SKOLANS KLUBBVERKSAMHET VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 SKOLANS KLUBBVERKSAMHET VERKSAMHETSBERÄTTELSE

2 Innehåll 1 Inledning Mål Tyngdpunkter Samarbete Projektets genomförande Statistik Kartläggning Utvärdering av kvalitetsplanen gällande åtgärdsförslagen för morgon- och eftermiddagsverksamhet samt skolans klubbverksamhet Nöjdhetsenkät gällande eftermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet med tema barns delaktighet och välmående Framtidsutmaningar Figurer Figur 1. Klubbidéer (årskurs 6 8)... 9

3 1 Inledning Skolornas klubbverksamhet har sedan våren 2008 utvecklats som en del av undervisningsministeriets program Bättre grundläggande utbildning (POP-programmet). Läsåret återinfördes klubbverksamheten med hjälp av statligt understöd. Utbildningsstyrelsen leder och koordinerar utvecklingsverksamheten nationellt. Målet är att klubbverksamhetens kvalitet förbättras och att verksamheten utvidgas, görs mångsidigare och etableras i kommunerna. Med skolornas klubbverksamhet avses verksamhet enligt 47 i lagen om grundläggande utbildning som definieras i grunderna för läroplanen. Skolan bestämmer om den målinriktade verksamheten i sin årliga arbetsplan. Klubbarna ska ha anknytning till läroplanen. Skolornas klubbverksamhet är avsedd för grundskolans elever och verksamheten är gratis, frivillig, mångsidig och också en naturlig del av skolans verksamhet. Klubbar ordnas oftast efter skoldagen, men det planeras också klubbar som ordnas på morgonen. En klubbtimme är 60 minuter lång. Klubbar kan ordnas under hela läsåret eller under kortare perioder. Gruppens storlek påverkas av elevernas ålder, klubbens innehåll och mål samt ledarens kunskaper. Gruppens storlek kan variera. Borgå stads utbildningstjänster koordinerar verksamheten lokalt och ansöker årligen om specialunderstöd från Utbildningsstyrelsen. Skolorna ansvarar för verksamheten. Kommunens uppgift är att se till att det finns tillräckliga resurser och att uppdelningen är rättvis samt att ställa mål för verksamheten. 2

4 2 Mål Syftet med utvecklandet av skolornas klubbverksamhet är att kunna erbjuda mångsidig fritidsverksamhet som främjar barnens och de ungas tillväxt och blir en etablerad del av deras eftermiddag. Målen för skolans klubbverksamhet är att: stödja hemmets och skolans fostringsarbete öka barnens och de ungas delaktighet ge eleverna möjlighet att utveckla sociala färdigheter och växa till människor med samhällsansvar ge känslan av att lyckas utveckla kreativt handlande och tänkande uppmuntra barnen och de unga att skapa sin egen kultur ge möjlighet att bättre lära känna eleven stödja intressen och främja positiva fritidssysselsättningar. Förutom dessa är målen för skolans klubbverksamhet inom utbildningstjänsterna i Borgå att: befästa klubbverksamheten som en del av skolans verksamhet utvidga utbudet till alla grundskolor ordna verksamheten målinriktat enligt kvalitetskriterier fördjupa verksamheten innehållsmässigt, mångsidigare klubbar ha samarbete mellan skolan och hemmet samt med tredje sektorn och andra samarbetsparter planera klubbar också för elever som löper risk att marginaliseras, ta elevvården med i planeringen ordna klubbar speciellt i de skolor där det inte finns möjlighet att grunda eftermiddagsklubbar ha ett mångsidigt innehåll ordna mångkulturell verksamhet höra elever, stärka delaktighet och påverkningsmöjligheter beakta utvärdering. Hur har målen uppnåtts? klubbar fanns läsåret i alla skolor förutom en nya modeller planeras det finns ett ökat intresse att ordna verksamhet i skolorna skolorna gör samarbete med tredje sektorn, andra samarbetsparter är bl.a. konstskolan, musikinstitutet, marthorna, 4H, WAU r.f., ungdomsarbetare, ungdomsarbetare inom specialungdomsarbete, skolgångshandledare, föräldrar samarbete ordnas i fråga om handledning, lokaler/utrymmen, information, redskap, material, innehåll sakkunniga utnyttjas tvåspråkiga klubbar har tidigare planerats i samarbete med ungdomstjänsterna idrottstjänsterna deltar i utvecklandet av klubbarna klubbar planeras för barn som rör på sig för lite, klubbar för barn med särskilda behov, mångkulturell klubb elevvården involveras elevkåren involveras 3

5 det finns samarbete mellan olika skolor klubbar ordnas också på morgonen en verksamhetsberättelse över skolans klubbverksamhet utarbetas en arbetsgrupp för kvalitetsarbete träffas några gånger om året ett styrdokument om klubbens principer har utarbetats och godkänts av utbildningssektionen modellen för planering och utvärdering med beaktande av barnens påverkningsmöjligheter har uppdaterats en klubbtallrik har utarbetats materialen har planerats tidigare samarbete med utbildningstjänsternas specialplanerare i anslutning till läroplansarbetet information om verksamheten finns på stadens webbsida samt på peda.net. Klubbverksamheten är viktig främst vid små enheter där elevantalet inte räcker till för att fylla en eftermiddagsverksamhetsgrupp, eller i skolor där elever i åk 2 eventuellt inte ryms med i gruppen. 3 Tyngdpunkter Mål och tyngdpunkter för 2017: verksamheten utvecklas enligt kvalitetskriterierna för klubbverksamhet verksamheten ska ge eleverna möjligheter att tillämpa vad de har lärt sig i skolan, delta i kreativa aktiviteter och kommunicera på ett mångsidigt sätt verksamheten ska utvecklas målinriktat och eleverna ska höras Understödet för 2017 är avsett att användas så att: utbudet av klubbar ökar elevernas möjligheter att bekanta sig med olika fritidsaktiviteter främst i årskurserna 3 9 verksamheten riktas till elever med få fritidsaktiviteter i årskurserna 7 9 verksamheten riktas till regioner med ett litet utbud av fritidsaktiviteter för barn och unga den kulturella mångfalden inom regionen beaktas vid planeringen av klubbverksamheten. 4 Samarbete Morgon- och eftermiddagsverksamheten förenhetligas och utvecklas i 15 regionala utvecklingsnätverk. Ett av nätverken är svenskspråkigt. Specialplanerare Leena Palve-Kaunisto från Helsingfors stads utbildningsverk har tidigare utvecklat den finskspråkiga eftermiddagsverksamheten i Nyland i 4

