kan påverka populationens storlek. Bristande följsamhet hos patienten kan leda till att läkemedel inte hämtas ut trots att läkaren har förskrivit. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som erhålls ur läkemedelsförråd i äldreboende, eller som är köpta utan recept, vilket kan leda till en underskattning av läkemedelsanvändningen hos äldre. Vidare innehåller läkemedelsregistret endast information om läkemedel som är uthämtade från apoteket, vilket kan medföra en underskattning av mängden förskrivna läkemedel. RAAS-hämmare vid utskrivning efter hjärtinfarkt (B16) Andel patienter med RAAS-hämmare vid utskrivning efter hjärtinfarkt, Avser högriskpatienter 80 år. Indikatorn mäter andelen patienter som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt, och som vid utskrivningstillfället använder RAAS-hämmare i sekundärpreventivt syfte. I denna jämförelse avses alla åldrar. 25

26 Täljare: Antal högriskpatienter 80 år som skrivits ut från sjukhus efter att ha vårdats för hjärtinfarkt under 2007 och som behandlades med en eller flera RAAS-hämmare. Nämnare: Samtliga högriskpatienter 80 år som skrivits ut från sjukhus efter att ha vårdats för hjärtinfarkt under et speglar processkvalitet vid sjukhusets HIAavdelning avseende patientansvarig läkares bedömning av och beslut om utskrivning av sekundärpreventivt läkemedel efter hjärtinfarkt. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret Riks- HIA:s databas utifrån följande ICD- och ATC-koder: Diagnos Akut hjärtinfarkt ICD-10 I21, I22 Läkemedel ACE-hämmare och ARB ATC-kod C09 (samtliga utom X) Ytterligare kriterier är att patienten har minst en av följande riskfaktorer: Lungrassel grad 2-3 Ordinerad diuretika LVEF <50% Diabetes Hypertoni Kronisk hjärtsvikt En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. 26

27 annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Nationellt register för hjärtintensivvård Riks-Hia RIKS-HIA täcker främst de patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande vilket innebär att viss underrapportering av antalet hjärtinfarktpatienter finns. RAAS-hämmare månader efter hjärtinfarkt (B17) Andel patienter med RAAS-hämmare månader efter hjärtinfarkt, Avser patienter <80 år. Indikatorn mäter andelen patienter som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt, och som 12 till 18 månader efter utskrivningen använder RAAS-hämmare i sekundärpreventivt syfte. Täljare: Antal patienter <80 år som vårdats för hjärtinfarkt någon gång under 2005 eller 2006 och som 12 till 18 månader efter utskrivning hämtat ut RAAS-hämmare från apoteket. Nämnare: Totala antalet patienter <80 år som vårdats för hjärtinfarkt någon gång under 2005 eller Indikatorn speglar processkvalitet inom sjukhusvård och primärvård avseende beslut om och uppföljning av sekundärpreventiv läkemedelsbehandling. Data har hämtats från Patientregistret samt Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen, utifrån följande ICD- och ATCkoder: Diagnos Akut hjärtinfarkt ICD-10 I21, I22 Läkemedel ATC-kod 27

28 ACE-hämmare och ARB C09 (samtliga utom X) En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Skiftande diagnoskriterier i de olika landstingen kan påverka populationens storlek. Bristande följsamhet hos patienten kan leda till att läkemedel inte hämtas ut trots att läkaren har förskrivit. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel som erhålls ur läkemedelsförråd i äldreboende, eller som är köpta utan recept, vilket kan leda till en underskattning av läkemedelsanvändningen hos äldre. Vidare innehåller läkemedelsregistret endast information om läkemedel som är uthämtade från apoteket, vilket kan medföra en underskattning av mängden förskrivna läkemedel. ARB som RAAS-hämmare efter hjärtinfarkt (B18) Andel patienter med angiotensinreceptorblockerare (ARB) vid behandling med RAAS-hämmare efter hjärtinfarkt, Indikatorn belyser val av RAAS-hämmare efter vård för hjärtinfarkt. Valet mellan ARB och det betydligt billigare ACE-hämmare är intressant ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Täljare: Antal patienter med hjärtinfarkt som vid utskriv- 28

