Jag gillar att jobba strategiskt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jag gillar att jobba strategiskt"

Transkript

1 Anneli är styrkeledare på Ekerö brandförsvar Jag gillar att jobba strategiskt sidan 4 På förskolan Kokalite har alla rätt till heltid sidan6 Debatten om RUT-avdragen går högt.på Hemfrid är de anställda kommunalare sidan 8 nummer

2 Ledaren Inte bara en kampen för lönen, även trygga anställningar krävs Avtalsrörelsen är igång och i lördags var vi många som samlades på Sergels torg för avspark i avtalsrörelsen. Det är många avtal som ska förhandlas fram och det är många anställda som berörs. På arbetsplatser runt om i länet börjar frågor komma från medlemmar om löneförhandlingar, när de är klara och vad får vi? Det är inte bara kronor och ören som känns angeläget att få in i våra avtal en sak som är minst lika viktig är våra anställningsvillkor. Otrygga anställningsförhållanden är inte bara en osäkerhet för den enskilde individen, det påverkar även kvalitén i verksamheten där man arbetar. Otaliga timanställda (eller allmän visstidsanställda) lever från dag till dag med osäkerheten om de ska få jobb och ovissheten över hur den privata ekonomin kommer att se ut nästkommande månad. En av många medlemmar MT pratat med har inte haft en fast anställning på åtta år, hon är 40 plus och tar varje pass hon kan få. Hon är en av många som utnyttjas av arbetsgivaren som använder personalen som brickor i ett spel. En annan medlem arbetar kontinuerligt inom hemtjänsten och tar även han alla arbetspass han kan få. Det är inte bara svårt att planera sin ekonomi utan även privatlivet, man kan aldrig säkert bestämma något ifall man får jobb så går det alltid före, förståeligt nog. En tredje medlem och även vän med mig arbetar som bussförare, vi försöker planera att vi ska träffas men det är ofta som det spricker för att hon blivit inringd. Inte heller hon har råd att säga nej. En fjärde medlem är alltid på jobbet, de flesta tror att han är fast anställd, för han är ju alltid där. Men han är aldrig med på planeringar personalmöten etc, för då täcker han upp för sina arbetskamrater på avdelningarna. Även han är timanställd. Dessa medlemmar, och alla andra timanställda, tas regelbundet in av samma arbetsgivare. Det finns uppenbarligen arbete, men varför anställer man inte dessa personer och ger dem trygga villkor istället? Det är både dyrt och kräver mer administration att ha en armada av timanställda. En av många medlemmar MT pratat med har inte haft en fast anställning på åtta år, hon är 40 plus och tar varje pass hon kan få.hon är en av många som utnyttjas av arbetsgivaren som använder personalen som brickor i ett spel En av få arbetsgivare som fattat galoppen med trygga heltidsanställningar är VD:n för den privata förskolan/skolan Kokalite i Sollentuna. För henne är det självklart att de anställda har trygga heltidsanställningar. Hon berättar för MT (sid 6) att det blir bättre kvalitén och personalen får en helhetsbild av hela verksamheten vilket gynnar alla, både personal, företaget och barnen. Administrationen blir minimal då avvikelser blir färre. Det låter så lätt och självklart när VD:n Karin Sandberg berättar om varför hon inte använder sig av en mängd av timanställda och vikarier. Men i de flesta fall handlar det nog om hur trygg man är i sin yrkesroll och över behovet av makt över de anställda. Med många timanställda vågar inte personalen ställa krav och ifrågasätta. Då kan man som arbetsgivare göra som man vill även om det blir dyrare. Att trygga anställningsförhållanden är inte bara en viktig avtalsfråga utan borde även vara en viktig fråga för alla som nyttjar välfärdstjänsterna. För visst vill vi ha en god kvalité och kontinuitet för våra barn, våra äldre och sjuka anhöriga? Vi går en spännande vår tillmötes och jag hoppas att våra motparter i förhandlingarna också ska fatta galoppen med alla fördelar som det för med sig att människor har trygga anställningar. KERSTIN RIDDERSTEDT CHEFREDAKTÖR MT MT och Kommunal Stockholms län önskar alla läsare en Glad Påsk trots allt... Ansvarig utgivare för MT:Elisabeth Hammarstedt Chefredaktör MT: Kerstin Ridderstedt,telefon / Redaktionen: Göte Axelsson,telefon Redaktionen tar tacksamt emot tips,uppslag,insändare m.m,för insänt icke beställt material ansvaras ej. Telefax: Adress:MT - Kommunal Stockholms län,box , Stockholm. MT trycks av V-TAB i Örebro upplaga ex mail: För annonsering i MT kontakta PGR-media telefon MT nummer

3 Det är härligt att få ge igen! Vad är meningen med att tro? Handlar det om övertygelsen och förhoppningen att man har rätt? En sak är säker dock, drivkraften i en tro är kraftfull och tycks ofta leda till en sorts ensidig dårskap. Församlingen i Knutby hade sin förespråkande individ och resultatet har omskrivits och fördömts. Ingen verkar ändå ha förstått de mekanismer som skapade vansinnet. Inte ens de som själva deltog tycks i efterhand förstå varför det gick som det gick. Hammarbyfans stormar och attackerar en AIK-träning i syfte att straffa en avhoppad Hammarbyspelare, en svikare. Ilmar Reepalu, kommunalråd i Malmö, blir anklagad för att vara antisemit för att han gör generella uttalanden i integrationsfrågan i Malmö och lägger del av ansvaret på Israels uppförande i Palestinafrågan. Israel som stat tillkännager att de skall skapa 1600 nya bosättningar på ockuperad mark. Turkiet kallar hem sin ambassadör när Sveriges riksdag tar ställning och kallar det som Turkiet gjorde mot Armenierna för cirka hundra år sedan ett folkmord. Människor blir mordhotade när de avbildar en figur som ingen vet hur den ser ut. Listan kan göras oändlig Människor mördas för att de inte uppfyller den tro eller vision som en annan grupp har. Kraften hos hatet tycks vara oändlig hos vissa människor och fullständigt uppfylla deras själar. Att de som hatar dessutom anser sig själva som rättfärdiga människor visar ytterligare en sida, enfalden. Många av dessa människors övertygelse grundar sig även i händelser som de själva inte vet något om, de har fått det berättat för sig genom generationerna under århundraden. Alltid finns det en oförrätt i botten, och det är alltid den ena sidan som skriver den allmänna historiska storyn, segraren! Det är segraren som stoltserar och förloraren har som enda kvarvarande drivkraft att hämnas och under resans gång utveckla sitt hat till kommande generationer. Det är härligt att få ge igen, om man lyckas fullt ut kan man alltid gå segrande ur striden och ges möjlighet att förtrycka andra människor med annan makt än enbart våld. Allt detta beskrivs som civilisation, visserligen i olika tillstånd, men ändå civilisation. I en värld där miljöhot och energiomställningar är västvärldens nya drivkraft fortsätter maktkamperna om vem som har rätt. En spännande tanke är vad som skulle hända om intresset av att kuva, härska och dominera byttes ut mot att lösa, utveckla och samarbeta istället. Tänk vilka oerhörda resurser av mänsklig kraft som förslösas på ett förhärskande hat och allmän missunsamhet. Om jag bara hittar rätt instans att be till så ska jag be om bättring! Viktigt att vara unik i kollektivet... INNEHÅLLET Christer Flodfält jobbar hårt med förändringar för Kommunals medlemmar. Ingela Målqvist har författat en forskningsrapport om arbetssituationen inom hemtjänsten. Södertörns brandförsvar satsar på jämställdhet Sakta men säkert blir det fler kvinnor och brandmän med annan etnisk bakgrund än svensk anställda i Södertörns brandförsvar. Så sent som i somras anställdes sex kvinnor och fyra invandrare som brandmän. Och det fungerar jättebra ute på stationerna men en hämsko är ekonomin när målen ska förverkligas. sidan 5 Hemtjänsten är effektivare i egen regi I dagens ersättningssystem får hemtjänstfirmorna bara betalt när de befinner sig hemma hos brukarna, vid så kallad värdeskapande tid. Förflyttningstiden mellan brukare ersätts inte separat utan ingår i brukartiden. Det finns inga ekonomiska incitament för kompetensutveckling, dokumentation, färdtid och kontaktmannaskap. sidan 10 I Österåker fick kommunen backa om personalnedskärningar I ett allt mer individualiserat samhälle växer specialisterna fram. Det är viktigt att ha en unik identitet, att kunna särskiljas ur den grå och allmänna samhällskroppen. Sedan början av nittiotalet har man tillämpat ett individuellt lönesystem inom de flesta områden. Orsaken till att det systemet infördes var att det skulle vara möjligt att sätta löner som var mer rättvisande. Personliga egenskaper, arbetsuppgifter och mycket annat skulle ligga som grund för den lön som sattes. Det är säkert rätt tänkt om det nu är möjligt att använda metoden i stora, kollektiva, grupper. Problemet som finns är att yrkes- /befattningsbeskrivningar blir en form av kollektiv angivelse av arbetets art. Exempel på hur man kan utveckla individuella system för att kunna höja lönenivåer finns säkert i varje organisation. Enligt uppgifter så finns det i Norrtälje kommun 347 olika yrkestitlar som används för befattningar av olika art. Av dessa 347 titlar innehas 175 stycken av en unik och enda person. Vi kan anta att de flesta av de personerna inte är Kommunals medlemmar, särskilt med tanke på att titel är blankettekniker. I den bilden av befattningsinnehavare ryms nog även själen i ett individuellt och unikt lönesystem. Tänk hur lätt det blir att utveckla och konkretisera arbetets innehåll. Och dessutom påvisa hur betydelsefull man är på sin post. Hur mycket blir det värt att vara till exempel undersköterska, tillsammans med 357 andra. Särskilt när det ska lönesättas. Jag tror inte att framgången ligger i att bli betraktad som en gänget då. I lagar och avtal finns stöd för att stoppa vissa omorganisationer. Efter MBL - förhandlingar och inlämnad begäran om krav på åtgärder till arbetsgivaren enligt arbetsmiljölagens 6.6:a fick Helen och hennes arbetskamrater rätt. Med arbetsmiljöverkets hjälp gjordes riskanalys om nattpatrullens arbetsförhållanden där det framkom att det inte var ok att arbeta så som kommunen ville. sidan Och dessutom mycket annan läsning och ett korsord att lösa. Omslagsbilden: Anneli Hadelöv är landets enda kvinnliga styrkeledare inom brandförsvaret. Inom Södertörns brandfösvra satsar man på jämställdhet och integration inom yrket. MT nummer

4 Anneli Hadelöv gillar sin plats i brandbilen med telefoner och radion. Här kan hon styra räddningsinsatserna och skapa de bästa lösningarna. Rätt person på rätt plats är viktigare än kön och ursprung Anneli Hadelöv är den enda kvinnliga styrkeledaren i landet inom brandförsvaret. Något av ett genombrott för jämställdheten i kåren. Det är inga som helst problem att vara arbetsledare för ett gäng killar, säger Anneli Hadelöv. Vi är en grupp och ska fungera som ett lag där jag är lagledare. Anneli började som brandman för sju år sedan. Innan hade hon jobbat med friskvård och hälsa, men när Södertörns brandförsvar hade en prova på dag åkte hon dit och sedan har det rullat på. Att det har lyckats så pass bra för henne menar hon beror på att hon var fyllda trettio när hon började. Alla ställs på prov Jag tror det var en fördel att vara lite äldre. Barnen var äldre och själv hade jag en livserfarenhet som man inte har i tjugoårsåldern, säger Anneli Hadelöv. Visst var det väl lite tester av mig som person. Det ligger i yrket och lagarbetet att alla ställs på prov. Anneli trivs med sitt arbete, hon har inte ångrat en sekund sedan hon var på provapå dagen. Resorna till och från jobbet är en bit att åka men inget som känns tungt. Hon bor i Södertälje och arbetar på Ekerö, en bit att färdas med bil och färja. Tidigare arbetade hon i Botkyrka, först som brandman och senare som styrkeledare på en 1 ledare +2 brandmän i en mindre brandbil. Men när hon fick möjligheten att bli styrkeledare för en hel grupp om sex brandmän tvekade hon inte att flytta till Ekerö. Gillar jobbet Jag gillar mitt jobb och ska inte satsa vidare även om det finns de som anser att jag ska vidareutbilda mig. Men det är ganska vanligt att har man en bra grupp då är det dem man vill arbeta ihop med. I styrkeledarrollen ingår även att genomföra utvecklingssamtal och lönesättning med det personalansvar som följer med det. Jag försöker vara en bra chef, säger Anneli Hadelöv. Och jag hoppas att jag är det. Jag försöker styra upp arbetet och undviker att tala om hur uppgifter ska lösas. Alla ska använda kunskaperna Alla i gruppen kan sitt jobb bra och äger även förmågan att använda sina kunskaper. Det är en viktig syn på ledarskapet som skapar ömsesidigt förtroende. Alla i laget strävar efter att lösa uppgifterna så snabbt och bra som möjligt. Annelis roll som styrkeledare är att sköta kommunikation med andra delar av räddningsinsatsen som polis och ambulans. Hon gör även bedömningen av vilka åtgärder som behöver sättas till då hon fokuserar på helheten och inte punktinsatser. Jag gillar att arbeta operativt, med överblick av det som sker. Och jag har upplevt att jag kan tillföra mycket i räddningsarbetet. Kanske på grund av att det som de som har lättar att få kontakt med en kvinna i en krissituation. När man träffar Anneli i sin yrkesroll märks det att hon gillar sitt jobb. Hon skrattar mycket och hon visar tydligt att hon är stolt över sitt arbete. Jag trivs oförskämt bra, bekräftar Anneli. Jag är stolt över att tillhöra Södertörns brandförsvar och stolt över mina kollegor. Antalet kvinnor i yrket ökar I Södertörns brandförsvar satsas det i dag för att det ska bli fler kvinnor inom brandförsvaret. Sett ur hela landets perspektiv så finns det nu drygt 300 kvinnor som är aktiva som brandmän. Men antalet ökar sakta, i dagens takt lär det dröja innan något som kan sägas vara jämställdhet uppnås. Det är synd att det tar sådan tid, säger Anneli Hadelöv. Men inställningen till oss kvinnor förändras hela tiden. Anneli menar att det är lättare med yngre brandmän. De har en annan syn på könsroller och de män som blir pappor vill ha del av föräldraledigheter. Det handlar inte så mycket om kön eller ursprung längre. I dag är det viktigare att det är rätt person med rätt egenskaper på rätt plats. GÖTE AXELSSON 4 MT nummer

5 Jämställdhet och integration måste tillåtas kosta pengar Jag tänker annorlunda på arbetsmiljön och villkoren för att vara brandman numer, säger brandmannen Christer Flodfält. Sedan jag engagerade mig i jämställdhets- och integrationsarbetet här på Södertörn har jag upptäckt att allt inte behöver vara som förut. Sakta men säkert blir det fler kvinnor och brandmän med annan etnisk bakgrund än svensk anställda i Södertörns brandförsvar. Så sent som i somras anställdes sex kvinnor och fyra invandrare som brandmän. Och det fungerar jättebra ute på stationerna men en hämsko är ekonomin när målen ska förverkligas. Rätt till passande utrustning Det blir lite motstånd när vi måste skaffa lämpliga kläder och annan utrustning till tjejerna, säger Christer Flodfält. Det måste få kosta pengar och tjejerna har rätt till kläder som passar dem. Det här är en av de punkter jag börjat tänka annorlunda, jag börjar titta allt mer på vad som går att förändra så att det passar alla grupper. Men det som är viktigt för att ha Jag tänker på ett nytt sätt sedan jag började arbeta med jämställdhet, säger Christer Flodfält. möjlighet att nå målen med ökad jämställdhet och integration är den politiska viljan. I Södertörns brandförsvar finns en gemensam vilja över partigränserna och brandchefen vågar driva frågan ut i organisationen. Brandchefen och kommunal är överens om att vi arbetar efter den rätta vägen nu, säger Christer. Men det tar tid att vända skutan, det har börjat gira lite nu. Man får räkna med att det tar tio år att förändra en synsätten i en organisation från det att man börjar arbetet Utveckling tar tid Man kan tycka att brandförsvaret och organisationen är lite konservativ och gärna blir vid gamla mönster. Men sanningen är att utvecklingen går framåt och många av de yngre brandmännen tar ut föräldraledighet och har en modern syn på jämställdhet. Ute på brandstationerna ökar acceptansen för det nya, det som var omöjligt för några år sedan fungerar helt naturligt nu. Det vi funderar på nu är hur vi ska bemöta och slussa in de som varit barnlediga tillbaks i organisationen. Det behövs en plan för att klara återkomsten i tjänst efter en längre tids frånvaro. Förutom arbetet med jämställdheten så arbetas det även med hot och våldsituationen. Det har förekommit stenkastning mot brandbilarna och ungdomsgäng har uppträtt hotfullt i samband med vissa utryckningar. Det har lugnat ner sig lite nu, men vi håller koll på läget på ett helt annat sätt numer, säger Christer Flodfält. Vi har taggat upp säkerheten men det måste alltid vara en brandman som passar bilarna. Det är en ny upplevelse. Vi har alltid varit trygga med allmänheten förr. Det händer mycket inom Södertörns brandförsvar, och Kommunal har genom Christer en stor del av den positiva utvecklingen. Det gäller att skapa beredskap för nya situationer i en föränderlig tid, konstaterar Christer Flodfält. GÖTE AXELSSON IT-satsning för mångmiljonbelopp Jag hoppas att jag har fel och att inte våra medlemmar ska betala för notan! Paul-Edwin Boman, är fackligt förtroendevald i skolklubben och kritisk till den stora IT-satsning som görs i skolorna. I december förra året övergick de kommunala skolorna till det nya ITavtalet GS-IT. Kostnaderna för IT i skolorna ökar och Kommunal är oroade över om detta drabbar deras medlemmar. Prislappen verkar ingen ha kalkylerat med och det är olyckligt om det blir på bekostnad av våra medlemmar. Kommunals grupper glöms Det är inget fel att lärarna och utbildningen är i fokus på denna satsning. Alla lärare ska få en egen bärbar dator. Men våra grupper i skolan riskerar att hamna helt utanför denna satsning. Paul-Edwin Boman, är fackligt förtroendevald i Kommunal. I IT-satsningen talar man om lärarna. Kommunals medlemmar i vaktmästeri, lokalvård, skolmåltidspersonal och barnskötare beskrivs alla i gruppen övriga. Som det är idag har vissa skolkök inte tillgång till en dator utan beställningarna görs hemifrån, säger Paul- Edwin Boman. Kritik mot satsningen har även kommit från oppositionen i Stadshuset. Ambitionen att effektivisera kommunens IT-verksamhet är god, men från oppositionens sida beklagar vi att majoriteten valde att inte lyssna till vårt krav att anslutning till avtalet bör vara frivilligt, menar socialdemokraten Roger Mogert i en interpellation. Han skriver att nu när avtalet ska införas råder en stor oro ute på stadens skolor. Avtalskonstruktionen där befintlig datorutrustning ute i verksamheterna skänks till Volvo IT innebär en indirekt resursöverföring från stadens skolor. Det förefaller stå utom allt tvivel att IT-kostnaderna dessutom kommer att öka de närmaste tre åren. Samtidigt går servicen i form av lokala IT-tekniker förlorad, menar han. Kräver redovisning Oppositionen har begärt att få en redovisning av utbildningsnämnden av de totala förväntade kostnadsökningarna. I sitt svar menar majoriteten att det inte är möjligt att redovisa totalkostnad eller ens en uppskattning av en totalkostnad innan projektet är genomfört. Detta kan bara betraktas som mycket anmärkningsvärt. Det är ansvarslöst att gå in i ett projekt av den här magnituden utan att ha undersökt de ekonomiska konsekvenserna. Roger Mogert menar att bara övergångskostnaderna som tas centralt i nämnden hamnar på 148 miljoner kronor. Därtill exproprierar stadsledningskontoret datautrustning för upp till 75 miljoner kronor utan att ersättning ges till skolor eller förvaltning. Det handla om totala ökade driftkostnader om 100 miljoner kronor om året för skolorna i Stockholm. Detta gäller även skolor som i dag har en mycket hög IT-standard, varför kostnadsökningen inte i huvudsak kan förklaras med höjd standard, skriver Roger Mogert. JOHANNA STJERNA MT nummer

6 Barnskötaren Anne-Marie Börjesdotter, VDn Karin Sandberg och administrativa chefen Ingrid Hermansson är överens, heltid är en lösning på bemanningsproblem. På förskolan Kokalite har alla har rätt till heltidsjobb För mig är det självklart att de anställda har trygga anställningsformer på heltid, säger Karin Sandberg VD för förskolan Kokalite AB i Sollentuna. Kokalite AB, som bildades 1992 var den första privata förskolan och skola i aktiebolagsform, har 35 anställda varav cirka 20 stycken är barnskötare. Kokalite driver både förskola och skola med f-3 klasser i nära samarbete med varandra. Karin som är VD sedan fem år tycker inte det är konstigt om folk vill ha heltid och fast tjänst. Jag vill ju själv ha heltid det är inget konstigt i det, dessutom är det mest ekonomiskt det höjer även kvalitén i verksamheten om personalen har det så. Ger gärna andra ansvar Karin är energisk och inte rädd för att låta de anställda få ansvar och insyn i verksamheten. Karin menar att om folk får ansvar tar de ansvar och som chef måste man skapa förutsättningar så personalen kan och tar ansvar. Det är viktigt att de anställda känner trygghet och delaktighet, med heltider ser personalen alla moment i verksamheten och det blir mindre schematrixande för oss, färre avvikelser och mindre administration. Som arbetsgivare har vi ett intresse av att personalen känner trygghet i sina anställningar, det ger ett engagemang och en styrka som märks i hela verksamheten. Samarbetar bra På Kokalite hjälper man varandra och har minsta möjliga vikarietillsättning. Varannan fredag kan personalen gå hem tidigare om de ser till att det fungerar på avdelningarna. Är någon tvungen att gå tidigare eller är sjuk kommunicerar man med de andra avdelningarna och hjälps åt för att få ihop det. Men även Karin rycker in själv i verksamheten när det behövs eller den administrativa chefen Ingrid Hermansson. När personalen blir sjuk längre tid, föräldralediga eller studielediga sätts vikarier in. Ingrid Hermansson administrativ chef, tycker att hon utvecklats under åren som anställd på Kokalite. Hon började 1979 som barnskötare då förskolan var i kommunal regi. Hon var med när förskolan privatiserades och har under tidens gång utbildat sig till gymnasieekonom och är nu administrativ chef. Hon är fortfarande med i Kommunal och rycker även in som barnskötare då det behövs. Det verkar inte finnas någon prestige i de olika yrkesrollerna på Kokalite utan alla är medarbetare är lika viktiga. Facket är en viktig del Arbetsplatsombudet Ann-Marie Börjesdotter tycker att det fungerar bra på förskolan. Vi har naturligtvis haft en del diskussioner men det hör väl till sakens natur att det är så ibland, men det är inget som vi inte har kunnat lösa tillsammans. Karin Sandberg tycker det är viktigt att ha samarbete med facket och uppmuntrar medarbetarna att gå med i sina fackliga organisationer. Som samhällsklimatet ser ut idag är det väsentligt att vara fackligt ansluten, det ger en trygghet i livet, säger hon. KERSTIN RIDDERSTEDT Bakgrund Kokalite Kokalite AB bildades 1992 och blev landets första förskola i aktiebolagsform. Då väckte privatiseringen debatt, i dag är driftformen vanlig.kokalite AB driver skola/förskola för cirka 200 barn i klass f- 3. Kokalite AB har 35 anställd varav 20 är barnskötare. Namnet Kokalite kommer från en kvinna som bodde i ett lokalt kulturhus i närheten av förskolan. Hon gick runt och skvallrade medan mannen var på arbete. När mannen kom hem var inte maten klar och fick bannor. Med tiden ändrade hon sig, och hon sa att hon skulle hem och koka lite så maten skulle bli klar i tid. Snart kallades hon för Kokalite. Senare blev det namnet på förskolan. 6 MT nummer

