BOKSLUT 2014 Ful mäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BOKSLUT 2014 Ful mäktige 17.06.2015"

Transkript

1 BOKSLUT 2014 Fullmäktige

2 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT ALLMÄNNA UPPGIFTER KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN KOMMUNENS PERSONAL BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING MILJÖFAKTORER KOMMUN OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDE OM DEN INTERNA TILLSYN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Räkenskapsperiodens resultatanalys Finansiering av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringar i den TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Förvaltningsavdelningen Utvecklingsavdelningen Bildningsavdelningen Omsorgsavdelningen Avdelningen för miljö och teknik BUDGETUTFALL Driftsekonomidelens utfall Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Sammandrag av utfallet av anslagen och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt BOKSLUTSKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Noter angående personalen och revisorns arvoden Noter till koncernbokslutet SÄRREDOVISADE BOKSLUT Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultat under räkenskapsperioden Vattenaffärsverkets inverkan på finansieringen av verksamheten Kimitoöns vattenaffärsverk BOKSLUTETS UNDERTECKNANDE BILAGA PERSONALRAPPORT

3 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Kimitoöns kommun har nu ett halvt dussin år bakom sig. Det handlar om sex händelserika och ekonomiskt framgångsrika år. Vi har varit en aktiv kommun och aktiviteterna fortsätter, både i egen regi och i form av ny lagstiftning från staten. Tack vare förändringsarbetet och det goda ekonomiska resultatet har vi goda förutsättningar att klara av framtidens utmaningar. Exakt vilka de framtida utmaningarna kommer att vara är inte helt solklart för tillfället. De flesta av regeringens lagförslag som berör den kommunala verksamheten godkändes inte av riksdagen. Kommunerna får således fortsättningsvis vänta på hur social- och hälsovårdsreformen kommer att förverkligas. Utöver reformerna inom den kommunala sektorn har år 2014 präglats av fortsatta dåliga ekonomiska nyheter i vårt land. Många osäkerhetsfaktorer finns och risken för att den dåliga konjunkturen fortsätter i många är stor. Nedskärningar i den offentliga kommer att drabba kommunerna hårt. År 2014 blev igen, trots svåra tider, ett gott år för Kimitoön. Kimitoön har en stabil ekonomi och har lyckats med att göra överskott under alla sina verksamhetsår. Grunden är i skick med tanke på framtiden. Vi kommer att behöva en stark grund eftersom Kimitoön blev en stor förlorare i statsandelsreformen som trädde ikraft från början av år Fram till år 2019 kommer Kimitoön att förlora totalt 549 euro per invånare p.g.a. systemförändringen samt nedskärningar i statsandelarna. I eurobelopp mister vi ca 3,8 milj. euro. Bra resultat i svåra tider Kimitoöns kommun gjorde ett överskott på 1,024 miljoner euro år Det här betyder att det ackumulerade överskottet (tidigare års över/underskott) stiger till 13,54 miljoner euro. Orsaken till det mycket goda resultatet är bra kostnadskontroll, mera skatteintäkter än väntat, lite mera statsandelar än beräknat samt lägre räntekostnader. Skatteinkomsternas utveckling har de senaste åren varit svag, så även år 2014, och ger orsak att fundera på olika åtgärder de kommande åren. Detta i kombination med minskande statsandelar innebär stora utmaningar. Vi ska inte uppgöra sparprogram, vi ska och måste ändra verksamheten så att pengarna räcker. Möjligheter finns, om det finns politisk vilja, att anpassa kostnaderna enligt minskande inkomster. Det ekonomiska resultatet är en bra prestation av alla som jobbar i kommunen. De förtroendevaldas förmåga att våga fatta också lite tuffare beslut ger en bra grund att jobba vidare från. Årsbidraget blev 3,4 miljoner euro. Kostnadskontrollen har fungerat bra, men det lönar sig hela tiden att fundera på ännu bättre prognostiseringsmodeller. Ett utökat servicebehov ökar också våra kostnader. Av kostnaderna är ungefär 1/4 sådana som kommunen inte kan påverka, vi är endast fakturabetalare till en samkommun eller en annan kommun. Att sänka kostnaderna inom verksamheten blir en stor utmaning de närmaste åren. Det kommer inte att finnas förståelse för alla de beslut som måste fattas, men vår uppgift är trots allt att trygga verksamheten i en situation där antalet äldre ökar och antalet barn minskar. När vi granskar kostnaderna finns de två större helheter att bita i personalkostnader och fastighetskostnader. Kommande pensioneringar ger möjligheter vi måste använda. Kimitoöns kommuns ekonomiska resultat var hyggligt år En jämförelse med andra kommuner visar att vi har gjort rätta saker, trots svåra och röriga tider med många osäkerhetsfaktorer. Som positiva faktorer kan nämnas: - Det ackumulerade överskottet ökade. - Inga nya lån lyftes och skuldbördan minskade ytterligare, nu är vi klart under landets medeltal. - Investeringarna sköttes bra och försiktighetsprincipen iakttogs. - De ekonomiska målsättningarna förverkligades i huvudsak och t.o.m. överskridits. Framtiden kräver dock ännu tuffare målsättningar, om vi ska klara oss. - Kassaläget var under kontroll, trots att vi inte upptog nya lån. - Kimitoöns Vatten har ett bra år bakom sig. 3