6 samarbete med eftiskoordinatorer från olika städer. Utvecklingschef Monica Martens-Seppelin från Sydkustens landskapsförbund samt Inger Nabb, rektor i Vasa, är kontaktpersoner för det svenskspråkiga nätverket. Utbildningsstyrelsen koordinerar utvecklingen av skolans klubbverksamhet. Med klubbverksamheten förstärker man hemmets och skolans samarbete i fråga om uppfostran. Ett mångsidigt och öppet samarbete med hemmet är viktigt. Samarbete med föräldraföreningar rekommenderas också. Skolorna uppmuntras att använda färdiga strukturer, fungerande samarbetsnätverk och arbetssätt samt att utveckla nya samarbetsformer. Förutsättningen är att hitta ledare, lämpliga lokaler samt barn till klubbarna. Stöd till skolorna Styrdokumentet Skolornas klubbverksamhet. Principer för verksamheten har uppdaterats våren 2016 och godkänts av utbildningssektionen. En kartläggning för barn i skolans klubbar gjordes i december Resultatet har tillkännagetts för rektorerna samt föräldraföreningarnas representanter som man samarbetat med. En nationell kartläggning riktad till ungdomar i årskurs 7 9 har gjorts tidigare. I mars 2013 frågade man om idéer till skolans klubbverksamhet i åk 6 8 i svenskspråkiga och finskspråkiga skolor. Elevkåren planerade undersökningen samt gjorde ett sammandrag över resultaten. Det var 9 av 28 skolor som deltog i förfrågan. En kartläggning av klubb- och fritidsverksamheten för barn och ungdomar har tidigare gjorts i byarna. Diskussioner har förts med skolornas rektorer samt med föräldraföreningarnas representanter. Målet var att öka utbudet av mångsidig klubb- och fritidsverksamhet i byarna, där det inte finns så mycket aktivitet för barn och ungdomar. Målet var också att få föräldrar samt andra aktörer med i verksamheten. Det är möjligt att skräddarsy olika lösningar för olika målgrupper och använda lokalerna effektivare. En klubbtallrik har utarbetats som arbetsredskap för skolor och föräldraföreningar. På klubbtallriken finns några arrangörer som eventuellt kan hålla klubbar eller som kan ge handledning och stöd i planeringen. En sammanställning över olika slags modeller för arrangerandet av klubbverksamhet har planerats. Målet är att sammanställningen kunde fungera som skolornas arbetsredskap i arrangerandet av verksamheten. Nöjdhetsenkät gällande skolans klubbverksamhet gjordes i november Gemensam fortbildning för skolans klubb- och/eller eftisledare har planerats under läsåret med följande teman: Verksamhetsplanering/aktuella ärenden Barns delaktighet i eftermiddagsverksamhet, fortbildning 2 ggr. Utbildare Tarja Seppälä/Valoa näkyvissä. 5

7 Tartu verkkoon-båtseminarium för eftisledare och skolans klubbledare arrangerades för fjärde året i rad den Seminariet arrangerades av Etelä-Suomen Liikunta ja Urheilu (ESLU). Rörelse, motion, inspiration, utbildare Eva-Lotta Backman-Winqvist, FSI. Tidsdetektiver och Finland 100 år, museilektor Hannele Tenhovuori. Nöjdhetsenkät höst 2017, arbete med utmaningarna med café learning-metoden. Europaåret för kulturarv 2018 samt delaktighet, museilektor Hannele Tenhovuori. Ledarna har fått kännedom om andra utbildningar som de har möjlighet till: Till exempel arrangerar CLL och Sydkustens landskapsförbund utbildningar som Läsning och magi och Eftis möter skola (fyra moduler). Andra samarbetsparter är bl.a. utbildningstjänsternas specialplanerare, skolans personal, tredje sektorn, ungdomstjänsterna, idrottstjänsterna, kulturtjänsterna, skolgångshandledare, specialungdomsledare, Borgå konstskola, musikinstitutet, stadsbiblioteket, 4H, WAU r.f., andra föreningar. Samarbetet har gällt undervisning, innehåll, lokaler, information, material och redskap. Information om eftermiddagsverksamheten samt skolans klubbverksamhet finns på stadens webbsida samt på peda.net. Skolorna informerar separat om skolans klubbverksamhet. 5 Projektets genomförande Borgå stads utbildningstjänster koordinerar verksamheten och ansöker årligen om specialunderstöd för utvecklande av skolans klubbverksamhet från Utbildningsstyrelsen. En redovisning över användning av understödet skickas till Utbildningsstyrelsen. Information om skolans klubbverksamhet samt en redogörelse ges regelbundet till skolorna samt till utbildningssektionen. Skolorna har gjort en verksamhetsplan över alla klubbar som de planerat och ordnat. I slutet av läsåret gör skolorna en läsårsberättelse där klubbverksamheten beaktas. Eftiskoordinatorn har gett skolorna stöd i att arrangera verksamheten. Elevkåren har tidigare samlat in respons på olika klubbidéer av barnen. Man har tidigare bett om respons också av rektorerna. Målet är att elevvården aktivt ska delta i planeringen av klubbar. Målet är att främja barns delaktighet. Ledarna utvärderar verksamheten utifrån insamlad respons från klubbdeltagarna. Nöjdhetsenkät gällande skolans klubbverksamhet gjordes i november Skolornas verksamhetsplan samt verksamhetsberättelse gällande skolornas klubbverksamhet godkänns av utbildningsdirektörerna. 6

