rapporter om utbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "rapporter om utbildning"

Transkript

1 Tecken, måltid, samling och en groda i taket Aktionsforskning i förskolan Åsa Ljunggren & Maria Rundquist Visser (red) 2/2013 rapporter om utbildning MALMÖ HÖGSKOLA Fakulteten för lärande och samhälle

2

3 Tecken, måltid, samling och en groda i taket Aktionsforskning i förskolan Åsa Ljunggren & Maria Rundquist Visser (red.) Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola, 2013

4 Författarna och Malmö högskola Tecken, måltid, samling och en groda i taket ingår i serien Rapporter om utbildning. De publiceras vid Fakulteten för lärande och samhälle på Malmö högskola. Fotograf: Camilla Olsson Tryck: Holmbergs i Malmö AB, december 2013 ISBN ISSN Beställningsadress:

5 Innehåll Introduktion...5 Att se flerspråkighet som en resurs...5 Bakgrund till och start av forskningscirkeln...6 Idén förankras hos förskolecheferna...7 Arbetsmetoder och praktiska metodfrågor...9 Referenser...13 TAKK en metod för alla?...14 Inledning...14 Vad är TAKK och varför kan det användas?...15 Metod och frågeställning...17 Presentation av barngruppen...17 TAKK introduceras i samlingen...18 Ett intresse väcks...18 Referenser...24 Pedagogens roll i samtalet...26 Inledning...26 Förutsättningar...28 Metod och frågeställningar...29 Matsituationen...29 Vikten av att lyssna och att vänta...32 Referenser...35

6 Trygghet och delaktighet för ökad kommunikation i samlingen...36 Inledning - Samlingarnas vara eller icke vara...36 Vår förskola...38 Kontrollfrågor...40 Att reflektera och förstå andras perspektiv...40 Arbetet startas...41 Vad jag kom fram till...46 Avslutande reflektion...48 Referenser...50 Stöttande kommunikation i kapprummet...51 Inledning...51 Metod och frågeställningar...52 Jag ska köpa godis för pengarna!...56 Ett språkutvecklande eller ett hämmande arbetssätt? Avslutande reflektion...63 Referenser...64 Utforska med lärplatta i förskolan...65 Inledning varför arbeta med multimedia i förskolan? Bakgrund...66 Dokumentation med hjälp av lotusdiagram...67 Referenser...76

7 Introduktion Den här rapporten är resultatet av en forskningscirkel för förskollärare i Malmö Stad, Hyllie Stadsdel. Sedan forskningscirkeln avslutades har stadsdelarna avskaffats, och Hyllie ingår nu i ett större område. Forskningscirkeln pågick under höstterminen 2012 och vårterminen Den var en del av en större satsning kallad Skolsatsning 2012, en långsiktig språkutvecklingssatsning inom de pedagogiska verksamheterna i Malmö Stad. Temat för forskningscirkeln var språkutveckling och flerspråkighet. I Hyllie är andelen barn med annat modersmål än svenska mycket hög och behovet av att lyfta frågor kring språkutveckling och flerspråkighet var stort. Från början deltog åtta förskollärare och fem av dem har bidragit med kapitel till denna slutrapport; Monika Strand, Carina Olivera, Sofi Arvanitis, Ann-Maria Bergqvist och Camilla Olsson. Att se flerspråkighet som en resurs De flesta barn i vårt område befinner sig i ett flerspråkigt sammanhang, där de har två eller flera språk i sin vardag. Att stärka och lyfta flerspråkighetsperspektivet var därför ett viktigt syfte med att starta en forskningscirkel. Enligt förskolans läroplan ska förskolan sträva efter att varje barn som har annat modersmål än svenska utvecklar sin förmåga att kommunicera både på svenska och på modersmålet. Dessutom säger skollagen att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska 5

8 får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Enligt skolinspektionen arbetar vi inte tillräckligt stödjande med barns modersmål i våra förskolor i Malmö stad (Skolinspektionen, 2011). Det finns många goda exempel, men kvalitén är ojämn och skiftar beroende på förskola och område. Av olika anledningar får inte alla barn tillgång till modersmålslärare på förskolan. Dels råder det brist på modersmålslärare, dels finns det inte alltid tillräckligt många barn med samma modersmål i barngruppen och då får barnen inte heller stöd. Att stödja barnen i att utveckla flerspråkiga kompetenser är dock inte enbart modersmålstränarnas uppgift. Vi behöver också hitta andra former för att stötta barnen i sin flerspråkiga utveckling, och vi behöver peka på den variation av verktyg som förskolan kan använda sig av i det dagliga pedagogiska arbetet med barnen. Den här rapporten beskriver olika sätt att arbeta språkutvecklande, men den kan inte betraktas som en metodbok. Vi tror inte att det finns en quick fix att använda i detta sammanhang. Att arbeta i en forskningscirkel är ett sätt att komma åt den förändringsprocess som behövs för att omfattas av att flera språk är en resurs i stället för en brist. Som cirkelledare lade vi stor vikt vid att diskutera flerspråkighetsfrågor. Deltagarna har delgett varandra sin kunskap och vi har också tagit hjälp av nyare forskning i ämnet. Rapporten visar att det finns många olika sätt att arbeta språkutvecklande, och att ingångarna till en språkande miljö kan se olika ut. Bakgrund till och start av forskningscirkeln Det finns olika sätt att leda och organisera en forskningscirkel. En viktig förutsättning är att skolledare och deltagare tycker att den är viktig och att de kan se vinsterna med att se på sin verksamhet med en analytisk blick. Sven Persson (2009) ger en vägledning till hur arbetet kan bedrivas. Han lyfter tydligt fram betydelsen av ramar och förutsättningar, samt att dessa presenteras klart och tydligt från början för samtliga inblandade. 6

9 Idén förankras hos förskolecheferna Vi cirkelledare bemödade oss om att introducera forskningscirkelns ramar, syfte och förutsättningar för förskolecheferna i stadsdelen. Att deltagarna skulle få tid för inläsning och reflektion samt ersättas av vikarier vid träffarna var en förutsättning. Vi var noga med att involvera förskolecheferna i processen, då de känner sin verksamhet och personal. Olika förslag på upplägg och val av deltagare presenterades. Utifrån förslagen diskuterade vi tillsammans fram en lösning som skulle fungera i vår stadsdel. Samtliga i ledningsgruppen var positiva till att starta forskningscirklar. Bland tolv förskolechefer var två redo att delta. Vi var också noga med att presentera den form som valts som ett erbjudande för deltagarna, då det är viktigt att deltagarna är med av eget intresse. Vidare ville vi att det skulle vara personer som är engagerade och driftiga så att de kunde sprida och inspirera sina kollegor på den egna arbetsplatsen. Det blev slutligen en grupp på åtta förskollärare från olika förskolor i stadsdelen. Alla startade med olika förväntningar och förutsättningar i forskningscirkeln. Lärande samtal en del av processen Viktigt var att få ihop gruppen från början och skapa ett gott och öppet klimat där alla deltagare kunde känna sig trygga att våga uttrycka sina tankar och idéer. Vi arbetade därför med Lärande samtal (Scherp, 2003). Forskningscirkeln har varit en spännande resa både för oss cirkelledare och för deltagarna. Vi menar att gruppen har blivit starkare för varje gång vi träffats. Att leda forskningscirkel var tidigare ett oprövat arbetssätt för oss cirkelledare, och metoden var även ny för majoriteten av deltagarna. Vi cirkelledare ser det inte som att vi kommit in som experter utan betraktar arbetet som en dynamisk process där cirkelledare och deltagare har arbetat sig fram till ett gemensamt kunskapande. Sven Persson (2007) framhåller att det dualistiska tänkandet kring teori och praktik 7

10 försvårar mötet mellan forskare och lärare och gör forskningscirkelns arbete otydligt. Persson understryker istället forskningscirkeln som ett forum där experter med kompetens och kunskap inom olika områden möts. Meningen med att starta en forskningscirkel var att alla deltagare och cirkelledare tillsammans gavs möjlighet att delta med eget tänkande i en gemensam kunskapsproduktionsprocess. Kunskapen har vuxit fram ur den egna verksamheten, med barnen och kollegorna, och i forskningscirkeln tillsammans med deltagarna och cirkelledarna. I detta sammanhang vill vi framhålla styrkan med att vi har olika yrkesroller och att vi därigenom har kunnat bidra med en kompetenshöjning från olika ämnesområden. Träffarnas form och innehåll forskningsfrågan formuleras Gruppen har träffats regelbundet var tredje vecka i två terminer. Vi har betonat processen som det viktigaste och att den gemensamma erfarenheten i gruppen är betydelsefull. Samtidigt introducerade vi tidigt att arbetet skulle resultera i en produkt, vilket hade sina för- och nackdelar. Vi upplever att det blev ganska stort fokus på den skrivna produkten och att vi kanske tappade en del av det metodiska arbetet med aktionsforskning. De första träffarna ägnade vi åt problemformuleringsfasen. Även i detta arbete använde vi gruppens erfarenheter som resurs då vi försökte komma fram till ett gemensamt problemområde. Deltagarna fick fritt associera kring teman som har med språk- och flerspråkighet att göra. Det visade sig att mycket handlade om samtal och kommunikation på olika sätt, och vi formulerade utifrån detta en övergripande forskningsfråga som sedan brutits ner i olika delfrågor. Då vi valt aktionsforskning som metod blev det en fråga i två steg (Reason & Bradbury, 2006). Den första frågan rörde det vi ville ta reda på, den andra frågan behandlade de pedagogiska konsekvenser som svaren på undersökningarna gav. Frågorna blev följande: 8

11 Viket talutrymme har barnen i olika aktiviteter på förskolan? Hur ska man göra för att stärka samtalet och kommunikationen i förskolans olika aktiviteter? Utifrån den andra frågan valde deltagarna sedan olika aktioner, som presenteras i denna rapport. Arbetsmetoder och praktiska metodfrågor Deltagarna har skrivit veckologg som de samlat i en gemensam plattform på stadsdelens intranät. Varje deltagare har haft en egen mapp som alla i gruppen har haft tillgång till. På detta sätt har de fått stöd av varandra både i skrivande och i sina val av aktioner. Vi cirkelledare har också lagt anvisningar och inläsningsmaterial i denna mapp och kunnat ge respons och feedback på deltagarnas arbeten. Under arbetets gång har vi successivt strukturerat skrivprocessen och gett deltagarna uppgifter och skrivregler att förhålla sig till. Vi har också varit behjälpliga i val av litteratur och referenser. I inledningsskedet införskaffades gemensam inläsningslitteratur som bearbetades och diskuterats i forskningsträffarna. Vi har läst litteratur som direkt riktar in sig mot förskolans didaktik, litteratur som mer generellt behandlar teorier kring lärande, samt böcker som behandlat vetenskapsteori. Inför inläsningen har vi först introducerat litteraturen gemensamt. Träffarna har varvats med föreläsningar kring språk- och flerspråkighetsutveckling samt olika teoretiska perspektiv. Vi har haft litteraturgenomgångar, skrivarverkstad, responsgrupper, samtal och egna reflektioner. Etiska principer Forskningsetiska principer har tillämpats. Det grundläggande individskyddskravet kan konkretiseras i fyra allmänna huvudkrav på forskningen (Vetenskapsrådet, 2002). Grundläggande etiska frågor rör frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet för de personer som ingår i undersökningen. Samtliga principer har lyfts 9

12 fram under forskningens gång och deltagarna har förankrat arbetet hos förskolebarnens föräldrar. Informationskravet Detta krav utgår från att forskarna ska informera respondenterna om vilka de är och om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Det innebär bland annat att respondenterna ska veta att det är frivilligt och dessutom få klarlagt vilka moment som ingår i undersökningen. I ett informationsbrev gjordes en presentation där syfte med undersökningarna lyftes fram och att det var frivilligt. Samtyckeskravet Detta är ett krav där respondenterna har rätt att själva bestämma över sin medverkan av undersökningen. Forskaren ska upplysa respondenten att de kan avbryta sin medverkan när helst de vill. Deltagarna har förklarat för samtliga medverkande att de kan ta tillbaka sitt samtycke till att delta i studien fram tills studien publiceras. Föräldrarna fick även möjlighet att välja om deras barn skulle delta eller inte. Samtliga föräldrar gav sitt samtycke och har fått information om att barnen inte kommer att kunna identifieras. Föräldrarna till de barn som är med på foton har gett sitt samtycke till detta. Krav på konfidentiellitet Detta krav utgår från att alla som ingår i undersökningen ska ges största möjliga konfidentiellitet, och att personuppgifter ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem (Bryman, 2011). De olika filmerna förvaras oåtkomligt för allmänheten. Varken barnens eller förskolornas namn kommer att redovisas i undersökningen. Samtliga namn är fingerade. Nyttjandekravet Detta krav påvisar att alla uppgifter som gäller enskilda personer endast får användas i forskningsändamål. Vi berättade att materialet endast kommer att användas för forskningsändamål, och att det inte kommer att spridas.

13 Hur når vi då ut? Att föra ut forskningscirkelns arbete i verksamheten har under processens gång visat sig vara det som varit svårast. En viktig fråga i detta sammanhang är om arbetet i forskningscirkeln verkligen leder till utveckling i verksamheten. Det är naturligtvis väldigt svårt att svara på. Sven Persson (2009, s 16) framhåller att: Svaret på frågan om forskningscirkeln leder till utveckling är beroende på hur vi definierar och förstår innebörden av skolutveckling. Det verkar rimligt att skilja på utveckling på individ-, arbetslags- och organisationsnivå. På individnivå handlar förändring om utveckling om den enskildes kunskaper och kompetens, och i dess förlängning förändring och utveckling av den egna undervisningen (eller motsvarande för förskollärare). Vi vet att genom medverkan i forskningscirkeln förändrar man sin egen undervisning och att deltagarna ser en stor potential för skolutveckling i forskningscirkeln (Holmström, 2008). På så sätt bidrar deltagarna, naturligtvis, till skolutveckling. Vi menar att arbetet bidragit till skolutveckling på flera olika plan, och att arbetet inte slutar då denna forskningscirkel slutar. Vi tror att utvecklingen av en analytisk blick på den egna verksamheten är något som man tar med sig även efter avslutad forskningscirkel. I detta sammanhang vore det intressant att återkomma till deltagarna om några år, något som ligger i linje med det långsiktiga arbete som det är tänkt att aktionsforskning ska bidra med (Reason & Bradbury, 2006). Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 2010 års skollag innehåller en ny bestämmelse som lyder: Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (1 kap. 5 tredje stycket skollagen 2010:800). Dessa begrepp har fått stort genomslag i skolverksamheterna. Den svenska förskolan står följaktligen inför stora förändringar. I den nya skollagen stärktes också förskolans roll som en del i det livslånga lärandet. År 2011 trädde också den nya, reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010) i kraft, 11

14 och där påpekas att det blivit än viktigare att förskolan gynnar barns språkutveckling. På senare tid har ett flertal analysmetoder avsedda att hjälpa pedagoger att utvärdera förskolans arbete med språk och kommunikation utvecklats. Ofta har dessa analysmetoder resulterat i att det är barnen i sig som mätts och utvärderats. Det har snarare varit det enskilda barnets kunskaper och egenskaper som bedömts istället för verksamhetens kvalitet (Vallberg Roth & Månsson, 2006). Det förefaller som om det varit svårt att finna metoder som studerat barnen i förhållande till verksamheten i sin helhet. Många pedagoger vittnar om de stora svårigheter som de står inför då de å ena sidan ska möta de ökade kraven på att utveckla kommunikativa barn, och å andra sidan behöva lägga ner allt mer tid på att dokumentera verksamheten. Det finns en avsaknad av fungerande utvärderingsmetoder som leder till förbättringsåtgärder samt god dokumentation av verksamhet (Skolverket, 2012). Vi menar att ett sätt att möta en del av de ökade kraven på en förskola på vetenskaplig grund kan vara i just forskningscirkelns form. Forskningscirkelledare Åsa Ljunggren, fil. Lic. pedagogik och Maria Rundquist Visser, specialpedagog med påbyggnadsutbildning tal- och språkutveckling. 12

15 Referenser Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Persson, Sven (2007). Handledning i forskningscirklar i Handledning i pedagogiskt arbete, Kroksmark, Tomas & Åberg Karin. (red.) Lund: Studentlitteratur. Persson, Sven (2009). Forskningscirklar en vägledning. Malmö: Resurscentrum för mångfaldens skola, Avdelningen barn och ungdom, Malmö stad. Reason, Peter & Bradbury, Hilary (2006). Handbook of Action Research. London: SAGE publication. Scherp, Hans-Åke (2003). Att leda lärande samtal. Karlstad: Karlstad universitet. Säljö, Roger (2010). Lärande och kulturella redskap -Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Skolinspektionen (2011).http://www.skolinspektionen.se/Documents/ Rapporter/spara-2011/tillsyn-malmo-utbildningsnamnden-gy-vux.pdf Vallberg Roth, Ann-Christine & Månsson, Annika (2006). Individuella utvecklings-planer som fenomen i tiden, samhället och skolan. Utbildning och demokrati 15 (3), Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistiska samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Erlanders Gotab. 13

16 TAKK en metod för alla? Monika Strand är legitimerad förskollärare i Malmö Stad och har lång erfarenhet av att arbeta med TAKK. Hon har tidigare arbetat inom både särskola och fritidshem med barn och ungdomar med olika funktionshinder. Idag använder Monika TAKK i förskolan som ett komplement och stöd i barns språkutveckling. Bidraget diskuterar vad som händer när tecken som stöd används i samlingen. Inledning Vi sitter tillsammans och sjunger Tio små indianer. För att förstärka begreppen i sången används tecken som stöd. Alla barn är mycket intresserade och följer våra olika tecken med blicken. Sången handlar om starka indianer som har pilbågar och som jagar en björn. Starka! ropar ett av barnen plötsligt, och visar med tecken ordet stark. Moa, en av flickorna, visar ordet björn, samtidigt som hon uttalar ordet. Björnen sover! ropar hon sedan och lägger sig ner på golvet. 14

17 De andra barnen följer efter Moa och lägger sig också på golvet. Alla barn förutom Isak ligger nu tillsammans ner och föreställer sovande björnar. Isak iakttar istället roat vad de andra gör. Efter en stund tittar han på mig och säger: Björn. Därefter sätter han sig ner på golvet och följer intresserat de andra barnen med blicken. Denna episod utspelade sig på vår förskola under en sångsamling en förmiddag. Kanske den inte verkar så märkvärdig, men på många sätt var den för oss ett genombrott. Barnen var aktiva och engagerade under sångstunden, de tecknade och de deltog i sången med hela kroppen. Även Isak, som tidigare varit tillbakadragen och inte direkt velat delta, deltog nu på sina egna villkor. När episoden ovan utspelade sig hade vi under en period arbetat med att introducera TAKK, tecken som alternativ och kompletterande kommunikation i vår barngrupp. Arbetslaget, som jag ingår i, består av två förskollärare och en barnskötare, med skiftande erfarenheter. En av förskollärarna är nyutexaminerad medan de två övriga har mer än tio års erfarenhet i arbetet med barn. I detta kapitel kommer jag att redogöra för hur det gick till när vårt arbetslag började använda TAKK och hur Isak och de andra barnen på vår avdelning på många sätt utvecklade sina kommunikativa kompetenser. Vad är TAKK och varför kan det användas? Ordet TAKK står för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation och TAKK är en metod, inte ett eget språk, som utvecklats för att stötta barn i början av sin språkutveckling. Det har visat sig i studier att såväl barn med en typisk språkutveckling som funktionshindrade barn som har kommit i kontakt tecken, har gynnats i den verbala utvecklingen (Westerlund, 2009). Studier visar att barn som lärt sig använda TAKK, också börjar använda ord tidigare. Tecken kan vara ett bra verktyg i arbetet med att bygga barnets språk 15

18 och i kombination med talet verkar tecken också kunna främja den talspråkliga utvecklingen (Rygvold, 2001). Jag har en lång erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga barn och att använda mig av olika stöttande kommunikationsmetoder. Jag menar att det är betydelsefullt att som pedagog lära sig att ta in och avläsa barnens kroppsspråk om de inte kan göra sig förstådda genom talet, och TAKK kan vara ett sätt att göra detta. Det handlar alltså lika mycket om att vi pedagoger behöver lära oss att kommunicera med barnen, som att barnen ska stöttas i sin kommunikation. Språket är en förutsättning för att kunna delta på samma villkor som andra i aktiviteter, och därför handlar språkutveckling i första hand om socialt deltagande (de Swaan, 2003). Jag har uppmärksammat att flerspråkiga barn har känt en trygghet med TAKK, eftersom tecken ger ett redskap för att samspela språkligt redan innan (det svenska) talet kommer. Språk är något som människor skapar med varandra, talar med varandra, hör från varandra, skriver för varandra och läser för varandra (de Swaan, 2003; Säljö, 2010). Förskolan har stora möjligheter att i samspel och genom kommunikation utveckla barnens språk, eftersom barn och pedagoger vistas tätt inpå varandra. Detta uttalas också i förskolans läroplan, och Jenner (2004) uttrycker att lärandet sker i sociala sammanhang, där barnet möter intresserade vuxna. Ingen blir delaktig av sig själv påpekar Jenner, det måste ske i dialog och samspel med andra. Barn tänker sällan exakt som vi, det är därför det blir så viktigt att alltid utgå ifrån var barnen befinner sig och hur de tänker (Åberg & Lenz Taguchi, 2005; Svensson, 2009). Därefter är det vår uppgift att förändra verksamheten efter barnens behov och förutsättningar. Varje barns behov bör forma verksamheten (Bozarslan, 2001). 16

19 Metod och frågeställning En förutsättning för att barnet ska lära sig att kommunicera via TAKK är att de befinner sig i en miljö där kommunikation stöds och uppmuntras i en både kommunikativ och tecknande miljö, och jag tänkte att samlingen kunde vara ett bra tillfälle för detta. Jag har alltså utgått från samlingen där jag då använde mig av TAKK. För att följa processen har jag använt mig av observationer, anteckningar, foto, samtal med barnen, diskussioner med arbetskollegor och cirkeldeltagare. Min frågeställning var: Hur kan vi stärka barns kommunikativa förmågor med hjälp av att introducera TAKK i samlingen? Presentation av barngruppen Vi delade upp barnen i två grupper under samlingen, en grupp för de yngre och en grupp för de lite äldre barnen. Barngruppen som jag har observerat bestod av de lite äldre barnen. De var totalt sju barn, där tre av barnen hade annat modersmål än svenska. Barnen på avdelningen är mellan 1 och 2,7 år. Två av barnen har jag observerat lite extra, Isak och Moa. Isak är två år och två månader. Han håller på att utveckla en tvåspråkig kompetens. Hemma talar han albanska och på förskolan svenska. Vi upplever att han förstår det mesta av vad vi säger, men ibland uppfattar vi att det är svårt att skapa ögonkontakt med honom. Isak är ny i den här barngruppen, han har tidigare varit med i den yngre gruppen. Moa är två år och sju månader. Hennes modersmål är svenska. Hon kan säga hela meningar, flerordssatser och hon är verbalt och kroppsligt aktiv. 17

20 TAKK introduceras i samlingen Vi ville väcka barnens intresse och skapa roliga lärandesituationer. För att barnet ska kunna delta i kommunikationen så behöver den locka och intressera barnet (Ljunggren, 2013). Metoden TAKK bör alltid användas tillsammans med talade det språket framhåller Rygvold (2001). Det är också betydelsefullt att bekräfta barnets tecken genom att de själva uppmuntras att teckna och samtidigt säga ordet, menar Westerlund (2009). Detta är ett sätt som vi anammat i vårt arbetslag. Från början användes mest enkla tecken och vi upprepade dem tills de var etablerade hos barnen. Jag började med att använda en sagopåse med djur som hade olika läten. I början satt Isak mest bredvid mig och kröp då gärna upp i mitt knä. Ibland fick jag fånga in honom när han upptäckte något som var intressantare än samlingen, men oftast satt han kvar och lyssnade, medan han fascinerat iakttog mig och sina kamrater. Successivt introducerades sedan flanosagor, sånger, sånglekar, rim och ramsor och rörelselekar med tecken till. Bilder som föreställde årstider, väder och vilken mat som ska serveras till lunch, sattes upp på vår tavla, och vi tecknade också veckans dagar. Veckodagarna var lite kluriga att teckna, men jag såg att barnen började försöka följa med när jag tecknade. Samtidigt som vi tecknade, benämnde vi varje bild. Foton på barnen användes också, och vi tecknade första bokstaven i barnens namn. Ett intresse väcks En av sångsagorna som användes var Bockarna Bruse. De första gångerna var barnen helt ointresserade av tecken, det vara bara figurerna som fängslade dem. De tyckte dock att historien var spännande och kröp upp i våra knän för att vara så nära som möjligt. Efter ett tag observerade jag att det började skapas ett intresse också för de tecken som visades till sagan. Det är kanske så att barnen behöver uppleva sagan ett antal gånger, innan tecken läggs till. Nya erfarenheter bygger 18