4 Faktorer som vi bör fokusera på framöver är: - Skatteintäkternas utveckling. Denna utveckling kräver på sikt nya effektivare servicelösningar. - Eftertanke med helt nya investeringar. Det redan konstaterade investeringsbehovet de kommande åren kommer att höja skuldbördan. - Kommunen bör kontinuerligt i verksamheten söka modeller som höjer effektiviteten och ökar produktiviteten. Utrymmesanvändningen bör hela tiden optimeras. - Förbereda åtgärder för att klara servicen med minskade statsandelar. Kommunalskatt inflöt 3,8 % mera än beräknat och fastighetskatt enligt budget. Samfundsskatt inflöt 9,8 % mera än beräknat. De totala skatteintäkterna blev ca 21,67 miljoner euro mot budgetens 20,94 miljoner euro. Jämfört med 2013 minskade de totala skatteintäkterna med ca 0,9 miljoner euro. Statsandelar inflöt 1,2 % mera än beräknat. Statsandelar inflöt totalt 22,37 miljoner euro, då budgeten var 22,10 miljoner euro. Statsandelarna har ökat fram till år 2014, men börjar minska från år 2015 framåt. Kommunens lånestock sjönk klart under året, den var i slutet av året euro/invånare. Skuldbördan ligger klart under landets medeltal. Kommunen minskade skuldbördan genom att under året amortera ca 2,0 miljoner euro. Antalet anställda i kommunen har under året varit relativt stabilt. När vi ser framåt kommer ca 20 anställda att årligen gå i pension. Pensioneringarna öppnar möjligheter att skapa nya sätt att jobba och nya sätt att arrangera verksamheten. Samtidigt betyder det också att det framöver behövs satsningar på rekrytering. Framtiden Befolkningsutvecklingen har varit och är fortfarande en stor utmaning. En mindre befolkning betyder minskade intäkter och absolut nödvändiga ändringar i serviceproduktionen. Utöver den dystra befolkningsutvecklingen innehåller de kommande reformerna många osäkerhetsfaktorer. Hur kommer Kimitoön att beröras av t.ex. vårdreformen? Vi lever i intressanta, men osäkra tider. Än så länge gäller det att vänta och inte oroa sig. Vi har varje dag saker att sköta, barn att undervisa och människor att ta hand om. Vi ska se till att våra kommuninvånare får den service de behöver. Det här gäller alla former av kommunal service och oberoende av reformer hit och dit. Servicen behövs på Kimitoön också i framtiden. Den stora utmaningen är att planera och leva med flera alternativa framtidsscenarier. Vi måste våga utveckla verksamheten på Kimitoön samtidigt som vi vet att vi med största sannolikhet har olika av oss oberoende förändringar framför oss. Det är inte tillräckligt att vi endast försöker upprätthålla det vi tidigare haft. Vi måste vara modiga och våga ta oss an utmaningarna, våga skapa nya lösningar och strukturer på Kimitoön. Det är en utmaning att få så många som möjligt på Kimitoön att förstå behovet av kontinuerlig verksamhetsutveckling. Det har varit intressant och känts bra att få arbeta tillsammans med kommunens motiverade och kunniga personal. Jag vill rikta ett stort tack till alla som jobbar i kommunen. Vi har lyckats bra i vår uppgift tillsammans med kommunens förtroendevalda. Gemensamt har vi lyckats erbjuda kommuninvånarna en bra vardag. Nu gäller det ha siktet inställt mot framtiden den kommer och vi ska aktivt försöka bygga en kommun som lever med sin tid. Kimitoön den 20 mars 2015 Tom Simola kommundirektör 4

5 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER Administrativa området Kimitoöns kommun är belägen på Kimitoön i sydöstra delen av Egentliga Finland. Kommunen består sedan av de tidigare kommunerna Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd samt Hitis skärgårdsområde. Kommunen gränsar till Sagu, Salo, Pargas, Raseborgs och Hangö kommuner. Kommunens totalareal uppgår till km2, varav markarealen utgör 687 km2, havsarealen till 2 103,22 km2 och insjövattenarealen till 11 km2. I kommunen finns 3 fastställda delgeneralplaner, 6 stranddelgeneralplaner, 47 detaljplaner och 64 stranddetaljplaner. Strandlinjen uppgår till ca km. Befolkning och näringar Kommunens befolkning uppgick till personer, en minskning med -69 personer under året. De huvudsakliga arbetsplatserna på Kimitoön utgörs av industri, social- och hälsovårdstjänster och handel. Under år 2012 skedde en drastisk förändring i antalet industriarbetsplatser då FNsteel med ca 180 anställda gick i konkurs. Befolkningsutvecklingen Befolkningsutvecklingen i Kimitoön har varit negativ alla år sedan Under de senaste 10 åren har befolkningen minskat med 14 procent (1 187 personer). Befolkningsminskningen beror på en ofördelaktig befolkningsstruktur, d.v.s. en hög medelålder. Detta medför hög mortalitet och låg nativitet. Årligen föds kring 50 barn medan det årligen dör kring 100 personer. Under de senaste åren har det skett en liten men stabil nettoimmigration. 5

6 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN Under år 2013 har inga större förändringar skett i Kimitoöns kommuns organisation. Kommunstrukturlagen trädde i kraft Kommunerna hade tid till att meddela till Finansministeriet vem de utreder samgång med. Enligt lagen hade Kimitoöns kommun en skyldighet att utreda en kommunsammanslagning på grund av att man inte uppfyller befolkningskriteriet på invånare, vilket krävs för anordnande av social- och hälsovård. Fullmäktige fattade beslut om att göra en gemensam kommunsammanslagningsutredning tillsammans med Pargas. Utredningen leds av politiskt tillsatt styrgrupp. I mars 2014 presenterades en mellanrapport för fullmäktige och båda kommunernas fullmäktige fattade beslut om att utredningen går vidare. I slutet av mars 2014 gjorde riksdagspartierna en helomvändning i fråga om social- och hälsovården. Vårdreformen innebar att ansvaret för hela social- och hälsovården skulle flyttas till fem vårdområden. Kommunernas lagstadgade uppgift att ordna vården skulle försvinna och istället skulle 200 aktörers ansvar överföras till fem stora vårdområden fr.o.m Den politiskt tillsatta styrgruppen beslutade under sommaren att hålla paus i utredningsarbetet i kommunsammanslagningsutredningen mellan Kimitoön och Pargas, i väntan på att de pågående reformerna framskrider. Då bokslutet görs upp, i mars 2015, har vårdreformen igen tagit en ny riktning. Grundlagsutskottet kunde inte godkänna den föreslagna modellen utan förpassade frågan tillbaka för ny beredning i social- och hälsovårdsutskottet. Social- och hälsovårdsutskottet hann inte omforma modellen så att den blev grundlagsenlig under den här mandatperioden. Reformen skjuts över till nästa regering och riksdag. Kimitoöns organisation från : Fullmäktige Den högsta beslutanderätten i kommunen tillkommer fullmäktige. Fullmäktige i Kimitoöns kommun består av 27 ledamöter vilka valdes i kommunalvalet 2012 enligt följande politiska fördelning: Parti Röster 2012 % Valda C SDP ,2 14,

7 Fri samverkan GRÖNA SFP VF SAML KD SAF ,9 4,1 41,4 6,3 2,5 0,7 1, SAMMANLAGT ,0 27 Fullmäktigepresidiets sammansättning Ordförande Inger Wretdal (sfp) Psykolog I vice ordförande Rune Friman (fs) Företagare II vice ordförande Michael Oksanen (sfp) Generalsekreterare III vice ordförande Jorma Leppänen (sdp) Telefonmontör Fullmäktiges sammansättning Namn Yrke Parti Centern i Finland r.p. (1) Hoikkala Marjaana Lärare, FM C Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. (4) Forne Ingmar, gruppordförande Leppänen Jorma Sundqvist Johan Vilander Bo Fri Samverkan (7) Antskog Carola Ek Kristian Friman Rune, gruppordförande Lappalainen Sami Lücke Veijo Moberg Jenna Murto Martti Byråfunktionär, kand.hum. Telefonmontör Mek.uh planerare El.reparatör FM Disponent Stud.merkonom Företagare Företagare Närvårdare Byggmästare Gröna förbundet r.p. (1) Lang Eija Specialsjukskötare GRÖNA Svenska folkpartiet i Finland r.p. (13) Engblom Henry Engblom Yngve Drugge Brita Fabritius Helena Guseff Niklas Jansson Johanna Laurén Anders Laurén Fredrik Liljeqvist Wilhelm Lindroos Kristian Ingenjör Jordbrukare, entreprenör Lärare Agrolog Sjöbevakare Sjukskötare YH Företagare, pol.mag. Ekon.mag. Vice VD Lantmäteriingenjör SDP SDP SDP SDP FS FS FS FS FS FS FS SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP 7