7 Det började som en saga Verklighetens vardag slår till Det var en gång en liten kommun och ett landsting som ville skaffa ett litet skötebarn.tillsammans bestämde de att det lilla nytänkandet skulle döpas till Tio- Hundra. Framtiden var ljus och guldet glimmade i skogsbrynet. I dag har skymningen sänkt sig och antalet omorganisationer överträffar de mål som en gång stakades ut. Ja, det började faktiskt lite som en saga för fem år sedan, tyvärr så tycks slutet på historien vara osäkert. Det normalt lyckliga slutet i sagor vacklar betänkligt. Den till folkmängden lilla kommunen Norrtälje och det stora Landstinget slog sig samman och bildade bolaget TioHundra. Grundbulten i förlovningen var att rädda sjukhuset kvar till kommunens innevånare. På köpet skapades även en utvecklingsmöjlighet för hemtjänsten och den vård som är kopplad till den. Kanske den tryggaste platsen inom bolaget TioHundra, all fältverksamhet omorganiseras ofta. Svårt att förena Bolaget TioHundra bildades med kommunen och landstinget som ägare. Som styrning av bolaget inrättades en nämnd med en underställd förvaltning som beställare av tjänster från utföraren, det fristående bolaget TioHundra som ägs av beställarens organisationer. Nämnden är sammansatt av politiker från kommunen och landstinget och förvaltningen sköter handläggningen av besluten kring verksamheten som utförs av bolaget TioHundra Idén och målsättningen var banbrytande och bland annat Kommunals lokala sektion var eld och lågor. Men det visade sig att det inte varit helt enkelt att för samman de två olika kulturererna från kommunen och landstinget. Visserligen har det förekommit stunder av mycket väl fungerande organisation där brukarna och den utförande personalen upplevt att nu fungerar det. Men det som börjat fungera har oftast brutits ned med en omorganisation och kringflyttning av fältpersonal. Det finns även en politisk vilja att bolaget TioHundra ska konkurrensutsättas av andra bolag. Svårt med förhandlingarna Just nu tvistar vi om vem som skall förhandla om upphandlingarna, säger Gun-Britt Wiktorsson som är Kommunals ordförande i Norrtälje. Varken nämnden eller förvaltningen anser att det är deras skyldighet att förhandla enligt MBL i frågan. Vilka konsekvenser en upphandling ger för utförarbolaget TioHundra är svårt att veta. Men Gun-Britt upplever att det som sker ska gå fort. Det verkar som att man vill genomföra allt snabbt utan insyn före höstens val, säger Gun-Britt Wiktorsson. Konkurrensutsättningen handlar nog mer om ideologi än hur verksamheten fungerar. Hur framtiden ser ut är oklart, men det från början femåriga försöket har fått ytterligare två år på sig. GÖTE AXELSSON Tiohundra omorganiserar igen Nu omorganiseras det igen, konstaterar Christer Hallingström från Kommunal. Det är beslutat nu att hemtjänstens fem grupper i södra Norrtälje inom Tio- Hundra ska placeras centralt. Målet sägs vara bättre kontinuitet, samarbetsvinster och mer verklighetsanpassat. Christer förstår till viss del beslutet men hade hellre sett en annan lösning. Det hade varit bättre med en viss överanställning så det räcker till en vikariepool istället. För personalen i hemtjänsten ute i glesbygden medför omorganisationen stora förändringar. Istället för en samlingslokal på arbetsstället ska de nu åka in till Norrtälje för att samlas när arbetspassen börjar. Därifrån ska de sedan ta en av TioHundras bilar och åka tillbaks till samma ort som de bor i, en resa som kan vara flera mil, för att utföra service till vårdtagarna. Det innebär att det blir många mil och många timmar som åtgår i onödan för att förflytta sig från Norrtälje till vårdtagarna. Miljön glöms bort Man pratar så mycket om miljö och kostnader, säger en av dem som arbetar inom hemtjänsten. Men i det här fallet blir det mycket koldioxid och tidsspillan som kostar pengar. I många fall så medför även bilåkande att det lätt blir fördröjningar och att man riskerar att bli stående i bilköer eller snödrivor. Norrtälje är en glesbygd med väldigt skiftande folkmängd, säger Christer Hallingström. Antalet människor som vistas i kommunen ökar med mer än fem gånger på sommaren. Det blir ofta långa köer till färjorna mellan öarna och trots att vi försökt få en gräddfil för kommunens fordon så har vi inte lyckats få det. På vintern är det andra problem, med många mil småvägar är det vanligt att snöröjningen inte är klar när hemtjänsten ska fram. Då blir det också att vänta. I båda fallen drabbar det hemtjänstpersonalen som får det svårt att hinna med sitt arbete. Jag inser att det finns möjligheter att utveckla verksamheten med ny teknik och andra arbetsmetoder, säger Christer Hallingström. Men jag tror att man kan vinna ändå mer om man lyssnar på personalen. Ibland kan jag uppleva att vissa mellanchefer är lite för fega också. Man vågar helt enkelt inte stå upp mot organisationsförändringar som inte gynnar verksamheten. Dolda mål Från de fackligt aktiva i Kommunal finns det funderingar om den omorganisation som nu genomförs har andra förtecken än att göra hemtjänsten effektivare. Det är känt att den politiska majoriteten helst vill konkurrensutsätta bolaget TioHundra. Genom att skapa nya och större driftenheter kan dessa bli attraktivare att lägga bud på. Allt som görs försöker man räkna om till kronor, ören och tid, säger Christer Hallingström med en suck. Det enda som räknas är inkomsterna och personalen omvandlas från individer till handelsvara. MT har följt vad som hänt i Tio- Hundra sedan starten. De människor vi pratat med vid olika tillfällen har visat alla möjliga känslor, allt från hopp till förtvivlan. Hos mig lever fortfarande Tio- Hundra som en framtidslösning, säger Christer Hallingström. Men ibland blir det tungt när fungerande verksamheter bryts ned och omorganiseras. GÖTE AXELSSON MT nummer

8 Hemfrids VD Åsa Andersson Antelli: Ett fackligt intresse att det blir en seriös bransch Den rödgröna alliansen vill avskaffa skatteavdraget för hushållsnära tjänster vid en valseger i höst. Jag hoppas att Rut-avdragen blir kvar. Annars blir många utan jobb, tror Eva Smedberg, som har arbetet på Hemfrid i två år införde regeringen skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Kommunals Ylva Thörn säger till tidningen Kommunalarbetaren att hon är kritisk mot reformen. Samtidigt arbetar många av Kommunals medlemmar i sektorn. Eva Smedberg har arbetat på kontor i 40 år. 32 år av dessa på ett bokförlag och det var härifrån hon blev uppsagd. Under fyra år var hon arbetslös. Det är inte lätt att bli utan arbete när man är plus femtiofem år. Jag ville inte tillbaka till kontor utan ha ett rörligt yrke mina sista år på arbetsmarknaden. Fick jobb direkt När hon såg Hemfrids annons sökte hon och blev kallad till intervju omedelbart. De tog inte hänsyn till min ålder utan jag fick anställning. Eva Smedberg trivs bra med arbetet. Hon är medlem i Kommunal och har nu blivit teamledare, hon servar sina arbetskamrater med bland annat nycklar. Hon tar också emot sjukanmälningar och gör kvalitetskontroller. Det är kul att lösa problemen som uppkommer. Ibland städar jag också. Eva ansvarar för Järfälla där Sundbyberg, Jakobsberg, Kallhäll, Stäket, Bro, Bålsta, Skälby, Barkaby, Spånga och Ursvik ingår. Hemfrid har omkring 900 anställda från 40 nationer. Merparten av de anställda är kvinnor. Arbetsmiljöfrågor är viktiga. De anställda har arbetskläder och företaget har omfattade instruktionsböcker om hur de anställda ska undvika skador. Räknar med fler anställda Åsa Andersson Antelli är VD för Hemfrid. Vi räknar med att anställa personer under 2010 om Rut-avdraget blir kvar. De flesta som vi anställer kommer från arbetslöshet, säger hon. Just nu planerar man ett projekt i Södertälje tillsammans med Manpower Telge Jobbstart att anställa hundra nya Eva Smedberg trivs med jobbet som hon fick direkt när hon sökte, trots att hon var +55. medarbetare. De ska arbeta halvtid och studera svenska på övrig tid. Det kan vara svårt att lära sig svenska språket på heltid. Oftast vill man arbeta också. Vi behöver arbetskraft och har efterfrågan i södra förorterna, berättar Åsa Andersson Antelli. Många av Hemfrids medarbetare kommer från den svarta sektorn. När Monica Lindstedt grundade företaget 1996 tyckte hon det var viktigt att teckna kollektivavtal. Vi ville ha samma tydliga och goda arbetsvillkor som i andra branscher. Men det var inte det lättaste. Fastighetsanställdas förbund var inte intresserade. Men Kommunal har varit med oss sedan starten. Sedan 2007 har 900 nya bolag startas i denna bransch. Reformen är fantastiskt för att etablera en vit sektor. Det är viktigt att diskussionen handlar om medarbetarnas situation i denna bransch. Vi försöker lyfta yrkesgruppen och ge dem den status de förtjänar. Det är ett gediget hantverk. Åsa Andersson Antelli är rädd att den svarta sektorn får mer luft om Rutavdraget tas bort. Jobbar du svart har du ingen trygghet, inga kollegor, du får ingen utbildning och du har små möjligheter att säga nej till en kund om det inte skulle fungera bra. Här har vi insyn, vi tittar på arbetsmiljön och stämmer av att arbetsvillkoren är goda. Vi tillhandahåller bra städredskap av såväl praktiska som er- Åsa Andersson Antelli är VD på Hemfrid. gonomisk skäl. Vi har till och med rätt att säga upp en kund om samarbetet inte fungerar. Hemfrid anställer även många som tidigare har arbetat med hemtjänsten Våra anställda känner att de har mindre tidspress hos oss. En viktig facklig fråga Åsa Andersson Antelli anser att det är viktigt att Kommunal hanterar frågan om Rut-avdraget. Det är oerhört viktigt eftersom många av våra medarbetare tillhör Kommunal. Det borde ligga i Kommunals intresse att delta och bygga en seriös bransch där yrkesstolthet och anställningsvillkor utvecklas. Hemfrid har ambitionen att driva dessa frågor och har till exempel genomfört en stor arbetsmiljöstudie för att säkerställa att den goda arbetsmiljön erbjuds våra anställda. Dessutom kommer Hemfrid att arbeta för att bli en så kallad Mönsterarbetsplats. Politiker i oppositionen är emot att hushållsnära tjänster skattesubventioneras. De som till största del utnyttjar Rut-avdraget är personer med hög inkomst och pengarna borde i stället satsas på annan offentlig service anser kritikerna. Innan reformen genomfördes var det bara rika som hade städhjälp. Nu använder sig även medelklassen av våra tjänster. Jag tror också inställningen till att betala för avlastning i vardagen är en generationsfråga. Yngre fattar andra familjeekonomiska beslut, säger Åsa Andersson Antelli. JOHANNA STJERNA Fakta: Avdraget för hushållstjänster infördes den 1 juli Rut-avdraget innebär att privatpersoner får göra avdrag på 50 procent av arbeten som städning, barnpassning och gräsklippning. 8 MT nummer

9 Smittad på jobbet Smittade på jobbet fick kämpa för ersättning Varje dag blir undersköterskan Maria påmind om den tbc som hon smittades av på jobbet. Det hugger till när hon andas djupt. - Ersättningen från arbetsgivaren var så låg så den kändes mest som ett hån, menar hon. Det var vid julen 2007 som hon smittades av en patient. Maria heter egentligen något annat men vill inte framträda med sitt riktiga namn. Patienten misstänktes ha en annan diagnos, kommunikationen fungerade inte mellan olika avdelningar och det tog ett tag innan patienten blev isolerad. Då var skadan redan skedd. Personal och andra patienter som hade varit i kontakt med den tbc-sjuke patienten fick göra PPD-test då det går att upptäcka om man är smittat av tuberkulos. - Jag fick en jättereaktion. Diagnosen blev att jag hade latent tbc, vilket betyder att du inte behöver bli sjuk men att du bär på bakterierna. Tbc ökar Maria har arbetat under femton år på infektionskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Under dessa år har hon märkt hur antalet fall av tbc har ökat. - Samtidigt är det en sjukdom som det är svårt att bli smittad av. Så Maria fortsatte att jobba och började träna inför Tjejmilen. Trots all träning kände hon inte som att hon fick bättre kondition. I november hörde hennes man hur hon andades konstigt och han blev orolig. De åkte in till akuten och efter elva timmar upptäckte läkarna att hon hade mycket vätska i lungsäcken. Nu följde ett par månader då Maria blev inlagd på sjukhus och hon åt många mediciner. - Medicinerna var som en hel liten frukost med 7-8 tabletter som skulle ätas på fastande mage och jag fick inte äta något förrän en timme efteråt. Blev inlagd på sjukhus Hon fick en allergisk reaktion av tabletterna och fick läggas in ett par gånger på sjukhus igen för att få hjälp att trappa upp medicineringen. Medicinen hade biverkningar som gjorde att Maria kände sig trött, okoncentrerad och lätt irriterad. Ingen i sjukhusledningen tog kontakt med henne under denna tid. - En annan undersköterska blev också sjuk. Vi har varit arga tillsammans och stöttat varandra under den här tiden. Fler i personalen hade fått latent tbc och de skrev till Afa, som administrerar avtalsförsäkringar. - Vi sökte om skadestånd eftersom vi hade blivit smittade på jobbet. Afa svarade att vi skulle höra av oss igen om vi fortfarande var sjuka efter 180 dagar. Det var vi inte. - Försäkringen måste täcka tbc. Det måste ändras. Sjukdom som skrämmer Efter en jobbig sjukdomstid kom Maria tillbaka till arbetet efter två månader. - Det tog en väldig tid innan vi fick någon kompensation från sjukhuset. Det fick vi först på jullönen 2009, säger hon. Tbc är en sjukdom som väcker mycket rädsla och kunskaperna om sjukdomen är dåliga. För Maria var det påfrestande att ständigt förklara för omgivningen om sjukdomen. - Folk blir rädda för tbc, det är den normala reaktionen. Eftersom jag inte kunde dricka alkohol när jag åt mina mediciner utsattas jag för många tillfällen då folk undrade varför jag inte ville ta ett glas vin. Sa jag då att jag hade tbc blev folk livrädda. Det var alltid lika jobbigt. - Tbc är en botbar sjukdom. De som är smittsamma är det inte längre när de har ätit medicin i fjorton dagar, säger Maria. Alldeles för låg ersättning Den ekonomiska ersättningen som undersköterskorna fick var låg anser Kommunal. - Summan var makabert låg. De som drabbades fick mellan kronor samt ersättning för inkomstbortfall, säger Carina Lenngren, Kommunal HS/Södra Länet. Det finns inget i regelverket om tbcsmitta. - Vi är inte skyddade. Det finns ingen försäkring som täcker inkomstförlust på grund av denna sjukdom. Det var en kalldusch att inse det. tbc som nu är på stark frammarsch. Sjukhusledningen ansåg att tbc är något som man måste räkna med att bli smittad av när man arbetar inom sjukvården. Skrivit kongressmotion om tbc Kommunal måste gå via förhandlingsvägen för att få ut kompensation till de smittade undersköterskorna. - Vi är tacksamma över att de inte fick en tbc-form som var motståndskraftig mot medicinering. Kommunal har nu väckt en motion till kongressen i vår om denna fråga. - Vi har tittat på handlingsplaner. Vad vi sett är att man släpper på isoleringen vid preliminärsvaret. När man sedan får sista svaret och om patienten då är smittfarlig har han eller hon hunnit smitta såväl personal som andra patienter, säger Carina Lenngren. JOHANNA STJERNA ARBETSSKADORNA inom djursjukvården har ökat. Arbete med djur är eftertraktat. Kön till veterinärutbildningen är lång. Vad många inte känner till är att det är ett tungt och riskfyllt arbete. Under vintern och våren inspekterar Arbetsmiljöverket, arbetsmiljön inom veterinärverksamhet. Området sysselsätter cirka veterinärer, sköterskor och djursjukvårdare. Tre fjärdedelar är kvinnor. Medan anmälda arbetsskador minskat inom flertalet sektorer under senare år, är utvecklingen här den motsatta. Störst andel skador inrapporteras för kvinnor i åldern år. Två tredjedelar av olyckorna orsakas av angrepp från hundar, katter, hästar och nötboskap. Huvuddelen av arbetssjukdomarna har orsakats av belastningsfaktorer. Exponering för kemiska och biologiska ämnen står för 15 procent och lika många har sin grund i psykosociala arbetsförhållanden. Källa: Arbetsmiljöverket.se STOCKHOLMS läns landsting kan få böta kronor för överbeläggningar på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Trots allvarlig kritik mot brister i patientsäkerheten har sjukhuset inte vidtagit de åtgärder som krävts. Nu begär Socialstyrelsen att det vite som förknippades med kraven på åtgärder i september 2009 döms ut. Vi ser mycket allvarligt på det här. Människor som är i behov av vård ska inte utsättas för onödiga risker på sjukhus. Situationen vid Karolinska i Huddinge är oacceptabel, säger Erik Höglund som är enhetschef för Tillsynsregion Öst. Den 9 september i fjol beslutade Socialstyrelsen att förelägga Stockholms läns landsting att att vidta ett antal åtgärder vid Karolinska i Huddinge. Åtgärderna skulle redovisas senast den 1 december. Stockholms läns landsting har inte till fullo hörsammat föreläggandet, kraven på god vård uppfylls inte vid Karolinska i Huddinge och de allvarliga bristerna utgör en risk för patienternas säkerhet, säger Erik Höglund. FÖRRA VECKAN manifesterade LO-facken om kollektivavtalens värde på flera ställen i landet. Vår svenska modell bygger på att det finns starka parter på arbetsmarknaden som sluter rikstäckande kollektivavtal om löner och andra anställningsvillkor. Det är en modell som varit framgångsrik, men som vi nu ser hotas. Den borgerliga regeringen talar gärna väl om den svenska modellen men agerar i praktiken för att slå sönder den, säger LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin. Det gäller inte minst regeringens agerande i det så kallade Laval-målet. Om regeringens lagförslag Lex Laval går igenom så öppnas dörren för låglönekonkurrens och en situation där löner och villkor successivt pressas nedåt för alla på svensk arbetsmarknad, säger Wanja Lundby-Wedin. Källa:www.LO.se I SVENSKT ARBETSLIV blir kvinnor systematiskt diskriminerade när de ska föda barn eller vara föräldralediga, med allvarliga konsekvenser för deras fortsatta yrkesliv. Fack och arbetsgivare måste nu ta sitt ansvar för att förebygga diskrimineringen, säger DO Katri Linna i en debattartikel. De flesta förlikningar DO träffade på arbetslivsområdet under 2009 rörde anmälningar om diskriminering av gravida eller föräldralediga. Det är kvinnor som anmält att de fått sämre löneutveckling än sina kollegor, att de inte fått del av kompetensutveckling, att de inte fått jobb, att deras provanställning avbrutits eller att de blivit uppsagda. För att stoppa diskrimineringen av gravida och föräldralediga måste arbetsgivare och fackliga organisationer börja ta ansvar för att förebygga och förhindra diskriminering i arbetslivet. Arbetsgivare och fack måste gemensamt föra in skrivningar i kollektivavtalen om konkreta åtgärder, skriver Katri Linna. Källa: MT nummer

10 De privata hade inte lika hög andel utbildad personal och fler timvikarier, säger forskaren Ingela Målqvist. Forskarrapport slår fast Hemtjänst effektivast i offentlig egen regi Ett vikariat som hemtjänstchef blev drivkraften till att genomföra en studie om hemtjänstpersonalens arbetsvillkor. Jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att denna verksamhet fungerade så dåligt som den gjorde. Allt ansvar hamnade på personalen. De skulle lösa alla krav samtidigt som de fick minskade resurser, säger Ingela Målqvist, forskare och utredare vid Karolinska Institutet. Efter att ha forskat i flera år om arbetsmiljö- och personalfrågor tog Ingela Målqvist ett vikariat under ett år som områdes- och hemtjänstchef. Kommunen hade fått pengar till ett kompetensutvecklingsprojekt och vikariatet skulle mycket handla om det förbättringsarbete som skulle ske inom kommunens hemtjänst. Efter två månader fick jag besked att området gick med underskott och vi skulle skära ned med tjugo procent utan att kvaliteten skulle påverkas, säger Ingela Målqvist. Personalen fick ta stöten Den duktiga personalen gjorde en oerhörd insats för att få verksamheten att fungera. Samtidigt var de helt övergivna av ledningen. Det var kommunen som hade låtit underskottet pågå nu fick personal och brukare ta stöten. Ingela Målqvist var upprörd över hur verksamheten hade hanterats och lovade att hon skulle forska om detta område. Sedan 2004 har hon ägnat stor del av sin forskning till frågor om hur arbetsförhållanden inom hemtjänst ska kunna vara goda, ekonomin vara kostnadseffektiv samtidigt som brukarna får en hög service. Studien gör dels en kartläggning dels förslag till utveckling. Tillsammans med undersköterskan Birgitta Åhman och ekonomen Thomas Hejninger har de tittat på hur styrsystem påverkar ekonomin, arbetsförhållanden och omsorgskvaliteten. De har jämfört skillnader i förutsättningar för privat och kommunal hemtjänst. I studien föreslår de kriterier för certifiering och uppföljningskriterier för att kvalitetssäkra såväl omsorg som personalens arbetsförhållanden. Vill göra en kontrollista De föreslår en checklista som ska ge stöd vid upphandlingar av hemtjänst. När Sverige i början av nittiotalet skrev under Maastrichtfördraget tvingades vi, precis som de andra europeiska länderna, att begränsa tillväxten av den offentliga sektorn. Vid denna tid presenterades också tankar om hur den offentliga sektorn skulle effektiviseras. Man talade om New Public Management, som handlar om att konkurrensutsätta offentliga tjänster. 10 MT nummer

11 Samtidigt ville man öka den ekonomiska medvetenheten för alla som arbetade inom offentligt drivna verksamheter. Varje resultatenhet skulle ha ett eget ekonomiskt ansvar. Min slutsats är att när man pratar om effektivitet talar man i stället om produktivitet. Skillnaden är att vid produktivitet mäter man enbart hur mycket man gör, utan att beakta helheten. Kommunerna äger ansvaret Kommunerna har det övergripande ansvaret för verksamheten oavsett utförare. De bör också ta sitt ansvar så att personalen har goda anställningar. I studien finns en lista på krav som kommunerna bör ställa på sina utförare. När det gäller arbetsvillkoren handlar det om att allt från kollektivavtal till tjänstepensioner. I dagens ersättningssystem får hemtjänstfirmorna bara betalt när de befinner sig hemma hos brukarna, vid så kallad värdeskapande tid. Förflyttningstiden mellan brukare ersätts inte separat utan ingår i brukartiden. Det finns inga ekonomiska incitament för kompetensutveckling, dokumentation, färdtid och kontaktmannaskap. Ingela Målqvist har jämfört hemtjänst i kommunal och privata regi. De privata hade inte lika hög andel utbildad personal och fler timvikarier. På den kommunala enheten var 98 procent tillsvidareanställda och på den privata 54 procent. 44 procent arbetade heltid på den kommunala jämfört med 28 procent på den privata. Stora kostnadsskillnader Skillnaderna i driftskostnaderna som inkluderade allt utom personalkostnader var stora: 16 kronor per timme för privata och 42 kronor för kommunal regi. Verksamheten i egen regi hade större andel utbildad personal, dyrare lokalkostnader och deras verksamhet var mer IT-styrd. Däremot hade endast en kommunal chef ansvar för 105 anställda. Den kommunala enheten rapporterade mer missnöje med omsorgskvaliteten. Samtidigt deltog de mer i genomförandeplaneringar och hade mer kunskaper. Kanske var det just för att dubbelt så många var utbildade undersköterskor som de hade högre anspråk på omsorgen. Äldre kräver mer omvårdnad Brukarna som hade kommunal hemtjänst var äldre, sjukare och krävde en tyngre arbetsinsats. Men det finns ingen extra ersättning för komplexa insatser. Därför var tempot och arbetsbelastningen högre i den kommunala enheten. De högre fasta kostnaderna måste också tjänas in. Ersättningen i hemtjänsten bygger på tidsschabloner där varje moment är tidsatt. Exempel på detta är att bäddning ska ta fem minuter, frukost femton minuter och dusch femton minuter. Dagens hemtjänst fungerar som gamla tiders löpande band. Det är en minutstyrd verksamhet där personalen får ta ansvaret för att verksamheten går ihop. Men det är kontraproduktivt att personalen pressas. De har inte tid att reflektera, inga möjligheter att fortbilda sig eller få stöd. Många faktorer saknas Yttre faktorer som att en brukare kan ha en dålig dag, gjort sig illa eller att personalen inte kan hitta en p-plats (ett vanligt problem i närförorter) finns inte med i kalkylerna. Tidsplaneringssystemet bygger på en konstruerad verklighet. Personalen får hantera den faktiska verkligheten. I vår studie var personalens planerade förflyttningstid beräknad till sammanlagt en timme medan den faktiska förflyttningen tog två timmar. Personalen delar snabbt ut matlådor, men de har sällan tid att se till att de gamla får i sig maten. Ingen märker om de gamla blir undernärda eller har vätskebrist. Ansvaret borde ligga på kontaktmannaskapet. Lösningen är att ta tid från andra Det finns en olöslig konflikt mellan kostnad och omsorg. Personalen möter människor som har ramlat, är ledsna eller som av andra skäl ibland måste få mer omsorg än beräknat. De försöker lösa detta med att ta tid från en annan brukare, ge obetalda insatser eller springa mellan brukarna. Förutsättningarna för att göra ett gott arbete måste bli mer professionella. När du städar är det brukaren som ska hålla med utrustning. Personalen får ibland använda ruttna skurtrasor, ibland får en strumpa vara rengöringsverktyg och du kan tvingas använda en dammsugare från sextiotalet. Hur många snickarfirmor låter kunden hålla med snickarnas verktyg? Ingela Målqvist anser att kommunerna måste bli mycket bättre på att följa upp att utförarna gör det de ska. Idag vet inte kommunerna vad de får för skattepengarna. Kommer det inte in klagomål så är det som om hälsan tiger still. Det finns en godtrogenhet. Kommunerna har ett ansvar mot skattebetalarna. Ny typ av genomgång krävs I studien finns förslag på att kommunen centralt ska hålla med krishantering, hjälpmedel som alla utförare kan utnyttja gratis och att tillhandahålla stödresurser för att ge personalen en god arbetsmiljö. Idag går man igenom hemmet utifrån brukarnas perspektiv. Man måste också göra en genomgång utifrån personalens behov. Enligt Statens offentliga utredningar blir det en betydande arbetskraftsbrist inom äldreomsorgen i framtiden om ingenting görs åt arbetsvillkoren. Större helhetsperspektiv vid kravställandet och en bättre uppföljning av hemtjänstutförarna kan vara en väg. Personalens arbetsförhållanden ska ses som en kvalitetssäkring av verksamheten. Kriterier som kan skrivas in i avtal, ett alternativt ersättningssystem och uppföljning av arbetsförhållanden kan utveckla verksamheten, säger Ingela Målqvist. JOHANNA STJERNA MT har uppmärksammat hemtjänstens situation, nu bekräftas den bilden av en forskningsrapport. Fakta: Utgångspunkten för studien är att det förekommer målkonflikter mellan lagar, avtal, ekonomi, verksamhetskvalitet och arbetsförhållanden. Ingela Målqvist är beteendevetare vid Centrum för folkhälsa vid Karolinska Institutet. Studien är gjord tillsammans med Stockholms läns landsting och med stöd från Afa. Syftet med projektet är att kartlägga vilka eventuella målkonflikter som kan påverka ekonomin, verksamhetskvaliteten och arbetsförhållanden för enhetschefer och personal och om det finns några skillnader mellan privata och kommunala verksamheter. Två privata och två kommunala arbetsplatser i två kommuner har undersökts. MT nummer

12 Lagar och författningar lrävs för att skapa bättre arbetsmiljö Personalnedskärningar blev till arbetstidsförändringar Förra året skulle Österåkers kommun spara pengar på nattpatrullen inom hemtjänst, fyra personal skulle bli tre.tre stycken som skulle ge vård och omsorg till hela kommunen nattetid. Helen Stigen arbetsplatsombud för nattpatrullen visste att det inte skulle gå. På natten är det nödvändigt att arbeta i par, då det är många lyft och larm. Vi har ett stort område att täcka upp och för att arbeta tryggt och säkert både med pensionärerna och för vår egen del så måste vi vara minst fyra. Det går inte att vara ensam när någon ramlar. Dessutom är avstånden långa, vi vet ju aldrig när eller var någonstans i hela kommunen vi får ett larm. Fasta arbetsuppgifterr Nattpatrullen har ett fast antal pensionärer och sjuka som de besöker varje natt, bland arbetsuppgifterna är det tillsyner, toalettbesök, blöjbyten och medicingivning. Utöver de fasta schemalagda vårdtagarna tar patrullen emot flera larm. Efter MBL - förhandlingar och inlämnad begäran om krav på åtgärder till arbetsgivaren enligt arbetsmiljölagens 6.6:a fick Helen och hennes arbetskamrater rätt. Med arbetsmiljöverkets hjälp gjordes riskanalys om nattpatrullens arbetsförhållanden där det framkom att det inte var ok att arbeta så som kommunen ville. Kommunen kunde inte spara på nattpatrullen genom att dra ner på personalantalet. Arbetsmiljöverket krävde dessutom att 52 chefer och 52 arbetsplatsombud gick en gemensam arbetsmiljöutbildning. Jobbigt att ta strid För många arbetsplatsombud innebär uppdraget mycket arbete som tar både tid och engagemang i anspråk. Det är inte alla som orkar ta strider med sin chef. Alla kanske inte heller är organiserade i facket vilket Helen hoppas på att de ska bli nu, när de sett nyttan av vad facket kan göra. Det är viktigt att hela personalgruppen går samman i sakfrågorna vilket vi gjort i nattpatrullen, ju fler vi är dess starkare är vi naturligtvis. Men för att ha någon uppfattning krävs det att personalen är insatta i hur verksamheten är uppbyggd och hur de ekonomiska resurserna är och hur de fördelas. Där är arbetsplatsombudet roll oöverträfflig. Helen är ett ombud som inte ger sig, hon har lärt sig mycket på vägen om hur lagar och avtal fungerar. Nattpersonalens verksamhet är ramfinansierad. Det blir ju omöjligt att ha en ram som inte tar hänsyn till bland annat löneutvecklingen, säger Helen. Efter att Helen och hennes arbetskamrater tillsammans med Kommunal vunnit striden om antalet personal på natten kom nästa slag för arbetsgruppen. Om inte arbetsgivaren kunde ta bort personal ville de dra ner på tjänstgöringsgraderna för nattpersonalen. Ingen hel seger Tyvärr blev det så att alla vi som jobbar på natten måste sänka vår tjänstgöringsgrad. Det är ett misslyckande för oss och för alla gamla och sjuka Österåkersbor. Men även kvällspatrullen är förlorare när de inte får någon uppbackning av nattpatrullen. Jag kan inte låta bli att fråga varför det alltid är självklart för tjänstemännen att ha heltid? Varför är det alltid vi som ska sänka vår arbetstid trots att vi inte ens har heltid? När man sänker vår redan låga tjänstgöringsgrad blir det mindre tid till bland annat dokumentation. Det är svårt att göra besparingar på nattarbetet, det är redan så slimmat. Sektionsordförande Eva Hessler tycker att besparingarna som kommunen gjort är svåra att förstå för medlemmarna eftersom kommunen 2009 gått med 32 miljoner plus. Vårdpersonalens har samma mängd arbete som ska göras oavsett besparingarna, det blir en priorieteringsfråga vilka uppgifter som ska göras, säger Eva Hessler. Fakta KERSTIN RIDDERSTEDT Skyddsombuds begäran om föreläggande eller förbud s.k. 6, 6a-anmälan I första hand ska du som skyddsombud vända dig till arbetsgivaren med krav på åtgärder för en tillfredställande arbetsmiljö. Om du inte är nöjd med svaret på din begäran, eller om det inte kommer något svar alls, kan du vända dig till oss på Arbetsmiljöverket. 12 MT nummer

13 DEBATT Debattartiklar skickas till:mt Kommunal Stockholms län,box , Stockholm.e-post:: Skriv kort,bidrag kan avkortas av redaktionen. Bidrag måste ha tydlig avsändare med namn,adress och telefonnummer.det går bra att publicera sig under signatur. Var det bättre förr? Ett samhälles utveckling och dess mänskliga värden Var det bättre förr? Jag ska lämna en historisk linje från min livstid. Nittonhundratrettioett. Min mor föddes i mellersta Norrlands inland Fadern var som det står i kyrkböckerna okänd. Att min mormor pekade ut fadern betydde ingenting eller som det står i Barnavårdsnämndens anmälningar och framställningar från barnavårdsmannen B:v mannen meddelar att uppgivna fadern nekar. Vittnen för ev. rättegång kunna ej av modern angivas. En omyndig flickas ord vägde lätt gentemot ett förnekande av fadern. Idag har vi olika tester för att fastställa faderskap och framförallt lyssnar man mer på kvinnorna idag, eller? Mormor var arton år när min mor föddes. Att vara ensam mor och dessutom omyndig i Sverige i trettiotalets början var nog inte det lättaste. De första åren bodde min mor med mormor, men vid elva års ålder blev hon satt i fosterhem. I Barnavårdsnämndens beslut och åtgärder står följande /1. Omhändertagen för samhällsvård. Modern har dessutom två barn u.ä. och i grossess, kan ej vårda alla. Hon kom till en för henne okänd familj. Hon pratade aldrig om detta med mig eller mina syskon. Kanske gjorde det för ont att berätta. I början av fyrtiotalet vägde en elvaårig flickas ord lätt, barn skulle vara tysta, snälla och lyda /11. Erhållit plats hos lärarinnan fru. Som barn funderade jag inte så mycket på detta och nu när jag skulle vilja veta hur hon hade det i sin fosterfamilj så är min mor sedan länge borta. Men jag tror att en del av hennes tystnad och präktighet kan ha sin grund att hon blev bortlämnad som elvaåring. Att sedan min mor tvingades lämna sina två förstfödda barn till barnhem måste ha känts mycket svårt, men mer om det nedan. Nittonhundrafemtiotvå. I daganteckningar från ett barnhem framgår att jag vid åtta månaders ålder för första gången kan sitta själv. Mina tio första månader bodde jag på ett barnhem i Saltsjö-Duvnäs vid namn Bilden har inget samband med texten annat än som tidspegel. Eurenii Ljungcrantz minne. Huset är sedan länge rivet, jag vet jag har varit där. Min äldre syster vistades också på ett barnhem sitt första år. Hon kom hem i samband med att jag föddes. Det är bara drygt ett år mellan oss. I Centraldispensärens utredning från den 19 januari 1953 står följande Modern lider av tbc och ammar ej barnet. Hon är utskriven från sjukhuset och vistas i hemmet. Genom genomförandebeslut omhändertogs det anmälda barnet för sv. Av nämnden och placerades den 12 januari i Eurenii Ljungcrantz minne, Saltsjö-Duvnäs. Att ta hand om mer än ett barn orkade inte min mor. Min far måste arbeta för att klara försörjningen. Att kunna få stöd av samhället och få hjälp i hemmet var inte att tänka på. Den hjälpen var inte uppbyggd då i början av femtiotalet. Jag kommer inte ihåg något från min vistelse på barnhemmet, men allt sätter väl sina spår. Vet inte hur ofta mina föräldrar besökte mig. Vet inte ens om de besökte mig eller om det var tillåtet att besöka sina barn. I början av femtiotalet var nog den gängse uppfattningen att barn inte påverkades så mycket av frånvaro från sina föräldrar. Jag blev säkert väl omhändertagen. Men vem gav mig den närhet som varje barn behöver? Mina föräldrar är sedan länge borta så mina frågor förblir nog obesvarade. Men bara att ställa dessa frågor gör att jag lättare kan förstå varför jag blev lämnad. Jag dömer eller anklagar inte mina föräldrar. Sverige nittonhundrafemtiotre var ett annat land än idag. Min mor var tjugoett och min far var fem år äldre. Att anställa en barnsamarit var inte att tänka på. Vem skulle betala barnsamaritens lön? Min mor blev ju själv lämnad till en fosterfamilj och blev tvungen att lämna ifrån sig sina två första barn. Det måste ha varit oerhört svårt och det är nog orsaken till att det aldrig pratades om detta i vår familj. Nittonhundrasextiosex. Min yngsta bror föddes i början av nittonhundrasextiosex. Vad jag minns så mådde min mor bra under graviditeten. Min mor blev återigen sjuk när min bror föddes. Hon fick ett sår på ena lungan och blev inlagd på sjukhus i ett antal månader. Hon låg på lugnkliniken på S:t Görans sjukhus. Samma sjukhus där jag fick mitt första arbete fem år senare. Nu hade min far ansvar för en femtonåring, en fjortonåring, en treåring och ett nyfött spädbarn. Min far ansågs modern, det hände att han diskade och han kunde laga mat, men han var ofta handfallen när det gällde olika sysslor i hemmet. Att sluta arbeta var inte att tänka på, familjen behövde ju få in pengar. Om detta hade hänt på femtiotalet eller tidigare så hade vi kanske kommit till olika fosterfamiljer. Nu hade samhället byggt upp ett socialt skyddsnät. Istället för att splittra familjen så kom det istället en barnsamarit som tog hand om mina två bröder tills min far kom hem från arbetet. Det hände väl ibland att min syster och jag fick gå hem lite tidigare från våra aktiviteter för att sköta våra småbröder. Trots den svåra situation vi hamnat i så fick vi stöd av samhället. Ingen ifrågasatte vårt behov av stöd. På sjuttiotalet drev Svenska Arbetsgivare Förbundet (nuvarande Svenskt Näringsliv) kampanj mot den s k svenska modellen. Man påstod att skatt är stöld och man skulle satsa på sig själv. Jag förstod ingenting! Denna av dem så föraktliga skatt räddade min familj. Kanske var det då jag insåg sambandet mellan att alla solidariskt betalar skatt så att alla medborgare får stöd och hjälp vid svårigheter. Varför skriver jag då detta? Denna berättelse är inte unik. Men den visar att samhällsutvecklingen är något vi styr över själva. Nu avhumaniseras samhället igen. Är du fattig eller sjuk får du skylla dig själv. Är du rik hyllas du, du har ju lyckats. Är det verkligen det samhället vi vill ha?åke Hagström Stockholm Fotnot Ur Socialstyrelsens utredning Förekom övergrepp och kränkningar vid institutioner inom den sociala barnavården ? publicerad 2006 sägs att Minst har varit i institutionsvård. Men det är en uppskattning, siffran kan vara Som jämförelse har Huddinge kommun invånare. Själv har jag inget belägg att jag var utsatt för övergrepp och kränkning. Förutom den kränkning som det innebar att bli satt på barnhem MT nummer

14 DEBATT Debattartiklar skickas till:mt Kommunal Stockholms län,box , Stockholm.e-post:: Skriv kort,bidrag kan avkortas av redaktionen. Bidrag måste ha tydlig avsändare med namn,adress och telefonnummer.det går bra att publicera sig under signatur. Använd skattemedelen där de gör mest nytta Det pågår en häftig debatt om Rut- avdraget just nu. För mig som arbetar inom vården känns den debatten mycket märklig. Jag började inom sjukvården Från den allra första början har jag varit med om att effektivisera verksamheten. Jag har under alla dessa år hört att vi måste spara, spara, spara. Givetvis är det viktigt att skattebetalarnas pengar används på ett klokt sätt, det är även mitt ansvar i det dagliga arbetet. Men just nu känns det att vi som arbetar inom sjukvården måste springa allt snabbare och ta hand om allt fler svårt sjuka patienter. Varslen duggar tätt, i våras var det Karolinska universitetssjukhuset, nu handlar det om sjukhuset i Sundsvall där 700 av personalen har varslats. Jag har de gångna veckorna haft fyra träffar med personalen på neonatalen, tillsammans med Vårdförbundet. Vi har träffat undersköterskor, barnsköterskor, sjuksköterskor och läkare. Syftet har varit att prata samverkan och arbetsmiljö och den ursprungliga Jag tror inte att jag var ensam om att sätta frukosten i vrångstrupen när jag läste på DN debatt att statsminister Fredrik Reinfeldt tyckte att kommunalarbetarna i princip skulle kunna hålla tillgodo med ett nollavtal eftersom regeringen sänkt skatten. Det var inte lite fräckt! Särskilt när vi vet att nästan hälften av de totala skattesänkningarna har gått till den fjärdedel av befolkningen som tjänar mest. Dessutom har kommunalarbetarna och andra kvinnodominerande yrken tvingats betala regeringens skattesänkningar i form av höjda avgifter till a-kassan, fler varsel och sämre trygghetsförsäkringar. orsaken var att så väldigt många är sjukskrivna. I våra diskussioner återkommer, som den främsta orsaken, att bemanningen håller inte. Personalen kan aldrig lita på att de kan vara lediga när de är det enligt schema. Man blir allt oftare inringd för att arbeta. Och alla återger samma skäl till att man tackar ja till det extra arbetet; de tänker på barnen och föräldrarna. Lojaliteten mot familjerna väger tyngst och man arbetar tills man stupar. Det finns ont om tid för återhämtning. Jag är övertygad om att arbetsgivaren som är närmast inte heller tycker att detta är bra. Men deras händer är bakbundna av politikerna som ställer tuffa effektiviseringskrav år efter år. Så illa som det är nu har det nog aldrig varit tidigare. Det är lätt för Filippa Reinfeldt att sitta på sitt mysiga kontor och fatta beslut. Men verkligheten är tuffare än Filippas rum med sina levande ljus! Om den borgerliga regeringen skulle få förverkliga sina nya vallöften om att låna till fler skattesänkningar kommer de kommande åren att innebära dramatiska besparingar inom den offentliga sektorn. Vi vet att utan skatteintäkter finns inga pengar till vare sig löneökningar eller kvalitetsinvesteringar. Då återstår bara ytterligare uppsägningar och nedskärningar. Det är sex månader kvar till valet den 19 september. Mycket står på spel. Jag tror att valet kommer att avgöras av två saker. För det första en utvärdering av denna mandatperiod och för det andra och minst lika viktigt vilken framtid väljer för våra barn och barnbarn. Samtidigt ökar det massmediala trycket när det gäller granskningen av sjukvården. Astrid Lindgrens barnsjukhus är nog den verksamheten som verkligen har upplevt detta. Men är det inte så att desto färre ska ta hand om allt sjukare patienter, att även risken för felbehandlingar ökar. De anställda är många gånger oerhört kränkta av de påståenden som kan läsas i massmedia. Personalen är oerhört hängiven sitt arbete, de är väldigt kompetenta och far illa som det är just nu. Kvällstidningarnas rubriker stämmer illa överens med hur det egentligen är. Då känns det märkligt att det är viktigare att se till att friska vuxna kan få städningen subventionerad av skattebetalarna samtidigt som de anställda inom t ex inom barnsjukvården går på knäna. Att man som politiker anser att rika familjers livspussel är viktigare än för tidigt födda barn är ofattbart. Tidningen Metro publicerade idag, den 4 mars, en riktigt bra artikel om Rut- avdraget. Tidningen konstaterade att nästan 30 % av subventionerna hade gått till den 4 % av befolkningen som tjänar mer än kronor om året. De människorna som arbetar inom sjukvården och kanske skulle behöva att någon annan städar har inte råd att använda städtjänster. Men tack vare regeringens felprioriteringar och Skattesänkningar skapar enbart nedskärningar Vad har hänt i Stockholm de senaste åren? Klyftorna har växt mellan fattiga och rika, mellan män och kvinnor, mellan friska och sjuka, mellan pensionärer och fortfarande yrkesverksamma. Växande köer i vården och ett Vårdval Stockholm som flyttat resurser från fattiga till friska och välbärgade bostadsområden. Långtidsarbetslösheten bland ungdomar har ökat dramatiskt. Och bostadsbyggandet har halverats. Snart finns inga hyreslägenheter kvar i centrala delar av staden. Moderaterna har tvångsprivatiserat kommunal verksamhet till underpris. Se bara på Tibble gymnasium i Täby. Där såldes hela skolan till värdet av bara inventarierna. Det betyder att moderaterna värderade lärarna och de övriga välfärdsarbetarnas arbete till noll kronor. felaktig fördelningspolitik så får nog personalen på neonatalen fortsätta att slita även framöver. För det är så att ett nytt sparpaket skall verkställas även i år. Jag vill inte höra att det är två olika kassor, för mig handlar det om politiska prioriteringar. Och nu har näringsminister Maud Olofsson uttalat sig om att rasta hunden kan också vara en tjänst som kan ingå i Rut- avdraget. Jag tror jag baxnar, det är alltså viktigare gå ut med lilla dvärgpudeln Fifi än ha tillräckligt med resurser till sjukvården! Jag uppmanar alla medlemmar att rösta den 19 september. För det är så att din röst gör skillnad. Gå inte på den niten som Fredrik Reinfeldt håller på att servera just nu när han pratar om undersköterskor. Han har struntat i oss hittills och han kommer inte att bry sig om oss och hur vi har det efter valet heller. MIRJA RÄIHÄ JÄRVINEN undersköterska och facklig företrädare med förhandlingsansvar för Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska universitetssjukhuset i Solna Måste det vara så här. Nej jag menar att vi kan välja en annan väg. För att kunna skapa Stockholm som ger alla människor möjligheter och framtidstro måste vi investera i vår gemensamma välfärd och se att den håller en hög kvalitet. Och den viktigaste kvalitetsfaktorn är alla ni som arbetar inom välfärden, välfärdsproffsen. I alla socialdemokratiska kommuner i Stockholms län är det en självklarhet att också kommunanställda ska ha rätt till heltid och en möjlighet till deltid. Jag hoppas att också du tycker att vi ska ha en välfärd i världsklass i möjligheternas Stockholm. Om du känner att Stockholm och Sverige borde välja en annan väg - är du välkommen som medlem, enklast på För det är bara vi tillsammans som kan skapa en bättre framtid. MIKAEL DAMBERG Ordförande socialdemokraterna i Stockholms län 14 MT nummer

15 Vem hjälper vårdbiträdet när arbetsbördan dubbleras? Till Kommunal Stockholms Läns medlemmars barn: Den borgerliga regeringen räknar i sin budget med färre anställda inom skola och omsorg år 2011 jämfört med Vårdbiträden, undersköterskor, skolpersonal och många andra anställda inom välfärdssektorn jobbar redan idag under hög arbetsbelastning. De nedskärningar som regeringen nu planerar för kommer att bli kännbara, inte bara för de som söker vård utan framförallt för de som jobbar inom vården - majoriteten kvinnor. Den moderatledda alliansen har under mandat perioden sänkt skatterna med nära 100 miljarder kr. Regeringen talar ofta om att vårdbiträdena och sjuksköterskorna fått mer i plånboken och påstår att det är anställda inom denna sektor som tjänat mest på deras skattesänkningar. Dessutom påstår de att det kommer skapa fler jobb med hänvisning till att folk kommer konsumera mera. Vad de inte nämner är att dessa skattesänkningar drabbar stora delar av vår gemensamma välfärd. Om vi ska kunna fördela vård och omsorg solidariskt efter behov måste pengar tas någonstans ifrån. Om vi inte gemensamt är med och betalar via skatter innebär det att du och jag själva måste stå för kostnaderna. Vi får ett samhälle som kräver försäkringslösningar och höjda avgifter. Privata sjukförsäkringar för att kunna garantera den bästa vården, höjda avgifter till a-kassan, dyrare läkemedel, dyrare kollektivtrafik för att nämna några av konsekvenserna. Likaså glömmer de att nämna att priset för detta betalas av alla dem som står utanför arbetsmarknaden av olika skäl, inte minst på grund av de senaste årens uppsägningar i lågkonjunkturens spår. Pensionärerna betalar genom försämringar i äldreomsorgen och fördyrade levnadsomkostnader. Samtidigt som de blir utan ett skatteavdrag på sin uppskjutna lön. De sjuka får försämrad sjukförsäkring. Barnen får också betala priset för att löntagarna ska få mer i plånboken. Vi ser nedskärningar och större barngrupper i skola och förskola. Skolhälsovården har urholkats och satsningar på ungdomar uteblir. Efter tre år med en borgerlig regering halkar Sverige efter övriga Europa. Arbetslösheten är högre och här i Stockholms län är nästan människor utan arbete. Allvarligast är att ungdomsarbetslösheten som har ökat med nästan 65 procent på bara ett år. De sänkta skatterna har inte skapat några nya jobb i Sverige. I alliansens Sverige får kvinnor inom välfärdssektorn betala priset. De offentligt anställda får ta konsekvenserna i form av sämre löneutrymme, minskad bemanning och arbetslöshet. De får betala priset med högre arbetsbelastning när kollegor får sluta på grund av regeringens nedskärningar. Sverige och vi i Stockholms län står inför ett vägval. Ska vi montera ner den svenska välfärdsmodellen eller ska vi försvara och utveckla densamma? Regeringen har valt att låna pengar för att permanent sänka skatten, vilket slår hårt mot välfärden. Sveriges budgetunderskott är i år över 100 miljarder kronor. Klyftorna i samhället blir större när skattesänkningarna fördelas ojämnt. Den fjärdedel av befolkningen som har de högsta inkomsterna har fått hälften av de borgerliga skattesänkningarna. Den fjärdedel som har de lägsta inkomsterna har endast fått sex procent av skattesänkningarna. Män har gynnats framför kvinnor, friska framför sjuka och löntagare framför pensionärer. Grupper ställs mot grupper i alliansens Sverige. Vi socialdemokrater försvarar den svenska välfärdsmodellen. Vi har förslag som kommer att skapa jobb och rusta Sverige så vi är redo när konjunkturen vänder. Mot regeringens oförmåga att ställa om sin egen politik föreslår vi jobb, utbildningsplatser och möjligheter till praktik. Det innebär en bred uppsättning insatser: Vi vill investera i skolan, vården och omsorgen. Därmed kan vi höja kvaliteten i välfärden och samtidigt motverka de uppsägningar i den offentliga sektorn som regeringens politik kommer att leda till. Jag tror att människorna i Stockholms län är beredda att betala mer i skatt. Jag tror att en medelinkomsttagare tycker att ca 200 kronor mer i månaden är skäligt för att rädda kvaliteten inom förskola, skola och sjukvård och så att alla får del av välfärdssamhället. För det handlar om medmänsklighet. För det handlar om barnens och de ungas framtid. Det handlar om tillväxt. Forskning visar entydigt att jämlika samhällen är de mest framgångsrika. Det handlar om allas vår framtid. CHRISTINA ZEDELL (S) Riksdagsledamot I samarbete med Unga Örnar, som är arbetarrörelsens barnoch ungdomsorganisation, genomförs en lägervecka för barn 7 12 år (födda ) på Slandö en ö i Mälaren - utanför Södertälje. Även funktionshindrade barn kan delta på lägret. Det blir en vecka fylld av bad, fiske, kanotpaddling och en mängd andra roliga händelser. Man bor i tält och lagar mat och hjälps åt tillsammans i grupp. Totalt finns ett tjugotal ledare på plats, alla med erfarenhet från barn- och ungdomsverksamhet. Några av dem är dessutom sjukvårdsutbildade. När? Vecka 31, 1 augusti 7 augusti Var? Slandö en bilfri ö i Mälaren utanför Södertälje Pris? 700 kronor per deltagare. Medföljande syskonbetalar 400 kronor. Anmäl på kupongen nedan. Den skall vara oss tillhanda senast 31 maj. Observera att platserna är begränsade, först till kvarn gäller. De som skall delta på lägret kommer att få information ca 2 veckor innan lägerstart. Jag anmäler mitt/mina barn till lägret på Slandö 1 augusti 7 augusti 2010 Unga Örnars Stockholmsdistrikt Västmannagatan Stockholm Det går även bra att anmäla sig via vår hemsida: Frågor: Barn 1: För och efternamn & personnummer Barn 2: För och efternamn & personnummer Förälder medlem i Kommunal: För och efternamn Medlemsnummer i Kommunal = personnummer Adress Postadress Hem och mobiltelefon E-post Drabbad, utsatt eller behöver du hjälp med fackliga frågor? Kontakta din sektion! MT nummer

16 Kommunal fyller 100 år Ungdomsprojekt ska studera internationellt arbete I mitten på april genomför Kommunal ett ungdomsprojekt för internationell solidaritet. I den del av projektet som ska besöka Sydafrika har Kommunal Stockholms län en representant. Det ska bli oerhört intressant och spännande att få besöka Sydafrika, säger Roland Daher som arbetar som skötare på Södertälje sjukhus. Studiebesöken på plats i de internationella projekt som Kommunal är delaktiga i är en del av Kommunals 100 års firande. Roland och fyra nyvunna kamrater ska besöka Sydafrika för att se den utbildning av regionala skyddsombud som Kommunal är delaktiga i där. Jag hoppas kunna förmedla hur det fungerar hos oss, säger Roland Daher. Vi som reser dit är unga och kanske kan ge och få en bild av hur framtiden kan utvecklas globalt. Besöker fyra projekt Ungdomarna ska besöka tre projekt som Kommunal driver och ett som drivs av KNS (gemensamma nordiska kommunal). Projekten har funnits i flera år och är väl fungerande. Från början var det några avhopp från projektet i Sydafrika men det har stabili- Roland Daher ska lämna snön bakonm sig för ett studiebesök i Sydafrika. serats nu. Det är viktigt att lära ut vad Kommunal gör internationellt, säger Anders Jonsson som är internationell ombudsman på Kommunal. Visa vad Kommunals medlemmar har att vinna på internationellt arbete. Aktivt informerande De ungdomar som nu reser ut ska sedan sprida kunskaperna vidare när de kommer hem. De kommer att finnas på plats under kongressen och presentera projekten. De ska sen kunna delta Kommunals hundra års firande i 24:7-buss turnén, säger Anders Jonsson. Där finns möjlighet att nå många människor och berätta om det internationella arbetet. Alla 23 avdelningarna av Kommunal i landet nominerade två ungdomar och sedan utsåg förbundsstyrelsen deltagarna. Alla nominerade fick lämna personliga cw och att vara fackligt aktiv var inte det allra viktigaste, det man eftersträvade var en jämställd sammansättning. Jag är glad att få den här möjligheten att lära mer om fackligt arbete i andra kulturer, säger Roland Daher. Att få se hur villkoren är i Sydafrika ska bli spännande. Vi måste vara medvetna om att det vi gör inte alltid är rätt på andra platser. Det viktigaste är att sprida förståelsen för facklig solidaritet, konstaterar Anders Jonsson. Att sprida kunskapen att det gynnar arbetarna att organisera sig. Det behöver läras ut både här hemma och globalt. Fakta om: GÖTE AXELSSON Ungdomsarrangemang i ett internationellt perspektiv (upp till 25 år) Kommunal engagerar ungdomar för fackliga och mänskliga rättigheter. 30 ungdomar gör studieresor i olika länder och arbetsplatser som anknyter till Kommunals verksamhetsområde. De kommer att få kunskap om både vad Kommunals arbete och Rättvisemärkts påverkan har både globalt och lokalt. Ungdomarna kommer att göra webbreportage under tiden så att det går och följa deras upplevelser på Kommunal.se. En utställning visas i samband med kongressen Resmålen för projektet där Kommunal medverkar i internationellt solidaritetsarbete är: Sydafrika, Peru/Ecuador, Indien och Kenya. I mars samlade sektion 26 sina arbetsplatsombud för en utbildningsdag under temat Arbeta rätt. Ombudsmännen Yvonne Chevallerau och Lars Johansson ledde de cirka 70 ombuden genom dagen och berättade om vad Arbeta rätt är och hur man kan nå en mönsterarbetsplats. Arbeta rätt är en handlingsplan för att nå mönsterarbetsplatser. Handlingsplanerna består av fem delar: Lokalt lönearbete, arbetsmiljö och hälsa, anställningsformer, arbetstider och kompetensutveckling. Nu satsar sektionen vidare för att alla arbetsplatser ska utvecklas till bättre arbetsplatser. Huvudrollerna spelas av alla arbetsplatsombuden och medlemmarna på varje arbetsplats. Cup Kommunal spelade semifinal i söndagen 14 mars på Skytteholms IP. Matchen gick mellan Norrbotten och Stockholm och när slutsignalen ljöd hade Stockholm tagit hem segern och väntar nu på att spela Final 30 juni i Halmstad. Kommunal delade ut pris till matchens lirare i respektive lag: Norrbottens nr 16 Elin Bergkvist Stockholms nr 8 Katti Petrous Stockholm väg till semi: Gruppspel: Dalarna 6-0 Västmanland 0-1 Slutspel: Östergötland 2-1 Medelpad 1-0 Dagens semi: Norrbotten 2-1 Stort GRATTIS till den fina prestationen Lag Stockholm. 16 MT nummer

17 Ordförande har ordet Vi värnar kollektivavtalen och tar fajten för jämställda löner Kommunal. aktuellt Elisabeth Hammarstedt ordförande Kommmunal Stockholms län Nu är det dags att gå upp på tå och ta de röda jackorna på.vi är redo att ta fajten ännu en gång, ja många gånger än.vi har fortfarande en lång bit kvar till det som vi kan kalla för rättvisa villkor. Och vi kommunalare har fajtats i hundra år och kommer att fortsätta så. Nu drar vi igång avtalsåret Det börjar dra ihop sig, avtalsdelegationerna är inkallade på de avtal som går ut 31 mars. Jag anser att Kommunal ställer helt rimliga krav för sina medlemmar. Däremot har jag svårt att förstå hur arbetsgivarna lägger grunden för sina låga utgångspunkter. Som arbetsgivare borde man väl vara medveten om värdet på det arbete som vi kommunalare utför. Utan kommunalare stannar Sverige, och det är det nog ingen som vill. Jag tror att det kommer att bli en hård avtalsrörelse 2010, tonen mellan parterna hårdnar dag för dag. Kommunal är inte inne i hetluften riktigt än men under den närmaste tiden kommer förhandlingarna in i ett skarpt läge. De första kontakterna mellan parterna är tagna och mötena blir allt mer frekventa under den närmaste tiden. Budskapet från arbetsgivarna, oavsett arbetsgivarorganisation, är entydigt. Det finns inga pengar, ni måste hålla igen på kraven. Har vi hört det förut? I tider av kris är det Kommunals medlemmar som förväntas vika sig och acceptera alltför låga löner och alltför otrygga villkor. Det ställer vi inte upp på! Jag tror att det krävs en bättre genomlysning av hur det ser ut i verksamheterna och hur pengrana används och fördelas. Det är inte längre hållbart att det alltid är vi som utför arbetsuppgifterna som ska betala för låg skatt med försämrade löner och arbetsvillkor. Men det är inte bara kronor och ören avtalen handlar om. Lika viktigt är att kollektivavtalen inte försämras. Detta har vi alla ett gemensamt ansvar för, att se till att det vi kommit överens om i kollektivavtalsförhandlingar kommer Kommunals medlemmar till del. Kanske blir det nödvändigt att gå lite längre än att bara gå upp på tå för att vinna denna viktiga strid. Kollektivavtalen måste förbättras. De områden som är mest angelägna för medlemmarna i Kommunal har vi sammanställlt och överlämnat till arbetsgivarna. Reallöneökningar, rätten till heltid, arbetstidens förläggning och bemanningsföretag är några av frågorna. Det handlar om vardagen på jobbet för tusentals människor som bär upp välfärden i Sverige. Men våra avtalskrav och villkor handlar inte bara om oss själva. Vi värnar om människorna som är beroende av våra välfärdstjänster. I grunden är det det som välfärd handlar om, människor och deras villkor. Att se till att farmor, morfar, de cancersjuka barnen, funktionshindrade och det finns rent vatten i kranen när du öpppnar den måste värderas högre. Vår kamp är en kamp för välfärden, vi vill ha rätt pris och villkor för att vi ser till att det fungerar. Och det tar vi fajten för! Avtalsavsparken ägde rum lördagen 20 mars på Sergels torg med en stor manifestation, hoppas du var där. Återkommer med rapport i nästa nummer om hur det var. ELISABETH HAMMARSTEDT ORDFÖRANDE KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN Fackligt - Politiskt Nu får det vara nog med stolleprov Margareta Bohman fackligt-politiskt ansvarig Kommunal Stockholms län Maud Olofsson anser att det är fullt möjligt att i Rutavdraget ge utrymme för att rasta hunden och andra liknande uppgifter! Man undrar om det då också ska gälla rengöring av kaninburen mata hamstern eller rykta hästen. Jag tillåter mig att raljera över dessa stolliga utspel. Hur i hela friden kan man ens tänka tanken att lägga skattemiljoner på sådana skatteavdrag då skolan och vården brottas i en nära nog anorektisk tillvaro. Barngrupperna i förskolan blir större, antalet heltidsanställda minskar i äldreomsorgen, sjukvården och omsorgsverksamheterna. Personliga assistenter springer fortare än någonsin och med de osäkra anställningarna vågar man inte klaga. Att dessutom påstå att Rut-avdraget skulle vara bra för ensamstående lågavlönade kvinnor gör mig så arg att jag egentligen skulle vilja ta till opassande ord. Ensamstående föräldrar både kvinnor och män har nog annat att tänka på än städhjälp och hundrastningsbestyr. Snarare är frågan hur man ska få tillvaron att gå ihop, hyran ska betalas mat ska finnas på bordet hur man ska få råd att till barnen köpa nya fotbollsskor, hanbollshandskar, skridskor osv. På det ligger oron att kanske inte få jobba heltid. Det finns mycket att oroa sig för i dagens samhälle. Kommer förskolans kvalitet att försämras? Ska ungdomarna få jobb och bostad? Hur ska det gå med äldreomsorgen? Kan vi lite på att kollektivtrafiken fungerar? Problemen hopar sig i Välfärdslandet Sverige så vi alla måste vara med och påverka politiken. En ny regering kan i höst åter ta fullt ansvar för jobben, välfärden och miljön. Enade vi stå söndrade vi falla MARGARETA BOHMAN FACKLIGT POLITISKT ANSVARIG KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN MT nummer

18 WW A 1236 PROPRES / Kommunal. aktuellt SEKTION 26 KMC GULLMARSPLAN Kommunal sektion 26 kallar till möte för dig är med i vår sektion och arbetar som städare (för kommunen eller för en privat arbetsgivare). Välj den dag som passar dig bäst. fredag 16 april kl 9-11 eller tisdag 20 april kl Vi går igenom och diskuterar arbetsmiljö, avtal och vad ett arbetsplatsombud gör. Du kan också ställa dina frågor. Vi bjuder på något att äta. Anmäl helst innan att du kommer. Mötet är på KMC (Kommunals medlemscenter) Gullmarsvägen 29, tel Tag buss 160 en hållplats. Sektionernas hemsidor på WWW Nynäshamn Nacka Värmdö Haninge Tyresö Huddinge Botkyrka Södertälje Danderyds sjukhus /Norra länet Ekerö Solna Salem Sundbyberg Järfälla Sollentuna Upplands-Väsby Sigtuna Vallentuna Danderyd Täby Norrtälje Lidingö Österåker Upplands Bro KMC Gullmarsplan KMC Stockholm västra Centrala länet Trafiken Kommunal Djur och Natur Tekniska Räddningstjänsten Carema HS/Södra länet Södertälje sjukhus Karolinska sjukhuset Södersjukhuset Attendo Kommunal sektion 26 kallar till möte för dig som är med i vår sektion och personlig assistent (för kommunen eller för en privat arbetsgivare). torsdag 15 april kl Vi går igenom och diskuterar arbetsmiljö, avtal och vad ett arbetsplatsombud gör. Du kan också ställa dina frågor. Vi bjuder på något att äta. Anmäl helst innan att du kommer. Mötet är på KMC (Kommunals medlemscenter) Gullmarsvägen 29, tel Tag buss 160 en hållplats. Välkomna! Uppskattade arbetsplatsbesök Under en hektisk dag genomförde förtroendevalda och ombudsmän arbetsplatsbesök den 17 mars. Totalt besökte vi i Kommunal Stockholms län över 200 arbetsplatser och vi mötte nog mellan 1500 och 2000 medlemmar, säger Pter Jonsson som var ansvarig för aktiviteten. Besöken är mycket uppskattade på arbetsplatserna och skapar utrymme för dialog och förklaringar. Jag tycker det här är fantastiskt att möta medlemmarna i deras vardag. Man lär sig oerhört mycket om hur olika yrkesgrupper har det. Jag besökte arbetsplatser inom djur&natursektorn som jag normalt inte har någon kontakt med. Aktiviteten var landsomfattande och Kommunals företrädare mötte medlemmarnas vardag från syd till norr. En form av medlemsvård som det kanske inte finnns tid att alltid uppfyllla behovet av SEKTION 18 KOMMUNAL VALLENTUNA Bjuder in till en serie medlemsmöten under våren Onsdag 14 april Onsdag 16 juni Gymnasiets matsal kl Gymnasiets matsal kl På agendan: På agendan: - Information och uppdatering om Information och uppdatering om årets årets avtals- och löneförhandlingar avtals- och löneförhandlingar - Övriga frågor Övriga frågor Onsdag 19 maj Gymnasiets matsal kl På agendan: - Information och uppdatering om årets avtals- och löneförhandlingar - Övriga frågor Nästa nummer av MT kommer vecka Krysslösning MT 2 /2010 1:a pris: 6 Trisslotter Ywonne Enehall Älvsjö 2:a pris: 4 Trisslotter Lars-Enar Lindberg Märsta 3:e pris: 2 trisslotter Örjan Persson Enskededalen Välkomna! Styrelsen Kommunal Vallentuna. Telefon: , I SVERIGE VILSE- GICK DET EN SÅDAN ALLS POPULÄR 20 KM FLOCK- EN SORTS HÅR LEDANDE 4 MARK IMITA- SJÄTTE GÄSTA ÄR OFTA INTE O- SYSSEL- N.V. OM FÅGLAR BL A ETT SÅDANA S K DEN IKLÄDDE SIG PÅ EN TION TON BE- VANLIGT SÄTT- ÖSTER- TEXTILT MODI- FUL VARM- EN STÖR- REDAN DE GAMLA BYGGD I PLAGG NING SUND RE Å SKYDD FIERAR FIRRE BLODIG B P K U ROMARNA U HÄST KAN VI EN ME- SPRÅK- DELST KUNNIG TID- PIKAR D A L E R EN T O L K VAR NOG A L L T NINGENS V Ä L A JORD- RIVALER ÄR BARA AXELN VAR SOM BÅG T EX HAR BEKANT VÅRDS- R E T A S JU SINA P O L E R ESAU J A L U LÖST A N K O R DRYCK DEN MILLI- NY- VILL S K SVAMP- AMPERE BAKAD SPRÄTT- EXPERT FJÄLL- KOM T HÖK Ö L M Y K O L O G HÖGA N O R D SMITARE M A PASSÉ SÅDAN PASSAR EN TYP BEHAND- TILL AV HÄST- LING KAN STUBB F Ä R S K FÄRG U T E BOTA K U R A T I V YTTRADE R U B B SKULLE SKULP- MYNT SPELAR TUR DET SOM MAN AV MAN UTI HADE OGYNN- ÄDLASTE DISPO- GREVEN INTE DÖG R A T A S SAM S T O D SLAG N NIBEL K A S I N O BLIVIT KALLAR MAN VISS MANS- FETMA P Å UPPSLAG K A N T NAMN M E D FINPUTS V A R A N D R A DET UTAN EN FATALIST ORM- BLOMMAR SEKUNDS FÖRLITAR TUNGA GRUNDET TIDIGT PÅ DRÖJS- SIG PÅ K Ö P T UNDER VÅREN I D E E R MÅL N U DET A N S YTAN G A D D BLEV BLEV NOG I KROGEN FÖR- VIKT- FINNS DEN ÄR DEN LÄR VÄRVAT VÄKTARE ETT BE- VARA FINSAND MINERAL FARTYG VINGAD BRA FÖR L A V M A G R A D K Ö K A R A N RYGGEN L GJORDE KAN FUKT T EX HAN BLEV TILL RADIUM MAN HOS BILDA MED FRUAR SÄLJS TAND- MED- ALLA KAN MEST PÅ LÄKAREN M O DELANDE I M M A RÖVARNA G LOKET M A D A M M E R BUTELJ R A VILL VI ÄGNAR BL A TYG- INTE HA MÅNGEN STYCKE I KVÄLLEN MYCKET G A P A D E MUNNEN T A N D S T E N ÅT T V KLARSYNT V Å D PÅ VID TAR OÄNDLIG ÄR DET LÅNGA FÖR- BENET LISTVERK BUNDS- ÖPPET G A V E L FÖRE I L A R E T T REPUBLIK E V I G ÄR MAN KÄRN- LEVA TRUPP RULLAN BLANKT VAN VID E L I T S V I R A R GULLIGT R U T I N E R SÅDAN MORGON- LEVER TRÖTTA FARLIGT BRUKAR FÖRE JUL G R I S BLI DET S E N A FISKAR HAVS- SLÄKTE DJUR REDE L A K A R R M TILL KAN OM- HAR FÖRDES ÅREN SIDER MAN I FRAM MED BÖR VÄL BLI EN BESITT- MÅNGAS LEVE- KOMMEN A R T BLOMMA NING S ROP MÖDA B ÖRON- PLÅGA A N T I K Ä G O R KAN NOG VAPEN DU EN MELODI VIRKE S PROFETERA G N O L A U ÄR IN- STÄLL- SAM I P I S T O L MUN L E N GRAFIS- KA INSTI- TUTET G I P Å H Ä N G GER SÄLLAN KÖPTILL- TJUR- FÄLLE SKALLIG T A P P T R E A 18 MT nummer

19 MT-KRYSSET - MT-KRYSSET - MT-KRYSSET PENN- SYLVANIA POSTALT NÅGOT SÖTT GÖR MUSIK BÖR GE GOD SMAK INTELLI- GENS- KVOT UT- TRYCKTE MISSHAG DRYCK TAVLA, KAN OFTA SES I KYRKA OFTA I HAMN KAN FÅ FAST VILTET KROPPS- DEL KRYDD- VÄXT KAN MEJSEL VARA FÖR FÖRGÅS KANSKE EN FÖR POST ETT LAND FÄRSK INFOR- MATION BRUK SÅDAN BÅT BÖR MAN SITTA I GJORDE DRAGON PRÖVAN- DE FÖR EKO- NOMIN DET TOG MAN ÖVER RYMD- MÅTT BO HÅLLER DRYCK VARM GÖR MAN MED EN GIR EN STOR- VUXEN FLÄCKFRI IBLAND PÅ BYXBEN EN- HETEN RÖNTGEN GOD- KÄNNA - SKRIFT- LIGEN ÖVER- VADARE RASKAN- DE STÖRRE ANFALL TÄTORT WW A 1237 PROPRES / STADSBUD BILDAS I VISS PANNA PRYDER OCH SMYCKAR DUMBURK INTE BARA EN MÖBEL HUG- SKOTT KAN VARA EN FRÅN BARCE- LONA KAN OLJA UT- VINNAS UR DEN KAN ÄVEN KALLAS SKRÄDYXA KLUT HÖRDES PRAT- KVARN KROPPS- LEDNING DET ÄR AR- BETSAMT SKRIBENT MED GOD SPRÅKLIG KÄNSLA EN AV VÅRA ÅAR FÖRSVAR INNE- HAVARE FJANTIGA TYPER MINDRE VÄL VALDA ORD FATTAR BILIST TRÄD KAN NOG DUGA SOM KÄLK- BACKE KRYP STJÄRN- SYSTEM SMÄLTER TANDUPPSÄTT- NING, ELLER SKÄRPA SEGELFARTYG SÄGS ELDSJÄL FÖR SITT KLAGANDE UTTRYCK SÅDAN LÖDDRAR HAN VAR EN INDIAN STEL OCH OMED- GÖRLIG PUNG- DJUR MÅSTE CIGARR DÅ OCH DÅ VISS HUD FÖR- ÄLSKADE ÄR SLÄKT MED ÄRT PRYD- NADS- KÄRL PLAGG ANSÅGS PRODUCE- VARA ETT RAR FEMTE VISSA ELEMENT KÖRTLAR FÅGEL DUKAS FRAM IBLAND VETEN- SKAPLIG LEDARE LÄRO- BYGGNAD KAN BLI TILL MORFIN FÖRR KK STOD EJ RYCKEN GÖR AS- SISTENT LÄDER- HUDS ÖVERSTA SKIKT KAN REN VARA INGEN ALL- VARLIG SKADA UR- SKILJA BE- LEVAT EN MAN TYCKER SYND OM DET KAN TURIST BEHÖVA GEN- LJUDA VÄRDERA HÖGT GRUND- ÄMNET TITAN FÖRLORA BESÖKER VISSA MÅNGEN NYMFER SKID- LEVER I ÅKARE ETT ALLS INGEN VEKLING GICK KANSKE DÖRREN EN LJUS- HAN STARK KLARAR STJÄRNA FRAKTEN HÅLLS FÄNGEL- SE- DÖRREN ÄVJA FIN- LEMMA- DE NATUR PIGGA, GLADA OCH NÖJDA SÅDAN FÖR- BRYLLAR KRAFT- ORD MÅNFAS 1:a pris Sex Trisslotter, 2:a pris Fyra Trisslotter, 3:e pris Två Trisslotter Lösningen skall vara redaktionen tillhanda senast Jag som löst krysset heter den 16 april 2010 för att deltaga i dragningen. Lösningen sänder du in till: Medlemstidningen MT Adress Kommunal Stockholms län Box Postadress Stockholm MT nummer

20 MT MTmedlemstidningen Kommunal. Stockholms län Box 30027, Stockholm Presslagd 19 mars 2010 B Posttidning

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Kalix 6 3 1 20 2 7 2 41 Kalix Kalixpartiet (2) Dessa har valt att inte svara: Moderaterna,

Läs mer

Har valt att inte svara: Moderaterna, Centern, Kristendemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet. Landsbygdspartiet Oberoende.

Har valt att inte svara: Moderaterna, Centern, Kristendemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet. Landsbygdspartiet Oberoende. Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Luleå 9 3 3 2 32 4 4 4 61 FPLuleå Rättvisepartiet Socialisterna (3), Landsbygdspartiet Oberoende

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu!

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu! Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare Bli medlem nu! Du är eftertraktad! Som byggnadsarbetare är du en eftertraktad, respekterad och attraktiv arbetskraft med hög status. Du har en lång och gedigen

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice 80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice Kommunal. 1 Kommunal föreslår Seniorsevice Det är inte rimligt att gamla människor, som inte anses behöva någon vård och omsorg, inte ska få någon som

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

Medlemsbrev från Kommunal Vallentuna Juni 2012

Medlemsbrev från Kommunal Vallentuna Juni 2012 Medlemsbrev från Kommunal Vallentuna Juni 2012 Omorganisation av Vallentuna Kommun Kommunstyrelsen har beslutata att dra tillbaka den tänkta omorganisationen angående att inte tillsätta någon kommundirektör.

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Männens jobb sätts före kvinnornas

Männens jobb sätts före kvinnornas Männens jobb sätts före kvinnornas - En granskning av Socialdemokraternas förslag om försämrat RUT-avdrag Mars 2014 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Innehåll 1. Inledning... 3 2. HUS-avdragen...

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna

NR Fråga Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Jokkmokk 1 1 2 15 4 3 5 31 Jokkmokk Framtid i Jokkmokks kommun (3), Samernas Väl (2) Har

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

Dessa har valt att inte svara!ar valt att inte svara. Socialdemokraterna

Dessa har valt att inte svara!ar valt att inte svara. Socialdemokraterna Fördelning av antal mandat i landstingsfullmäktige efter valet 2010. Kommun Socialdemokraterna, 33 ledamöter Vänsterpartiet 6 ledamöter, Miljöpartiet de gröna 2 ledamöter, Norrbottens sjukvårdsparti 13

Läs mer

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2014

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2014 MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2014 A Städning i offentliga lokaler Motionär: Anna Fjellman, Konsument och medborgarservice När en städfirma upphandlas för att städa på våra arbetsplatser som kontor, skolor

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar oktober aug 2011 2013 Bättre på jobbet med intresseförhandlingar vision.se/intresseforhandling Påverka med framgång. Ett bra förhandlingsarbete kan leda till nya medlemmar. Och lokala intresseförhandlingar

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

POLISFÖRENINGEN BIRGER JARLS

POLISFÖRENINGEN BIRGER JARLS POLISFÖRENINGEN BIRGER JARLS ANDRA ÖPPNA ÅRSMÖTE I KVARTER KRONOBERG HÖRSALEN MOTIONER: Motion 5:1 ( Facklig organisation och stadgar ) - om misstroende mot förbundsordföranden Motion till polisföreningen

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Människor som mår bra ger framgångsrika företag Det är ingen hemlighet. Människor som mår bra gör ett bättre arbete. Inte helt förvånande är det dessutom så

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Skarpt läge Talarmanus till OH-bildserie Bild 1 Skarpt läge 1 Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Bild 3 Därför skriften Skarpt läge 3 Bild 4 Lita på den egna kunskapen 4 Bild 5 Skyddsombudet

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Kommunal Norrbotten Sektion 12 12: an

Kommunal Norrbotten Sektion 12 12: an Kommunal Norrbotten Sektion 12 12: an 2009-04-28 Ordförande Hej alla Kommunalare! Sedan senaste infobladet har vi haft årsmöte den nya styrelsen konstituerat sig och det innebär en del förändringar. Jan

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Lärares löner sätts individuellt. Om du har koll på hur systemet fungerar blir det lättare att få högre lön. Varje år ska

Läs mer

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA SÄTT VÄXJÖ I ARBETE Det viktigaste Växjö står inför är att klara jobben. Genom att fler växjöbor kommer i arbete så lägger vi grunden till att skapa det Växjö vi vill

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 25 maj 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Kommentar

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer