Bilaga 1 Beskrivning av indikatorerna. Öppna Jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 1 Beskrivning av indikatorerna. Öppna Jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar"

Transkript

1 Bilaga 1 Beskrivning av indikatorerna Öppna Jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Artikelnummer Bilaga 1 Publicerad april 2016 Korrigerad:

3 Innehåll Övergripande indikatorer Tillgång till hälso- och sjukvård, personer med långvarig sjukdom Läkarbesök inom sju dagar i primärvård Primärvårdens tillgänglighet per telefon Förtroende för hälso- och sjukvården, personer med långvarig sjukdom Förtroende för sjukhus, personer med långvarig sjukdom Förtroende för vårdcentraler, personer med långvarig sjukdom Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt, diabetes, astma eller KOL Brytpunktssamtal i livets slutskede Smärtskattning under sista levnadsveckan Vidbehovsordination av opioider mot smärta i livets slutskede Vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel Trycksår utan trycksår av grad Munhälsobedömning under sista levnadsveckan Återkommande slutenvård i livets slutskede...17 Ischemisk hjärtsjukdom och hjärtsvikt Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom Död inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt Ny infarkt eller död i ischemisk hjärtsjukdom Tid till reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt Måluppfyllelse för LDL-kolesterol Rökstopp efter hjärtinfarkt Basbehandling vid hjärtsvikt (i en hjärtsviktspopulation) Undvikbar slutenvård hjärtsvikt Död eller återinskrivning efter vård för hjärtsvikt...26 Cerebrovaskulär sjukdom stroke Åtgärdbar dödlighet stroke Antikoagulantia vid förmaksflimmer och riskfaktor för stroke Rökstopp efter stroke Funktionsförmåga efter stroke ADL-beroende Fullt tillgodosedda behov av hjälp och stöd efter stroke Tillgodosedda behov av rehabilitering efter stroke...33 Diabetes Undvikbar slutenvård diabetes Dödlighet i hjärt-kärlsjukdom vid diabetes Rökning vid diabetes...36

4 33. Fysisk inaktivitet vid diabetes Blodsockervärde vid diabetes i primärvård Blodsockervärde hos barn och unga vid diabetes Blodsockervärde vid typ 1-diabetes Ögonbottenundersökningar, diabetes i primärvård (3 år) Ögonbottenundersökning för barn och unga vid typ 1-diabetes Ögonbottenundersökningar vid typ 1-diabetes (2 år) Fotundersökning vid diabetes i primärvård Fotundersökning vid typ 1-diabetes Astma och KOL Åtgärdbar dödlighet i astma Undvikbar slutenvård astma Åtgärdbar dödlighet i KOL Undvikbar slutenvård vid KOL Återinskrivning i sluten vård vid KOL Rörelseorganens sjukdomar Artrosskola före höftprotesoperation Patienttillfredsställelse efter total höftprotesoperation Oönskade händelser efter knä- och höftledsoperation Läkemedel mot benskörhet efter fraktur Antal återfrakturer inom 3 år efter fragilitetsfraktur Fallskador bland äldre Patienter med reumatoid artrit som fått diagnos inom 20 veckor Biologiska läkemedel vid reumatoid artrit Patientrapporterad hälsa vid behandling med biologiska läkemedel Demens Förskrivning av demensläkemedel Behandling med antipsykosmedel till äldre Bipolär sjukdom, depression och schizofreni Väntat högst 30 dagar på utredning eller behandling inom BUP Väntat högst 90 dagar på besök inom vuxenpsykiatri Självmord i befolkningen Undvikbar slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos Överdödlighet för patienter med bipolär sjukdom Återfallsförebyggande behandling bipolär sjukdom Följsamhet till antidepressiv behandling Elektrokonvulsiv terapi vid slutenvårdad svår depression Depressionsskattning efter elektrokonvulsiv terapi Överdödlighet vid schizofreni... 69

5 68. Antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni Återinskrivning inom 28 dagar efter vård för schizofreni Återinskrivning inom 6 månader efter vård för schizofreni...72

6 Övergripande indikatorer 1. Tillgång till hälso- och sjukvård, personer med långvarig sjukdom Andel som svarat Instämmer helt/delvis på påståendet Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver, bland de personer som svarat Ja på frågan: Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? I måttet redovisas befolkningens uppfattning om den egna tillgången till vård, oavsett om man nyligen haft kontakt med sjukvården eller ej. En filtrering har gjorts för att fokusera på uppfattningen hos den del av befolkningen som har långvariga hälsoproblem. Som referensvärde visas i huvudrapporten även länsvärden för dem som angivit att de inte har långvariga hälsoproblem. Uppgifterna baseras på telefonintervjuer med drygt utvalda individer bland befolkningen i åldern 18 år och äldre. Undersökningsperioden är februari-april samt september-november. 0,5 procent av den vuxna befolkningen intervjuas vilket innebär att i ett medelstort landsting genomförs cirka intervjuer. Täljare: Antal individer i ett urval av befolkningen som angivit att de har en långvarig sjukdom/hälsoproblem och som instämmer helt eller delvis i att de har tillgång till den sjukvård de behöver Nämnare: Antal svarande i befolkningsurvalet det aktuella året som angivit att de har en långvarig sjukdom/hälsoproblem. Vårdbarometern, Sveriges Kommuner och Landsting Den korrigerade svarsfrekvensen är ca 50 procent. Den vanligaste orsaken till bortfall är att personen inte var anträffbar. Andelen där kontakt skett men som valt att inte delta är kring 20 procent. Svarsfrekvensen är högre bland äldre än yngre och mönstret har blivit tydligare över tid. Äldre tenderar att svara mer positivt än yngre vilket kan påverka det redovisade resultatet. 6 BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR

7 2. Läkarbesök inom sju dagar i primärvård Andel patienter som fick komma på ett läkarbesök i primärvården inom sju dagar. et visar andelen patienter som fick besökstid på allmänläkarmottagningen inom sju dagar i förhållande till det totala antalet inrapporterade besök som omfattas av vårdgarantin. Faktisk väntetid avser tiden från det att patienten kontaktade vårdcentralen och fick en besökstid, till tidpunkten för besöket. Med läkarbesök avses här patienter som besöker läkaren för ett tidigare obekant hälsoproblem eller för en oväntad eller kraftig förändring/försämring av ett tidigare känt hälsoproblem. Patienter som besöker läkaren för kontroll/uppföljning av ett känt hälsoproblem eller patienter som kommer för att få ett hälsointyg omfattas inte. Patienter som valt en senare tid (patientvald väntetid) än den som erbjuds exkluderas. Processindikator Samtliga vårdcentraler/motsvarande rapporterar uppgifter om faktisk väntetid i kalenderdagar per patient. Även privata allmänläkarmottagningar med vårdavtal omfattas. Det är endast besök på allmänläkarmottagningen under ordinarie mottagningstid som ska rapporteras. Primärvårdsmätningarna genomförs från och med 2009 under tio arbetsdagar i följd under två veckor, mars och oktober. Uppgifterna rapporteras via Internet i ett verktyg som byggts speciellt för dessa mätningar. Täljare: Antal patienter som fick besökstid på allmänläkarmottagningen i primärvården inom sju dagar vid det aktuella mättillfället. Nämnare: Det totala antalet inrapporterade besök på allmänläkarmottagning i primärvården vid det aktuella mättillfället. Väntetider i vården, Sveriges Kommuner och Landsting Andel patienter som får komma inom sju dagar är beroende av hur långt fram i tiden patienter kan bokas in för ett läkarbesök. Vissa vårdcentraler har begränsad tidsbokning framåt i tiden. Vid vårdcentraler där patienter till exempel endast kan bokas för tid samma dag och ombeds att ringa nästa dag, om alla tider är upptagna, ger mätningen en falsk bild av tillgängligheten. BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR 7