29 ningen behandlas med enbart ARB. Nämnare: Samtliga patienter som behandlades med ARB eller ACE-hämmare (RAAS-hämmare) vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Indikatorn är ett mått på kostnadseffektiva behandlingsval. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret Riks- HIA:s databas utifrån följande ICD- och ATC-koder: Diagnos ICD-10 Akut hjärtinfarkt I21, I22 Läkemedel ACE-hämmare och ARB ARB ATC-kod C09 (samtliga utom X) C09C, C09D I denna jämförelse avses alla åldrar. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Nationellt register för hjärtintensivvård Riks-Hia RIKS-HIA täcker endast patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande vilket innebär att viss underrapportering av antalet hjärtinfarktpatienter finns. Vidare framgår det inte av RIKS-HIA:s data om en patient tidigare har provat ACE-hämmare och inte tålt det på grund av biverkningar. Orsaken till att patienten fått ARB och inte ACE-hämmare vid utskrivning är alltså okänd. Clopidogrelbehandling vid icke ST-höjningsinfarkt (B19) Andel patienter med clopidogrelbehandling vid icke SThöjningsinfarkt, Avser patienter 80 år. 29

30 Indikatorn avser sekundärpreventiv behandling hos patienter med icke ST-höjningsinfarkt. et visar andelen patienter som vid utskrivning från sjukhus behandlades med clopidogrel, ett läkemedel som minskar risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt. Täljare: Antal patienter 80 år som skrivits ut från sjukhus efter icke ST-höjningsinfarkt och som behandlats med clopidogrel. Nämnare: Samtliga patienter 80 år som skrivits ut från sjukhus efter icke ST-höjningsinfarkt. et speglar processkvalitet vid sjukhusets HIAavdelning avseende patientansvarig läkares bedömning av och beslut om utskrivning av sekundärpreventivt läkemedel efter hjärtinfarkt. Data har hämtats från det nationella kvalitetsregistret Riks- HIA:s databas utifrån följande ICD- och ATC-koder: Diagnos Akut hjärtinfarkt ICD-10 I21, I22 Läkemedel Clopidogrel Tiklopidin ATC-kod B01A C04 B01A C05 Icke ST-höjningsinfarkt avser hjärtinfarkt utan SThöjningar på EKG. En åldersgräns har satts vid 80 år eftersom infarktpatienter i de högsta åldrarna i högre grad har andra samtidiga sjukdomar som utgör kontraindikation mot den aktuella behandlingen. Detta kan försvåra rättvisa jämförelser mellan sjukhus med olika stor andel patienter i hög ålder. Som jämförelse/kvalitetsindikator får måttet därför högre precision genom åldersavgränsningen. Men naturligtvis ska i klinisk praxis individuellt ställningstagande till behandling tas för alla patienter oberoende av ålder. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut 30

31 från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Nationellt register för hjärtintensivvård Riks-Hia RIKS-HIA täcker endast patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande vilket innebär att viss underrapportering av antalet hjärtinfarktpatienter finns. Ny infarkt inom 365 dagar efter hjärtinfarkt (B20) Andelen av patienter med förstagångsinfarkt som drabbas av ny infarkt inom 365 dagar. et visar andelen av alla patienter utan registrerad infarkt under de sju föregående åren som får en ny infarkt inom 365 dagar. Endast personer som överlever den akuta perioden på 28 dagar har följts upp och endast nya infarkter efter denna period räknas som ny infarkt. Andelen patienter med ny infarkt kan vara ett resultat av både vårdinsatsen i det akuta skedet och av sekundärpreventiva åtgärder. Täljare: Antal hjärtinfarktpatienter som får minst en ny infarkt under perioden 28 dagar till 365 dagar bland samtliga fall av hjärtinfarkt enligt nämnarens definition. Nämnare: Samtliga fall av hjärtinfarkt där patienten överlevt 28 dagar after infarkt och inte haft någon infarkt under de sju föregående åren. Data har hämtats ur patientregistrets slutenvårdsdel samt ur dödsorsaksregistret. Huvud- eller bidiagnos Diagnoskod - ICD-10 Akut hjärtinfarkt I21, I22 Fall av akut hjärtinfarkt har definierats på samma sätt som för hjärtinfarktstatistiken vid Socialstyrelsen. Detta innebär bland annat att alla inskrivningar inom en 28-dagarsperiod hänförs till en infarkt (eller attack). 31

32 I beräkningarna har korrigeringar gjorts för skillnader i hjärtinfarktpatienternas ålderstruktur mellan olika landsting. Åldersstandardisering gjordes med hjärtinfarktpopulationens åldersammansättning år 2000 som standardpopulation. Samma standardpopulation användes för män och kvinnor. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. Patientregistret, Socialstyrelsen Skillnader mellan vårdgivare i diagnossättningen av akut hjärtinfarkt kan förekomma. Återinskrivna inom 30 dagar efter utskrivning efter hjärtinfarkt (B21) Andelen av patienter med förstagångsinfarkt som återinskrivs för hjärt-kärlsjukdom inom 30 dagar efter utskrivning. et visar andelen av alla patienter utan registrerad infarkt under de sju föregående åren som återinskrivs för hjärt-kärlsjukdom inom 30 dagar efter utskrivning för Återinskrivningar inom 28 dagar med någon diagnos för akut hjärtinfarkt har inte räknats som återinskrivning vid dessa beräkningar. Dessa inskrivningar har setts som en del av vården för den akuta hjärtinfarkten. Istället har det sista vårdtillfället med hjärtinfarkt inom 28-dagarsperioden följts upp och andelen återinskrivna inom 30 dagar efter sista utskrivningsdatum har beräknats. På detta sätt undviks att planerade återinskrivningar för kranskärlsoperation eller PCI-behandling ingår i andelen återinskrivna. Återinläggning på sjukhus kort tid efter att man vårdats för hjärtinfarkt kan vara ett tecken på brister i initial behandling eller uppföljning. Oplanerade och undvikbara återinläggningar speglar bristande kvalitet och ökad risk för patienten, men också ineffektivt utnyttjande av sjukvårdens resurser. Täljare: Antal hjärtinfarktpatienter som skrivs in för hjärtkärlsjukdom inom 30 dagar efter utskrivning efter vård för 32

33 hjärtinfarkt enligt Nämnarens definition. Återinskrivning för hjärtinfarkt inom 28 dagar räknas som vård för den initiala infarkten och räknas därför inte som återinskrivning i denna uppföljning. Nämnare: Samtliga fall av hjärtinfarkt där patienten överlevt 28 dagar after infarkt och inte haft någon infarkt under de sju föregående åren. Uppgift om diagnos har hämtats ur patientregistrets slutenvårdsdel. Huvud- eller bidiagnos Diagnoskod - ICD-10 Akut hjärtinfarkt I21, I22 Underliggande eller bidragande dödsorsak Diagnoskod - ICD-10 Akut hjärtinfarkt I21, I22 Fall av akut hjärtinfarkt har definierats på samma sätt som för hjärtinfarktstatistiken vid Socialstyrelsen. Detta innebär bland annat att alla inskrivningar inom en 28-dagarsperiod hänförs till en infarkt (eller attack). I beräkningarna har korrigeringar gjorts för skillnader i hjärtinfarktpatienternas ålderstruktur mellan olika landsting. Åldersstandardisering gjordes med hjärtinfarktpopulationens åldersammansättning år 2000 som standardpopulation. Samma standardpopulation användes för män och kvinnor. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Skillnader mellan vårdgivare i diagnossättningen av akut hjärtinfarkt kan förekomma. 33

34 Död eller återinskrivning inom 365 dagar efter hjärtinfarkt (B22) Andelen av patienter med förstagångsinfarkt som återinskrivs för hjärt-kärlsjukdom inom 30 dagar efter utskrivning. et visar andelen av alla patienter utan registrerad infarkt under de sju föregående åren som återinskrivs för vissa hjärtkärlsjukdomar eller avlider inom ett år efter infarkt. Död innefattar död oavsett orsak och även under det initiala vårdtillfället, medan återinskrivning avser slutenvård med huvuddiagnos för hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt eller propp i armar, ben eller bukartär. Återinskrivningar inom 28 dagar med någon diagnos för akut hjärtinfarkt har inte räknats som återinskrivning vid dessa beräkningar. Dessa inskrivningar har setts som en del av vården för den akuta hjärtinfarkten. Täljare: Antal hjärtinfarktpatienter som återinskrivs för hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt, propp i armar, ben eller bukartär, eller avlider inom 365 dagar efter infarkt enligt nämnarens definition. Återinskrivning för hjärtinfarkt inom 28 dagar räknas som vård för den initiala infarkten och räknas därför inte som återinskrivning i denna uppföljning. Nämnare: Samtliga fall av hjärtinfarkt där patienten skrevs in på sjukhus och inte hade haft någon infarkt under de sju föregående åren. Uppgift om akut hjärtinfarkt och huvuddiagnos vid uppföljning har hämtats ur patientregistrets slutenvårdsdel. Huvud- eller bidiagnos Akut hjärtinfarkt Huvuddiagnos vid uppföljning Akut hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt samt propp i armar, ben eller bukartär. Diagnoskod - ICD-10 I21, I22 Diagnoskod - ICD-10 I21, I20, I500, I501, I509, I420, I426, I61, I63, I64, I740, I743, I742, I744 Dödsorsak vid upp- Samtliga orsaker 34

35 följning Uppgift om dödsdatum har hämtats ur dödsorsaksregistret. Fall av akut hjärtinfarkt har definierats på samma sätt som för hjärtinfarktstatistiken vid Socialstyrelsen. Detta innebär bland annat att alla inskrivningar inom en 28-dagarsperiod hänförs till en infarkt (eller attack). I beräkningarna har korrigeringar gjorts för skillnader i hjärtinfarktpatienternas ålderstruktur mellan olika landsting. Åldersstandardisering gjordes med hjärtinfarktpopulationens åldersammansättning år 2000 som standardpopulation. Samma standardpopulation användes för män och kvinnor. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Skillnader mellan vårdgivare i diagnossättningen av akut hjärtinfarkt kan förekomma. 28-dagarsdödlighet efter hjärtinfarkt (B23) Andelen som avled inom 28 dagar efter hjärtinfarkt. et visar andelen av samtliga fall av akut hjärtinfarkt som avled inom 28 dagar efter infarkten med fördelning av dem som vårdades vid akutsjukhus respektive avled utanför akutsjukhus. et avser att mäta kvaliteten i hela vårdkedjan från den förebyggande verksamheten till ambulansverksamheten, det akuta omhändertagandet och den efterföljande vården. Täljare: Antalet fall som avled inom 28 dagar (dag 0--27) efter hjärtinfarkt. Nämnare: Samtliga fall av hjärtinfarkt under perioden. Fall av akut hjärtinfarkt har definierats på samma sätt som för hjärtinfarktstatistiken vid Socialstyrelsen. Samtliga 35

36 vårdtillfällen med någon diagnos av akut hjärtinfarkt i patientregistrets slutenvårdsdel eller ett dödsfall med dödsorsaken akut hjärtinfarkt inom 28 dagar hänförs till ett fall av akut hjärtinfarkt. I måttet ingår således även de som inte vårdats på sjukhus. Dödligheten inom 28 dagar mäts med dödsorsaksregistret där alla avlidna beaktas oavsett dödsorsak. Huvud- eller bidiagnos Diagnoskod - ICD-10 Akut hjärtinfarkt I21, I22 Underliggande eller bidragande dödsorsak Diagnoskod - ICD-10 Akut hjärtinfarkt I21, I22 I beräkningarna har korrigeringar gjorts för skillnader i hjärtinfarktpatienternas ålderstruktur mellan olika landsting. Åldersstandardisering gjordes med hjärtinfarktpopulationens åldersammansättning år 2000 som standardpopulation. Samma standardpopulation användes för män och kvinnor. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Skillnader mellan vårdgivare i diagnossättningen av akut hjärtinfarkt kan förekomma. 36

37 28-dagarsdödlighet vid sjukhusvårdad hjärtinfarkt (B24) Andelen som avled inom 28 dagar efter hjärtinfarkt bland dem som vårdats på sjukhus et visar andelen av samtliga sjukhusvårdade fall av akut hjärtinfarkt som avled inom 28 dagar efter infarkten. et avser att mäta kvaliteten i det akuta omhändertagandet av hjärtinfarktpatienter och den efterföljande vården på sjukhus. Täljare: Antalet sjukhusvårdade fall av hjärtinfarkt som avled inom 28 dagar (dag 0--27) efter infarkt. Nämnare: Samtliga initialt sjukhusvårdade fall av hjärtinfarkt under perioden. Fall av akut hjärtinfarkt har definierats på samma sätt som för hjärtinfarktstatistiken vid Socialstyrelsen. Samtliga vårdtillfällen med någon diagnos av akut hjärtinfarkt i patientregistrets slutenvårdsdel inom 28 dagar hänförs till ett fall av akut hjärtinfarkt. Dödsdatum har hämtats ur dödsorsaksregistret. Huvud- eller bidiagnos Diagnoskod - ICD-10 hjärtin- Akut farkt I21, I22 I beräkningarna har korrigeringar gjorts för skillnader i hjärtinfarktpatienternas ålderstruktur mellan olika landsting. Åldersstandardisering gjordes med hjärtinfarktpopulationens åldersammansättning år 2000 som standardpopulation. Samma standardpopulation användes för män och kvinnor. annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i vårdkedjan redovisas. Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Skillnader mellan vårdgivare i diagnossättningen av akut 37

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009 Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård Sammanfattande kommentarer Undvikbar slutenvård vid hjärtsjukdom (A2, C1, D1). Denna indikator speglar det organisatoriska omhändertagandet av denna patientgrupp (hjärtsvikt

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga A

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga A Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård Indikatorer Bilaga A Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Nationella riktlinjer hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer hjärtsjukvård Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen

Läs mer

Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD

Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD ISBN 978-91-85999-40-8 Artikelnr 2009-126-93 Omslag Foto Socialstyrelsen/Marie Edström Erik G Svensson/Scanpix

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar 2 Innehåll Innehåll 3 Indikatorbeskrivningar 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt

Läs mer

Trender och variation mellan landsting könsuppdelat

Trender och variation mellan landsting könsuppdelat Trender och variation mellan landsting könsuppdelat Öppna jämförelser 14. Hälso- och sjukvård: Del 1. Övergripande indikatorer Del 2. Indikatorer om sjukdomar och behandlingar Cancersjukvård 15-4-14 Inledning

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Bilaga 1 Beskrivning av indikatorerna. Öppna Jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Bilaga 1 Beskrivning av indikatorerna. Öppna Jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar Bilaga 1 Beskrivning av indikatorerna Öppna Jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder,

Läs mer

Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013

Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013 Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013 2014-02-19 Inledning Här får du översiktlig bild av sjukvårdens

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård. Landstingens insatser Bilaga 3: Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2011 Strokevård. Landstingens insatser Bilaga 3: Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 3: Indikatorbeskrivningar Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Indikatorer Bilaga 3 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Nationella riktlinjer Målnivåer. Hjärtsjukvård. Målnivåer för indikatorer

Nationella riktlinjer Målnivåer. Hjärtsjukvård. Målnivåer för indikatorer Nationella riktlinjer Målnivåer Hjärtsjukvård Målnivåer för indikatorer Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Målnivåer för hjärtsjukvård och strokevård

Målnivåer för hjärtsjukvård och strokevård Målnivåer för hjärtsjukvård och strokevård Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga Remissversion

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga Remissversion Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Indikatorer Bilaga Remissversion Innehåll Om indikatorerna... 4 Förteckning över indikatorerna... 5 Indikatorer för astma och KOL... 7 Övergripande indikatorer

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 4: Landstingsprofiler Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av

Läs mer

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015 Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015 Åtta nya indikatorer baserade på registerdata Resultat för 8 nya registerbaserade indikatorer Presentationen avser indikatorer om läkemedelsuttag,

Läs mer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer Övergripande indikatorer Hälsotillstånd, dödlighet med mera 1 Återstående medellivslängd. Kv. + 82,9 + 83,2 + 83,4 82,3 + 82,7 + 83,2 83,5 + 82,8 + 82,8 + 83,0 + 83,0 + 83,9 + 83,0 + 82,4 + 82,8 + 82,6

Läs mer

Verksamhetsanalys 2008

Verksamhetsanalys 2008 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2008 Presentation Piteå 2010-02-10 Workshop Prioriteras de prioriterade grupperna Marianne Förars Gunbrith O Palo Mer information: marianne.forars@vgregion.se

Läs mer

Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Kvalitet i hjärtinfarktssjukvården inom Stockholms läns landsting 2000-2005. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Kvalitet i hjärtinfarktssjukvården inom Stockholms läns landsting 2000-2005. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Fokusrapport Kvalitet i hjärtinfarktssjukvården inom Stockholms läns landsting 2000-2005 Stockholms läns landsting 2006 Fokusrapport Kvalitet i hjärtinfarktssjukvården inom Stockholms

Läs mer

Resultat av 2008 års kvalitetsindikatorer vid akutsjukhusen

Resultat av 2008 års kvalitetsindikatorer vid akutsjukhusen HSN 2009-04-28 p 37 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Anne Håkansson Birgitta Almgren Holger Stalberg Resultat av 2008 års kvalitetsindikatorer vid akutsjukhusen Ärendet I avtalen

Läs mer

Regionstatistik. Medicinska resultat för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen

Regionstatistik. Medicinska resultat för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen Regionstatistik Medicinska resultat för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen Hjärtsjukvård i Sydöstra sjukvårdsregionen Vid alla sjukvårdsregionens sjukhus finns akut hjärtinfarktvård och uppföljning

Läs mer

Bilaga 1 Beskrivning av indikatorer

Bilaga 1 Beskrivning av indikatorer 8 oktober 2007 Bilaga till Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2007 Bilaga 1 av indikatorer Innehållsförteckning A Medicinska resultat ALLMÄNNA

Läs mer

Regionstatistik. Medicinska resultat och Tillgänglighet för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen

Regionstatistik. Medicinska resultat och Tillgänglighet för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen Regionstatistik Medicinska resultat och Tillgänglighet för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen Hjärtsjukvård i Sydöstra sjukvårdsregionen Vid alla sjukvårdsregionens sjukhus finns akut hjärtinfarktvård