8 Samarbete med utbildningstjänsternas specialplanerare och koordinatorer har tidigare gjorts i anslutning till läroplansarbetet. 6 Statistik Under läsåret fanns det ungefär 82 olika klubbar. Ungefär deltagare var med i verksamheten. Av klubbarna var 45 finskspråkiga och 37 svenskspråkiga. Av deltagarna var 917 finskspråkiga och 836 svenskspråkiga. Läsåret var det sammanlagda antalet skolans klubbar i de finsk- och svenskspråkiga grundskolorna ca 65 till antalet. Antal deltagare beräknat till ca Med undantag av en grundskola ordnades skolans klubbverksamhet i alla grundskolor. Som klubbledare fungerade bl.a. lärare, skolgångshandledare, idrottsinstruktörer, närvårdare, ungdomsarbetare, vårdnadshavare och studerande. Statens specialunderstöd För perioden beviljades de finskspråkiga utbildningstjänsterna euro för utvecklandet av skolans klubbverksamhet. De svenskspråkiga utbildningstjänsterna beviljades euro. För perioden var summan för de finskspråkiga utbildningstjänsterna De svenskspråkiga utbildningstjänsterna beviljades euro. Statsunderstödsprocenten är 70 %. Perioden från september 2016 till december 2017: (gäller de svenskspråkiga utbildningstjänsterna) - totalutgifter sammanlagt euro (gäller de finskspråkiga utbildningstjänsterna) - totalutgifter sammanlagt euro. 7

9 Nationell statistik Sammanlagt ca barn och unga beräknas delta i klubbverksamheten i ca klubbar. I utvecklandet av klubbverksamheten deltar 95 % av kommunerna i Finland. Alla klubbar som ordnas med hjälp av dessa statsunderstöd är avgiftsfria. Statens specialunderstöd för skolans klubbverksamhet har utdelats nationellt enligt följande: (ungefärligt belopp) 5,7 milj ,0 milj ,0 milj ,4 milj ,0 milj ,0 milj ,0 milj ,2 milj ,8 milj ,8 milj ,8 milj Kartläggning I mars 2013 frågade man om idéer till skolans klubbverksamhet av eleverna i årskurs 6 8 i de svenskspråkiga och finskspråkiga skolorna i Borgå. Elevkåren hade planerat undersökningen samt gjort ett sammandrag över resultaten. Det var 9 av 28 skolor som deltog i förfrågan. Eleverna i årskurs 6 8 hade många idéer till skolans klubbar. De tre klubbar som önskades mest var konstklubben, matlagningsklubben och dramaklubben. Motions-, sång-, dans-, fotbolls-, airsoftoch bakningsklubben fick också stort understöd. Större helheter inom olika ämnesområden var följande: musik, motion, dans, spelklubbar, handarbeten och andra idéer. Inom området "andra idéer" kan nämnas kompisklubben där man önskade att få diskutera, spela och göra allt möjligt roligt. Nedan finns ett sammandrag över kartläggningen. 8

10 Flickklubb; 3 Boxning; 3 Skytte; 3 Dykning; 3 Pysselklubb; Handarbetsklubb; 3 Spelklubb; 3 Konstklubb; 12 Matlagningsklubb; 9 Gitarrspelsklubb; 3 Videospelsklubb; 4 Dramaklubb; 9 Dataklubb; 4 Motionsklubb; 6 Innebandyklubb; 5 Airsoft; 6 Sångklubb; 6 Fotograferingsklubb ; 5 Bandklubb; 5 Musikklubb; 5 Bakningsklubb; 6 Fotbollsklubb; 6 Dansklubb; 6 Figur 1. Klubbidéer (årskurs 6 8) Man har bett om respons av delaktighets- och samarbetsteamet Hur kan eleverna och vårdnadshavarna delta i och påverka klubbutbudet? En enkät om kundnöjdhet skickas till eleverna via elevkåren, enkäter skickas till föräldrarna t.ex. via Wilma eller under föräldrakvällar. Teman för klubbar och intresset för att arrangera klubbar tas upp. Hur deltar eleverna i planeringen av innehållet och i utvecklingen av klubbarna? Enkäter skickas till eleverna t.ex. via elevkåren. Hur beaktas responsen från eleverna i planeringen och utvecklingen? Lärarna eller arbetsgruppen går igenom svaren och utvecklar verksamheten enligt responsen. Det ordnas inga klubbar i vilka barnen inte deltar. Kvalitetsfrågor har tillfogats i skolornas verksamhetsplan Hur beaktas klubbverksamheten vid planeringen av elevernas hela dag? Hur beaktar man klubbverksamhetens säkerhets- och ansvarsfrågor? På vilket sätt deltar eleverna i planeringen och utvecklingen av klubbverksamheten? Kvalitetsarbetsgruppen har kartlagt skolans klubbverksamhet på kommunal nivå: Verksamheten ordnas i alla grundskolor och utvecklas genom olika samarbetsformer. Klubbmodeller planeras. Mångsidiga klubbar planeras i alla grundskolor. Barnen görs delaktiga. Elevvården involveras i utvecklandet av verksamheten. Klubbarna kan ledas av lärare, skolgångshandledare eller utomstående personer. Samarbete med föräldraföreningarna betonas. Föräldrarna informeras om verksamheten och involveras i klubbverksamheten. Säkerhets- och ansvarsfrågorna behandlas. Skolans klubbledare beaktas i planering av utbildning. Klubbaktiviteter kan ordnas också under 9

11 skoldagen i samband med en förlängd matrast. Utbildning planeras. Målet är att ordna flera klubbar i byskolor där eftermiddagsverksamhet inte kan ordnas på grund av för få deltagare. En kvalitetsmässigt bra klubbverksamhet består särskilt av samarbete, utvärdering och ett väl planerat arbete. Slutsatser av enkäten Det konstateras att verksamheten ska vara mångsidig och av hög kvalitet. Verksamheten beaktas vid planeringen av elevernas hela dag. Verksamheten koordineras och utvecklas i form av ett samarbete mellan olika förvaltningsområden, aktörer inom tredje sektorn och skolornas intressegrupper. Resultat av masterarbete Resultaten av masterarbetet, gjord av koordinatorn för eftermiddagsverksamhet, behandlas här, eftersom de stöder främjandet av barns delaktighet inom skolans klubbverksamhet. Syftet med masterarbetet (HYH) inom det sociala området vid yrkeshögskolan Arcada i maj 2017, var att belysa de ansvariga ledarnas syn på barns delaktighet i eftermiddagsverksamheten i Borgå. Uppdragsgivare för studien var Borgå stads bildningssektor/finskspråkiga utbildningstjänster. Målet med studien var att utveckla barns delaktighet i eftermiddagsverksamheten. Studien hade en kvalitativ ansats och materialet insamlades genom två fokusgruppintervjuer och en pilotgruppintervju. Materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Personalen har många erfarenheter och värdefulla tankar vad gäller barns delaktighet i eftermiddagsverksamheten, där värdegrund, samspel med barn och barn som aktiv deltagare är nyckelfaktorer som främjar delaktighet. Att på ett jämlikt och rättvist sätt lyssna, uppmärksamma och respektera barn samt personalens närvaro ses som viktigt. Förverkligandet av detta är utmanade, ifall personalen inte har en gemensam värdegrund som uppmärksammar dessa. En positiv diskussion om denna värdegrund är viktig. Niskanen (2010) betonar att ett effektivt utnyttjande av de delaktighetsformer som nu finns inte är tillräckligt för att främja aktörskap och det att barn och unga på ett äkta sätt blir hörda. Det behövs nya verksamhetsformer inom delaktighetsformerna med vilka barn och unga på ett äkta sätt blir hörda, vilket också tolkas av resultaten från koordinatorns studie. Palomäki (2011) framhäver likaså att barnet bör bli hört, eftersom de vuxnas definition över vad som för barnet är bra och viktigt inte räcker. Att se barn som sakkunniga i deras eget liv och barns delaktighet i beslutsfattande som berör dem bör ökas. Det är viktigt att det i fortsättningen kommer att ges mera utrymme för diskussioner om barns delaktighet med personalen inom eftermiddagsverksamheten och att det eventuellt görs upp en plan, en pedagogisk strategi över barns delaktighet och personalens roll, vilket leder till att barnets aktörskap blir starkare (jfr Niskanen 2010). Det är viktigt att barnet ses som brukare av service och som sakkunnig social aktör, att barnet har en central position i den beslutsgörande processen (jfr van Bijleveld et al. 2015), och att en deltagarorienterad verksamhetskultur starkt lyfts fram (jfr Suomu et al. 2005). Det är viktigt att värdegrunden ytterligare kunde lyftas fram och starkt betonas i diskussioner som berör utvecklandet av eftermiddagsverksamheten, vilket för samhället är en förmånlig och förebyggande verksamhet som kan ge stora inbesparingar i framtiden. Personalen är en viktig faktor vid främjandet av barns delaktighet. 10

12 8 Utvärdering av kvalitetsplanen gällande åtgärdsförslagen för morgon- och eftermiddagsverksamhet samt skolans klubbverksamhet Nationella kvalitetskriterier utarbetades för morgon- och eftermiddagsverksamheten och skolans klubbverksamhet 2012, och bifogades till kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen. Utgående från kriterierna skulle kommunerna göra upp sin egen kvalitetsplan för såväl morgonoch eftermiddagsverksamheten som skolans klubbverksamhet. Utbildningssektionen godkände planen Det gjordes en kartläggning över den nutida situationen och över utvecklingsbehoven Syftet med arbetet var att stöda kvalitetsutvecklingen på lokal nivå. Kommunen/utbildningstjänsterna utvärderade våren 2018 hur åtgärdsförslagen framskridit. Enkäten riktades till eftermiddagsverksamhetens serviceproducenter, ansvarsledare och skolans rektor. Arbetsgruppens åtgärdsförslag för eftermiddagsverksamhet samt vidtagna åtgärder: Eftisplatser Alla som behöver en plats och omfattas av eftermiddagsverksamhet erbjuds plats i eftermiddagsverksamheten. Enligt lagen om grundläggande utbildning har barnet och barnets vårdnadshavare ingen subjektiv rätt att få tjänster inom morgon- och eftermiddagsverksamhet. Kommunen fastställer årligen hur många barn som kan delta och i vilken omfattning verksamhet ordnas för respektive elevgrupp. Målet är att kunna bevilja plats till alla som behöver en och omfattas av eftermiddagsverksamheten. I eftermiddagsverksamhet jobbar man mycket med smågrupper, antalet barn/grupp är således inte så stort. Alla förstaklassister, vars vårdnadshavare lämnat in ansökan i tid, fick en eftisplats för läsåret Förutsättningen var att det i området redan fanns ett eftis och att det fanns tillräckligt med sökanden. Några andra- och förstaklassister samt fyra tredjeklassister var i kö. Det fanns inte resurser att ordna eftermiddagsverksamhet i några byar under detta läsår. Underlaget är inte alltid tillräckligt för att ett eftis kan grundas. Statistiken är från september Samarbete görs aktivt med Konstskolans eftermiddagsverksamhet. Läsåret blev en del andraklassister utan eftisplats, pga. att grupperna var fullsatta. Många av dessa barns vårdnadshavare ansökte om plats efter ansökningstiden. Nästan alla barn i kön beviljades plats under läsåret. Några tog inte emot en erbjuden plats senare. Läsåret beviljas alla första- och andraklassister plats i eftis (situationen i maj 2018), sammanlagda mängden barn var 520. Många försenade ansökningar skickas längs med läsåret, då kan det vara en utmaning att erbjuda en eftisplats. En av utmaningarna är också att i samarbete med skolan få ändamålsenliga lokaler. Löneunderstöd Staden stöder arrangörerna för eftermiddagsverksamhet med löneunderstöd för minst två ledare/eftermiddagsklubb (rekommendation: barn/vuxen, men gruppens struktur bedöms som en helhet). Lönestödet till arrangörerna för eftermiddagsverksamhet höjs eventuellt. 11

13 Extra löneunderstöd beviljas till arrangörerna för eftermiddagsverksamhet för en grupp med särskilda behov (berör främst Keskuskoulun ip-kerho och Kvaba eftis). Vid behov stöds andra grupper. Löne- och verksamhetsbidrag kan ges till de föreningar, församlingar och privata företagare som förverkligar morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning. Eftisavgifterna höjdes i Borgå från Eftis serviceproducenter fakturerar vårdnadshavarna månatligen och pga. de höjda månadsavgifterna får de mera inkomster än tidigare. Några serviceproducenter har tidigare konstaterat att höjningen av kundavgifterna har gjort det lättare att genomföra verksamheten. Några har också höjt ledarens lön och de har också kunnat köpa mer klubbmaterial och göra utflykter med barnen. För eftisavgifter kan man vid behov ansöka om ekonomiskt stöd via FPA:s grundläggande utkomststöd. Man kan också fråga om tilläggsuppgifter från Borgå stads social- och familjetjänster. Staden stöder inte ännu alla arrangörer för eftermiddagsverksamhet med löneunderstöd för minst två ledare/eftermiddagsverksamhetsgrupp. Lönestödet har inte nämnvärts höjts. Extra löneunderstöd (3:e stödet) beviljas till arrangörerna för eftermiddagsverksamhet för grupper med särskilda behov (Keskuskoulun ip-kerho, Kvaba eftis, Vårberga eftis, ev. Peipon ip-kerho). Riktlinjer för olika form av samarbete beskrivs i verksamhetsplanen. Utbildning för ledarna ordnas. En kartläggning av ledarnas yrkeskunnande (med tanke på planering av fortsatt utbildning) gjordes våren Utbildningstjänsternas två ambulerande eftisledare deltar i utvecklandet av den kvalitativa verksamheten och de stöder eftisgrupperna regelbundet. I en enkät riktad till eftis serviceproducenter om hur utvecklingsåtgärderna har framskridit (gäller kvalitetsplanen) visade medeltalet vad gäller delområdet löneunderstöd 2,33/4,00. Vitsordet var högre i frågan om huruvida månadsavgifter och löne- och verksamhetsunderstöd från staden är tillräckliga för att uppnå en bra kvalitet i verksamheten. Frågan vad gällde om vårdnadshavarna informeras om möjlighet att ansöka om ekonomiskt stöd fick sämre vitsord, liksom även samarbetet med social- och familjetjänster. Dataöverföring och mångprofessionellt samarbete Ansvarsledaren bekantar sig med förskolebarnen samtidigt som barnen bekantar sig med skolan. Rektorn ansvarar för att ansvarsledaren vid behov deltar i möten gällande barn på eftis. Ansvarsledaren har vid behov möjlighet att diskutera med förskolan gällande barn i eftis. Ansvarsledaren/förskolan/skolan går vid behov igenom eftisgruppen på hösten. Det mångprofessionella teamet kan bes om konsultation. I dokumentationen används samma överföringsblankett som vid överlåtelsemötet mellan förskola och skola. Ändringar görs i överlåtelseblanketten samt i ansökningsblanketten till eftermiddagsverksamhet när det gäller dataöverföring. Ändringar görs också i den kommunala verksamhetsplanen för morgon- och eftermiddagsverksamhet samt i förskoleplanen. Ansvarsledaren ansvarar för och utvärderar behovet av dataöverföring till de andra ledarna. Uppgifterna som är nödvändiga för att kunna ordna verksamheten överförs. Övrigt samarbete mellan förskola och eftermiddagsverksamhet planeras och utvecklas. Konsultation och utbildning Stöd för barn med särskilda behov (extra resurser, mångprofessionellt samarbete, konsultation, utbildning). 12

14 Samarbete med skolan Skolan/rektorn ansvarar för samarbetet med eftermiddagsverksamheten, dvs. ansvarsledaren, arrangören och övriga ledare. Skolan informerar eftermiddagsverksamheten om allmänna ärenden, bl.a. om skolornas arbetstid, utfärder, ändringar via t.ex. veckobrev och månadsbrev. Skolan informerar de utomstående arrangörerna om skolans säkerhets- och trygghetsfrågor. För ansvarsledaren ordnas en möjlighet att diskutera med barnens lärare. Ansvarsledaren informerar skolan, bl.a. verksamhetsplanen delges. Föräldrar och lärare bekantar sig med eftermiddagsverksamheten. Ansvarsledaren och arrangören berättar om verksamheten i skolan, på skolans föräldramöte för förstaklassare och på höstens föräldramöte. I verksamhetsplanen för morgon- och eftermiddagsverksamhet beskrivs i kapitel 6 verksamhetsmodellen för samarbete och informationsutbyte med olika parter. Här behandlas samarbete med skolan, elevvården, vårdnadshavare och samarbete med förskolan och de ambulerande specialbarnträdgårdslärarna. Likaså har det mångprofessionella samarbetet beaktats gällande konsultation mm. I den lokala läroplanen betonas starkt samarbetet mellan eftermiddagsverksamheten och skolan. Överföringen av information mellan förskolan, skolan och eftermiddagsverksamheten har framskridit genom att eftermiddagsverksamheten nämns på blanketten för tillstånd till dataöverföring mellan förskolan och skolan. Målet är ett ökat samarbete mellan förskolan och eftermiddagsverksamheten. En del eftermiddagsklubbarna har samarbetat med förskolan genom regelbundna träffar. Ändringar har gjorts även i ansökningsblanketten till eftermiddagsverksamhet, när det gäller dataöverföring. Spelregler gällande dataöverföring har uppdaterats i den kommunala verksamhetsplanen för morgon- och eftermiddagsverksamhet samt i förskoleplanen. Regelbundna utbildningar längs med läsåret planeras för eftisledarna, varav vissa utbildningar är för både eftis- och skolans klubbledare (skolgångshandledare). Ledarna inom eftermiddagsverksamheten har erbjudits regelbunden utbildning i bl.a. stöd för barn med särskilda behov. Extra resurser kan erbjudas några serviceproducenter, ifall det i gruppen finns barn med särskilda behov. Målet är ett ökat samarbete mellan skolans mångprofessionella team i frågor som berör barn med särskilda behov. En kartläggning av ledarnas kompetens (med tanke på planering av fortsatt utbildning) gjordes våren ledare svarade på förfrågan (ca 40 % av alla ledare), varav 50 % av respondenterna har jobbat i eftis i över 10 år. I enkäten till eftis ansvarsledare om hur utvecklingsåtgärderna har framskridit (gäller kvalitetsplanen) fick delområdet Dataöverföring/barn med särskilda behov medeltalet 2,83/4,00, där man kan se behovet av utveckling i samarbetsfrågor med skola och förskola. Man anser ändå att man i sin ledarroll har kompetens att beakta barn med särskilda behov samt barn med språklig och kulturell bakgrund. Av ansvarsledarna anser 9/10 att det ordnas tillräckligt med fortbildning till stöd för verksamheten. Man önskar mera fortbildning gällande barn med särskilda behov samt olika teman med praktiskt innehåll. Medeltalet vad gäller Stöd för barnets utveckling i samarbete med skolan visade på 3,01/4,00. Man anser att samarbete med skolan fungerar ganska bra och öppet (gäller spelregler, allmänna ärenden, gemensamma möten mm.) Ledarna anser också att de ganska bra vet var de kan få info om skolans verksamhets-, säkerhets- och trygghetsfrågor. Samarbete med läraren fungerar rätt bra och ledarna anser också att de planerar samarbete med vårdnadshavarna. Man anser också att eftis informerar skolan om verksamheten och om aktuella ärenden. Lite sämre resultat fick samarbete med förskolan, och frågan om huruvida vårdnadshavare och lärare bekantar sig med eftisverksamheten, vilket här kunde utvecklas. 13

15 Lokaler Målet är att ordna ändamålsenliga lokaler i samarbete med skolan Ändamålsenliga utrymmen inom eftermiddagsverksamheten diskuteras regelbundet. Eftermiddagsklubben bör finnas i en skola eller i närheten av den. Då är vägen från skolan till eftermiddagsklubben tryggare, och riskerna minimeras. Det är ofta en utmaning att finna ändamålsenliga utrymmen för verksamheten. Det är också en utmaning att kunna hålla kvar de planerade ändamålsenliga utrymmena för följande läsår. Samarbetet med skolan gällande utrymmen är ytterst viktigt. Eftisarrangören och/eller ansvarsledaren diskuterar spelreglerna tillsammans med skolan. I skolorna beaktas behovet av lokaler för eftermiddagsverksamheten så att eftermiddagsverksamheten på samma sätt som undervisningen har företräde framför annan verksamhet i skolans lokaler. De flesta eftermiddagsklubbarna finns i en skolbyggnad eller på ett skolområde. På frågan om huruvida ändamålsenliga lokaler ordnas i samarbete med skolan var 7/10 ansvarsledare negativa till samarbetet. Vid frågan om eftislokalerna är ändamålsenliga för verksamheten, om lokalerna planeras och ordnas i samarbete med skolan, ansåg alla serviceproducenter att samarbetet fungerar bra (kartläggning 2018) I enkäten till skolans rektor gällande Kvalitetsåtgärder för eftermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet -Hur har utvecklingsåtgärderna framskridit (gäller kvalitetsplanen) gav rektorerna vitsordet 2,50/4,00 på frågan om huruvida skolans riktlinjer (bl.a. säkerhets- och ansvarsfrågor) introduceras för samarbetsparter. Kvalitetsåtgärder gällande eftermiddagsverksamhet Man har utvärderat hur utvecklingsåtgärderna framskridit (gäller kvalitetsplanen). Enkäten riktades till ansvarsledarna och till eftis serviceproducenterna. Sammandrag över svaren från ansvarsledarna och serviceproducenterna inom eftisverksamheten visas nedan. Enkät till ansvarsledarna Våren 2018 Skala ja/nej Skala 1-4, där 1=aldrig och 4=ofta Av ansvarsledarna i eftis svarade 53 % (10 ledare) på förfrågan. Ansvarsledarna värderade delområdet Personal, där de flesta anser att eftis har kompetent, yrkeskunnig och tillräckligt personal. De flesta anser också att personalen är ganska motiverad, samt att kunskap i ledarskap på individuell-, och gruppnivå är ganska tillräcklig. Ledarna gav delområdet gällande Innehållet medeltalet 3,45/4,00. Här kunde man utvärdera om man erbjuder mångsidigt alla de ämnesområden som finns i grunderna och en delaktig verksamhetskultur. Dataöverföring/barn med särskilda behov, fick medeltalet 2,83/4,00, där man ser behovet av utveckling i samarbetsfrågor med skola och förskola. Man anser ändå att man i sin ledarroll har kompetens att beakta såväl barn med särskilda behov som barn med språklig och kulturell bakgrund. Av ansvarsledarna anser 9/10 att det ordnas tillräckligt med fortbildning till stöd för verksamheten. Man önskar mera fortbildning gällande barn med särskilda behov samt olika teman med praktiskt innehåll. Medeltalet vad gäller Stöd för barnets utveckling i samarbete med skolan visade på 3,01/4,00. Man anser att samarbete med skolan fungerar ganska bra och öppet (gäller spelregler, allmänna ärenden, gemensamma möten mm.) Ledarna anser också att de ganska bra vet var de kan få info om skolans verksamhets-, säkerhets- och trygghetsfrågor. Samarbete med läraren fungerar rätt så bra och ledarna anser också att de planerar samarbete med vårdnadshavarna. Man anser också att 14

16 eftis informerar skolan om verksamheten och om aktuella ärenden. Lite sämre resultat fick samarbete med förskolan, och frågan om vårdnadshavare och lärare bekantar sig med eftisverksamheten, vilket här kunde utvecklas. På frågan om ändamålsenliga lokaler ordnas i samarbete med skolan var 7/10 ansvarsledare negativa till detta samarbete. Enkät till eftis serviceproducenter Våren 2018 Skala ja/nej Skala 1-4, där 1=aldrig och 4=ofta Av eftis serviceproducenterna svarade 43 % på enkäten. Alla av dem ansåg att man i eftis har behörig och yrkeskunnig personal, liksom tillräckligt med personal. Man ansåg också att personalen är motiverad och att kunskap i ledarskap på individuell nivå och gruppnivå är tillräcklig. Medeltalet vad gäller delområdet om löneunderstöd var 2,33/4,00. Det frågades t.ex. om huruvida vårdnadshavarens månadsavgifter samt löne- och verksamhetsunderstöd från staden är tillräckliga för att uppnå en bra kvalitet i verksamheten, vilket fick vitsordet 2,67. Frågan om huruvida vårdnadshavarna informeras om möjlighet att ansöka om ekonomiskt stöd fick sämre vitsord, liksom även samarbetet med social- och familjetjänsterna. Delområdet dataöverföring/barn med särskilda behov, fick medeltalet 2,58/4,00, där man ser behovet av utveckling i samarbetsfrågor med förskola. Dataöverföring mellan skola och eftis anser man har förbättrats, liksom även att tillräckligt med stöd ges gällande barn med särskilda behov (extra resurser, mångprofessionellt samarbete, utbildning, konsultation). Frågan om huruvida man vid behov får hjälp av ett mångprofessionellt team gällande barn med särskilda behov gav vitsordet 2,33/4,00. Alla serviceproducenter ansåg att tillräckligt med utbildning ordnas för ledarna till stöd för verksamheten. De ansåg också att ledarna deltar i utbildning som staden ordnar samt i utbildning arrangerade av andra än staden. Medeltalet vad gäller stöd för barnets utveckling i samarbete med skolan visade på 3,08/4,00. Man anser att samarbete med skolan fungerar bra och öppet (gäller spelregler, allmänna ärenden, gemensamma möten mm.) Man anser också att eftis har bra info om skolans verksamhet samt info om säkerhets- och trygghetsfrågor, liksom även info om ändring av skolans tidschema. Samarbete med läraren fungerar också ganska bra, enligt serviceproducenterna, medan frågan om huruvida samarbetet med förskolan planeras fick sämre vitsord. Enligt serviceproducenterna informerar eftis skolan om sin verksamhet och om aktuella ärenden. Frågan vad gäller om vårdnadshavare bekantar sig med eftermiddagsverksamhet fick rätt så bra vitsord. På frågan om huruvida ändamålsenliga lokaler ordnas i samarbete med skolan var 7/10 ansvarsledare negativa till samarbetet. Medan på frågan om huruvida eftislokalerna är ändamålsenliga för verksamheten, om lokalerna planeras och anordnas i samarbete med skolan, ansåg alla serviceproducenter att samarbetet fungerar bra. Man går igenom resultatet av enkäten med eftisledarna och eftis serviceproducenterna. 15

17 Arbetsgruppens åtgärdsförslag för skolans klubbverksamhet samt kartläggning för rektorer av hur åtgärderna framskridit Man kan konstatera att skolans klubbverksamhet i Borgå har etablerat sig i alla grundskolor. Det finns skolans klubbar i alla skolor för tillfället. Att aktivera elevkåren och att fråga barnen, hurdana klubbar de önskar, hör till utvecklandet av verksamheten. Målet för verksamheten är att det finns skolans klubbar i alla grundskolor och målet är att planera klubbar med mångsidigt innehåll och att fundera på olika samarbetsformer. Utomstående aktörer tas med i verksamheten. Elevvården involveras i utvecklandet av verksamheten. Föräldrarnas aktiva deltagande inom verksamheten önskas. Klubbverksamhet kunde ordnas i skolorna under skoldagen, t.ex. under en förlängd matrast. Ledarna som hör till skolans personal har möjlighet att delta i utbildningar i Kunnig-projektet. Det ordnas en gemensam utbildning både för ledare för eftermiddagsverksamhet och för skolans klubbledare. Enkät till skolans rektor Våren 2018 Skala 1-4, där 1=aldrig och 4=ofta) Av rektorerna svarade 30 % på enkäten. Enkätens första delområde gällde Skolans klubbverksamhet och den andra Eftermiddagsverksamhet. Medeltalet vad gäller skolans klubbverksamhet var 2,42/4,00. Det frågades om barn tas med i planering, förverkligande och utvärdering och om man frågar elever hurdana klubbar som önskas. Det frågades också om huruvida man funderat på olika samarbetsformer och klubbarnas mångsidiga innehåll. Rektorerna gav vitsordet 2,50/4,00 på frågan om huruvida skolans riktlinjer (bl.a. säkerhets- och ansvarsfrågor) introduceras för samarbetsparter. Rektorerna anser att verksamheten beaktas ganska bra vid planering av elevens hela dag. Frågan vad gäller utomstående aktörers inverkan på verksamheten fick lite sämre vitsord, likaså elevvårdens deltagande i planering av klubbar. Vårdnadshavarna tas inte heller så bra med i planering, enligt rektorerna. Medeltalet vad gäller delområdet eftermiddagsverksamhet var 2,13/4,00. Det frågades om huruvida det sker samarbete mellan skola och eftis, information skola-eftis, eftis-skola. Rektorerna gav lägre vitsord i frågan om samarbete sker och om den dagliga verksamheten med eftis, likaså om eftis beaktas vid multiprofessionellt samarbete och vid övergången från förskola till skola. Resultaten har skickats till skolorna för kännedom. 16

18 9 Nöjdhetsenkät gällande eftermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet med tema barns delaktighet och välmående En nöjdhetsenkät gällande eftermiddagsverksamhet med tema barns delaktighet och välmående respektive skolans klubbverksamhet utfördes i november Enkäten riktades till barn och ungdomar. Vårdnadshavare till barn i eftis hjälpte barnen att fylla i enkäten. Sammandrag över resultaten syns nedan. Resultat från nöjdhetsenkät gällande eftermiddagsverksamhet november 2017 Med denna förnöjsamhetsförfrågan ville utbildningstjänsterna i Borgå kartlägga bland annat eftermiddagsverksamhetens innehåll och barns delaktighet. Förfrågan riktade sig till barn i eftermiddagsverksamhet och den ifylldes tillsammans med vårdnadshavaren. Svarsprocenten var 25 %. Resultaten från enkäten visar att barnen känner sig trygga i eftis där många barn blir hörda och får uppmärksamhet samt känner sig godkända i gruppen. Många anser också att man får påverka och vara delaktig i verksamheten. Det viktigaste resultatet var att alla barn har vänner i eftis. Dessutom ansåg många att man är en god vän med alla och att eftisledarna ingriper om någon är ovänlig. En stor del anser också att man i eftis har ett mångsidigt innehåll och att det finns möjlighet att göra läxor där. Man upplever också att eftisreglerna är bra. Å andra sidan önskade sig en stor del av barnen lugna platser för avkoppling samt lite fler leksaker till verksamheten. En del önskade också ett lite mer mångsidigare mellanmål. Kvalitetsarbetsgruppen gick igenom resultatet från förnöjsamhetsförfrågan. Varje eftis har fått sitt egna resultat. Ansvarsledaren informerar vårdnadshavarna om resultatet och utmaningarna samt hur de tänker sig att åtgärda de utmaningar som finns. Resultatet gällande hela verksamheten behandlades på ansvarsledarmötet i januari Resultatet beaktas i planering för följande läsår. Allmän diskussion i kvalitetsarbetsgruppen: sagostunder i eftis ses som viktiga användning av bilder, ett viktigt stöd i verksamheten lugna stunder i eftis planeras (på vilket sätt, när bl.a.) Metoder för att lugna ner sig, kunskap om olika metoder diskuterades. Man utgår från de alla utrymmen i skolan som eftis har till förfogande. Ansvarsledarna har jobbat med dessa utmaningar med café learning-metoden. Man kom fram till olika praktiska åtgärder. Resultat från nöjdhetsenkät gällande skolans klubbverksamhet i november 2017 Förfrågan riktade sig till elever i årskurs 6-8 i de finsk-, och svenskspråkiga skolorna. Det var 7 skolor som deltog i förfrågan. Syftet med utvecklandet av skolornas klubbverksamhet är att kunna erbjuda mångsidig fritidsverksamhet. Med denna förfrågan ville utbildningstjänsterna kartlägga bland annat innehåll och elevers delaktighet. Sammanlagt 74 barn/ungdomar svarade på förfrågan. 17

19 Resultatet visar att ungdomar trivs ganska bra i klubbverksamheten, men att man kunde få delta i planeringen och påverka verksamheten mer. Klubbarna kunde också ha ett mera mångsidigare innehåll. Många anser att det inte har frågats tillräckligt om respons. Från de finskspråkiga skolorna ansåg 26 % av respondenterna att de kunde vara intresserade av att fungera som klubbhjälpledare, medan på svenskt håll var motsvarande siffra 18 %. Allmänt vitsord för skolans klubbverksamhet från de finskspråkiga skolorna var 2,90/4,00, medan motsvarande siffra på svenskt håll var 2,85/4,00. Eleverna hade många idéer för skolans klubbar. Klubbar som önskas är bl.a. följande: kock-, motions-, hobby-, musik-, engelska-, konst-, idrott/sport-, matlagnings- eller baknings- och hundklubb. Tankar om hur klubbverksamheten kunde utvecklas var följande: man kunde ges mera information om klubbarna och fråga om vilka klubbar som önskas flera olika slag av klubbar klubbar där det ryms fler deltagare eleverna kunde själva få besluta om klubbarna och deras innehåll flera olika slags klubbar så att de passar alla. Dessutom önskades bättre lokaler, redskap och regler. Resultaten har skickats till skolorna för kännedom. 10 Framtidsutmaningar Olika klubbmodeller Målet är att planera olika modeller och samarbetsformer för verksamheten, bl.a. klubbar för barn med särskilda behov samt klubbar med mångkulturell verksamhet. Samarbete Det är viktigt att samarbetsparterna känner till de författningar och mål samt säkerhets- och ansvarsfrågor som styr skolornas verksamhet. Skolans rektor/föreståndare ansvarar för verksamheten. Målet är att öka samarbetet och informationen mellan skolan och hemmet. Samarbetet gäller bl.a. användning av utrymmen. Samarbete som gäller barn med särskilda behov diskuteras. Ekonomi En utmaning är de ekonomiska resurserna. För verksamheten beviljas ännu specialunderstöd av staten och det förutsätter öronmärkta pengar. Barn med särskilda behov 18

20 Målet är att planera klubbar för barn som har särskilda behov och som hotas av marginalisering. Samarbetet mellan skolan och andra aktörer utvecklas och nya modeller planeras. Elevvården involveras. Ledarna behöver stöd i sitt arbete när det gäller metoder m.m. Samarbetet med skolan och föräldrarna är i detta fall ytterst viktigt. I verksamhetsplanen för morgon- och eftermiddagsverksamhet inom den grundläggande utbildningen i Borgå tar man tydligt upp samarbetet speciellt med barnets föräldrar och skolan. Utbildning för eftisledare samt skolans klubbledare planeras. Klubbinnehåll Målet är att innehållet är mångsidigt och varierande. Barnens önskemål ska beaktas. Målet är också ett öppet samarbete med föräldrarna när det gäller planering av verksamheten samt regelbunden utvärdering av klubbverksamheten. Respons kan samlas in av klubbdeltagare, föräldrar, ledare och rektorer. Årkurs 7 9 En utmaning för verksamheten är att få elever i åk 7 9 att delta i verksamheten. Nationellt sett är 70 % av eleverna som deltar i klubbverksamheten från årskurs 1 6 och 30 % från årkurs 7 9. Också i Borgå har det visat sig vara svårt att få elever i åk 7 9 med i klubbverksamheten. Klubbar som planerats har inte kunnat påbörjas på grund av för få deltagare. Man har gjort samarbete med utbildningstjänsterna. Målet är att höja skolmotivation, förebygga ensamhet, träna sociala färdigheter och ordna skräddarsydda klubbar för dem som löper risk att bli marginaliserade. Man försöker få med ungdomar som inte på sin fritid har möjlighet att regelbundet delta i ledd fritidsverksamhet. 19