8 3. Primärvårdens tillgänglighet per telefon Andel besvarade samtal till datoriserade telefonisystem under mars månad. et visar andelen besvarade samtal till återuppringningssystem eller datoriserad växel under hela mars. Processindikator Vårdcentraler, offentliga och privata som har datoriserade telefonisystem (återuppringningssystem eller datoriserad växel) redovisar totalt antal samtal (både antal obesvarade och antal besvarade) varav besvarade samtal under en hel kalendermånad (mars och oktober). Täljare: Antalet besvarade eller återuppringda samtal. Nämnare: Totala antalet påringningar. Väntetider i vården, Sveriges Kommuner och Landsting Öppettider för det aviserade telefonnumret. Begränsade öppettider ger lägre andel besvarade samtal. Svårt att särskilja olika typer av samtal till datoriserade växlar. Även ett bortfall i totalt antal samtal då man lägger på luren innan svar. 4. Förtroende för hälso- och sjukvården, personer med långvarig sjukdom Andel som svarat Instämmer helt/delvis på påståendet Jag har förtroende för hälso- och sjukvården, bland de personer som svarat Ja på frågan: Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem?. I måttet redovisas befolkningens uppfattning om förtroendet för hälso- och sjukvården, oavsett om man nyligen haft kontakt med sjukvården eller ej. En filtrering har gjorts för att fokusera på uppfattningen hos den del av befolkningen som har långvariga hälsoproblem. Som referensvärde visas i huvudrapporten även länsvärden för dem som angivit att de inte har långvariga hälsoproblem. 8 BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR

9 Uppgifterna baseras på telefonintervjuer med drygt utvalda individer bland befolkningen i åldern 18 år och äldre. Undersökningsperioden är februari-april samt september-november. 0,5 procent av den vuxna befolkningen intervjuas vilket innebär att i ett medelstort landsting genomförs cirka intervjuer. Täljare: Antal individer i ett urval av befolkningen som angivit att de har en långvarig sjukdom/hälsoproblem och som instämmer helt eller delvis i att de har förtroende för hälso- och sjukvården. Nämnare: Totalt antal svarande i befolkningsurvalet det aktuella året som angivit att de har en långvarig sjukdom/hälsoproblem. Vårdbarometern, Sveriges Kommuner och Landsting Den korrigerade svarsfrekvensen är ca 50 procent. Den vanligaste orsaken till bortfall är att personen inte var anträffbar. Andelen där kontakt skett men som valt att inte delta är kring 20 procent. Svarsfrekvensen är högre bland äldre än yngre och mönstret har blivit tydligare över tid. Äldre tenderar att svara mer positivt än yngre vilket kan påverka det redovisade resultatet. 5. Förtroende för sjukhus, personer med långvarig sjukdom Andel som svarat Instämmer helt/delvis på påståendet Jag har stort eller mycket stort förtroende för sjukhus, bland de personer som svarat Ja på frågan: Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem?. I måttet redovisas befolkningens uppfattning om förtroendet, oavsett om man nyligen haft kontakt med sjukvården eller ej. En filtrering har gjorts för att fokusera på uppfattningen hos den del av befolkningen som har långvariga hälsoproblem. Som referensvärde visas i huvudrapporten även länsvärden för dem som angivit att de inte har långvariga hälsoproblem. Uppgifterna baseras på telefonintervjuer med drygt utvalda individer bland befolkningen i åldern 18 år och äldre. Undersökningsperioden är BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR 9

10 februari-april samt september-november. 0,5 procent av den vuxna befolkningen intervjuas vilket innebär att i ett medelstort landsting genomförs cirka intervjuer. Täljare: Antal individer i ett urval av befolkningen som angivit att de har en långvarig sjukdom/hälsoproblem och som instämmer helt eller delvis i att de har stort eller mycket stort förtroende för sjukhus. Nämnare: Totalt antal svarande i befolkningsurvalet det aktuella året som angivit att de har en långvarig sjukdom/hälsoproblem. Vårdbarometern, Sveriges Kommuner och Landsting Den korrigerade svarsfrekvensen är ca 50 procent. Den vanligaste orsaken till bortfall är att personen inte var anträffbar. Andelen där kontakt skett men som valt att inte delta är kring 20 procent. Svarsfrekvensen är högre bland äldre än yngre och mönstret har blivit tydligare över tid. Äldre tenderar att svara mer positivt än yngre vilket kan påverka det redovisade resultatet. 6. Förtroende för vårdcentraler, personer med långvarig sjukdom Andel som svarat Instämmer helt/delvis på påståendet Jag har stort eller mycket stort förtroende för vårdcentraler, bland de personer som svarat Ja på frågan: Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem?. I måttet redovisas befolkningens uppfattning om förtroendet, oavsett om man nyligen haft kontakt med sjukvården eller ej. En filtrering har gjorts för att fokusera på uppfattningen hos den del av befolkningen som har långvariga hälsoproblem. Som referensvärde visas i huvudrapporten även länsvärden för dem som angivit att de inte har långvariga hälsoproblem. Uppgifterna baseras på telefonintervjuer med drygt utvalda individer bland befolkningen i åldern 18 år och äldre. Undersökningsperioden är februari-april samt september-november. 0,5 procent av den vuxna befolkningen intervjuas vilket innebär att i ett medelstort landsting genomförs cirka intervjuer. Täljare: Antal individer i ett urval av befolkningen som angivit att de har en långvarig sjukdom/hälsoproblem och som instämmer helt eller delvis i att de har stort eller mycket stort förtroende för vårdcentralen. 10 BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR

11 Nämnare: Totalt antal svarande i befolkningsurvalet det aktuella året som angivit att de har en långvarig sjukdom/hälsoproblem. Vårdbarometern, Sveriges Kommuner och Landsting Den korrigerade svarsfrekvensen är ca 50 procent. Den vanligaste orsaken till bortfall är att personen inte var anträffbar. Andelen där kontakt skett men som valt att inte delta är kring 20 procent. Svarsfrekvensen är högre bland äldre än yngre och mönstret har blivit tydligare över tid. Äldre tenderar att svara mer positivt än yngre vilket kan påverka det redovisade resultatet. 7. Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt, diabetes, astma eller KOL Antal slutenvårdsperioder med hjärtsvikt, diabetes, astma eller KOL per invånare 20 år eller äldre. et innefattar slutenvård orsakad av sjukdomstillstånd som bedöms kunna påverkas så att slutenvård ofta kan undvikas med bättre insatser i exempelvis öppen vård, hemsjukvård och förebyggande hälsovård. Täljare: Antal slutenvårdsperioder för patienter 20 år eller äldre enligt beskrivning och tabellen nedan. Nämnare: Antal i befolkning 20 år eller äldre. Slutenvårdsperioderna utgörs av sammanhängande slutenvårdstillfällen (med överlappande datum eller markering av transferering mellan klinker eller sjukhus). Endagars vårdperioder räknas ej. Vårdtillfällen med hjärtingrepp ingår inte vid beräkning av undvikbar slutenvård för hjärtsvikt. Vårdtillfällen med vissa nyföddhets-, graviditets- och förlossningsdiagnoser (Major Diagnostic Categories (MDC)=14 och 15) är uteslutna. Åldersstandardiserade värden. Samma standardpopulation används för män och kvinnor för att möjliggöra jämförelser mellan könen. BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR 11

12 Diagnos Kod ICD-10, KVÅ Huvuddiagnos E100, E101, E102, E103, E104, E105, E106, E107, E108, E109, Diabetes E110, E111, E112, E113, E114, E115, E116, E117, E118, E119, E130, E131, E132, E133, E134, E135, E136, E137, E138, E139, E140, E141, E142, E143, E144, E145, E146, E147, E148, E149 J410, J411, J418, J42, J430, J431, J438, J439, J440, J441, J448, KOL J449, J47 som huvuddiagnos, eller J40 som huvuddiagnos i kombination med någon av J41, J43, J44, J47 som bidiagnos. Hjärtsvikt Huvuddiagnos I110, I130, I132, I500, I501, I509 Hjärtoperationer, får inte förekomma i slutenvårdsperioden KVÅ som börjar med F Huvuddiagnos J450, J451, J458, J459, J46 Astma Cystisk fibros som huvud eller bidiagnos får inte förekomma i slutenvårdsperioden: E840, E841, E848, E849, P270, P271, P278, P279, Q254, Q311, Q312, Q313, Q315, Q318, Q319, Q320, Q321, Q322, Q323, Q324, Q330, Q331, Q332, Q333, Q334, Q335, Q336, Q338, Q339, Q340, Q341, Q348, Q349, Q390, Q391, Q392, Q393, Q394, Q398, Q893 Patientregistret, Socialstyrelsen Skillnader mellan vårdgivare i diagnossättningen kan förekomma. 8. Brytpunktssamtal i livets slutskede Andel patienter i livets slutskede där brytpunktsamtal genomfördes. Indikatorn avser att mäta andel patienter och anhöriga som informerats om att patientens sjukdom/tillstånd har nått en punkt där all såväl botande som bromsande behandling avslutas, vilket är viktigt som en del i god palliativ vård i livets slutskede. När sjukvården inser att sjukdomen eller åldrandet har gått så långt att det inte längre är meningsfullt, skadligt eller orsakar ett ökat lidande att behandla den underliggande orsaken är det viktigt att detta kommuniceras med såväl patient och närstående som personal runt patienten. Detta för att den sjuke och dennes närstående skall kunna påverka hur den 12 BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR

13 sista tiden skall vara och för att personalen skall vidta de åtgärder som behövs för att kunna erbjuda ett palliativt vårdinnehåll i livets slut. Detta kan naturligtvis behöva ett flertal samtal. Indikatorn har tagit fasta på hälso- och sjukvårdslagens syn på läkarmedverkan och redovisar därför inte de samtal som förs av sjuksköterskan ensam. Processindikator Täljare: Antalet inrapporterade av sjukvården väntade dödsfall där individuell information om att vården går över till vård i livets slutskede har givits av läkare och dokumenterats i den medicinska journalen. I de fall personalen har bedömt att patienten saknar förmåga att uttrycka sin vilja en månad eller mer före dödsfallet används i stället svaret avseende information till närstående. Om närstående saknas anses frågan besvarad med ja. Nämnare: Det totala antalet inrapporterade av sjukvården väntade dödsfall. Här ingår endast de dödsfall som av sjukvården rapporterats som väntade. Svenska Palliativregistret Varierande täckningsgrad i landstingen. 9. Smärtskattning under sista levnadsveckan Andel patienter vars smärta skattats med validerat smärtskattningsinstrument sista levnadsveckan. Indikatorn avser att mäta andelen patienter som under den sista levnadsveckan vid minst ett tillfälle skattade sin smärta med instrumentet VAS/NRS eller annat validerat instrument. Det viktigaste syftet med indikatorn är att mätning av den skall leda till att det görs en systematisk smärtskattning som dokumenteras, åtgärdas och följs upp ända fram till döden. För att i tid fånga och därmed minimera den sjukes smärtupplevelse krävs ett rutinarbete med systematisk smärtskattning. Patientens smärtupplevelse kan förmedlas utan formella skattningsinstrument, men användande av smärtskattningsinstrument fungerar som screeningverktyg, då inte alla spontant berättar om sin smärta. Ett smärtskattningsinstrument underlättar också den interna uppföljningen av vidtagna åtgärder mot smärta liksom rapportering personal emellan. Indikatorn visar i vilken utsträckning det finns ett systematiskt smärt- (symtom) skattningsarbete med möjlighet till dokumentation och uppfölj- BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR 13

14 ning. På de flesta enheter har personalen en uppfattning om huruvida patienten har ont eller inte. Ett odokumenterat arbetssätt som bygger på den enskilda personalens engagemang kan givetvis resultera i bra vård men det behövs så lite extra för att göra detta till rutin. Processindikator Täljare: Antalet inrapporterade av sjukvården väntade dödsfall där smärtskattning utförts någon gång under sista levnadsveckan med validerat smärtskattningsinstrument. Nämnare: Det totala antalet inrapporterade av sjukvården väntade dödsfall. Svenska Palliativregistret Varierande täckningsgrad i landstingen. 10. Vidbehovsordination av opioider mot smärta i livets slutskede Andel patienter som hade vidbehovsordination av opioid mot smärta när de avled. Indikatorn avser att mäta andelen patienter för vilka det fanns ordination för injektion av opioid (morfinpreparat mot smärta) vid behov, senast ett dygn före dödsfallet vilket är viktigt att följa som en del av god palliativ vård i livets slut. Då skall tillses att det finns adekvata ordinationer i händelse av smärtgenombrott, för att minimera fördröjning vid insättande av smärtstillande behandling. Ordinationen skall vara individuell då dosstorleken kan behöva justeras. Det finns på många enheter generella ordinationer vid akut smärta som visserligen är bättre än avsaknad av ordination men det kan aldrig ersätta ett rutinmässigt arbetssätt där vidbehovsläkemedel gås igenom individuellt när en människa bedöms vara döende. Processindikator Täljare: Antalet inrapporterade av sjukvården väntade dödsfall där individuell ordination av stark opioid för subcutan injektion vid behov utförts senast det dygn patienten avled. Nämnare: Det totala antalet inrapporterade av sjukvården väntade dödsfall. 14 BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR

15 Här ingår endast de dödsfall som av sjukvården rapporterats som väntade. Enkät besvaras av ansvarig personal omedelbart efter dödsfallet med stöd avaktuell läkemedelslista. Om skriftlig ordination finns senast ett dygn före dödsfallet besvaras frågan med Ja. Svenska Palliativregistret Varierande täckningsgrad i landstingen. Variabeln baseras på förekomst av skriftliga ordinationer, vilket ger tydlighet. Det kan dock förekomma kommunikationsproblem där omvårdnadspersonalen är anställd av kommun eller privat verksamhet medan den medicinskt ansvariga är anställd av landstinget med separata dokumentationssystem som följd. 11. Vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel Andel patienter med vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel. Symtomlindring är en av hörnstenarna i palliativ vård. Att känna oro för det okända, som att dö, är fullt naturligt. Men om oron övergår i ångest som framkallar starkare psykiska och fysiska symtom, skall behandling erbjudas, precis som vid alla andra symtom som kan uppstå. Ångest kan behandlas på flera olika sätt, men när det är kort tid kvar i livet bör man prioritera den behandling som har snabbast effekt. Processindikator I Svenska Palliativregistret registreras i vilken utsträckning patienten haft en vidbehovsordination innan dödsfallet. Detta kan ses som en förutsättning för att patienten ska kunna bli symtomlindrad när eller om behovet dyker upp. Täljare: Antal patienter som hade en vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel vid dödsfall under mätperioden. Nämnare: Antal dödsfall under mätperioden. Svenska Palliativregistret Varierande täckningsgrad i landstingen. BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR 15

16 12. Trycksår utan trycksår av grad 2 4 Andel patienter utan förekomst av trycksår av grad 2 4. Att mäta förekomst av trycksår är en viktig del i ett arbete för säker omvårdnad. Trycksår kan försämra livskvaliteten kraftigt den sista tiden i livet. I Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd rekommenderas att trycksår hos sängbundna patienter skall förebyggas med tryckutjämnande madrass. Ett bra arbete med trycksårsprofylax kan minska frekvensen av trycksår och att mäta förekomsten är en förutsättning för att kunna sätta in åtgärder vid behov. Trycksår registreras i Svenska Palliativregistret enligt en fyrgradig skala, där grad 2, 3 och 4 är de nivåer som ingår i indikatorn, enligt modifierad Nortonskala. Täljare: Antalet patienter utan förekomst av trycksår av grad 2 4. Nämnare: Antalet dödsfall under mätperioden. Svenska Palliativregistret Varierande täckningsgrad i landstingen. 13. Munhälsobedömning under sista levnadsveckan Andel patienter där dokumenterad munhälsobedömning gjordes under sista levnadsveckan. Problem i munnen kan bland annat bero på svampinfektion, som i sin tur kan påverka flera funktioner, till exempel förmågan att svälja, tala och sova, med kraftig påverkan på livskvaliteten. Att ha kontroll på munstatus i livets slutskede är betydelsefullt och detta följs upp med en övergripande indikator som mäter huruvida en dokumenterad bedömning har genomförts under sista veckan i livet. Processindikator 16 BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR

17 Täljare: Antal patienter som hade en dokumenterad munhälsobedömning gjord under sista levnadsveckan, vid dödsfall under mätperioden. Nämnare: Antal dödsfall under mätperioden. Svenska Palliativregistret Varierande täckningsgrad i landstingen. 14. Återkommande slutenvård i livets slutskede OBSERVERA! Huvudrapportens diagram för indikatorn innehåller en felaktig underrubrik inga avgränsningar för ålder eller diagnoser görs vid beräkning av indikatorn. Två eller flera inskrivningar i slutenvård sista månaden i livet. Palliativ vård som hälso- och sjukvård innebär att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Det råder konsensus om att en person i livets slutskede inte ska behöva förflyttas i onödan. som mäter detta finns i olika varianter internationellt. Denna indikator avser att följa inskrivningsfrekvenserna för patienter i livets slutskede. Som ny inskrivning räknas de inskrivningar som inte sker från annat sjukhus eller klinik, då indikatorn inte syftar till att mäta omfattningen av transfereringar. Det finns ingen målnivå och bedömningar måste naturligtvis göras från fall till fall, men att studera variationerna mellan landsting och eventuella skillnader mellan år kan påvisa behov av att vidare kartlägga till exempel praxisskillnader. Processindikator Täljare: Antal personer med två eller flera slutenvårdsperioder under de sista 30 dagarna i livets slutskede. Endast vårdtillfällen där patienten skrevs in från hemmet eller särskilt boende ingår i täljaren. Nämnare: Antal avlidna under mätperioden. Samtliga slutenvårdsperioder där patienten enligt patientregistret kom från hemmet eller särskilt boende har räknats in i denna indikator. Slutenvårdspe- BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR 17

18 rioderna utgörs av sammanhängande slutenvårdstillfällen (med överlappande datum eller markering av transferering mellan klinker eller sjukhus). Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Ingen åldersstandardisering har gjorts. Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Brister i rapportering av inskrivningssättet i patientregistret kan vara en felkälla. Inskrivningssättet anger om patienten skrevs in från särskilt boende, hemmet eller annan klinik/sjukhus. 18 BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR

19 Ischemisk hjärtsjukdom och hjärtsvikt 15. Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom per invånare 1 79 år. et visar antalet döda i ischemisk hjärtsjukdom per invånare i åldrarna under 80 år. Ischemiska hjärtsjukdomar ingår idag inte som komponent i de mått på åtgärdbar dödlighet som årligen publiceras i Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik. Den kraftiga nedgången i dödligheten i ischemiska hjärtsjukdomar under många år antyder dock att en del kan åtgärdas med medicinska insatser eller genom förändrade levnadsvanor och livsvillkor. Uppgift om underliggande dödsorsak hämtas från dödsorsaksregistret. Underliggande dödsorsak Ischemisk hjärtsjukdom Kod ICD-10 I20 I25 Åldersstandardiserade värden. Samma standardpopulation används för män och kvinnor för att möjliggöra jämförelser mellan könen. Den geografiska fördelningen görs utifrån personernas hemortslandsting vilket innebär att även vård på sjukhus i annat landsting redovisas på hemortslandstinget. Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Metoden att sätta dödsorsaksdiagnos kan variera mellan regioner. BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR 19

20 16. Död inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt Andelen som avled inom 28 dagar efter hjärtinfarkt bland dem som vårdats inskrivna i slutenvård. Andelen som avled inom 28 dagar efter hjärtinfarkt bland samtliga fall av akut hjärtinfarkt som vårdats på sjukhus. Samtliga vårdtillfällen med någon diagnos av akut hjärtinfarkt i patientregistrets slutenvårdsdel inom 28 dagar hänförs till ett fall av akut hjärtinfarkt. Dödligheten inom 28 dagar mäts med dödsorsaksregistret där alla avlidna beaktas oavsett dödsorsak. Indikatorn avser att mäta kvaliteten i det akuta omhändertagandet och den efterföljande vården. Täljare: Antalet sjukhusvårdade fall under mätperioden som avled inom 28 dagar (dag 0 27) efter hjärtinfarkt. Nämnare: Samtliga sjukhusvårdade fall av hjärtinfarkt under mätperioden. Diagnos Kod ICD-10 Hjärtinfarkt I21, I22 Den geografiska fördelningen har gjorts på personernas hemortslän. Åldersstandardiserade värden. Samma standardpopulation används för män och kvinnor för att möjliggöra jämförelser mellan könen. Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Mycket litet bortfall av personnummer i både patientregistrets slutenvårdsdel och i dödsorsaksregistret. Skiftande diagnoskriterier i de olika landstingen kan påverka resultaten. 17. Ny infarkt eller död i ischemisk hjärtsjukdom Andelen av patienter med förstagångsinfarkt som drabbas av ny infarkt eller avlider i ischemisk hjärtsjukdom inom 365 dagar. 20 BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR

21 et visar andelen av alla patienter utan registrerad infarkt under de sju föregående åren som får en ny infarkt inom 365 dagar. Endast personer som överlever den akuta perioden på 28 dagar har följts upp och endast nya infarkter eller död i ischemisk hjärtsjukdom efter denna period räknas med i utfallet. Andelen patienter med ny infarkt kan vara ett resultat av både vårdinsatsen i det akuta skedet och av sekundärpreventiva åtgärder. Täljare: Antal hjärtinfarktpatienter som får minst en ny infarkt eller avlider i ischemisk hjärtsjukdom som underliggande dödsorsak under perioden 28 dagar till 365 dagar bland samtliga fall av hjärtinfarkt enligt nämnarens definition. Nämnare: Samtliga fall av hjärtinfarkt där patienten överlevt 28 dagar efter infarkt och inte haft någon infarkt under de sju föregående åren. Diagnos Huvud- eller bidiagnos, underliggande eller bidragande dödsorsak Akut hjärtinfarkt Kod ICD-10 I21, I22 Underliggande dödsorsak Ischemisk hjärtsjukdom I20 I25 Data har hämtats ur patientregistrets slutenvårdsdel samt ur dödsorsaksregistret. Fall av akut hjärtinfarkt har definierats på samma sätt som för hjärtinfarktstatistiken vid Socialstyrelsen. Detta innebär bland annat att alla inskrivningar inom en 28-dagarsperiod hänförs till samma infarkt (eller attack). I beräkningarna har korrigeringar gjorts för skillnader i hjärtinfarktpatienternas ålderstruktur mellan olika landsting. Åldersstandardisering gjordes med hjärtinfarktpopulationens ålderssammansättning som standardpopulation. Samma standardpopulation används för män och kvinnor. Den geografiska fördelningen har skett utifrån patienternas hemortslandsting vilket innebär att även vård på sjukhus i annat landsting redovisas på hemortslandstinget. Vid redovisning på sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i slutenvårdsperioden redovisas. Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Skillnader mellan vårdgivare i diagnossättningen av akut hjärtinfarkt kan förekomma. BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR 21

22 18. Tid till reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt Andel patienter (i huvudrapporten redovisas patienter under 80 år) med SThöjningsinfarkt som fått reperfusionsbehandling inom målsatt tid (90 minuter för PCI eller 30 minuter för trombolys). Vid ST-höjningsinfarkt är det av högsta prioritet att återställa blodflödet och syretillförseln till den del av hjärtat som drabbats av infarkten. En tidig behandling leder i de flesta fall till bättre resultat. Indikatorn speglar hur framgångsrik hälso- och sjukvården är i att ge behandling inom rekommenderad tid vid ST-höjningsinfarkt. Processindikator Täljare: Antal patienter 79 år eller yngre med ST-höjningsinfarkt som efter första EKG behandlades med primär PCI inom 90 minuter eller trombolys inom 30 minuter. Nämnare: Antal patienter 79 år eller yngre med verifierad SThöjningsinfarkt som efter första EKG behandlats med primär PCI eller trombolys under mätperioden. RIKS-HIA SWEDEHEART RIKS-HIA täcker i högre grad in patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtintensivavdelning eller motsvarande. Det innebär att viss underrapportering av hjärtinfarkter föreligger. Det kan också föreligga skillnader mellan sjukhus/landsting i registreringen av fördröjningstid från första tagna EKG. 19. Måluppfyllelse för LDL-kolesterol Andel patienter under 75 år som nått mål för LDL-kolesterol (<1,8 mmol/l eller 50 % reduktion) månader efter hjärtinfarkt. Syftet med indikatorn är att spegla hälso- och sjukvårdens sekundärpreventiva insatser. Indikatorn mäter hur stor del av hjärtinfarktpatienter som uppnår önskvärt behandlingsmål för blodfetter ett år efter hjärtinfarkt. 22 BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR

23 Täljare: Antal patienter under 75 år som månader efter hjärtinfarkt har värde för LDL-kolesterol lägre än 1,8 mmol/l eller som har uppnått 50 % reduktion av LDL-kolesterolet. Nämnare: Antal patienter, under 75 år, i målgruppen som följdes upp månader efter hjärtinfarkt. Diagnos Akut hjärtinfarkt Reinfarkt Kod ICD-10 I21 I22 SEPHIA SWEDEHEART Ojämnt deltagande i den sekundärpreventiva uppföljningen. Ojämn täckningsgrad. 20. Rökstopp efter hjärtinfarkt Andel patienter (här under 75 år), som var rökare vid tidpunkten för hjärtinfarkten och som slutat röka vid uppföljning månader efter hjärtinfarkten. För patienter som röker och drabbas av hjärtinfarkt är rökstopp en viktig och effektiv åtgärd för att minska risken för återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Hälso- och sjukvården kan ge stöd till rökstopp genom olika typer av åtgärder. Indikatorn speglar hälso- och sjukvårdens sekundärpreventiva insatser. Täljare: Antal patienter under 75 år som vid månaders uppföljning efter hjärtinfarkt slutat röka. Nämnare: Antal patienter under 75 år i månaders uppföljning efter hjärtinfarkt där uppgift om rökning fångas. SEPHIA SWEDEHEART BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR 23

24 Ojämnt deltagande i den sekundärpreventiva uppföljningen. Ojämn täckningsgrad. Data för indikatorn finns enbart för patienter under 75 år. 21. Basbehandling vid hjärtsvikt (i en hjärtsviktspopulation) Patienter per personer med hjärtsvikt som behandlas med både RAAS-hämmare och betablockerare. Patienter som har hjärtsvikt bör i första hand erhålla basbehandling för hjärtsvikt. Basbehandlingen består av RAAS-hämmare (ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare, ARB) i kombination med betablockerare. Behandlingen har i många fall god effekt hos patienter med hjärtsvikt av olika svårighetsgrad. God inställd basbehandling minskar risken för inskrivning i sluten vård, hjärtinfarkt och tidig död hos hjärtsviktspatienter. Processindikator Täljare: Antal patienter bland de som ingår i nämnaren, som hämtat ut både RAAS-hämmare och betablockerare under uppföljningsperioden, och som är i livet vid uppföljningsperiodens slut. De läkemedel som avses är: Läkemedel ATC-kod RAAS-hämmare C09 exklusive C09X Betablock C07 Nämnare: Antal patienter som under aktuell mätperiod om 5 år vårdats i specialiserad öppenvård alternativt slutenvård med hjärtsvikt som huvudeller bidiagnos, och som är i livet vid uppföljningsperiodens slut. De diagnoser som avses är: Huvuddiagnos- eller bidiagnos Kod ICD-10 Hjärtsvikt I50, I11.0, I42 (ej I42.1, I42.2), I43 Indikatorn tas fram genom att en prevalent population identifieras i patientregistret (vård för hjärtsvikt under aktuell femårsperiod, och fortfarande är i livet vid uppföljningsperiodens slut). Därefter följs dessa patienter upp avseende läkemedelsuttag under efterföljande halvår. Utvecklingen över tid följs genom att flytta mätpunkterna ett år bakåt för varje år som redovisas och likaså uppföljningsperioderna. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 24 BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR

25 I studier har god effekt av behandlingen kunnat styrkas för den patientgrupp som har hjärtsvikt av typen HF-REF (nedsatt pumpförmåga) medan motsvarande effekt inte kunnat styrkas för hjärtsvikt av typen HF-PEF (bibehållen pumpförmåga). Eftersom det inte går att särskilja dessa två grupper från varandra i patientregistret finns viss risk att regionala variationer i förekomsten av de två typerna av hjärtsvikt kan påverka resultatet på landstings- och sjukhusnivå. Risken bedöms dock vara liten eftersom även patienter med hjärtsvikt av typ HF-PEF ofta kommer i fråga för behandlingen av andra skäl, exempelvis högt blodtryck. Patientregistret innehåller endast information om patienter som vårdats i specialiserad öppenvård eller slutenvård. Därmed saknas en stor patientgrupp som vårdas endast i primärvården. Skillnader mellan vårdgivare i diagnossättningen av hjärtsvikt kan förekomma. 22. Undvikbar slutenvård hjärtsvikt Antal slutenvårdsperioder med hjärtsvikt per invånare 20 år eller äldre. et innefattar slutenvård orsakad av sjukdomstillstånd som bedöms kunna påverkas så att slutenvård ofta kan undvikas med bättre insatser i exempelvis öppen vård, hemsjukvård och förebyggande hälsovård. Täljare: Antal slutenvårdsperioder för patienter 20 år eller äldre enligt beskrivning och tabellen nedan. Nämnare: Antal i befolkning 20 år eller äldre. Slutenvårdsperioderna utgörs av sammanhängande slutenvårdstillfällen (med överlappande datum eller markering av transferering mellan klinker eller sjukhus). Endagars vårdperioder räknas ej. Vårdtillfällen med hjärtingrepp ingår inte. Vårdtillfällen med vissa nyföddhets-, graviditets- och förlossningsdiagnoser (Major Diagnostic Categories (MDC)=14 och 15) är uteslutna. Åldersstandardiserade värden. Samma standardpopulation används för män och kvinnor för att möjliggöra jämförelser mellan könen. BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR 25

26 Diagnos Hjärtsvikt Kod ICD-10, KVÅ Huvuddiagnos I110, I130, I132, I500, I501, I509 Hjärtoperationer, får inte förekomma i slutenvårdsperioden KVÅ som börjar med F Patientregistret, Socialstyrelsen Skillnader mellan vårdgivare i diagnossättningen av hjärtsvikt kan förkomma. 23. Död eller återinskrivning efter vård för hjärtsvikt Andel personer som avlider eller återinskrivs inom 30 dagar efter hjärtsvikt. et anger andelen patienter som inom 30 dagar efter utskrivningen antingen avlidit eller återinskrivits på sjukhus med diagnosen hjärtsvikt. Orsaker till återinskrivning kan bland annat vara alltför tidig utskrivning av hjärtsviktspatienter, bristande läkemedelbehandling eller för dålig information till patienterna om sjukdomen. Undvikbara återinskrivningar är en kvalitetsbrist som både medför ökat lidande för patienten och ökade kostnader för sjukvården. Täljare: Döda eller återinskrivna inom 30 dagar efter utskrivning från sjukhus efter slutenvårdsperiod med nämnares definition. Nämnare: Alla hjärtsviktspatienter med slutenvårdsperiod där en huvuddiagnos för hjärtsvikt förekommer och som varit fria från vård för hjärtsvikt de föregående 365 dagarna. Huvuddiagnos Hjärtsvikt Kod ICD-10 I50, I110, I420, I426 Slutenvårdsperioderna utgörs av sammanhängande slutenvårdstillfällen (med överlappande datum eller markering av transferering mellan klinker eller sjukhus). Endast fall av hjärtsvikt där patienten inte har vårdats för hjärtsvikt 26 BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR

27 under den föregående 365-dagarsperioden följs upp. Dödsdatum tas från dödsorsaksregistret. Åldersstandardisering med den aktuella sjukhusvårdade hjärtsviktspopulationen som standardpopulation. Samma standardpopulation används för män och kvinnor. Geografisk fördelning utifrån patienternas hemortslandsting. Vid redovisning på sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Första sjukhus i slutenvårdsperioden redovisas. Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Skillnader mellan vårdgivare i diagnossättningen av hjärtsvikt kan förkomma. BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR 27

28 Cerebrovaskulär sjukdom stroke 24. Åtgärdbar dödlighet stroke Antalet dödsfall i stroke per invånare i åldern 1 79 år. et visar antalet dödsfall i befolkningen under 80 år. Dödlighet i stroke i åldern 1 79 år bedöms kunna påverkas av hälso- och sjukvården genom medicinska insatser, tidig upptäckt och behandling. Uppgifterna om antalet dödsfall under perioden har hämtats från dödsorsaksregistret genom följande koder: Underliggande dödsorsak Kod ICD-9 Kod ICD-10 Stroke I60 I69 Åldersstandardiserade dödstal per invånare beräknas per landsting. Samma standardpopulation används för män och kvinnor för att möjliggöra jämförelser mellan könen. Geografisk fördelning efter personernas hemort. Antalet dödsfall redovisas sammantaget för flera år för att öka den statistiska säkerheten. Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Tolkningen bör ske med en viss försiktighet då metoden att sätta diagnoser kan variera mellan landstingen. 25. Antikoagulantia vid förmaksflimmer och riskfaktor för stroke Andel patienter som sjukhusvårdats med förmaksflimmer och som har minst 2 riskpoäng för stroke enligt CHA2DS2VASc och som behandlas med antikoagulantia (blodförtunnande läkemedel). 28 BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR

29 Förmaksflimmer är ett tillstånd som ökar risken för blodpropp och stroke. Risken ökar om patienten har ytterligare riskfaktorer utöver förmaksflimmer. För dessa patienter är det rekommenderat med antikoagulantiabehandling. Socialstyrelsens målnivå är 80 %. Processindikator Täljare: Andel patienter som har hämtat ut något läkemedel enligt ATCkoder nedan under en period av 182 dagar från och med utskrivningsdatum från vårdtillfälle för förmaksflimmer: Läkemedel ATC-kod Apixaban B01AF02 Dabigatran B01AE07 Rivaroxaban B01AF01 Warfarin B01AA03 Nämnare: Totalt antal patienter som uppfyller villkor (1) och (2) beskrivna nedan: 1. Skrivits ut från slutenvården med förmaksflimmer som huvud eller bidiagnos under mätperioden. Diagnos Kod ICD-10 Förmaksflimmer och förmaksfladder I48 2. Får minst 2 riskpoäng enligt CHA2DS2VASc under en 10-årsperiod före utskrivningen vid vårdtillfället avseende förmaksflimmer i slutenvården enligt (1). Även aktuellt vårdtillfälle (1) inkluderas i sökningen av riskfaktorer: (se tabell nästa sida) BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR 29

30 Tillstånd/förutsättning KOD Riskpoäng Diabetesläkemedel (uttag sista halvåret) ATC-kod: A10 1 Ålder 75 år 2 Ålder år 1 Kvinna 1 Vårdhistorik 10 år (huvud eller bidiagnos) ICD-10 Hjärtinfarkt I21, I22 1 Hjärtsvikt I500, I501, I509, I420, 1 I426 Hypertoni I10 I15 1 Stroke/TIA/Tromboembolism I63, G459, I80 I82 2 Kärlsjukdom I252, I20, I700, I709, I71, I73.9, I74 1 Mekanisk hjärtklaffsprotes 1 Z952 2 Mitralisstenos 1 I342, I050, I Ingår inte i CHA2DS2VASc men utgör riskfaktor för stroke. Indikatorn tas fram genom att patienter som vårdats på sjukhus under mätperioden, och som noterats ha förmaksflimmer antingen som huvud- eller som bidiagnos identifieras i patientregistret. Därefter undersöks förmaksflimmergruppens vårdhistorik 10 år bakåt i tiden utifrån risktabellen. Patienter som befinns uppfylla kraven på två riskpoäng följs sedan upp i läkemedelsregistret för uttag av antikoagulantia under det senaste halvåret. Redovisning på landstingsnivå avser patientens hemlandsting. Åldersstandardiserade värden. Samma standardpopulation används för män och kvinnor för att möjliggöra jämförelser mellan könen. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Indikatorn inkluderar endast patienter som sjukhusvårdats under mätperioden vilket innebär att patienter med förmaksflimmer som endast vårdats i primärvård inte inkluderas. Information om vilka läkemedel som verkligen intas av patienten finns inte i registret. 30 BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR

31 26. Rökstopp efter stroke Andelen patienter som uppgivit att de slutat röka vid tremånadersuppföljningen efter insjuknandet, av de som var rökare vid insjuknandet. Rökning är en av de viktigaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom. En viktig och effektiv åtgärd för att förhindra att patienten får en ny stroke eller en annan hjärt- och kärlsjukdom efter stroke är att hjälpa patienten att sluta röka. Täljare: Antal patienter som vid tremånadersuppföljningen efter insjuknandet angett att de slutat röka. Nämnare: Antal patienter som var rökare vid insjuknandet. Riksstroke Viss variation i täckningsgrad och i andelen uppföljda finns. 27. Funktionsförmåga efter stroke ADL-beroende Andel strokepatienter som var ADL-beroende tre månader efter akutfasen, procent. Indikatorn avser att mäta andelen patienter som var beroende av andra för sin personliga ADL (Aktiviteter i Dagligt Liv) tre månader efter akutfasen, av dem som överlevde och som före insjuknandet själva klarade sin personliga ADL. ADL-beroende avser personligt ADL (förflyttning, toalettbesök samt av- och påklädning). Täljare: Antal strokepatienter som var ADL-beroende 3 månader efter stroke. Nämnare: Samtliga strokepatienter registrerade i Riksstroke som var vid liv efter tre månader och som före insjuknandet var ADL-oberoende. BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR 31

32 Justering för patientens ålder och medvetandegrad vid ankomst till sjukhuset har gjorts, totalvärdet av män och kvinnor har även justerats för kön. Fördelningen på landsting baseras på klinikernas lokalisering och inte patientens hemort. Riksstroke Viss variation i täckningsgrad och i andelen uppföljda finns. et kan även påverkas av samsjuklighet, socioekonomiska faktorer, och av hur patientens ADL-förmåga bedömts, med personligt besök eller via enkätsvar. 28. Fullt tillgodosedda behov av hjälp och stöd efter stroke Andel strokepatienter som 3 månader efter insjuknandet anger att behovet av hjälp och stöd är helt tillgodosett. I patientenkäten tre månader efter strokeinsjuknandet får patienterna frågan om de tycker att de fått sina behov av stöd och hjälp från sjukvården och kommunen tillgodosedda. Detta självskattade resultatmått avspeglar det samlade stöd som patienten upplever att samhället ger. Täljare: Antal strokepatienter som anger att behovet av hjälp och stöd är helt tillgodosett. Nämnare: Antal strokepatienter som deltar i 3-månadersuppföljningen och svarar på denna fråga. Riksstroke Varierande svarsfrekvens. et är bara delvis påverkbart av akutsjukhuset. En av de många faktorer som kan påverka detta utfall är kvaliteten i vårdplaneringen tillsammans med primärvården och kommunen. En ytterligare aspekt är att upplevelsen av att behoven är tillgodosedda kan påverkas av förväntningar. Det är möjligt att förväntningarna på sjukvårdens och kommunens stöd varierar över landet. 32 BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR

33 29. Tillgodosedda behov av rehabilitering efter stroke Andel strokepatienter som 12 månader efter insjuknandet anger att behovet av rehabilitering är tillgodosett, procent. Indikatorn avser att mäta andelen strokepatienter som 12 månader efter insjuknandet anger att behovet av rehabilitering är tillgodosett. Som en del i kvalitetsregistret Riksstrokes uppföljning av strokevården ges patienter möjlighet att via enkät efter 12 månader efter akutfasen ge sin syn på olika aspekter av strokevården. Alla akutsjukhus som vårdar strokepatienter deltar. Täljare: Antal strokepatienter som i en enkät uppgav att de var nöjda eller mycket nöjda med rehabiliteringen 12 månader efter akutfasen. Nämnare: Totalt antal strokepatienter som svarade på enkäten under mätperioden. Patienter som deltog i uppföljningen men som inte gav svar på denna fråga, är exkluderade. Fördelningen på landsting baseras på klinikernas lokalisering och inte patientens hemort. Riksstroke Svarsfrekvensen i patientenkäten varierar mellan landsting. Vidare är strokepatienten ofta äldre och kan ha funktionspåverkan av sin sjukdom, vilket kan påverka förutsättningarna att besvara enkäten. BILAGA 1 BESKRIVNING AV INDIKATORERNA - ÖPPNA JÄMFÖRELSER KRONISKA SJUKDOMAR 33

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

BILAGA 4. indikatorbeskrivningar

BILAGA 4. indikatorbeskrivningar BILAGA 4 indikatorbeskrivningar Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Bilaga till Öppna jämförelser och utvärdering 2009, hjärtsjukvård, med artikelnummer 2009-126-93 Publicerad www.socialstyrelsen.se,

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Öppna jämförelser. Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser. Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar 2015 Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar 2 Innehåll Innehåll 3 Indikatorbeskrivningar 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer Övergripande indikatorer Hälsotillstånd, dödlighet med mera 1 Återstående medellivslängd. Kv. + 82,9 + 83,2 + 83,4 82,3 + 82,7 + 83,2 83,5 + 82,8 + 82,8 + 83,0 + 83,0 + 83,9 + 83,0 + 82,4 + 82,8 + 82,6

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Norrbottens resultat i Vården i siffror följer mönstret från tidigare år vilket belyser vikten av att fortsätta

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga A

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga A Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård Indikatorer Bilaga A Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Öppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good

Öppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good Öppna Jämförelser 2016 Säker vård FoU-delegationen 2017-01-24 Lars Good Öppna jämförelser av säker vård - Innehåll Ett urval om 52 indikatorer presenteras på landstingsnivå Publiceras 24 januari. 1. Vårdskador

Läs mer

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära

Läs mer

Trender och variation mellan landsting könsuppdelat

Trender och variation mellan landsting könsuppdelat Trender och variation mellan landsting könsuppdelat Öppna jämförelser 14. Hälso- och sjukvård: Del 1. Övergripande indikatorer Del 2. Indikatorer om sjukdomar och behandlingar Cancersjukvård 15-4-14 Inledning

Läs mer

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits

Läs mer

Nationella riktlinjer hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer hjärtsjukvård Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2014 Reviderad maj 2015

Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2014 Reviderad maj 2015 Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2014 Reviderad maj 2015 1 Förändringar av indikatorer från föregående rapport... 4 Datakällor... 5 Indikatorer - ordinärt boende...

Läs mer

En god vård? SoS 2018

En god vård? SoS 2018 En god vård? SoS 2018 Ramverk En god vård? Hur mycket betalar vi för hälso-och sjukvården? Har vi tillgång till hälso-och sjukvård när vi behöver? Hur väl bidrar hälso-och sjukvården till att hålla oss

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du

Läs mer

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård. Landstingens insatser Bilaga 3: Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2011 Strokevård. Landstingens insatser Bilaga 3: Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 3: Indikatorbeskrivningar Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade

Läs mer

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009 Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård Sammanfattande kommentarer Undvikbar slutenvård vid hjärtsjukdom (A2, C1, D1). Denna indikator speglar det organisatoriska omhändertagandet av denna patientgrupp (hjärtsvikt

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013

Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013 Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013 2014-02-19 Inledning Här får du översiktlig bild av sjukvårdens

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Uppföljning av utvecklingsuppdrag

Uppföljning av utvecklingsuppdrag MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-05-19 Vårt dnr: 1 (6) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Studie av patientrapporterade data kring uppföljningsbesök efter stroke mot vårdproduktionsuppgifter.

Läs mer

Bilaga till Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013. BILAGA 2 Beskrivning av indikatorerna

Bilaga till Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013. BILAGA 2 Beskrivning av indikatorerna Bilaga till Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 BILAGA 2 Beskrivning av indikatorerna 1 Nya indikatorer Smärtlindring i livets slut Åtgärder vid nedsatt munhälsa Andel 80 år och äldre (bakgrundsindikator)

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Dödsfallsenkät fr o m

Dödsfallsenkät fr o m Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. All inrapportering görs via http://palliativ.se. 1. Enhetskod (fylls i automatiskt i den digitala enkäten) 2. Personnummer

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad -- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via   Dödsfallsenkät fr o m Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på - symbolen i den digitala dödsfallsenkäten efter inloggning. 1.

Läs mer

Bilaga 3 Indikatorer bedömda som relevanta att följa upp inom området säker vård

Bilaga 3 Indikatorer bedömda som relevanta att följa upp inom området säker vård Bilaga 3 Indikatorer bedömda som relevanta att följa upp inom området säker vård Innehåll Urval av indikatorer... 3 Astma & KOL... 3 Beroende- och missbruksvård... 3 Cancervård... 4 Diabetesvård... 5 Förlossning

Läs mer

Utvärdering av vården vid stroke

Utvärdering av vården vid stroke Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården.   Maria Telemo Taube Bo Palaszewski HSN V 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling

Läs mer

HSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

HSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården.   Maria Telemo Taube Bo Palaszewski HSN N 18 okt 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Länk till avsnitt

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna

Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna Verksamhetsberättelse januari-augusti Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna 1 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Indikatorer Hälsoinriktad 1705-1804 Andel icke-rökare (T2D>18

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga Remissversion

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga Remissversion Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Indikatorer Bilaga Remissversion Innehåll Om indikatorerna... 4 Förteckning över indikatorerna... 5 Indikatorer för astma och KOL... 7 Övergripande indikatorer

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015 Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015 Åtta nya indikatorer baserade på registerdata Resultat för 8 nya registerbaserade indikatorer Presentationen avser indikatorer om läkemedelsuttag,

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid stroke. Indikatorer Remissversion Bilaga

Nationella riktlinjer för vård vid stroke. Indikatorer Remissversion Bilaga Nationella riktlinjer för vård vid stroke Indikatorer Remissversion Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader Indikatorer A Medicinska resultat allmänna indikatorer läkemedelsbehandling intensivvård cancersjukvård mödrahälso-, förlossnings- och nyföddhetsvård diabetesvård psykiatrisk vård strokesjukvård hjärtsjukvård

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Öppna jämförelser 2015 vård och omsorg äldre. Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland

Öppna jämförelser 2015 vård och omsorg äldre. Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland Öppna jämförelser 2015 vård och omsorg äldre Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland Inledning Årets rapport vill ge ett aktuellt underlag som kan användas för diskussion, beslutsunderlag och analys

Läs mer

Sammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519

Sammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519 2019-03-14 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Sammanställning av öppna jämförelser 2018 - Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519 Bakgrund Varje år presenterar Socialstyrelsen

Läs mer

Öppna jämförelser 2009. Pressinformation 091123

Öppna jämförelser 2009. Pressinformation 091123 Öppna jämförelser 2009 Pressinformation 091123 Medverkande Svante Lönnbark Stefan Back Ola Westin Anna Sörebö Inger Malmesjö För mer information: Gunnar Gustafsson hjärtsjukvård Ulf Öhrvall kirurgi Sven-Erik

Läs mer

Öppna jämförelser 2014 Jämlik vård. Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom

Öppna jämförelser 2014 Jämlik vård. Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom Öppna jämförelser 214 Jämlik vård Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Öppna jämförelser. En sammanställning av Koncernavdelning data och analys. Maria Telemo Taube & Josefine Sternvik

Öppna jämförelser. En sammanställning av Koncernavdelning data och analys. Maria Telemo Taube & Josefine Sternvik Öppna jämförelser En sammanställning av Koncernavdelning data och analys Maria Telemo Taube & Josefine Sternvik Hälso- och sjukvårdsrapporten 219 Öppna jämförelser Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Läs mer

Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2015

Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2015 Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2015 Innehåll Förändringar av indikatorer och bakgrundsmått från föregående rapport.. 4 Datakällor... 6 Indikatorer - ordinärt

Läs mer

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna 1 Indikatorer och Måltal för Skaraborg 2016-2018 Samverkan geriatrik, demens och palliativ vård Dokumentet ska fungera som en vägledning äldrearbetet i Skaraborg. För fokusområden som berör det direkta

Läs mer

Öppna jämförelser 2014 vård och omsorg äldre

Öppna jämförelser 2014 vård och omsorg äldre Öppna jämförelser 2014 vård och omsorg äldre Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland Inledning I denna presentation finns delar av resultatet från öppna jämförelser vård och omsorg om äldre 2014.

Läs mer

Antal % % % % % % Min-max Riket

Antal % % % % % % Min-max Riket (Sammanhållen vård och omsorg) 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Fallskador Åtgärd vid Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Rehabilitering efter Funktionsförmåga

Läs mer

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 Datum: 150302, rev 150313 Märta Hjelmér. Närsjukvårdsstrateg, Kristina Olsson, Närsjukvårdsstrateg Sofia Ljung, Chefs- och verksamhetsutvecklingsstrateg, Ann Svensson, Chefssjuksköterska Karin Hesselgard,

Läs mer

Målnivåer för hjärtsjukvård och strokevård

Målnivåer för hjärtsjukvård och strokevård Målnivåer för hjärtsjukvård och strokevård Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre

Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Beskrivning av indikatorerna i Öppna jämförelser 2016 - Vård och omsorg om äldre Innehåll Förändringar av indikatorer och bakgrundsmått från föregående rapport.. 4 Datakällor... 5 Indikatorer - ordinärt

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Indikatorer Bilaga 3 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013 Arbetsrapport 214:4 Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Underlaget till sammanställning är hämtat från:

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata.

Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata. Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata. Frågeformulär 1 har frågor under varje kriterie som avser att spegla följsamheten

Läs mer

Kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård

Kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård Kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård Täckningsgradsjämförelser och resultat av sambearbetningar med Socialstyrelsens register Erik Wahlström Kommunalt finansierad hälsooch sjukvård Personer

Läs mer

Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre

Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre RAPPORT februari 2015 Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre Sammanfattning 2014 är åttonde gången som öppna jämförelser skett inom äldreområdet och det femte året som SKL och socialstyrelsen

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid stroke. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för vård vid stroke. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för vård vid stroke Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Resultat av 2008 års kvalitetsindikatorer vid akutsjukhusen

Resultat av 2008 års kvalitetsindikatorer vid akutsjukhusen HSN 2009-04-28 p 37 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Anne Håkansson Birgitta Almgren Holger Stalberg Resultat av 2008 års kvalitetsindikatorer vid akutsjukhusen Ärendet I avtalen

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och.   Maria Telemo Taube Bo Palaszewski HSN S 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

AVÄ rapport Bättre liv

AVÄ rapport Bättre liv VOHJS mål 2014 God vård i livets slutskede Mått 2014 registreras 70 % eller fler av dödsfallen bland befolkningen i Svenska palliativregistret. I genomsnitt 10 % förbättring har uppnåtts på de tre indikatorerna,

Läs mer

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Palliativregistrets värdegrund

Palliativregistrets värdegrund Palliativregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad utifrån mina

Läs mer

Beskrivning av indikatorer

Beskrivning av indikatorer Bilaga till Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011 Bilaga 1 Beskrivning av indikatorer BILAGOR TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2011 1 Innehåll Övergripande indikatorer dödlighet,

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Nationella indikatorer för f r God vårdv Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r

Läs mer

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Diagrambilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION Välkomna Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland 2015 Dagens program Logikförändring i Nord-DRG 2015 Fika PAR Socialstyrelsens patientregister

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Vård och omsorg om Äldre 2013

Öppna Jämförelser Länsrapport Vård och omsorg om Äldre 2013 Öppna Jämförelser Länsrapport Vård och omsorg om Äldre 2013 2014-01-18... - 1-1 Inledning... - 2-2 Datainsamling... - 4-2.1 Indikatorsförändringar... - 4-3 Resultat... - 6-3.1 Sammanställning över kommuner

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad Uppdaterad 217-4-25 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid depression och ångestsyndrom Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer med lägesbild Bilaga Remissversion

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer med lägesbild Bilaga Remissversion Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Indikatorer med lägesbild Bilaga Remissversion Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Äldresatsningen i Göteborgsområdet.

Äldresatsningen i Göteborgsområdet. Västra Götalandsregionen Resultattavlor Äldresatsningen i Göteborgsområdet 1 oktober till 30 september Uppdaterad -11-26 www.samverkanstorget. I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen, Göteborgs

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets

Läs mer

Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2012

Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2012 Datum 2013-02-12 Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2012 Resultat för Tibro kommun Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Bankgiro: 221-4286 Org nr: 212000-1660

Läs mer

Kvalitetsdeklaration Statistik om stroke 2017

Kvalitetsdeklaration Statistik om stroke 2017 2018-12-06 1(8) Avdelningen för statistik och jämförelser Clara Larsson Kvalitetsdeklaration Statistik om stroke 2017 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och sjukdomar Produktkod HS0118

Läs mer