8 Oksanen Michael, gruppordförande Wilson Daniel Wretdal Inger Generalsekreterare Företagare Psykolog Vänsterförbundet r.p. (1) Antikainen Esko Metallarbetare VF Fullmäktige sammanträdde 5 gånger och protokollförde sammanlagt 61 ärenden. SFP SFP SFP Kommunstyrelsens sammansättning 2014 Namn Yrke Parti Ordförande Wilhelm Liljeqvist I vice ordförande Martti Murto II viceordförande Fredrik Laurén Hanna Backman Brita Drugge Veronica Heikkilä Kalevi Kallonen Veijo Lücke Ann Nyström Vice VD Byggmästare Ekon.mag. Verksamhetskoordinator Lärare Ingenjör Jordbrukare, företagare Företagare Ekon.mag. SFP FS SFP SFP SFP SDP C FS FS Kommunstyrelsen sammanträdde 11 gånger och protokollförde 172 ärenden. 8

9 Redovisningsskyldiga organ och tjänste-/befattningshavare Nämnder Centralvalnämnden Ordförande Leif Byman Vice ordförande Carola Antskog Sekreterare förvaltningschef Erika Strandberg Bildningsnämnden Ordförande Anders Laurén Vice ordförande Patrick Joki Föredragande bildningschef Mats Johansson Kultur- och fritidsnämnden Ordförande Rabbe Lindblom Vice ordförande Thomas Lindroth Föredragande fritidschef Bo-Eric Ahlgren, kultursekreterare Solveig Friberg Omsorgsnämnden Ordförande Niklas Guseff Vice ordförande Carola Antskog Föredragande omsorgschef Maria Wallin Tekniska nämnden Ordförande Daniel Wilson Vice ordförande Rune Friman Föredragande teknisk chef Lars Nummelin Bygg- och miljötillsynsnämnden Ordförande Henry Engblom Vice ordförande Gunilla Avellán Föredragande tillsynschef Greger Lindholm, ledande miljösekreterare Sonja Lindström Skärgårdsnämnden Ordförande Henry Engblom Vice ordförande Pirjo Hoffström Föredragande näringslivschef Tomy Wass Sektioner Svenska skolsektionen Ordförande Anders Laurén Vice ordförande Johan Kinos Föredragande bildningschef Mats Johansson Suomenkielinen koulujaosto Ordförande Marjaana Hoikkala Vice ordförande Taina Tilvis Föredragande bildningschef Mats Johansson Förrättningssektion Ordförande Daniel Wilson Föredragande planeringsingenjör Frida Vuorio Direktion Vattenverkets direktion Ordförande Daniel Wilson Vice ordförande Veijo Lücke Föredragande infrachef Roger Hakalax 9

10 4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN Bokslutsprognoserna 2014: Lyckad effektivisering i kommunerna Kommunernas och samkommunernas sammanlagda resultat för 2014 var nästan på samma nivå som året innan, om man inte beaktar engångsintäkterna från bolagiseringen av kommunala affärsverk. Den svaga ekonomiska utvecklingen och den växande arbetslösheten har bromsat skatteinkomsternas tillväxt i kommunerna och ökat deras utgifter. Trots att 156 kommuner höjde sin inkomstskattesats för 2014 ökade inkomsterna från kommunalskatten endast med 1,3 procent. Både fastighetsskatten och samfundsskatten växte däremot med över 10 procent. Fastighetsskattens tillväxt beror i hög grad på fastighetsskattereformen. Verksamhetsutgifterna ökade ytterst lite, mindre än en halv procent, vilket till stor del förklaras av den återhållsamma löneuppgörelsen, effektiviseringen av kommunernas verksamheter och bolagiseringen av yrkeshögskolorna. År 2014 gjordes en extra nedskärning på cirka 360 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice. De statsandelsnedskärningar som gjorts under pågående valperiod uppgick i fjol till sammanlagt 1,2 miljarder euro. Enligt bokslutsprognoserna var räkenskapsperiodens sammanlagda resultat för kommunerna och samkommunerna 1,86 miljarder euro. Av beloppet härrör uppskattningsvis 1,4 miljarder euro från bolagiseringen av affärsverk enligt EUdirektivet. Det är bokföringsmässiga intäkter som inte påverkar kommunernas finansiella ställning. - Kommunerna gjorde vad som förväntades av dem för att krympa hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin. Personalkostnaderna skars ner med omkring 400 miljoner euro och höjningarna av skattesatserna ökade skatteinkomsterna med cirka 390 miljoner euro, säger Kommunförbundets vd Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma. - Effektivisering av verksamheten ger bättre resultat och minskar också i viss mån behovet av skattehöjningar. Befolkningens stigande ålder fortsätter ändå att öka efterfrågan på tjänster samtidigt som kommunerna ges ett allt större ansvar för till exempel långtidsarbetslösa. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag uppgick till 2,74 miljarder euro, vilket var en ökning på cirka 2 procent jämfört med året innan. Totalt 14 kommuner hade negativt årsbidrag. Året innan var antalet kommuner med negativt årsbidrag 28. I 133 kommuner var årsbidraget mindre än avskrivningarna. Investeringarna ökade skulderna Till följd av statsandelsnedskärningarna och skatteinkomsternas svaga utveckling räckte kommunernas interna finansiering inte till för investeringarna, vilket nästan helt förklarar den ökade skuldsättningen i kommunerna. Kommunerna tar knappast alls lån för att täcka utgifter inom driftsekonomin. Kommunernas och samkommunernas lånestock växte med ytterligare 7 procent. Kommunerna har nu lån på euro per invånare. Skulden per invånare fördelar sig jämnt över kommuner i samma storleksklass. - Den ekonomiska tillväxten väntas återhämta sig långsamt, vilket innebär att också skatteunderlagets utveckling blir fortsatt svag i kommunerna. Kommunernas verksamhetsutgifter fortsätter ändå att växa stadigt då förändringarna i åldersstrukturen ökar behovet av service och kommunerna åläggs nya uppgifter. Kommunernas interna finansiering räcker inte till för investeringarna och skuldsättningen fortsätter vara hög. Trycket på att höja kommunalskatten är stort och skillnaderna mellan kommunerna hotar växa ytterligare, säger Mäki-Lohiluoma. Kommunernas och samkommunernas bruttoinvesteringar var exceptionell stora, omkring 7,7 miljarder euro. Omkring 2,5 miljarder euro förklaras av anskaffningen av aktier och andelar i samband med bolagiseringarna av kommunala affärsverk. Investeringarna i byggnader, maskiner och nätverk minskade med 2 procent jämfört med året innan, men ligger fortfarande på en hög nivå. Uppgifterna måste minskas och skatteunderlaget breddas Statens åtgärder för att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter motsvarar inte målen i det strukturpolitiska programmet utan uppskattas ge besparingar på bara cirka en tredjedel av den eftersträvade miljarden. Kommunerna däremot överträffar målet att anpassa sin ekonomi med en miljard euro. 10

11 - Kommunerna måste fortsätta effektivisera sin verksamhet, men det behövs också strukturella reformer. Om inte kommunernas inkomstbas breddas och uppgifterna och skyldigheterna minskar står den kommunala ekonomin inte på en stadig grund, säger Mäki-Lohiluoma. (Kommunförbundet pressmeddelande ) 5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Allmänt I uppläggningen av bokslutet har i tillämpliga delar följts bokföringslagen, bokföringsförordningen samt kommunallagen, samt andra bindande bestämmelser och rekommendationer. Kommunens bokslut för år 2014 innehåller resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt bilageuppgifter, budgetförverkligandet samt verksamhetsberättelsen. I och med ändring i kommunallagen från maj 2007 bör kommunen upprätta ett fullständigt koncernbokslut innehållande resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt noter till dem. Ett kommunalt affärsverk bör åtskiljas i bokföringen varför Kimitoöns vattenaffärsverks bokslut presenteras skilt som en bilaga till kommunens bokslut. Vattenaffärsverket ingår i de officiella bokslutshandlingarna. Ekonomi Boksluten för kommunens fem första år har alla gett ett positivt resultat. Budgetberedningen för år 2014 utgick ifrån en fortsatt svag skatteutveckling och befolkningsminskning. På hösten godkände fullmäktige omsorgens behovsutredning och fastighetsplan. Planen har skrivits utgående fastigheternas renoveringsbehov och behov av automatiska släckningsanordningar. Dessutom tar planen fasta på att kunna erbjuda klienterna god vård och omsorg i verksamhetsutrymmen som är moderna och motsvarar dagens krav. Behovsutredningen och fastighetsplanen förslag till åtgärder och en tidtabell som omfattar åren , där man beskriver på vilket sätt åtgärderna kan utföras samtidigt som ett tillräckligt antal vårdplatser finns till förfogande. Skogsområden i Kulla Stormossen, Bofallsberget och Lillträsket såldes till NTM centralen för att inrättas som skogsskyddsområden inom METSO-handlingsplanen. Köpet är inte ännu genomfört, p.g.a. orsaker som beror på NTMcentralen. Det är osäkert om affären överhuvudtaget blir av. Kommunen köpte ett outbrutet område av lägenheten Mellangård på Kimito centrums detaljplaneområde för euro. Kommunen sålde också en tomt på Kalkholmens detaljplaneområde för euro. Under året fattades flera beslut som berörde kommunens fastighetsanvändning. I kommunens strategi ingår att kommunen avstår och/eller försöker sälja fastigheter som inte behövs för egen användning. I februari sattes en bostadsaktielägenhet i Bostads Ab Kimito-Centrum Asunto Oy till försäljning, då den nuvarande hyresgästen flyttade ut, i enlighet med kommunens riktlinjer för försäljning av bostadsaktielägenheter. I april godkände kommunstyrelsen ett föravtal med Kim och Carita Mattsson om köp av markområde och ett intentionsavtal om tomtarrangemang och planläggning för förverkiigande av en detaljhandelssatsning i Kimito centrum. I juni beslutade fullmäktige sälja fastigheten Brännboda skola i Västanfjärd. Försäljningspris euro, vinst i resultaträkningen euro. Samtidigt uppdaterades priset för fastigheterna Genböle pensionärsbostäder, Västanfjärds kommunkansli och Slaggis f.d. ungdomsgård. I mars godkände fullmäktige för sin del fusionen mellan Rouskis Oy och Åbonejdens Avfallsservice Ab. Under hösten inleddes förberedelserna för en fusion av fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Berglund och Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy. Fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Berglund är ett radhus i Kimito centrum med 11

12 hyreslägenheter. Fastighetsaktiebolaget har länge dragits med problem i lönsamheten och inte kunnat amortera på lån. Kommunstyrelsen fattade i december beslut om att en fusionsplan görs upp och att en fusion bereds för beslut i fullmäktige. Fullmäktige behandlar fusionen i mars 2015 och därefter ska de båda bolagens bolagsstämmor ta ställning till fusionen. Fullmäktige beviljade tre borgensförbindelser under året. En förnyad kommunal borgen på 1,3 miljoner euro för 20 år till Kimitoöns Värme Ab. Det nya lånet ersätter ett bulletlån som tagits för byggande av fjärrvärme i Dalsbruk. Den nya borgensförbindelsen ersätter den tidigare borgensförbindelsen på samma belopp. Den andra borgensförbindelsen ersatte också en gammal redan existerande borgensförbindelse. Rouskis Oy beviljades 1,3 miljoner euro i borgen för nytt miljölov. Kimitoöns kommuns andel av borgensförbindelsen är i förhållande till ägarandelen, dvs euro. Kommunen beviljade också borgen åt Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy för under bildning varande bolag. Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy köpte tillsammans med Varsinais-Suomen Erityishuoltopiiri kuntayhtymä för under bildning varande bolags del fastigheten Strandvik i Dahlby. För köpet beviljades kommunal borgen på euro för 20 år åt Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy. Två delgeneralplaner för vindkraft kom till fullmäktige för behandling under året. Fullmäktige beslutade i oktober att remittera delgeneralplanen för Gräsböle vindpark för ny beredning. I december godkändes delgeneralplanen för Nordanå-Lövböle vindpark i fullmäktige. Planen har inte ännu vunnit laga kraft, utan är föremål för besvär i Åbo förvaltningsdomstol. Omsorgsavdelningen konstaterade i samband med budgetutfallet för juni att avdelningen kommer att överskrida sin budget med ca euro. Fullmäktige beslutade i september bevilja omsorgen ett tilläggsanslag för ökade driftskostnader. Största enskilda investeringen i budgeten för år 2014 var byggandet av ett nytt daghem i Kimito. Vägen till ett beslut om daghemmets exakta placering i Amosparken blev lång, vilket ledde till att projektet inte kunde starta under år 2013 som planerat. I oktober 2013 fattade fullmäktigen slutligen beslut i frågan om var det nya daghemmet i Kimito ska byggas. Beslutet blev att daghemmet byggs fast i skolan, så att skolans behov på tilläggsutrymmen kan tillgodoses i samma lösning. Byggandet av de nya daghemsutrymmena påbörjades i oktober Daghemmet skall enligt tidtabellen stå klart i slutet av november 2015 varefter renoveringen av skolan påbörjas. Hela projektet planeras stå klart i slutet av juni Totalinvestering 5,75 miljoner euro. Under året gjordes två budgetändringar och en omdisponering i investeringsbudgeten. Tekniska nämnden godkände ytterligare tre omdisponeringar av anslag ur den sk. investeringspotten. I ekonomiplanen för år 2015 beviljade fullmäktige ett tilläggsanslag om euro för förverkligande av den nya brandstationen i Kimito. Den ursprungliga investeringsbudgeten var totalt 6,41 miljoner euro och den slutliga budgeten efter ändringar på euro var 6,68 miljoner euro. Ökningen av investeringsbudgeten finansierades med ökade fastighetsskatteintäkter på euro och minskade kassamedel på euro. Investeringsbudgeten underskreds med knappt 1,4 miljoner euro. Utgifterna underskreds med 1,1 miljoner euro medan inkomsterna överskreds med euro. Överskridningen av inkomster beror på att balansvärdet vid försäljning av fastigheter och tomter, som inbringade euro, inte hade budgeterats. Omsorgsavdelningen underskred investeringsbudgeten med euro och fastighetsenheten med euro, medan samhällstekniska enheten överskred budgeten med euro. Vattenaffärsverket underskred sin investeringsbudget med euro. Flera av investeringsprojekten, både kommunens och vattens, har överskridit sina budgeterade medel men totalt hölls investeringarna inom fullmäktiges beviljade ramar. Beroende på lägre investeringskostnader samt flera pågående anskaffningar över årsskiftet underskreds de totala avskrivningarna med euro. Resultaträkningen för år 2014 visar ett årsbidrag på 3,43 miljoner euro mot det ursprungligen budgeterade 1,56 miljoner euro och 1,77 miljoner euro i den ändrade budgeten. Orsaken till det goda resultatet är främst lägre personalkostnader, euro mera skatter, euro mer statsandelar och euro mindre räntekostnader tack vare den låga räntenivån under räkenskapsåret. Verksamhetens kostnader understiger den ändrade budgeten med euro och verksamhetsintäkterna understiger budgeten med euro. Tillverkning för eget bruk, d.v.s. arbetsinsatser bland investeringarna uppgår till euro. Verksamhetsbidraget uppgår till 98,72 procent av det budgeterade, d.v.s. en underskridning på euro. 12

