UTVÄRDERING AV CARPE

Transkript

1 Avsedd för Projekt CARPE, Stockholms stad, Socialförvaltningen Dokumenttyp Rapport Datum Februari 2012 UTVÄRDERING AV CARPE ETT UTVECKLINGSPROJEKT INOM VERKSAMHETSOMRÅDET STÖD OCH SERVICE TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SLUTUTVÄRDERING

2 UTVÄRDERING AV PROJEKT CARPE Datum Utfört av Karina Kight, Malin Forssell Ramböll Krukmakargatan 21 Box SE Stockholm T +46 (0) F +46 (0)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning 1 2. Inledning Utvärderingens syfte Datainsamling Rapportens disposition 3 3. Om projekt Carpe Bakgrund och organisation Mål och arbetssätt 4 4. Resultat Projektets mål är relevanta och möter viktiga behov Carpe har skapat en grund för fortsatt utveckling Carpes arbetssätt är effektiva men inte tillräckliga för att nå samtliga mål Projekt Carpe lever vidare i nya former Rekommendationer 17 BILAGOR Bilaga 1 Intervjupersoner Bilaga 2 Tabeller från enkäter

4 1 1. SAMMANFATTNING Ramböll Management Consulting har genomfört en process- och resultatutvärdering av utvecklingsprojektet Carpe. Denna rapport utgör den slututvärdering som har genomförts mellan september 2011 och mars Utvärderingen har tagit utgångspunkt i fyra frågeområden som belyser olika perspektiv på projektet: relevans, måluppfyllelse, effektivitet och hållbarhet. I slututvärderingen har fokus främst legat på resultat och måluppfyllelse samt på att förklara varför mål uppnås eller inte uppnås. Rambölls övergripande slutsats är att Carpe är ett väl planerat och genomfört projekt som lyckats befästa en grund för utveckling av verksamhetsområdet stöd och service till personer som har funktionsnedsättning. Rambölls bedömning är att projekt Carpe har lyckats åstadkomma goda resultat men att verksamhetsområdet starkt präglas av fortsatt behov av kompetensutveckling och utveckling. Ramböll tycker att det är anmärkningsvärt att det samtidigt som det finns en samstämmig uppfattning om att adekvat utbildning har betydelse för kvaliteten på det stöd som personal kan erbjuda finns en allmän acceptans, eller uppgivenhet, för att personal ofta saknar adekvat kunskap. Relevans Den bedömning som gjordes i delutvärderingen, att Carpe är ett relevant projekt där syftet med projektet överensstämmer med de behov som finns inom verksamhetsområdet och hos målgruppen, står fast vid slututvärderingen. Det finns stora behov av kompetensutveckling och utveckling för att möta de krav som ställs på verksamheter och personal, något som Carpes övergripande syfte och målsättningar tar fasta på. Måluppfyllelse Projektet har skapat en grund för utveckling genom att ha erbjudit ett stort antal medarbetare kompetensutveckling av god kvalitet. I bredare mening har Carpe skapat ett forum och en plattform för utveckling av verksamhetsområdet. Projektet har startat många processer som tillsammans har förutsättningar att leda till konkret utveckling framöver. Projektet kan inte visa tydliga effekter kopplade till målen om ökad tillit och tillvaratagande av kompetens samt vilja att på sikt stanna kvar inom verksamhetsområdet. Rambölls bedömning är dock att projektet har lagt en grund för vidare arbete mot dessa mål. Effektivitet Ramböll bedömer att Carpe är ett väl riggat och väl genomfört projekt. Projektets arbetssätt är relevanta för att verka mot de målsättningar som har satts upp. Att arbeta parallellt med kompetensutveckling och strategiskt påverkansarbete har varit effektivt. Exempel på framgångsfaktorer är brett deltagande, lyhördhet, kartläggningar, omvärldsanalyser och administrativ stringens. För målsättningarna rörande ökad tillit och tillvaratagande av kompetens samt vilja att på sikt stanna kvar inom verksamhetsområdet bedömer Ramböll att Carpe inte har haft tillräckliga verktyg för att nå tydliga effekter inom projektets tidsram. Hållbarhet Ramböll bedömer att Carpe har lagt en god grund för att projektets delar och resultat ska leva vidare efter projektslut. Många av projektets delar kommer att överföras till en regional kommungemensam funktion, Forum Carpe, samt till det nya projektet Carpe 2. För att effekterna ska vara hållbara krävs fortsatt arbete där Ramböll ser såväl möjligheter som utmaningar. Ramböll ser fyra aspekter som centrala att arbeta vidare med för att nå hållbara resultat: Säkerställ att de två spåren kompetensutveckling och strategisk påverkan förstärker varandra också fortsättningsvis Säkerställ samsyn om mål och arbetssätt för respektive plattform säkerställ att aktörers deltagande är förankrat hos centrala funktioner i organisationen Förstärk arbetet med att utveckla strukturer för att ta tillvara kompetens

5 2 2. INLEDNING Ramböll Management Consulting (fortsättningsvis Ramböll) har på uppdrag av Stockholms stad, Socialförvaltningen, genomfört en process- och resultatutvärdering av utvecklingsprojektet Carpe. Efter en inledande nulägesanalys som genomfördes under 2009 och en delutvärdering som genomfördes under 2010 presenteras nu Rambölls slututvärdering av projektet Carpe. 2.1 Utvärderingens syfte Den samlade utvärdering av projekt Carpe som Ramböll har genomfört har syftat till att undersöka såväl projektets processer som resultat. Nulägesanalysen och delutvärderingen har haft en lärande ambition genom att återkoppling har getts på det arbete som skett i projektet. I slututvärderingen ligger fokus främst på de resultat som har uppnått och förklaringar till varför mål uppnåtts eller inte. Också slututvärderingen har en lärande ambition. Utifrån vad som framkommit i slututvärderingen ger Ramböll rekommendationer som kan vara till nytta för Forum Carpe, det efterföljande projektet Carpe 2 samt för de aktörer som deltagit i projekt Carpe. Utvärderingen har utgått från ett antal vedertagna frågeområden som kan beskrivas som olika perspektiv som har belysts i utvärderingen. I utvärderingen av projekt Carpe har Ramböll, i samarbete med projektet, valt att fokusera på områdena relevans, effektivitet, måluppfyllelse och hållbarhet. Nedan ges en kort beskrivning av de övergripande frågeställningarna i utvärderingen: Relevans Är projektets mål relevanta för målgruppen? Måluppfyllelse I vilken utsträckning uppnås målen? Effektivitet Är de arbetssätt som används i projektet effektiva för att uppnå målen? Hållbarhet Hur ser förutsättningarna ut för projektets effekter att kvarstå i ett längre tidsperspektiv? 2.2 Datainsamling För att kunna besvara de övergripande frågeställningarna i utvärderingen har en omfattande datainsamling genomförts. För att säkerställa en datainsamling av god kvalitet har Ramböll använt sig av triangulering. Triangulering innebär att olika datainsamlingsmetoder kombineras för att få ett underlag med större tillförlitlighet. Metoderna har valts med utgångspunkt i frågeområdena och de mer detaljerade frågor som tagits fram för att säkerställa att relevanta aspekter av projektet har undersökts. Datainsamling har genomförts i form av dokumentstudier, intervjuer, strukturerade fokusgrupper och en enkät. Dokumentstudier I samband med slututvärderingen har Ramböll tagit del av informationsmaterial, protokoll, lägesavstämningar till ESF samt interna processutvärderingar och enkäter. Syftet har varit att få en bild av projektets organisation, det arbete som bedrivs, faktorer som påverkar projektet och inte minst vilka resultat medverkande aktörer anser att projektet uppnått. Intervjuer Inom ramen för slututvärderingen har totalt 29 intervjuer genomförts. Styrgrupp - 6 personer Projektledning - 2 personer CKK (Carpe Kommun Kontakt) - 10 personer Chefsgruppen - 7 personer Andra viktiga aktörer - 4 personer Intervjuer har genomförts med samtliga projektledare. I övriga grupper gjordes ett urval som baserades på en önskad spridning av representanter från olika organisationer och kommuner, men också en spridning på kommuner som deltagit i projektet olika länge. Intervjuerna med projektledningen genomfördes som besöksintervjuer. Övriga intervjuer genomfördes som telefonintervjuer. Samtliga intervjuer har varit semistrukturerade till sin karaktär. Det innebär att en intervjuguide används för att säkerställa att centrala frågeområden berörs samtidigt som respondenterna ges utrymme att lyfta fram sådant som de anser vara viktigt.

6 3 Strukturerade fokusgrupper med deltagare Strukturerade fokusgrupper med deltagare har genomförts vid två tillfällen. Utvärderarna har intagit en aktiv roll under samtalen och i viss mån styrt deltagarnas fokus. Samtidigt har tillfällena innefattat en hög grad av interaktion mellan respondenterna. Vid den första strukturerade fokusgruppen deltog sju personer som alla var kompetensombud. I den andra fokusgruppen deltog fyra personer som hade deltagit i en föreläsning anordnad av Carpe. Enkätundersökning Ramböll genomförde under 2009 en så kallad nollbasenkät, då data kopplade till projektets mål samlades in innan projektet kommit igång. Syftet var att kunna följa upp vilken utveckling som skett genom en andra enkät vid projektets slut. Den nollbasenkät som genomfördes under hela 2009 besvarades av 2063 personer. Den uppföljande enkäten som genomfördes under en månad 2012 besvarades av 725 personer. 2.3 Rapportens disposition I detta kapitel har vi beskrivit syftet med slututvärderingen och hur den har genomförts. Kapitel 3 innehåller en kort beskrivning av projekt Carpe. Därefter redogörs i kapitel 4 för resultatet av slututvärderingen. I kapitel 5 redovisas Rambölls rekommendationer inför det fortsatta arbetet. Till rapporten hör en bilaga med intervjupersoner och en bilaga med tabeller.

7 4 3. OM PROJEKT CARPE I detta kapitel ges inledningsvis en kortfattad beskrivning av projekt Carpe och bakgrunden till projektet. Därefter följer en beskrivning av Rambölls förståelse för projektets arbetssätt och vad man vill uppnå genom projektet. 3.1 Bakgrund och organisation Carpe är ett utvecklingsprojekt inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Projektet är ett samverkansprojekt som delfinansieras av ESF inom ramen för programområde 1 - Främja kompetensutveckling. Projektet pågår under perioden till I projektansökan till ESF beskrivs att det skett stora förändringar inom verksamhetsområdet de senaste 20 åren. Verksamhetsområdet beskrivs som ett område där personalen behöver ha specifik kompetens. Kunskapen om vilken kompetens personalen behöver ha anses dock vara låg och behov av kompetensutveckling kan inte alltid mötas. Den kompetensutveckling som finns är ofta bristfällig eller utgår från behov inom äldreomsorgen. Inledningsvis ingick 6 kommuner 1 i Stockholms län i projektet. Idag ingår 19 av länets 26 kommuner. Projektägare är Stockholms stad, Socialförvaltningen. Som samverkansparter ingår Socialstyrelsen, Habilitering & Hälsa inom Stockholms Läns Landsting, Kommunal på nationell och regional nivå samt Kommunförbundet Stockholms Län. Carpes projektorganisation består av: Styrgrupp: representanter från kommuner samt samverkansaktörer Projektledning Kompetensombud: medarbetare inom olika LSS-verksamheter i deltagande kommuner Carpe Kommun Kontakt (CKK): projektets kontaktpersoner i kommunerna - chefer inom LSSverksamhet eller personer med övergripande ansvar för utbildnings- eller utvecklingsfrågor Chefsgrupp: chefer inom LSS-verksamhet i deltagande kommuner samt stadsdelar i Stockholms stad Utöver projektorganisationen samverkar Carpe med aktörer på regional och nationell nivå som arbetar med att utveckla verksamhetsområdet, exempelvis storstadsregionerna Malmö och Göteborg, FoU-enheter i länet, organisationer som arbetar med utvecklingsfrågor i närliggande områden, intresseorganisationer och fackliga organisationer. Carpe har också initierat ett Nationellt Kompetensråd med deltagare från 22 av 25 regioner. 3.2 Mål och arbetssätt Carpes huvudsakliga arbetssätt är att utveckla och genomföra kompetensutvecklingsinsatser samt att bedriva strategisk påverkan. Dessa två spår ska tillsammans leda till utveckling på individuell och organisatorisk nivå samt på lokal och nationell nivå. Carpe ska enligt ansökan till ESF bidra till: ökat antal medarbetare ska anse att allas kompetens tas tillvara och att tilliten är högre i arbetsgruppen ökat antal medarbetare tror sig vara kvar i yrket om 1 år respektive 3 år tydliggörande av verksamhetsområdet att starta en diskussion om gemensam vokabulär lyfta fram kompetensbehov inrätta ett kunskaps- och utvecklingscenter Projektets målgrupp vad gäller kompetensutvecklingsinsatser är medarbetare och chefer inom kommunalt utförd LSS-verksamhet i Stockholms län. Projektets målgrupp vad gäller strategisk påverkan är beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå, presumtiva arbetstagare samt utbildningsanordnare. 1 Stockholms stad, Huddinge kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun och Tyresö kommun.

8 5 Ramböll uppfattar att Carpes mål på kort sikt, det vill säga de mål som ska uppnås inom ramen för projektet, tar fasta på utveckling som på sikt ska leda till att de långsiktiga målen förverkligas. Med utgångspunkt i projekts mål uppfattar Ramböll att den utveckling som ska åstadkommas på sikt ska leda till att: det finns relevant kompetensutveckling att tillgå arbetsplatser präglas av tillit, personalens kompetens tas tillvara och personal vill stanna inom yrket verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning är tydligt definierat med gemensam vokabulär och tydliga krav på kompetens för personal det finns ett kompetens- och utvecklingscentrum som driver kompetens- och utvecklingsfrågor Dessa långsiktiga målsättningar ligger utanför projektets ramar i den meningen att projekt Carpe inte har tagit på sig att uppnå dem inom projektets tidsramar. Av figuren nedan framgår hur Ramböll uppfattar projekt Carpe vad gäller arbetssätt, målgrupp och målsättningar.

9 6 4. RESULTAT I slututvärderingen har fokus legat på att undersöka projekt Carpes relevans, effektivitet, måluppfyllelse och hållbarhet. I kapitel 4 redovisas resultatet av utvärderingen. Rambölls bedömningar för respektive frågeområde återfinns i grå textrutor i slutet av varje avsnitt. Kapitlet avslutas med ett framåtblickande avsnitt som berör utmaningar och möjligheter framöver. 4.1 Projektets mål är relevanta och möter viktiga behov En central fråga i utvärderingen är om projektet möter de behov som utgjorde bakgrunden till projektet. Är projektets målsättningar relevanta för de målgrupper som projektet riktar sig till? Carpes huvudsakliga arbetssätt är att utveckla och genomföra kompetensutvecklingsinsatser samt att bedriva strategisk påverkan. Dessa två spår ska tillsammans leda till utveckling på individuell och organisatorisk nivå samt på lokal och nationell nivå. Carpe ska bidra till: ökat antal medarbetare ska anse att allas kompetens tas tillvara och att tilliten är högre i arbetsgruppen ökat antal medarbetare tror sig vara kvar i yrket om 1 år respektive 3 år tydliggörande av verksamhetsområdet att starta en diskussion om gemensam vokabulär lyfta fram kompetensbehov inrätta ett kunskaps- och utvecklingscenter Projektets målgrupp vad gäller kompetensutvecklingsinsatser är medarbetare och chefer inom kommunalt utförd LSS-verksamhet i Stockholms län. Projektets målgrupp vad gäller strategisk påverkan är beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå, presumtiva arbetstagare samt utbildningsanordnare. I den delutvärderingen av Carpe som genomfördes under våren 2010 konstaterade Ramböll att det fanns en samstämmighet kring att Carpes målsättningar, att tydliggöra och utveckla verksamhetsområdet samt att utveckla och genomföra kompetensutvecklingsinsatser är relevanta. Det ansågs finnas ett stort, eller mycket stort, behov av kommunöverskridande kompetensutvecklingsinsatser samt av att tydliggöra verksamhetsområdet. Att Carpes målsättningar och arbetssätt är relevanta för de målgrupper projektet riktar sig till bekräftas i slututvärderingen. Personer involverade i projektet anser att målsättningarna fångar problematiken inom verksamhetsområdet utifrån olika aspekter och på olika nivåer. Att de mer övergripande målformuleringarna för strategisk påverkan hänger samman med målen för kompetensutvecklingsinsatser anses vara särskilt värdefullt. Kompetensnivån hos många av personalen inom olika LSS-verksamheter anses vara låg, eller mycket låg. Verksamhetsområdet anses också vara otydligt och ofta lågt prioriterat. En förklaring till otydligheten är att verksamhetsområdet är litet till omfattningen i varje enskild kommun i kombination med att området spänner över ett brett spektrum av olika behov av insatser och stöd. Efter övergången från landstinget finns det inte någon nationell samordnande part inom området vilket gör att varje kommun har arbetat upp sin egen modell för verksamhetsområdet. Carpe är väldigt relevant och har hjälpt oss mycket. Nu är det ingen som är involverad inom området som tycker att det är konstigt att man engagerar sig eller får in behoven via Carpe. Nu känns det som en helt nödvändig del av vår verksamhetsutveckling. Jag kan nästan inte tänka hur det var innan. Det har varit värdefullt att gå utbildning i LSS. Att få sätta sig in i vad lagen faktiskt betyder. Dokumentation blev roligt när man förstod hur man skulle göra.

10 7 På senare år anses behovet av utveckling och kompetensutveckling ha tydliggjorts i och med att det ställs tydligare krav på kompetens i föreskrifter, genom en ökad konkurrensutsättning av LSS-verksamheter samt genom ökade krav från målgruppen. Sammantaget har detta ökat behovet hos personal av kunskap om hur stöd och service bör utformas utifrån personers olika behov. Områden som förs fram som särskilt angelägna att få mer kunskap om är olika typer av funktionsnedsättningar och de behov av stöd som funktionsnedsättningen kan innebära, funktionsnedsättning kopplat till åldrande samt funktionsnedsättning kopplat till missbruk och våld. Också kunskap om de krav som ställs i lagstiftning på olika insatsers utförande lyfts som ett angeläget område. Ramböll har genom intervjuer, fokusgrupper och enkätsvar fått en samstämmig bild av ett verksamhetsområde som präglas av stora behov av kompetensutveckling. Många har gett exempel på hur deltagandet i kompetensutvecklingsinsatser har gett verktyg som har fått direkta effekter på brukares livskvalitet, något som har bidragit till stolthet hos personal över det arbete man utför. Min chef var på utbildning. Han kom tillbaka med så mycket ny input att vi löste flera års problem på en vecka. Vi kunde ändra våra arbetssätt så att problemen försvann. Personen bytte kläder många gånger per dag, vilket är ett vanligt problem. Vi hade prövat allt. Föreläsaren sa en mening som min chef skrev ner och berättade för oss. Alla sa: "ja!". Och problemet är löst. Vi hade erfarenhet men vi hade inte den sista nyckeln. Utan utbildningen hade vi inte hittat den. Citatet ovan vittnar om att det finns teoretisk kunskap som inte går att förvärva endast genom lång erfarenhet av att arbeta med en brukare. Det vittnar också om att sådan kunskap kan ha betydelse för kvaliteten på det arbete som personal utför för brukare. Den enkät som genomfördes innan kompetensutvecklingsinsatserna inom ramen för Carpe hade kommit igång visade att personal ansåg att de i stor utsträckning hade god och tillräcklig kunskap och kompetens inom sitt område. En tydlig bild som växer fram i intervjuer och fokusgrupper med deltagare är att många deltagare kan konstatera att de under eller efter olika kompetensutvecklingsinsatser har fått insikt om att det finns viktig kunskap som de har varit ovetande om, kunskap som ibland avsevärt har förbättrat det stöd och den service som de har kunnat ge. Samtidigt som det finns en samstämmig och tydlig uppfattning om att adekvat utbildning har betydelse för kvaliteten på det stöd och den service som personal kan erbjuda brukare uppfattar Ramböll att det finns en allmän acceptans, eller uppgivenhet, för att personal arbetar inom verksamhetsområdet utan adekvat kunskap. I intervju efter intervju konstateras att det arbete som utförs ofta kräver specifik kunskap men att sådan kunskap ofta saknas och att det är allmänt accepterat att det är så. Ingen hade adekvat utbildning inom området innan kurserna. Personalen känner inte att han/hon behöver delta. Man måste vara med och vara på, man kan aldrig luta sig tillbaka och säga att man kan det här. Utan vidareutveckling så hämmar vi våra brukare. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade är en komplex lagstiftning. Personal som genomför insatser i enlighet med LSS-lagstiftningen har en central roll i att säkerställa att brukaren får ett stöd av god kvalitet och i enlighet med nationella och lokala styrdokument. Att det finns personal som arbetar utan adekvat kompetens och att detta är något som i stor utsträckning är accepterat uppfattar Ramböll som anmärkningsvärt. Ramböll uppfattar att acceptansen finns såväl hos personal själva som hos beslutsfattare. I intervju efter intervju konstateras att det inte borde vara accepterat att ha vissa arbetsuppgifter utan adekvat kompetens men att det är så det är.

11 8

12 9 4.2 Carpe har skapat en grund för fortsatt utveckling I detta avsnitt redovisas i vilken utsträckning Carpes målsättningar har uppnåtts. Redovisningen följer den logik som illustrerades i bilden av Carpes arbetssätt och mål på sida 5. Det betyder att vi först kommer att beröra utfallsmålen och därefter gå in på de kortsiktiga mål som ska uppnås inom projektets tidsram. De mål som Carpe har på kort sikt är formulerade på ett sätt som gör att det inte enkelt går att slå fast i vilken utsträckning de har uppnåtts eller inte. Ramböll kommer därför att föra ett resonemang kring dessa mål. Resonemangen bygger på vilket konkret arbete som bedrivits och hur deltagande aktörer har uppfattat arbetet. Utfallsmålen utgörs att ett antal mätbara mål som tar fasta på omfattningen och innehållet i de kompetensutvecklingsinsatser som har genomförts inom ramen för projekt Carpe. I nedanstående figur redovisas resultaten för respektive utfallsmål. Utfallsmål kompetensutvecklingsinsatser Minst månadsanställda berörs av projektet Resultat Utfallsmålet är uppnått. 75 % av alla månadsanställda medarbetare har deltagit i någon av de gemensamt genomförda kompetensutvecklingsinsatserna 50 % av de chefer som inte hade högskolepoäng innan Carpe startades ska under projekttiden ha gått kurser 90 % av dem som deltar i de kompetensutvecklingsinsatser som har skapats anser att de motsvarar deras behov Utfallsmålet är uppnått. Målet skulle enligt plan ha uppnåtts efter 2 år (ursprunglig projekttid) men uppnåddes vid projektslut, efter drygt 3 år. Utfallsmålet är uppnått. Utfallsmålet är uppnått. 98,5-96,1 % av enkätrespondenterna anser i hög grad eller delvis att Carpes insatser motsvarat arbetsplatsens respektive egna behov. Carpe har skapat förutsättningar för att öka tilliten och tillvaratagandet av kompetens Målet speglar det faktum att tillit och tillvaratagande av kompetens hänger samman. För att kunna ta tillvara kompetens krävs bland annat arbetsgrupper som präglas av tillit och förtroende. Enkäter och intervjuer visar att Carpe har lett till ökat utbyte av erfarenheter mellan medarbetare men det finns inga tydliga indikationer på att Carpe har kunnat bidra till en ökning av tilliten på arbetsplatserna. Många uppfattar att detta inte har varit möjligt då tillit påverkas av så många andra faktorer som ligger utanför Carpes räckvidd i kombination med att det tar lång tid att förändra arbetsklimat. En annan förutsättning för att kompetens ska tas tillvara är att medarbetare har den kunskap de är i behov av och att det finns relevant kunskap på arbetsplatsen att sprida och ta del av. Enkätresultaten visar att det finns en samstämmig uppfattning bland deltagare att kompetensutvecklingsinsatserna har motsvarat behov som finns på arbetsplatsen och hos deltagarna själva. Vidare visar enkätundersökningen att 94 procent av respondenterna anser att insatserna i någon mån har bidragit till fördjupade områdeskunskaper på arbetsplatsen. 2 I samtal med deltagare och samverkansaktörer i projektet har Ramböll fått starka beskrivningar av vilken kompetenshöjning Carpes kompetensutvecklingsinsatser har lett till. Den samlade bilden är att Carpe har lett till att deltagande arbetsplatser har mer kompetent personal med fördjupade områdeskunskaper. En jämförelse av enkätresultat före och efter kompetensutvecklingsinsatserna visar att andelen som inte instämmer i påståendet "på min arbetsplats tas allas olika kompetens tillvara" har minskat under projektets gång. Samtidigt har andelen som instämmer helt i påståendet "på min arbetsplats tas allas olika kompetens tillvara" ökat. Ramböll bedömer att Carpe genom relevanta och uppskattade kompetensutvecklingsinsatser har skapat förutsättningar för att åstadkomma tillit och för att kompetens tas tillvara på arbetsplatserna. Ramböll uppfattar samtidigt att det har varit en utmaning för många arbetsplatser att ta tillvara på den kompetens som finns. Den bild som framkommer i intervjuer är att arbetet med 2 Varav 41,4 procent svarade "i hög grad" och 52,9 procent "delvis".

13 10 att tillvarata personalens ökade kompetens varierar såväl mellan verksamheter som mellan kommuner. Intervjuer vittnar om att det finns kommuner eller arbetsplatser där man inte har lyckats skapa tydliga strukturer för kompetensutveckling och för att ta tillvara på kompetens. Oklart om ett ökat antal medarbetare tror sig vara kvar inom verksamhetsområdet Det är inte alla kommuner eller verksamheter som uppfattar att de har problem med personalomsättningen. Rambölls enkätresultat kan inte visa på att det skett en tydlig förändring av andelen som tror sig arbeta kvar inom yrket om ett respektive tre år. I intervjuer har chefer haft svårt att bedöma om Carpe har bidragit till att fler personer stannar kvar inom området då det är många olika faktorer som avgör ett sådant beslut. Däremot finns det en samstämmig uppfattning om att Carpe genom kompetensutvecklingsinsatserna har bidragit till att personer som har arbetat länge på samma arbetsplats har fått mer stimulans och därmed tycker bättre om sitt jobb. Sammanfattningsvis bedömer Ramböll att det inte går att slå fast att Carpe har lett till att fler personer arbetar kvar på arbetsplatsen eller inom verksamhetsområdet. Carpe har bidragit till att tydliggöra verksamhetsområdet Många intervjupersoner vet inte hur de ska tolka målet om tydliggörande av verksamhetsområdet och har därmed svårt att bedöma graden av måluppfyllelse. De flesta känner till att projektet har lyft frågor med bland annat Socialstyrelsen, utbildningsväsendet och Arbetsförmedlingen. Många uppfattar att synliggörande är ett första steg i utvecklingen av området, och att Carpe har bidragit till gå i bräschen och sätta verksamhetsområdet på kartan. Det är ju bara en början, det finns mycket jobb kvar att göra. Men nu är vi iallafall med på kartan, man har ofta glömt bort vårt område. Det är framförallt på nationell nivå man uppfattar att intresse har väckts för verksamhetsområdet. Man upplever däremot att projektet nått ut till lokala politiker i varierande utsträckning. Samtidigt uppfattar flera intervjupersoner att det stora antalet medverkande kommuner i projektet och att ha varumärket Carpe i ryggen har gjort det lättare att lyfta verksamhetsområdet och dess behov i samtal med beslutsfattare. Det känns som ett gehör från centralt i kommunen. Det har vi fått genom att vi påvisat att så många gått på Carpe, vi har kunnat använda Carpe som varumärke. Och att det skett förändringar på vissa ställen. Rambölls samlade bild är att Carpe har lyckats lyfta och synliggöra verksamhetsområdet på flera nivåer och för flera viktiga aktörer. Genom att ha byggt ett starkt varumärke har Carpe bidragit till att göra det lättare att föra fram behov inom området. Ramböll uppfattar att projektet har lyckats bättre med att synliggöra verksamhetsområdet för beslutfattare på nationell nivå än på kommunal nivå. Att starta en diskussion om gemensam vokabulär har varit en utmaning Ramböll uppfattar att Carpe har lyft frågan om gemensam vokabulär genom att ha tagit initiativ till diskussion i olika forum, och att frågan också har diskuterats på olika håll. Däremot tycks det inte finnas en utbredd och levande diskussion om gemensamt vokabulär i Stockholms län. Frågan om gemensam vokabulär har varit ett diskussionsämne under en längre tid och Ramhöll kan inte se att Carpes olika initiativ har lett till att en samlad diskussion de facto har startat. Ett illustrativt sätt att beskriva det är att Carpe har kastat tändstickor på brasan, men det har inte tagit fart mer än på enstaka ställen en kort stund. Carpe har lyft fram kompetensbehov Rambölls samlade uppfattning är att projekt Carpe har lyft fram kompetensbehov på flera olika nivåer. Individers och arbetsplatsers specifika behov av kompetensutveckling har lyfts fram genom inledande kartläggningar. De yrkeskrav som arbetats fram och som tydliggör vilken kompetens som krävs inom verksamhetsområdet har inte bara spridits till deltagande kommuners verksamheter utan även till Socialstyrelsen och andra kommuner i landet. Samtidigt uppfattar Ramböll att det krävs ett fortsatt arbete om dessa kompetenskrav ska befästas i kommunal verksamhet.

14 11 Ett kunskaps- och utvecklingscentrum kommer att starta Under projektets gång har målsättningen vad gäller kunskaps- och utvecklingscentrum skärpts från "på sikt inrätta" till att "starta" ett mål som är uppnått i och med att Forum CARPE, en kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling, startar den 1 april 2012.

15 Carpes arbetssätt är effektiva men inte tillräckliga för att nå samtliga mål I detta avsnitt kommer vi att resonera kring huruvida Carpes arbetssätt är effektiva för att uppnå målen samt ge förklaringar till de resultat som har uppnåtts. Vi beskriver de framgångsfaktorer som vi ser har gynnat goda resultat. Vi beskriver också de förklaringsfaktorer vi ser till varför man inte ser tydliga resultat vad gäller vissa målsättningar. För att tydliggöra vårt resonemang kring Carpes arbetssätt redovisar vi i nedanstående figur hur Ramböll ser på projektets logik och arbetssätt. Ramböll uppfattar att arbetet har bedrivits genom två parallella spår, eller angreppssätt, som genomsyrats av samverkan. Projekt Carpe är riggat utifrån förståelsen att det krävs ett samlat grepp som innehåller såväl kompetensutvecklingsinsatser som strategiskt påverkansarbete för att kunna bidra till verksamhetsområdets utveckling. Pilarna mellan de två spåren är inte fullständiga, utan bara exempel på hur de olika spårens aktiviteter och resultat stärker varandra mot det övergripande målet att bidra till utveckling av verksamhetsområdet. Ramböll ser att Carpe har arbetat såväl förebyggande genom att påverka utbildningsutbud och innehåll, främjande genom till exempel yrkeskraven och åtgärdande genom kompetensutvecklingsinsatserna. Att arbetet med strategisk påverkan går hand i hand med utveckling och genomförande av kompetensutvecklingsinsatser framhålls av många som avgörande för att utveckling av verksamhetsområdet ska kunna komma åstadkommas. Att bedriva strategisk påverkan på olika nivåer bedömer Ramböll som nödvändigt då det övergripande målet, som utöver kompetensutveckling av personal är att utveckla verksamhetsområdet. För att framgångsrikt kunna förankra och driva kompetensutvecklingsarbete i kommunerna är lyftandet och tydliggörandet av såväl verksamhetsområdet som behoven inom området en förutsättning. Utveckling och genomförande av kompetensutvecklingsinsatser stärker samtidigt den strategiska påverkan på flera olika sätt. Relevant kompetensutveckling av god kvalitet stärker Carpes

16 13 varumärke vilket leder till att fler kommuner vill delta i projektet. Ett brett deltagande i projektet bidrar till att Carpe kan driva strategiska frågor med en större tyngd och på flera nivåer. Nedan följer ett mer detaljerat resonemang kring de olika spåren och dess aktiviteter. Ramböll kommer att beröra arbetssättens relevans sett till de målsättningar som finns och även redogöra för de framgångsfaktorer och hinder vi sett som påverkat måluppfyllelsen. Kompetensutvecklingsinsatser Det finns en samstämmighet om att Carpes arbetssätt har varit såväl relevanta som effektiva för att utveckla och genomföra kompetensutvecklingsinsatser. Ramböll kan urskilja ett antal framgångsfaktorer i arbetssättet: Utgångspunkt i lokala behov inledande kartläggning av kompetensutvecklingsbehov har bidragit till ett relevant utbud av kompetensutveckling Anpassning utifrån förändrade behov utbudet av kompetensutveckling förändras utifrån att nya eller förändrade behov uppkommer Delaktighet och lyhördhet - projektet bygger på ett brett och aktivt deltagande av personer på olika nivåer i deltagande kommuner vilket har bidragit till att projektet har kunna möta nya och förändrade behov eller situationer som uppkommit Brett utbud det har funnits något för alla God kvalitet kontinuerlig uppföljning och kvalitetssäkring av kompetensutvecklingsinsatser har skapat förtroende hos medarbetare och chefer vilket gynnat högt deltagande Också det administrativa arbetet från projektledningens sida framhålls som en framgångsfaktor: Spridning av information Carpe har arbetat effektivt med informationsspridning genom att skapa flera olika kommunikationskanaler; hemsida, nyhetsbrev och personer på olika nivåer i verksamheterna som har haft i uppdrag att sprida information Enkla och tydliga rutiner Projektgruppen har hanterat i princip all administration kopplat till kompetensutvecklingsinsatserna - såväl deltagare som ansvariga chefer upplever att kedjan från anmälning till avslutad insats har fungerat smidigt. För deltagare har det funnits en tydlighet i instruktioner och tillvägagångssätt. Projektet har haft genomtänkta administrativa rutiner som man har hållit hårt på. Istället för att göra undantag har man lagt tid på att förklara rutinerna vilket på längre sikt har sparat tid och resurser. Det är lätt att säga att man ska ha en snabb och bra hemsida men de har gjort det också. De har förstått poängen med att inte bara prata. Någon mer effektiv organisation får man ju leta efter. Något så otroligt strukturerat, informativt, tydligt, klart det finns inte på kartan. Trots ett effektivt och planenligt utförande har Carpe inte lyckats nå målen för målsättningarna om andel deltagande månadsanställda, tillvaratagande av kompetens och ökad tillit och samt personalens vilja att arbeta kvar på arbetsplatsen eller inom området. Ramböll kommer nedan att ge förklaringar till de begränsade resultaten för dessa målsättningar. Andel deltagande månadsanställda. Utvärderingen visar att kompetensutvecklingsinsatserna har varit mycket uppskattade av de som har deltagit. Det finns dock en relativt stor grupp som inte har deltagit i någon insats. Ramböll har utifrån intervjuer och projektets interna processutvärderingar identifierat ett antal hinder som varför personal inte har deltagit: Personal har inte kunnat ersättas (t.ex. på grund av specifika verksamheter) Begränsade språkkunskaper Brist på intresse för utveckling inom verksamhetsområdet Logistiska problem eller mentala barriärer som gör att man inte kan/vill lämna hemkommunen Uppfattning att man redan har den kunskap och kompetens som krävs Ramböll vill framhålla att dessa inte är generella hinder i den meningen att de har utgjort hinder för samtliga personer eller verksamheter.

17 14 Tillvaratagande av kompetens. Carpe har bidragit med visst stöd för hur man kan skapa strukturer för kompetensutveckling på arbetsplatserna men ett stort ansvar ligger på kommunerna. Den bild som växer fram i intervjuer, fokusgrupper och enkät är att tillvaratagandet av kompetens ofta har stannat vid erfarenhetsutbyte mellan kollegor på möten. Ramböll uppfattar att det i många kommuner saknas en strategi för implementering och användning av personalens kompetensutveckling. Konkreta hinder som framkommit är: Brist på erfarenhet i verksamheten och hos chefer av att leda kompetensutveckling Brist på kunskap om hur struktur för tillvaratagande av kunskap kan byggas upp Upplevd tidspress och ekonomisk press kompetensfrågor prioriteras bort till förmån för mer akuta åtgärder som berör det löpande arbetet Fortsatt brist på tillit - många medarbetare vill av olika anledningar inte utbyta kunskap och erfarenheter Ökad tillit. Tillit är enligt projekt Carpe en förutsättning för en arbetsplats där kompetens kontinuerligt tas tillvara. Ramböll bedömer att ökad tillit är en ambitiös målsättning där många faktorer som Carpe inte styr över påverkar resultatet. Intervjuer visar att tillit till viss del kan påverkas av Carpes kompetensutvecklingsinsatser. Ökad kunskap hos medarbetare och det självförtroende ökad kunskap kan föra med sig gör att medarbetare kan vara bättre rustade att dela sina erfarenheter och kunskaper med andra. Också arbetsmaterialet "Så får vi det bra på jobbet" som är tänkt att användas för teamutveckling lyfts fram som något som kan ha betydelse för tilliten. Att Carpe har haft svårt att påverka tilliten på arbetsplatserna anses dels bero på att man inte har nått en tillräckligt stor andel personal. Om endast få personer på en arbetsplats har tagit del av Carpes insatser har dessa personer svårt att påverka den övriga personalen. Ramböll har dessutom noterat att många deltagare inte vet vad målet om ökad tillit innebär. Detta i kombination med att målet i många kommuner inte uppfattas vara förankrat hos kommunala beslutsfattare gör att det har varit svårt att uppnå. Personal stannar kvar. Målet om att påverka personers val av yrke uppfattas som ambitiöst. Ramböll uppfattar att det krävs ett långsiktigt arbete som innefattar aspekter som exempelvis status på yrket, lönenivå, arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter. Carpe har inom ramen för det strategiska påverkansarbetet arbetat med vissa av dessa aspekter. Ramböll bedömer dock att det krävs mer tid än vad som varit möjligt inom projekts ram för att resultat ska kunna urskiljas. Strategisk påverkan Att det inte finns mätbara mål för det strategiska påverkansarbetet i kombination med att det generellt är svårt att bedöma i vilken utsträckning påverkansarbete har lett till resultat och vem som kan tillskrivas resultatet, gör att Ramböll inte på ett enkelt sätt kan mäta effektiviteten i det strategiska påverkansarbetet. Rambölls bedömning sker därför utifrån hur man har arbetat och vilka resultat som uppnåtts i förhållande till de övergripande målen. Det konkreta strategiska påverkansarbetet har främst drivits av projektledningen. Det gör att det har varit svårt för många av intervjupersonerna att bedöma hur effektivt arbetet har bedrivits. Samtidigt som det finns otydligheter kring vad det strategiska påverkansarbetet innefattar finns det en samstämmig uppfattning om att strategiskt påverkansarbete har bedrivits aktivt av projektledningen och flera personer framhåller att Carpe på kort tid har lyckats åstadkomma mycket. Projektet anses ha satt många "bollar i rullning". De konkreta resultat som framhålls är framför allt de nationella konferenserna, det nationella kompetensrådet, ett förändrat innehåll i gymnasieutbildningen, en förändring i Arbetsförmedlingens yrkeskategorier samt de yrkeskrav för funktionshinderområdet som har utarbetats inom ramen för projektet. Yrkeskraven har bland annat använts i kontakter med Socialstyrelsen och med Skolverket inför införandet av nya gymnasieprogram.

18 15 Inom det strategiska påverkansarbetet ser Ramböll följande framgångsfaktorer: God omvärldsbevakning har lett till att man har kunnat ta tillvara på de "möjlighetsfönster" som öppnats under projektperioden God kännedom om verksamhetsområdet Mandat och oräddhet hos projektledningen Projektets storlek är styrka ett brett deltagande av många stora kommuner, nationell förankring genom konferenser och råd samt involvering av ett flertal olika samverkanspartners från offentlig och ideell sektor ger tyngd åt frågorna som drivs Trots att det strategiska påverkansarbetet som helhet har bedrivits effektivt och har resulterat i många olika utvecklingsprocesser ser Ramböll att arbetet inte nått fram vad gäller främst två aspekter. Det gäller dels målet att nå beslutsfattare lokalt i kommunerna samt målet om att bidra till att väcka diskussion om gemensam vokabulär. Synliggörande på kommunal nivå. Av intervjuer och fokusgrupper framgår att projektet inte alltid är förankrat hos politiker eller på beställarsidan i deltagande kommuner. Ett antal förklaringsfaktorer till att det är så har förts fram: Carpes huvudsakliga aktiviteter har riktats mot utförare Variation vad gäller förankring beroende på vilket mandat medlemmarna i chefs- och CKKgrupperna har haft Hur kommunen är organiserad (hur "långt" det är till beslutande nämnd) Konkurrens med äldreomsorgsfrågor Politiker ser kompetensutveckling som en fråga för tjänstemannasidan eller utförarsidan Gemensam vokabulär. Carpe har fokuserat på att diskutera titlar och en nationell diskussion har startat i Nationella Kompetensrådet. Titlar har också varit uppe som tema på nationella konferenser som Carpe har arrangerat. Ramböll uppfattar utifrån intervjuer att vokabulär rent allmänt inte ses som en prioriterad fråga att arbeta med i många kommuner.

19 Projekt Carpe lever vidare i nya former I detta avsnitt behandlas projektets förutsättningar för hållbara resultat, efter att projektet har upphört. Medan vi i tidigare avsnitt har tittat bakåt och gjort bedömningar vänder vi i detta avsnitt blicken framåt med utgångspunkt i var projektet står idag. Ramböll kommer att beskriva hinder och framgångsfaktorer såväl som framtida utmaningar och möjligheter kopplade till förutsättningarna för projektets resultat att leva kvar och utvecklas efter projektets slut. Många av de aktiviteter som bedrivits inom Carpe kommer att fortsätta i någon form: Forum Carpe. En kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling kommer att starta i april Funktionen finansieras gemensamt av deltagande kommuner. Ramböll uppfattar att funktionen tar över samordnandet av aktiviteter som projekt Carpe tidigare bedrivit, t.ex. synliggörande av verksamhetsområdet, kompetensutveckling och att utgöra diskussions- och samverkanspart gentemot relevanta offentliga och civila aktörer vad gäller kompetens- och utvecklingsfrågor. Projekt CARPE 2. Ett nytt ESF-projekt som ska fungera som komplement till Forum Carpe startar också i april Projektet är tänkt att vidareutveckla, fördjupa och bredda det arbete som påbörjats inom det gamla projektet. I Carpe 2 kommer de 19 kommuner som deltagit i Carpe, ytterligare 4 kommuner samt 2 mindre utförare att delta. Nationellt Kompetensråd. Rådet, tillkommet på Carpes initiativ, syftar till ökad nationell samverkan och samordning inom funktionshinderområdet. Att delar av projektet kommer att leva vidare ser Ramböll till stor del beror på att projektet har byggt in inrättandet av hållbara strukturer i sina mål. Till exempel är målet om att inrätta ett Kunskaps- och Utvecklingscentrum för funktionshinderfrågor i Stockholms län ett konkret sätt att bygga vidare på projektresultat. Möjligheter och utmaningar framöver Rambölls bedömning är att Carpe har lagt en god grund för utveckling inom verksamhetsområdet stöd och service till personer som har funktionsnedsättning. För att effekterna ska vara hållbara krävs det fortsatt arbete och i det arbetet ser Ramböll såväl möjligheter som utmaningar. Följande framgångsfaktorer och möjligheter kan öka förutsättningarna för hållbara resultat: Carpe har skapat en gemensam plattform för fortsatt kunskapsutbyte och utveckling Delar av Carpes verksamhet implementeras i kommunernas ordinarie verksamhet genom Forum Carpe Carpe är ett varumärke som uppfattas stå för kvalitet Att verksamhetsområdet har uppmärksammats på nationell nivå har ökat chanserna för att viktiga aktörer kan samlas kring gemensamma frågor De yrkeskrav som har formulerats av Carpe ses som ett betydelsefullt verktyg både i det fortsatta strategiska påverkansarbetet och i arbetet med kompetensutveckling Följande hinder och utmaningar kan minska förutsättningarna för hållbara resultat: Projektet omfattar inte alltid alla centrala funktioner hos deltagande aktörer kan göra det svårt att åstadkomma förändring Många kommuner eller arbetsplatser saknar en struktur för att tillvarata kompetens inom verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning Forum Carpe finansieras av deltagande kommuner för ett år i taget - kortsiktig finansiering kräver att resultat måste kunna påvisas på kort tid

20 17 5. REKOMMENDATIONER Med utgångspunkt i de resultat som projekt Carpe har uppnått, samt i de möjligheter och utmaningar som Ramböll uppfattar finns, avslutas rapporten med ett antal rekommendationer inför det fortsatta arbetet i Forum Carpe och i projekt Carpe 2. Ramböll ser fyra aspekter som centrala att arbeta vidare med för att nå hållbara resultat: Säkerställ att de två spåren kompetensutveckling och strategisk påverkan förstärker varandra också fortsättningsvis Säkerställ samsyn om mål och arbetssätt för respektive plattform säkerställ att aktörers deltagande är förankrat hos centrala funktioner i organisationen Förstärk arbetet med att utveckla strukturer för att ta tillvara kompetens Säkerställ att de två spåren kompetensutveckling och strategisk påverkan förstärker varandra också fortsättningsvis En framgångsfaktor i projekt Carpe har varit att man arbetat parallellt med kompetensutvecklingsinsatser och strategisk påverkan på ett sätt som inneburit att de två spåren har stärkt varandra. Ramböll ser att det är angeläget att säkerställa att de två spåren kompetensutveckling och strategisk påverkan förstärker varandra också fortsättningsvis. Det är då viktigt att säkerställa att de olika plattformarna, Forum Carpe, Carpe 2 och Nationella Kompetensrådet, förhåller sig till varandra på ett ändamålsenligt sätt. Det handlar bland annat om att tydliggöra vilka uppgifter och vilket ansvar som ligger på vilken plattform och se till att de olika plattformarna är riggade för att stödja varandra. Säkerställ samsyn om mål och arbetssätt för respektive plattform Att säkerställa att det finns en samsyn kring vilka mål som ska uppnås, för vilken målgrupp och med vilka arbetssätt målen ska nås är en förutsättning för att deltagande aktörer aktivt ska kunna och vilja bidra till arbetet. Det är också viktigt att klargöra vad de olika arbetssätten strategisk påverkan samt kompetensutveckling innebär och på vilket sätt respektive aktör förväntas bidra. Säkerställ att aktörers deltagande är förankrat hos centrala funktioner i organisationen Carpe har åstadkommit förändring på många arbetsplatser i de deltagande kommunerna och projektet har skapat en god grund för hållbarhet. Om kompetensutveckling ska befästas och om övergripande utveckling inom verksamhetsområdet ska åstadkommas bedömer Ramböll att projektet i större utsträckning behöver nå centrala funktioner i deltagande aktörers organisationer. En centralt förankrad stödjande överbyggnad med tydliga strukturer för kompetens- och utvecklingsarbete är en förutsättning för hållbarhet. Risken är annars att arbetets fortskridande och bärandet av kunskap blir avhängigt enskilda verksamhetschefer. Förstärk arbetet med att utveckla strukturer för att ta tillvara kompetens Om kompetensutvecklingsinsatserna ska leda till hållbara resultat måste den förvärvade kunskapen kunna haka i en struktur i kommuner och verksamheter. Den bild Ramböll har fått i intervjuer är att många deltagare uppfattar att det har varit svårt att integrera deltagarnas kompetensutveckling i ordinarie utvecklingsarbete i kommunen. Förutom att vikt bör läggas på att skapa utrymme för vardagslärande i verksamheterna krävs det att deltagande kommuner befäster värdet av kompetensutvecklingen genom att ge den en tydlig struktur och tydliga mål. Ramböll ser att hållbarheten skulle kunna gynnas av att kommuner erbjuds stöd i att definiera mål för kompetensutveckling samt i att implementera en struktur för att ta tillvara kompetens. I intervjuer efterfrågas också konkret stöd i form av kunskap och verktyg för att utveckla strukturer för kontinuerlig kompetensutveckling.

21 18 BILAGA 1 - INTERVJUPERSONER Intervjupersoner Projektledning Carina Schmidt, Huvudprojektledare Carin Bergström, Projektledare Styrgrupp Carina Wiström Bergstock, Socialstyrelsen Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL Fredrik Jurdell, Stockholms stad Daniel Larson, Kommunal Malin Schenström, Huddinge Yvonne Boberg, Upplands Väsby Övriga aktörer Bengt Stenström, Hjärnkraft och Tyresö råd för funktionshinderfrågor Jonny Jakobsson, Kommunal Pie Blume, FUB ElseMarie Brisenhorn, Handisam CKK - Carpe Kommun Kontakt Pia Enhage, Stockholms stad Anna-Carin Löfstedt, Lidingö kommun Barbro Ek, Järfälla kommun Barbro Färninger, Tyresö kommun Mona Björk, Sollentuna kommun Mia Grauers, Ekerö kommun Karin Peters, Vallentuna kommun Britt Mathiesen, Täby kommun Marie Kronosjö, Nacka kommun Monica Edenståhl, Solna kommun Chefsgrupp Annika Holm, Sundbybergs kommun Eva Lundgren, Stockholms stad Jörgen Nyberg, Stockholms stad Marina Åberg-Carlsson, Södertälje kommun Elisabeth Ströby, Södertälje kommun Sam Grandell, Värmdö kommun Yvonne Schöld, Sollentuna kommun Fokusgrupper Fokusgrupp 1 Kompetensombud (7 personer) Fokusgrupp 2 Personal (4 personer)

22 19 BILAGA 2 TABELLER FRÅN ENKÄTERNA Tabell 1 På min arbetsplats tas allas olika kompetens tillvara Svarsalternativ Andel 2009 Andel jan/feb 2011 Skillnad i procentenheter Instämmer helt 31,3 % 38,7 % + 7, 4 % Instämmer i viss utsträckning 53,3 % 54,2 % + 0,9 % * Instämmer ej 12,4 % 6,3 % 6,1 % Vet ej/ingen åsikt 3,0 % 0,8 % 2,2 % Totalt antal respondenter Kommentar: Med * avses att resultatet inte är statistiskt säkerställt. Det betyder att den uppmätta skillnaden mellan 2009 och 2011 inte kan garanteras med 95 procents säkerhet. Tabellen ovan visar att andelen personer som inte instämmer har minskat, samtidigt som andelen som instämmer i påståendet helt har ökat. Tabell 2 På min arbetsplats finns det förtroende/och tillit/gentemot varandra i personalgruppen Svarsalternativ Andel 2009 Andel jan/feb 2011 Skillnad i procentenheter Instämmer helt 42,8 % 37,9 % 4,9 % * Instämmer i viss utsträckning 47,6 % 55,3 % + 7,7 % Instämmer ej 8,4 % 5,9 % 2,5 % * Vet ej/ingen åsikt 1,1 % 0,8 % 0,3 % * Totalt antal respondenter Kommentar: Med * avses att resultatet inte är statistiskt säkerställt. Det betyder att den uppmätta skillnaden mellan 2009 och 2011 inte kan garanteras med 95 procents säkerhet. Vad gäller tabellen ovan går det endast att med säkerhet säga att andelen som instämmer i viss utsträckning har ökat. Tabell 3 Jag tror att jag om ett år Svarsalternativ Andel 2009 Andel jan/feb 2011 Skillnad i procentenheter Arbetar här 80,5 % 82,8 % + 2,3 % * Arbetar någon annanstans med 9,0 % 9,5 % + 0,5 % * liknande arbete Studerar 3,5 % 2,8 % 0,7 % * Har gått i pension 1,5 % 1,9 % + 0,4 % * Är föräldraledig 1,3 % - - Gör någonting helt annat 4,2 % 2,9 % 1,3 % * Totalt antal respondenter Kommentar: Med * avses att resultatet inte är statistiskt säkerställt. Det betyder att den uppmätta skillnaden mellan 2009 och 2011 inte kan garanteras med 95 procents säkerhet. Alternativet "är föräldraledig" användes inte i uppföljningsenkäten och därför kan inget resultat redovisas. Tabell 4 Jag tror att jag om tre år Svarsalternativ Andel 2009 Andel jan/feb 2011 Arbetar här 49,1 % 51,9 % + 2,8 % * Arbetar någon annanstans med 27,3 % 25,8 % 1,5 % * liknande arbete Skillnad i procentenheter