21 på det redan upplevda (Vygotskij, 1995). Att barnen först skapar en förförståelse för vad som händer bidrar alltså till att deras nyfikenhet för tecken stärks. Tecken blev en trygghetsfaktor Vi sjöng och tecknade varje dag till olika sånger. Vi benämnde också kläder, färger och vi använde tecken när någon till exempel blev arg, ledsen eller glad. Jag använde mig av samma tecken, för att barnen skulle känna sig trygga och få en möjlighet till att lära och känna igen dem. Att upprepa tecknet är viktigt så länge tecknet inte är helt etablerat och när barns gester är otydliga (Westerlund, 2009). Jag upplevde en stor nyfikenhet hos barnen och att de tog in och kom ihåg vissa tecken. Det var intressant att se dessa små förändringar under så kort tid. Imitation - en väg in i språket Leken eller sagan upprepades alltid två gånger. Moa var mycket aktiv och tecknade med stor glädje. Hon vågade ta för sig och visade samtidigt ett stort intresse för TAKK. Isak imiterade Moa och de andra barnen, men det tog några minuter för honom att ta in vad de andra gjorde, och först därefter gjorde han likadant. Det blev tydligt att upprepning var avgörande för att alla barn skulle kunna komma igång. Imitation spelar en stor roll i språkutvecklingen. Vygotskij (1999) hävdar att imitationen är en lärofrämjande aktivitet när den sker inom barnets närmaste utvecklingszon. När Isak imiterade de andra barnen, gjorde han inte det direkt, utan han avvaktade några minuter och därefter gjorde han tecknet eller benämnde ordet. Jag tror att Isak behövde tid på sig för att kunna ta in vad som skedde omkring honom och därefter bearbeta detta. I arbetet med barn är det betydelsefullt att vara lyhörd för det enskilda barnets förmåga och möta barnet där det befinner sig i utvecklingen (Svensson, 2009; Åberg & Lenz Taguchi, 2005). Det handlar om att se det kompetenta barnet. Det jag har sett under mina observationer vid samlingen, är att Isak har börjat samspela med sina kamrater. Han visade intresse för vad de andra barnen företog sig och imiterade dem efter ett tag. 19

22 Ökat fokus och beröm Heister Trygg (2004) har visat hur vi genom att använda oss av tecken när vi kommunicerar kan utnyttja flera sinnen samtidigt. Detta kan i sin tur leda till en ökad koncentration. Jag upplevde att kommunikationen blev tydligare med hjälp av TAKK då vi använde oss av både syn och hörsel. En annan iakttagelse är att jag talar långsammare när jag tecknar, vilket också har bekräftats av tidigare forskning (Heister Trygg, 2004; Westerlund, 2009). Tecknandet påverkar taltempot så att det blir långsammare, vilket underlättar både förståelsen och möjligheten att själv lära sig använda det. När man tecknar måste man också försäkra sig om att man har ögonkontakt med den man kommunicerar med, vilket ledde till att vi uppmärksammade barnen på ett annat sätt. Jag upplevde att samlingarna blev lugnare då barnen koncentrerade sig på vad jag gjorde med mina händer. Det blev ett ökat fokus, och de kunde hålla uppmärksamheten under en längre tid. Under samlingarna gav jag barnen beröm när de tecknade, även när tecknet inte var korrekt. Jag såg en glädje hos barnen när de tecknade och förstod att jag kan och jag blir förstådd. Westerlund (2009, s 176) uttrycker det så här: Det viktigaste vi kan ge våra barn är att ge dem en tro på sig själva och sina egna förmågor. Barnen kom fram till mig under samlingen och visade vilka tecken de kunde göra. Beröm är en viktig del i användandet av TAKK oavsett om barnet gör det tecken som ingår i TAKK eller skapar ett eget (Heister Trygg, 2004). Genom att berömma barnet stärker vi det att fortsätta använda tecken som kommunikationssätt och inte hur barnet utför tecknet. Självkänslan hos barnet kan öka när bedömningarna ersätts av erkännande och bekräftelse (Juul & Jensen, 2009). 20

23 Ökad delaktighet genom stöttning Jerome Bruner (1990) har studerat hur människor lär av varandra och hur barns språkliga förmåga växer fram. Bruner understryker att det är den sociala och fysiska omgivningen som är avgörande för barns kommunikativa kompetens (Svensson, 2009). Att samspel är fundamentalt för såväl språklig som kognitiv ut-veckling framgår av mina observationer av Isak. Han är i början mycket tystlåten och håller sig alltid i bakgrunden och jag upplever ett utanförskap. Han har också svårt för att koncentrera sig någon längre stund, reser sig när han ser något intressant och går ifrån gruppen. Det är då svårt att påkalla hans uppmärksamhet. Därför menar jag att det var extra viktigt att vi vuxna stöttade honom, och genom att använda TAKK kunde vi få honom att känna en grupptillhörighet. Det är betydelsefullt att vi tidigt går in och stöttar barn som kanske tillfälligtvis behöver extra stöd, vilket bekräftas av Vygotskijs tankar kring barns språkutveckling. Svensson (2009, s 35) framhåller att: Vygotskij visar hur barnet lär sig behärska och förstå sin omgivning genom samspel med mer erfarna personer, som hjälper barnet att lägga en innebörd i orden. Att arbeta med en mindre grupp Genom aktionsforskningen har jag återigen upptäckt hur viktigt det är att arbeta i mindre grupper. Vi upplevde att Isak blev mycket tryggare när han vistades i den mindre grupperingen, vågade ta plats och göra sig sedd. Vi pedagoger behöver utveckla våra kompetenser när det handlar om att lyssna till vad barnen har att säga, då både verbalt och vad de visar med kroppen. Jederlund, (2011, s 22) framhåller att: Utan någon som lyssnar och tar del kommer intresset för, meningen med, att uttrycka sig försvinna. 21

Utvecklingsarbete som inspirerar

Utvecklingsarbete som inspirerar Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! PEDAGOGISK PLATTFORM Stenhamra och Drottningholms förskolor Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! Vad är viktigast för kvalitet i förskolan? I vår enhet har vi barnet i fokus vilket innebär att

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande. Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Björkdungens förskola Läsåret 2015/2016 2(6) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Analysen visade ett behov av ett fortsatt

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Ekens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Arkens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation.. sidan

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Blästad friförskolor 2010/11

Blästad friförskolor 2010/11 Blästad friförskolor 2010/11 VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN LEK&LÄR Barns inflytande Barnen har inflytande och kan påverka sin situation på förskolan utefter sina egna behov och förutsättningar. Processutbildning

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROVPLANERING - APRIKOS AVDELNING VT 2013 Vi är fyra pedagoger som arbetar på avdelning Aprikos på Lill-Myran. Vår barngrupp består av ca: 23 barn. Majoriteten

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014 Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Beskrivning av verksamheten Skärets förskola ligger på Hasslö och ingår i Nättraby rektorsområde. Förskolan startades år 2003 och består av tre avdelningar

Läs mer

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12. Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12. barn födda 2006-2010 Ur Lpfö-98, Förskolans uppdrag: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Projektet 2014 från ax till limpa!

Projektet 2014 från ax till limpa! Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare

Läs mer

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012 Läsåret 2011/2012 Arbetsplan Förskola/skola och hem - visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolan personal och barnens familjer - föra fortlöpande

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

för Havgårdens förskola

för Havgårdens förskola Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Blåhammarens förskola

Blåhammarens förskola Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Blåhammarens förskola Tommy Lundberg 2014-06-17 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Ekonomiskt resultat 2013 och prognos 2014 Budget 2013 Bokslut, resultat

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst Förskolorna område Öst Lunden, Snövit, Skogsbacken, Katthult, Kotten, Junibacken 2013/2014 Vi har höga förväntningar på oss själva och barnen. Vi erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg,

Läs mer

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola 150102 Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Månsagårdens förskola Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer