SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LYCKEBY KUNSKAPSCENTRUM

Transkript

1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LYCKEBY KUNSKAPSCENTRUM

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Beskrivning av skolans kvalitetsarbete.. s 3 2. Arbetsplan s 5 3. Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan s Handlingsplan vid ogiltig frånvaro s Ordningsregler.s Likabehandlingsplan, arbete mot diskriminering...s 22 2

3 1. Beskrivning av skolans kvalitetsarbete Skolans kvalitetsarbete utgår ifrån skollagen, läroplanen (2011), förordningar och allmänna råd, vilka är riktade mot skolans verksamhet. Kvalitetsarbete innebär för oss att arbeta utvecklande med skolans verksamhet för att förbättra elevernas skolgång och skolresultat. De nationella mål som finns i läroplanen är desamma som kvalitetsarbetets innehåll. Utveckling och lärande Kunskaper Normer och värden Barns och elevers inflytande 1. Utveckling och lärande, kunskaper Här följer vi upp elevernas kunskapsutveckling inom varje ämne och för varje individ. Som underlag använder vi nationella prov och slutbetyg, men även elevernas resultat under året. Arbetslagen och elevhälsan följer upp elevernas resultat. Vid behov skriver vi åtgärdsprogram eller tar beslut om undervisning i särskild undervisningsgrupp. Rektorn ansvarar för dessa beslut. De förbättringsområden vi har inriktat oss på i år, beskrivs i arbetsplanen. Där finns även en beskrivning på hur vi ska arbeta med dem. 3

4 2. Normer och värden Förutom läroplanen stödjer vi vårt arbete på skollagen och diskrimineringslagarna. De områden vi arbetar med står företrädesvis i skolans likabehandlingsplan, i våra åtgärder mot kränkande behandlingar, samt i ordningsreglerna. Dessa dokument revideras varje år tillsammans med eleverna och skolans föräldraråd. Elevhälsoarbetet kopplas till likabehandlingsarbetet, men även till elevernas kunskapsutveckling. 3. Elevinflytande Elevinflytande finns med i flera områden och i flera dokument, såväl i arbetsplanen som i likabehandlingsplanen, eftersom dessa planer ska genomsyra elevernas möjlighet till inflytande. Arbetet är en process som pågår hela tiden. Vi använder Skolverkets mall för processarbetet. Skolverkets stödmaterial Kvalitetsarbete i praktiken Arbetet pågår i våra två arbetslag samt i elevhälsogruppen. Dessa grupper samarbetar och har gemensamma genomgångar där de följer upp, utvärderar och skriver åtgärder för förbättringar. I följande kapitel finns våra planer som innehåller mer detaljer kring vilka områden vi arbetar med inom kvalitetsarbetet, samt hur vi arbetar med dem. 4

5 2. Arbetsplan för Lyckeby Kunskapscentrum 7-9 Beslutad av Judit Beres Lagerquist, rektor Arbetsplan Lyckeby Kunskapscentrum 7-9 Barn- och ungdomsförvaltningen Med vår arbetsplan vill vi tydliggöra vilka prioriterade mål vi har och vilka åtgärder och aktiviteter vi ska arbeta med under året för att driva och utveckla vår verksamhet utifrån uppdraget vi har från stat och kommun. Fakta om enheten Lyckeby Kunskapscentrum är en F-9 skola med ca 500 elever sedan höstterminen Inom LKC finns även en grundsärskola åk 1-9 med ca 27 elever. Särskolan är en egen enhet med en rektor. LKC 7-9 har runt 270 elever i årskurs 7, 8 och 9. Vi arbetar i två arbetslag. Eleverna är uppdelade i mentorsgrupper och undervisningsgrupper. Mentorsgrupperna består av elever medan undervisningsgruppernas storlek varierar. På skolan arbetar en skolledare på heltid, en biträdande rektor på 50 %, 28 lärare samt tre elevassistenter. Vi har två förstalärare på skolan och under skolåret 2015/2016 kommer förstalärarna att aktivt leda det pedagogiska utvecklingsarbetet. Förra läsåret påbörjade vi en fördjupning i ämnet kring elever med särskilda behov. Detta fortsätter vi med i år och vi kopplar även ett ämnesövergripande arbete till detta. Framtagning och arbete med arbetsplanen Pedagogerna har tagit fram målen utifrån nationella styrdokument samt kommunfullmäktiges mål och uppdrag. Föräldrarådet har haft möjlighet att läsa igenom våra förslag för att få möjlighet till att påverka både målen och hur vi ska arbeta med dem. Under året kommer vi att fördjupa oss inom följande områden: 1. Elever med särskilda behov 2. Stärka ämnesgruppernas arbete, använda en gemensam mall för de pedagogiska planeringarna, bedömningar 3. Öka arbetsron i undervisningen Dessa insatser syftar till en förbättrad undervisning och målet är att öka elevernas måluppfyllelse. Detta mål följer kommunfullmäktiges och förvaltningens uppsatta mål för grundskolan. 5

6 Vi har analyserat elevernas resultat och använder detta i förbättringsarbetet. Arbetet med arbetsplanens mål pågår under hela skolåret. Strategier och aktiviteter för arbetet Vi har olika mötesformer, som exempelvis pedagogmöten där alla är tillsammans. Där tar vi upp våra gemensamma målarbeten och där sker en planerad kompetensutveckling utifrån våra förbättringsområden. Vi har gemensam tid för att läsa, diskutera, analysera och skriva åtgärder. Två gånger i månaden har vi arbets- och ämneslag. Båda arbetslagen har varsin arbetslagsledare. Tre gånger i månaden träffas elevhälsoteamet som består av skolsköterska, skolkurator, specialpedagoger, ledningsresurs och rektor. Vid dessa möten tar vi upp akuta ärenden, men vi planerar även långsiktigt. Arbetslagsledarna träffar rektor och/eller biträdande rektor en gång i veckan. Dessa möten ger möjlighet att hålla kontinuitet i skolans dagliga verksamhet. Förstalärarna träffas minst en gång i veckan för att planera, följa upp och utvärdera skolans utvecklingsarbete. Arbetet sker tillsammans med rektor. Analys och jämförelse av elevresultaten 2014 och 2015 Elevernas slutbetyg och behörighet till gymnasiet har under flera år legat på samma nivå. Skolan har tidigare försökt med olika typer av insatser, men dessa har inte påverkat betygsresultaten nämnvärt. Andel behöriga till gymnasiet 2014/15: 84,5 % 2013/14: 68,1 % Karlskrona kommun 2014: 88,5 % Genomsnittligt meritvärde 2014/15: /14: 192,1 Karlskrona kommun: 207 6

7 Elever per lärare 2014/15: 13,9 2013/14: 11,9 Kommunen 2014: 12,6 Lärartäthetens betydelse Forskning har visat att den generella effekten av lärartäthet är svag och att förändringar i lärartäthet inte kan förklara stora förändringar i elevernas resultat. Vi har utökat lärartätheten, men trots att lärartätheten var högre för ett par år sedan, var elevresultaten ändå låga. Lärartätheten har däremot stor betydelse för elever med sämre studieförutsättningar och med svagt stöd hemifrån.(vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Skolverket, 2009) Vi har haft obehöriga lärare och för att säkerställa undervisningen har legitimerade lärare planerat undervisningen för den obehöriga personalen och de har även satt betygen. Belastningen på ordinarie, legitimerade lärare har varit högre på grund av detta, vilket har påverkat arbetsmiljön för enskilda lärare men indirekt för all personal. Obehörig personal har inte de ämnesdidaktiska kompetenser som krävs för att eleverna ska nå högre resultat. Enligt internationell forskning (Hattie, 2009) är lärarnas ämnesdidaktiska kompetenser av stor betydelse, större än ämneskunskaperna. Lärarens ämnesdidaktiska kunskap har ytterligare betydelse för elever med svagt stöd hemifrån. Resurser är viktiga inom undervisningen, men enbart resursen i sig avgör inte elevresultaten. Det är avgörande hur resursen används. För att använda våra resurser på bästa sätt, har vi satt upp nya mål i årets arbetsplan (se längre ner i planen). För att öka de ämnesdidaktiska kunskaperna har lärarna träffats i ämneslag. I år kommer skolan att utöka dessa möten med bestämda mål för utveckling. Skolan har i år fler elevassistenter än förra året. Dessa assistenter har flexibla tjänster och deltar i undervisningen där det behövs mest. Målet är att assistenterna finns med i klassrummen med eleverna. Resultat utifrån föräldrarnas högsta utbildning 2013/14 Elever med förälder som har gymnasieutbildning som högsta utbildning: 52 % når målen i alla ämnen Meritvärdet är 170,0 7

8 Elever med förälder som har eftergymnasial utbildning: 81 % når målen i alla ämnen Meritvärdet är 209,2 2014/2015 Elever med förälder som har gymnasieutbildning som högsta utbildning: 67% når målen i alla ämnen 75 % är behöriga till yrkesprogram Meritvärdet är 170,4 Elever med förälder som har eftergymnasial utbildning: 89% når målen i alla ämnen 100 % är behöriga till yrkesprogram Meritvärdet är 230,1 Föräldrarnas utbildningsnivå, analys Elevresultaten har höjts i båda grupperna, men ökningen är större i gruppen med elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Skillnaden i meritvärde är stor, liksom behörigheten till yrkesprogrammen. Både Skolverket och Hatties undersökning visar att elevernas resultat påverkas starkt av föräldrarnas utbildningsbakgrund. Flera svenska undersökningar visar att föräldrarnas utbildningsnivå är den faktor som har högst påverkan på betygsutfallen. Denna påverkan har ungefär dubbelt så stort förklaringsvärde som faktorerna kön och etnicitet. Analyserna visar också att effekten av elevernas sociala bakgrund har ökat 10 % mellan 1998 och Detta kan leda till en segregering för eleverna, genom att det bildas fler homogena grupper vid flera skolor eller inom en enskild skola, t.ex. genom nivågrupperingar i skolundervisningen. Man vet också att föräldrarnas utbildningsnivå har större betydelse på skolnivå än på individnivå och sambandet har förstärkts på skolnivå över tid. Föräldrar som har högre utbildning söker en mer homogen skola till sina barn och/eller väljer oftare friskolor. På vår skola har större delen av föräldrarna gymnasieutbildning som högsta utbildningsform. Det syns i skolresultaten att eleverna i denna grupp har lägre resultat än gruppen med högutbildade föräldrar. I år har fler högutbildade föräldrar än tidigare valt vår skola. Det är viktigt att planera undervisningen utifrån dessa fakta eftersom skolan ska försöka kompensera de elever som har svagare stöd hemifrån. I år fortsätter vi arbeta vidare med måluppfyllelse, genom olika inslag av kollegialt lärande. 8

9 Relationen mellan nationella prov och slutbetyg i åk 9 I min analys jämför jag resultaten för skolåren 2013/ 2014 och 2014/2015. Svenska ,5 % fick samma slutbetyg som provbetygen; kommunen 66,7 %; riket 65,8 % - 40,3 % fick lägre slutbetyg än provbetygen - 3,2 % fick högre slutbetyg än provbetygen - 70,4 % fick samma slutbetyg som provbetygen; Kommunen 73,4 %, riket 63,5% - 8,5% fick lägre slutbetyg än proven - 21,1 % fick högre än provet Matematik ,2 % fick samma slutbetyg som provbetygen; kommunen 68,1 %; riket 67 % - 0 % fick lägre slutbetyg än provbetygen - 50,8 % fick högre slutbetyg än provbetygen - 36,5% fick samma slutbetyg än provebetygen; kommunen 61 % och riket 63,5 % - 63,5% fick högre betyg än provebetygen - 0 % fick lägre betyg Engelska ,3% fick samma slutbetyg som provbetygen; kommunen 71,6 %; riket 73,5 % - 66,7 % fick lägre slutbetyg än provbetygen - 0 % fick högre slutbetyg än provbetygen ,0 % fick samma betyg som provbetygen; kommunen 80,5%, riket 74,1% - 28,6% har fått lägre slutbetyg - 1,4 % har fått högre betyg Efter skolåret har pedagogerna både individuellt och i ämneslag utvärderat elevernas resultat. Skolåret 15/16 sätter vi upp mål för att förbättra våra kunskaper i hur och varför vi betyg det sättet vi gör. 9

10 Meritvärde, betygsresultat och nationella provresultat pojkar- flickor Siffrorna till analysen har jag hämtat från Siris databas. 2013/2014 Meritvärdet ligger på 185,5 poäng hos flickor och 199,4 poäng hos pojkar. Under flera föregående år hade flickorna däremot högre eller mycket högre meritvärde än pojkarna. Andelen elever som har nått målen i alla ämnen är 65,8 % för flickor och 70,6 % för pojkar. Under flera föregående år hade flickorna högre eller mycket högre resultat än pojkarna. I två ämnen kan man se en större skillnad på betygsresultaten mellan pojkar och flickor. Det är idrott och hälsa, där 77,1% av flickorna och 100 % av pojkarna får betyg. I musik får 88,9 % av flickorna och 100 % av pojkarna betyg. I de andra ämnena ligger procentsatsen nära varandra. Nationella prov I svenska får flickorna 13,5 poäng, medan pojkarna får 12,8 poäng. I matematik får flickorna 7,6 poäng och pojkarna 9,3 poäng. I engelska får flickorna 13,5 poäng och pojkarna 14,7 poäng. 2014/ % av flickorna når målen i alla ämnen medan pojkarnas procentsats landar på 69 %. 89 % av flickorna och 79 % av pojkarna är behöriga till yrkesprogrammen. Meritpoängen är 223,4 hos flickor och 182,3 hos pojkar. Elevresultaten har höjts för både flickor och pojkar jämfört med förra året. Vi har haft fler åtgärdsprogram för pojkar och det har även varit flera pojkar som har deltagit i särskild undervisningsgrupp, men trots detta är deras resultat lägre. Detta är också ett förbättringsområde inom undervisningen. Skolan visar samma resultat som övriga riket, alltså att flickorna har högre resultat. Vi ska titta efter forskningsrapporter samt tips och tankar på hur vi kan arbeta för att höja pojkarnas resultat. Elever med utländsk bakgrund Bara 4 % av eleverna på skolan hade utländsk bakgrund, men var födda i Sverige och bara 5 % av eleverna hade utländsk bakgrund och var födda i utlandet. Därför finns det ingen redovisning kring detta i skolverkets statistik. Elever med särskilda behov Under 2013/14 hade vi 15 elever med anpassad skolgång och läsåret 2014/15 hade vi 8 elever. Vi har gjort fler och bättre anpassningar inom undervisningen för elever med olika behov och vi har även haft särskilda undervisningsgrupper. Specialläraren och resursläraren har i större 10

11 utsträckning haft undervisning i dessa grupper. Grupperna var inte fasta, utan eleverna har deltagit i särskild undervisning under olika perioder utifrån behovet. Eleverna i gruppen har uttryckt stort tillfredställelse över att ha tillgång till en särskild undervisningsgrupp. Forskning visar att skolor ofta hanterar elever i behov av stöd med särskiljande lösningar, i form av särskilda undervisningsgrupper eller nivågrupperingar. Skolverkets undersökning visar att dessa grupper kan ha en inlåsningseffekt, vilket innebär att eleverna blir kvar i grupperna och att de inte utvecklas i samma takt som de andra eleverna. Det har också framkommit att det finns en tydlig tendens att individualisera problem i elevers skolsituation. Vanliga åtgärdsförslag är färdighetsträning i det ämne som eleven har svårigheter i. Hemuppgifter är också vanliga åtgärdsförslag och föräldrarna tilldelas ofta ansvaret för att hjälpa sina barn med skolarbetet. Elever med stödbehov placeras oftast i en nivågrupp eller en särskild grupp, vilket innebär att deras självuppfattning påverkas negativt. Deras resultat blir också lägre, eftersom förväntningarna på dem är lägre. Det är viktigt att komma ihåg att lärarens förväntningar på elevernas resultat har stor påverkan på de faktiska resultaten. Därför ska man noga överväga hur dessa elever får stöd. Vi har mitterminskonferenser och då tittar vi över vilka elever som behöver mer stöd för att nå betyg. Skolan har blivit bättre på att skriva åtgärdsprogram och följa upp dem. Det ser jag som en positiv påverkan på elevresultaten. Vi använder särskild undervisningsgrupp i olika perioder, vid behov, men det finns även några elever som deltar i denna grupp regelbundet. Vi har använt speciallärare och resurslärare till dessa grupper. Vi ser att flera elever har fått bättre resultat genom att delta i denna grupp, trots att forskningen inte kan visa på några direkta samband. Forskningen visar att desto längre en elev får specialpedagogstöd, desto svårare får eleven det att lyckas i klassen. Enligt svensk forskning leder tidigt identifierade svårigheter till en alternativ skolgång, en specialundervisningskarriär, som ofta avslutas i det individuella programmet i gymnasieskolan. Det stämmer även hos oss att de flesta elever som har haft speciallärarundervisning har fortsatt vidare till individuella programmet, men en del har fått flera betyg genom att delta i undervisning i mindre grupp. Föräldrar ser det ofta som en lösning att ha eleverna i mindre grupp. Vi behöver stärka våra kunskaper så att vi kan möta de föräldrar som ser undervisning i mindre grupp som det enda alternativet för elevernas framgång. Ca 40 % av eleverna har haft åtgärdsprogram någon gång under året. Vi har haft flera ärenden än tidigare där andra myndigheter, som t.ex. polis och socialtjänst har varit inkopplade. Skolan har aktivt arbetat med insatserna och vi kan konstatera att i år har skolan inte haft hemmasittande elever. Däremot har vi haft elever som av hälsoskäl inte har deltagit i undervisningen under vissa perioder. Vi upplevde under året att det fanns flera elever än tidigare som valde att sitta i korridoren. Trots ökade insatser med fler elevassistenter, kontakter med vårdnadshavare och kontakter med andra myndigheter, har vi inte nått det resultat vi ville. Därför kommer vi under skolåret 2015/2016 att arbeta vidare med denna fråga. Analys 11

12 Elevernas resultat har höjts i år. Vi har flera elever som är behöriga till gymnasiet och till yrkesprogrammen än tidigare. Skolan har arbetat med pedagogisk/didaktisk utveckling. Vi har utvecklat arbetet med elever som har särskilda behov. Vi har läst skolverkets material och vilka lagar som gäller. Vi har bearbetat hur vi ska skriva och använda åtgärdsprogram. Jag tror att det har varit av stor betydelse när det gäller förbättrat elevresultat. Åtgärdsprogrammen innehåller konkreta åtgärder och uppföljningar och de har blivit levande dokument i skolans arbete. Vi har haft uppföljningar och analyser av elevresultaten en gång per termin. Efter uppföljningen kunde vi sätta in extra resurser för de elever som riskerade att inte nå målen. Vi hade behövt mer resurser, speciellt speciallärare och vi har saknat en lärare under hela skolåret. Eftersom vi har haft två lärare utan lärarexamen hade det varit extra givande att ha en speciallärare. Vi är övertygade om att vi då hade kunnat nå ännu bättre resultat. Lärarna har under året gjort sina utvecklingsarbeten. Alla valde ett problem som de undersökte i egen undervisning och hittade på så sätt nya vägar för att förbättra undervisningen. På våren redovisade alla sina arbeten och vi har haft pedagogiska diskussioner kring hur vi kan använda varandras resultat. Lärarna har arbetat både i arbets- och ämneslag. Man har tagit upp elevärenden samt hur man kan lösa svårigheter bättre än tidigare. Vid skolårets slut gjorde alla en egen analys av elevresultaten, med tankar om framtida förbättringar. Det syns i resultaten att pojkarna har sämre resultat än flickorna. Det är samma linje som man kan se nationellt, men vi kan inte nöja oss med det utan det här är ett område som vi behöver arbeta med. Elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning har mycket högre resultat än elever vars förälder har gymnasieutbildning som högsta utbildningsform. Enligt skolverkets rapport samt enligt forskning har föräldrars utbildningsbakgrund högst påverkan på elevernas resultat. Vår skola ligger i ett område där större delen av föräldrarna har gymnasieutbildning som högsta utbildningsform. Det betyder att skolan behöver kompensera dessa elevers utbildning. Därför är det också viktigt att vi har rätt resurser och tillräckligt med resurser till eleverna. Under året hade vi svårt att få behörig personal, vilket jag skrev om tidigare. Vi strävar efter att ha behörig personal och annonserar även efter det. I de ämnen där vi inte har haft behörig lärare, har vi haft en ansvarig behörig lärare som har planerat undervisningen samt bedömt elevernas kunskaper. Uppföljning av elevresultaten, planering 2015/16 Skolans systematiska kvalitetsarbete ligger till grund för skolans planering samt uppföljning och åtgärder. 12

13 1. Vi kommer att ha en mitterminskonferens där vi går igenom alla elevers resultat. Detta gör vi början av oktober. Utifrån resultatläget sätter vi in åtgärder. 2. Efter terminens slut gör lärarna både enskilda och ämneslagsutvärderingar om resultaten. 3. På vårterminen, i slutet av mars, ska vi ha en mitterminskonferens och sätter då in eventuella åtgärder. 4. Efter skolårets slut gör vi en analys av resultaten och sätter upp nya åtgärder och mål. 5. Lärarna fortsätter med sina utvecklingsarbeten och redovisar dem i april-maj. Vi kommer att ha pedagogiska samtal för förbättringar. Elevhälsan arbetar enligt vår plan (finns bifogad i skolans kvalitetsarbete). Mål 2015/2016 Årets mål är skrivna utifrån förra årets resultat. Resultaten ska sammanfattas och analyseras vid flera tillfällen under året, men senast vid skolårets slut. Då skrivs även nya mål för nästa skolår. Mål: Vi vill på ett bättre och mer tillfredställande sätt kunna möta elever med särskilda behov. Förbättra anpassning i undervisning. Minska antalet korridorssittare. Åtgärder: Vi läser litteratur: Ordning i klassen (Eva Larsson, 2012). Vi samtalar om boken på seminarier. Vi använder lärarnas egen forskning i undervisningen. Utifrån dessa kunskaper och samtal ska vi se över undervisningen - hur och var vi kan förbättra. Vi fortsätter att ha en skolvärd som kan vara i korridoren och fånga upp de elever som inte går in på sina lektioner. Gemensamma regler i klassen och på korridoren. Uppföljning och resultat: Uppföljning sker vid slutet av terminerna. Lärarna utvärderar sin undervisning och det görs även en utvärdering i ämneslagen. Resultat:. Analys: Mål: Öka elevernas inflytande i undervisningen samt i arbetet med att ha en trygg och trivsam skola. Målet är kvar från förra året. Vi har stärkt elevrådets roll, men vill fortsätta att ge elevrådet möjligheter för mer påverkan. De ska ha ett verkligt inflytande i skolans verksamhet. Åtgärder: Elevrådet ska träffas regelbundet. De ska vara delaktiga i att ta fram skolans ordningsregler och likabehandlingsplan. De ska även utvärdera sin skolgång samt delta i aktiviteter som stärker skolans vi -anda. Eleverna ska ges möjlighet att kunna påverka rasternas innehåll samt skolans arbetsmiljö. De elever som deltar i elevrådet, ska få utbildning för det. Det ska finnas en lärare som ansvarar för elevrådet. 13

14 Uppföljning: Samtal med eleverna på klassråd och elevråd. Utbildning för elevrådet. Enkätundersökning en gång per termin. Utifrån resultaten sätter vi upp nya åtgärder. Resultat: Analys: Mål: Förbättra bedömning och betygssättning. Skolan har stor avvikelse mellan de nationella provens sammanvägda betyg och slutbetygen i de flesta ämnen. Skillnaden mellan pojkars och flickors betyg är ganska stor. Likadant är det för elever som har förälder med gymnasieutbildning som högsta utbildningsform. De har lägre resultat än de elever som har förälder med eftergymnasial utbildning. Åtgärder: Prata om betygsättning; hur tolkar vi kraven, vad innebär de för oss? Mall för pedagogiska planeringar och sambedömning i ämnen. Förstelärarna kommer tillsammans med rektorn att leda arbetet. Uppföljning: Avstämning vid mitterminskonferens både höst- och vårtermin. Utvärdering vid skolårets slut utifrån elevernas resultat. Resultat: Analys: Mål: Stärka ämneslagens arbete för att utveckla ämnesdidaktik. Stärka gemensam planering, bedömning och betygssättning. Åtgärder: Ämneslagen ska träffas två gånger per månad. Specialpedagogen och förstelärarna ska leda och delta i ämneslagens arbete. Gemensam pedagogisk planering och utveckling av samarbete kring undervisning. Uppföljning: Varje termin på mitterminskonferens, samt utvärdering vid skolårets slut. Förstelärarna dokumenterar årets arbetsgång och vid slutet av skolåret gör de en analys av åtgärderna. Analys: Resultat: 14

15 3 Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan Elevhälsans mål: Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. (Skolverket)Skollagen 2 kap Elevhälsans insatser syftar till att skapa ett gott skolklimat med goda relationer mellan elever och mellan elever och vuxna. Vi vill öka elevernas trivsel, motivation och delaktighet för att förbättra deras studieresultat. Våra konkretiserade mål med främjande och förebyggande insatser för skolåret finns beskrivna i skolans Likabehandlingsplan och skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Planerna är en del av skolans elevhälsoarbete och de utvärderas och revideras varje år. Skolans elevhälsoteam Elevhälsoteamet (EHT) består av rektor, kurator, skolsköterska och specialpedagog. Vid behov deltar externa personer, t.ex. psykolog eller SYV. EHT arbetar såväl konsultativt (resurs till mentor, skolledning, vårdnadshavare och elev) som individuellt samt med grupper. EHT träffas tre gånger per månad. Personalen ska anmäla elevhälsoärenden till dessa träffar i första hand genom kurator och/eller mentorer och fyller då i blanketten för anmälan till EHT. Kurator, skolsköterska och specialpedagoger träffar arbetslagen en gång i månaden och då tas elevhälsoärenden upp. Vad beträffar tystnadsplikt och sekretess, gäller de speciella bestämmelser som finns för respektive yrkeskategori. Mentorn har det grundläggande ansvaret för det elevstödjande arbetet i sin klass. Mentorn har också ansvar för att det finns en bra kontakt med vårdnadshavarna. Det är nödvändigt att elev och vårdnadshavare är delaktiga i det elevstödjande arbetet och att eleven får tillfälle att beskriva sin egen situation. Det är viktigt att all personal som har med något elevstödjande ärenden att göra håller mentorn informerad. Rektorn har det övergripande ansvaret för det elevstödjande arbetet på hela skolan. 15

16 Riktlinjer och rutiner vid anmälningsskyldighet enligt Socialtjänstlagen. Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap 1 I SoL finns en bestämmelse om att alla som arbetar inom myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom har en skyldighet att genast anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten måste ingripa till skydd för ett barn. Anmälningsplikten förutsätter inte att det är klarlagt att socialtjänsten behöver ingripa, även uppgifter som är svårbedömda eller obestyrkta ska anmälas om de tyder på att ett barn kan vara i behov av stöd eller hjälp från socialtjänstens sida. Att bedöma om kriterierna för att göra en anmälan är uppfyllda eller inte är ibland en svår uppgift men det är inte anmälarens sak att utreda och avgöra allvaret i barnets situation, det är socialtjänstens uppgift. Om du känner dig osäker på om du skall göra en anmälan eller inte, kan du med fördel även ringa och konsultera en socialsekreterare eller en chef inom socialtjänsten. För att undvika missförstånd är det bäst att säga att det är fråga om konsultation och inte nämna namn på det barn eller den ungdom och familj du vill diskutera. Socialtjänsten kan ge råd i frågor om anmälningar och om hur du ska gå tillväga. Elevhälsans arbetsgång 1. Mentor/ lärare 2. Mentor och arbetslag 3. EHT 4. Mentor och elevsamråd 5. Kunskapsförvaltningen/ Soc Steg 1: Mentor/Lärare upptäcker problem Det egentliga elevstödjande arbetet sker i den dagliga undervisningssituationen. Eleven läraren, vårdnadshavarna eleven läraren. Utvecklingssamtalen är även ett viktigt forum för att diskutera elevens skolsituation. Om det uppstår problem som behöver åtgärdas utöver undervisningssituationen och utvecklingssamtalen, ska mentorn ta kontakt med hemmet och diskutera problemet. Mentorn ska observera och föra anteckningar för att kunna följa upp utvecklingen. Kvarstår problemet ska mentorn kalla till ett möte med vårdnadshavarna och eleven och vid behov upprätta ett åtgärdsprogram. Detta utvärderas sedan efter en till fyra veckor. De problem som inte löses i steg 1 tas upp i steg 2. 16

17 Steg 2: Mentor konsulterar arbetslaget Mentorn samråder med arbetslaget, som ger förslag på olika åtgärder, med de resurser som finns inom laget. Berörda lärare informeras. Åtgärdsprogram upprättas med vårdnadshavare och elev. Utvärdering efter en till fyra veckor. De problem som inte löses i steg 2 tas upp i steg 3. Tänk på: Det blir alltid enklare att agera om man har stöd av andra. I dessa diskussioner är det viktigt att inte fastna vid vilken elev det är eller vad man tror att skälet till elevens beteende är. Prata istället om din egen oro och vad som ligger till grund för den. Utgå från de konkreta händelser som du har beskrivit. I samtalet med vårdnadshavarna, tänk på hur du själv skulle vilja bli kontaktad och informerad i motsvarande situation. Var tydlig med vad ni har sett. Undvik du är/din dotter eller son är. Så snart som vi talar om hur någon är, så har vi minskat utrymmet för ett samarbete. Steg 3: Elevhälsoteamet Ärende till EHT anmäls på särskild blankett till specialpedagog/kurator/rektor där aktuellt åtgärdsprogram bifogas. Ärendet diskuteras på nästkommande elevhälsomöte. Därefter finns en återkoppling till mentorn och vidare till arbetslaget. De problem som inte löses i steg 3 tas upp i steg 4. Steg 4: Elevsamrådskonferens (ESK) Elevsamrådskonferensen planeras på elevhälsoteamets möte. Rektorn ansvarar för och kallar till konferensen. Tänk på: Begränsa antalet deltagare vid ESK. Beslut som tas i samförstånd har större förutsättningar att leda till ett positivt resultat. Steg 5: Kunskapsförvaltningen/Socialtjänst Rektorn och elevhälsan gör en bedömning om kontakt/anmälan till socialtjänst och/eller Kunskapsförvaltningen ska göras. Alla åtgärdsprogram och protokoll från ESK ska dokumenteras. Använd skolans mall. Dokumentationen ska lämnas till rektorn. Alla underlag ska diarieföras och förvaras i dokumentationsrummet. 17

18 Arbetsgång vid mobbning Om vi upptäcker mobbning: Ta reda på så mycket som möjligt om mobbningen genom att först prata med den som upplever sig vara mobbad. Mentorn ansvarar. Enskilt, strukturerat samtal. Anteckna under samtalet. Hämta elev 1 gå tillbaka med elev 1. Hämta elev 2 gå tillbaka med elev 2. Efter några dagar: bestäm tid för samtal två. Ta reda på om andra vuxna har sett mobbningen. Fråga andra inblandade elever. Ta reda på: Vad har hänt? Vem har gjort det? När hände det? Undvik att få med för gamla händelser. 2. Ta kontakt med elevhälsan. 3. Ta kontakt med föräldrarna. 4. Elevstödjande arbete vid behov. Samtal med mentor, kurator, skolsköterska beroende av behov. 5. Uppföljning. Vid upprepad mobbning: 1. Samtal med föräldrar samt skolledning och elevhälsan. 2. Elevstödjande arbete. 3. Byte av grupp/klass/skola vid behov. 4. Anmälan till Kunskapsförvaltningen samt vid behov till polis/socialtjänst. Om rektor får vetskap om att en elev känner sig kränkt, ska en skriftlig anmälan göras till huvudmannen. Kommunens gemensamma blankett ska användas. 3.1 Handlingsplan vid ogiltig frånvaro ARBETSGÅNG Om en elev är eller har varit ogiltigt frånvarande tar ansvarig lärare kontakt med vårdnadshavarna i syfte att dels informera och dels eventuellt få klarhet i orsaken till frånvaron. 18

19 Om frånvaro av samma slag upprepas, informeras elevhälsoteamet. Uppföljning ska därefter ske senast efter en till två veckor. Frånvaron förs in i Edwise direkt på lektionen, men senast samma dag. Vårdnadshavarna får sms-meddelande om elevens frånvaro. Vårdnadshavarna kan logga in på Edwise med sitt Bank-ID och vara uppdaterade om elevens frånvaro. Om svårigheterna kvarstår ansvarar rektor för - att orsaker till frånvaron skyndsamt utreds, - att konkreta åtgärder sätts in med utgångspunkt i den genomförda utredningen samt - att följa upp de åtgärder som vidtagits och vid behov pröva andra åtgärder Utredning och åtgärdsplanering, så långt som möjligt, sker i nära dialog mellan hem och skola samt dokumenteras Åtgärdsprogram upprättas vid behov Om det inte sker någon positiv förändring anmäls ärendet enligt delegationsordning till Kunskapsförvaltningens arbetsutskott. Anmälan görs då till Stödteamet, tel (Jenni Sundberg) eller (Maria Passby) Skolan gör anmälan till socialtjänsten om eleven har mer än 10 % frånvaro. LEDIGHET En elev får beviljas ledighet 10 dagar per skolår men varje ledighetsansökan beviljas utifrån elevens skol- och familjesituation. Ledighet ges inte på vårterminen i årskurs 9, på grund av att eleverna skriver nationella prov i flera ämnen då. 3.2 ORDNINGSREGLER Ordningsreglerna ska fungera som verktyg för personalen, eleverna och föräldrarna för att ha en trygg och stimulerande arbetsmiljö. Ordningsreglerna är en del i skolans arbete mot kränkande behandling. Reglerna beskriver vad som förväntas och accepteras i skolans arbetsmiljö. Klassrummet I klassrummet ska arbetsro råda. Därför är det ytterst viktigt att hålla följande: - Komma i tid till lektionerna och ha med sig det material som krävs. - Mobiltelefonen får användas endast om läraren tillåter. Läraren kan ta mobilen ifrån eleven om eleven stör lektionen. Eleven får tillbaka den vid lektionens slut. - Alla ska uppträda på ett sådant sätt att andra inte skadas eller kränks. - Inga jackor är tillåtna i klassrummen. 19

20 Konsekvenser vid regelbrott - Sen ankomst medför att eleven ska ta igen förlorad tid i överenskommelse med läraren. Hemmet kontaktas. - Om eleven uppför sig störande kan läraren utvisa eleven från klassrummet. - Vid oacceptabelt uppförande eller avvikning från skolans regler pratar läraren med eleven och med vårdnadshavare. Olovlig skolfrånvaro - skolk Vårdnadshavarna har det yttersta ansvaret för sina barn men det är önskvärt att skolpersonal och vårdnadshavare samarbetar. Vårdnadshavarna informeras med en gång när personalen märker att eleven inte är på skolan. Vi för in närvaron på Edwise, där föräldrarna har möjlighet att följa elevens tid på skolan. Det är alltid läraren som bedömer om en elev har deltagit i skolarbetet. En elev kan ha olovlig frånvaro även om hen befinner sig på skolan. Att vistas i skolans lokaler innebär inte att eleven anses ha deltagit i skolarbetet. Konsekvenser vid olovlig frånvaro - Mentorn ringer vårdnadshavarna och tar reda på orsaken till frånvaron. - Om frånvaron förekommer regelbundet ska åtgärdsprogram upprättas. Anmälan till annan myndighet görs om elevens frånvaro är högre än 10 %. Matsal - Prata tyst för att hålla ljudnivån nere och på så sätt bidra till ökad trivsel. - Lämna bestick, glas och tallrik i disken. Var och en dukar av bordet efter sig. - Inga ytterkläder i matsalen. Slagsmål och bråk Slagsmål och bråk är inte accepterade på skolan. Om en sådan situation ändå uppstår gäller följande: - Personalen ingriper och kan vid behov handgripligen sära på eleverna. - Samtal lärare elev. - Läraren kontaktar vårdnadshavare. - Rektorn pratar med eleven/ eleverna. Vid behov hålls elevsamrådsmöte. - Slagsmål kan anmälas till polisen och det är rektorn som ansvarar för att anmälan görs. - Se även elevhälsans handlingsplan. Stöld Stöld accepteras inte och kan polisanmälas. Skolan ansvarar inte för elevernas privata föremål så som mobiltelefon, kläder, cykel, osv. Droger Vid misstanke om droganvändning kontaktas vårdnadshavare. Händelsen polisanmäls. 20

21 Rökning Rökning och snusning är inte tillåtna på skolans område. Får vi kännedom om att en elev röker eller snusar, tar vi kontakt med vårdnadshavare. 21

22 4 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH SKOLANS ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. (Skollag, 6.kap 8 ) I Diskrimineringslagen (3kap.16 ) framgår det att likabehandlingsplanen ska upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels för att förebygga och förhindra trakasserier. Mål och syfte Målet är att främja förståelsen för andra människor. Varje elev ska respektera andra människors egenvärde, ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt utveckla förmågan att ta medvetna etiska ställningstaganden. Vi vill att alla elever och all personal på skolan ska känna trygghet och mötas med respekt för sin person och sitt arbete. Syftet med skolans arbete med likabehandlingsplanen och arbetet mot kränkande behandling är att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. På LKC 7-9 arbetar vi för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Kränkande behandlingar, trakasserier eller diskriminering accepteras inte och vi arbetar aktivt med att främja, förebygga, upptäcka och åtgärda dessa. Likabehandlingsplanen Framtagning - Likabehandlingsplanen tas fram i samarbete med all personal på skolan. - Eleverna deltar i framtagandet genom klassråd, elevråd och elevskyddsombud. - Föräldrarna får ge sina synpunkter och tankar kring planen genom skolans föräldraråd samt på föräldramöten. -Rektor är ansvarig för att ta fram en handlingsplan. 22

23 Implementering - Mentor informerar och för en kontinuerlig dialog med eleverna om likabehandlingsplanen och ordningsreglerna, såväl vid skolstart som återkommande under läsåret. - Kurator och skolsköterska besöker klasserna och informerar om skolans arbetssätt vid kränkande behandling och diskriminering samt till vem eleverna kan vända sig vid kränkning och/eller diskriminering. Begreppsbeskrivning Diskriminering är när vuxna i skolan behandlar en elev sämre än andra elever på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Trakasserier är handlingar som kränker en elevs värdighet utifrån någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan vara synliga likväl som dolda. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Om någon ur personalen utsätter en elev för trakasserier benämns det som diskriminering. Kränkande behandling är olika former av uppträdande som kränker, dvs. förminskar en persons värdighet. Mobbning är en form av kränkning som innebär upprepade negativa handlingar, där någon eller några medvetet utsätter någon för skada eller obehag. Kränkningar och mobbning kan ta sig olika uttryck: o Psykosociala: t.ex. genom ryktesspridning eller att utestänga eller frysa ut någon. o Verbala: t.ex. genom att verbalt trakassera någon genom hot eller elaka tillmälen. o Fysiska: t.ex. genom att regelbundet sabotera eller förstöra, genom att knuffa, sparka, slåss, hålla fast eller stänga in någon mot dennes vilja. o Text- och bild: t.ex. genom klotter, brev, sms, mms eller e-post. ÅTGÄRDER FÖR AKUTA SITUATIONER Arbetsgång vid kränkande behandling mellan elever Steg 1: Upptäckt av kränkande behandling: Personal, företrädesvis mentor, samtalar med berörda elever. Samtalet dokumenteras. Personal, företrädesvis mentor, tar kontakt med hemmet. Om mentorn anser att kränkningen är av sådan art att hon/han själv inte kan komma till rätta med den, kontaktas skolledare och/eller elevhälsoteamet. 23

24 Skolledare och/eller någon från elevhälsan har samtal med de berörda och dokumenterar händelsen. Återkoppling till mentor. Mentor följer upp överenskommelsen och åtgärden. Steg 2: Åtgärder vid bekräftad kränkande behandling Vid behov upprättas åtgärdsprogram av mentor. Kontakt tas med skolledare. Rektor kallar vid behov till möte med elev och vårdnadshavare och beslutar om vidare åtgärd. Rektor avgör om eventuell anmälan ska göras till polis och/eller socialtjänsten. Alla ärenden där kränkande behandling misstänks förekomma ska anmälas av skolan till huvudmannen. Regelbunden uppföljning av åtgärder görs av mentor. Arbetsgång vid kränkande behandling/diskriminering mellan personal och elever Vid misstanke om att en elev har blivit kränkt eller diskriminerad av skolans personal, eller om sådan misstanke kommit till rektors kännedom, anmäls ärendet till huvudmannen som sedan beslutar om vidare utredning ska göras. Kontakt Elevhälsoteamet sammanträder två gånger i månaden, men kan också sammankallas vid akuta lägen. Judit Beres Lagerquist, rektor , judit.bereslagerqvist@karlskrona.se Anjelli Kindblad, skolkurator , anjelli.kindblad@karlskrona.se Anna-Carin Degerskär, skolsköterska , anna-carin.degerskar@karlskrona.se Lotta Carlsson, ledningsresurs , lotta.carlsson@edu.karlskrona.se Ditt ansvar som vårdnadshavare Gör klart för ditt barn att du som vuxen inte accepterar att det förekommer kränkande handlingar i skolan eller någon annanstans. 24

25 Gör klart för ditt barn att det inte är skvaller att berätta om kränkande handlingar utan tvärtom, att vi måste hjälpas åt. Sätt klara gränser för vad som är tillåtet och icke tillåtet beteende. Samtala med ditt barn om skolgången och om barnets fritidsaktiviteter. Om du som vårdnadshavare hör talas om att ett barn är utsatt för kränkande handlingar, kontakta någon lärare, rektor eller någon ur gruppen mot kränkande behandling. RUTINER FÖR ATT ANMÄLA KRÄNKNING Personal som får kännedom om att en elev har blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till rektor. Rektor är skyldig att anmäla detta till huvudman. Om en lärare diskriminerar och kränker en elev, pratar rektorn med läraren och gör en anmälan till huvudmannen. MÅL FÖR LÄSÅRET FRÄMJANDE INSATSER Syftar till att utveckla samarbetsformer som präglas av omsorg för varandra och värnar om den enskildes välbefinnande. Syftar till att stärka varje elevs förmåga att respektera andra människors egenvärde. I vår verksamhet arbetar vi förebyggande mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier samt främjande av elevernas lika rättigheter och möjligheter. Främjande arbete bedrivs hela tiden, både på raster och under lektionstid. - I den mån vi har möjlighet ska vi ha två vuxna på lektionerna. - Ordningsregler ska finnas för skolan och följas upp regelbundet i klasserna. - Vuxna bland eleverna på rasterna - ha ett rastvaktsystem. - Elevrådsutbildning. - Extra personal i korridoren. - Ökat elevinflytande genom klassråd och elevråd. - Dialog med vårdnadshavare och elever. - Samarbete med andra myndigheter, som polis och socialtjänst. - Bekräfta, berömma och visa uppskattning gentemot eleverna. 25

26 - Samarbete med fritidsgården. - Handledning vid behov av stödteamet, för pedagogisk personal. KARTLÄGGNING Nulägesanalysen baseras på förra årets erfarenheter och samtal kring uppkomna situationer. Det har gjorts en elevenkät i årskurs 8, vilken används som underlag även om inte alla elever på skolan är representerade. Enkäten visar att 58 % av eleverna känner sig helt trygga i skolan, 35 % känner sig ganska trygga medan 6 % inte känner sig trygga. På frågan hur mycket lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter svarar 6 % helt, 50 % ganska bra, 35 % till viss del, medan 6 % säger inte alls. Det finns inte fler frågor i enkäten som behandlar elevernas sociala arbetsmiljö. Skolan har en egen elevenkät som vi använder oss av. Enkäten ska göras i december. Vi jämför resultatet med förra årets resultat och gör sedan analyser samt sätter in åtgärder. Elevrådet ska tillfrågas om elevernas upplevelse av skolans sociala miljö. FÖREBYGGANDE INSATSER Mål 1 Öka tryggheten och arbetsron i undervisningssituationer. Nulägesbeskrivning: Eleverna upplever att det är pratigt och stökigt emellanåt under lektionerna. Eleverna använder ovårdat språk under lektionerna. Skolans arbete för att nå målen: - Alla lärare ska starta och avsluta lektionen på samma sätt. Läraren släpper in eleverna och startar på ett tydligt sätt genom att skriva upp på tavlan vad som ska göras under lektionen. Tydligt avslut. Utvärdering: - Genom elevenkät i december - Samtal med klasserna - Samtal och uppföljning med föräldrarådet - Informera vårdnadshavare hur vi arbetar på skolan 26

27 Mål 2 Öka elevernas förståelse för olika sexuella läggningar. Nulägesbeskrivning: Vi vet att eleverna använder olika uttryck som kan kränka andra elever. Vi har inte arbetat med detta område tidigare men det är aktuellt att ta upp. Skolans arbete för att nå målen: - Bjuder in RFSL för information. Skolsjuksköterska och kurator ansvarar - Vi har temavecka innan PRIDE-veckan i Karlskrona. Alla ämnen tar upp sexuell läggning på olika sätt. Ämneslärarna ansvarar. - Tar med frågor i elevenkäten för att veta hur eleverna upplever situationen i skolan. Skriver åtgärder utifrån deras upplevelser och deras tips på åtgärder. Rektor ansvarar. - Vi skriver frågor i elevenkäten för att ta reda på hur eleverna upplever situationen på skolan och vilka åtgärder som de tycker skulle vara bra. Rektor ansvarar. Utvärdering - Genom elevenkät och samtal med eleverna. Mentorer ansvarar. - Skriva frågor i nästa års elevenkät. Rektor ansvarar. - Samtal med eleverna. Vi kan även se hur eleverna uppträder mot varandra och om de har slutat att använda nedsattända ord. Detta görs vid vårterminens slut. Mål 3 Arbeta förebyggande för att öka acceptansen för olikheter. I år satsar vi på att arbeta med etnisk tillhörighet samt religion. Nulägesanalys: Vi vet att det förekommer att en del av eleverna pratar nedlåtande och kränkande med andra elever och även vuxna, vilka inte är födda i Sverige. Skolans arbete för att nå målet: - I varje ämne ska detta tas upp som en del i undervisningen. Ämneslärare ansvarar. Planering sker i ämneslag. Lärarna ansvarar. - Reagera och ta upp i klassen hur vi beter oss mot varandra. - Aktivera elevrådet i förebyggande arbete. Utvärdering Mål 4 - Vid årets slut. Samtal samt enkät. Ta reda på hur eleverna upplever lärarnas arbete och bemötande gentemot pojkar och flickor. Nulägesanalys: Betygsresultaten visar år efter år att flickorna har högre betyg än pojkarna. Det här är inte unikt för vår skola, det är så på de flesta skolorna i Sverige. Vi vill ta reda på hur våra elever upplever situationen på skolan. Vi vill få tips, tankar och idéer av eleverna hur vi kan förbättra arbetet. 27

28 28