Vi jobbar för att förbättra världen för barn och unga. Janet Harrysson Folkhälsoenheten

Transkript

1 1

2 Vi jobbar för att förbättra världen för barn och unga 2

3 En riktig överlevare 3

4 Vallberga Ysby Ränneslöv Knäred Ahla 4

5 Till att börja med Så här gick det till Planering Genomförande Erfarenheter Fortsättning 5

6 till att börja med Folkhälsoarbete handlar om att skapa förutsättningar och miljöer som främjar hälsa, insatser för att förmedla kunskaper och öka medvetenhet om samband mellan livsvillkor och hälsa. Arbetet skall bedrivas på följande arenor: Förskola/skola Företag/arbetsplatser Bostadsområde/orter Hälso- och sjukvården 6

7 till att börja med Modellen Hälsofrämjande skola är en modell för att långsiktigt och strukturerat arbeta hälsofrämjande i förskola och skola. Grundtanken är att detta arbetssätt på sikt ska sätta sig i väggarna 7

8 till att börja med Att verka för en hälsofrämjande skola innebär att utifrån ett salutogent (hälsofrämjande) perspektiv, utveckla hela skolans vardag som en stödjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa och lärande att stärka och utveckla hälsoundervisningen 8

9 till att börja med Att utveckla skolans vardag utifrån ett salutogent perspektiv innebär att Skolarbetet utvecklas i riktning mot KASAM:s tre komponenter: -begriplighet -hanterbarhet -meningsfullhet Stärka friskfaktorer som t.ex. relationer, trivsel, trygghet, ansvarstagande, delaktighet, självförtroende, arbetsglädje, meningsfullhet, fysisk aktivitet m.m. 9

10 till att börja med Konkret kan det innebära att avsätta tid på schemat för t.ex. rörelse, massage, kompissamtal, social emotionell träning (SET) skapa goda relationer mellan skola och föräldrar m.m. 10

11 så här gick det till Initiativ och beslut 2001 tog Förbundsstyrelsen tillika folkhälsorådet det formella beslutet att satsa på hf skola i Laholm. Förslaget kom från Folkhälsogruppen, en tvärsektoriell arbetsgrupp för utveckling och samordning av lokalt folkhälsoarbete. Primärvårdens Folkhälsoenhet fick i uppdrag att påbörja det praktiska arbetet tillsammans med intresserade skolor. Hälsopedagogtjänsten förändrades. 11

12 så här gick det till Inledande mål var att Starta upp Hälsofrämjande skola i ett-två skolområden läsåret och samtidigt marknadsföra det arbetet. Tillsammans med skolpersonal påbörja uppbyggnad av en struktur för ett långsiktigt arbete enligt fem-stegs modellen. Hälsopedagogen skulle fungera som stöd och resurs i arbetet. Utarbeta en uppföljnings- och utvärderingsplan för arbetet med implementeringen av Hälsofrämjande skola. 12

13 Resurser så här gick det till Primärvården Laholm /Fyrverkeriet Hälsopedagogtjänst 75 %, koordination och handledning. Folkhälsoutvecklaren, tid för strategisk planering samt stöd vid uppstartsdagarna. Ekonomisk ram, kr/år för delfinansiering. Länsstyrelsen Halland Utökning av hälsopedagogtjänsten från 75 % till 100 % under tiden Landstinget Halland Bidragit med projektmedel till det första skolområdet. Primärvårdens FoU enhet Optisk läsning av utvärderingsenkäter, handledning och analys, bidrag för tryckning av rapport. Medverkande skolor Har delfinansierat såväl uppstarter som studiedagar. Region Halland Ekonomiskt stöd till framtagning av denna rapport. 13

14 planering Rekrytering Inbjudan till en informationsträff gick ut till förskolor/skolor (genom skolans repr i Folkhälsogruppen). Kort därefter anmälde första skolområdet intresse. Erbjudande om att delta i arbetet med modellen har därefter årligen skickats ut från Folkhälsoenheten. Rekrytering har även skett genom samarbete mellan skola och dess föräldraförening. Exempel på detta är Ahlaskolan. 14

15 planering I denna rapport beskrivs följande Läsår Skola/skolområde Vallbergaområdet: Vallberga f - 6:e klass med 192 elever Ränneslöv f - 3:e klass med 48 elever Ysby f - 3:e klass med 64 elever Knäredsskolan f - 6:e klass med 153 elever Ahlaskolan f - 3:e klass med 73 elever tot 530 barn 15

16 planering Förankring Efter skriftlig anmälan av rektor har h-ped och rektor träffats roller tidplan arbetsformer klargjorts 16

17 genomförande Uppstart Vallbergaområdet (Ysby, Ränneslöv, Vallberga) två halvdagar på skolan i augusti, samt uppföljning med internat 1,5 dgr på höstlovet. Knäred två heldagar med internat i augusti, vilka föregicks av besök från hälsopedagogen med hälsoundervisningsmetoder under våren. Ahla två heldagar med internat i augusti, vilka föregicks av hälsopedagogens informationsbesök hos föräldraföreningen och senare även personalen. 17

18 genomförande Innehåll på uppstartsdagar Från vision till handlingsplan med hjälp av Metaplanmetoden. Hälsa och friskfaktorer. Hälsofrämjande skola och 5 stegsmodellen. Känsla av sammanhang (KASAM) och det salutogena perspektivet. Presentationsövningar, handmassage, lekar, rörelsepauser, QiGong. Promenadfråga (diskutera en frågeställning under lunchpromenad). Reflektion, värderingsövningar och utvärdering. Film och diskussion (När självkänslan växer). Information om möjligheter till stöd från hälsopedagogen. Presentation av och bokbord med hälsoundervisningsmaterial att låna. 18

19 genomförande Handlingsplanerna 1 Brainstorming -Vad kännetecknar en hf skola? -Idéer sorteras i grupper 2 Prioritering Vad är viktgast att arbeta vidare med på vår skola? 3 Handlingsplan Område, mål, aktiviteter, syfte, ansvarig, samarbete, när. 19

20 genomförande Stöd i processen Handledning Studiedagar Dokumentation Fortbildningsdagar 20

21 erfarenheter Uppföljning -personalens upplevelse av processen efter 1:a läsåret Syftet har varit att ta reda på: hur personalen upplevt första årets arbete enligt modellen Hälsofrämjande skola. hur personalen upplevt stödet från Folkhälsoenheten. Enkät Vid läsårets slut har en enkät med åtta frågor av såväl öppen som sluten karaktär delats ut. Sammanlagt har 48 pedagoger på fem skolor svarat: Vallberga F-6 Ränneslöv F-3 (24 pedagoger) Ysby F-3 Knäredskolan F-6 (16 pedagoger) Ahlaskolan F-3 (8 pedagoger) 21

22 erfarenheter Givande eftersom det funnits en respons från eleverna och att det upplevs som viktigt att arbeta med. Modellen har gett möjlighet att göra saker strukturerat, sådana som tidigare gjordes mera oorganiserat och ogenomtänkt. Vi är så stressade och vi har så oroliga barn idag att inlärningen inte fungerar utan att jobba med detta. 22

23 erfarenheter Ser ökad ork hos personal och elever. Inte så tungt som andra projekt vi haft Ett sätt för skolan att utvecklas. Allt att vinna. Man får barn som mår bättre för att vi som vuxna mer ser barnet som en helhet. Att det är ett ämne som innefattar saker man alltid jobbar med. 23

24 erfarenheter Vinster - barnen: Barnen ser det positiva i att röra sig. De tycker det är meningsfullt. Det faller sig inte naturligt för alla barn att vara hälsosamma, de behöver detta i skolan. Vinster - pedagoger: En sund pedagogisk debatt om vad som är viktig att lära sig. Något som binder ihop skolans arbete genom alla årskurser. Vinster - föräldrar: Alla har ett gemensamt mål som känns viktigt. Alla är delaktiga! Barn och föräldrar har lätt att ta till sig detta. Vi blir medvetna och sprider detta till elever och familjer. 24

25 erfarenheter Svårigheter tidsmässigt: Tidspress att hinna planera tillsammans. Ibland känns det som om det är för mycket på gång, tiden räcker inte till Praktiska svårigheter: Svårt att påverka matsedeln Schema, lokaler och ekonomi. Pedagogiska svårigheter: Idétorka ibland. Liten eller ingen tid till reflektion, ingen tid i arbetslaget att hjälpa varandra. Svårigheter med elever: Lite svårt att få äldre elever engagerade (främst i sexan). Med de yngre barnen har jag svårt att se svårigheter. 25

26 erfarenheter Skolledning: Mycket bra uppstart och uppföljning i september. Därefter har vi inte pratat om eller utvecklat arbetet, synd, beror kanske på chefsbyte. Man får lov att lägga tid på t.ex. dramaövningar, värderings- och samarbetsövningar. Inspiration: Givande, roligt, uppskattat, lärorikt, fantastiskt. Sökande (efter nya vägar). Roligt. Kan utvecklas mer. Kunskap: Jag har fått ett nytt sätt att tänka på när jag vill lösa en konflikt eller få med barnen på något nytt. Mer medvetenhet om vad hälsa är. Erfarenheter: Vi jobbade bra i början, men nu har det på något sätt avstannat. Roligt att röra på sig. Har kommit närmare varandra. Lugnare i matsalen och klassrummet 26

27 erfarenheter Jag tänker mer på det i det vardagliga arbetet. Jag kunde en del innan men blev mer medveten i mitt tänkande 27

28 erfarenheter Skönt att få ett ord och begrepp för något man kände till men inte haft ord för. Viktiga stöttepelare i livet. Visste inget om detta innan. 28

29 erfarenheter Ja där behöver alltid fyllas på Vi har diskuterat och tipsat varandra. Jag har fått idéer och inspirerats av andra lärare. Folkhälsoenheten har inspirerat oss Har arbetat med många av dessa moment tidigare men nu har det blivit en större helhet 29

30 erfarenheter Vi rör på oss mer. Barnen är intresserade och längtar till rörelsepassen. Eleverna har blivit delaktiga i besluten som rör deras aktivitet. Vi har lagt in mera rörelse och gjort nyttigare mellanmål. Även föräldrarna har blivit medvetna om vad vi arbetar med. 30

31 erfarenheter Vi arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål Vi har blivit mer medvetna om vad som behövs för att vi ska må bra Vi måste se till att barnen rör på sig mer alltså måste vi också röra på oss. Vi pratar och planerar mer med varandra. Ger tips och idéer, letar material som vi vet att alla vill ha i arbetet. 31

32 erfarenheter Fyra respondenter har svarat att de inte vet, de var nya och hade ej träffat personalen på Folkhälsoenheten Detta fungerar bra: Ett bra sätt att arbeta fram handlingsplanerna på under uppstarten. Engagerad personal som arbetar utifrån ett tydligt koncept med öppna dörrar Trevliga träffar med bra innehåll, vi har fått tips och idéer om övningar, arbetssätt, litteratur. Det känns som om vi verkligen fått något, kontakten har känts mycket positiv. Er flexibiliteten uppskattas. Detta kan göras bättre: Tätare kontakt, särskilt under våren. Annan tid att träffas än efter då man är trött. Vi kan få ännu fler träffar med er p.g.a. att ni är idésprutor. 32

33 erfarenheter Sammanfattning processutvärdering Personalen upplevde modellen hälsofrämjande skola som mycket positiv att arbeta utifrån. De beskrev ökad ork och positiv respons från elever och föräldrar. Både vuxna och barn rör sig mer, man tänker mer på vad man äter och har fler verktyg för att lösa konflikter. Arbetet är något som binder ihop skolans arbete genom alla årskurser där man arbetar mot samma mål. Svårigheterna handlade om tidsbrist, schema, lokaler, ekonomi, att motivera de äldre barnen men även att man riskerar att tappa fart vid rektorsbyte. 33

34 erfarenheter Uppföljning av det slutogena perspektivet bland elever och personal på Vallbergaområdet Syftet har varit att ta reda på: Om skolarbetet utvecklats i riktning mot begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för elever och personal. Material och metod Två olika enkäter, en till pedagogerna och en till barnen i skolår 4-6 användes (inhämtade från U-konsult, Västernorrland). Enkäterna var utformade som ett index med totalt 24 påståenden (sex per område) med anknytning till relationer, begriplighet, påverkan* och meningsfullhet (sid 40). Påstående Helt fel Helt rätt 34

35 erfarenheter Material och metod Mättillfälle Tidpunkt Tid som skolan arbetat hälsofrämjande Ett Januari termin Två Mars ,5 år 35

36 erfarenheter Material och metod Svarsfrekvens Antal svar från elever Bortfall elever Antal svar från pedagoger Bortfall pedagoger Mättillfälle Mättillfälle

37 erfarenheter Resultat, barnen Jämförelse av medelvärde mellan två mättillfällen, angående relationer, begriplighet, påverkan och meningsfullhet. Medelvärde Tillfälle 1 n=135 relationer begriplighet påverkan meningsfullhet Tillfälle 2 n=124 37

38 erfarenheter Resultat, pedagogerna Resultatet från frågeställningarna med koppling till relationer, begriplighet, påverkan och meningsfullhet, visade höga poäng vid första mättillfället (MV mellan 4,1-5,7) sid 42. Dessa resultat kvarstod vid sista mättillfället. Med andra ord lyckades skolan vidmakthålla det goda resultatet från utgångsläget under den tid vi följde processen. 38

39 Utveckling tar tid erfarenheter Hälsofrämjande skola en framgångsrik modell. Tar tid att få det långsiktigt hållbart och bli en naturlig del i verksamheten. Kontinuerlig fortbildning och vidareutveckling krävs. Tydligt ledarskap en förutsättning. Det tar tid att: Förankra idén och starta upp från vision till konkret arbete hos ledning och personal. Utveckla arbetssätt och metoder. Implementera och få igång arbetet tillsammans med elever, föräldrar och närsamhället. Utvärdera och bli ett med tanken vi är en hälsofrämjande förskola/skola. Det tar tid att få det hälsofrämjande tänket att sätta sig i väggarna 39

40 Framgångsfaktorer - ramar, struktur, resurser och samverkan erfarenheter Förskola/skola är en prioriterad arena i Laholms Folkhälsopolicy. Beslutet hade politisk förankring i det lokala Folkhälsorådet. Hälsa är prioriterat i BUN:s nämndsplan Alla verksamheter skall arbeta hälsofrämjande. Skolans representant i Folkhälsogruppen = dörröppnare för att skapa intresse inom skolan. Särskilt avsatta ekonomiska resurser. Hälsopedagog med avsatt tid för koordination, handledning och uppföljning. Kompetens och erfarenheter av processinriktat arbete. Samverkan och stöd från: Landsting, kommun, Länsstyrelsen och senare även Region Halland. Laholm var en av sex försökskommuner i ett nationellt utvecklingsarbete kring alkohol och narkotikaförebyggande arbete. Medverkan innebar ökat fokus på förebyggande arbete inom kommunen. Dokumentationen har underlättat det praktiska arbetet på skolorna och även fungerat som marknadsföring för att få med nya förskolor/skolor. Processutvärderingen efter första läsåret har gett vägledning för att kontinuerligt vidareutveckla arbetet. 40

41 Framgångsfaktorer - det praktiska arbetet på skolan erfarenheter Rektors roll som ledare i arbetet är en förutsättning. Viktigt att överlämnandet fungerar bra vid ev rektorsbyte, annars riskerar arbetet att tappa fart. Intresse och engagemang för hälsofrågor hos ledning och personal= ett viktigt utgångsläge. Att arbeta utifrån fem-stegsmodellen ger stöd för att strukturera arbetet. Utgå från helhetstänkande dvs mår vi bra så jobbar/lär vi bra, alla ämnen och alla på förskolan/skolan berörs. Satsa på det friska och positiva och arbeta för att utveckla/vidmakthålla det. Skapa förutsättningar för delaktighet, elevmedverkan och förankring hela vägen nerifrån och upp och glöm inte föräldrarna! Formulera en rimlig handlingsplan. Starta i det lilla och vardagsnära gärna enkelt, konkret och roligt, det underlättar genomförandet. Välj arbetsområde som skolområdet tycker är viktigt att arbeta med och glöm inte personalen. Avsätt gemensam tid för planering, uppföljning och erfarenhetsutbyte i och mellan arbetslagen. Uppfinn inte hjulet. Involvera städ, kök och vaktmästare de är viktiga vuxna på skolan. Utnyttja närsamhället i det hälsofrämjande arbetet. Samarbeta med elevhälsoteam, organisationer, föreningsliv och företagshälsovård. Dokumentera, följ upp och utvärdera arbetet på skolan. Sist men inte minst: fira framgångarna! 41

42 fortsättning Utvecklingsmöjligheter för det fortsatta arbetet i Laholm. Erbjuda fortsatt strukturerat stöd till nya förskolor/skolor så att det hälsofrämjande arbetet genomsyrar hela förskole/skoltiden för barn och unga i Laholm. Ge gott om tid i samband med anmälningstiden för att ansluta sig till modellen. Så att förankringen blir väl genomförd på förskolan/skolan. Förlänga Folkhälsoenhetens tid för utvecklingsstöd till förskolan/skolan från ett till två år i samband med processtart (ett år upplevs som något för kort tid). Att tydligare klargöra roller, förväntningar och ställda krav i samverkan mellan Folkhälsoenheten och aktuell förskola/skola. Skapa ett lokalt nätverk för hälsofrämjande förskolor/skolor med återkommande inspiration, fortbildning, erfarenhetsutbyte och samverkansmöjligheter. Bilda en lokal utvecklingsgrupp med representanter från skolledning, pedagoger, elevhälsoteam samt Folkhälsoenheten för långsiktig utveckling av konceptet. 42

43 fortsättning utvecklingsmöjligheter Låta samtal om hälsofrämjande blir en naturlig del i utvecklingssamtal mellan rektor och personal och mellan pedagog och barn/föräldrar. Att på ett tidigt stadium involvera elever och föräldrar för att skapa delaktighet och samarbete i hälsofrämjandet både på förskola/skolan och i hemmet. Årlig utvärdering på skolorna där man också ger plats för revidering av handlingsplaner och erfarenhetsutbyte mellan arbetslagen. Intensifiera samverkan med olika aktörer i samhället exempelvis: föreningar, företag, tandvård, Kulturskola m.fl. Utforma lokala skriftliga kriterier för Hälsofrämjande skola i Laholm. Tillsammans med FoU Närsjukvården Halland, följa hälsoutvecklingen hos barn i Laholm genom forskning. 43

44 Medverkande Vallberga F Ränneslöv F Ysby F Knäredsskolan F Ahla F Skottorp F Mumindalens förskola/skottorp 2005 Glänninge F Glänninge förskola 2005 Sjökulla förskola 2005 Täppans förskola 2005 Hellbackens förskola 2005 Specialenheten Lunden 2005 Grönkulla förskola 2006 Hishult F Åkerlyckans förskola/hishult 2006 Guldgruvans förskola/ränneslöv 2007 Blåkulla F Blåkulla förskola 2007 Våxtorpsskolan F Bullerbyns förskola/våxtorp 2007 Vallmons förskola/vallberga 2007 Kungabarn/ Knäred 2007 Medverkar ej Grundskolor: Genevad F-3 Gymnasieskolor: Förskolor: Vuxen utb: Lagaholmsskolan 7-9 (Liv och rörelse Region Halland) Mellbystrand F-6 Parkskolan F-6 Veinge F-6 Veinge 7-9 (arb lag C, h-plan) Våxtorps 7-9 Öringe F-6 Hasslövs Bygdeskola F-6 ( var anmäld men hoppade av) Osbecksgymnasiet Björkliden Knäred Junibacken Mellbystrand Nyckelpigan Mellbystrand (Medborgarsk) Ängskulla Veinge Regnbågen Genevad Grävlingen Laholm Abakus Montessori Skottorp Katthult, Hattstugan, Villekulla L:a Tjärby Dalkulla Knäred Öringe Montessori Lärcentrum 44

45 Tidsaxel Vad tycker Du är viktigt för att ditt barn ska trivas och må bra i förskolan/skolan? Inspirationsdag i Laholm. Erfarenhetsutbyte och inspiration from -06 Handledning metod och materialstöd. Konferenstid Alt, arb lag Utvärdering första läsåret.. Rektor Föräldrar Förankring Genomförande Uppföljning/Celebrera Våren Hösten Våren Personal Barn Personal Övrigt Vad mår Du bra av? Varför mår Du bra av det? Uppstartsdagar Från vision till handlingsplan 1,5-2 dgr på icke skola Bibliotek Tipskatalog Logotävling Föräldrar Återkoppling av utvärdering, firande och fortsättning Nätverk med Inspirationsdag i Halland Region Halland Upplevelserum Kriterier HF skola Forskning 45