13 Personalkostnaderna underskrider budgeten med 1,21 miljoner euro. Köp av tjänster överskreds med euro. För att kompensera bristen på ordinarie läkare och tandläkare har hyrd personal anlitats, till ett värde av ca euro. Den kostnaden finns upptagen under köp av tjänster, medan den i budgeten finns beaktad under personalkostnader. Inköp av material och förnödenheter underskred det budgeterade med euro. Understöd och bidrag överskreds med euro och övriga kostnader överskreds med euro. Hyreskostnaderna underskreds med euro. Verksamhetsintäkterna underskrider budgeten med euro. Försäljningsintäkterna underskrider det budgeterade med euro. Vattens totala försäljningsintäkter blev 1,73 miljoner euro eller 94,4 procent av det budgeterade. Avgiftsintäkterna överskred det budgeterade med euro, understöd och bidrag med euro. Övriga intäkter underskred budgeten med euro. Omsorgsavdelningen överskred sin budget. Omsorgens överskridning var euro jämfört med ursprunglig budget och euro jämfört med den ändrade budgeten vilket är en överskridning på 0,8 procent. Överskridningar finns inom socialenheten och specialsjukvården och beskrivs närmare inom respektive enhet. Kommunens likviditet har under de senaste åren varit stabil. För år 2014 fanns budgeterat nya lån på 6,131 miljoner euro. Det goda kassaläget vid årets början, bättre verksamhetsbidrag samt högre skatteintäkter och lägre investeringskostnader bidrog till att inga nya lån behövde lyftas under året. Kommunens skuldbörda minskade från 16,15 miljoner euro till 14,15 miljoner euro, eller från euro per invånare till euro per invånare. Kimitoöns Vatten gjorde ett överskott år Bokslutet för 2014 visar ett överskott på euro vilket betyder att det sammanlagda överskottet från tidigare år nu är euro. Enligt ekonomiplanen kommer överskottet att behövas i sin helhet för att täcka stora engångsavskrivningar 2015 eller Kimitoöns Vatten har under år 2014 lånat euro av kommunen. Kommunstyrelsen har beslutat att kommunen och affärsverket gör varje år i samband med bokslutet upp en skuldsedel över lån som uppstått under året. Enligt styrelsens beslut är återbetalningstiden femton år och räntan enligt tolv månaders euribor per Per uppgår Kimitoöns vattens lån av kommunen till totalt 3,32 miljoner euro. Kimitoöns vattenaffärsverk gör ett överskott på euro. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar har Kimitoöns vatten betalat en avkastning på euro till kommunen. Inkomstskatteprocenten för år 2014 var 19,75 procent och fastighetsskatteprocenterna 1,1 procent för allmän och 0,32 procent för stadigvarande bostad. År 2014 visar ett överskott som förbättrar kommunens fria egna kapital. Styrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktige i samband med bokslutet även godkänner anslagsöverskridningarna inom driftsekonomin och investeringarna. 6 UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN I fråga om finansieringen ser den kommande utvecklingen avsevärt svagare ut än den nuvarande situationen. Förslaget till nya statsandelar innebär att Kimitoöns kommun förlorar 2,3 miljoner euro under de kommande fem åren. Samtidigt är osäkerhet gällande inkomstskatteintäkterna stor. Samtidigt fortsätter det ytterst osäkra ekonomiska läget för näringslivet, vilket syns i permitteringar och samarbetsförhandlingar. Omfattningen av dessa verkningar är svåra att exakt förutse, men innebär i alla tänkbara scenarier ett allt större tryck på en minskad verksamhetsekonomi. Trycket på investeringar är stort eftersom fastighetsmassan är gammal och i behov av renoveringar. Under åren finns investeringar på 17,9 miljoner euro i ekonomiplanen. Investeringarna i ekonomiplanen finansieras i sin helhet med nya lån. Under samma tidsperiod, , finns i ekonomiplanen upptagning av nya lån på 17,5 miljoner euro netto. Lånebördan skulle stiga från nuvarande 14,15 till 33,5 miljoner euro, vilket per invånare är en ökning från euro till euro. Samtidigt kan konstateras att den nuvarande räntenivån är exceptionellt låg. Medelränteprocenten för kommunens lån med rörlig ränta var 1,1 % vid årsskiftet. Höjs räntenivån med en procentenhet skulle det betyda en ökad kostnad på ca euro. 13

14 7 KOMMUNENS PERSONAL Personalstrategi Kimitoöns kommuns första personalstrategi var i kraft åren Under hösten våren 2013 uppdaterades personalstrategin och den uppdaterade personalstrategin godkändes i fullmäktige i juni. Personalstrategin är i kraft Personalstrategin baserar sig på samma värderingar som kommunens strategi öppenhet, aktivitet och förnyelse. Personalstrategin tar fasta på sex delområden; rekrytering, ledar- och medarbetarskap, arbetshälsa, avlöning och belöning, kunnande och yrkesskicklighet samt utvärdering och utveckling. Personalstrategins förverkligande utvärderas närmare i personalrapporten. Företagshälsovård Företagshälsovården köptes 2014 av Dalmed Ab för 573 euro/anställd (bruttokostnad, varifrån Fpa ersätter ca 45%) och tjänsterna omfattade förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och allmänläkarnivå, laboratorie och röntgen, fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en viktig samarbetspart bl.a. i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen. Personalens antal Personalens antal var (583 år 2013) anställda, varav 444 (432 år 2013) tillsvidare anställda och 151 (151 år 2013) tidsbundet anställda. 8 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och skaderisker. Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott För skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott har man berett sig genom att försäkra. Kommunen har gjort avtal med mäklartjänsten Novum Oy. Novum har konkurrensutsatt alla kommunens försäkringar. Mäklartjänsten Novum Oy ingår i Kuntahankinnat Oy Ab, vilket betyder att kommunen inte själv behöver konkurrensutsätta då Kuntahankinnat gjort det för alla medverkande kommuners del. Via Novum har kommunen tillgång till sakkunnigtjänster då Novum fungerar som oberoende länk mellan kommunen och försäkringsbolaget. Kommunen har under år 2011 gjort upp och godkänt en beredskapsplan. Under år 2014 har ledande tjänstemän med beredskapsansvar deltagit i olika långa kurser som räddningsverket ordnat. Största dagliga risken för verksamhetsavbrott finns för vattenförsörjningens del. Kimitoöns Vatten har berett sig på risker genom att göra en omfattande krisplan, vilken också tillämpats då det varit läckor och problem med vattenförsörjningen. Finansieringsrisker Av finansieringsriskerna är ränterisken den största. Av kommunens låneportfölj är procent skyddat och motsvarande procent bundet till rörliga räntor. Kommunens låneportfölj och låneskydd gås årligen igenom och granskas för att vara kostnadseffektivt. Kommunstyrelsen har fastslagit att målsättningen är att procent av lånen ska vara skyddade. En genomgång av ränteriskerna gjordes i kommunstyrelsen i juni. Kommunen gör också årligen kontroller av finansieringsrisker med finansinstituten. 14

15 Miljörisker Till miljöriskerna hör främst risker förknippade med havet och med vattenförsörjningen. En oljeolycka i havet utanför Kimitoöns kust skulle medföra avsevärda skador på natur och företagens verksamhetsförutsättningar. Risker av typen omfattande elavbrott, oljeolyckor, gasolyckor och motsvarande hanteras i kommunens beredskapsplan. Övriga risker Till övriga risker kan hänföras risker som hänför sig till verksamhetsförutsättningar så som den minskande befolkningen, stora förändringar i beskattningsunderlaget, förlorandet av skärgårdstillägg samt följder av andra politiska linjedragningar på nationell nivå. Att förbereda sig på dessa hör till den kontinuerliga ekonomisk-strategiska verksamheten i kommunen. 9 MILJÖFAKTORER År 2014 utvidgades användningen av inhemskt, i huvudsak träbränsle ytterligare i och med att kommunens största fastighet Hannahemmet anslöts till ett lokalvärmenät som drivs av ett privat företag. Av kommunens hela fastighetsyta på ca m² uppvärms ca m² eller drygt 93 % med koldioxidneutrala eller förnyelsebara bränslen. Under 2015 förbättras situationen ytterligare då Amosparkens skola helt övergår till fjärrvärme och brandsstationen i Kimito i och med nybygget övergå från olja till jordvärme. Sedan kommunerna på Kimitoön fusionerades 2009 har övergången till koldioxidneutrala bränslen eller andra uppvärmningssätt som betraktas som klimatvänliga, betytt ett minskat CO2 utsläpp på 1420 ton CO2 per år. En ytterligare större minskning kan konstateras i och med att också privata aktörer har anslutit sig till de fjärr- och områdesnät som byggts upp i kommunen. Kimitoöns kommun har sedan 2010 följt med CO2 utsläppen genom en beställd rapport. Utvecklingen har varit en aning mindre utsläpp årligen, men jämförelsen är svår. Kimitoöns kommun placerar sig i mitten av jämförelsekommuner både då man ser till kommuner med liknande befolkningstal och ungefär likande näringsliv. CO2 utsläppen per capita är under medeltalet i motsvarande kommuner. Kommunen gör numera också en uppföljning på värme och elförbrukningen på de största fastigheterna som kommunen äger. Uppgifterna kommer att publiceras på webbsidan. Följande steg i utvecklingen är att uppvärmningsbehovskorrigera förbrukningsuppgifterna. Avloppsvattenreningen, reningsverkets utsläppsplats och olika sorters effektiviseringsåtgärder inom kommunaltekniken har varit föremål för diskussion under flera år. Sammankopplandet av vatten- och avloppslinjerna på ön fortsatte under Det är ett arbete som pågår i flera etapper fram till Effektiveringen av Tyska holmens reningsverk har inleddes under slutet av 2014 samtidigt som planeringen av ur bruk tagningen av reningsverken i Kimito och Lammala har pågått parallellt. Ett större och effektivare reningsverk är bättre för miljön som helhet jämfört med tre små enheter på olika håll i kommunen. Man kan sammanfatta det planerade reningsverket på Tyska holmen i följande sifferserie jämfört med nuläget med tre reningsverk. Siffrorna är teoretiska och utgår från 2014 års reningsresultat Miljöpåverkan 2014 och estimering av miljöpåverkan 2016 /entralt renat, 2016 Utsläpp Årsmedeltal Tyska holmen Lammala Kimito Totalt Reduktion Förändring Tyskaholmen Reningsresultat, kg/år kg/år Minskning kg/år kg/år kg/år kg/år 2014 mg/l av utsläpp =>2016 CODCr % BOD7ATU % kok.p % KA % N % 15

16 Ett centraliserat reningsverk innebär också bättre ekonomi, vilket också är en del av hållbar utveckling. Kommunalt anordnad slamhantering från slamavskiljare och slutna tankar inleddes 2013 har fortsatt under år Mottagana slammängder har vuxit ytterligare sedan Under 2014 renades totalt m³ varav den kommunalt anordnade insamlingen stod för m³, vilket är en ökning med drygt 5 %. I övrigt har slaminsamlingsverksamheten stabiliserat sig och andelen fastighter där det finns oklarheter är numera mycket litet. Avfallshanteringen är ett miljöarbete i allra högsta grad även om det har förekommit länge. På Kimitoön har man nått därhän att avfallsmängderna minskar, vilket är odelat positivt. Minskningen beror med stor sannolikhet på ökad återvinnig, kompostering och bättre sortering. Under 2014 insamlades drygt ton blandavfall på Kimitoön. Mängderna var 2013 drygt 1940 ton och 2012 nästan 1970 ton. År 2012 brändes blandavfall överhuvudtaget inte, medan man 2014, styrde ungefär hälften, 934 ton, till förbränning. Projektet Smarta Kimitoön fortsatte under året. Projektet åstadkom bl.a. en serie broschyrer som informerar om smarta, innovativa energilösningar och företags- och konsumentguider för Clean Tech lösningar i allmänhet och på Kimitoön i synnerhet. Kommunens miljöprogram EKO-LOGISKT jobbades på under större delen av året, men processen kom inte ända till beslut under året. Inom projektet genomfördes också en auktionsdag på kommunens ur bruk tagna och/eller obehövliga prylar. Dagen hölls i september i den s.k. Greene hallen. Dit hade samlats en betydande mängd av vitt skilda saker och allt såldes slut. I kommunen planerades och verkställdes beslut om att grunda en återvinningscentral. Den kommer att förverkligas med stödfinansiering och kommer att också verka som arbetsgivare för långtidsarbetslösa. För miljön är dock återvinningen den mest betydande verkningen och då projektet körs i gång under 2015 är förväntningarna stora. Kimitoön har hittills saknat en plats där man centralt kan sköta återvinning av material. Inom planläggningen har vindkraftsplanerna haft en betydande roll. Vindkraft är s.k. grön energi och planläggningen möjliggör, om utvecklingen är den väntande, att det på Kimitoön produceras grön energi i en omfattning som klart överstiger öns elkonsumtion. 10 KOMMUN OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDE OM DEN INTERNA TILLSYN Kommunstyrelsen har den godkänt direktiv för den interna kontrollen. Den interna kontrollen berörs även i kommunens förvaltningsstadga. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Kommunstyrelsen har givit separata verkställighetsdirektiv som innefattat stipulationer om ekonomiska resurser, uppföljning och prioriteringar, budgetens bindande nivåer, kontoplan, direktiv till enheterna om utnämnande av ansvarspersoner, direktiv om upphandling av varor och tjänster, redovisning av beviljade bidrag och direktiv om utbetalningar. Enheterna har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för mottagande och godkännande av räkningar. Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i kommunens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och kommunstyrelsen. Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Avdelnings- och enhetscheferna följer upp målsättningarnas förverkligande i sitt dagliga arbete och leder arbetet så att målsättningarna uppnås. Strategins förverkligande och de centrala målsättningarna uppföljs också genom att de behandlas på fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndordförandenas informella möten i form av aftonskolor och seminarier. Hanteringen av tillgångar regleras av att kommunstyrelsen fastställt kontotecknarrätter. Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. 16

17 Anskaffningar, avtal och egendomsförvaltning Gällande anskaffningar har lag och förordningar följts. Dessutom har man då det gäller anskaffningar utnyttjat Kommunförbundets KuntaHankinnat-tjänst. Kommunens avtal och andra väsentliga handlingar har förvarats i mappar i låsta skåp med begränsad tillgänglighet. Ärendehanteringsprogrammet KommunOffice avtalshanteringsmodul håller på att tas i bruk. Övervakningsansvaret över avtalsvillkor och tider har ålagts vederbörande tjänsteinnehavare. Kommunen inledde under slutet av år 2013 samarbete med Lindorff Oy Ab. Lindorff sköter sedan början av år 2014 kommunens indrivningar. Den fasta egendomen är försäkrad och försäkringsskyddet gås årligen igenom. Ett fastighetsregisterprogram har skaffats och tagits i bruk under Registerprogrammet är ett viktigt redskap för fastighetsskötseln och den interna kontrollen för fastigheternas del. Kommunens alla immateriella och materiella tillgångar finns införda i ett program för anläggningstillgångar. Programmet är en del av ekonomisystemet och gör den ekonomiska uppföljningen av tillgångarna smidig och tydlig då varje tillgång specificerats skilt och händelserna bokförs genast på tillgången. Övrigt Kommunstyrelsen behandlar en genomgång av kommunkoncernens läge två gånger per år, på sitt möte i juni och i december. Inom koncernen har revisionssamfunden förenhetligats så att alla dotterbolag nu har samma revisorssamfund som kommunen. Dalmed är genom aktieökningen nu ett dotterbolag, men har inte samma revisor som de övriga. Koncerndirektiv har uppgjorts under år

18 11 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Resultaträkning och nyckeltal Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 26 1 Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Räkenskapsperiodens överskott (underskott) RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 15,8 % 15,9 % Årsbidrag / Avskrivningar, % 133,6 % 188,7 % Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal

19 11.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys Den officiella resultaträkningen visar ett verksamhetsbidrag på 40,4 miljoner euro och ett årsbidrag på 3,4 miljoner euro. De planenliga avskrivningarna uppgår till 2,56 miljoner euro. Avskrivningsdifferensen minskar under året med euro. Överskottet för räkenskapsåret 2014 är 1,02 miljoner euro. Årsbidraget utvisar storleken av den interna finansiering som kan användas för investeringar, placeringar och amorteringar av lån. Årsbidraget är den bästa mätare för uppskattning huruvida de internt tillförda medlen är tillräckliga. Utgångspunkten är att kommunens internt tillförda medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort som avskrivningarna. I följande bild framgår årsbidragets utveckling under de senaste sex åren. Årsbidrag / Avskrivningar Vuosikate / Poistot Årsbidrag / Vuosikate Avskrivningar / Poistot Årsbidrag / Avskrivningar Intäkter och kostnader för verksamheten Intäkterna för verksamheten inbringade sammanlagt 7,6 miljoner euro vilket är 11 procent över budget. Inom intäkterna är försäljningsintäkter den största posten som även innehåller vattenaffärsverkets försäljning. Kommunens försäljningsintäkter översked budgeten med euro, medan vattenaffärsverkets försäljningsintäkter underskreds med euro. Totala försäljningsintäkter överskred budgeten med ca euro eller dryga 11 procent. I avgiftsintäkter som främst består av lagstadgade avgifter inom bildning och omsorg inflöt 2,67 miljoner euro vilket utgör euro mera än budgeterat. Understöd och bidrag överskred budgeten med euro. Hyresintäkter inflöt euro mera än budgeterat. Övriga intäkter överskred budgeten med drygt euro. De bruttobudgeterade försäljningsvinsterna på euro överskred budgeten med euro. Verksamhetens totala intäkter var knappt euro större jämfört med år

20 Verksamhetens kostnader Miljö och teknik 19 % Förvaltning 4 % Utveckling 2 % Bildning 25 % Omsorg 50 % Verksamhetens kostnader per avdelning år 2014 År 2014 uppgick de externa verksamhetskostnaderna till 48,08 miljoner euro, en ökning på euro från år De totala personalkostnaderna ökade med euro och uppgick till 24,06 miljoner euro år Personalkostnaderna underskred budgeten med drygt 1,2 miljoner euro eller ca 4,8 procent. Köp av tjänster uppgick till 18,2 miljoner euro, en ökning på ca euro från föregående år. Kostnaderna för material, förnödenheter och varor har ökat med euro sedan år 2013 och uppgick till 3,28 miljoner euro i bokslutet Understöden uppgick till 1,76 miljoner euro, en ökning på euro jämfört med år 2013, medan de övriga kostnaderna har minskat med euro sedan år Under året gjordes inom omsorgsavdelningen en budgetändring på euro. I budgetjämförelsen ingår även interna poster. Kommunens totala verksamhetskostnader underskreds med euro jämfört med den ursprungliga budgeten och med euro jämfört med ändrad budget. Personalkostnaderna underskred budgeten med 1,21 miljoner euro. Köp av tjänster överskred den ändrade budgeten med euro eller 5,11 procent. För att kompensera bristen på ordinarie läkare och tandläkare har hyrd personal anlitats, till ett värde av ca euro. Den kostnaden finns upptagen under köp av tjänster, medan den i budgeten har beaktats under personalkostnader, vilket påvisar en snedvridning i budgetjämförelsen. Inköp av material och förnödenheter underskred det budgeterade med euro, medan understöden överskreds med euro. Hyreskostnaderna, där även intern hyra ingår, underskred budgeten med euro. De övriga verksamhetskostnaderna överskred budgeten med euro. Verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkter och kostnader) som bör täckas med skatteinkomster och statsandelar var 40,37 miljoner negativt i den officiella resultaträkningen. Jämfört med år 2013 har verksamhetsbidraget blivit euro sämre. 20

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Bokslut 2013 Fullmäktige 17.6.2014

Bokslut 2013 Fullmäktige 17.6.2014 Bokslut 2013 Fullmäktige 17.6.2014 1 2 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 5 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER... 8 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN... 9 4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN... 14 5 VÄSENTLIGA

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas bokslut 2015 ' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

BOKSLUT 2011 KOMMUNSTYRELSEN 28.3.2012 FULLMÄKTIGE

BOKSLUT 2011 KOMMUNSTYRELSEN 28.3.2012 FULLMÄKTIGE BOKSLUT 2011 KOMMUNSTYRELSEN 28.3.2012 FULLMÄKTIGE 27.6.2012 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 3 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER... 5 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN... 7 4 DEN ALLMÄNNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN...

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

BOKSLUT 2012 FULLMÄKTIGE 17.6.2013 1

BOKSLUT 2012 FULLMÄKTIGE 17.6.2013 1 BOKSLUT 2012 FULLMÄKTIGE 17.6.2013 1 2 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 5 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER... 7 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN... 8 4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN... 13 5 VÄSENTLIGA

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 5, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog ytterligare år 5 År 5 uppgick den sammanräknade lånestocken för kommunerna

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

BOKSLUT 2015 Fullmäktige

BOKSLUT 2015 Fullmäktige BOKSLUT 2015 Fullmäktige 20.6.2016 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 3 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER... 4 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN... 5 4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN... 10 5 VÄSENTLIGA

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Platser och namn för Kimitoöns nämnder och övriga organ

Platser och namn för Kimitoöns nämnder och övriga organ Platser och namn för Kimitoöns nämnder och övriga organ 21.1.2013 FRÅN MÖTET, EJ JUSTERAT Sida 1 ORGAN ORDINARIE PARTI Fullmäktige ordf+vice ordförande Inger Wretdal SFP 1 vice Rune Friman FS 2 vice Michael

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 5 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog år Den sammanräknade lånestocken för kommunerna i Fasta Finland var,9 miljarder

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge PROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Blad 4 / 2009 30.3.2009 1 Sammanträdestid: Måndagen den 30 mars 2009 kl. 16.00 17.40 Sammanträdesplats: Kommunkansliet i Dalsbruk Beslutande: Mårten Nurmio ordförande

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare -2, KST 2011-03-31 18:00 Tid 31.03.2011 kl. 18.00 20.32 Plats kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, :a kvartalet Kommunernas verksamhetskostnader ökade med,5 procent under januari-juni Kommunernas verksamhetskostnader ökade med,5 procent

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, 2:a kvartalet Kommunernas verksamhetsutgifter uppgick till 18,5 miljarder euro under januari-juni Under januari-juni uppgick kommunernas

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om Forststyrelsens bokföring, bokslut, särskilda bokföring och särskilda bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 33 4 mom., 41 och 43 i lagen om Forststyrelsen

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN

INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN Träder i kraft 8.12.2015 INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN 1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppgift är att leda kommunens förvaltning och ekonomi samt svara för utveckling av kommunens

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Fritiof Jonsson Konsult AB

Fritiof Jonsson Konsult AB Sid 1 (5) Styrelsen och verkställande direktören för får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 24-5-1-25-4-3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETEN Kvalitet Inga uppdrag har varit aktuell utan kunskaper

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag.

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag. ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAGET TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2012-2014 Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Borgå stads strategi 2010 2013... 3 3. Det allmänna ekonomiska läget... 3 4. Stadgar och anvisningar

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

K O N C E R N D I R E K T I V

K O N C E R N D I R E K T I V K O N C ERNDIREKTIV KIMITOÖNS KOMMUN Godkänt av fullmäktige 7.12.2011 1. KONCERNDIREKTIVETS MÅL OCH SYFTE Koncerndirektivet har som mål att bilda ett gemensamt synsätt och att stöda uppnåendet av de gemensamma

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Kommunkansliet i Kimito den 6 mars 2015

Kommunkansliet i Kimito den 6 mars 2015 2/2015 KALLELSE 1 Sammanträdestid Tisdagen den 24 februari 2015 kl. 16.00 Sammanträdesplats Kommunkansliet i Kimito Beslutande Övriga Ärenden Underskrift Wilhelm Liljeqvist Martti Murto Brita Drugge Hanna

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT 1936490-4 BALANSBOK 31.12.2013 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse 1 Balansräkning 2 Resultaträkning 3 Noter och underskrifter 4-8 Balansräkningsspecifikation

Läs mer

Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans. Christoffer Masar, stadsdirektör

Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans. Christoffer Masar, stadsdirektör Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans Christoffer Masar, stadsdirektör 6.9.2016 Nationella social- och hälsovårds- och landskapsreformen 18 nya landskap inleder sin verksamhet 1.1.2019 Från

Läs mer

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Haglösa

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Haglösa Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Haglösa 716407-3764 Räkenskapsåret 2015 1 (8) Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Haglösa får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2015. Förvaltningsberättelse

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING BRF SOLREGNET Org nr ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2001 Styrelsen för Brf Solregnet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2001. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHET Föreningen har till ändamål

Läs mer

16.1.2015 UTLÅTANDE OM ÄNDRING AV BOKFÖRINGSANVISNINGARNA OM PATIENTFÖRSÄK- RINGSANSVAR

16.1.2015 UTLÅTANDE OM ÄNDRING AV BOKFÖRINGSANVISNINGARNA OM PATIENTFÖRSÄK- RINGSANSVAR Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 108 1 (5) 16.1.2015 UTLÅTANDE OM ÄNDRING AV BOKFÖRINGSANVISNINGARNA OM PATIENTFÖRSÄK- RINGSANSVAR 1 Begäran om utlåtande Sjukvårdsdistrikten A och B (nedan sökandena)

Läs mer

Föreningen HOPP Stockholm

Föreningen HOPP Stockholm Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01 2012-12-31 Styrelsen för föreningen HOPP Stockholm avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer