Nationella riktlinjer hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga

Transkript

1 Nationella riktlinjer hjärtsjukvård Indikatorer Bilaga

2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

3 Innehåll Indikatorer för god vård... 4 Indikatorer för god vård inom hjärtsjukvård... 4 Nationell utvärdering av hjärtsjukvården... 5 Redovisning av indikatorer... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Generella indikatorer... 9 Kranskärlssjukdom...17 Klaffsjukdom...25 Arytmier...27 Hjärtsvikt...37 Barn med medfödda hjärtfel...42 Referenser... 43

4 Indikatorer för god vård Socialstyrelsen har i uppdrag att återkommande rapportera om läget i hälsooch sjukvården (inklusive tandvården) och socialtjänsten. Socialstyrelsen har också i uppdrag att följa upp och utvärdera hur de nationella riktlinjerna används och påverkar praxis i dessa verksamheter. Myndigheten utarbetar därför indikatorer inom ramen för arbetet med nationella riktlinjer. Indikatorerna är mått som avser att spegla kvaliteten i vården och omsorgen. De ska kunna användas som underlag för verksamhetsuppföljning och verksamhetsutveckling samt för öppen redovisning av hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader. Målsättningen är att indikatorerna ska kunna användas av olika intressenter för att Möjliggöra uppföljning av vårdens utveckling av processer, resultat och kostnader över tid lokalt, regionalt och nationellt. Möjliggöra jämförelser av vårdens processer, resultat och kostnader över tid lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Initiera förbättringar av vårdens kvalitet på lokal, regional och nationell nivå. Socialstyrelsens arbete med att utveckla indikatorer bedrivs enligt en modell som innebär att indikatorerna utformas i ett konsensusförfarande med medicinska experter och övriga intressenter med relevanta kunskapsunderlag som grund [1]. Enligt modellen ska en indikator för god vård ha vetenskaplig grund, vara relevant och dessutom vara möjlig att mäta och tolka. Uppgifter som utgör underlag till indikatorer ska också vara möjliga att registrera kontinuerligt i informationssystem, såsom datajournaler, register och andra datakällor. Med begreppet god vård menas att vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv och jämlik, samt ges i rimlig tid. Utgångspunkten för alla indikatorer är att presentera data uppdelat på kvinnor och män, där det är möjligt. I vissa fall kan också indikatorer redovisas uppdelat på socioekonomiska nivåer eller efter födelseland för att spegla jämlik vård. Indikatorer för god vård inom hjärtsjukvård Socialstyrelsen har tagit fram trettio nationella indikatorer för Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. De flesta är i dag möjliga att mäta med hjälp av befintliga datakällor, men i vissa fall behöver registreringen till berörda register öka. Det finns tolv indikatorer med fastställda målnivåer. Sedan tidigare finns fem nationella målnivåer angivna för hjärtsjukvården[2]. erna för ytterligare sju indikatorer fastställdes i samband med publicering av nationella riktlinjer för hjärtsjukvård De indikatorer som tagits fram belyser i de flesta fall specifika behandlingsalternativ för de berörda patientgrupperna. För att möjliggöra en upp- 4 NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA

5 följning av verksamheternas totala innehåll, kvalitet och resultat krävs även kompletterande indikatorer och mått. Arbetet med att ta fram nationella indikatorer ska ses som en kontinuerlig process. Socialstyrelsen avser att regelbundet följa upp indikatorernas utfall över tid. Övergripande indikatorer är främst avsedda att användas som verktyg för resultatjämförelser. Process- och strukturindikatorer kan justeras eller utgå om förutsättningar för uppföljning ändras eller om nya behandlingsmetoder tillkommer. Under indikatorsarbetet har en bedömning gjorts kring processindikatorernas validitet där dessa bedöms kunna vara aktuella åtminstone fram till dess nästa utvärdering genomförs. Indikatorer som gäller all hälso- och sjukvård Indikatorerna som finns i Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder [3] är även tillämpliga för hjärtsjukvården. Av dessa har ändå någon enstaka indikator tagits med här, eftersom den är särskilt viktig för hjärtsjukvården. Nationell utvärdering av hjärtsjukvården Under 2015 genomför Socialstyrelsen en ny utvärdering för att undersöka om landstingens följsamhet till rekommendationerna har förbättrats. Utvärderingen utgår från de indikatorer där landstingen uppvisade svaga resultat år 2009 men omfattar även de indikatorer som har utvecklats i de uppdaterade riktlinjerna. Utöver detta speglas även andra aspekter av vården vid hjärtsjukdom. Redovisning av indikatorer Samtliga indikatorer redovisas i detta dokument som finns att ladda ner från Socialstyrelsens webbplats, Alla indikatorer som publicerats i de indikatorbaserade utvärderingarna finns även i Socialstyrelsens indikatorbibliotek, NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA 5

6 Förteckning över indikatorerna Socialstyrelsen har tagit fram nedanstående indikatorer för hjärtsjukvård. Övergripande indikatorer för hjärtsjukvård Förteckning över indikatorernas nummer, namn och målnivå Nr Namn O.1 Dödlighet efter hjärtinfarkt - O.2 Dödlighet vid ST-höjningsinfarkt, 28 och 365 dagar - O.3 30-dagarsdödlighet vid kranskärlsoperation - O.4 30-dagarsdödlighet efter aortaklaffsimplantation - O.5 Överlevnad vid behandlat hjärtstopp som inträffat på sjukhus - O.6 Överlevnad vid behandlat hjärtstopp som inträffat utanför sjukhus - O.7 Dödlighet och återinskrivning efter vård för hjärtsvikt - O.8 Dödlighet i hjärtsjukdom hos barn och ungdomar yngre än 18 år - Indikatorer som mäter följsamheten till rekommendationer för kranskärlssjukdom Förteckning över indikatorernas nummer, namn och målnivå samt vilka rekommendationer som de avser att spegla (hänvisning till rad i tillstånds- och åtgärdslistan). Nr Namn Rekommendation A.1 A.2 A.3 Reperfusionsbehandling vid SThöjningsinfarkt Reperfusionsbehandling inom målsatt tid vid ST-höjningsinfarkt Kranskärlsröntgen vid icke SThöjningsinfarkt A.4 Statinbehandling efter hjärtinfarkt 85 % för patienter yngre än 80 år, 70 % för patienter 80 år och äldre 90 % för patienter yngre än 80 år, 90 % för patienter 80 år och äldre 55 % för patienter 80 år och äldre med riskfaktor 90 % för patienter yngre än 80 år A30.01 A A06.02 A.5 Måluppfyllelse för LDL-kolesterol efter hjärtinfarkt 60 % - A.6 Rökstopp efter hjärtinfarkt* 75 % A03.03 A.7 Fysisk träning inom specialiserad hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt 60 % A03.02 A.8 PCI, CABG hos patienter med flerkärlssjukdom och diabetes - A12.01 *Indikatorn speglar kvaliteten i den åtgärd som återfinns i den angivna rekommendationen. 6 NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA

7 Indikatorer som mäter följsamheten till rekommendationer för klaffsjukdom Förteckning över indikatorernas nummer, namn och målnivå samt vilka rekommendationer som de avser att spegla (hänvisning till rad i tillstånds- och åtgärdslistan). Nr Namn Rekommendation B.1 Väntetid till klaffkirurgi - - B.2 Aortaklaffsimplantation - - Indikatorer som mäter följsamheten till rekommendationer för arytmier Förteckning över indikatorernas nummer, namn och målnivå samt vilka rekommendationer som de avser att spegla (hänvisning till rad i tillstånds- och åtgärdslistan). Nr Namn Rekommendation C.1 Implantation av ICD (implanterbar defibrillator) som primärprofylax - C26.01 C.2 C.3 Tid till åtgärd vid hjärtstopp på sjukhus a. larm b. påbörjad hjärt-lungräddning c. första defibrillering Komplikation efter nyimplantation av pacemaker* C.4 Förnyat ablationsförsök inom 18 månader* - C.5 C.6 C.7 Antikoagulantia vid förmaksflimmer och riskfaktor för stroke Tid inom terapeutisk intervall vid warfarinbehandling* Blödningskomplikation vid antikoagulantiabehandling* a. b. c. 80 % gällande första defibrillering - - C25.01-C32.01 D11.01-D15.01 C09.01, C10.01, C % C16.01, C C15.02, C C16.01, C16.02 *Indikatorn speglar kvaliteten i den åtgärd som återfinns i den angivna rekommendationen. Indikatorer som mäter följsamheten till rekommendationer för hjärtsvikt Förteckning över indikatorernas nummer, namn och målnivå samt vilka rekommendationer som de avser att spegla (hänvisning till rad i tillstånds- och åtgärdslistan). Nr Namn Rekommendation D.1 Basbehandling vid hjärtsvikt - landstingsnivå 65 % A26.01, A26.02 D.2 Basbehandling vid hjärtsvikt sjukhusnivå - A26.01, A26.02 D.3 Mineralkortikoidreceptorantagonist (MRA) vid hjärtsvikt - D05.01, D10.01 D.4 CRT-behandling vid hjärtsvikt - D11.01, D12.01, D13.01, D14.01 NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA 7

8 Indikatorer som mäter följsamheten till rekommendationer för barn med medfödda hjärtfel Förteckning över indikatorernas nummer, namn och målnivå samt vilka rekommendationer som de avser att spegla (hänvisning till rad i tillstånds- och åtgärdslistan). Nr Namn Rekommendation E.1 Livshotande hjärtsjukdom som upptäckts på BB NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA

9 Generella indikatorer O.1 Dödlighet efter hjärtinfarkt Andel som avlidit inom 28 dagar efter hjärtinfarkt. et visar andelen av samtliga fall av akut hjärtinfarkt som avled inom 28 dagar efter hjärtinfarkten med fördelning av dem som vårdades vid akutsjukhus respektive avled utanför akutsjukhus. et avser mäta kvaliteten i hela vårdkedjan från den förebyggande verksamheten, ambulanssjukvården, det akuta omhändertagandet samt den efterföljande vården. Låg nivå eftersträvas. Nationell målnivå inte aktuell. Resultatmått. Täljare: Antal patienter som avlidit inom 28 dagar (dag 0-27) efter hjärtinfarkt uppdelat på a. Icke sjukhusvårdade b. Sjukhusvårdade Nämnare: Samtliga fall av hjärtinfarkt under mätperioden. Andelarna för (a) och (b) redovisas i delad stapel för att även ge en bild av den totala dödligheten efter hjärtinfarkt. Huvud- eller bidiagnos ICD 10 Akut hjärtinfarkt Reinfarkt Underliggande eller bidragande dödsorsak Akut hjärtinfarkt Reinfarkt I21 I22 I21 I22 Fall av akut hjärtinfarkt har definierats på samma sätt som för hjärtinfarktstatistiken vid Socialstyrelsen. Samtliga vårdtillfällen med någon diagnos av akut hjärtinfarkt i patientregistrets slutenvårdsdel eller ett dödsfall med dödsorsaken akut hjärtinfarkt inom 28 dagar hänförs till ett fall av akut hjärtinfarkt. I måttet ingår således även de som inte vårdats på sjukhus. Dödligheten inom 28 dagar mäts med dödsorsaksregistret där alla avlidna beaktas oavsett dödsorsak. I beräkningarna görs korrigeringar för skillnader i hjärtinfarktpatienternas åldersstruktur mellan olika landsting. Åldersstandardisering görs med hjärtinfarktpopulationens ålderssammansättning för ett specifikt år som standardpopulation. Samma standardpopulation används för män och kvinnor. Den geografiska fördelningen sker utifrån patienternas hemortslandsting vilket innebär att även vård på sjukhus i annat landsting redovisas på hemortslandstinget. Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Skillnader i diagnossättningen av akut hjärtinfarkt mellan vårdgivare kan förekomma. Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA 9

10 O.2 Dödlighet vid ST-höjningsinfarkt, 28 och 365 dagar Andel avlidna inom 28 respektive 365 dagar efter SThöjningsinfarkt. et visar andelen av samtliga fall av akut ST-höjningsinfarkt som avled inom 28 (dag 0-27) respektive 365 (dag ) dagar efter infarkten. Indikatorn speglar resultatet av den akuta behandlingen samt de sekundärpreventiva åtgärderna efter utskrivning från sjukhus. Låg nivå eftersträvas. Nationell målnivå inte aktuell. Resultatmått. Täljare: Antal avlidna inom 0 till 27 respektive 28 till 365 dagar. Nämnare: Totalt antal patienter vårdade för ST-höjningsinfarkt under mätperioden. Andelarna för avlidna inom 28 respektive 365 dagar redovisas i delad stapel för att ge en bild av förhållandet mellan dödlighet på kort och lång sikt. Diagnoser som ingår i indikatorn redovisas nedan: Diagnos ICD 10 Akut hjärtinfarkt Reinfarkt Förutom hjärtinfarktdiagnos krävs också ST-höjning på EKG. Indikatorn har förändrats jämfört med 2008 års version genom att vänstergrenblock har tagits bort som diagnos. Nu är det endast SThöjningsinfarkt som inkluderas i mätningen. I21 I22 I beräkningarna görs korrigeringar för skillnader i patienternas åldersstruktur mellan olika landsting. Åldersstandardisering görs med rikets åldersfördelning för senaste år som standardpopulation. Samma standardpopulation används för män och kvinnor. Vid redovisning på landstingsnivå sker den geografiska fördelningen utifrån patienternas hemortslandsting vilket innebär att även vård på sjukhus i annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. RIKS-HIA SWEDEHEART RIKS-HIA täcker endast patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande vilket innebär att viss underrapportering av antalet hjärtinfarktpatienter finns. Underrapporteringen är större i åldrarna över 80 år. Riket, landsting, sjukhus, utbildningsnivå, födelseland. 10 NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA

11 O.3 30-dagarsdödlighet vid kranskärlsoperation Andel avlidna inom 30 dagar efter kranskärlsoperation. Avser patienter 18 år och äldre. Indikatorn visar andelen patienter som avlidit inom 30 dagar efter genomförd kranskärlsoperation. Den mäter kvalitet avseende vård och behandling i samband med kranskärlskirurgi. Låg andel eftersträvas. Nationell målnivå inte aktuell. Resultatmått. Täljare: Antal avlidna inom 30 dagar efter förstagångs kranskärlskirurgi. Nämnare: Totalt antal fall som genomgått förstagångs kranskärlskirurgi under mätperioden. Kranskärlskirurgi avser behandlingarna koronarkirurgi samt koronarkirurgi ej ECC, operationsgrupp 2 och 12 enligt Svenska hjärtkirurgiregistrets definition. Kombinationsingrepp, exempelvis klaff- och kranskärlskirurgi, ingår inte i måttet. Endast patienter över 18 år, som genomgått första kranskärlsoperation, tas med i underlaget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Svenska Hjärtkirurgiregistret SWEDEHEART Ingen hänsyn tas till patienternas grad av sjukdom före operationen vilket kan påverka resultatet slumpmässigt. Riket, sjukhus, utbildningsnivå, födelseland, internationell jämförelse. NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA 11

12 O.4 30-dagarsdödlighet efter aortaklaffsimplantation Andel avlidna inom 30 dagar efter hjärtklaffsimplantation. Avser patienter > 18 år. Indikatorn visar andelen patienter som avled inom 30 dagar efter genomförd hjärtklaffsimplantation på grund av aortaklaffsjukdom. 30-dagarsdödligheten efter hjärfklaffsimplantation är ett mått på kvaliteten på det operativa ingreppet och den postoperativa vården. Resultatet påverkas i hög grad av patienternas tillstånd före operationen (case mix) och vilken typ av kirurgi som utförts vid de olika enheterna. TAVI (kateterburen klaffimplantation) används huvudsakligen till patienter som bedöms för sjuka för att kunna opereras med öppen hjärtkirurgi. För ökad jämförbarhet redovisas endast ingrepp på aortaklaffen. t är inte att jämföra utfallet mellan öppen kirurgi och TAVI, då dessa patientpopulationer skiljer sig väsentligt åt avseende bakomliggande risk. Låg andel eftersträvas. Nationell målnivå inte aktuell. Resultatmått. Täljare: Antal avlidna patienter inom 30 dagar efter genomförd klaffimplantation, enligt samma indelning som i nämnaren. Nämnare: Totalt antal patienter över 18 år som genomgått klaffimplantation för aortaklaffsjukdom under mätperioden, uppdelat enligt följande a. öppen kirurgi eller TAVI (totalt) b. öppen kirurgi c. TAVI Urvalet inkluderar vuxna patienter över18 år med aortaklaffsjukdom som genomgått klaffimplantation (både förstagångs- och reoperationer), exklusive kombinationsingrepp. Kirurgi av kroppspulsådern (aorta) exkluderas också. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Svenska Hjärtkirurgiregistret SWEDEHEART data för öppen kirurgi, Svenska Perkutana Klaffregistret SWEDEHEART data för TAVI. Ingen hänsyn har tagits till patienternas grad av sjukdom före operationen vilket påverkar dödligheten. Olika indikationer för aortaklaffskirurgi förekommer. Riket, landsting, sjukhus, utbildningsnivå, födelseland. Den bakomliggande risken redovisas för populationen som genomgår öppen kirurgi respektive TAVI i form av medelvärde för Euroscore II i respektive population. 12 NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA

13 O.5 Överlevnad vid behandlat hjärtstopp som inträffat på sjukhus Andel överlevande 30 dagar från inträffat hjärtstopp på sjukhus och som har behandlats i anslutning till detta. Överlevnad bland patienter med behandlat hjärtstopp på sjukhus speglar delar av omhändertagandet. Det speglar förmågan att identifiera riskpatienter, kompetensen i såväl organisationen som hos de enskilda medarbetarna samt tillgänglighet till utrustning och resurser vid hjärt- lungräddning. Hög andel eftersträvas. Nationell målnivå inte aktuell. Resultatmått. Täljare: Antal patienter som levde 30 dagar efter behandlat hjärtstopp som inträffat på sjukhus. Nämnare: Total antal patienter med behandlat hjärtstopp som inträffat på sjukhus. Svenska Hjärt- lungräddningsregistret. Varierande rapporteringsgrad till registret kan ge en missvisande bild. Skillnader i case-mix hos befolkningen i sjukhusets upptagningsområde kan påverka utfallet. Riket, landsting, sjukhus. Säker vård. NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA 13

14 O.6 Överlevnad vid behandlat hjärtstopp som inträffat utanför sjukhus Andel överlevande 30 dagar från inträffat hjärtstopp utanför sjukhus och som har behandlats i anslutning till detta. Överlevnad vid behandlat hjärtstopp utanför sjukhus speglar flera delar av omhändertagandet, så som kunskaper hos allmänheten om vikten av att tidigt larma och påbörja hjärt- och lungräddning vid hjärtstopp, men även kvaliteten i ambulanssjukvårdens initiala omhändertagande av personer med hjärtstopp. Hög andel eftersträvas. Nationell målnivå inte aktuell. Resultatmått. Täljare: Antal patienter som levde 30 dagar efter hjärtstopp som inträffat utanför sjukhus och som har fått behandling för detta. Nämnare: Totalt antal patienter med behandlat hjärtstopp som inträffat utanför sjukhus. Svenska Hjärt- lungräddningsregistret. Även patienter som inte uppfyller samtliga kriterier för registrering kan förekomma i registret. Detta kan också påverka resultatet, främst genom att ge lägre värden för landsting med en hög andel felregistrerade. Riket, landsting. 14 NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA

15 O.7 Dödlighet och återinskrivning efter vård för hjärtsvikt Andel som dör eller återinskrivs på sjukhus inom 30 dagar efter slutenvård för hjärtsvikt. Indikatorn speglar andelen patienter som vårdats på sjukhus för hjärtsvikt och som inom 30 dagar efter utskrivning har antingen avlidit eller återinskrivits på sjukhus med diagnosen hjärtsvikt. på återinskrivningar syftar till att spegla kvalitet i omhändertagandet av patienter med hjärtsvikt både i primärvården och i specialistvården. Låg andel eftersträvas. Nationell målnivå ej aktuell. Resultatmått. Täljare: Antal patienter som a. Återinskrivits på sjukhus inom 30 dagar med diagnosen hjärtsvikt som första huvuddiagnos. b. Avlidit inom 30 dagar efter föregående utskrivningstillfälle från slutenvården för hjärtsvikt. Nämnare: Totalt antal patienter som sjukhusvårdats med hjärtsvikt som huvuddiagnos under mätperioden. Andelarna för återinskrivna respektive döda redovisas i delad stapel för att ge en bild av förhållandet mellan båda resultatvariabler. Huvuddiagnos ICD 10 Hjärtsvikt I50, I11.0, I42 (ej I42.1, I42.2), I43 Sammanhängande vårdtillfällen slås ihop till vårdepisoder före beräkningen. Endast fall av hjärtsvikt där patienten hade vårdats för hjärtsvikt under den föregående 365-dagarsperioden följs upp. Vårdtillfällen med registrerad operationskod ingår inte i jämförelsen. Dödsdatum hämtas från Socialstyrelsens dödsorsaksregister. I beräkningarna görs korrigeringar för skillnader i hjärtinfarktpatienternas åldersstruktur mellan olika landsting. Åldersstandardisering görs med hjärtsviktspopulationens ålderssammansättning för ett specifikt år som standardpopulation. Samma standardpopulation används för män och kvinnor. Den geografiska fördelningen sker utifrån patienternas hemortslandsting vilket innebär att även vård på sjukhus i annat landsting redovisas på hemortslandstinget. På sjukhusnivå redovisas samtliga patienter som vårdats/skrivits ut från kliniken oavsett landstingstillhörighet. Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Det kan förekomma skillnader mellan vårdgivare kring diagnossättning av hjärtsvikt vilket kan påverka resultatet. Likaså görs ingen justering för eventuell samsjuklighet som kan påverka återinskrivningsfrekvens och dödlighet. Riket, landsting, sjukhus, utbildningsnivå, födelseland. Kunskapsbaserad vård NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA 15

16 O.8 Dödlighet i hjärtsjukdom hos barn och ungdomar yngre än 18 år Antal barn och ungdomar under 18 år som avlider till följd av hjärtsjukdom. Redovisas både som faktiskt antal avlidna och som antal avlidna per barn och ungdomar under 18 år. Varje år föds cirka barn med hjärtfel. De allra flesta hjärtfel är idag behandlingsbara med kirurgi och läkemedel. Indikatorn speglar hur framgångsrik hälso- och sjukvården är i att upptäcka och behandla barn och ungdomar med hjärtfel. Låga värden eftersträvas. Nationell målnivå ej aktuell. Resultatmått. Antal barn och ungdomar under18 år födda i Sverige, som avlider till följd av en hjärtsjukdom per barn och ungdomar under 18 år. Endast barn födda i Sverige följs upp. Underliggande dödsorsak ICD 10 Hjärtdiagnoser I20-I25, I30-I52 Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Små volymer ger större utrymme för slumpvisa variationer över tid. Riket. Ingen uppdelning på grupper är aktuell. 16 NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA

17 Kranskärlssjukdom A.1 Reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt Andel patienter som fått reperfusionsbehandling vid SThöjningsinfarkt under mätperioden. Avser patienter i åldersgrupper < 80 år, respektive 80 år och äldre. Vid ST-höjningsinfarkt är det av högsta prioritet att återställa blodflödet och syretillförseln till den del av hjärtat som drabbats. Detta kan göras antingen med läkemedel (trombolysbehandling) eller mekaniskt med en kateter (PCI-behandling). Indikatorn mäter andelen av patienter med ST-höjningsinfarkt som fått reperfusionsbehandling (trombolys eller PCI). CABG (by pass-kirurgi) som tidigare ingick i indikatorn har nu tagits bort då ytterst få ingrepp sker akut. Likaså har patienter med vänstergrenblock exkluderas. Hög andel eftersträvas. 85 % för patientgruppen < 80 år. 70 % för patientgruppen 80 år och äldre. Processmått. Täljare: Antal patienter med ST-höjningsinfarkt som genomgått reperfusionsbehandling med trombolys eller PCI. a. < 80 år b. 80 år och äldre Nämnare: Totalt antal patienter med ST-höjningsinfarkt under mätperioden. a. < 80 år b. 80 år och äldre I diagram som visar förändring över tid bör trombolys och PCI särredovisas för att ge en tydlig bild av fördelningen mellan behandlingsformerna. RIKS-HIA - SWEDEHEART RIKS-HIA täcker endast in patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktsavdelning eller motsvarande. Det innebär att viss underrapportering av hjärtinfarkter föreligger. Täckningsgraden för patienter 80 år och äldre är lägre än för den yngre patientgruppen. Riket, landsting, sjukhus, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA 17

18 A.2 Reperfusionsbehandling inom målsatt tid vid ST-höjningsinfarkt Andel patienter med ST-höjningsinfarkt som fått reperfusionsbehandling inom målsatt tid (90 minuter för PCI eller 30 minuter för trombolys). Vid ST-höjningsinfarkt är det av högsta prioritet att återställa blodflödet och syretillförseln till den del av hjärtat som drabbats av infarkten. En tidig behandling leder i de flesta fall till bättre resultat. Indikatorn speglar hur framgångsrik hälso- och sjukvården är i att ge behandling inom rekommenderad tid vid ST-höjningsinfarkt. Hög andel eftersträvas. 90 % för patientgruppen < 80 år. 90 % för patientgruppen 80 år och äldre. Processmått. Täljare: Antal patienter med ST-höjningsinfarkt som efter första EKG behandlades med primär PCI inom 90 minuter eller trombolys inom 30 minuter. Nämnare: Antal patienter med verifierad ST-höjningsinfarkt som efter första EKG behandlats med primär PCI eller trombolys under mätperioden. Alla åldrar ingår i måttet. RIKS-HIA SWEDEHEART RIKS-HIA täcker endast in patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande. Det innebär att viss underrapportering av hjärtinfarkter föreligger. Det kan också föreligga skillnader mellan sjukhus/landsting i registreringen av fördröjningstid från första tagna EKG. Täckningsgraden för patienter 80 år och äldre är lägre än för den yngre patientgruppen. Riket, landsting, sjukhus. Kön, ålder. 18 NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA

19 A.3 Kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt Andel patienter med icke ST-höjningsinfarkt och minst en riskfaktor som planerades för eller genomgick kranskärlsröntgen. Avser patienter yngre än 80 år respektive 80 år och äldre. Kranskärlsröntgen bör genomföras även på patienter som drabbats av icke ST-höjningsinfarkt och som dessutom har en riskfaktor. Indikatorn speglar processkvalitet genom hälso- och sjukvårdens bedömning och beslut om diagnostik i samband med hjärtinfarkt. Hög andel eftersträvas. 55 % för patientgruppen 80 år och äldre och minst en riskfaktor. Processmått. Täljare: Antal patienter som planerades för eller genomgått kranskärlsröntgen under den aktuella vårdepisoden, enligt samma linledning som i nämnaren. Nämnare: Samtliga patienter som under mätperioden vårdats på hjärtinfarktsavdelning. a. med icke ST-höjningsinfarkt, samtliga b. med icke ST-höjningsinfarkt och minst en riskfaktor Riskfaktorer: Lungrassel grad 2-3 LVEF <50 % Diabetes ST-sänkning på ankomst-ekg Tidigare hjärtinfarkt Redovisningen delas upp på åldersgrupperna yngre än 80 år samt 80 år och äldre. RIKS-HIA SWEDEHEART RIKS-HIA täcker endast in patienter med hjärtinfarkt som vårdas på hjärtinfarktavdelning eller motsvarande. Det innebär att viss underrapportering av hjärtinfarkter föreligger. Täckningsgraden för patienter 80 år och äldre är lägre än för den yngre patientgruppen. Riket, landsting, sjukhus, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA 19

20 A.4 Statinbehandling efter hjärtinfarkt Andel patienter som behandlas med statiner (blodfettssänkande läkemedel) månader efter hjärtinfarkt. Risken att utveckla kranskärlssjukdom är bland annat relaterad till kolesterolnivån i blodet. Statiner sänker denna nivå och minskar risken för att återinsjukna i hjärt- och kärlsjukdom. Indikatorn mäter hälso- och sjukvårdens sekundärpreventiva insatser. Hög andel eftersträvas. 90 % för patienter yngre än 80 år. Processmått. Täljare: Antal patienter som månader efter vårdtillfälle kopplat till akut hjärtinfarkt hämtat ut statiner från apotek. Med statiner avses: Substans Statiner ATC-kod C10AA Nämnare: Total antal hjärtinfarktpatienter < 80 år som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt under mätperioden. Med hjärtinfarkt avses: Huvud- eller bidiagnos ICD 10 Akut hjärtinfarkt Reinfarkt I21 I22 Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Genom att mäta läkemedelsuttag månader efter utskrivningstillfället minskar risken för att olika förskrivningsrutiner i samband med utskrivning från sjukhuset påverkar resultatet. Riket, landsting, sjukhus, utbildningsnivå, födelseland. Kön, ålder. 20 NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA

21 A.5 Måluppfyllelse för LDL-kolesterol efter hjärtinfarkt Andel patienter som når behandlingsmål för LDL kolesterol månader efter hjärtinfarkt. 60 %. t med indikatorn är att spegla hälso- och sjukvårdens sekundärpreventiva insatser. Indikatorn mäter hur stor del av hjärtinfarktpatienter som uppnår önskvärt behandlingsmål för blodfetter ett år efter hjärtinfarkt. Hög andel eftersträvas. Resultatmått/processmått. Datakälla finns, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal patienter med LDL-kolesterol 1,8 mmol/l eller som uppnått 50 % reduktion av LDL-kolesterol ett år efter hjärtinfarkt. Nämnare: Totalt antal patienter som registrerats i kvalitetsregistret SEPHIA som är i livet ett år efter hjärtinfarkt. Följande diagnoser ingår i indikatorn: Diagnos ICD 10 Akut hjärtinfarkt I21 Reinfarkt I22 Behandlingsmål för LDL-kolesterol 1,8 mmol/l, alternativt 50 % sänkning av LDL-kolesterol är önskvärt för patienter med mycket hög kardiovaskulär risk (inkluderar hjärtinfarktpatienter). SEPHIA - SWEDEHEART Ojämn täckningsgrad i SEPHIA. SEPHIA har i dagsläget fullgod registrering endast för patienter under 75 år. Av den anledningen är indikatorn för närvarande avgränsad till denna åldersgrupp. Ett fåtal sjukhus rapporterar inte in data till SEPHIA. Riket, landsting, sjukhus, utbildningsnivå, födelseland. NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA 21

22 A.6 Rökstopp efter hjärtinfarkt Andel patienter som var rökare vid tidpunkten för hjärtinfarkten och som slutat röka vid uppföljning 6-10 veckor respektive månader efter hjärtinfarkten. För patienter som röker och drabbas av hjärtinfarkt är rökstopp en viktig och effektiv åtgärd för att minska risken för återinsjuknande i hjärt- kärlsjukdom. Hälso- och sjukvården kan ge stöd till rökstopp genom olika typer av åtgärder. Indikatorn speglar hälso- och sjukvårdens sekundärpreventiva insatser. Hög andel eftersträvas. 75 % för båda uppföljningsperioder Resultatmått. Täljare: Antal hjärtinfarktpatienter som var rökare när hjärtinfarkten inträffade och som slutat röka vid uppföljningstillfället: a veckor efter hjärtinfarkt b månader efter hjärtinfarkt Nämnare: Totalt antal hjärtinfarktpatienter som registrerats i kvalitetsregistret SEPHIA och som var rökare när hjärtinfarkten inträffade. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. SEPHIA SWEDEHEART Ojämn täckningsgrad i SEPHIA. SEPHIA har i dagsläget fullgod registrering endast för patienter under 75 år. Av den anledningen är indikatorn för närvarande avgränsad till denna åldersgrupp. Ett fåtal sjukhus rapporterar inte in data till SEPHIA. Riket, landsting, sjukhus, utbildningsnivå, födelseland. 22 NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA

23 A.7 Fysisk träning inom specialiserad hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt Andel patienter som deltar/har deltagit i fysisk träning inom specialiserad hjärtrehabilitering vid uppföljning 6-10 veckor efter hjärtinfarkt. För patienter som drabbas av hjärtinfarkt är fysisk träning en viktig och effektiv åtgärd för att minska risken för återinsjuknande i hjärtkärlsjukdom. Dessutom påverkar fysisk träning merparten av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom positivt. Hälso- och sjukvården bör erbjuda fysisk träning inom hjärtrehabilitering till personer med kranskärlssjukdom. Indikatorn speglar hälsooch sjukvårdens sekundärpreventiva insatser. Hög andel eftersträvas. 60 % vid uppföljning 6-10 veckor efter hjärtinfarkt. Process/resultatmått. Täljare: Antal patienter som deltar i fysisk träning inom specialiserad hjärtrehabilitering vid uppföljningstillfället 6-10 veckor efter hjärtinfarkt. Nämnare: Totalt antal hjärtinfarktpatienter som registrerats i kvalitetsregistret SEPHIA och som är i livet 6-10 veckor efter hjärtinfarkten. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. SEPHIA SWEDEHEART Ojämn täckningsgrad i SEPHIA. SEPHIA har i dagsläget fullgod registrering endast för patienter under 75 år. Av den anledningen är indikatorn för närvarande avgränsad till denna åldersgrupp. Ett fåtal sjukhus rapporterar inte in data till SEPHIA. Riket, landsting, sjukhus, utbildningsnivå, födelseland. NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA 23

24 A.8 PCI, CABG hos patienter med flerkärlssjukdom och diabetes Andel patienter med stabil kranskärlssjukdom och förträngningar i flera kranskärl samt samtidig diabetes som får förstahandsbehandling med CABG (by-passkirurgi), alternativt behandling med PCI (ballongvidgning). Patienter med förträngningar i flera kranskärl (flerkärlssjukdom) och samtidig diabetes bör i första hand behandlas med CABG. Den främsta anledningen till detta är att långtidsresultat (färre revaskulariseringar, lägre mortalitet) för denna patientgrupp är bättre vid behandling med CABG än PCI. Indikatorn mäter förhållandet mellan behandlingsformerna. Hög andel av CABG eftersträvas. Nationell målnivå inte aktuell. Processmått. Täljare: Antal patienter med förträngningar i flera kranskärl (flerkärlssjukdom) och diabetes som under mätperioden genomgått a. CABG b. PCI Nämnare: Antal personer med förträngningar i flera kranskärl (flerkärlssjukdom) och diabetes som genomgått kranskärlsutredning. Endast patienter med stabil kranskärlssjukdom kärlkramp ingår i indikatorn. Akut hjärtinfarkt exkluderas. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. SCAAR och Hjärtkirurgiregistret SWEDEHEART Uppgift om samtidig diabetes kan variera mellan olika sjukhus i registret. Riket, landsting, sjukhus, utbildningsnivå, födelseland. 24 NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA

25 Klaffsjukdom B.1 Väntetid till klaffkirurgi Andel patienter med aortastenos som genomgått en klaffoperation inom 90 dagar efter att de genomgått preoperativ utredning med angiografi eller CT-angio. Patienter med aortastenos behöver kirurgi för att säkerställa adekvat blodcirkulation. Enligt vårdgarantin bör operationen genomföras inom 90 dagar från diagnosdatum. Indikatorn är förändrad jämfört med 2008 års indikator som istället mätte mediantid mellan fattat beslut och genomförd operation. Anledningen till detta är att väntelistorna administreras på olika sätt i olika landsting. Att istället utgå från diagnosdatum är ett säkrare sätt att spegla väntetiderna. Hög andel eftersträvas. Nationell målnivå inte aktuell. Processmått. Täljare: Antal patienter som genomgått klaffoperation inom 90 dagar efter att diagnos ställts enligt nämnaren. Nämnare: Antal patienter med aortastenos där diagnosen har bekräftats med hjälp av angiografi eller CT-angio under mätperioden och registrerats i berörda kvalitetsregister. Uppgift om diagnosdatum hämtas ifrån SCAAR (SWEDEHEART) och samkörs sedan med uppgift om operationsdatum i Svenska Hjärtkirurgiregistret (SWEDEHEART). Diagnosdatum/angiografidatum: SCAAR - SWEDEHEART Operationsdatum: Svenska Hjärtkirurgiregistret - SWEDEHEART Patienter som inte behövt genomgå coronarangiografi finns inte med i datauttaget. Väntetider för barn följs inte upp. Riket, landsting, sjukhus, utbildningsnivå, födelseland. Tillgänglig vård. NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA 25

26 B.2 Aortaklaffsimplantation Antal aortaklaffsingrepp för aortastenos per invånare uppdelat på kateterburen aortaklaffsimplantation (TAVI) respektive öppen hjärtkirurgi. Ingrepp vid aortastenos kan antingen ske genom öppen hjärtkirurgi eller genom att använda en kateterburen teknik (TAVI) som möjliggör ett ingrepp utan att öppna bröstkorgen (icke-kirurgisk behandling). Indikatorns syfte är att bevaka hur dessa två metoder används, och i vilken utsträckning den nyare kateterburna metoden införs i vården av patienter med aortastenos. TAVI (kateterburen klaffimplantation)används huvudsakligen till patienter som bedöms för sjuka för att kunna opereras med öppen hjärtkirurgi. Indikatorn saknar riktning, avser att följa utveckling över tid. Nationell målnivå inte aktuell. Processmått Täljare: Antal aortaklaffsingrepp utförda med a. kateterburen aortaklaffsimplantation (TAVI) b. öppen kirurgi Nämnare: Befolkning (per invånare) under mätperioden. Svenska hjärtkirurgiregistret, Svenska perkutana klaffregistret SWEDEHEART Prevalensen av aortastenos är okänd och kan möjligen variera i olika delar av landet, lika så kan det finnas regionala variationer i case mix mellan landsting. Detta bör beaktas vid jämförelse mellan landsting. Riket, landsting. 26 NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA

27 Arytmier C.1 Implantation av ICD (implanterbar defibrillator) som primärprofylax Antal ICD-implantationer som primärprofylax vid nedsatt vänsterkammarfunktion och måttlig hjärtsvikt, per invånare. Avser nyinsättningar. Patienter med kraftigt nedsatt vänsterkammarfunktion efter hjärtinfarkt eller vid hjärtsvikt har ökad risk för plötslig död orsakad av allvarliga hjärtrytmsrubbningar, arytmier. Implanterbar defibrillator har visats minska mortaliteten hos dessa patienter. Nationell målnivå inte aktuell. Resultatmått. Täljare: Antal patienter med nedsatt vänsterkammarfunktion (EF <35 %) och i funktionsklass NYHA II-III mer än 3 månader efter hjärtinfarkt samt patienter med hjärtsvikt och EF <35 % och i funktionsklass NYHA II-III som erhållit implanterbar defibrillator som primärprofylax. Nämnare: Befolkning (per invånare) under mätperioden. Svenska ICD- och pacemakerregistret. Små volymer ger större utrymme för slumpvisa variationer. Behovet av behandlingsmetoden kan variera såväl över tid som geografiskt. Riket, landsting. NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA 27

28 C.2 Tid till åtgärd vid hjärtstopp på sjukhus Andel fall av hjärtstopp som inträffat på sjukhus där tidiga åtgärder så som larm, påbörjad hjärt- och lungräddning samt första defibrillering har vidtagits inom rekommenderade tidsintervall. Vid hjärtstopp orsakat av kammarflimmer är högsta prioritet att tidigt larma efter hjälp, att påbörja hjärtkompressioner och inblåsningar (HLR) samt att ge behandling med elstötar (defibrillering) för att återställa hjärtats pumpförmåga. Hela förloppet bör från hjärtstopp till första defibrillering ta maximalt tre minuter. Indikatorn mäter antal minuter från hjärtstopp till larm, HLR och första defibrillering. Indikatorn speglar hur väl hälso- och sjukvården är organiserad för att agera optimalt vid bevittnat hjärtstopp på sjukhus. Hög andel för respektive åtgärd eftersträvas. 80 % för andelen första defibrillering inom 3 minuter. Processmått. Täljare: Antal fall av hjärtstopp som inträffat på sjukhus där åtgärder vidtagits enligt nedanstående a. larm inom 1 minut b. påbörjad hjärt- och lungräddning inom 1 minut c. första defibrillering inom 3 minuter från det att hjärtstoppet inträffade/upptäcktes. Nämnare: Totalt antal fall av hjärtstopp som inträffat på sjukhus under mätperioden. Svenska Hjärt-lungräddningsregistret. Den tidigare underrapporteringen till registret har förbättrats avsevärt under de senaste åren. Trots detta finns fortfarande sjukhus som inte påbörjat rapportering till registret. I dagsläget finns uppgifter från 90 procent av de anslutna akutsjukhusen i registret. Riket, landsting. 28 NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA

29 C.3 Komplikation efter nyimplantation av pacemaker Andel patienter som genomgått nyimplantation av pacemaker eller implanterbar defibrillator (ICD) och som inom 365 dagar drabbats av en komplikation som kräver slutenvård på sjukhus. Alla kirurgiska ingrepp medför en risk för patienten. Vid implantation av pacemaker/icd kan komplikationer såsom perforation, tamponad, infektioner, blödningar och elektriska störningar uppkomma. Indikatorn mäter andelen komplikationer efter nyimplantation av pacemaker/icd som kräver slutenvård på sjukhus. Låg andel eftersträvas. Nationell målnivå inte aktuell. Resultatmått. Täljare: Antal patienter som drabbats av komplikation som krävt slutenvård på sjukhus inom 365 dagar efter nyimplantation eller utbyte av pacemaker/icd. Nämnare: Totalt antal patienter som genomgått nyimplantation eller byte av pacemaker eller ICD under mätperioden. Med komplikation avses: Huvuddiagnoser ICD 10 Komplikation som kräver förlängd inneliggande sjukhusvård eller reoperation Lokala infektioner i hud och underhud T82.1,5,7-9 L08.8 L08.9 Svenska ICD- och pacemakerregistret och patientregistret, Socialstyrelsen. Små volymer ger större utrymme för slumpvisa variationer. Registrering av komplikationer kan se olika ut i landet. Riket, landsting, sjukhus, utbildningsnivå, födelseland. Säker vård. NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA 29

30 C.4 Förnyat ablationsförsök inom 18 månader Andel patienter som genomgått förnyat ablationsförsök inom 18 månader efter första förmaksflimmerablation. Patienter med förmaksflimmer kan genomgå kateterablation med syfte att återfå en regelbunden hjärtrytm. Ingreppet fungerar dock inte alltid, och ytterligare ingrepp kan krävas. Låg andel eftersträvas. Nationell målnivå inte aktuell. Resultatmått. Täljare: Antal patienter som genomgått reablation för flimmer eller följdarytmi inom 18 månader efter det ursprungliga ingreppet. Nämnare: Totalt antal patienter som genomgått förstagångs kateterablation på grund av förmaksflimmer under mätperioden. Svenska kateterablationsregistret. Små volymer ger större utrymme för slumpvisa variationer. Indikation för förnyat ingrepp varierar. Inte alla patienter som genomgått en ablation och får tillbaka sina besvär genomgår ytterligare ingrepp varför de redovisade siffrorna sannolikt är i underkant. Riket, sjukhus. Säker vård. 30 NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA

31 C.5 Antikoagulantia vid förmaksflimmer och riskfaktor för stroke 80 %. Andel patienter som sjukhusvårdats med förmaksflimmer och som har minst 2 riskpoäng för stroke enligt CHA2DS2VASc och som behandlas med antikoagulantia (blodförtunnande läkemedel). Förmaksflimmer är ett tillstånd som ökar risken för blodpropp och stroke. Risken ökar om patienten har ytterligare riskfaktorer utöver förmaksflimmer. För dessa patienter är det rekommenderat med antikoagulantiabehandling. Hög andel eftersträvas. Processmått. Täljare: Andel patienter som har hämtat ut något läkemedel enligt ATC koder nedan under en period av 182 dagar från och med utskrivningsdatum från vårdtillfälle för förmaksflimmer: Substans Apixaban Dabigatran Rivaroxaban Warfarin ATC-kod B01AF02 B01AE07 B01AF01 B01AA03 Nämnare: Totalt antal patienter som uppfyller villkor (1) och (2) beskrivna nedan 1. skrivits ut från slutenvården med förmaksflimmer som huvudeller bidiagnos under mätperioden. Diagnos ICD 10 Förmaksflimmer och förmaksfladder I48 samt 2. får minst 2 riskpoäng enligt CHA2DS2VASc under en 10-årsperiod (3650 dagar) före utskrivningen vid vårdtillfället avseende förmaksflimmer i slutenvården enligt (1). Även aktuellt vårdtillfälle (1) inkluderas i sökningen av riskfaktorer. Risktabell, se nästa sida. NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA 31

32 CHA2DS2VASc risktabell Tillstånd/förutsättning Akut hjärtinfarkt, reinfarkt (huvud- eller bidiagnos) Hjärtsvikt (huvud- eller bidiagnos) Hypertoni (huvud- eller bidiagnos) Stroke/TIA/ Tromboembolism (huvud- eller bidiagnos) Kärlsjukdom (huvudeller bidiagnos) Diabetes (läkemedelsuttag sista halvåret) ICD10- alt ATC-kod I21, I22 1 I50.0, I50.1, I50.9, I42. (ej I42.1 och I42.2), I.43 Riskpoäng 1 I10-I15 1 I63, G45.9, I80-I82 I25.2, I20, I70.0, I70.9, I71, I73.9, I ATC-kod A10 1 Ålder 75 år 2 Ålder år 1 Kvinna 1 Mekanisk hjärtklaffsprotes 1 (huvudeller bidiagnos) Mitralisstenos 1 (huvudeller bidiagnos) Z I34.2, I05.0, I Ingår inte i CHA2DS2VASc men utgör risk för stroke. 2 Indikatorn tas fram genom att patienter som vårdats på sjukhus under mätperioden, och som noterats ha förmaksflimmer antingen som huvud- eller som bidiagnos identifieras i patientregistret. Därefter undersöks förmaksflimmergruppens vårdhistorik 10 år bakåt i tiden utifrån risktabellen. Patienter som befinns uppfylla kraven på två riskpoäng följs sedan upp i läkemedelsregistret för uttag av antikoagulantia under det senaste halvåret. Alla åldrar ingår i mätningen. Redovisning på landstingsnivå avser patientens hemlandsting. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Indikatorn inkluderar endast patienter som sjukhusvårdats under mätperioden vilket innebär att patienter med förmaksflimmer som endast vårdats i primärvård inte inkluderas. Information om vilka läkemedel som verkligen intas av patienten finns inte i registret. Riket, landsting, sjukhus, utbildningsnivå, födelseland. 32 NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA

33 C.6 Tid inom terapeutiskt intervall vid warfarinbehandling Andel av tiden som patienter med warfarinbehandling håller sig inom rekommenderat intervall för INR-värde, så kallad TTR (time in therapeutic range). Riskpatienter som har förmaksflimmer eller mekanisk hjärtklaff bör behandlas med antikoagulantia (blodförtunnande läkemedel) i syfte att förebygga blodpropp och stroke. Ett sådant läkemedel är warfarin. Vid warfarinbehandling är det viktigt att regelbundet utvärdera effekten av läkemedlet med hjälp av monitorering av INRvärde. Majoriteten av patienter bör ha ett behandlingsmål för INRvärde på 2-3 måttenheter. Doseringen av läkemedlet bör ske så att patienten under större delen av tiden ligger inom intervallet för sitt behandlingsmål. Indikatorn mäter hur stor andel av tiden patienten ligger inom intervallet för sitt behandlingsmål. Hög andel eftersträvas. Nationell målnivå inte aktuell. Processmått. Täljare: Tid som patienter som behandlas med warfarin befinner sig inom rekommenderat INR intervall: 2-3. Nämnare: Total behandlingstid för patienter som behandlas med warfarin. Alla åldrar ingår i måttet. De 4 första behandlingsveckorna exkluderas för att ta bort variationerna under inställningsperioden. AURICULA, Journalia. Databortfall för patienter som inte rapporteras till något av beslutsstöden. De flesta patienter som behandlas med warfarin rapporteras till något av de två stora beslutstödssystemen Journalia eller AURICULA. Det finns dock landsting som valt en annan lösning. Dessa landsting ingår ej i jämförelsen. Riket, landsting. NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA 33

34 C.7 Blödningskomplikation vid antikoagulantiabehandling Andel patienter med antikoagulantiabehandling som fått blödningskomplikation som kräver slutenvård på sjukhus. Behandling med antikoagulantia (blodförtunnande läkemedel) medför en ökad risk för blödningar. Risken för denna typ av komplikationer minskar vid korrekt dosering, noggrann monitorering och regelbunden uppföljning. Indikatorn mäter indirekt kvaliteten i dosering, monitorering och uppföljning av patienter med antikoagulantia. Låg andel eftersträvas. Nationell målnivå inte aktuell. Resultatmått. Täljare: Antal patienter bland dem som ingår i nämnaren som drabbats av blödningskomplikation som krävt slutenvård på sjukhus under 365 dagar från och med första uttag av antikoagulantia, enligt definition (3). Med blödningskomplikation avses: Huvud- eller bidiagnos Subaraknoidalblödning Hjärnblödning Annan icke traumatisk intrakraniell blödning ICD-10 I60 I61 I62 Epiduralblödning (traumatisk) S06.4 Traumatisk subduralblödning S06.5 Traumatisk subaraknoidalblödning S06.6 Esofagusvaricer I85.0 Gastroesofagalt lacerationssyndrom med blödning K22.6 Akut hemorragisk gastrit K29.0 Hematemes K92.0 Melena K92.1 Gastrointestinal blödning, ospecificerad K92.2 Epistaxis R04.0 Blödning från svalget R04.1 Hemoptys R04.2 Blödning från andra lokalisationer i luftvägarna R04.8 Blödning från luftvägarna, ospecificerad R04.9 Nämnare: Totalt antal patienter som 1. skrivits ut från slutenvården med förmaksflimmer som huvud- eller bidiagnos under mätperioden. Diagnos ICD 10 Förmaksflimmer och förmaksfladder I48 samt 2. får minst 2 riskpoäng enligt CHA2DS2VASc under en 10 årsperiod (3 650 dagar) före utskrivningen vid vårdtillfället avseende förmaksflimmer enligt (1). Även aktuellt vårdtillfälle (1) inkluderas i sökningen av riskfaktorer. 34 NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA

35 CHA2DS2VASc risktabell Tillstånd/förutsättning Akut hjärtinfarkt, reinfarkt (huvud eller bidiagnos) Hjärtsvikt (huvud eller bidiagnos) Hypertoni (huvud eller bidiagnos) Stroke/TIA/ Tromboembolism (huvud eller bidiagnos) Kärlsjukdom (huvud eller bidiagnos) Diabetes (läkemedelsuttag sista halvåret) ICD10- alt ATC-kod I21, I22 1 I50.0, I50.1, I50.9, I42. (ej I42.1 och I42.2), I.43 Riskpoäng 1 I10-I15 1 I63, G45.9, I80-I82 I25.2, I20, I70.0, I70.9, I71, I73.9, I ATC-kod A10 1 Ålder 75 år 2 Ålder år 1 Kvinna 1 Mekanisk hjärtklaffsprotes 1 (huvud eller bidiagnos) Mitralisstenos 1 (huvud eller bidiagnos) Z I34.2, I05.0, I Ingår inte i CHA2DS2VASc men utgör risk för stroke. 2 samt 3. har någon gång under en period av 182 dagar från och med utskrivningsdatum från vårdtillfälle för förmaksflimmer (1) hämtat ut antikoagulantia enligt ATC koder nedan Substans Apixaban Dabigatran Rivaroxaban Warfarin ATC-kod B01AF02 B01AE07 B01AF01 B01AA03 I det fall en patient förekommer fler än en gång i nämnaren (uppfyller kriterier (1), (2), (3)) används det första registrerade vårdtillfällets läkemedelsuttag per år och patient för uppföljning av komplikation enligt täljaren. Alla åldrar ingår i mätningen och värdena åldersstandardiseras. Redovisning på landstingsnivå avser patientens hemlandsting. Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Indikatorn inkluderar endast patienter som sjukhusvårdats under mätperioden vilket innebär att patienter med förmaksflimmer som endast vårdats i primärvård inte inkluderas. Läkemedel ordinerade i slutenvården eller dispenserade från läkemedelsförråd ingår inte i jämförelsen. Information om vilka läkemedel som verkligen intas av patienten finns inte i registret. Riket, landsting, utbildningsnivå, födelseland. NATIONELLA RIKTLINJER HJÄRTSJUKVÅRD, INDIKATORBILAGA 35