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Nationella indikatorer för f r God vårdv Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r

Läs mer

Kvalitetsdeklaration Statistik om hjärtinfarkter 2016

Kvalitetsdeklaration Statistik om hjärtinfarkter 2016 2017-10-16 1(10) Avdelningen för statistik och jämförelser Maria Öman Kvalitetsdeklaration Statistik om hjärtinfarkter 2016 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och sjukdomar Produktkod

Läs mer

Regionstatistik. Medicinska resultat och tillgänglighet

Regionstatistik. Medicinska resultat och tillgänglighet Regionstatistik Medicinska resultat och tillgänglighet Hjärtsjukvård i Sydöstra sjukvårdsregionen Vid alla sjukvårdsregionens sjukhus finns akut hjärtinfarktvård och uppföljning efter hjärtinfarkt. Dessutom

Läs mer

Öppna jämförelser 2014 Jämlik vård. Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom

Öppna jämförelser 2014 Jämlik vård. Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom Öppna jämförelser 214 Jämlik vård Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Revisionsrapport. Hjärtsjukvården. Region Halland. Jean Odgaard, Cert. kommunal revisor, Januari 2013

Revisionsrapport. Hjärtsjukvården. Region Halland. Jean Odgaard, Cert. kommunal revisor, Januari 2013 Revisionsrapport Hjärtsjukvården Region Halland Jean Odgaard, Cert. kommunal revisor, Januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 3 1.1. Bakgrund 3 1.2. Uppdrag och revisionsfråga 3

Läs mer

Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar

Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar Sammanfattning Risken att avlida i någon hjärt- och kärlsjukdom har minskat för båda könen, vilket är den främsta förklaringen till att medellivslängden i Sverige har

Läs mer

Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015

Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 Ingela Sjölin Leg Sjukgymnast Skånes Universitetssjukhus Tylösand 2016-02-18 Agenda Bakgrund Varför riktlinjer?

Läs mer

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Norrbottens resultat i Vården i siffror följer mönstret från tidigare år vilket belyser vikten av att fortsätta

Läs mer

Stärk hjärt-kärlsjukvården

Stärk hjärt-kärlsjukvården Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2788 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Stärk hjärt-kärlsjukvården Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Kvalitetsdeklaration Statistik om stroke 2017

Kvalitetsdeklaration Statistik om stroke 2017 2018-12-06 1(8) Avdelningen för statistik och jämförelser Clara Larsson Kvalitetsdeklaration Statistik om stroke 2017 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och sjukdomar Produktkod HS0118

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering. Hjärtsjukvård. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationella riktlinjer Utvärdering. Hjärtsjukvård. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationella riktlinjer Utvärdering Hjärtsjukvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning 2015 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid stroke. Indikatorer Remissversion Bilaga

Nationella riktlinjer för vård vid stroke. Indikatorer Remissversion Bilaga Nationella riktlinjer för vård vid stroke Indikatorer Remissversion Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Regionstatistik. Medicinska resultat och Tillgänglighet för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen

Regionstatistik. Medicinska resultat och Tillgänglighet för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen Regionstatistik Medicinska resultat och Tillgänglighet för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen Hjärtsjukvård i Sydöstra sjukvårdsregionen Vid alla sjukvårdsregionens sjukhus finns akut hjärtinfarktvård

Läs mer

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning TIA - Stroke - Stroke 3-månaders uppföljning - Stroke 12-månaders uppföljning 2014- Stroke och TIA är akuta tillstånd Ring 112 Var 10:e patient som får en TIA insjuknar med ett stroke inom 1 vecka om ingen

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens

Läs mer

Delredovisning för Vårdproduktionsberedningen i Region Skåne. (Banksy)

Delredovisning för Vårdproduktionsberedningen i Region Skåne. (Banksy) (Banksy) Uppföljning av skillnader mellan kvinnors och mäns vård inom områdena hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar samt barns hälsa och sjukvård Delredovisning för Vårdproduktionsberedningen

Läs mer

Målnivåer inom hjärtsjukvården. Remissversion

Målnivåer inom hjärtsjukvården. Remissversion Målnivåer inom hjärtsjukvården Remissversion Förord Socialstyrelsen fastställer målnivåer för indikatorer inom de nationella riktlinjerna. Det finns hittills målnivåer inom nio riktlinjeområden. För närvarande

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Utvärdering av vården vid stroke

Utvärdering av vården vid stroke Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga

Läs mer

Öppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good

Öppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good Öppna Jämförelser 2016 Säker vård FoU-delegationen 2017-01-24 Lars Good Öppna jämförelser av säker vård - Innehåll Ett urval om 52 indikatorer presenteras på landstingsnivå Publiceras 24 januari. 1. Vårdskador

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid depression och ångestsyndrom Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Anna Dovärn 2016-11-29 Socialstyrelsens registerservice En servicefunktion som tar emot och expedierar databeställningar

Läs mer

Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt

Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt november 2012 Andel (%) I Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2009 redovisas att andel kvinnor

Läs mer

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade

Läs mer

Sekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia ASA ASA + dipyramidol ASA vs clopidogrel ASA + clopidogrel ASA + clopidogrel vs dipyramidol AK

Sekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia ASA ASA + dipyramidol ASA vs clopidogrel ASA + clopidogrel ASA + clopidogrel vs dipyramidol AK 49 50 Återinsjuknande i stroke Återinsjuknande i stroke, hjärtinfarkt eller kardiovaskulär död 51 Trombocythämning och antikoagulantia efter ischemisk stroke eller TIA Sekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia

Läs mer

Bilaga 3 Indikatorer bedömda som relevanta att följa upp inom området säker vård

Bilaga 3 Indikatorer bedömda som relevanta att följa upp inom området säker vård Bilaga 3 Indikatorer bedömda som relevanta att följa upp inom området säker vård Innehåll Urval av indikatorer... 3 Astma & KOL... 3 Beroende- och missbruksvård... 3 Cancervård... 4 Diabetesvård... 5 Förlossning

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik?

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Prioriteringskonferensen 2013 22 oktober Gävle Fredrik Westander Presentation Landstingserfarenhet från Värmland

Läs mer

Statistik om hjärtinfarkter Innehållsförteckning. Beskrivning av statistiken HS0114 1(11) HS0114

Statistik om hjärtinfarkter Innehållsförteckning. Beskrivning av statistiken HS0114 1(11) HS0114 Beskrivning av statistiken 2017-01-23 HS0114 1(11) Statistik och jämförelser Frida Lundgren Statistik om hjärtinfarkter 2015 HS0114 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer med lägesbild Bilaga Remissversion

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer med lägesbild Bilaga Remissversion Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Indikatorer med lägesbild Bilaga Remissversion Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Hjärtinfarkt i Sverige

Hjärtinfarkt i Sverige Hjärtinfarkt i Sverige drabbade och avlidna i akut hjärtinfarkt sedan 1990 Hjärt-Lungfonden November 2012 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård

Kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård Kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård Täckningsgradsjämförelser och resultat av sambearbetningar med Socialstyrelsens register Erik Wahlström Kommunalt finansierad hälsooch sjukvård Personer

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid stroke. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för vård vid stroke. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för vård vid stroke Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

HJÄRTSJUKVÅRD 2016 Sydöstra sjukvårdsregionen. Centrumråd hjärtsjukvård

HJÄRTSJUKVÅRD 2016 Sydöstra sjukvårdsregionen. Centrumråd hjärtsjukvård HJÄRTSJUKVÅRD 2016 Sydöstra sjukvårdsregionen Centrumråd hjärtsjukvård 2017-05-05 RMPG - Hjärtsjukvård TILLGÄNGLIGHET God tillgänglighet till nybesök kardiologi, thoraxoperation, ablationer Nationellt

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Stöd för styrning och ledning Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor

Läs mer

Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna

Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna Verksamhetsberättelse januari-augusti Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna 1 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Indikatorer Hälsoinriktad 1705-1804 Andel icke-rökare (T2D>18

Läs mer

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret BILAGA 5 täckningsgrad kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Bilaga till Öppna jämförelser och utvärdering 2009, hjärtsjukvård, med artikelnummer

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015. Hjärtsjukvård. Indikatorer och underlag för bedömning

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015. Hjärtsjukvård. Indikatorer och underlag för bedömning Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård Indikatorer och underlag för bedömning Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Del 7_10 sidor_16 poäng

Del 7_10 sidor_16 poäng Du arbetar som kardiologjour i Uppsala. Du blir uppringd av en husläkare på en mottagning 40 km från sjukhuset efter att fått ett EKG (se EKG 1 på nästa sida) överfaxat. Husläkaren berättar att han har

Läs mer

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION Välkomna Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland 2015 Dagens program Logikförändring i Nord-DRG 2015 Fika PAR Socialstyrelsens patientregister

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

HSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

HSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården.   Maria Telemo Taube Bo Palaszewski HSN N 18 okt 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Länk till avsnitt

Läs mer

Göran Karlström, Anna Boman Sörebö Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Göran Karlström, Anna Boman Sörebö Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Göran Karlström, Anna Boman Sörebö 2018-06-01 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid stroke Inledning Den politiska viljeinriktningen är ett för sjukvårdsregionen

Läs mer

Öppna jämförelser 2009. Pressinformation 091123

Öppna jämförelser 2009. Pressinformation 091123 Öppna jämförelser 2009 Pressinformation 091123 Medverkande Svante Lönnbark Stefan Back Ola Westin Anna Sörebö Inger Malmesjö För mer information: Gunnar Gustafsson hjärtsjukvård Ulf Öhrvall kirurgi Sven-Erik

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011 Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 marianne.forars@vgregion.se eric.bertholds@vgregion.se Att tänka på när resultaten

Läs mer

Kvalitetssäkring av hjärtsjukvården LEAN FORUM i Hans Tygesen, läkarchef, med dr. samarbete med. Hjärtsektionen, Medicinkliniken, SÄS

Kvalitetssäkring av hjärtsjukvården LEAN FORUM i Hans Tygesen, läkarchef, med dr. samarbete med. Hjärtsektionen, Medicinkliniken, SÄS Kvalitetssäkring av hjärtsjukvården LEAN FORUM i Hans Tygesen, läkarchef, med dr samarbete med Hjärtsektionen, Medicinkliniken, SÄS Södra LEAN Älvsborgs FORUM Sjukhus i samarbete med Hjärthandboken Lokala

Läs mer

Politisk viljeinriktning för hjärtsjukvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för hjärtsjukvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för hjärtsjukvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2008-06-05 Inledning Föreliggande dokument har utarbetats

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...

Läs mer

Utvärdering av Socialstyrelsens riktlinjer för prioritering i hjärtsjukvård

Utvärdering av Socialstyrelsens riktlinjer för prioritering i hjärtsjukvård Utvärdering av Socialstyrelsens riktlinjer för prioritering i hjärtsjukvård 2001-2006 Mikael Rahmqvist Lars-Åke Levin Ulf Stenestrand PrioriteringsCentrum Rapport 2008:3 ISSN 1650-8475 FÖRORD Påverkar

Läs mer

Analys av effektivitet. En metodstudie med hjärtsjukvården som exempel

Analys av effektivitet. En metodstudie med hjärtsjukvården som exempel Analys av effektivitet En metodstudie med hjärtsjukvården som exempel Artikelnr 2009-126-31 Publicerad www.socialstyrelsen.se, maj 2009 2 Förord Socialstyrelsen genomför oberoende nationella utvärderingar

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Henrik Nordin SCB:s forskardag 2013-10-08 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Läkemedelsregistret

Läs mer

Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälsooch sjukvård med regionala måltal

Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälsooch sjukvård med regionala måltal 1 (5) Diarienummer RS 2016-04013 HS 2016-00482 Västra Götalandsregionen Koncernavdelning Data och analys Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälsooch sjukvård med regionala måltal Indikatorer

Läs mer

Trender och variation mellan landsting

Trender och variation mellan landsting Trender och variation mellan landsting Öppna jämförelser 2014. Hälso- och sjukvård: Del 1. Övergripande indikatorer Del 2. Indikatorer om sjukdomar och behandlingar Cancersjukvård 2015-04-14 Inledning

Läs mer

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader Indikatorer A Medicinska resultat allmänna indikatorer läkemedelsbehandling intensivvård cancersjukvård mödrahälso-, förlossnings- och nyföddhetsvård diabetesvård psykiatrisk vård strokesjukvård hjärtsjukvård

Läs mer

Indikatorer Bilaga Remissversion

Indikatorer Bilaga Remissversion Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis Indikatorer Bilaga Remissversion Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD. Delrapport: Landstingens insatser

Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD. Delrapport: Landstingens insatser Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD Delrapport: Landstingens insatser Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD Delrapport: Landstingens insatser Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan.

Läs mer

Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser

Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser Bilaga 2 19 juni 2006 Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser I huvudrapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet jämförelser mellan landsting 2006

Läs mer

Öppna jämförelser. En sammanställning av Koncernavdelning data och analys. Maria Telemo Taube & Josefine Sternvik

Öppna jämförelser. En sammanställning av Koncernavdelning data och analys. Maria Telemo Taube & Josefine Sternvik Öppna jämförelser En sammanställning av Koncernavdelning data och analys Maria Telemo Taube & Josefine Sternvik Hälso- och sjukvårdsrapporten 219 Öppna jämförelser Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Läs mer

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården.   Maria Telemo Taube Bo Palaszewski HSN V 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling

Läs mer

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Att mäta effektivitet i vård och omsorg Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet

Läs mer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom stroke

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom stroke Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom stroke Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär

Läs mer