Arbetsplan för Lyckeby Kunskapscentrum 7-9

Transkript

1 Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anja Eklund Kvalitetschef Arbetsplan för Lyckeby Kunskapscentrum 7-9 Beslutad av Judit Beres Lagerquist, rektor Arbetsplan Lyckeby Kunskapscentrum 7-9 Barn- och ungdomsförvaltningen Med vår arbetsplan vill vi tydliggöra vilka prioriterade mål vi har och vilka åtgärder och aktiviteter vi ska arbeta med under året för att driva och utveckla vår verksamhet utifrån uppdraget vi har från stat och kommun. Fakta om enheten Lyckeby Kunskapscentrum är en F-9 skola med ca 500 elever sedan höstterminen Inom LKC finns även en grundsärskola åk 1-9 med ca 27 elever. Särskolan är en egen enhet med en rektor. LKC 7-9 har runt 250 elever i årskurs 7, 8 och 9. Vi arbetar i två arbetslag, år 7/8 och år 8/9. Eleverna är uppdelade i mentorsgrupper och undervisningsgrupper. Mentorsgrupperna består av elever medan undervisningsgruppens storlek varierar. På skolan arbetar en skolledare på heltid samt 25 lärare varav en är speciallärare och en är resurslärare. Vi har tre förstalärare på skolan och under skolår 2014/2015 satsar vi på att utveckla ämnesövergripande arbete, vilket leds av förstalärarna. Skolans personal har under två år deltagit i Undervisningslyftet, vilket är en satsning på personalens kompetensutveckling. Utbildningen sker i samarbete med Jönköpings Högskola och är planerad att pågå i ytterligare två år. I år kommer vi själva att utforma utvecklingsområdena. Under förra läsåret påbörjade vi en fördjupning i ämnet kring elever med speciella behov. Detta fortsätter vi i år och vi kopplar även ett ämnesövergripande arbete till detta. Kommunstyrelsen Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-postadress Karlskrona Drottninggatan kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se

2 Inom Lyckebyområdet påbörjar vi en satsning som vi kallar 4ess : språk, självständighet, samspel, science. Satsningens syfte är att höja elevernas resultat. Framtagning och arbete med arbetsplanen Pedagogerna har tagit fram målen utifrån nationella styrdokument samt kommunfullmäktiges mål och uppdrag. Föräldrarådet har haft möjlighet att läsa igenom våra förslag för att ges möjlighet till påverkan både beträffande målen och hur vi ska arbeta. Under året kommer vi att fördjupa oss inom följande områden: 1. Elever med särskilda behov 2. Ämnesövergripande arbete Dessa insatser syftar till en förbättrad undervisning och målet är att öka elevernas måluppfyllelse. Detta mål följer kommunfullmäktiges och förvaltningens uppsatta mål för grundskolan. Vi har analyserat elevernas resultat och använder detta i förbättringsarbetet. Arbetet med arbetsplanens mål pågår under hela skolåret. Strategier och aktiviteter för arbetet All personal deltar i Undervisningslyftet. Det genererar kompetensutveckling för alla pedagoger. Alla läser samma litteratur som sedan ligger till grund för diskussioner och samtal på seminarierna. Varje månad deltar vi i en handledning, ett seminarium och vid ett tillfälle för utvecklingsarbete. Som en del av Undervisningslyftet kan personalen välja att ta poäng i pedagogik, något som kan leda till en mastersexamen. Varje måndag eftermiddag har vi inplanerat tid för kompetensutveckling. Vi har då gemensam tid för att läsa, diskutera, analysera och skriva åtgärder för förbättring i skolans arbete. Utöver dessa möten har vi arbetslagsmöte två gånger per månad, ämneslagmöte en gång per månad och elevhälsoteammöte varannan vecka. På dessa möten jobbar vi vidare med att implementera det vi har fått med oss från föreläsningar och seminarier. Analys och jämförelse av elevresultaten 2013 och 2014 Elevernas slutbetyg och behörighet till gymnasiet har i flera år legat på samma nivå. Skolan har tidigare försökt med olika typer av insatser men dessa har inte nämnvärt påverkat betygsresultat.

3 Genomsnittligt meritvärde (16) 192,1 198,9 Andel (%) behöriga till nationellt pgm.. Andel (%) behöriga till yrkesprogram 77,8 84,3 Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen 68,1 67,5 Andel (%) som ej uppnått kunskapskraven i ett ämne.. 16,9 Andel (%) som ej uppnått kunskapskraven i två, fler eller alla ämnen 23,6 15,7 Behörighet till gymnasiet 2012/13: behöriga: 84,3 % 2013/14: behöriga: 77,8% Karlskrona kommun 2013: 77,4 2014: 84,5 Genomsnittligt meritvärde 2013/14: 192,1 Karlskrona kommun: 207,1 Elever per lärare 2012/13: 12,0 2013/14: 11,9 Kommunen 2014: 12,5 Resultat utifrån föräldrarnas högsta utbildning 2013/14 Elever vars minst en förälder har högst som gymnasieutbildning 52 % når mål i alla ämnen och meritvärden är 170,0 Elevers vars minst en förälder har högst utbildning med minst 30 högskolepoäng

4 81 % når målen i alla ämnen och meritvärden är 209,2. Det är svårt att ge en analys som bygger på jämförelse med tidigare år eftersom skolan tidigare inte gjort analys utifrån ovanstående statistik. Därför kommer jag att jämföra de sista två skolåren, alltså 2013 och Skolan hade inga anpassad skolgång under 2012/13. Under 2013/14 hade vi 15 elever med anpassad skolgång, av dessa gick 7 stycken i åk 9. Dessa elever hade stora svårigheter och fem har varit sk hemmasittare under längre perioder. Skolan har lyckats få tillbaka dessa elever samt har tagit emot tre elever från andra skolor som också hade stor frånvaro på den tidigare skolan. De hade inte nått målen i flertalet ämnen innan de kommit till oss. Dessa elevers resultat försämrar statistiken men vi på skolan tycker att det är en framgång att vi har fått elever tillbaka elever till skolan och även om de inte har fått behörighet så har de kommit längre i kunskapsmålen hos oss. Ett annat analysperspektiv kan vara att följa elevers resultat på individnivå under hela skolgången men sådant underlag har inte vi. Däremot tänker förbättra detta arbete i framtiden. Ytterligare ett perspektiv är att lärarna utvärderar sin egen undervisning. Lärarna har inte dessa erfarenheter från tidigare år men vi arbetar med detta under hela läsåret.. Skolan har inte haft någon specialpedagog eller speciallärare under skolåret. Egentligen ska skolor ha dessa specialister men vi har inte kunnat rekrytera. Utan den kompetensen på en skola kan resultatet påverkas till det sämre. På skolans upptagningsområde dominerar föräldragrupper med högst gymnasieutbildning vilket påverkar statistiken. Både Skolverket och Hatties undersökning visar att elevernas resultat starkt påverkas av föräldrarnas utbildningsbakgrund. Även här på skolan är det skillnad i elevernas resultat utifrån föräldrarnas utbildningsnivå. Dessa fakta är viktig att ta hänsyn till i undervisningen eftersom skolan ska försöka kompensera detta. Personaltätheten har inte minskat jämfört med förra året och trots detta har elevresultaten blev lägre år Det kan vara så att organisationen i helhet har påverkats pga rektorsbyte samt förändringar i verksamheten. Det ger en viss instabilitet i arbetsgruppen och det påverkar verksamheten i helhet. Noterbart i statistiken är att skolan har en något lägre lärartäthet än kommungenomsnittet. Skolan hade två obehöriga lärare i matematik och No men de hade många års erfarenhet av arbetet och var behöriga i lägre årskurser. Jämfört med många andra skolor hade vi bra utgångsläge. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att skolan har flera utmaningar framöver för att nå målet att alla elever ska få betyg i samtliga ämnen.

5 Uppföljning av elevresultaten, planering 2014/15 I år följer vi upp resultaten genom att vi lägger in arbetet i systematiskt kvalitetsarbete. 1. Vi kommer att ha en mitt- termins konferens där vi går igenom alla elevers resultat. Detta gör vi början av oktober. Utifrån resultatläget sätter vi in åtgärder. 2. Efter terminens slut gör lärarna enskilt samt i ämneslag en utvärdering om resultaten. 3. På vårterminen, slutet av mars ska vi ha en mitt-termins konferens och sätter in åtgärder. 4. Efter skolårets slut gör vi en analys av resultaten och sätter upp nya åtgärder och mål. Under hela skolåret sker elevhälsoarbetet enligt planerna och vi sätter in åtgärd genast när så behövs. Mål och utvärdering för 2013/2014 Vi har förra årets mål med i årets arbetsplan dels för att vi har flera mål som bygger på förra årets mål och dels för att kan vi gå tillbaka och jämföra våra insatser. Mål: Vi vill på ett bättre och mer tillfredställande sätt kunna möta elever med särskilda behov. Åtgärder: Inom Undervisningslyftet läser vi litteratur inom ämnet. Vi samtalar om litteraturen på seminarier. Vi tittar över hur vi skriver åtgärdsprogram och hur vi kan förbättra det så att det ger stöd för elevens lärande. Uppföljning och resultat: Uppföljning sker delvis inom Undervisningslyftet och dels inom personalgruppen. Vi skriver minutpapper efter varje föreläsning som vi sedan reflekterar kring och sedermera diskuterar hur vi kan ändra undervisningen och vår inställning till att möta eleverna på bästa sätt. Några av lärarna skriver uppsats och tar akademiska poäng i pedagogikämnet. Resultatet kommer inte att kunna mätas direkt. Utveckling tar tid. Men nästa år ska vi sätta upp mål för hur vi ska kunna utvärdera på ett annat sätt än genom reflektion. Resultat: Vi har följt våra åtgärder. Alla har läst Jesper Juuls bok, Familjen. Vi samtalade om hur det är i familjer med barn som har diagnos samt vad som är skolans och familjens ansvar. Fyra lärare har skrivit magisteruppsats. Två har skrivit om handledningen inom undervisningslyftet och två om ämnesövergripande inom religionen med identitet som kärna. Lärarna har redovisat för kollegorna och deras resultat används under 2014/2015. Analys: Våra samtal var intressanta och alla deltagit både på våra gemensamma möten samt i arbets-och ämneslag. Då vi har flyttat ihop med Lyckebyskolan F-6 har mycket tid gått åt till det varför vi inte har hunnit lägga så mycket tid på undervisningslyft som vi från början hade tänkt. Lärarna har inte kunnat skriva sina utvecklingsarbeten pga tidsbrist. Men vi har haft många gemensamma samtal kring elever med särskilda behov. Vi har inte hunnit med mer än att sätta igång olika arbetsområden. Vi kommer att fortsätta fördjupningsarbetet under skolår 2014/2015.

6 Mål: Öka elevernas inflytande i undervisningen samt i arbetet med att ha en trygg, trivsam skola. Åtgärder: Elevrådet ska regelbundet träffas. En vuxen leder gruppen. Eleverna ska få möjlighet att påverka skolans utveckling. De ska delta i att ta fram skolans ordningsregler, Likabehandlingsplan och utvärdering av sin skolgång samt delta i aktiviteter som stärker skolans vi -anda. Vi kommer att ha temadagar på vårterminen och aktivitet såsom tävlingar, spel, matcher och utflykter där elever och lärare kan umgås tillsammans. Uppföljning: Samtal med eleverna på klassråd och elevråd. Enkätundersökning 1 gång/ termin. Utifrån resultaten sätter vi upp nya åtgärder. Resultat: Elevrådet har kommit igång men klassråden fungerar inte alltid. Eleverna upplever att de har klassråd bara sporadiskt. Eleverna har deltagit att ta fram skolans olika plan. Det har varit temadagar med uteaktiviteter i form av utflykter. Eleverna har varit på Boda Borg där de var i mindre grupper och det krävdes samarbete för att lösa de problemgåtor som fanns där. Vi har samarbetat med fritidsgården tre dagar i veckan. Fritidsgården har öppet mellan kl och Eleverna hade mer aktivitet där än i skolans egna lokaler. Elevenkäten har vi också genomfört. Analys: Vi tänker utveckla elevrådet ytterligare. Vi behöver uppmuntra eleverna att ta vara på sin rätt att kunna påverka undervisningen samt hela sin skolgång. Samarbetet med fritidsgården gav positiv resultat eftersom eleverna upplevde att de hade mer att göra på rasten samt de vistades i flera lokaler. Ljudnivån och stressen på korridoren har minskat. Mål: Ta fram skolans Likabehandlingsplan och arbete mot diskriminering som ska vara en aktiv del i skolans arbete samt ta fram skolans ordningsregler. Åtgärder: Personalen ska läsa om vad står i skollagen. Tillsammans ser vi över, utifrån erfarenheterna på skolan, vad vi behöver förbättra. Vi sätter upp mål och beslutar hur vi ska arbeta med Likabehandlingsplanen och ordningsreglerna. Elever och föräldrarådet ska få möjlighet att komma med sina synpunkter. Uppföljning: Reflektion i personalgruppen, elevenkät en gång/termin. Resultat: Vi har läst och tolkat skollagen kring ordningsregler och Likabehandlingsplan. Elevoch föräldrarådet har deltagit i planernas framtagande. Analys: Arbetet har fullföljts. Elever och föräldrar känner till planerna vilket ger större trygghet för alla. Mål: Förbättra och förtydliga elevhälsoarbetet.

7 Åtgärder: Bilda ett elevhälsoteam som har regelbundna möten med uppföljning. Ta fram rutinerna. Göra arbetet kända för elever och föräldrar. Uppföljning: Det sker kontinuerligt. Märker vi att någonting inte fungerar ändrar vi rutinerna. Resultat: Elevhälsogruppen bildats och har regelbundna möten. Under det löpande arbetet har vi justerat arbetsgången vid ett par tillfällen. Analys: Plan för elevhälsoarbetet har skrivits men det har inte satt sig helt i verksamheten. Vi har samtalet många gånger om planen, hur arbetsgången ser ut men det räckte inte fullt ut. Även i elevhälsogruppen konstaterade vi att informationen mellan lärarna och elevhälsogruppen fungerade mindre bra. Lärarna upplevde att de får för lite information om vad som händer med elever. Vi har kommit fram till att vi justerar arbetsgången skolår 2014/2015. Mål: Implementera 4 ess och ta fram strategier för arbetet med språk och kommunikation. Åtgärder: Vi ska läsa om språkutvecklande arbete i varje ämne. Vi ska testa ny metod för läsutveckling och aktivt arbeta med lässtrategier som forskningsmässigt och beprövat gett goda effekter på elevers läsförståelse. Vi ska planera utvecklingsområden inom hela Lyckebyområdet. Vi kommer att arbeta för att metodiskt utveckla elevernas samlärande och därmed deras kommunikationsstrategier. Uppföljning: Slutet av terminen genom reflektion i gruppen. Eleverna får frågeformulär vid slutet av skolåret. Diagnoser genomförs av speciallärare/specialpedagog/ämneslärare. Resultat: Vi har inte hunnit med att arbeta med detta område. Dels har vi satsat på andra mål vilka vi tyckte var viktigare, dels hade vi tidsbrist. Analys: Vi kommer att arbeta med detta i mån av tid. Målen och åtgärderna ska följas upp kontinuerligt men vi gör en genomgång och sammanställning vid slutet av skolåret. Utifrån det underlaget kommer vi analysera insatserna och dess resultat. Vi sätter upp nya mål och åtgärder utifrån analysen. Detta kommer att redovisas som en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. MÅL 2014/2015 Årets mål är skrivna utifrån förra årets resultat. Resultaten ska sammanfattas och analyseras vid flera tillfällen under året men senast vid skolårets slut. Då skrivs även nya mål för nästa skolår.

8 Mål: Vi vill på ett bättre och mer tillfredställande sätt kunna möta elever med särskilda behov. Detta mål ligger kvar sedan förra året och vi arbetar vidare med det. Åtgärder: Vi läser om och diskuterar hur och när man ska skriva åtgärdsprogram. Vi läser det nya allmänna rådet och samtalar om vad ÅP ska innehålla så att det blir ändamålsenligt. Vi gör det i stor grupp på pedagogmöten samt i mindre grupper i arbetslag och ämneslag. Vi förbättrar pedagogisk planering i varje ämne och tar fram en mall som gäller i alla ämnen. Alla som är med i undervisningslyftet skriver ett forskningsarbete utifrån en problemställning i undervisningen. Temat kan vara elever med särskilt behov. Uppföljning: Vid terminens slut samtalar vi om hur detta har upplevts. Resultat: Analys: Mål: Öka elevernas inflytande i undervisningen samt i arbetet med att ha en trygg och trivsam skola. Målet är kvar sedan från föregående skolår och vi vi vill med det ytterligare förbättra elevinflytandet. Åtgärder: Genom att vi förbättrar den pedagogiska planeringen ska vi förbättra elevinflytandet. Vi kommer att diskutera vad eleverna kan ha inflytande i och på vilket sätt. Vi vill medvetandegöra eleverna om deras möjligheter att påverka sin skolgång. Elevrådet ska få ökade möjligheter att påverka verksamheten. Uppföljning: samtal i pedagoggruppen samt frågor till eleverna i den årliga elevenkäten. Samma ledare till elevrådet så att arbetet blir kontinuerlig. Utbildning för elevrådet. Resultat: Analys: Mål: Utöka ämnesövergripande arbetssätt. Åtgärder: Våra tre förstalärare leder arbetet. Vi börjar arbetet i mindre skala under en bestämd period och med endast några ämnen i inledningsfasen. Varje termin ska vi ha minst ett ämnesövergripande område. I ämnes- och arbetslag ska arbetet planeras tillsammans samt utvärderas med förstalärarnas stöd. Inom undervisningslyftet kan personal skriva en forskningsrapport där man har ämnesövergripande som område. Förstalärare träffas varannan vecka och planerar tillsammans. Därefter träffas vi stor grupp och

9 arbetar vidare med förverkligandet av planerna. Uppföljning: Vid varje terminsslut utvärderar vi vilka positiva effekter vi har märkt. Vi ställer frågor till eleverna i den årliga elevenkätundersökningen. Resultat: Analys: Mål: Att kunna erbjuda mer stöd och hjälp till eleverna under skoltid för att nå högre måluppfyllelse. Åtgärder: Vi lägger in fördjupningspass under dagen där eleverna kan arbeta vidare med sina uppgifter. Uppföljning: Vid terminens slut genomförs en elevenkät. Vi utvärderar och analyserar betygsresultaten och för samtal med föräldrarådet. Resultat: Analys: