NULÄGESANALYS PROJEKT CARPE 2

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NULÄGESANALYS PROJEKT CARPE 2"

Transkript

1 Avsedd för Projekt Carpe 2, Stockholms stad, Socialförvaltningen Dokumenttyp Nulägesanalys Datum Februari, 2013 NULÄGESANALYS PROJEKT CARPE 2

2 NULÄGESANALYS PROJEKT CARPE 2 Ramböll Krukmakargatan 21 Box SE Stockholm T +46 (0) F +46 (0)

3 PROJEKT CARPE 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Om projekt Carpe Om den lärande utvärderingen Nulägesanalysen Rapportens innehåll 4 2. Nulägesanalys Projektets inriktning och mål speglar behov som finns Aktiviteter har kommit igång snabbt Välfungerande organisation och arbete men det finns utvecklingsområden Fokus på hållbarhet 11 DIAGRAMFÖRTECKNING Diagram 1 Kännedom om projektet Diagram 2 Kännedom om projektet bland nyckelpersoner i nämnd och förvaltning Diagram 3 Förutsättningar för att förankra projektet Diagram 4 Hur upplever du att projektet passar in med övrigt som sker i kommunen/företaget? BILAGOR Bilaga 1 Metodbilaga

4 PROJEKT CARPE INLEDNING I denna rapport redovisas den nulägesanalys Ramböll Management Consulting (Ramböll) har genomfört under hösten 2012 av projekt Carpe Om projekt Carpe 2 Carpe 2 är ett samverkansprojekt mellan 23 kommuner i Stockholms län och två privata utförare. 1 Projektet delfinansieras av Europeiska Socialfonden (ESF) inom ramen för programområde 1 som handlar om att främja kompetensutveckling. Carpe 2 är en vidareutveckling av ett tidigare projekt, projekt Carpe, och delar av det arbete som har påbörjats inom ramen för projekt Carpe ska vidareutvecklas i Carpe 2. Carpe 2 startade den 1 april 2012 och pågår fram till den 30 juni Projektets övergripande syfte är att personer som har funktionsnedsättning ska få stöd och service av chefer, medarbetare och handläggare som har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter. Projektets direkta målgrupp är chefer, medarbetare och handläggare på deltagande enheter. Den utökade målgruppen är alla medarbetare inom Stockholms län inom funktionshinderområdet och den slutliga målgruppen är personer med funktionsnedsättning som är i behov av stöd och service inom kommunernas ansvarsområde. Figuren nedan visar vilka delar projektet består av och vad man vill uppnå med projektet på kortare och längre sikt. Med effekter menas den förändring som projektet ytterst vill uppnå (för målgruppen). Resultat och utfall 2 är de förändringar projektet måste uppnå på kortare sikt för att ha möjlighet att uppnå önskade effekter. Aktiviteter är de insatser projektet genomför för att nå önskade utfall, resultat och effekter. 1 Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Täby, Upplands Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Värmdö, Österåker, AB Amygdalus, Waxö omsorg AB. 2 Projektets storlek gör att det finns för många olika typer av utfall för att de ska kunna redovisas i en och samma figur. Figuren som visas fokuserar därför på aktiviteter, resultat och effekter. Ett exempel på önskat utfall i delprojektet handläggarrollen är att handläggare deltar i kompetensutvecklingen.

5 PROJEKT CARPE 2 2 Carpe 2 består av fyra delprojekt och en obligatorisk och sammanhållande del om lärande och vardagsutveckling. Arbetsplatser i deltagande kommuner kan delta i något eller flera av delprojekten. Carpe 2 ska även arbeta med strategisk påverkan. Det strategiska påverkansarbetet ska bidra till att synliggöra verksamhetsområdet, skapa diskussion om nationell samverkan och samordning samt till att samla och sprida goda exempel Projektets organisation och deltagande aktörer Projektgruppen består av en huvudprojektledare, tre delprojektledare, en projektadministratör, en projektassistent och en informatör. Styrgruppen består av representanter för tio kommuner. Ordförande är Stockholms stad. Kommunansvarig grupp (CKA) - Då alla kommuner inte kan vara representerade i styrgruppen finns en grupp med en projektansvariga för vardera kommun/stadsdel/företag. Syftet med gruppen är att säkerställa att alla deltagande kommuner/företag kan vara delaktiga på samma villkor. De projektansvariga kallas för Carpe Kommunansvarig (CKA). Trots namnet ingår alltså även ansvariga från Stockholms stads stadsdelar och de privata utförarna. Kompetensombuden utgörs av representanter från olika arbetsgrupper i de deltagande kommunerna/stadsdelarna/företagen. Ett viktigt syfte med kompetensombuden är att bidra till att skapa delaktighet. Nationellt och regionalt strategiråd - Projektet har genom så kallade strategiråd knutit till sig samverkansparter på både regional och nationell nivå. I det regionala strategirådet ingår representanter för Kommunförbundet Stockholms Län (KSL), Länsstyrelsen i Stockholms län, Kommunal (länsnivå), FoU-Södertörn, FOU nu, Habilitering & Hälsa samt ESF-projektet Consensio. Det nationella strategirådet består av representanter för Socialstyrelsen, Handisam, Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB), Attention, Autism & Aspergerförbundet, Hjärnskadeförbundet, Kommunal och Hjälpmedelsinstitutet. Referensgrupp Förutom intresseorganisationer på nationell nivå finns en referensgrupp med intresseorganisationer på regional nivå knuten till projektet Det nationella kompetensråd som initierades inom ramen för projekt Carpe utgör referensgrupp i Carpe 2. I det nationella kompetensrådet är 22 av landets 25 regioner representerade. Forum Carpe ingår inte i ESF-projektet, men måste ändå nämnas. Forum Carpe är en kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling inom funktionshinderområdet i Stockholms län. Genom forumet samordnas aktiviteter för att höja kompetensen (genom kompetensutveckling), synliggöra funktionshinderområdet och för att samla och sprida goda exempel. Forumet tillkom som ett resultat av det tidigare projektet Carpe och finansieras av de 24 kommuner som deltar. Forum

6 PROJEKT CARPE 2 3 Carpe samordnas personellt och lokalmässigt med projektet. Projektet och Forumet har även en och samma styrgrupp. Resultaten från Carpe 2 ska fortlöpande redovisas inom ramen för Forum Carpe. Forumets målgrupp är anställda i alla yrkeskategorier, på alla nivåer hos såväl kommunala som privata utförare samt myndighetsutövare på arbetsplatser som finns inom de kommuner som är en del av forumet. 1.2 Om den lärande utvärderingen Ramböll har i uppdrag av Stockholms stad, Socialförvaltningen, att genomföra en lärande utvärdering av projekt Carpe 2. Den lärande utvärderingen ska utgöra ett stöd i projektets genomförande. Genom löpande uppföljning ska utvärderingen bistå med kunskap om i vilken utsträckning uppställda mål och resultat uppnås och vad som förklarar måluppfyllelsen. Utvärderingen ska bidra till att det under projektets genomförande ges möjlighet att reflektera över varför resultat uppnås eller uteblir. Utvärderingen ska också bidra till att erfarenheter och lärdomar som kommer fram i utvärderingen kan beaktas i projektets kontinuerliga förbättringsarbete. Den lärande utvärderingen ska också resultera i en slututvärdering där det redogörs för den slutliga måluppfyllelsen och vad som förklarar resultaten. Slututvärderingen ska kunna spridas till externa parter och ska kunna utgöra ett stöd i samverkan och i utveckling inom verksamhetsområdet. Utvärderingen som helhet utgår från ett antal vedertagna frågeområden som används i utvärderingar och utredningar för att strukturera och säkra bredden i en studie. Utvärderingen av Carpe 2 fokuserar på följande frågeområden: Relevans Är projektets mål relevanta för målgruppen? Måluppfyllelse I vilken utsträckning uppnås målen? Effektivitet Är de arbetssätt som används i projektet effektiva för att uppnå målen? Hållbarhet Hur bidrar Carpe 2 till positiva effekter i ett längre tidsperspektiv? Genomförandet av den lärande utvärderingen är uppdelat i fyra faser. Syftet med förberedelsefasen har varit att skapa en gemensam förståelse mellan utvärderarna och uppdragsgivaren för vilka mål som projektet ska uppnå och vilka förväntningar som finns på utvärderingen. I förberedelserna har Ramböll tillsammans med projektgruppen utarbetat en förändringsteori för logiken i projektets arbete. Genom att arbeta fram en förändringsteori för projektet tydliggörs logiken mellan det som ska uppnås och de aktiviteter som utförs. Det bidrar till att säkerställa att såväl utvärderare som aktörer knutna till projektet har en gemensam bild av vad som ska uppnås och hur det är tänkt att gå till. Då utvärderingen kommer att stödja projektet i olika faser kommer upplägget och inriktningen på de olika nedslagen att anpassas efter var projektet befinner sig. Nedan beskrivs inriktningen på nulägesanalysen som genomförts under hösten Nulägesanalysen Syftet med nulägesanalysen har varit att bidra till projektets kontinuerliga förbättringsarbete genom att förslag ges på områden som kan/bör förbättras, antingen för att öka chanserna till måluppfyllelse eller för att göra genomförandet smidigare. Huvudsakligt fokus har därför varit att analysera vilka förutsättningar som finns för projektet att nå önskade resultat. Följande frågor har väglett analysen: Relevans Är projektets mål relevanta för målgruppen? Måluppfyllelse Har aktiviteter kommit igång som planerat? Effektivitet Vilka förutsättningar finns att med arbetssätten nå avsedda mål? Hållbarhet Är projektet riggat för att bidra till positiva effekter i ett längre tidsperspektiv? I tabellen nedan framgår vilken datainsamling som gjorts och i vilket syfte.

7 PROJEKT CARPE 2 4 Vem Datainsamling Syfte/frågeställningar Huvudprojektledare 1 besöksintervju För värdering av relevans, måluppfyllelse, effektivitet och hållbarhet Delprojektledare 3 telefonintervjuer För värdering av måluppfyllelse, effektivitet och hållbarhet Deltagare nationellt kompetensråd 3 telefonintervjuer Måluppfyllelse har aktiviteter kopplade till extern strategisk påverkan kommit igång som planerat? Representanter i regionaltrespektive nationellt strategiråd 9 telefonintervjuer Hållbarhet är de viktigaste aktörerna kopplade till projektet? Effektivitet hur fungerar samverkan? Målgrupp för kompetensutvecklingsinsatserna 2 gruppintervjuer och 4 telefonintervjuer Relevans upplever målgruppen att målen för projektet är relevanta? Vad ser de för behov? Målgrupp för den strategiska påverkan i kommunerna Enkät Hållbarhet hur ser kännedom och förankring ut hos aktörer som är avgörande för resultatens hållbarhet? Styrgruppsrepresentanter Enkät och 1 uppföljande gruppintervju Effektivitet hur fungerar den interna samverkan? Hållbarhet hur ser förankringen ut i de Carpe KommunAnsvariga Enkät och 6 telefonintervjuer egna organisationerna? (CKA) 1.4 Rapportens innehåll Efter detta inledande kapitel presenteras resultatet av och slutsatser kring nulägesanalysen mer utförligt. I slutet av varje underkapitel presenteras Rambölls kommentarer och inspel till det fortsatta arbetet. Inspelen bör inte ses som direkta rekommendationer. De utgörs av resonemang kring områden som Ramböll anser är betydelsefulla för att uppnå goda resultat. Ramböll har stämt av inspelen med projektgruppen, i den mån arbete i linje med de tankar Ramböll framför redan sker framgår det under respektive inspel.

8 PROJEKT CARPE NULÄGESANALYS I det här kapitlet presenteras resultatet och slutsatserna från Rambölls nulägesanalys av projektet. 2.1 Projektets inriktning och mål speglar behov som finns En av de aspekter Ramböll har undersökt i nulägesanalysen är relevans. Relevans handlar om i vilken utsträckning projektets mål är relevanta för projektets målgrupp. Med andra ord om det projektet vill uppnå speglar de behov som finns hos projektets målgrupp. Övergripande målet att chefer, medarbetare och handläggare ska ha rätt kompetens Det övergripande målet som projektet siktar mot är att personer med funktionsnedsättning får stöd och service av chefer, medarbetare och handläggare som har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter. Det kan tyckas vara en självklarhet att personer ska ha rätt kompetens för sina arbetsuppgifter, men både omvärlden och de krav som ställs på verksamheter och enskilda arbetstagare förändras över tid. I nulägesanalysen framkommer dessutom bilden att det saknas en samstämmighet kring vilken kompetens som behövs inom verksamhetsområdets olika delar. Såväl medarbetare, chefer, handläggare och företrädare för intresseorganisationer uttrycker att det behöver finnas ett kompetensutvecklingsarbete som kan säkerställa att sysselsatta utvecklas i takt med arbetslivets krav. Till exempel säger de handläggare Ramböll har talat med att det är angeläget att de får den kompetensutveckling som krävs för att kunna leva upp till de krav som ställs på dem nu och framöver, och påpekar att det ställs mer och mer krav på LSS-handläggare. Medarbetare på utförarverksamheter lyfter behov av kompetens inom nya områden för att kunna möta en målgrupp vars sammansättning och behov förändras. Delmål att strukturer ska finnas för att arbeta med lärande och vardagsutveckling Ett av målen med projekt Carpe 2 är att det ska finnas strukturer för att arbeta med lärande och vardagsutveckling. En av Rambölls rekommendationer i slututvärderingen av det tidigare projektet Carpe inför det då kommande arbetet med Carpe 2 var att förstärka arbetet med att utveckla strukturer för att tillvarata kompetens. Rekommendationen grundade sig i att det hade visat sig att deltagare i kompetensutvecklingsinsatserna uppfattat att det var svårt att integrera deltagarnas kompetensutveckling i ordinarie arbete i kommunerna. Även i nulägesanalysen har det framkommit indikationer på att det av olika anledningar, t.ex. brist på tid och resurser, är svårt att skapa utrymme och organisation för kompetensutveckling. Rambölls bild från fokusgrupperna med handläggare och medarbetare är att det efterfrågas verktyg och idéer för att kunna få kunskapen att fastna hos personalen och att spridas. Handläggare efterfrågar t.ex. strukturer för bevakning av domar (praxis), så att de kan komma alla till del på ett tillgängligt sätt. Delmål att medarbetare ska kunna ge rätt stöd till arbete och/eller studier Ett av projektets delmål är att medarbetare som arbetar i daglig verksamhet och boende ska kunna ge rätt stöd till arbete och/eller studier. De Ramböll har pratat med upplever att målet kring arbete och studier ligger i tiden och i linje med den övergripande arbetsmarknadspolitiken. Några deltagare i strategiråden påpekar att arbete och utbildning är stora och centrala delar i livet, och några lyfter att den nya generationens personer med funktionsnedsättning har högre förväntningar på såväl arbetsliv som studier, vilket gör att medarbetare behöver veta mer om hur de kan vara ett stöd i sådana frågor. Delmål att medarbetare och chefer ska ha kompetens som behövs för att tillgodose åldrande brukares behov Ett annat delmål som projektet har är att medarbetare ska ha den kompetens som behövs för att möta äldre/tidigt åldrande personers 3 behov av social gemenskap, aktivitet och sysselsättning. Även enhetschefer och samordnare ska ha den kompetens som behövs för att leda verksamhet som riktar sig till denna grupp. Det bör nämnas att det i delprojektet allt eftersom identifieras fler behovsområ- 3 Projektet inriktar sig på personer med utvecklingsstörning, förvärvad hjärnskada och/eller autism.

9 PROJEKT CARPE 2 6 den än de som framgår av målet. Även om det inte framgår av målformuleringen syftar delprojektet även till att synliggöra behov inom området. Rambölls intryck från samtalen med deltagare i målgruppen är att åldrande är ett viktigt och efterfrågat område att öka kunskapen och kompetensen kring. Vidare framkommer det att det ännu finns väldigt lite forskning på området och en upplevd kompetensbrist ute i verksamheterna. Delmål att chefer utan högskoleutbildning blir kvalificerade att fortsätta sina chefsuppdrag Detta delmål går ut på att deltagande chefer ska ha formulerat och påbörjat en personlig utvecklingsplan innan projektslut. Inga invändningar har framhållits gällande målsättningen för delprojektet chefer utan högskoleutbildning i intervjuerna som Ramböll har genomfört. Chefer har ett stort ansvar för att utveckla såväl verksamheten som sin personal, och det påpekas att det är viktigt att chefer har en relevant teoretisk kunskapsbakgrund för att kunna göra det. Jag tycker absolut att det är bra områden, inte minst cheferna för att de har en nyckelroll i förhållande till sin personal. Har man inte förståelse för vad personalen gör är det svårt att nå personalen och se till att får den kompetensutveckling de behöver. Chefer sitter som proppar ibland. Deltagare i det nationella strategirådet Delmål att handläggare får ökad kompetens inom områden som behöver stärkas Delmålet handlar om att handläggare ska få ökad kompetens inom områden som behöver stärkas utifrån den kompetens som beskrivs i Socialstyrelsens allmänna råd. De handläggare Ramböll talat med kunde inte uttala sig då de inte kände till vilka allmänna råd som avsågs, men upplever att det finns behov av kompetensutveckling inom ett flertal områden för att kunna svara upp mot de krav som ställs från såväl myndigheter som brukare. Medarbetare i utförarverksamheter är positiva till att handläggare inkluderas i projektet då de ser att kompetensen kring olika funktionsnedsättningar och deras konsekvenser kan förbättras generellt. Mål för det strategiska påverkansarbetet Projektet vill arbeta för att kompetens- och verksamhetsutveckling inom verksamhetsområdet stöd och service för personer med funktionsnedsättning utvecklas kontinuerligt. En målsättning är även att projektets resultat får genomslag i berörda instanser hos deltagande kommuner. På kortare sikt vill projektet att Carpes Yrkeskrav är kända och används inom verksamhetsområdet och av strategiskt viktiga aktörer. Projektet vill arbeta för att såväl behovet av kurser inom området för chefer som utvecklingsområdet åldrande tydliggörs och synliggörs. Projektet vill även tillsammans med yrkesverksamma i landet, berörda statliga myndigheter och organisationer diskutera förutsättningarna för strukturerad nationell samverkan och samordning. Ramböll upplever att det finns en samstämmighet kring behovet av att arbeta med dessa frågor. Framför allt deltagare i det nationella kompetensrådet och strategiråden lyfter att en viktig målsättning för projektet är att lyfta och utveckla verksamhetsområdet, som flera anser har fått stå tillbaka för andra satsningar. Flertalet Ramböll har pratat med beskriver brister inom verksamhetsområdet som bottnar i yrkenas status, avsaknad av tydliga och enhetliga titlar och få lämpliga utbildningar. Målsättningen kring yrkeskraven lyfts fram som särskilt viktig. Sammanfattande bedömning Ramböll har noterat att det finns fler områden än de som projektet omfattar som målgruppen efterfrågar kompetensutveckling inom. De önskemål som förs fram och som inte utgör en specifik målsättning i projektet är ökad kompetens om personer med flera diagnoser och då särskilt de som har psykiska diagnoser. 4 Rambölls bedömning är dock att såväl projektets avgränsning och inriktningar är rimliga sett till projektets storlek och den genomgående behovsanalys som föregått valet av inriktningar. Sammantaget är Rambölls bedömning att projektets målsättningar ligger i linje med de behov som finns hos målgruppen kopplat till kompetensutveckling. 4 Det bör noteras att detta område behandlas genom kompetensutvecklingsinsatser i Forum Carpe.

10 PROJEKT CARPE 2 7 Genomgående behovsanalys lägger grund för relevanta projektmål Rambölls intryck är att det som framkommer i samtal med olika aktörer kopplade till projektet, att projektets målsättningar är relevanta, ligger väl i linje med den beskrivning som ges av hur dessa har arbetats fram. Såväl inriktningarna i projektet som de tillhörande målen bygger på behovsanalyser, lärdomar och erfarenheter som gjorts i det tidigare projektet Carpe och på kompetensinventeringar och synpunkter från deltagande kommuner. Delmålet kring chefer utan högskoleutbildning kom t.ex. till mot bakgrund av att deltagande kommuner har lyft den problematiken som något som projektet borde adressera. Det är värt att nämna att målsättningen kring arbete och studier passar in väl med regeringens strategi för funktionshinderpolitiken, och att målsättningen kring åldrande passar väl in med EU:s temaår 2012 vars syfte var att öka möjligheterna till hälsa, deltagande och trygghet och främja ett aktivt åldrande. 2.2 Aktiviteter har kommit igång snabbt Ramböll har kunnat slå fast att projektets målsättningar är relevanta sett till de behov som finns. I ett nästa steg har Ramböll tittat på hur projektets aktiviteter har kommit igång samt undersökt vilka faktorer som underlättat och hindrat arbetet mot målsättningarna hittills. Ramböll kan konstatera att flera aktiviteter i projektet har kommit igång. Även om det finns några aktiviteter som inte kommit igång under hösten och som projektledningen önskat uppfattar Ramböll att kompetensutvecklingsinsatser har kommit igång snabbt sett till projektets korta uppstartstid. Från projektstarten den 1 april 2012 till årsskiftet har totalt 683 unika personer deltagit i någon av projektets aktiviteter. Hittills i projektet har en person i genomsnitt deltagit i 16 timmar kompetensutveckling. Projektet har valt att inte fastslå några siffror vad gäller antalet önskade deltagare, vilket gör att Ramböll inte kan värdera deltagarantalet. Rambölls intryck är att antalet deltagare varierat mellan aktiviteter; det har varit svårt att fylla upp vissa aktiviteter med önskat antal deltagare samtidigt som andra har haft ett mycket högt deltagartryck. 86 procent av deltagarna har varit kvinnor och 14 procent män. Enligt projektets ESF-ansökan är 24 procent av anställda män. Även i det tidigare projektet Carpe deltog en mindre andel (20 procent) i kompetensutvecklingen än vad som motsvarar andelen anställda. Ramböll uppfattar att projektgruppen är medveten om problematiken. Projektet har arbetat med jämställdhetsintegrering och ökad tillgänglighet dels genom att beakta de aspekterna i genomförandet av projektet men även genom att lägga in dem i insatsernas innehåll. T.ex. har diskussioner förts i insatserna om tillgänglighet och den sneda könsfördelningen i deltagandet och inom verksamhetsområdet i stort. Ramböll uppfattar att projektet försöker låta de horisontella aspekterna löpa som en röd tråd genom projektet men att de medvetet har valt att inte ha några mål kopplade till arbetet. Vad gäller det externa strategiska påverkansarbetet har det nationella kompetensrådets arbete kunnat fortsätta utan avbrott under övergången mellan Carpe och Carpe 2. Det beror till stor del på att kompetensrådet inte finansieras genom medel från projektet och att det finns ett engagemang bland deltagarna. Rådet har både tagit initiativ till nya kontakter och fortsatt arbeta gentemot redan upparbetade kontakter. Någon deltagare i kompetensrådet uppger att trots gott arbete får de inte alltid gensvar hos alla aktörer så som de önskat. I intervjuer lyfter ett flertal att de önskar att SKL hade tagit en mer aktiv roll ( folk tar emot och lyssnar, men sen händer det inte så mycket saker ) då de ser potential i att arbeta med frågor som är gemensamma tillsammans med dem. Även delprojekten innehåller aktiviteter kopplade till strategisk påverkan. Rambölls intryck är att kontakter har initierats och att huvud- och delprojektledarna har påbörjat arbetet på olika nivåer genom att skapa kontakter och initiera samarbete och samtal. Hinder: Logistikutmaningar. Projektgruppen har i uppstarten av projektet flyttat till nya lokaler. Dels har det inneburit att tid har gått åt till flytt och anpassning av lokaler, men även att tid framöver kommer att behöva ägnas åt att lösa logistiska utmaningar som uppstår på grund av lokalernas bristande utformning och kapacitet I början fanns det en oklarhet hos deltagande verksamheter kring vad som gällde vid anmälan till de olika delprojekten, vilket lett till att en del aktiviteter varit svåra att få deltagare till

11 PROJEKT CARPE 2 8 Det har tagit tid och energi att finna former för samarbete och samverkan med ESF-projektet Consensio Framgångsfaktorer: Trots kort uppstartssträcka har flertalet kompetensutvecklingsinsatser kommit igång tack vare projektgruppens engagemang och kompetens Processen med vardagslärande har kommit igång tack vare att projektet har skapat flera kanaler (såsom CKA, kompetensombud och deltagare) som kan föra ut diskussionerna på arbetsplatserna Projektet kan dra nytta av kontakter som upparbetats internt och externt under tidigare projektet Projektgruppen har en tydlig bild av vad de kan åstadkomma och vilka svårigheter som finns I enstaka aktiviteter har enbart en kärna med intresserade och engagerade återkommande deltagit. Även om projektet är i ett tidigt stadie bedömer vi det ändå intressant att uppmärksamma ur ett principiellt perspektiv. Projektets olika kompetensutvecklingsinsatser riktar sig till grupper av olika storlekar från fåtal till flertal - beroende på vad insatsen handlar om. Projektet har medvetet valt att inte ha några mål för det samlade deltagarantalet. Ramböll ser att det då blir värdefullt att det istället reflekteras kring om rätt personer deltar i respektive insats sett till vilken inriktning insatsen har och hur många den berör. Det kan vara ett medvetet val att lägga upp insatser utifrån att en kärngrupp ska delta. Det kan t.ex. vara ett effektivt och ändamålsenligt sätt att lägga upp en kompetensutvecklingsinsats om verksamheter har små möjligheter att avvara personal. 5 Det kräver samtidigt ofta ett annat upplägg än insatser som bygger på att alla, eller åtminstone de flesta, från en arbetsplats deltar. Ramböll ser positivt på möjligheten som finns att inom projektet pröva olika upplägg för att sedan använda sig av de erfarenheterna i det ordinarie arbetet i Forum Carpe vad passar när? Fördelar och nackdelar? Sammanfattande bedömning: Den övergripande bilden är att projektet har kommit igång med ett flertal aktiviteter. Ramböll ser det som positivt att flera aktiviteter har kunnat komma igång under hösten trots den korta tid som funnits för att starta upp projektet. Då projektet har valt att inte fastslå några siffror på förväntat antal deltagare kan Ramböll inte värdera deltagarantalet Inspel till det fortsatta arbetet Deltagaranalys: Även om projektet inte har några specifika mål kopplade till deltagarantal ser Ramböll att det är av värde att analysera vilka möjligheter det finns, där det är påkallat, att öka antalet personer som deltar. Grunden för en sådan analys är orsaker till att personer inte deltar och hur vanligt förekommande de olika orsakerna är. Ramböll uppfattar att arbete pågår med att undersöka detta. Ramböll anser att det är värdefull kunskap för såväl projektgruppen som ansvariga chefer på arbetsplatserna, då en analys kan göra det möjligt att få en tydlig bild av vad projektgruppen respektive chefer kan påverka och vilka åtgärder som kan få mest effekt. 2.3 Välfungerande organisation och arbete men det finns utvecklingsområden Ramböll har studerat projektet utifrån dess effektivitet. I nulägesanalysen har utvärderingen fokuserat på projektets uppstart och inledande arbete. Engagemanget är stort Som redovisas ovan upplevs Carpes målsättningar i hög grad vara relevanta. I intervjuer och enkäter bekräftas att det finns ett stort engagemang för projektet och de övergripande frågor som Carpe driver. Ramböll menar att detta främjar projektets förutsättningar att nå målen eftersom personer efter eget engagemang kan driva frågor och hjälpa projektet att uppnå önskade resultat. Rambölls enkätundersökning visar att 64 procent av CKA känner ett stort engagemang för sitt deltagande och att nära åtta av tio (79 procent) upplever att övriga deltagare är engagerade. I styrgruppen upplevs det egna och andras engagemang vara högre 88 procent känner ett stort engagemang för sitt deltagande och 75 procent upplever att övriga i styrgruppen är engagerade i sitt deltagande. Aktörer knutna till projektet har en god bild av projektets viljeinriktning, och erfarenhet från tidigare projekt har möjliggjort snabb uppstart 5 Om det är ett ändamålsenligt sätt beror på flera saker, t.ex. vad insatsen är tänkt att åstadkomma (inspiration, kunskap, verktyg etc.).

12 PROJEKT CARPE 2 9 Rambölls intryck är att aktörer knutna till projektet har en god bild av projektets övergripande syfte och viljeinriktning. En stor del av personerna som är aktiva i Carpe 2 har även medverkat i det föregående projektet Carpe. Det har inneburit att projektarbetet har kunnat komma igång snabbt. En stor del av de intervjuade personerna upplever att arbetet har kunnat fortlöpa från föregående projekt utan större avbrott, i synnerhet i det nationella kompetensrådet. Detta bidrar positivt till projektets förutsättningar att nå målsättningarna inom projektperioden. Ramböll uppfattar att de aktörer som är knutna till projektet genom de två strategiråden upplever att de får utbyte av sin koppling till projektet. Ramböll ser det som positivt att deltagande aktörer ser en ömsesidig nytta. men roller och mål har inte blivit helt förankrade hos samtliga ännu Rambölls intryck utifrån de intervjuer som genomförts är att roller och målsättningar är tydliga för deltagare i det nationella kompetensrådet. I intervjuer med medlemmar i de regionala och nationella strategiråden har det dock framkommit att nya personer kan uppfatta roller och målsättningar mindre tydligt. Det är naturligt givet att vissa personer har medverkat i projektet under en kortare tid. Av enkätundersökningen framgår att knappt hälften (48 procent) av deltagarna i CKA-gruppen upplever att deltagarna har en gemensam bild av vad gruppen vill uppnå med projektet. I styrgruppen är siffran högre, 63 procent, men Ramböll anser att siffran bör vara högre. Både personer i projektets direkta målgrupp och en del CKA anser att målen skulle kunna formuleras tydligare. De upplevs vara generellt hållna samtidigt som vad som t.ex. är rätt kompetens kan skilja sig stort mellan olika verksamheter och yrken. Projektet är stort och har många målsättningar, vilket gör att det är en utmaning att få grepp om alla dess delar. Detta gäller särskilt för CKA, utifrån att enkäten som skickats ut till dem indikerar att de i mindre utsträckning än styrgruppen upplever att de har tillräckligt med tid att sätta sig in i projektet. I enkäten som Ramböll skickade ut till styrgrupp och CKA fick de i fritext svara på vad de uppfattar att projektet vill uppnå hos deltagande kommuner/företag. Även i intervjuer med andra aktörer har Ramböll ställt frågor om målsättningarna. Ramböll ser att det finns en gemensam viljeinriktning men att man tar fasta på olika aspekter och formulerar sig på olika sätt om samma målsättning. Nedan ges några exempel. Få en gemensam utbildningsplattform som fungerar över tid/arbeta för större nationell samverkan/sätta funktionshinderområdet på kartan/ökad kompetens, erbjuda förutsättningar för ökad kompetens/tydligare yrkesroll med tydliga kompetenskrav/skaffa en gemensam bild av behov och utbildningar för vårt verksamhetsområde/kunskap, evidens, utveckling, samsyn 64 procent av de CKA som besvarade enkätundersökningen instämde i påståendet jag tycker det är tydligt vilken roll jag har som CKA. Motsvarande siffra för styrgruppen var 75 procent. Strax under hälften, 48 procent, av CKA instämde i påståendet jag tycker att deltagarna i CKA-gruppen har en gemensam bild av vad vår roll är. Motsvarande siffra för styrgruppen var 75 procent. Ramböll uppfattar att det finns en insikt hos såväl styrgrupp som CKA att de har viktiga roller som spridare av projektets resultat, inte minst uppåt i organisationen. Vad gäller CKA upplever Ramböll dock att det inte finns en tydlig strategi, eller idé om man så vill, hos alla för hur det ska göras. Organisationen är ändamålsenlig Rambölls bild är att det är tydligt för aktörer kopplade till projektet vem som är ansvarig för vad i projektledningen. Många personer Ramböll talat med och som är kopplade till projektets råd samt CKA upplever att rätt personer sitter i projektledningen de har rätt kompetens, är lättillgängliga och engagerade. Ramböll anser att projektets stora organisation, med styrgrupp, CKA-grupp, nationellt strategiråd, regionalt strategiråd, nationellt kompetensråd och kompetensombud, är rimlig sett till de många målsättningar på olika nivåer som projektet siktar mot. Ramböll uppfattar att projektets inkluderande/deltagande förhållningssätt, där man aktivt arbetar med att alla som omfattas av projektet ska vara och känna sig som en del av projektet, är en viktig förutsättning för att nå målen.

13 PROJEKT CARPE 2 10 Att projektet arbetar med att sprida information genom flera kanaler uppfattar Ramböll är nödvändigt för att nå ut brett med information. Samtidigt ställer det höga krav på projektgruppen att ha en väl genomtänkt kommunikationsstrategi, bland annat vad gäller vilka uppgifter som bör ligga på vem att vidareförmedla samt vilken information och hur mycket som ska sändas ut. men inte helt lättbegriplig Carpe 2 är ett stort projekt med flera olika delar och där mycket arbete pågår på olika nivåer. Ramböll ser det som en utmaning för projektgruppen att göra det tydligt för alla inblandade vad projektet innehåller, hur det fungerar och förhållandet till Forum Carpe. De flesta anser att de vet vad de tycker att de behöver veta men samtidigt finns en osäkerhet i om förståelsen är rätt. De flesta tycker att det är positivt att det är samma personer som arbetar med projektet som med forumet och att information om båda skickas ut av samma personer, men några upplever det som förvirrande. I några intervjuer med deltagare i det regionala strategirådet och CKA framkommer att det kan vara knepigt att förstå skillnaden mellan forumet och projektet. Bara för att man är anmäld till ett delprojekt betyder inte att de andra delprojekten inte är viktigt. Lite synd att man snävat in sig lite så. Kanske så att det inte har varit så självklart för någon att det skulle bli så. Vi som vet hur det är har haft svårt att förmedla det också. [ ] Forum Carpe har också gjort det förvirrat. Som också heter Carpe. Där är det fortfarande ett smörgåsbord för att man får betala för en del saker. Lite olyckligt kanske att man kallar allt för Carpe. (CKA) Ja, det enda som jag tycker är svårt är att hålla isär är Carpe med Forum Carpe. (Regionalt strategiråd) Ramböll uppfattar att det inte är nödvändigt för samtliga som deltar i projektet att ha detaljerad kunskap om projektets delar och hur de förhåller sig till Forum Carpe. Ur ett strategiskt perspektiv är det viktigaste att det i slutet av projektet går att visa på och förmedla vilket mervärde projekt Carpe bidragit till i förhållande till Forum Carpe (förutom att kunna peka på vilka synergieffekter det skapat). I projektets inledning har det, som tidigare nämnts funnits en förvirring ute i kommunerna kring anmälan till de olika delprojekten. Projektledningen har arbetat för att tydliggöra hur det ligger till och Rambölls intryck är att det har blivit tydligare med tiden. Ramböll har också förstått att det blivit missförstånd angående målsättningen kring chefer utan högskoleutbildning och att det har funnits olika bilder av projektets och arbetsgivarens ansvar i det. Sammanfattning: Rambölls bedömning är att det finns ett flertal faktorer som påverkar projektets möjlighet att nå målen positivt: ett stort engagemang, ett deltagande förhållningssätt, flertalet har tidigare erfarenhet av Carpe och insikt om den övergripande viljeinriktningen och inte minst att organisationen och arbetet är upplagt på ett ändamålsenligt sätt. Samtidigt som projektets storlek och omfattning ökar möjligheterna att nå brett genomslag innebär det även utmaningar. Nulägesanalysen visar att roller och mål inte har blivit helt förankrade hos samtliga ännu och att det har varit svårt för alla inblandade att greppa projektets delar och förhållandet till Forum Carpe. De huvudsakliga utmaningarna Ramböll ser är kopplade till kommunikation; att nå ut med information, hitta en balans i informationsmängd och delegeringen av informationsansvar utanför projektgruppen samt att säkerställa att inblandade aktörer har en tydlig bild av projektets respektive den egna organisationens ansvar Inspel till det fortsatta arbetet Nedan återfinns områden som Ramböll ser att det är viktigt att arbeta vidare med. Det handlar om att säkra att roller, mål, ansvar och projektets uppbyggnad är tydliga för de personer som är med i projektet. Ramböll uppfattar att projektet arbetar med detta, men vill ändå lyfta fram dessa områden då de framkommit som utvecklingsområden i nulägesanalysen. Fortsätta arbetet kring roller och målsättningar: Projektet kommer långt på de medverkandes engagemang men bör säkra att arbetet inte tappar styrfart på grund av oklarheter kring rol-

14 PROJEKT CARPE 2 11 ler och målsättningar. Ramböll menar att det är en viktig uppgift att arbeta vidare med att säkra att personer som är nya i projektet, och grupperna som helhet, har en bild av vad deras roll är och vad arbetet ska gå ut på. Ramböll uppfattar att det är ett arbete som pågår. Ramböll ser vidare att det kan vara värdefullt att information om vad projektet är och går ut på görs ännu tydligare och enklare. Det kan bidra till att säkerställa att det dels internt finns en gemensam bild av detta och att beskrivningen som ges externt inte spretar allt för mycket. Projekt- och styrgruppen arbetar för närvarande med att ta fram normer för målen, som mer konkret beskriver var ribban ligger. Ramböll uppfattar att projektgruppen kommer att förmedla resultatet av det arbetet vidare när det är klart, och ser det som värdefullt att de grupper eller aktörer som behöver ha en tydlig bild av vad projektet vill uppnå kan få det. Ramböll uppfattar att intresse även finns hos deltagare, och ser därför det som viktigt att normerna är tillgängliga för de som har intresse. Fortsätta tydliggöra i kommunikationen var ansvar ligger för målsättningarna: Ramböll uppfattar att det är fortsatt viktigt i kommuniceringen av målsättningarna att vara tydlig med var ansvaret ligger för uppfyllandet för respektive målsättning. T.ex. vad gäller målsättningen kring chefer utan högskoleutbildning, där det bör vara tydligt att projektet inte serverar en högskoleutbildning och att ett stort ansvar vilar på den egna arbetsgivaren att se till att den personliga utvecklingsplanen genomförs. Det gäller även målsättningen om att skapa strukturer för vardagslärande, där stort ansvar ligger på arbetsplatserna. Ramböll uppfattar att projektgruppen har en klar bild av vilket ansvar de kan ta och att det är ett pågående arbete att tydliggöra detta. Fortsätta tydliggöra förhållandet mellan projektets delar och mellan projektet och Forum Carpe: Ramböll uppfattar att projektet arbetar med detta, bland annat med hjälp av Power Point-presentation och textmaterial. Ett förslag som framkom under intervjuerna var att varje arbetsplats får en karta över delprojekten med tomma rutor där arbetsplatsen själv får fylla i vad de deltar i. 2.4 Fokus på hållbarhet En del i nulägesanalysen har varit att undersöka i vilken utsträckning Carpe 2 är riggat för att bidra till positiva effekter efter projektslut. Ramböll har bland annat sett till om de viktigaste aktörerna inom verksamhetsområdet är identifierade och kopplade till projektet, i vilken utsträckning politiker i ansvarig nämnd och personer i förvaltningen med mandat i kompetensutvecklingsfrågor i kommunerna 6 känner till projektet och dess inriktning, samt hur projektet passar in med ordinarie verksamhet och den utveckling som sker där. Viktiga aktörer är knutna till projektet De personer Ramböll pratat med anger generellt att de viktigaste aktörerna inom verksamhetsområdet, och särskilt med avseende på kompetensutveckling, är knutna till projektet. Carpe 2 har kunnat dra nytta av tidigare upparbetade kontakter som tagits under det föregående projektet. Förutom de som ingår i strategiråden nämns att kontakter finns med Skolverket och Yrkeshögskolan. Genom intervjuerna framkommer det att ett flertal önskar att SKL hade tagit en mer aktiv roll. Vid ett fåtal tillfällen har personer i intervjuer framhållit att aktörer som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, andra delar av socialtjänsten (som arbetar med t.ex. missbruk och annan social problematik) och utbildningsanordnare hade kunnat knytas närmre till projektet. Även om utbildningsaktörer inte sitter med i strategiråden har projektet, som nämndes ovan, kontakter med ett flertal viktiga utbildningsaktörer såsom Skolverket och Yrkeshögskolan. Rambölls övergripande uppfattning är att projektet har kontakt med strategiskt viktiga aktörer på olika nivåer och att många av dem har knutits till projektet genom strategiråden. Kännedom hos nyckelpersoner i förvaltning men sämre bland politiker I nulägesanalysen har Ramböll undersökt förankringen i deltagande organisationer genom en enkätundersökning som skickats ut till politiker i ansvarig nämnd och personer i förvaltningen med mandat 6 Vilka dessa personer i förvaltningen är varierar mellan kommun/stadsdel. Exempel på titlar på personer som har fått enkäten är: socialdirektör, avdelningschef socialtjänst, produktionschef, stadsdelsdirektör, chef strategiska staben, verksamhetsområdeschef, förvaltningschef, utförarchef, avdelningschef, enhetschef.

15 PROJEKT CARPE 2 12 i kompetensutvecklingsfrågor. Ungefär hälften av respondenterna (totalt 119 personer) har besvarat enkäten. Ramböll har inte kunnat undersöka orsakerna till att cirka hälften inte har besvarat den, men det är rimligt att anta att de som inte har kännedom om projektet inte känner att de vill eller kan besvara enkäten. Siffrorna som redovisas här är därför troligtvis mer positiva än vad som vore fallet om svarsfrekvensen hade varit hundraprocentig. Först något kort om hur diagrammen bör läsas. Antalet respondenter från olika kommuner/stadsdelar/företag varierar, vilket innebär att en enskild kommun kan vara överrepresenterad bland de som har svarat på enkäten. Det gör att det inte går att t.ex. utläsa att 35 procent av deltagande kommuner/stadsdelar väl känner till projektets verksamhet. Diagrammen kan istället ses som en fingervisning på hur förankringen av projektet ser ut bland samtliga individer som har svarat på enkäten. Diagrammet nedan visar att 73 procent av de som besvarat enkäten har en ungefärlig eller bra bild av projektets verksamhet. Delas resultatet upp visar det att tjänstemännen har en bättre kännedom om projektets verksamhet än politikerna (88 procent respektive 39 procent). Diagram 1 Kännedom om projektet Respondenterna tillfrågades även om i vilken utsträckning de känner till vad projektet vill uppnå genom verksamheten. 42 procent uppgav att de väl känner till detta, 40 procent att de har en ungefärlig bild och 18 procent uppgav att de inte vet vad projektet vill uppnå. Delas resultatet upp visar det att endast 11 procent av politikerna väl känner till vad projektet vill uppnå, att 44 procent har en ungefärlig bild och en lika stor andel inte vet vad projektet vill uppnå. Det kan jämföras med tjänstemännen, där endast 7 procent uppger att de inte vet detta. Respondenterna har även fått ta ställning till påståenden som gäller kännedom om projektet hos personer i förvaltning som har mandat i kompetensutvecklingsfrågor och hos politikerna i nämnden. Diagram 2 nedan visar hur de har svarat. Diagram 2 Kännedom om projektet bland nyckelpersoner i nämnd och förvaltning

16 PROJEKT CARPE 2 13 Samma fråga ställdes i en enkät till styrgruppen och CKA. Fördelningen följer samma kurva, men styrgruppen och CKA uppskattar att kännedomen hos personer i förvaltningen är lägre och att den är högre hos politikerna i nämnden i jämförelse med politiker och personer i förvaltningen själva. Den övergripande bilden är att projektets innehåll och viljeinriktning i flertalet kommun- och stadsdelsförvaltningar tycks vara kända hos en viktig målgrupp för projektets resultat. Utifrån vad som kommit fram tidigare, att CKA och styrgrupp beskriver projektet något olika när de formulerar sig i egna ord, är dock det möjligt att denna målgrupp har olika uppfattning om vad innehållet och viljeinriktningen är. Rambölls intryck från intervjuer är att kännedomen om projektet kan se väldigt olika ut mellan kommuner/stadsdelar; allt ifrån kommuner/stadsdelar där det saknas kunskap om projektet utanför den lilla del som deltar i projektet, till kommuner där politikerna i nämnden har kännedom och visar intresse. Förutsättningar för att förankra projektet ser olika ut Styrgruppen och CKA har ombetts ta ställning till ett antal påståenden om förutsättningar för att förankra projektet i respektive kommun/stadsdel/företag. Diagrammet nedan visar hur respondenterna svarade. Diagram 3 Förutsättningar för att förankra projektet Bilden som målas upp genom diagrammet ovan kan ses som en fingervisning om den kontext som projektet befinner sig i och behöver ta hänsyn till i det fortsatta genomförandet. Det som bland annat går att se är att ungefär hälften av respondenterna upplever att det inte finns resurser i kommunen/företaget för att verka för projektets mål. Rambölls bild är att CKA fyller en viktig roll för projektets förutsättningar att nå hållbara resultat. Dels är de en viktig informationskanal från projektets sida och att de är viktiga för att driva på förändring. Det framkommer i intervjuer att förutsättningarna för CKA ser olika ut i olika kommuner/stadsdelar/företag, bland annat vad gäller LSS-delens uppmärksamhet i politik och förvaltning, men även den tid som finns till förfogande och framför allt vilken position CKA har i förvaltningen. Alla kommuner och verksamheter måste vara villiga att fortsätta driva verksamheten eller liknande verksamhet. Där har vi i CKA ett jätteviktigt ansvar för att driva på i våra respektive verksamheter. Jag tror att alla i CKA är engagerade i uppgiften men inte att de har mandat att driva förändring. (CKA) En annan utmaning kopplat till hållbara resultat som framkommit genom intervjuer är hög personalomsättning bland handläggare, som är en av projektets målgrupper. På vissa håll finns annat som tar fokus från projektet I enkäterna till CKA, styrgrupp och nyckelpersoner i politik och förvaltning ställde Ramböll frågan om hur projektet passar in med ordinarie verksamhet och de förändringar/den utveckling som sker där.

17 PROJEKT CARPE 2 14 Minst en respondent från 31 stadsdelar/kommuner har besvarat frågan. Diagrammet nedan visar hur nyckelpersoner i politik och förvaltning har svarat. Diagram 4 Hur upplever du att projektet passar in med övrigt som sker i kommunen/företaget? Minst en representant från 11 kommuner/stadsdelar har instämt i en eller flera av de tre första påståendena, som har det gemensamt att de kan vara faktorer som påverkar projektets möjlighet att nå hållbara resultat i de kommunerna/stadsdelarna negativt. Samtidigt instämmer minst en representant från 22 deltagande kommuner/stadsdelar i påstående fyra och/eller fem, vilket är faktorer som gynnar projektets möjligheter att nå hållbara resultat. Det är värt att nämna att respondenter från samma kommun/stadsdel ofta instämmer i olika påståenden. De som uppgett vet ej är framför allt politiker, vilket tyder på att de inte har tillräckligt stor kännedom om projektet eller kompetensutvecklingsarbetet för målgruppen inom kommunen/stadsdelen för att uttala sig. CKA och styrgruppen har fått ta ställning till samma påståenden som ovan. Utfallet följer samma mönster, men vissa skillnader i uppfattning finns. Styrgruppsrepresentanter och CKA har en mer positiv syn på projektets kompabilitet med övrigt arbete (en större andel anger de tre första alternativen 7 ), samtidigt som de i högre grad upplever att fokus ligger på annat (en större andel anger även alternativ fyra och fem). Strategier finns men inte ännu hos samtliga I enkäten till styrgrupp, CKA och i enkäten till nyckelpersoner i politik och förvaltning ställdes även en fråga om det i deras kommun/stadsdel/företag finns någon strategi för hur resultaten från projektet ska tas tillvara. En lika stor andel, 18 procent, av respondenterna i båda enkäterna svarade ja 8. De som svarade ja ombads kort beskriva detta närmre. Två personer angav Forum Carpe som svar. Övriga beskrev bland annat följande: Vi utvecklar en modell för att följa upp kunskapen och implementera kunskapen bättre på arbetsplatserna/två av delprojektets aktiviteter kommer direkt att omsättas i praktiken, det tredje är på längre sikt kan inte generalisera/ingår som en del i vårt utvecklingsarbete som drivs i hela förvaltningen/alla enheter har i uppdrag i budget 2013 att redovisa en plan på hur de ska implementera detta arbetssätt I styrgrupps- och CKA-enkäten svarade 44 procent det inte finns någon strategi än men att det kommer att tas fram en sådan. 10 procent svarade nej och att det nog inte kommer att tas fram någon heller och 28 procent angav svarsalternativet vet ej. Nyckelpersonerna i politik och förvaltning angav i mindre utsträckning svarsalternativet att det inte finns någon strategi men att det kommer att tas fram (26 procent) och i högre utsträckning svarsalternativet vet ej (42 procent). 14 procent uppgav att det inte finns någon strategi och att det nog inte kommer att tas fram någon heller. 7 Totalt anger representanter från 20 olika kommuner/stadsdelar/företag något av de tre första alternativen. 8 Sett till antal personer: sju i styrgrupps- och CKA-enkäten respektive tio personer i enkäten till nyckelpersoner i politik och förvaltning.

18 PROJEKT CARPE 2 15 Tendens att förlita sig på tillfälliga kompetensutvecklingssatsningar ESF-projekt ska skapa ett mervärde i förhållande till ordinarie politik och inte ersätta insatser som annars skulle ha finansierats internt. Det finns dock en risk, särskilt för projekt som verkar inom ett eftersatt område, att fokus under genomförandet ligger på att konsumera insatsen snarare än att organisera för att resultat och arbetssätt ska vävas in i ordinarie verksamhet. Enkäten indikerar att det inte är tydligt hos flertalet kommuner/stadsdelar/företag vad de har för avsikt med projektet. 9 Det kan vara ett symtom på att projektet av vissa ses som en punktinsats där fokus är att konsumera kompetensutvecklingsinsatser. Ramböll har noterat att det inte hos alla kommuner/stadsdelar och hos alla chefer det finns full insikt om det egna ansvaret för kompetensutvecklingen. Rambölls intryck från intervjuer och övrig datainsamling är att det hos vissa finns en tendens att till stor del förlita sig på att projekt eller satsningar ska tillgodose kompetensutvecklingsbehov. En sådan inställning skapar inte goda förutsättningar för att utveckla en stabil lärande organisation. Samtidigt har 24 kommuner valt att delfinansiera Forum Carpe, vilket visar att insikt om och vilja att ta ansvar för kompetensutvecklingen finns. Forumet gör det möjligt för deltagande kommuner att få till stånd kompetensutveckling och skapar även goda möjligheter för projekt Carpes del. Mer om det senare nedan. Forum Carpe som tydlig mottagare av projektresultat positivt för hållbarheten En av tankarna med ESF-projekt är att utveckla och pröva nya arbetssätt och metoder. I och med att 24 kommuner har valt att delta i det gemensamt finansierade Forum Carpe finns en tydlig mottagare av projektets resultat. Avtal om deltagande skrivs för ett år i taget och Ramböll ser positivt på att samtliga kommuner som valde att delta i Forum Carpe har förlängt avtalet. Ramböll ser det som mycket positivt för projektets möjligheter att nå hållbara resultat att det finns ett forum där projekterfarenheter och arbetssätt löpande kan implementeras. Att Forum Carpe och projekt Carpe 2 samordnas personellt och lokalmässigt bör vara en fördel i detta arbete. Det bör dock nämnas att Ramböll inte inom ramen för denna nulägesanalys har kunnat undersöka hur överföringen av erfarenheter, resultat och arbetssätt fungerar i praktiken. Sammanfattning: Ramböll uppfattar att projektet har kontakt med strategiskt viktiga aktörer på olika nivåer och att många av dem har knutits till projektet. Projektets innehåll och viljeinriktning tycks vara kända hos nyckelpersoner i flertalet kommun- och stadsdelsförvaltningar samtidigt som kännedomen hos politiker är betydligt sämre. Rambölls intryck är att kännedomen om projektet kan se väldigt olika ut mellan kommuner och stadsdelar. Även förutsättningarna att förankra projektet varierar. Att det finns ett kommunfinansierat forum som tydlig mottagare för resultaten ser Ramböll som mycket positivt för möjligheterna för att nå resultat som är hållbara. Utmaningar kopplade till att uppnå förändring i kommunerna/stadsdelarna/företagen är bland annat resursbrist, att det inte är tydligt hos flertalet kommuner/stadsdelar vad avsikten är med deltagandet, att fokus ligger på annat och att alla CKA inte har mandat att driva förändring Inspel: Fortsatt främjande av lärande och vardagsutveckling: Ramböll ser att det är fortsatt viktigt att i delprojekten och i den sammanhållande delen hålla fokus på att projektets resultat ska leva vidare efter projektslut i de deltagande verksamheterna. Inte minst mot bakgrund av att det i nulägesanalysen har framkommit att medarbetare har haft svårt att delta i kompetensutvecklingsinsatser, förutom när det har finansierats av externa medel genom projekt eller andra tillfälliga satsningar. Innan ESF-projekten fanns det ingenting vi fick 350 kronor per år. Blåklockan kunde man gå på, och AB-huset tog in en kändis som hade en liten årlig föreläsning. Medarbetare Det var som att gå från noll till hundra [när Carpe kom]. Medarbetare 9 Från 13 kommuner/stadsdelar/företag är det ingen som instämmer i påståendet att det är tydligt vad kommunen/företaget har för avsikt med projektet. Se diagram 4.

UPPFÖLJNING AV FORUM CARPE

UPPFÖLJNING AV FORUM CARPE Avsedd för Forum Carpe Dokumenttyp Uppföljning Datum Augusti, 2013 UPPFÖLJNING AV FORUM CARPE UPPFÖLJNING AV FORUM CARPE Ramböll Krukmakargatan 21 Box 17009 SE-104 62 Stockholm T +46 (0) 8 568 494 40 F

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt Om CARPE och YRKESKRAVEN Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet. För att

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Ett UTVECKLINGSPROJEKT

Ett UTVECKLINGSPROJEKT November 2009 Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 30 juni 2011 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) (Latin: fånga, ta tillvara) - Ta tillvara det som finns och görs samt det som andra gör - Kompetensutveckling

Läs mer

Ett UTVECKLINGSPROJEKT

Ett UTVECKLINGSPROJEKT Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 31 mars 2012 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) Februari 2010 (Latin: fånga, ta tillvara) - Ta tillvara det som finns och görs samt det som andra gör - Kompetensutveckling

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) Lägesrapport Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011-3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj - juni 2012

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106 Inledning, presentation Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program. Vid den här Kompetensombudsträffen deltog närmare 60 personer. På frågan

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014-02-06 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 Inledning Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program som till stor del bestod av dialog kring

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014 Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet Region Halland 5 nov 2014 Vilken kompetens behövs för att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Kompetensutveckling Lärande och vardagsutveckling. Information till utbildningsanordnare i Carpe

Kompetensutveckling Lärande och vardagsutveckling. Information till utbildningsanordnare i Carpe Kompetensutveckling Lärande och vardagsutveckling Information till utbildningsanordnare i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe Syftet med materialet är att informera utbildningsanordnare om Carpe

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

UTVÄRDERING AV CARPE

UTVÄRDERING AV CARPE Avsedd för Projekt CARPE, Stockholms stad, Socialförvaltningen Dokumenttyp Rapport Datum Februari 2012 UTVÄRDERING AV CARPE ETT UTVECKLINGSPROJEKT INOM VERKSAMHETSOMRÅDET STÖD OCH SERVICE TILL PERSONER

Läs mer

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Ekerö, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sollentuna, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Värmdö och Österåker har besvarat frågorna i utvärderingen.

Läs mer

Minnesanteckningar från STARTMÖTE 2012-05-04

Minnesanteckningar från STARTMÖTE 2012-05-04 Forum Projekt 2 Minnesanteckningar från STARTMÖTE 2012-05-04 Efter att Anna Mattson, styrgruppsordförande, hälsat alla välkomna genomfördes en presentationsrunda. Därefter gav Carin Bergström och Carina

Läs mer

Rekommendation att anta Avsiktsförklaring för skolrelevant forskning inom kommunen

Rekommendation att anta Avsiktsförklaring för skolrelevant forskning inom kommunen KSL KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMSLIV STOCKHOLMS STAD Kommunstyrelsen KF/KS Kansli -12-16 REKOMMENDATION 2008-12-12 Bilaga Dnr2008/0057 *ba#ml*m*wqk%a& #-mw*^*w»w"wawk^#^w»w&awkmwm«* För kännedom: Utbildningsnämnd

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 130213

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 130213 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 130213 Inledning, presentation Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program. Förmiddagen innehöll diverse olika Carpe frågor, en blandning av information

Läs mer

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län 2016-08-16 1 (8) Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län Kommunerna i Stockholms län har fått möjlighet att yttra sig över Stockholms läns landstings intention att skicka in en ansökan om

Läs mer

UTVÄRDERING AV CARPE

UTVÄRDERING AV CARPE Avsedd för CARPE, Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen, Stockholms stad Dokumenttyp Rapport Delutvärdering Datum Maj 2010 UTVÄRDERING AV CARPE ETT UTVECKLINGSPROJEKT INOM VERKSAMHETSOMRÅDET STÖD

Läs mer

Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU )

Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU ) Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU ) Inledning Denna gång genomfördes Nationella Kompetensrådets

Läs mer

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014 -- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Carpes Yrkeskrav & Socialstyrelsens Allmänna råd. Verktyg som kan användas i kartläggning av kompetens

Carpes Yrkeskrav & Socialstyrelsens Allmänna råd. Verktyg som kan användas i kartläggning av kompetens Carpes Yrkeskrav & Socialstyrelsens Allmänna råd Verktyg som kan användas i kartläggning av kompetens stor mängd kompetensutveckling Samverkansprojekt med 19 kommuner. 1 jan 2009 31 mars 2012 Framtagna

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2013

Verksamhetsplan och budget 2013 Verksamhetsplan och budget 2013 Miljösamverkan Stockholms län, telefon 08 508 28 929, e-post miljosamverkan@stockholm.se. www.miljosamverkanstockholm.se. Innehåll Uppdrag, mål och arbetssätt 3 Samverkansprojekt

Läs mer

Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/

Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/ 2017-08-29 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/135-701 Bakgrund I december 2016 beslutade Socialnämnden

Läs mer

Sammanträdeshandlingar

Sammanträdeshandlingar SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgsnämnden Sammanträdeshandlingar Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott, egen regi 2011-09-13 SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott, egen regi Kallelse

Läs mer

Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet

Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet En del av Vård- och omsorgscollege Nationella Kompetensrådet NKR bildades 2010 och på initiativ

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Januari mars 2013 Gemensam Lägesrapport

Januari mars 2013 Gemensam Lägesrapport Redovisning till ESF rubriker Januari mars 2013 Gemensam Lägesrapport 1. PROJEKTORGANISATORISKT a) Grupper Projektledningen Projektledningsgruppen fungerar bra som team. Vi kan dela med oss och stödja

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Kompetensrådsträff 2011-03-17

Kompetensrådsträff 2011-03-17 Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Kompetensrådsträff 2011-03-17 Inledning Det nationella kompetensrådet träffades för tredje gången dagen efter den nationella konferensen om Möjligheter,

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Sammanträdeshandlingar

Sammanträdeshandlingar SOLLENTUNA KOAAMUN Vård- och omsorgsnämnden Sammanträdeshandlingar Vård- och omsorgsnämnden, egen regi 2011-09-20 Upprop Godkännande av dagordning Datum och tid för justering Beslutsärenden SOLLENTUNA

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena som

Läs mer

Kvalitetsmätning i skolan

Kvalitetsmätning i skolan Kvalitetsmätning i skolan Här nedan finns ett antal påståenden som vi vill be dig ta ställning till. Du ska svara genom att sätta en bock i någon av de sex rutorna Ledsen gubbe betyder att du inte instämmer

Läs mer

Utvärdering av SFX April-juni 2011

Utvärdering av SFX April-juni 2011 Utvärdering av SFX April-juni 211 KOMMUNFÖRBUNDET 2 (9) Sammanfattning Denna undersökning har gjorts av Arlen Herrera, student på Södertörns Högskola, på uppdrag av Kommunförbundet Stockholms Län, KSL.

Läs mer

Slutlig rapport av nationella projektet Romané Bučá

Slutlig rapport av nationella projektet Romané Bučá Skarpnäcks stadsdelförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-04-30 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-08-27

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14

Läs mer

Företagsklimatet i Danderyds kommun 2017

Företagsklimatet i Danderyds kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n

Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n Stockholms län Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(10) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011 3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober december 2012 Inledning Socialfonden

Läs mer

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017 Företagsklimatet i s stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s stad Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Årsredovisning 2015 för samordningsförbundet Östra Södertörn

Årsredovisning 2015 för samordningsförbundet Östra Södertörn Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-05-17 1 (4) HSN 1512-1461 Handläggare: Lena Byttner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-08-30, p 13 Årsredovisning 2015 för samordningsförbundet Östra

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Avesta kommun Februari 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 1 1.2

Läs mer

Södertörns nyckeltal Funktionshinder 2016

Södertörns nyckeltal Funktionshinder 2016 Södertörns nyckeltal Funktionshinder 2016 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2017-09-10 Sammankallande Ann-Christine Mohlin verksamhetsstrateg Södertälje E-post: ann-christine.molin@sodertalje.se Tel: 08-523

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för. Forum Carpe

Sammanställning av kompetensinventering för. Forum Carpe Sammanställning av kompetensinventering för Forum Carpe Innehåll 1. Forum Carpe... 3 2. Deltagare i Forum Carpe... 3 3. Kompetensbehov i Forum Carpe... 4 4. Grundläggande kompetensbehov... 5 4.1 Kontakt

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Ansö kan öm fö rla ngning av pröjektet Tillsynsutveckling i Va st, dnr 2011-3050030 Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansöker om förlängning av projektet Tillsynsutveckling i Väst. Nuvarande projekttid

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Uppföljning av korttidstillsyn enligt LSS sammanfattning av enkätuppföljningar, april 2016

Uppföljning av korttidstillsyn enligt LSS sammanfattning av enkätuppföljningar, april 2016 Dnr 2016/0166 VON Uppföljning av korttidstillsyn enligt LSS sammanfattning av enkätuppföljningar, april 2016 Barn med funktionsnedsättning som är över 12 år och vars föräldrar förvärvsarbetar, har rätt

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE. Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2015

Socialförvaltningen CARPE. Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2015 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2015 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som hade temat kompetens och rekrytering. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Ylva Disheden, Länsstyrelsen

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006 Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Varje år samlar länsstyrelserna in uppgifter om beslut och domar enligt lagen

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Utredningen om kommunal planering för bostäder

Utredningen om kommunal planering för bostäder 1 Utredningen om kommunal planering för bostäder Utredare: Hanna Wiik, förvaltningschef, Tillväxtoch regionplaneförvaltningen, Stockholms läns landsting Huvudsekreterare: Lars Arell Sekreterare: Lisa Leverström

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Företagsklimatet i Nacka kommun 2017

Företagsklimatet i Nacka kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsperiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Kontaktpersoner Mohammad Dadgaranfar 08-785 42 30 Eva Hersler 08-785 41 67

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om

Läs mer

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan Sid 1 (7) Samverkansavtal avseende Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever mellan kommunerna i Stockholms län samt angränsande kommuner som anslutit sig Avtalet är baserat

Läs mer

Företagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017

Företagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015 21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(11) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011-3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli-september 2012 Inledning Socialfonden

Läs mer

PRELIMINÄRA RESULTAT SLUTUTVÄRDERING VAD SÄGER UTVÄRDERAREN? MILSA:S RESULTAT OCH HÄLSANS VÄRDE FÖR EN EFFEKTIV ETABLERING RAMBÖLL MANAGMENT

PRELIMINÄRA RESULTAT SLUTUTVÄRDERING VAD SÄGER UTVÄRDERAREN? MILSA:S RESULTAT OCH HÄLSANS VÄRDE FÖR EN EFFEKTIV ETABLERING RAMBÖLL MANAGMENT PRELIMINÄRA RESULTAT SLUTUTVÄRDERING VAD SÄGER UTVÄRDERAREN? MILSA:S RESULTAT OCH HÄLSANS VÄRDE FÖR EN EFFEKTIV ETABLERING RAMBÖLL MANAGMENT LÄRANDE UTVÄRDERING Uppstart/förberedelser april 2014 förändringsteori

Läs mer

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad?

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad? Bakgrund Efter miljonprogrammet minskade hemlösheten för att sedan under 90- talet öka igen. Hemlöshet är både en social och bostad politisk fråga. 18 000 i Sverige saknar egen bostad. Lever vi i ett välfärdssamhälle

Läs mer

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %. Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Samverkansavtal om den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen

Samverkansavtal om den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen Samverkansavtal om den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen Länets lärosäten och kommuner/skolhuvudmän är överens om att lärarutbildningarna är en gemensam angelägenhet. Med detta avtal fördjupas

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Avtal avseende verksamhetsförlagda fältstudier inom speciallärar- och specialpedagogutbildningarna

Avtal avseende verksamhetsförlagda fältstudier inom speciallärar- och specialpedagogutbildningarna Avtal avseende verksamhetsförlagda fältstudier inom speciallärar- och specialpedagogutbildningarna Stockholms universitet och kommuner/skolhuvudmän är överens om att lärarutbildningarna, inklusive påbyggnadsutbildningar

Läs mer

1 Parter. 2 Syfte. 3 Verksamhet

1 Parter. 2 Syfte. 3 Verksamhet AVTAL 2014/ Samarbetsavtal 2015-2017 för kommunal energi- och klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län 1 Parter Mellan kommunerna

Läs mer

Lärande och utveckling i vardagen. förutsättningar och verktyg

Lärande och utveckling i vardagen. förutsättningar och verktyg Lärande och utveckling i vardagen förutsättningar och verktyg Om Carpe - bakgrund I detta material nämns Carpe som en enhet. Fram till och med 30 juni 2014 består Carpe av två delar, Forum Carpe och projekt

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FORUM CARPE 1 APRIL 31 DECEMBER 2012

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FORUM CARPE 1 APRIL 31 DECEMBER 2012 Forum VERKSAMHETSBERÄTTELSE FORUM CARPE 1 APRIL 31 DECEMBER 2012 Den sista mars avslutades EU-projektet Carpe efter drygt tre år av verksamhets- och kompetensutveckling i bred samverkan. Funktionshinderområdet

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs

Läs mer

2 - ett utvecklings- och samverkansprojekt för kompetensutveckling inom funktionshinderområdet i 23 kommuner och 2 företag i Stockholms län 2012-04-01 2014-06-30 1 2 Innehåll 4 Inledning 5 Syfte och mål

Läs mer