BOKSLUT 2012 FULLMÄKTIGE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BOKSLUT 2012 FULLMÄKTIGE 17.6.2013 1"

Transkript

1 BOKSLUT 2012 FULLMÄKTIGE

2 2

3 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT ALLMÄNNA UPPGIFTER KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI KOMMUNENS PERSONAL BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING MILJÖFAKTORER KOMMUN- OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDEN OM DEN INTERNA TILLSYNEN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Räkenskapsperiodens resultatanalys Finansiering av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringar i den TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN UTVECKLINGSAVDELNINGEN BILDNINGSAVDELNINGEN OMSORGSAVDELNINGEN AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK BUDGETUTFALL Driftsekonomidelens utfall Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall BOKSLUTSKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Noter angående personalen Noter till koncernbokslutet Kimitoöns vattenaffärsverk BOKSLUTETS UNDERTECKNANDE BILAGA PERSONALRAPPORT

4 4

5 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Den första fullmäktigeperioden i Kimitoöns kommun är nu bakom oss. Det handlar om fyra händelserika och ekonomisk framgångsrika år. Vi har varit en aktiv kommun och aktiviteterna fortsätter, både i egen regi och i form av ny lagstiftning från staten. Tack vare förändringsarbetet och det goda ekonomiska resultatet har vi goda förutsättningar att klara av framtidens utmaningar. Exakt vilka de framtida utmaningarna kommer att vara kommer hoppeligen att bli klart under andra delen av mars månad. Regeringen har då lovat beslut och klara linjedragningar om kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen. Utöver reformerna inom den kommunala sektorn har år 2012 präglats av dåliga ekonomiska nyheter i vårt land och speciellt Egentliga Finland. Kimitoön drabbades hårt av FNsteels konkurs och också många av våra grannkommuner har drabbats hårt av strukturomvandlingen inom industrin. Följderna av konkursen kommer att märkas i kommunens ekonomi mot slutet av år 2013 och under år Mot slutet av 2014 och 2015 kommer skatteutjämningssystemet att korrigera en del av skattebortfallet. Många osäkerhetsfaktorer finns dock, eftersom staten också planerar en totalrevision av statsandelssystemet som skulle träda i kraft En kommunsamgång är en lång process. På Kimitoön har vi i många fall lyckats övergå till den nya vardagen i en relativt snabb takt, vilket delvis lättat på kostnadstrycket. Vi har också under de första åren lagt märke till vilka saker som fungerar i den nya kommunen och vilka som vi ännu ska utveckla. Samtidigt då vi fortsätter bygga Kimitoön väntar ny lagstiftning bakom hörnet. Staten har aviserat att nya samgångsutredningar ska påbörjas under år Framtiden får utvisa vad statens ambitioner betyder för Kimitoön. Hårt resultat i hårda tider Kimitoöns kommun gjorde ett överskott på 1,21 milj. euro år Det här betyder att det ackumulerade överskottet (tidigare års över/underskott) stiger till 10,23 milj. euro. Orsaken till det mycket goda resultatet är försiktigt budgeterade statsandelar och en stor ökning av utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster. Det är skäl att komma ihåg att 2012 var första året då samgångsunderstöd inte erhölls. Skatteinkomsternas utveckling har de senaste åren varit ogynnsam, så även år 2012, och ger orsak till olika åtgärder de kommande åren. Vi ska inte uppgöra sparprogram, vi ska och måste ändra verksamheten så att pengarna räcker. Möjligheter finns, om det finns politisk vilja, att bli fast Finlands effektivaste kommun. Det ekonomiska resultatet är en bra prestation av kommunens hela personal, trots att kostnadsökningarna var större än beräknat. Årsbidraget blev 3,40 milj. euro. Kostnadskontrollen är inte till alla delar bra, så utrymme för förbättringar finns. Ett utökat servicebehov ökar också våra kostnader. Av kostnaderna är 23 % sådana som kommunen inte kan påverka, vi är endast fakturabetalare till en samkommun eller en annan kommun. Att sänka kostnaderna inom verksamheten blir en stor utmaning de närmaste åren. Det kommer inte att finnas förståelse för alla de beslut som måste fattas, men vår uppgift är trots allt att trygga verksamheten i en situation är antalet äldre ökar och antalet barn minskar. När vi granskar kostnaderna finns de två större helheter att bita i personalkostnader och fastighetskostnader. Kommande pensioneringar ger möjligheter vi måste använda. Kimitoöns kommuns ekonomiska resultat år 2012 blev bra. En jämförelse med andra kommuner visar att vi har gjort rätta saker, trots svåra tider med många osäkerhetsfaktorer. Som positiva faktorer kan nämnas: - Det ackumulerade överskottet ökade. - Inga nya lån lyftes och skuldbördan minskade ytterligare, nu är vi klart under landets medeltal. - Investeringarna sköttes bra och försiktighetsprincipen tillämpades. - De ekonomiska målsättningarna förverkligades i huvudsak och t.o.m. överskridits. Framtiden kräver dock ännu tuffare målsättningar, om vi ska klara oss. - Kassaläget var under kontroll, trots att vi inte upptog nya lån. - Kimitoöns Vatten har ett bra år bakom sig. 5

6 Faktorer som vi bör fokusera på framöver är: - Skatteintäkterna utvecklades negativt. Första året i kommunen som statsandelar var större än de totala skatteintäkterna. Denna utveckling kräver på sikt nya effektivare servicelösningar. - Eftertanke med investeringar. Investeringsbehovet de kommande åren kommer att höja skuldbördan. - Kommunen bör kontinuerligt i verksamheten söka modeller som höjer effektiviteten och ökar produktiviteten. Utrymmesanvändningen inom samtliga enheter ska optimeras - Kommunen ska aktivt jobba med att avyttra samtliga fastigheter som inte behövs för eget bruk. Kommunalskatt inflöt 0,4 % och fastighetskatt 11,3 % mera än beräknat. Samfundsskatt inflöt 36,1 % mindre än beräknat. De totala skatteintäkterna blev ca 20,71 milj. euro mot budgetens 20,75 milj. euro. Jämfört med 2011 minskade de totala skatteintäkterna med ca 0,76 milj. euro. Statsandelar inflöt 9,2 % mera än beräknat. Statsandelar inflöt totalt 20,76 milj. euro, då budgeten var 19,00 milj. euro. Kommunens lånestock sjönk märkbart under året, den var i slutet av året 2070 euro/invånare. Skuldbördan ligger ca 212 euro/invånare under landets medeltal. Kommunen minskade skuldbördan genom att under året amortera ca 1,99 milj. euro. Antalet anställda i kommunen har under året varit oförändrat. När vi ser framåt kommer ca 20 anställda att årligen gå i pension. Pensioneringarna öppnar möjligheter att skapa nya sätt att jobba och nya sätt att arrangera verksamheten. Samtidigt betyder det också att det framöver behövs satsningar på rekrytering. Framtiden Befolkningsutvecklingen har varit och är fortfarande en stor utmaning. En mindre befolkning betyder minskade intäkter och absolut nödvändiga ändringar i serviceproduktionen. Utöver den dystra befolkningsutvecklingen innehåller de kommande reformerna många osäkerhetsfaktorer. Hur kommer Kimitoön t.ex. att beröras av statsandelsreformen? Vi lever i intressanta tider. Enligt tidningsuppgifter kommer det att föreslås en intressant modell för hur socialoch hälsovården ska arrangeras framöver i Egentliga Finland. Tre helheter skulle bildas Salo, Åbo med övriga kommuner och skilt för sig Kimitoön-Pargas. Vi skulle med undantag få bilda ett eget social- och hälsovårdsområde med endast invånare. Vad innebär ett social- och hälsovårdsområde som omfattar Kimitoön och Pargas. Kan vi då fortsätta med nuvarande struktur, knappast? Än så länge gäller det att vänta och inte oroa sig. Vi har varje dag saker att sköta och människor att ta hand om. Vi ska se till att våra kommuninvånare får den service de behöver. Det här gäller alla former av kommunal service och oberoende av reformer hit och dit. Servicen behövs på Kimitoön också i framtiden. Den stora utmaningen är att planera och leva med två alternativa framtidsscenarier. Vi måste våga utveckla verksamheten på Kimitoön samtidigt som vi vet att vi med största sannolikhet har en samgångsutredning framför oss om bara några månader. Det är inte tillräckligt att vi endast försöker upprätthålla det vi tidigare haft. Vi måste vara modiga och våga ta oss an utmaningarna, våga skapa nya lösningar och strukturer på Kimitoön, som egen kommun eller som en del av en större helhet. Det är en utmaning att få så många som möjligt på Kimitoön att förstå behovet av kontinuerlig verksamhetsutveckling. Det har varit intressant och känts bra att få arbeta tillsammans med kommunens motiverade och kunniga personal. Jag vill rikta ett stort tack till alla som jobbar i kommunen. Vi har lyckats bra i vår uppgift tillsammans med kommunens förtroendevalda. Gemensamt har vi lyckats erbjuda kommuninvånarna en bra vardag. Nu gäller det ha siktet inställt mot framtiden den kommer och vi ska aktivt försöka forma den. Kimitoön den 17 mars 2013 Tom Simola kommundirektör 6

7 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER Adminstrativa området Kimitoöns kommun är belägen på Kimitoön i sydöstra delen av Egentliga Finland. Kommunen består sedan av de tidigare kommunerna Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd samt Hitis skärgårdsområde. Kommunen gränsar till Sagu, Salo, Pargas, Raseborgs och Hangö kommuner. Kommunens totalareal uppgår till km2, varav markarealen utgör 687 km2, havsarealen till 2 103,22 km2 och insjövattenarealen till 11 km2. I kommunen finns 3 fastställda delgeneralplaner, 6 stranddelgeneralplaner, 45 detaljplaner och 59 stranddetaljplaner. Strandlinjen uppgår till ca km. Befolkning och näringar Kommunens befolkning uppgick till personer, en minskning med -98 personer under året. De huvudsakliga arbetsplatserna på Kimitoön utgörs av industri, social- och hälsovårdstjänster och handel och turism. Under år 2012 skedde en drastisk förändring i antalet industriarbetsplatser då FNsteel med ca 180 anställda gick i konkurs. Elinkeinorakenne toimialoittain Kemiönsaaren kunnassa 2010 C Teollisuus Q Terveys- ja sosiaalipalvelut H Kuljetus ja varastointi G Tukku- ja vähittäiskauppa A Maa-, metsä- ja kalatalous F Rakentaminen P Koulutus O Julkinen hallinto ja maanpuolustus I Majoitus- ja ravitsemistoiminta M Ammatill., tieteell. ja tekn. toim. N Hallinto- ja tukipalvelutoiminta S Muu palvelutoiminta X Toimiala tuntematon J Informaatio ja viestintä K Rahoitus- ja vakuutustoiminta R Taiteet, viihde ja virkistys B Kaivostoiminta ja louhinta L Kiinteistöalan toiminta E Vesi-, viemäri-, jätevesi-, jätehuolto Miehet Naiset SeutuNet Toimiala TOL 2008 Vuoden 2012 aluerajat Lähde: Tilastokeskus/Työssäkäynti Henkilöä Befolkningsutvecklingen Befolkningsutvecklingen i Kimitoön har varit negativ alla år sedan Befolkningsminskningen sedan år 1980 uppgår till 21,5 procent (1 947 personer) och under de senaste 10 åren har befolkningen minskat med 6,4 procent (485 personer). Befolkningsminskningen beror på en ofördelaktig befolkningsstruktur, d.v.s. en hög medelålder. Detta medför hög mortalitet och låg nativitet. Årligen föds kring 50 barn medan det årligen dör kring 100 personer. Under de senaste åren har det skett en liten men stabil nettoimmigration. 7

8 Väkiluvun kehitys Kemiönsaaren kunnassa Indeksi 1980 =100 Kemiönsaari Turunmaan seutukunta Koko maa Parainen Varsinais-Suomi SeutuNet Vuoden 2012 aluerajat Lähde: Tilastokeskus/Väestö 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN Under år 2012 har inga större förändringar skett i Kimitoöns kommuns organisation. Under våren 2012 presenterade arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur sin utredning över den framtida kommun- och servicestrukturreformen. Den första fasen i reformarbetet var att en arbetsgrupp under ledning av överdirektör Päivi Laajala utrett behovet av en reform och kriterierna för starka primärkommuner utgående från regeringsprogrammet. Utredningen presenterade ett förslag om att kommunindelningsutredningar görs i landet. Kommunerna gav i april sitt utlåtande över arbetsgruppens förslag. I juni fastslog regeringen tidtabellen för reformen. Under hela år 2012 utlovade regeringen närmare besked om hur social och hälsovården ska arrangeras i den planerade kommunstrukturreformen. Ännu i mars 2013 är det oklart vad regeringens arbetsgrupp föreslår i denna fråga. Arbetsgruppen har fått tid till att presentera sitt förslag. Kimitoöns organisation från : 8

9 Fullmäktige Den högsta beslutanderätten i kommunen tillkommer fullmäktige. Fullmäktige i Kimitoöns kommun består av 27 ledamöter vilka valdes i kommunalvalet 2008 enligt följande politiska fördelning: Parti Röster 2008 % Valda SFP ,3 15 SDP ,5 7 C 328 7,9 2 VF 293 7,0 2 SAML 156 3,7 1 KD 44 1,1 - Övriga 17 0,4 - SAMMANLAGT ,0 27 Från bildade två ledamöter från Sfp:s fullmäktigegrupp en ny fullmäktigegrupp med namnet Fri Samverkan. Fullmäktigepresidiets sammansättning Ordförande Sixten Laine (sfp) Stuert, privatföretagare I vice ordförande Curt Dannström (sdp) Pensionerad kommundirektör II vice ordförande Inger Wretdal (sfp) Psykolog III vice ordförande Rune Friman (sfp) Företagare 9

10 Fullmäktiges sammansättning Namn Yrke Parti Kansallinen Kokoomus r.p. (1) Pohjavirta Kalevi, gruppordförande Företagare SAML Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. (7) Dannström Curt Hellbom Eva-Stina, gruppordförande Leppänen Jorma Salonen Börje Ström Börje Vilander Bo Vähätalo Pentti ( ) Forne Ingmar ( ) Pensionerad kommundirektör Specialsjukskötare Telefonmontör Pensionär, metallarbetare Arbetsledare El.reparatör Lärare Kand.hum SDP SDP SDP SDP SDP SDP SDP SDP Svenska folkpartiet i Finland r.p. (13) Engblom Yngve Jansson Johanna Johansson Johan Laine Sixten Laurén Anders Liljeqvist Wilhelm Lindholm Kerstin Nurmio Mårten Sjöblom Annalena, gruppordförande Sulonen Barbro Törnqvist Jörgen Wretdal Bjarne Wretdal Inger Jordbrukare, entreprenör Sjukskötare Företagare Stuert, företagare Pol.mag, företagare Företagare Tandskötare Skogsbruksingenjör Projektledare Hälsovårdare Företagare Jordbrukare, exportchef Psykolog SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP Vänsterförbundet r.p. (2) Antikainen Esko Metallarbetare VF 10

11 Tuominen Kurt, gruppordförande Timmerman VF Centern i Finland r.p. (2) Hoikkala Marjaana Kallonen Kalevi, gruppordförande Lärare, kandidat i naturvetenskaper Jordbrukare, företagare C C Fri Samverkan (2) Antskog Carola Friman Rune, gruppordförande Fil.mag., pensionär Företagare FS FS Fullmäktige sammanträdde 7 gånger och protokollförde sammanlagt 80 ärenden. Kommunstyrelsens sammansättning Namn Yrke Parti Ordförande Mårten Nurmio I vice ordförande Börje Salonen II vice ordförande Kalevi Kallonen Skogsbruksingenjör Pensionär, metallarbetare Jordbrukare, företagare SFP SDP C Cay Blomberg Ingalill Slotte Eva-Stina Hellbom Johanna Jansson Kerstin Lindholm Kurt Tuominen Agrolog Ekon.mag., företagare Specialsjukskötare Sjukskötare Tandskötare Timmerman SFP SFP SDP SFP SFP VF Kommunstyrelsen sammanträdde 14 gånger och protokollförde 196 ärenden. Redovisningsskyldiga organ och tjänste-/befattningshavare Nämnder Centralvalnämnden Ordförande Anders Strandberg Vice ordförande Olavi Saarinen Sekreterare förvaltningschef Erika Strandberg Bildningsnämnden Ordförande Barbro Sulonen Vice ordförande Ingmar Forne Föredragande bildningschef Mats Johansson 11

12 Kultur- och fritidsnämnden Ordförande Fredrik Laurén Vice ordförande Yvonne Lönnström Föredragande fritidschef Bo-Eric Ahlgren, kultursekreterare Solveig Friberg Omsorgsnämnden Ordförande Yngve Engblom Vice ordförande Bo Lundell Föredragande omsorgschef Maria Wallin Tekniska nämnden Ordförande Jörgen Törnqvist Vice ordförande Börje Ström Föredragande teknisk chef Lars Nummelin Bygg- och milj.ötillsynsnämnden Ordförande Annalena Sjöblom Vice ordförande Bo Vilander Föredragande tillsynschef Greger Lindholm, ledande miljösekreterare Sonja Lindström Skärgårdsnämnden Ordförande Trygve Örnell Vice ordförande Roger Forss Föredragande näringslivschef Tomy Wass Landsbygdsnämnden Ordförande Mona Stenman Vice ordförande Jari Lehtinen Föredragande landsbygdssekreterare Susanne Mäkelä Sektioner Svenska skolsektionen Ordförande Bjarne Wretdal Vice ordförande Gunilla Åkerberg Föredragande bildningschef Mats Johansson Suomenkielinen koulujaosto Ordförande Marjaana Hoikkala Vice ordförande Keijo Arfman Föredragande bildningschef Mats Johansson Direktion Vattenverkets direktion Ordförande Lars Nummelin Vice ordförande Jörgen Törnqvist Föredragande infrachef Roger Hakalax 12

13 4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN Kommunernas bokslut 2012 sämre än befarat Förhandsuppgifterna om kommunernas och samkommunernas bokslut visar att den kommunala ekonomin är i sämre skick än befarat. I fjol hade rentav 63 kommuner negativt årsbidrag. Antalet är nästan det dubbla jämfört med året innan. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag sjönk från 2,55 miljarder euro år 2011 till 1,74 miljarder euro. Det täcker endast 74 procent av avskrivningarna. Kommunernas skatteinkomstökning avtog betydligt 2012 jämfört med året innan. Ökningen av kommunernas sammanlagda verksamhetsinkomster, skatteinkomster och statsandelar räckte inte till att täcka ökningen av kommunernas verksamhetsutgifter. Verksamhetsbidraget försvagades också till följd av att ökningen av avgifts- och försäljningsinkomster avtog. Samtidigt var verksamhetsutgifternas tillväxt cirka 5 procent, vilket i stort sett motsvarade nivån året innan. En bidragande orsak var ändringar i semesterbestämmelserna och bokföringen av semesterlöner. Kommunfältets interna skillnader ökade enligt alla centrala jämförelsefaktorer, dvs. inkomstbas-, verksamhetsbidrags-, investerings- och lånestocksjämförelser. I den här situationen är det viktigt att kommunerna fortsätter att effektivera sin verksamhet och ser över strukturerna. Staten måste avstå från ytterligare statsandelsnedskärningar och inte påföra kommunerna nya uppgifter, säger Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma. Kommunernas skatteunderlag behöver breddas för att trycket på skattehöjningar ska minska, betonar Mäki- Lohiluoma. Lånestocken ökar exceptionellt kraftigt Den årliga ökningen av kommunernas lånestock har varit kraftigast under 2000-talet. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda lånestock steg till närmare 14 miljarder euro. Lånestocken ökade med 13 procent, det vill säga med 1,6 miljarder euro jämfört med året innan. Kommunernas och samkommunernas investeringar ökade betydligt, med rentav 8,5 procent, år Investeringarna ökade mest i kommuner med mer än invånare och i kommuner med invånare. I kommunerna råder ett stort tryck på investeringar för renovering av byggnader som utgör en risk för hälsan. I den här situationen är det ytterst viktigt att staten deltar i finansieringen av grundläggande reparationer i kommunerna, vilket Kommunförbundets styrelse framförde i anpassningsprogrammet för den kommunala ekonomin som offentliggjordes förra veckan, påpekar Mäki-Lohiluoma. Den förestående åtstramningen av den kommunala ekonomin innebär att kommunernas investeringar minskar om inga specialåtgärder vidtas, bedömer Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma. Endast tre landskap visar plusresultat Ökningen av inkomstbasen var svagast i kommuner med invånare. I denna storlekskategori minskade också årsbidraget mest. Årsbidraget räckte inte till att täcka avskrivningarna i en enda kommungrupp. I kommuner med mindre än invånare och i kommuner med invånare var årsbidraget negativt i var fjärde kommun. Per landskap beräknat var räkenskapsperiodens resultat negativt i hela landet med undantag för tre landskap: Nyland, Päijänne-Tavastland och Södra Karelen. Statsandelarna ökade nominellt med 5,3 procent 2012 trots nedskärningarna. Ökningen i statsandelarna förklaras av kompensationen till kommunerna för förlorade skatteinkomster samt justeringen av kostnadsfördelningen och indexjusteringen (Kommunförbundet pressmeddelande ) 13

14 5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Allmänt I uppläggningen av bokslutet har i tillämpliga delar följts bokföringslagen, bokföringsförordningen samt kommunallagen, samt andra bindande bestämmelser och rekommendationer. Kommunens bokslut för år 2012 innehåller resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt bilageuppgifter, budgetförverkligandet samt verksamhetsberättelsen. I och med ändring i kommunallagen från maj 2007 bör kommunen upprätta ett fullständigt koncernbokslut innehållande resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt noter till dem. Ett kommunalt affärsverk bör åtskiljas i bokföringen varför Kimitoöns vattenaffärsverks bokslut presenteras skilt som en bilaga till kommunens bokslut. Vattenaffärsverket ingår i de officiella bokslutshandlingarna. Ekonomi Budgeten för år 2012 var den första budgeten utan samgångsbidrag. Boksluten för kommunens tre första år har alla gett ett positivt resultat. Budgetberedningen för år 2012 utgick ifrån att år 2012 blir ett ekonomiskt mer ansträngt år genom att samgångsbidraget faller bort. I april fattade fullmäktige beslut om att köpa aktier i Fastighets Ab Landsbygdsrådet Ab för euro. Aktierna berättigade till Kimito Telefon Ab:s utrymmen i Villa Lande. Bildningsnämnden hade under våren berett frågan om att biblioteksverksamheten i Kimito flyttar från nuvarande utrymmen på Vretavägen till Villa Lande. Avsikten med flytten var att ytterligare aktivera användningen av Villa Lande och samtidigt effektivera kommunens utrymmesanvändning. Efter diskussioner med Kimito Telefon Ab blev det klart att Kimitoöns kommun har möjlighet att köpa deras utrymmen i fastigheten. Själva flytten och de omändringsarbeten som krävs i Villa Lande förverkligas under år Under året fattades flera beslut som berörde kommunens fastighetsanvändning. I kommunens strategi ingår att kommunen avstår och/eller försöker sälja fastigheter som inte behövs för egen användning. I maj beslutade fullmäktige att kommunen hyr kontorsutrymmen av Veritas i den sk. Kemitra fastigheten på Arkadiavägen i Kimito. Arbetsutrymmena för 23 anställda inom förvaltning och utveckling flyttades med beslutet från kommunkansliet i Dalsbruk till kommunkansliet i Kimito och till de hyrda utrymmena i Kemitra. Under våren fattades beslut om att sätta följande fastighter till försäljning: Veterinärfastigheten i Kimito, fastigheten Gamlas Hem bostadshus, Kommunalstugan i Kärra, Slaggis Ungdomsgård i Dalsbruk, f.d. kommunkansliet i Västanfjärd och Genböle pensionärsbostäder. Kommunen har också sålt följande skolfastigheter under år 2012: Mjösunds skola: försäljningspris , balansvärde 9 418,24, vinst i resultaträkningen ,76 Tjuda skola: försäljningspris , balansvärde ,43, vinst i resultaträkningen 2 187,57 Björkboda skola: försäljningspris , balansvärde ,10, förlust i resultaträkningen ,10 Ytterkulla skola: försäljningspris , balansvärde ,26, förlust i resultaträkningen ,26 Under året pågick också förhandlingar om köp av fastigheten Stallscafé i Dalsbruk. Fastigheten ansågs ligga på så central plats i Dalsbruk och ha ett byggnadshistoriskt värde så att det därför borde vara i kommunens ägo. I november beslutade kommunstyrelsen om att köpa fastigheten för euro. Omsorgsavdelningen konstaterade i samband med budgetutfallet för september att avdelningen kommer att överskrida sin budget med ca euro. Fullmäktige beslöt i december att bevilja omsorgen ett tilläggsanslag för ökade driftskostnader. Största enskilda investeringen i budgeten för år 2012 var byggandet av ett nytt daghem, den s.k. Barnbyn. Vägen till ett beslut om daghemmets exakta placeringen i Amosparken blev lång, vilket ledde till att projektet inte kunde starta under år 2012 som planerat. En del av investeringsanslagen för Barnbyn omdisponerades under hösten till andra investeringsprojekt. 14

15 Under året gjordes totalt två budgetändringar och flera omdisponering i investeringsbudgeten. Ursprungliga investeringsbudgeten var totalt 5,77 miljoner euro och den slutliga budgeten efter alla ändringar var 6,43 miljoner euro. Ökningen av investeringsbudgeten finansierades med minskade kassamedel. Investeringarna underskreds med knappa 3,4 miljoner euro. Flera av investeringsprojekten, både kommunens och vattens, har överskridit sina budgeterade medel men totalt hölls investeringarna inom fullmäktiges beviljade ramar. Resultaträkningen för år 2012 visar ett årsbidrag på 3,4 miljoner euro mot det ursprungligen budgeterade 1,89 miljoner euro och 1,57 miljoner euro i den ändrade budgeten. Orsaken till det goda resultatet är främst 1,7 miljoner euro mera statsandelar och euro mindre räntekostnader tack vare den låga räntenivån under räkenskapsåret. Verksamhetens kostnader överstiger den ändrade budgeten med euro och verksamhetsintäkterna överstiger budgeten med euro. Verksamhetsbidraget uppgår till 100,13 procent av det budgeterade, d.v.s. en överskridning på euro. Personalkostnaderna underskrider budgeten med nästan euro. Köp av tjänster överskreds med knappa euro. Inköp av material och förnödenheter underskred det budgeterade med euro. Understöd och bidrag överskreds med euro och övriga kostnader överskreds med euro. Hyreskostnaderna underskreds med euro. Verksamhetsintäkterna överskrider budgeten med euro varav knappa euro är tillverkning för eget bruk. Försäljningsintäkterna överskrider det budgeterade med euro. Vattens totala försäljningsintäkter blev 2,2 miljoner euro eller 108 % procent av det budgeterade. Avgiftsintäkterna överskred det budgeterade med euro, understöd och bidrag med euro och övriga intäkterna med knappa euro. Avdelningarna bildning och omsorg överskred sina budgeter. Båda avdelningarnas överskridningar var dock små, under en procentenhet av hela avdelningens verksamhetsbidrag. Bildningens överskridning var knappa euro vilket är en överskridning på 0,6 %. Omsorgsavdelningens budgetöverskridning var euro, vilket motsvarar en knapp procents överskridning. Kommunens likviditet har under de senaste åren varit stabil. För år 2012 fanns budgeterat nya lån på 4,5 miljoner euro. Eftersom byggandet av Barnbyn inte kunde starta som planerat behövdes inga nya lån. Kommunen har alltså två år i följd, år 2011 och 2012, klarat sig utan att ta upp nya lån och därmed kunnat minska på skuldbördan. Normalt amorterar kommunen dryga 2 miljoner euro per år. För år 2012 blev de totala amorteringarna knappa 2 miljoner euro. Kommunens skuldbörda minskar från 16,64 miljoner euro till 14,6 miljoner euro, eller från euro per invånare till 2070 euro per invånare. Kimitoöns Vatten gjorde ett gott resultat år Bokslutet för 2012 visar ett överskott på euro vilket betyder att det sammanlagda underskottet från tidigare år nu kan kvitteras bort så att ett ackumulerat överskott uppstår på Det goda resultatet är långt beroende av Kimito depåavdelnings anslutningsavgift på som betalts under året. Men resultatet skulle ha varit positivt för första gången även utan denna engångsavgift. Andra bidragande orsaker till det goda resultatet var lägre kostnader än beräknat, stigande konsumtion, många nya anslutningar och en fördelaktig ränteutveckling. Kimitoöns Vatten har under år 2012 lånat 1,27 miljoner euro av kommunen. Kommunstyrelsen har beslutat att kommunen och affärsverket gör varje år i samband med bokslutet upp en skuldsedel över lån som uppstått under året. Enligt styrelsens beslut är återbetalningstiden femton år och räntan enligt tolv månaders euribor per Per uppgår Kimitoöns vattens lån av kommunen till totalt 2,34 miljoner euro. Kimitoöns vattenaffärsverk gör ett överskott på euro. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar har Kimitoöns vatten betalat en avkastning på euro till kommunen. I januari 2012 gjorde kommunen en regressfordran mot Region Åboland rf över borgensansvaret som Dragsfjärds kommun ingått för Region Åbolands del. Dragsfjärds och Kimitoöns kommun har amorterat tillsammans totalt ca euro på Region Åbolands lån. Under 2011 återbetalade Region Åboland en andel på euro av totala lånebeloppet. Ännu kvarstår knappa euro att få från Region Åboland. 15

16 Inkomstskatteprocenten för år 2012 var 19,75 procent och fastighetsskatteprocenterna 1,1 procent för allmän och 0,32 procent för stadigvarande bostad. År 2012 visar ett överskott som förbättrar kommunens fria egna kapital. Styrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktige i samband med bokslutet även godkänner anslagsöverskridningarna inom driftsekonomin och investeringarna. 6 KOMMUNENS PERSONAL Personalstrategi Kimitoöns kommun har år 2009 godkänt en personalstrategi. Personalstrategin är i kraft år 2012 till slut. Under slutet av år 2012 började arbetet med att uppdatera personalstrategin och en ny uppdaterad personalstrategi kommer att tas i bruk under år Den nuvarande personalstrategin baserar sig de gemensamma värdegrunden på ansvar, respekt, lojalitet och rättvisa. Personalstrategin tar fasta på sex delområden; rekrytering, ledar- och medarbetarskap, arbetshälsa, avlöning och belöning, kunnande och yrkesskicklighet samt utvärdering och utveckling. Till personalstrategin hör en detaljerad verkställighetsplan med årliga mål och beskrivna uppföljningssätt. Personalstrategins förverkligande utvärderas närmare i personalrapporten. Företagshälsovård Företagshälsovården köptes 2012 av Dalmed Ab för 587 euro/anställd och tjänsterna omfattade förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och allmänläkarnivå, laboratorie och röntgen, fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en viktig samarbetspart bl.a. i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen. Personalens antal Personalens antal var 578 (år 2011: 581). Av dessa var 426 tillsvidare anställda och 152 visstids anställda. 7 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och skaderisker. Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott För skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott har man berett sig genom att försäkra. Kommunen har gjort avtal med mäklartjänsten Novum Oy. Novum har konkurrensutsatt alla kommunens försäkringar. Mäklartjänsten Novum Oy ingår i Kuntahankinnat Oy Ab, vilket betyder att kommunen inte själv behöver konkurrensutsätta då Kuntahankinnat gjort det för alla medverkande kommuners del. Via Novum har kommunen tillgång till sakkunnigtjänster då Novum fungerar som oberoende länk mellan kommunen och försäkringsbolaget. Kommunen har under år 2011 gjort upp och godkänt en beredskapsplan. Under år 2012 ordnades en utbildningsdag i användningen av myndighetsnätverkstelefonerna Virve. Tjänstemännen inom miljö- och teknik deltog under år 2012 i utbildning om bekämpning av oljekatastrofer. 16

17 Största dagliga risken för verksamhetsavbrott finns för vattenförsörjningens del. Kimitoöns Vatten har berett sig på risker genom att göra en omfattande krisplan, vilken också tillämpats då det varit läckor och problem med vattenförsörjningen. Finansieringsrisker Av finansieringsriskerna är ränterisken den största. Av kommunens låneportfölj är procent skyddat och motsvarande procent bundet till rörliga räntor. Kommunens låneportfölj och låneskydd gås årligen igenom och granskas för att vara kostnadseffektivt. Kommunstyrelsen har fastslagit att målsättningen är att procent av lånen ska vara skyddade. Miljörisker Till miljöriskerna hör främst risker förknippade med havet och med vattenförsörjningen. En oljeolycka i havet utanför Kimitoöns kust skulle medföra avsevärda skador på natur och företagens verksamhetsförutsättningar. Risker av typen omfattande elavbrott, oljeolyckor, gasolyckor och motsvarande hanteras i kommunens beredskapsplan. Övriga risker Till övriga risker kan hänföras risker som hänför sig till verksamhetsförutsättningar så som den minskande befolkningen, stora förändringar i beskattningsunderlaget, förlorandet av skärgårdstillägg samt följder av andra politiska linjedragningar på nationell nivå. Att förbereda sig på dessa hör till den kontinuerliga ekonomiskstrategiska verksamheten i kommunen. 8 MILJÖFAKTORER Under 2012 färdigställdes Kimitoöns Värme Ab:s fjärrvärmenät och värmeverk i Dalsbruk. Under slutet av året inleddes användningen av inhemskt träbränsle i anläggningen. Under året införlivades också kommunens fastigheter, plus privata, i ett områdesvärmenät i Lammala som upprätthålls av privata företagare. Också där används i huvudsak lokalt producerad flis som bränsle. Det här innebär att ca 75 % av kommunens fastigheter uppvärms med biobränslen. Avloppsvattenreningen, reningsverkets utsläppsplats och olika sorters effektiviseringsåtgärder inom kommunaltekniken har varit föremål för diskussion under flera år. Sammankopplandet av vatten- och avloppslinjerna på ön fick ordentlig skjuts framåt i och med att staten har beviljat betydande bidrag för utbyggnaden. Ett större och effektivare reningsverk är bättre för miljön som helhet jämfört med tre små enheter på olika håll i kommunen. Ett centraliserat reningsverk innebär också bättre ekonomi, vilket också är en del av hållbar utveckling. Som ett led i utredningen av olika effektiviseringsåtgärder har utredningen om ibruktagandet av en eventuell våtmark fortsatt. Den är nu på slutrakan och slutrapporten, som blir underlag för fortsatta beslut, blir klar under våren Kommunalt anordnad slamhantering från slamavskiljare och slutna tankar inleddes fr.o.m Förberedelserna för projektet gjordes av Rouskis Oy och kommunen fram till och efter det av Rouskis Oy och den regionala avfallsservicenämnden, där kommunen är med. Kimitoön är i det avseende en föregångare t.o.m. på riksnivå och detta är ett betydande steg för en bättre miljöpåverkan Taalintehtaan koulu har tack vare idogt miljöarbete, som första skola på Kimitoön, beviljats statusen Grön flagg. Detta är en anmärkningsvärd prestation som bör uppmärksammas också i detta sammanhang. I övrigt har arbetet inom bildningen för att nå målsättningen, grön flagg för alla skolor och daghem gått trögt. Det är ett omfattande arbete och en betydande satsning av både elever och personal att få grön flagg processen att gå framåt. Kommunen har fastställt reduceringsmålet för de klimatpåverkande utsläppen. De klimatpåverkande utsläppen minskas med 25 % framtill Den årliga reduceringen per invånare är 3 %. Målet är att år 2020 är invånarnas CO2 ekvivalenter under 6 ton per år. 17

18 Inom planläggningen har vindkraftsplanerna haft en betydande roll. Vindkraft är s.k. grön energi och planläggningen möjliggör, om utvecklingen är den väntande, att det på Kimitoön produceras grön energi i en omfattning som klart överstiger öns elkonsumtion. Projektet Kimitoön självförsörjande på energi har under året fungerat som motor i många energi- och miljöärenden. Inom projektet har utretts möjligheter för att etablera biogasanläggningar, företagits basutredningar för områdesvärmeprojekt och projektet har handhaft ärenden som har gett vindkraftens en skjuts framåt. 9 KOMMUN- OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDEN OM DEN INTERNA TILLSYNEN Kommunstyrelsen har den godkänt direktiv för den interna kontrollen. Den interna kontrollen berörs även i kommunens förvaltningsstadga. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Kommunstyrelsen har givit separata verkställighetsdirektiv som innefattat stipulationer om ekonomiska resurser, uppföljning och prioriteringar, budgetens bindande nivåer, kontoplan, direktiv till enheterna om utnämnande av ansvarspersoner, direktiv om upphandling av varor och tjänster, redovisning av beviljade bidrag och direktiv om utbetalningar. Enheterna har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för mottagande och godkännande av räkningar. Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i kommunens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och kommunstyrelsen. Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Avdelnings- och enhetscheferna följer upp målsättningarnas förverkligande i sitt dagliga arbete och leder arbetet så att målsättningarna uppnås. Strategins förverkligande och de centrala målsättningarna uppföljs också genom att de behandlas på fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndordförandenas informella möten i form av aftonskolor och seminarier. Hanteringen av tillgångar regleras av att kommunstyrelsen fastställt kontotecknarrätter. Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. 18

19 Anskaffningar, avtal och egendomsförvaltning Gällande anskaffningar har lag och förordningar följts. Dessutom har man då det gäller anskaffningar utnyttjat Kommunförbundets KuntaHankinnat-tjänst. Kommunens avtal och andra väsentliga handlingar har förvarats i mappar i låsta skåp med begränsad tillgänglighet. Under år 2013 kommer ärendehanteringsprogrammet KommunOffice avtalshanteringsmodul att tas i bruk. Övervakningsansvaret över avtalsvillkor och tider har ålagts vederbörande tjänsteinnehavare. Den fasta egendomen är försäkrad och försäkringsskyddet har gåtts igenom under år Ett fastighetsregisterprogram har skaffats och tagits i bruk under Registerprogrammet är ett viktigt redskap för fastighetsskötseln och den interna kontrollen för fastigheternas del. Kommunens alla immateriella och materiella tillgångar finns införda i ett program för anläggningstillgångar. Programmet är en del av ekonomisystemet och gör den ekonomiska uppföljningen av tillgångarna smidig och tydlig då varje tillgång specificerats skilt och händelserna bokförs genast på tillgången. Övrigt Inom koncernen har revisionssamfunden förenhetligats så att alla dotterbolag nu har samma revisorssamfund som kommunen. Koncerndirektiv har uppgjorts under år

20 10 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Resultaträkning och nyckeltal Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Räkenskapsperiodens överskott (underskott) RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 17,0 % 19,6 % Årsbidrag / Avskrivningar, % 144,3 % 200,6 % Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal

21 Räkenskapsperiodens resultatanalys Den officiella resultaträkningen visar ett årsbidrag på 3,4 miljoner euro. De planenliga avskrivningarna uppgår till 2,36 miljoner euro. Avskrivningsdifferensen minskar under året med euro. Överskottet för räkenskapsåret 2012 är 1,21 miljoner euro. Årsbidraget är den bästa mätare på ekonomins spelrum. I följande bild framgår årsbidragets utveckling under de senaste fem åren. ÅRSBIDRAG / AVSKRIVNINGAR VUOSIKATE / POISTOT Årsbidrag Avskrivningar Årsbidrag / avskrivningar Intäkter och kostnader för verksamheten Intäkterna för verksamheten inbringade sammanlagt 7,7 miljoner euro vilket är nästan 12 procent över budget. Inom intäkterna är försäljningsintäkter den största posten som även innehåller vattenaffärsverkets försäljning. Totala försäljningsintäkter överskred budgeten med dryga euro eller knappa 14 procent. Avgiftsintäkter som främst består av lagstadgade avgifter inom bildning och omsorg överskred budgeten med euro eller 5,2 procent. Hyresintäkterna överskred budgeten med euro eller 5,2 procent. Övriga intäkter som även inkluderar försäljningsvinster av bestående aktiva överskred budgeten med euro eller 124 procent. De bruttobudgeterade försäljningsvinsterna på underskreds med Understöd och bidrag inflöt euro eller 3,5 procent mera än budgeterat. 21

22 Verksamhetens kostnader milj BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS Förvaltning Utveckling Bildning Omsorg Miljö och teknik (inkl vatten) Verksamhetens kostnader per avdelning Kostnaderna uppgick till 45,39 miljoner euro eller 2,75 procent över ursprunglig budget. Under året gjordes en budgetändring på Kostnaderna överskreds med 2 procent jämfört med den ändrade budgeten. Totala personalkostnader var 23,12 miljoner euro. Personalkostnaderna underskred budgeten med euro eller 1,2 procent. Köp av kundtjänster överskred ursprunglig budget med euro och med euro jämfört med ändrad budget. Köp av övriga tjänster överskred ändrad budget med eller 17,8 procent. Totalt överskreds köp av tjänster med euro eller 8,24 procent jämfört med ursprunglig budget och med eller 6,7 procent mot ändrad budget. Verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkter och kostnader) som bör täckas med skatteinkomster och statsandelar var 37,65 miljoner euro negativt eller 1 procent sämre än ursprunglig budget och euro sämre änden ändrade budgeten. Verksamhetens kostnader Miljö och teknik 19 % Förvaltning 4 % Utveckling 2 % Bildning 27 % Omsorg 48 % Verksamhetens kostnader per avdelning

23 Skatteinkomster Räkenskapsperiodens skatteinkomster uppgick till 20,71 miljoner euro bestående av kommunalskatt 17,64 miljoner euro, fastighetsskatt 2,45 miljoner euro och samfundsskatt euro. Jämfört med budget inflöt ungefär euro mindre skatt, varav samfundsskatt inflöt euro mindre än budgeterat. Kommunalskatt inflöt euro mera än budgeterat och fastighetsskatt knappa euro mera. Jämfört med år 2011 fick kommunen nästan euro mindre skatteintäkter Skatteinkomster BS 2007 BS 2008 BG 2009 ÄND BG 2009 BS 2009 BS 2010 BG 2011 BS 2011 BG 2012 BS 2012 Kommunalskatt Fastighetsskatt Samfundsskatt Skatteinkomster Statsandelar Statsandelssystemet revideras från ingången av år De sektorspecifika statsandelarna koncentrerades alla till finansministeriet. Sammanslagningen av statsandelarna gällde kommunernas allmänna statsandel och utjämningen av statsandelarna som baserar sig på skatteinkomsterna, samt statsandelar som beviljas för förskole- och grundundervisning, social och hälsovården, biblioteken, kommunernas allmänna kulturverksamhet samt den grundutbildning i konst som finansieras per invånare. Statsandelssystemets grundläggande struktur förblev i princip oförändrad trots reformen. Kommunens statsandel beräknas även nu så att man från statsandelen som beräknas skilt för varje kommun drar av kommunens självfinansieringsandel, som är lika stor för alla kommuner räknat per invånare. De statsandelar som ska slås ihop har en enhetlig fast statsandelsprocent som beskriver kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Kimitoöns kommun erhöll totalt 20,75 miljoner euro statsandelar. Jämfört med budgeten på 19 miljoner euro erhölls 1,75 miljoner euro mera statsandelar. I statsandelarna ingår skärgårdstillägget på knappa euro som Kimitoön erhållit p.g.a. skärgårdsförhållanden. I samband med statsandelarna betalas även en sk. hemkommunersättning som inte bokförs som statsandel utan som driftsintäkt och/eller driftskostnad. I praktiken betyder hemkommunersättning det belopp kommunen får eller betalar för en elev som går i skola i annan kommun än sin hemkommun. Upprätthållaren av skolan är den som har rätt till ersättningen. Kimitoöns 23

24 nettobelopp för år 2012 var dryga euro mera intäkter, d.v.s. Kimitoön har mera elever från andra kommuner i sina skolor än vad det finns Kimitoöelever i andra kommuners skolor. Statsandelar bokslut Statsandelar Finansiella intäkter och utgifter Kommunens ränteintäkter uppgick till euro och består av ränteintäkter på betalningsrörelsekontona. Övriga finansiella intäkter vilka till största delen består av ränta på grundkapital från samkommuner uppgick till euro. De finansiella intäkterna underskred budgeten med euro vilket främst beroende på lägre ränta på grundkapital från samkommuner än beräknat. I kommunens interna bokföring bokförs ersättning för grundkapital från vattenaffärsverket bland övriga finansiella intäkter. År 2012 uppgick ersättningen till euro. Räntekostnaderna för kommunen och vattenaffärsverket tillsammans uppgick till euro och underskred budgeten med euro, eller 30,4 procent. Underskridningen beror på den låga räntenivån på finansmarknaden. Vattenaffärsverket har under året betalat ränta för interna lån av kommunen på sammanlagt euro. Övriga finansiella kostnader uppgick till euro. Kostnaderna består av dröjsmålsräntor och påminnelseavgifter. I vattenaffärsverkets bokföring bokförs ersättning för grundkapital till kommunen i denna post. 24

25 10.2 Finansiering av verksamheten Finansieringsanalys och nyckeltal Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar, % 93,3 % 183,4 % Intern finansiering av kapitalutgifter, % 60,3 % 75,9 % Låneskötselbidrag 1,57 1,25 Likviditet, kassadagar Invånarantal

26 Finansieringsanalysen Årsbidraget, som uppstår efter att verksamhetens inkomster och utgifter samt de finansiella intäkterna och kostnaderna har beaktats, borde räcka till att finansiera nettoinvesteringarna och att avkorta lån. År 2012 är årsbidraget 3,4 miljoner euro. Som korrektivposter till internt tillförda medel har bokförts försäljningsvinster och -förluster för anläggningstillgångar. Kommunens totala investeringsutgifter uppgick till 3,9 miljoner euro, fördelat på kommunen 2,73 miljoner euro och vattenaffärsverket 1,17 miljoner euro. I finansieringsandelar för investeringsutgifterna erhölls euro och som försäljningsinkomster av anläggningstillgångar euro (inklusive försäljningsvinster euro och förluster euro för anläggningstillgångar). Budgeten innehöll en ökning av långfristiga lån på 4,5 miljoner euro. Byggandet av det nya daghemmet kom inte igång som planerat under år 2012 varvid det inte fanns behov att uppta nya lån under året. Amorteringarna uppgick till totalt 1,99 miljoner euro. Lån per invånare den var euro. Kassan minskade under året med 2,17 miljoner euro och kassans tillräcklighet uppgick per till 26 dagar. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar skall kassans tillräcklighet uppgå till minst 18 dagar. Upplåning Upplåning Lånestock 0 BS 2007 BS ÄND 2008 BG 2009 BS 2009 BS 2010 BG 2011 BS 2011 BG 2012 BS 2012 Upplåningen och lånestock 26

27 Lån / invånare Lån per invånare Amorteringar och räntor Amortering Räntor BS 2009 BS 2010 BS 2011 BG 2012 BS 2012 Amorteringar och räntor 27

28 10.3 Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansräkning och nyckeltal AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 1 1 Datorprogram Övriga utgifter med lång verkningstid Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetal. o pågående nyanläggningar Materiella tillgångar Placeringar Aktier och andelar Masskuldebrevslånefordringar Övriga lånefordringar 1 1 Övriga fordringar 27 Placeringar BESTÅENDE AKTIVA FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag 8 24 Donationsfondernas särskilda täc Övriga förvaltade medel FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar, fordringar Långfristiga fordringar 0 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar 0 0 Övriga fordringar Resultatregleringar, fordringar Kortfristiga fordringar Fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA SAMMANLAGT

29 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Öv./underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) EGET KAPITAL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital 3 6 FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar, skulder Långfristigt Kortfristigt Kortfristigt masskuldebrevslån Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar, skulder Kortfristigt FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA SAMMANLAGT BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 59,4 % 56,5 % Relativ skuldsättningsgrad, % 44,9 % 49,2 % Ackumulerat över-/underskott, Ackumulerat över-/underskott, /inv Lånestock Lånestock 31.12, /inv Lånefordringar, ,67 0,89 Invånarantal

30 Balansräkningen Aktiva Balansomslutningen var ,16 miljoner euro, en minskning på euro från år Värdet av balansens bestående aktiva uppgick till 48,54 miljoner euro. Av dessa var de immateriella tillgångarna euro, materiella tillgångarna 40,53 miljoner euro och placeringar 7,78 miljoner euro. De förvaltade medlen uppgick till euro, varav euro är statliga uppdrag och euro övriga förvaltade medel (donationsfondernas medel). Fordringarna uppgick till 2,76 miljoner euro och kassa och banktillgodohavandena till 3,63 miljoner euro. Sammanlagt uppgick värdet av balansens rörliga aktiva till 6,43 miljoner euro. Passiva På passiva sidan visar balansen att det egna kapitalet uppgick till 29,64 miljoner euro och bestod av 19,41 miljoner euro i grundkapital, 9,02 miljoner euro i tidigare räkenskapsperioders ackumulerade överskott och 1,21 miljoner euro i räkenskapsperiodens överskott. Det egna kapitalets andel av hela balansens slutsumma uppgår till 53,7 procent. Det förvaltade kapitalet består av statliga uppdrag samt av donationsfondernas medel. Kommunens långfristiga främmande kapital består av upptagna budgetlån på 12,69 miljoner euro, kommunens andel i Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy:s lån på euro och anslutningsavgifter euro. Amorteringarna för år 2013 har i enlighet med bokföringslagen överförts till kortfristigt främmande kapital till ett belopp om 1,96 miljoner euro. Kommunen hade vid räkenskapsperiodens utgång sammanlagt 14,65 miljoner euro i lån, en minskning på 1,99 miljoner euro jämfört med år Den var lån per invånare euro mot euro ett år tidigare. Kommunens självförsörjningsgrad steg från 56,5 procent till 59,4 procent. Inom den kommunala ekonomin bör eftersträvas en soliditetsgrad på 70 procent. Femtio procent eller under innebär en betydande skuldbörda. Kommunens relativa skuldsättningsgrad har sjunkit från 49,2 procent till 44,9 procent. Det kortfristiga främmande kapitalet uppgick totalt till 7,77 miljoner euro och har i jämförelse med året innan ökat med euro. Tillgångarna under de rörliga aktiva om 6,43 miljoner euro är 1,34 miljoner euro mindre än kortfristigt främmande kapital, vilket belyser kommunens likviditet. 30

31 11 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNENS TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER INKOMSTER UTGIFTER Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Skatteinkomster Tillverkning för eget bruk -31 Statsandelar Räntekostnader 466 Ränteintäkter 12 Övriga finansiella kostnader 7 Övriga finansiella intäkter 57 Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter Rättelseposter till internt tillförda medel Rättelseposter till internt tillförda medel Förändring av avsättningar - Överlåtelsevinster på nyttigheter -91 -Ökn (+), minskn (-) av avsättningar -Överlåtelseförluster för nyttigheter Investeringar som hör till bestående aktiva -98 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 257 Investeringar Överlåtelseinkomster av nyttigheter som hör till bestående aktiva 608 Investeringsutgifter Finasieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen Ökning av långfrsitiga lån Minskning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital Totala inkomster sammanlagt Totala utgifter sammanlagt

32 12 KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Kommunallagen ändrades fr.o.m varvid bestämmelser om kommunkoncerner och kommunala affärsverk intogs. Till 13 kommunallagen har fogats fullmäktiges uppgifter i anknytning till koncernstyrning. Fullmäktige fattar beslut om de centrala målen för kommunkoncernens verksamhet och ekonomi samt om principerna för koncernstyrningen. Fullmäktige kan ställa mål och fastställa principer för kommunens koncernledning för styrning och tillsyn av dottersamfundens verksamhet. Fullmäktiges styrning gäller i första hand kommunens budget och ekonomiplan. Paragraf 69 i kommunallagen som avser kommunens verksamhetsberättelse, stadgar att en redogörelse ska ges för hur de mål för verksamheten och ekonomin som ställts upp av fullmäktige har uppnåtts i kommunkoncernens verksamhet. Kommunkoncernen definieras i 16a i kommunallagen. Med kommunkoncern avses de helheter inom kommunsektorn av samfund som kommunen har bestämmanderätt i och inflytande över, d.v.s., modersamfundet och de dottersamfund i vilka kommunen har ensam eller tillsammans med andra samfund som hör till kommunkoncernen bestämmande inflytande i. Med bestämmande inflytande avses modersamfundets rätt att använda mera än hälften av röstetalet för samtliga aktier eller andelar. Bestämmande inflytande kan också innebära rätt att utse eller avsätta flertalet av ledamöterna i målföretagets styrelse eller motsvarande organ. Till Kimitoöns kommunkoncern hör både dotter- och intressesamfund. Dottersamfunden är Fastighets Ab Berglund (100 %), Ab Kimitoöns Värme Oy (100 %), Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy (81,80 %), Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy (75,32 %), Dragsfjärds Industri Ab Dragsfjärdin Teollisuus (100 %), Oy Dalsbostäder Ab (100 %) samt Bostads Ab Kommunalhuset Asunto Oy (100% ) som är ett dottersamfund till Dalsbostäder. Intressesamfunden är Bostads Ab Kimito Centrum (22,1 %), Bostads Ab Furubacken (43,60 %), Bostads Ab Boda Tull (20 %), Dalmed Oy Ab (30 %) och Faxell 2.0 (41,2 %). Samkommunerna utgör inte dottersamfund till kommunkoncernen. Fullmäktige har i december 2011 godkänt koncerndirektivet. Med koncerndirektivet strävas till att skapa ramar för ägarstyrningen i enlighet med kommunens ägarpolitiska mål och verksamhetsstrategi, öka genomskinligheten i verksamheten, förbättra kvaliteten på den information kommunen får från samfunden och effektivera informationsförmedlingen. Koncernens ekonomi Från och med 2008 års bokslut bör kommunerna uppgöra ett fullständigt koncernbokslut innehållande koncernbalansräkning, koncernresultaträkning och koncernfinansieringsanalys samt noter till dem. Koncernbalansen är uppgjord genom att sammanföra de samfund som hör till kommunkoncernen genom parivärdemetoden. Samtidigt har interna fordringar och skulder mellan modern och döttrarna och samkommunerna eliminerats. Koncernbalansens slutsumma uppgår till 75,99 miljoner euro vilket är 20,83 miljoner euro större än kommunens balans. Resultaträkningen visar att koncernen gjorde ett överskott på euro och årsbidraget uppgår till 3,96 miljoner euro. Finansieringsanalysen utvisar att investeringsutgifterna uppgick till 8,36 miljoner euro. De långfristiga lånen ökade med euro och kassan minskade med 3,12 miljoner euro. De väsentligaste ekonomiska händelserna ur koncernens synvinkel var kommunens köp av Kimito telefon Ab:s aktier i Landsbygdsrådet och Kimitoöns Värme Ab:s nya fjärrvärmeverk i Dalsbruk. Aktieökningen i Landsbygdsrådet ökade kommunens ägoandel från 62,69 procent till 75,32 procent. Kommunen och koncernens andel av det egna kapitalet är 2,76 miljoner euro och av det främmande kapitalet euro. 32

33 Kimitoöns Värme Ab:s investeringsutgifter uppgick under år 2012 till 2,33 miljoner euro vilket var nästan 28 procent av koncernens totala investeringsutgifter. SAMMANSTÄLLNING AV SAMFUND SOM INGÅR I KONCERNBOKSLUTET Sammanställning med koncernbokslutet Sammanställda (st) Inte sammanställda (st) Dottersamfund Bolag Fastighets- och bostadsbolag 4 Övriga bolag 3 Samkommuner 5 Intressesamfund 6 Sammanlagt

34 KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Andel av intressesamfunds vinst (förlust) -7 5 Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 6 73 Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar 0,5 Extraordinära 109 Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandelar 5 3 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 39,94 41,65 Årsbidrag / Avskrivningar, % 104,51 155,48 Årsbidrag, euro / Invånare 551,24 769,29 Invånarantal

35 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH DESS NYCKELTAL Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster 109 Korrektivposter till intern tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -2-8 Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån 2 2 Förändringar i eget kapital 7 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 11-7 Förändring av omsättningstillgångar 14-1 Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 62,21 86,82 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 37,24 49,68 Låneskötselbidrag 1,04 1,07 Likviditet, kassadagar

36 KONCERNBALANSRÄKNING OCH DESS NYCKELTAL AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Anslutningsavgifter Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Placeringar Andelar i intressesamfund Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Övriga aktier och andelar Lånefordringar Hos dotterbolag Hos övriga 1 1 Övriga fordringar Hos övriga FÖRVALTADE MEDEL Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar 9 3 Kortfristiga fordringar Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT

37 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Byggnadsfond Övriga fonder Övrigt eget kapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsper Räkenskapsperiodens över-/underskott MINORITETSANDEL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Lånfristigt räntebärande främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebärande främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital PASSIVA SAMMANLAGT Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % Relativ skuldsättningsgrad, % Ackumulerat överskott (underskott), Ackumulerat överskott (underskott), /inv Koncernens lån, /inv Koncernens lånestock 31.12, Invånarantal

38 13 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN Enligt 69 i kommunallagen skall kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag som gäller behandlingen av räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin. Kimitoöns kommuns resultat för räkenskapsperioden uppvisar ett överskott på ,74 euro. I resultatet ingår även kommunens affärsverk Kimitoöns vattenaffärsverk. Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige följande inför behandling av räkenskapsperiodens resultat: Kimitoöns kommun En minskning av avskrivningsdifferensen på ,60 euro görs. Räkenskapsperiodens överskott på ,42 euro överförs till överskott från tidigare räkenskapsperioder. Kimitoöns vattenaffärsverk enligt förslag av direktionen En minskning av avskrivningsdifferensen på ,92 euro görs. Räkenskapsperiodens överskott på ,32 euro överförs till underskott från tidigare räkenskapsperioder. Tidigare års underskotts täcks ur innevarande års överskott. Eftersom balansräkningen innehåller överskott från tidigare räkenskapsperioder behöver inget förslag om balansering av ekonomin utgående från räkenskapsperiodens resultat. 38

39 14 BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER Budgetårets tyngdpunkter är några större helhetssatsningar som berör kommunen tvärsektoriellt. De har sitt ursprung i strategin och stöds av strategins helhetsmålsättningar. Tyngdpunkterna har en tidtabell, en resursbeskrivning samt en budget och en ansvarsperson. Under budgetåret Barnens ö Vad: Ett synsätt och ett helhetsgrepp som sätter barnen i fokus. Tidtabell: Planering hösten 2011, synlighet från 2012 Resurser: Alla avdelningar, finns en verksamhetsöverskridande arbetsgrupp Ansvarig: Utvecklingschef Uppskattad kostnad: Inga direkta kostnader, som en del av normal verksamhet. Uppföljning Arbetet med Barnens Ö har fortsatt genom att barnaspekten har beaktats i utformande av material, kampanjer och reklamprylar. Det innehållsmässiga arbetet är långsiktigt och arbetsgruppen som utvecklar Barnens Ö konceptet har träffats några gånger. Gästföreläsare från Porsgrunn, Norge, Kjell Lillestol besökte Kimitoön för att berätta om deras framgångsrika arbete med att vända en åldersstigen befolkningsstruktur i och med ett långsiktigt arbete för och med barn och unga. Samarbete med Kimitoöns ungdomsparlament initierades under året. Ungdomsparlamentet träffade fullmäktigeledamöter på ett fullmäktigemöte och på en gemensam träff efteråt. Övriga åtgärder under året: Axel Afton, framtagande av ISLA-figuren via tävling i skolor och daghem, och en hel s.k. Jännä-månaden med mångsidigt program för barn och ungdomar. Arbetet med att bli en barnvänlig ö (Barnens Ö) är långsiktigt och fortsätter för att på sikt få ett namn om sig att locka barnfamiljer att flytta till Kimitoön. 2. Barnbyn Vad: Nya utrymmen för förskola, dagvård och morgon- och eftermiddagsverksamhet byggs i Amosparken i Kimito. Tidtabell: Planeringen påbörjas 2011, byggstart 2012 och färdigt till hösten Resurser: Den innehållsmässiga planeringen utgående från verksamheterna planeras i en arbetsgrupp med dagvård, skola och fastighetsenhet representerade. Ansvarig: Bildningschef, barnomsorgschef, fastighetschef Uppskattad kostnad: 4,2 milj euro. Uppföljning Byggandet av nya daghemsutrymmen i Kimito har inte förverkligats enligt planerad tidtabell p.g.a en utdragen beslutsprocess. Under hösten 2011 utarbetades ett planförslag för att möjliggöra ett bygge av ett nytt daghem i Amosparken intill Amosparkens skola (Amosparken I) med byggstart hösten Fullmäktige beslutade i december 2011 att planförslaget remitteras för ny beredning och att det planerade området ska utvidgas österut. En beredningsgrupp bestående av bl.a. representanter för daghemmet, skolan och Kimito sportförening tillsattes i december Gruppens uppgift var att ta fram alternativa placeringar för daghemsbygget. Parallellt med denna grupp fortsatte den politiskt tillsatta arbetsgruppen sitt arbete. Under våren 2012 granskades ytterligare nya placeringar. Slutligen vaskades två alternativ fram som framstod som de mest seriösa placeringsalternativen förutom det ursprungliga invid Amosparkens skola. De två alternativen var kvarter 401 i Norrbacka detaljplan och ett nytt läge (Amosparken II) i närheten av Amosparkens skola ett kort stycke sydväst om den ursprungliga platsen i Amosparken. Beredningsgruppens enhälliga åsikt var den att det nya daghemmet bör placeras på den tilltänkta platsen i Norrbacka. Den politiska arbetsgruppens åsikter i frågan var delade. Tekniska nämnden beslöt den att följa arbetsgruppens förslag och föreslog att kommunstyrelsen avgör den slutliga placeringen av daghemmet. Kommunstyrelsen behandlade ärendet och beslöt efter omröstning att placera Barnbyn enligt det ursprungliga förslaget för detaljplan för Kimito Norra centrum (Amosparken I alternativet). Efter kommunstyrelsens beslut höll fullmäktige en aftonskola och diskuterade olika placeringsalternativ. Under aftonskolan framgick att flera olika placeringsalternativ anses vara möjliga och att det fanns delade åsikter om vilket alternativ som är bäst, med tanke på den kommande verksamheten. Då planförslaget i enlighet med kommunstyrelsens 39

40 beslut (Amosparken I) behandlades i kommunstyrelsen beslutade kommunstyrelsen att bordlägga ärendet och kommundirektören gavs i uppgift att utreda ytterligare alternativ. Kommundirektörens beredning till kommunstyrelsen konstaterade att totalt sju olika alternativa placeringar har utretts. Kommunstyrelsen beslutade efter omröstning föreslå för fullmäktige att Barnbyn byggs i Amosparken, enligt alternativet Amosparken 2, ett kort stycke sydväst om den ursprungliga placeringen invid Amosparens skola på området mellan skolan och Nämndemansvägen. Då ärendet behandlades i fullmäktige beslutade fullmäktige efter omröstning att Barnbyn placeras enligt alternativet Amosparken 2 men med en flytt längre västerut, så att nuvarande miniarena och övriga anläggningar kan sparas. Tekniska nämnden beslutade under hösten år 2012 att lägga ned planförslaget för Kimito Norra Centrums detaljplan och starta en ny planeringsprocess, Amosparkens detaljplan, i enlighet med fullmäktiges beslut om placeringen från juni Utrymmesanvändning Vad: Kritiskt granska verksamhetens behov av utrymmen. Avyttra fastigheter som inte behövs för kommunens verksamhet. Tidtabell: Fortlöpande Ansvarsperson: Avdelningschefer, enhetschefer i samråd med fastighetschef Uppskattad kostnad: Innebär inbesparingar Uppföljning Kommunstyrelsen och fullmäktige har under år 2012 fattat beslut om att sätta sex fastigheter till försäljning. Kommunen har också koncentrerat sin utrymmesanvändning på flera håll, bl.a. kommer biblioteket i Kimito att flytta från externa utrymmen till Villa Lande, ungdomsgården Banan används numera även som eftisutrymme, öppna vårdens mottagning i Västanfjärd har koncentrerats till Silverbacken och bilioteket i Kärra har upphört. Arbetet med att hitta nya effektiva utrymmeslösningar är en fortgående process. 4. Utredning om omstrukturering av Kimitoöns Vatten och Kimitoöns Värme Vad: En utredning som granskar verksamhetsformer och verksamhetsförutsättningar för affärsverket Kimitoöns Vatten och tar ställning till om en fusion med Kimitoöns Värme är ändamålsenlig. Tidtabell: 2012 Ansvarsperson: Kommundirektör Uppföljning Målsättningen var att under året initiera en utredning om affärsverkets Kimitoöns Vatten verksamhetsförutsättningar och en eventuell fusion med Kimitoöns Värme Ab Oy. Efter preliminära diskussioner kunde konstateras att det inte är ändamålsenligt att starta en utredning innan vi får klart besked om vad kommunreformen innebär för Kimitoöns kommun. Kimitoöns Värme valde under året en ny verkställande direktör. Bytet av verkställande direktör och arbetet med slutförande av en betydande investering gjorde att bolaget inte hade möjlighet att delta i en utredning. Kimitoöns Vatten har under året fortsatt arbetet med en helhetslösning för vatten- och avloppsfrågorna. Fokus har också varit på att förbättra affärsverkets ekonomiska verksamhetsförutsättningar. 5. Biblioteken utvecklas till informationscenter Vad: Tidtabell: 2012 Ansvarsperson: Bibliotekschef Biblioteket i Kimito flyttar till Villa Lande och blir ett öppet, modernt informationscenter som fungerar som kommuninvånarnas offentliga vardagsrum. 40

41 Uppföljning Planeringen inför Kimito bibliotekets flytt till Villa Lande har pågått under hela år I planeringsprocessen har invånarna bjudits in genom facebook och genom öppna planeringsträffar. Mot slutet av året startade omändringsarbetena i Villa Lande och biblioteket öppnar i sina nya utrymmen i april

42 15 AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 15.1 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Förvaltningsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet 3 % 33 % 20 % 45 % Förvaltningsenheten Personalenheten Ekonomienheten IKT-enheten Förvaltningsavdelningen Kostnadsslag i procent 1 % 1 % 5 % 1 % Personalkostnader Köpta tjänster 36 % 56 % Material, förnödenheter och Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 42

43 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN BS 2011 Ursprunglig BG 2012 Budgetändringar BG 2012 BS 2012 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,06 % Avgiftsintäkter ,76 % Understöd och bidrag ,26 % Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter ,90 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,08 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,45 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,89 % Övriga lönebikostnader ,72 % Lönebikostnader ,37 % Personalkostnader ,85 % Köp av tjänster ,78 % Material, förnödenheter och varor ,45 % Understöd ,83 % Hyreskostnader ,82 % Övriga verksamhetskostnader ,72 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,18 % VERKSAMHETSBIDRAG ,85 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,23 % NEDSKRIVNING RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,12 % I bokslutet 2011 ingår sammanslagningsunderstödet i posten understöd och bidrag. 43

44 FÖRVALTNINGSAVDELNING Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till förvaltningsenheten hör fullmäktige, kommunstyrelse, revisionsnämnd, centralvalnämnd, servicerådgivning och förvaltning. Till förvaltningen hör beredning och verkställighet för fullmäktige och kommunstyrelse, ledning av kommunens operativa verksamhet, kommunens arkivfunktion och allmänna administrativa frågor. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Dokumenthanteringen blir allt mer elektronisk. Nationellt finns strävanden att göra också arkiveringen mer elektronisk. Kommunförbundet startade under 2011 ett projekt Arkivbildningsplanen i förändring med målsättning att ta skapa en gemensam uppgiftsklassificering samt en arkivbildningsplan för de deltagande kommunerna. Projektet pågår åren och Kimitoön deltar i projektet. Under perioden kommer det att genomföras presidentval i januari-februari 2012, kommunalval i oktober 2012 och Europaparlamentsval i juni EKONOMIPLAN Under budgetåret förbereds åtgärder så att kommunstyrelsen för den nya mandatperioden som inleds år 2013 får möteshandlingarna enbart elektroniskt. För att kunna genomföra detta utrustas kommunstyrelsens medlemmar med en bärbar dator. BINDANDE MÅL 2012 Mål Ett tydligare och enklare språk i beredningar, avtalstexter och andra texter. Eftersträvad nivå / uppföljning Kommunen deltar i Rakt på sak-klarspråksprojektet och arbetar där fram bättre mallar och språkbruk. Uppföljning Projektet pågick under åren och kommunen arbetade inom projektet med brevmallar, webbsidor, förvaltningsstadgan mm. En klar och redig struktur för arkivering, inklusive En arkivbildningsplan utarbetas elektronisk arkivering. Uppföljning Kommunförbundet har startat ett projekt för att göra upp en modell för en gemensam arkivbildningsplan. Kimitoön deltar i projektet som pågår Den elektroniska dokumenthanteringen utvecklas Kommunstyrelsen övergår till elektroniska möteshandlingar från år

45 Uppföljning Ett extranät har skapats och under slutet på år 2012 kartlades olika alternativ för pekdatorer. Anskaffningen av pekdatorer försenades lite p.g.a. att alla modeller inte fanns på marknaden. NYCKELTAL Prestationer BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Antal sammanträden Fullmäktige Kommunstyrelsen Revisionsnämnden Centralvalnämnden Aftonskolor / seminarier 5 4 Mätare BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Antal ärenden/sammanträde Fullmäktige Kommunstyrelsen Revisionsnämnden Centralvalnämnden

46 PERSONALBOKSLUT Antal årsverken BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Kommundirektör Förvaltningschef Ledningens sekreterare Byråsekreterare Translator 0,6 0,6 1 0,8 Servicerådgivare 2,5 2,5 2,5 2,5 Totalt 7,1 7,1 7,5 7,3 FÖRVALTNINGSENHETEN BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: Regressfodran på Region Åbolands, påverkar verksamhetsbidraget positivt ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Den största enskilda satsningen för förvaltningsenheten år 2012 var val. I januari och februari ordnades presidentval i två omgångar och i oktober var det kommunalval. Kommunalval är det val som lokalt kräver mest resurser eftersom det då inte finns någon nationell organisationsnivå som sköter kandidatuppställning och slutlig rösträkning, vilket är fallet i de andra nationella valen. Kommunen gick hösten 2011 med i ett projekt kring att göra en arkivbildningsplan som kommer att integreras med ärendehanteringsprogrammet. Uppgörande av en komplett arkivbildningsplan är ett omfattande och digert arbete där bl.a. varje process och varje dokument som uppstår ska beskrivas för att man ska kunna identifiera dokumenten och definiera förvaringstider för dem. Projektet har hittills arbetat endast med den allmänna förvaltningens arkivbildning. Personalsituationen har varit oförändrad på förvaltningsenheten. 46

47 FÖRVALTNINGSAVDELNING Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till personalförvaltningsenheten hör löneräkning, koordinering av personalfrågorna i kommunen, samarbete med de fackliga representanterna, företagshälsovården, upprätthållande av personalens arbetsförmåga, koordinering av sommarpraktikanter och sysselsatta. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Tillgången på personal blir allt svårare inom vissa branscher. För att få ny personal krävs riktade insatser och en välgenomtänkt rekryteringsprocess. De nuvarande kollektivavtalen för den kommunala sektorn är i kraft till slutet av år Kommunala arbetsmarknadsverket har satt som mål att produktivitetsinriktningen inom lönesättningen ska fortsätta i nästa avtalsperiod. EKONOMIPLAN De manuella arbetsskedena ska hela tiden minskas och användningen av elektronisk uppgiftslämning ökas. Det personalförvaltningsprogram som kommunen använder kommer att sluta underhållas de kommande åren. Ett nytt program som möjliggör elektroniska blanketter och elektronisk hantering av alla arbetstidsdokument måste skaffas. En genomgång av arbetets svårighetsgrad ska göras kontinuerligt i kommunerna. Kimitoöns kommun gör en heltäckande värdering under Ifall den kommande avtalsperioden också innehåller produktivitetsfaktorer, planeras ett produktivitetsmätande system för lokalt bruk. BINDANDE MÅL 2012 Mål En rättvis lönesättning som beaktar Eftersträvad nivå / uppföljning En genomgång av arbetets svårighetsgrad arbetets ansvar och omfatting. görs under år Uppföljning En genomgång av arbetets svårighetsgrad utfördes inte under år Den nationella utvärderingsmodellen har inte uppdaterats sedan 2002 och arbetsmarknadsparterna har nu tillsatt en arbetsgrupp för att göra upp en ny modell. Det lokala utvärderingsarbetet blir och vänta på att en ny modell finns att tillgå. Ett levande intranät är informationslänken mellan kommunens olika arbetsplatser. Arbetet med intranätet är kontinuerligt. Nya användare introduceras i hur man gör nyheter och uppdateringar för att få så bred användning som möjligt. Uppföljning

48 Arbetet med intranätet har varit kontinuerligt. Nya inslag, så som videoinstruktioner, nyheter som videosnuttar och en materialbank om hur man gör pressmeddelanden har kommit till under år Färre manuella skeden i löneräkningen Lönebeskeden skickas per e-post till större delen av personalen Arbetstidslistorna kommer elektroniskt in i löneprogrammet Elektroniska blanketter tas i bruk Uppföljning Lönebeskeden skickas per e-post till ordinarie personalen Försöken med att få in arbetstidslistorna elektroniskt i löneprogrammet har inte lyckats p.g.a upprepade tekniska problem som programleverantören inte lyckats lösa. Elektroniska blanketter som serviceform för invånare har tagits i bruk med hjälp av e-palvelu tjänsten. En modern och levande personalstrategi Personalstrategin uppdateras under år Uppföljning Uppdateringen av personalstrategin började med en kick-off dag tillsammans med Kommunförbundets experter i december. Arbetet fortsätter under våren NYCKELTAL Prestationer BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Interna rekryteringar 5 0 Externa rekryteringar Samarbetskommitténs möten Antal sysselsatta, årsverken 3 2,75 48

49 PERSONALBOKSLUT Antal årsverken BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Personalchef 0,3 Byråsekreterare 0,3 Löneräknare Totalt 0, Den arbetstid som huvudförtroendemännen arbetar för att sköta sitt uppdrag betalas från personalförvaltning. Huvudförtroendemännens arbetstid mätt i årsverk: Fosu r.f 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 Kommunfackets Union r.f 0,35 0,35 0,35 0,35 0,35 Tehy rf 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 SuPer rf 0,08 0,08 0,08 0,08 0,08 Totalt 0,78 0,78 0,78 0,78 0,78 49

50 FÖRVALTNINGSAVDELNING Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef PERSONALFÖRVALTNINGSENHETEN BS 2010 BS 2011 BG 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: Ökade kostnader, p.g.a fler sysselsatta på basen av sysselsättningsskyldighet ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Behovet att anställa personer med lönesubvention (sysselsättningsanslag) har ökat under år I budgeten för år 2013 har därför gjorts en rejäl nivåhöjning av sysselsättningsanslagen för att kunna möta dessa behov. Under år 2012 har kommunen haft tre civiltjänstgörare. Dessa koordineras via personalförvaltningen men bekostas av enheten där de utför sin civiltjänstgöring. 50

51 FÖRVALTNINGSAVDELNING Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Ekonomienheten har hand om uppgörande av budget och bokslut, den löpande bokföringen, fakturahanteringen och inköpsreskontra samt större delen av kommunens fakturering och försäljningsreskontra. Dessutom bistår ekonomienheten Kimitoöns vattenaffärsverk med experttjänster. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN I de lagar och anvisningar som styr ekonomiprocesserna sker kontinuerligt ändringar. Förutom ändringar i bokföringslagen, kommer också europeiska standarder som styr betalningstrafiken. Under ekonomiplaneperioden kommer traditionella direktdebiteringar att slopas, i.o.m Sepa, och enda alternativet för direktdebiteringskunderna blir att välja elektroniska fakturor. EKONOMIPLAN Arbetet med att ta i bruk, utveckla och implementera de elektroniska processerna fortsätter. BINDANDE MÅL 2012 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Exakt redovisning, god rapportering och informativa bokslut Månadsvis budgetuppföljning till enheterna Kvartalsvis uppföljning till nämnderna Kontinuerlig uppföljning av hur marknadsläget påverkar kommunens ekonomi och finansiering. Uppföljning Enheterna har fått månadsvis uppföljning Nämnderna har fått kvartalsvis uppföljning Finansiering och låneportfölj har genomgåtts under året. Mängden pappersfakturor minskar Mer än hälften av inköpsfakturorna kommer elektroniskt. Elektroniska försäljningsfakturor erbjuds aktivt till kunderna Uppföljning Ca 35 % av inköpsfakturorna kommer elektroniskt. Elektroniska försäljningsfakturor erbjuds. 51

52 FÖRVALTNINGSAVDELNING Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL Prestationer BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Försäljningsfakturor Inköpsfakturor Andel av inköpsfakturor elektroniskt 15 % 30 % 50 % 35 % PERSONALBOKSLUT Antal årsverken BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Controller ,25 Ekonomisekreterare Bokförare 1, Reskontraskötare 2,6 2,6 2,6 2 Totalt 6,1 5,6 5,6 4,25 52

53 FÖRVALTNINGSAVDELNING Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef EKONOMIENHETEN BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: Minskade kostnader, ingen nyanställning och ingen vikarie ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Controllern blev föräldraledig från april månad och ingen vikarie anställdes istället. Hennes uppgifter omfördelades. Den ena reskontraskötaren på 60 % avgick med pension i juli och ingen ny anställdes istället för henne. 53

54 FÖRVALTNINGSAVDELNING Enhet: IKT Ansvarsperson: IT-driftschef VERKSAMHET IKT-enheten ansvarar för upprätthållande och utvecklande av kommunens gemensamma datanätverk, IKT utrustning och programvara. Till IKT-enhetens uppgifter hör bl.a. att planera, upprätthålla och utveckla datanätet, koordinera samordningen av telefon- och datasystemen, trygga datasekretessen, utveckla kommunikationen i nätet, administrera användarrättigheter, bereda upphandlingar av data- och teleutsrustning samt programvara med avdelningarna ge användarstöd, utveckla IT-administrationen och medverka i utvecklingsprojekt. Användarstödet och underhållsarbetet är fördelat så att det administrativa nätverket sköts med egna resurser medan skolorna och hälsocentralernas stöd sköts som köptjänst. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Användningen av datasystem på de olika avdelningarna och enheterna ökar ständigt i kommunen. Antalet datorer i enheterna ökar i samma takt. Allt detta leder till ett ökat behov för datastöd och dataunderhåll och tillsammans med IPbaserad telefoni leder detta till att kraven på datanätverket i kommunens alla enheter blir allt större. Även nationella projekt, så som erecept ibruktagningen, ställer enorma krav på dokumenterade processer, datasäkerhet och uppfyllande av särskilda standarder för datatrafiken. EKONOMIPLAN IKT enheten stöder aktivt de strategiska mål som uppgjorts på kommunnivå. Under ekonomiplaneperioden gäller detta bl.a. införande av elektroniska möteshandlingar, hälsovårdsenhetens erecept och KanTa systemen samt miljömålen i Eko-logiskt programmet BINDANDE MÅL 2012 Mål Uppgradering av operativsystem Eftersträvad nivå / uppföljning Windows Xp operatvisystemet uppgraderas stegvis till Windows 7- operativsystemet Uppföljning Uppgradering till Windows 7 har gjort i den takt som maskinerna förnyats. Genomgång av kommunens mjukvara Heltäckande genomgång av mjukvaran och onödiga kommersiella program bort Uppföljning Antalet Microsoft Office licenser för bildningen har minskat jämfört med tidigare år. Som ersättande produkter används program som baserar sig på öppen källkod. 54

55 Förnyande av maskinpark Maskinparken förnyas stegvis, gamla och icke fullt funktionsdugliga maskiner byts ut Uppföljning Arbetsstationer, serverdatorer, kringutrustning i behov att förnyas har bytts ut under året. E-tjänster för kommunens kunder och invånare utvecklas En kartläggning och tidtabell uppgörs för utvecklande av e-tjänster för kunder och invånare Uppföljning Flere e-tjänster riktade till kommunens kunder och invånare har förbättrats, tagits i bruk eller är under utveckling. Som exempel kan nämnas Wilma för skolorna, kommunen på facebook samt elektroniska blanketter via epalvelu. NYCKELTAL Prestationer BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Antalet datorer Antalet användarnamn Egen personal 2,8 2,8 2,5 2,5 2,4 Mätare Kostnad/dator administration ,86 omsorgen ,1 skolor ,5 55

56 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 IT-chef IT-driftschef 0, Systemansvarig IT-kordinator 0,8 0,8 0,9 0,9 0,9 IT-stödperson (omsorgen) 0,5 0,5 0,5 Totalt 2,8 2,7 2,4 2,4 2,4 IKT-ENHETEN BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: Minskade intäkter, billigare intern IT än budgeterat Minskade kostnader, mindre köp av tjänster än budgeterat ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året har varit stabilt för IKT enheten. Upplägget av verksamheten har varit lyckat, IT-driftchef, IT-kordinator och en IT-stödperson för omsorgen utgör tillsammans kommunens IKT funktion. Därutöver har externa experttjänster använts vid behov. IKT enheten har på flere områden kunnat effektivera sitt sätt att arbeta, delvis genom att ändra på arbetsprocesserna och delvis genom att använda nya modernare verktyg. IKT enheten har också deltagit i flere utvecklingsprojekt inom kommunen, t.ex. omsorgsavdelningens projekt erecept som togs i bruk under sommaren har varit det största och mest resurskrävande. 56

57 15.2 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Utvecklingsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet Utvecklingsavdelningens förvaltning Skärgård 34 % 19 % 2 % Turism 21 % Landsbygd 16 % Marknadsföring 5 % 4 % Näringsliv Projektverksamhet Utvecklingsavdelningen Kostnadsslag i procent 2 % 4 % 3 % 1 % Personalkostnader Köpta tjänster 42 % 48 % Material, förnödenheter och Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 57

58 UTVECKLINGSAVDELNINGEN BS 2011 Ursprunglig BG 2012 Budgetändringar BG 2012 BS 2012 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,62 % Avgiftsintäkter ,70 % Understöd och bidrag ,50 % Hyresintäkter ,45 % Övriga verksamhetsintäkter ,15 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,17 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,38 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,96 % Övriga lönebikostnader ,49 % Lönebikostnader ,97 % Personalkostnader ,12 % Köp av tjänster ,05 % Material, förnödenheter och varor ,00 % Understöd ,89 % Hyreskostnader ,94 % Övriga verksamhetskostnader ,85 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,24 % VERKSAMHETSBIDRAG ,98 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,47 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,33 % 58

59 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Utvecklingsenhetens förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Utvecklingsavdelningen ansvarar för beredning av ärenden till skärgårdsnämnden, landsbygdsnämnden och kommunstyrelsen. Vidare ingår avdelningens personalansvar, budget och bokslut. Utvecklingsavdelningen handhar näringslivsfrågor, turism, marknadsföring och profilering, skärgårdsfrågor, projekt, strategin, KOKOprogrammet, intressebevakning, vänortskontakter, landsbygdsfrågor, Luckan, byalagsverksamhet samt koordinerar vissa evenemang. Avdelningen samarbetar med Väståbolands stad i frågan om Region Åboland, vissa projekt och till en del inom turismen. Fokus är på näringsliv, marknadsföring och profilering samt skärgård. Avdelningen arbetar inom olika team, såsom näringslivsteamet, marknadsförings och turismteamet, projektteamet och deltar också i planläggningsteamets arbete. Tack vare projektet KOMI hjälper avdelningen till med alla avdelningars kommunikation gentemot bl.a. press och media, samt med projektbyråkratin. Avdelningen följer riktlinjerna i kommunens strategi Strategins förankring i kommunens samtliga enheter påbörjades hösten 2011 och fortgår under våren. Under år 2012 kommer strategin att granskas och behandlas på nytt i fullmäktige. Avdelningen har under de första åren gjort en hel del olika analyser, såsom om den yttre bilden av Kimitoön imagemässigt, turismförundersökning, näringslivsundersökningar, tagit fram olika scenarier för Dalsbruks framtida utveckling o.s.v. Vi har en god grund att fortsätta bidra till att Kimitoön utvecklas såväl imagemässigt som inom näringslivet på ett ändamålsenligt sätt. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Regeringsprogrammet och den nya regeringen pläderar för ett betydligt färre antal kommuner i Finland. Kimitoön är dock till sin storlek ovanom medeltalet i hela landet i dag. Kommunens vision är att fortsätta som en självständig modig kustkommun. För att kunna fortsätta som en självständig kommun bör strömmen av inflyttade personer fås att öka. Genom en fortsatt positiv, fyndig och rolig marknadsföring kan avdelningen bidra till att ge en positiv, inflyttningsvänlig bild av kommunen. Konkurrensen om nya inflyttare är stenhård och därför har Kimitoön gått in för att sätta barnen i fokus. Vi vill satsa på barnen, vi ser barnet. Arbetet med barnvänligheten påbörjades hösten 2011 och fortgår i minst i tre år till. Arbetsgruppen består av olika nyckelpersoner från olika enheter. Trots att det finns stora ekonomiska hotbilder i hela landet beträffande företagsamhet och näringsliv har detta för tillfället inte drabbat Kimitoön. Om den ekonomiska krisen fortgår är det möjligt att det börjar synas även i företagsamheten på Kimitoön. Att försöka förutspå vad som händer i framtiden görs genom att aktivt delta i regionens olika organ, där marknadsanalytikerna i samråd med subregionernas tjänstemän analyserar trender och fenomen inom näringslivet. 59

60 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Utvecklingsenhetens förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschef EKONOMIPLAN Den uppgjorda kommunikations- och marknadsföringsplanen följs. Kimitoöns synlighet skall fördubblas, med små medel. Näringslivet stöds genom aktiv kontakt till företagarna på många olika sätt. Genom seminarier, företagsbesök, företagsrådgivning, och ändamålsenliga infralösningar. Region Åbolands verksamhet avslutas. De eventuella kostnader som kan uppkomma vid avvecklande av föreningen Region Åboland r.f. är inte beaktade i budgeten. BINDANDE MÅL 2012 Mål Nyinflyttade välkomnas med infobrev Eftersträvad nivå / uppföljning Antalet och vart man flyttar uppföljs Uppföljning Nyinflyttade har fått ett välkomstbrev undertecknat av kommundirektören med information om Kimitoön. Inflyttade år 2012:226 personer. Miljömål Antalet papperskopior minskas Uppföljning Interna möteskallelser och pm sänds elektroniskt för att minska antalet papperskopior. Utvecklingssamtal med personalen Ett per år/ person Uppföljning Utvecklingssamtal har hållits med alla anställda inom år Koordinering genom möten Avdelningsmöten med hela avdelningens personal varannan 60

61 vecka Teammöten hålls 1 gång per månad Uppföljning Avdelningsmöten har hållits var tredje vecka, teammöten enligt behov. NYCKELTAL Prestationer BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Behandlade paragrafer, KST Antal beslut utvecklingschef Intressebevakningsuppdrag Mätare Utvecklingsavdelningens förvaltning Euro/invånare PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Utvecklingschef Byråsekreterare Totalt

62 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Utvecklingsenhetens förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschef UTVECKLINGSENHETENS FÖRVALTNING BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG12 BS12: Lönekostnaderna , viss del av utvecklingschefens lön betalats av projektet Kimitoön på kartan ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Avdelningen har hittat ett optimalt sätt att jobba enligt. Personalen engagerad och motiverad. Personalomsättningen dock hög på grund av att projekt avslutas och nya påbörjas. Den nya strukturperioden kan bli utmanande eftersom prognosen är den att projekt ska handhas av större sammanhang än enbart en kommun. Året 2012 har tyngdpunkten legat på marknadsföringen av kommunen och strukturomvandlingsarbetet sedan FNsteel gått i konkurs sommaren Intressebevakningsuppgifterna ökat på grund av strukturomvandlingsstatusen. 62

63 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgård Ansvarsperson: Näringslivschef VERKSAMHET Kommunens skärgårdsnämnd har till uppgift att handha skärgårdsfrågorna på den kommunala nivån, utveckla näringar, trafik och boende i skärgården samt verka för en allsidig utveckling av skärgården såväl vad gäller befolkningens livsbetingelser som skärgårdsmiljön. Nämnden svarar även för skärgårdens intressebevakning. Kommunen verkar därtill i utskärsdelegationen som är gemensam med Väståboland. Skärgårdsnämnden ansvarar för uppgörandet av kommunens skärgårdsprogram, det nuvarande godkändes år FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN De traditionella skärgårdsnäringarna fortsätter att förlora i betydelse. I stället skapas förutsättningar för nya näringar lämpade för skärgårdsförhållanden. Speciellt bör den ökande deltidsbefolkningen och turistströmmarna utnyttjas för att skapa arbetsplatser och utkomstmöjligheter i skärgården. Med avsikt att trygga att skärgården fortsättningsvis kan ha en livskraftig fast befolkning EKONOMIPLAN I kommunens skärgårdsprogram listas de åtgärder och projekt som är aktuella under planeperioden De viktigaste satsningarna sker inom förbindelserna, näringslivet, arbetsplasterna och boendet. I de större skärgårdsbyarna strävar man till att grunda andelslag för vatten- och avloppsförsörjningen, markplanering och bostadsbyggande samt satsningar på natur och miljö. BINDANDE MÅL 2011 Mål Förverkligande av de mål som upptagits i skärgårdsprogrammet Åstadkomma bättre förbindelser Lösning av avloppsproblematiken Byggande av hyresbostäder Eftersträvad nivå / uppföljning Varje by en daglig förbindelse, övriga öar tillräckligt täta turer Uppföljning Varje by en daglig förbindelse, övriga öar tillräckligt täta turer Varje by har minst en daglig förbindelse Uppföljning Några öar saknar helt förbindelser Varje by har minst en daglig förbindelse Ett andelslag bildas Ett andelslag bildas Uppföljning Uppföljning Inget andelslag har bildats Inget andelslag har bildats Radhusbyggande i Rosala inleds Radhusbyggande i Rosala inleds Uppföljning Uppföljning Radhusbyggandet i Rosala har inte inletts, men avancerat Radhusbyggandet i Rosala har inte inletts, men avancerat 63

64 Bättre omsorg,hälso- och sjukvård Servicen bibehålls på minst nuvarande nivå Servicen bibehålls på minst nuvarande nivå Uppföljning Servicen har inte försämrats NYCKELTAL Prestationer BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Antal sammanträden Nettokostnad/sammantäde PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS SKÄRGÅRDSNÄMNDEN BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: Minskade personalkostnader pga färre möten Ökade köp av tjänster pga icke-budgeterade samarbnetsersättningar till skärgårdssamarbetet +226 Ökade understöd p.g.a bidrag till förbindelsefartygsbrygga, ökad fiskyngelplanering Minskade övriga verksamhetskostnader , vilka användes för att finansiera avgiften till skärgårdssamarbetet. 64

65 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgård Ansvarsperson: Näringslivschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga förändringar. Den gemensamma Utskärsdelegationen för Åboland innebär i viss mån att behovet av antal möten minskade. Från år 2013 har nämnden utsetts bland skärgårdsbor på skärgårdsbornas egna förslag. Detta borde påverka nämndens aktivitet i positiv riktning. Större ändringar i nämndens framtida budget blir knappast aktuella. 65

66 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET För turismen ansvarar marknadsförings- och turismteamet. Teamet handhar bl.a. utveckling och koordinering av hela öns turism i samarbete med lokala företag och andra lokala och utomstående aktörer. Man håller en aktiv kontakt till olika aktörer inom branschen och även andra samarbetspartners. Teamet sköter också kundservicen i turistinformationen och servicerådgivningspunkterna, upprätthållandet och utvecklandet av turismens webbsidor, anskaffning av broschyrer och annat turistiskt material, deltagande i mässor, bokningar av Villa Landes konferensutrymmen samt Luckans verksamhet. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Turismen anses nationellt vara en starkt växande näring. Turismen blir allt mer internationell i och med Finlands nationella satsningar och man kan tydligt se att de utländska turisternas andel ökar. Krav på turismservicens kvalitet och innehåll samt tillgänglighet ökar hela tiden och det satsas hårt i olika delar i Finland. Man satsar på att bygga nytt, utveckla nätservice samt via olika händelser. Turismen riktar sig allt mer till upplevelser och färdiga paket som är lätt tillgängliga för kunden. EKONOMIPLAN Kimitoön är en relativt liten aktör inom branschen. Vi är relativt okända nationellt/internationellt sett är vi en del av skärgården. Ekonomin ställer också till vissa begränsningar när det gäller samarbetet med större aktörer. Kimitoöns kapacitet och vilja kartlades under Kartläggningen står nu som grund för utveckling av turistmarknadsföring samt samarbete med företag inom den turistiska branschen. Nya sätt att samarbeta på ön och med utomstående aktörer diskuteras. Det är viktigt att vi förnyar oss och följer utvecklingen. Kommunens marknadsföringssatsningar stöder även turismens utveckling. Vi ökar vår synlighet genom att arrangera Axel galan, som är en öppen tillställnings samt genom att koordinera Senioritempaus på hösten. Kimitoön är även med i Turun ja Varsinais-Suomen yhteismarkkinointihankkeessa samt i projektet Scandinavian Islands. Luckans huvudmannaskap utreds under året. BINDANDE MÅL 2011 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Nya reserutter på ön Utvecklingsprojekt för att utveckla turistföretagens samarbete. Skyltning av cykelrutter i terrängen Utveckling av turismens webb 66

67 Uppföljning Utvecklingsprojektet fick ingen privat finansiering så det bordlades. Cykelrutternas skyltning förverkligades inte. Utveckling av turismens webb I samarbete med turistföretagarna Uppföljning Turismens webbsidor förnyades i samråd med turistföretagarna. Sidorna finns nu publicerade på tre språk, finska, svenska och engelska. Öka samarbete och synlighet Välja olika kanaler för synlighet Delta i mässan RESA 2012 Öka samarbetet med valda aktörer Delta i de regionala mötena Ordna Senioritempaus på hösten 2012 Uppföljning Synlighet under året fick vi genom artiklar i turistiska publikationer, via webbsidan samt annonsering. Samarbetet med turistföretagarna fungerade bra Kommunen deltog i RESA 2012 Kommunen deltog i de regionala möten som arrangerades. Senioritepaus arrangerades i Kasnäs Skärgårdsbad

68 NYCKELTAL Prestationer BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Antal deltagare på företagar träffar Antal inbjudna gäster till ön Turistmässor Mätare Turismens kostnad/invånare PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Turismutvecklare 0, Turistinformatör 1 0,5 0,5 0 0,5 Marknadsföringschef 0, Luckans informatör 0,5 0,5 0 0,5 68

69 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschefen TURISMEN BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: Ökade kostnader för tryckning och annonsering samt för Luckans varor ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året fortlöpte till stor del enligt planerna. I marknadsförings- och turismteamet skedde personalförändringar. Tf. marknadsförings- och turismkoordinator Seija Östman slutade även turistinformatör Anne Lindroos slutade Turistinformation ges av kommunens servicerådgivare och av Luckan (Luckan är inte mera kommunal utan handhas av Kulturföreningen Lande r.f. sedan årskiftet). Förnyandet av turismens webbsidor var mycket omfattande och krävde en stor arbetsinsats. Men resultatet blev mycket lyckat. Nu får man en enhetlig bild av turismnäringen på Kimitoön. Det landsomfattande evenemanget Senioritempaus arrangerades i Kasnäs Skärgårdsbad Evenemanget var mycket lyckat och besöktes av nästan 400 seniorer. Kimitoön fortsätter att aktivt arbeta med att hålla Kimitoön på kartan. Man sätter även tyngdpunkten på att ständigt utveckla turismmarknadsföringen i samarbete med företagen inom branschen. 69

70 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Landsbygd Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Landsbygdsenheten ansvarar för landsbygdsförvaltningen. Till landsbygdsnämndens uppgifter hör bl.a. att sköta kommunens egen åker och skogsbruksmark samt byautvecklingsfrågor. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Lag om anordnande av landsbygdsförvaltningen i kommunerna förpliktar kommuner att bilda samarbetsområden, inom vars område det finns minst 800 lantbruksföretagare som har ansökt om jordbruksstöd. Samarbetsområdet ska inleda sin verksamhet senast Kimitoöns kommun har ingått avtal med St Karins stad, Pemar stad, Sagu kommun och Väståbolands stad om att bilda ett samarbetsområde med Pemar stad som arrangör av tjänster. Samarbetsområdet inleder sin verksamhet och landsbygdssekreteraren övergår då till Pemar stads tjänst. EKONOMIPLAN Landsbygdsenheten förbereder sig för överföring av landsbygdsförvaltningen till samarbetsområdet. BINDANDE MÅL 2012 Mål Möte för byalagen ordnas. Eftersträvad nivå / uppföljning Minst ett möte. Uppföljning Ett möte ordnades för byalagen. NYCKELTAL Prestationer BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Antal gårdar Antal jordbruksstödansökningar PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Landsbygdssekreterare

71 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Landsbygd Ansvarsperson: Utvecklingschef LANDSBYGDSENHETEN BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: Ökade inkomster, försäkringsersättning för stormskador på skog, försäljning av stormfällt virke och stödrättigheter Minskade personalutgifter, periodiserade löner Ökade utgifter för skogsskötsel ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under året skedde inga större förändringar i verksamheten. Andelen elektroniskt inlämnade stödansökningar ökade ytterligare med 7 % jämfört med föregående år och var år 2012 drygt 70 %. Under året utbetalades ca 6,4 miljoner euro i jordbruksstöd. 71

72 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET För turismen ansvarar marknadsförings- och turismteamet som fokuserar på hela öns marknadsföring. Teamet handhar bl.a. utveckling och koordinering av hela öns marknadsföring i samarbete med lokala företag och andra lokala och utomstående aktörer. Man håller en aktiv kontakt till olika aktörer inom branschen, producerar marknadsföringsmaterial, utvecklar hemsidorna samt uppdateringen av dem, mässdeltaganden, PR, publicering av kommunens tidning en gång per år samt koordinerar olika händelser och evenemang. Teamets turistinformatör arbetar i Villa Lande. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kommunen tävlar allt hårdare om invånare och besökare. Även antalet utländska besökare och invånare ökar. För kunder idag räcker det inte att man endast har en produkt att erbjuda de vill ha upplevelser samt kvalitativ och personlig service. Marknadsföringsåtgärderna skall baserad på fakta och vara i linje med utbudet. En positiv image är a och o för att klara av dagens hårda konkurrens. Delaktighet är allt viktigare och det speglar även Kimitoöns marknadsföring. Kimitoöns bästa marknadsförare är våra egna invånare och de nöjda kunderna som för sina positiva upplevelser vidare. EKONOMIPLAN I framtiden vill Kimitoön vara en kommun där man tar barnen i beaktande. Detta kommer att synas i hela vår verksamhet, som exempelvis i marknadsföring, i producerat material, evenemang mm. Kimitoön fortsätter med KIMI projektet, vars mål är att sätta Kimitoön på kartan samt fördubbla synligheten. I kommunens marknadsföring drar man nytta av de, inom projektet Rörliga Bilder, producerade reklamfilmerna (kommunens egna reklam samt 15 övriga företagsreklamer). Kommunen öppnar en egen profil på Facebook vilken man kommer att användas som informations- och marknadsföringskanal. Kommunen bjuder in olika målgrupper i marknadsföringssyfte samt syns via sponsorering i olika evenemang. Man kommer även regelbundet att ordna företagarträffar samt benchmarking- resor, för företag, både på och utanför ön. Med dessa satsningar effektiverar och utvecklar vi samarbetet till företagarna. BINDANDE MÅL 2012 Mål Enhetligare marknadsföring Eftersträvad nivå / uppföljning Barnvänligheten syns i det producerade materialet samt i evenemang mm. Uppföljning En uppfräschning av det grafisk utseende görs. Det nya utseendet är lekfullt och energiskt. Maskot ISLA figurerar i olika 72

73 evenemang arrangerade av kommunen. Synligheten ökar Delta i 2-3 mässor (ex. barnmässan) Publicera en tidning på våren samt 4 infotidningar i samarbete med kommunikatören Vi går med i Facebook var vi publicerar interaktiv information tillsammans med kommuninvånarna, samt med övriga aktörer Arrangera Axell galan på våren Uppföljning Kommunen deltog i 2 mässor, BÅT 2012 samt Oma Mökki i H:fors. Magasin ISLA publicerades på våren samt 2 infotidningar vid namn Isla Info publicerades i Annonsbladet. Kommunen har egen Facebook sida. Axel Afton arrangerades 23.3 på Villa Lande. Samarbetet ökar Bjuda in 2-3 olika målgrupper Minst 2 företagarträffar i året Benchmarkning-resor för företagarna Mässdeltagande i samarbete med företagarna Uppföljning Journalistgrupper/bloggare inbjudna Turistföretagarträffar 2 st, samt Näringslivsforum, Kimitoöns Näringsliv - på rätt köl På RESA 2012 deltog tre av öns företagare i samråd med kommunen. På mässan BÅT 2012 deltog ett företag i samråd med kommunen. 73

74 NYCKELTAL Prestationer BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Företagarträffarnas deltagarantal Inbjudna besökares antal Deltagande i mässor Mätare Marknadsföring euro/invånare Inflyttade till ön PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Marknadsförare

75 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen MARKNADSFÖRING BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: Sparåtgärder pga. avdelningens övriga verksamhet samt att en del av marknadsförarens lön betalats av projektet Kimitoöns på kartan ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året fortlöpte till stor del enligt planerna. I marknadsförings- och turismteamet skedde personalförändringar. Tf. marknadsförings- och turismkoordinator Seija Östman slutade även turistinformatör Anne Lindroos slutade Turistinformation ges av kommunens servicerådgivare och av Luckan (Luckan är inte mera kommunal utan handhas av Kulturföreningen Lande r.f. sedan årskiftet). Arbetet kring uppfräschningen av det grafiska utseendet var intensivt men mycket givande. Logon och det grafiska utseendet förmedlar Kimitoöns kommuns värderingar: öppenhet, aktivitet och förnyelse. Det nya grafiska utseendet är fräscht och lekfullt. Axel Afton som arrangerades 23.3, på Axels namnsdag, samlade många ivriga pristagare samt en publik bestående av invånare och deltidsboende. På Axel Afton premierades Årets Idrottare, Årets Låntagare, Årets Kulturpris, Årets Kulturgärning, Årets Företagare samt Årets Ambassadör. Därtill delade kultur- och fritidsnämnden ut idrottspriser. Musik och dansuppvisning stod också på programmet. I framtiden vill Kimitoön vara en kommun där man tar barnen i beaktande. Detta kommer att synas i hela vår verksamhet, som exempelvis i marknadsföring, i producerat material, evenemang mm.. Vi utnyttjar allt mer sociala medier i kommunikation och marknadsföring. Kommunen bjuder in olika målgrupper i marknadsföringssyfte samt syns via sponsorering i olika evenemang. För att effektivera och utveckla samarbetet med företagarna, ordnas branschvisa företagarträffar tillsammans med MASVA - projektet. 75

76 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Näringslivschef VERKSAMHET Kommunens näringslivsbefrämjande verksamhet handhas, under ledning av kommundirektören, av näringslivschefen och utvecklingsavdelningen gemensamt. Näringslivsverksamheten stöds av näringslivsteamet sammansatt av centrala aktörer inom kommunens organisation. Kommunens utvecklingsbolag är även en integrerad del av näringslivsverksamheten. Verksamheten omspänner alla element som ansluter till kommunal näringslivsverksamhet men fokuserar speciellt på infrastruktur såsom de allmänna fysiska förutsättningarna för näringsverksamhet, dvs fysisk planering, tillhandahållandet av företagstomter och utrymmen, företagsrådgivning, finansieringsfrågor, information, kurser, projektverksamhet, skapandet av företagarnätverk. Målsättningen är att såväl utveckla befintlig företagsverksamhet som att skapa nya företag FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kommunens näringsliv har omstrukturerats under de senaste åren och denna omstrukturering kommer att fortsätta. Teknologiindustrins betydelse och tyngd i näringsstrukturen har minskat i betydelse, men har för tillfället stabiliserat sig. Den exportinriktade teknologiindustri som verkar i Kimitoöns kommun är mycket utsatt för de kriser som i täta intervaller drabbar världsekonomin. De traditionella landsbygds- och skärgårdsnäringarna har likaså minskat i betydelse, i stället erövrar servicenäringarna, speciellt inom turismen och handeln en allt större nisch. En växande sektor med stor utvecklingspotential på ön är service inom stug- och båtbranschen. EKONOMIPLAN Kimitoön satsar på flera olika projekt inom näringslivet, såväl projekt av mera allmän karaktär som mycket specialiserade projekt. Kommunen upprätthåller beredskap att med mycket kort varsel starta nya projekt för att främja näringslivet genast då behov uppstår. Ett speciellt tyngdpunktsområde under perioden kommer projektet Dalsbruk Waterfront att utgöra, nämligen utvecklandet av Dalsbruk centrum, samt vidareutvecklandet av utvecklingsbolaget Faxell 2.0 Oy Ab. Inom privata sektorn planeras betydande investeringar i Kimito centrum. Kommunen bör aktivt stöda dessa genom att utveckla infrastrukturen på området. 76

77 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Näringslivschef BINDANDE MÅL 2012 Mål Företagarträffar/seminarier ordnas Eftersträvad nivå / uppföljning Minst 10 olika tillfällen Uppföljning Minst 10 träffar/seminarier har ordnats Nya företag grundas Nettoökningen minst 18 Uppföljning Företagsutymmen erbjuds 52 nya företag grundats, 27 avslutat sin verksamhet, nettoökningen 25 Minst ett företag bör alltid kunna erbjudas utrymme med kort varsel Uppföljning ledigt hallutrymme har funnits under hela 2012 Uppföljning Näringslivsforum arrangeras Näringslivsforum arrangerades Näringslivsstrategi/programmet färdigställs Uppföljning Utkast till näringslivprogram färdigställt 2012 NYCKELTAL Prestationer BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Antal företag Nya företag Företag som upphört Förändring

78 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Näringslivschef 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 NÄRINGSLIV BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: Verksamhetens minskade intäkter, försäljningsintäkter (+8 532) kompenseras av övriga verksamhetsintäkter (-6 760) Utbildnings- och kulturtjänster ( ) Dispositionsanslag (+4 242) Understöd till sammanslutningar (-2 000) ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Näringslivsverksamheten bedrivs inom ett mycket brett fält inom kommunen. Förutom utvecklingsavdelningen och näringslivteamet, samverkar Dragsfjärds Industri Ab och Faxell 2.0 Oy Ab. Nya företag, de flesta i mikroklassen har grundats, och nya företag kommer även i framtiden att grundas i samma utsträckning som tidigare. Kommunens största privata arbetsgivare, FNsteel Oy Ab drabbades av konkurs under år 2012, vilket ökar behovet att snabbt åstadkomma etableringar med klart synlig betydelse för arbetsplatsernas antal. Kommunen har under senare delen av 2012 satt in betydande ansträngningar för att främja en eventuell fortsättning av valsverket i Dalsbruk. Nya företagsområden och verksamhetsutrymmen är nödvändiga såväl i närheten av Kimito som Dalsbruks centrum. Inom den närmaste framtiden fortsätter kommunens näringslivsverksamhet enligt tidigare modell. Men dessutom kommer kraftåtgärder att vara nödvändiga med tanke på FNsteels industriområde i Dalsbruk. 78

79 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Antalen projekt kommunen är med i har kartlagts och betalningsandelarna likaså. Kimitoöns kommun ser möjligheter att genom projekt även framöver kunna utveckla olika delar av kommunen, men det är inget självändamål att handha alltför många olika projekt. Linjen är att framöver och fortsättningsvis gå in för endast sådana projekthelheter som gagnar kommunen, dess utveckling, invånare på ett eller annat sätt. I anslagen för projektenheten ingår förutöver kommunandelarna för kommunens egna huvudprojekt (fyra till antalet år 2012 via utvecklingsavdelningen) kommunandelarna för de 20 projekt Kimitoöns är med som delpart i. Anslagen för Region Åbolands medlemsavgift, 1 euro /capita och medlemsavgiften till Leaderföreningen i samma båt, 5 euro/capita ingår i anslagen för projektverksamhet. De fyra huvudprojekt Kimitoön handhar är: KIMI - Kimitoön på kartan Komi - Kommunikation och engagemang med fokus på kommunal växelverkan Kimitoön självförsörjande på energi Masva - företagrådgivning FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Strukturperioden avslutas Regeringen kommer att minska anslagen för regionens utvecklingspengar för år EKONOMIPLAN Kimitoöns kommun handhar endast projekt som är nyttiga och ändamålsenliga för kommunen på ett eller annat sätt. Avdelningen hjälper kommunens övriga avdelningar och i vissa fall utomstående aktörer med den mångfasetterade projektbyråkratin. BINDANDE MÅL 2011 Mål Klarare projekthantering Eftersträvad nivå / uppföljning Handbok i projekthantering görs under året Uppföljning Handbok gjord under året 79

80 NYCKELTAL Prestationer BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Antal behandlade projektplaner PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Projektanställda

81 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschefen PROJEKTVERKSAMHET BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: Region Åbolands medlemsavgifter ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Inom projektverksamheten har antalet anställda under året varierat mellan 3 och 5 i takt med att projekt avslutats. Vid årets slut var antalet projektanställda tre. Under året beviljades kommunen status som område i akut strukturomvandling. Eftersom statusen för kommunens del i första hand inverkar på möjligheterna att erhålla extern projektfinansiering har projektplaneringen aktiverats under hösten 2012 för att konkretiseras under Fortsättningsvis innebär den nya strukturfondperioden ett orosmoment för projektverksamhetens kontinuitet. Projekten har hållit sig väl inom sina ekonomiska ramar. Under 2012 var de aktiva projektens stödnivå 70-90%. Projektverksamhetens slutliga kostnader är avsevärt mindre än bruttokostnaderna. Under 2013 kommer projektverksamheten att tillta och åtminstone två nya projekt påbörjas inom avdelningen. 81

82 15.3 BILDNINGSAVDELNINGEN 2 % 5 % 5 % 2 % Bildningsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet 2 % 19 % Bildningsavdelningens förvaltning Barnomsorgsenhet Undervisningsenhet Vuxeninstituts enhet 65 % Biblioteksenhet Fritidsenhet Kulturenhet Bildningsavdelningen Kostnadsslag i procent Personalkostnader 4 % 3 % 20% 13 % 0 % 61 % Köpta tjänster Material, förnödenheter och Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 82

83 BILDNINGSAVDELNINGEN BS 2011 Ursprunglig BG 2012 Budgetändringar BG 2012 BS 2012 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,81 % Avgiftsintäkter ,28 % Understöd och bidrag ,90 % Hyresintäkter ,68 % Övriga verksamhetsintäkter ,63 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,04 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,85 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,78 % Övriga lönebikostnader ,43 % Lönebikostnader ,15 % Personalkostnader ,49 % Köp av tjänster ,38 % Material, förnödenheter och varor ,55 % Understöd ,26 % Hyreskostnader ,93 % Övriga verksamhetskostnader ,88 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,09 % VERKSAMHETSBIDRAG ,62 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,20 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,61 % 83

84 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: bildningsavdelningens förvaltning Ansvarsperson: bildningschefen VERKSAMHET Bildningskansliet ansvarar för avdelningens förvaltning och utvecklings- och planeringsfrågor. Till bildningskansliet hör hela bildningssektorns förvaltningspersonal, förutom bildningschefen, bildningssektorns förvaltningschef och byråsekreteraren även kultursekreteraren och vuxeninstitutets, barnomsorgens samt fritidsverksamhetens personal, sammanlagt 13 personer. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Bildningsverksamheten i kommunerna står ständigt inför stora utmaningar. Läroplanen för den grundläggande utbildningen har reviderads under år Inkommande år bör verksamheten inom de reviderade områdena elevvård och stöd för elevens lärande utvecklas och stärkas. Inom den fria bildningen uppmanas från statligt håll att man söker större samarbetsområden. Så kallade små gymnasiers existens behov granskas, vilket betyder stora utmaningar för vår kommun. EKONOMIPLAN Bildningsavdelningens administration stävar efter att öka samarbetet mellan enheterna för att i framtiden få kanslifunktionerna att löpa kvalitativt och effektivt på hela avdelningen. BINDANDE MÅL 2012 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Bildningsavdelningens kansli blir en De olika enheterna samarbetar i arbetet så att det utförs så väl fungerande helhet effektivt som möjligt, undviker dubbleringar av arbetsuppgifter. Uppföljning Samarbetet olika enheter emellan har ökat, vi har en större kännedom om varandras arbetsuppgifter. Satsning på personalens välmående Ett eget välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin. Uppföljning Personalen har getts möjlighet att delta i de välmåendeprogram som ordnats, bildningskansliet har ordnat ett skolnings-rekreationstillfälle. Utvecklar vår barnvänlighet Barnen (våra kunder) sätts i centum när vi utför våra tjänster. Uppföljning Allt material till våra kunder görs mera användarvänligt och layoutmässigt trevligare. 84

85 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: bildningsavdelningens förvaltning Ansvarsperson: bildningschefen NYCKELTAL Prestationer BS 10 BS 11 BG 12 BS 12 Antal möten Bildningsnämnden Finska skolsektionen svenska skolasektionen PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 10 BS 11 BG 12 BS 12 Bildniningschef Förvaltningschef 0,6 0,6 0,5 0,5 byråsekreterare Totalt 2,6 2,6 2,5 2,5 BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: Intäkterna större än budgeterat Högre personalkostnader än budgeterat, löner och arvoden Köpta tjänster, post och tele, försäkringar, skolning mm Skillnad mellan budget och bokslut ca

86 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: bildningsavdelningens förvaltning Ansvarsperson: bildningschefen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under året skedde inga större förändringar i verksamheten. Personalen på avdelningen har fortsatt att sammansvetsas till ett effektivare team genom tätt samarbete mellan enheterna. Inga större ekonomiska överraskningar fanns under året, personalkostnaderna ökade en aning främst p.g.a. att en pensionering skedde tre månar senare än beräknat. Framtida utmaningar ser vi fram emot med spänning. Vad händer t.ex. med kommunfusionsreformen, som i det här skedet verkar vara ett stort frågetecken. Samtidigt kan det konstateras att inom bildningsavdelningens verksamhetsområde kommer verksamheten att kräva utveckling oberoende hur kommungränserna ser ut. Dagvård, utbildning, bildning, rekreation, motion och kultur är även i framtiden lokala angelägenheter. 86

87 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: barnomsorgen Ansvarsperson: barnomsorgschefen VERKSAMHET Barnomsorgen ansvarar för anordnandet av dagvård för barn under den tid som familjen har behov av tillsyn. Barnet har rätt till dagvård från och med att moderskapsledigheten är slut till och med att skolan inleds. Dagvårdsplatsen ordnas utgående från barnets behov av dagvård och uppfostran. Dagvårdsplatsen befrämjar i samarbete med familjen barnets personliga utveckling. Barnomsorg tillhandahålls i daghem i Hulta, Sofia, Furubo, och Pjånkis. I gruppfamiljedaghem i Kottebo, Karusellen, Bullerbyn och LillSaga. I familjedagvården hos 17 familjedagvårdare som arbetar i sina hem. Verksamheten följer planen för småbarnsfostran 0 5 år. I Kimitoöns barnomsorg finns under år 2012 ca 271 barn varav ca 50 har förskola på förmiddagen. Hemvårdsstöd utbetalas för ca euro. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Större flexibilitet av öppethållande inom alla vårdformer. Pjånkis daghem och gruppfamiljedaghemmen Bullerbyn, Karusellen och LillSaga inför en stor förändring av sina verksamheter Flytta till Barnbyn med ökat samarbete mellan de olika avdelningarna. Tänka i nya banor. Barn från andra kommuner har möjlighet att få dagvård i Kimitoöns Kommun om tomma dagvårdsplatser finns. EKONOMIPLAN Längre öppethållandetider i de olika enheterna. Kvällsvård, veckoslutsvård och nattvård. Hitta nya gruppsammansättningar av barn i den befintliga dagvården. Samarbeta på ett nytt sätt. Alla barn på Kimitoön kan erbjudas plats. Barn från andra kommuner om platser finns. 87

88 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: barnomsorgen Ansvarsperson: barnomsorgschefen BINDANDE MÅL 2012 Mål Satsning på personalens fortbildning. Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning Gemensam utbildningsdag ordnades med Pargas Tema: Jämnställdhet mellan pojkar och flickor Barnbybygget startas Tänka framåt och utveckla verksamheten. Att verksamheten i barnbyn kan ses Profilera sig inom olika områden. med nya ögon och nya ideer. Uppföljning Starten av barnbybygget kom ej igång Utveckling av verksamheten pågår ständigt. Grön Flagg-daghem Utbildning för personalen under 2012 (blev inte av 2011) Uppföljning Utbildning för personalen inte genomförd Barnomsorgsenheterna arbetar aktivt med barnens medvetenhet om natur och miljö. 88

89 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: barnomsorgen Ansvarsperson: barnomsorgschefen NYCKELTAL Prestationer BS 10 BG 11 BS 11 BG 12 BS 12 Barn totalt Daghem Gruppfamiljedaghem Familjedagvården Personal totalt Daghem Gruppfamiljedaghem Familjedagvården Mätare Netto kostnad / barn Daghem Gruppfamiljedaghem Familjedagvården PERSONALBUDGET BS 10 BG 11 BS 11 BG 12 BS 12 Antal årsverken Barnomsorgschef Pedagogiska ledare /btgl 1,25 1,25 1,25 1,25 1,25 Barnträdgårdslärare 4,75 4,75 4,75 4,75 4,75 Specialbarnträdgårdslärare 0,25 0,25 0,25 0,25 1,25 Barnskötare / närvårdare 18,5 17,75 17,75 17,75 17,75 Familjedagvårdare gruppis Familjedagvårdare hemmet 17, Byråsekreterare 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 89

90 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: barnomsorgen Ansvarsperson: barnomsorgschefen Nyckeltal 2012 Antal barn Daghem Pjånkis daghem 72 Hulta daghem 27 Sofia daghem 19 Furubo daghem 21 Gruppisar Kottebo 12 Bullerbyn 12 Lillsaga 12 Karusellen 8 Familjedagvården 75 90

91 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: barnomsorgen Ansvarsperson: barnomsorgschefen BARNOMSORGSENHETEN BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: *Verksamhetens intäkter -dagvård *Löner och arvoden visstidsanställda -pensionskostnader, personalbikostnader *Köp av tjänster familjedagvårdares kostnadsersättning -utbildning, kulturtjänster -intern mattjänst *Köp av tjänster material, förnödenheter och varor *Understöd och sammanslutningar hemvårdsstöd *Avskrivna fordringar dagvårdsavgifter Totalt

92 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: barnomsorgen Ansvarsperson: barnomsorgschefen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Ekonomiskt har barnomsorgen inte klarat av att följa budgeten. Kostnaderna som ökat från det budgeterade anslagen är vikariekostnader, både semestervikarier och sjukvikarier. För barn med specialbehov har man varit tvungen att anställa tillfällig arbetskraft. Övrigt som påverkat bokslutet negativt är avskrivna fordringar på dagvårdsavgifter, periodiserade löner och pensioner. Januari 2012 flyttade Pjånkis in i modulhuset i Amosparken. Städningen blev lidande i Pjånkis, så för att få en bra start på allting, utökades städningen med 3h under Enligt lag skall det finnas specialbarnträdgårdslärare i barnomsorgen. Barnomsorgen anställde en tf specialbarnträdgårdslärare som samtidigt utbildar sig för behörigheten. HT 2012 har visat att behovet är stort av specialbarnträdgårdslärare. Framtidsutsikterna för barnomsorgens del är att barnbybygget skulle få komma igång. Det ger möjligheter att utveckla den redan goda kvaliteten på barnomsorgen samtidigt som kostnadsökningen kan stanna upp till följd av synergier som kommer när flera enheter är under samma tak. En utveckling av kvaliteten i barnomsorgen skall utvecklas på hela ön i alla enheter. 92

93 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten, förskola Ansvarsperson: barnomsorgschefen VERKSAMHET Förskoleundervisning erbjuds för sexåringar och ges året innan läroplikten börjar. Svensk förskola finns i Hulta, Sofia, Pjånkis, Furubo och Rosala. Finsk förskola finns i Hulta och Pjånkis. Förskolebarn som har 3 km eller längre har rätt till skolskjuts. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Förskoleundervisningen är att träna upp barnets inlärningsförmåga och därmed främja förutsättningarna för en framgångsrik skolstart. Kommunen erbjuder alla 6-åringar förskoleundervisning på svenska och finska Förskolan följer läroplanen för förskolan. I Kimitoöns förskolor finns under 2012 ca 69 barn. Invandring från Estland gör att fler behöver stöd och hjälp i finska språket EKONOMIPLAN Invandring från Estland gör att fler barn behöver stöd och hjälp i finska språket. 93

94 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: utbildningsenheten, förskola Ansvarsperson: barnomsorgschefen BINDANDE MÅL 2012 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Satsning på personalens fortbildning. Utbildning för personalen under En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning Gemensam utbildningsdag ordnades tillsammans med Pargas. Tema: jämndställdhet mellan pojkar och flickor. Barnbybygget startas Förskolan från Pjånkis flyttar till Barnbyn. Uppföljning Starten av barnbybygget har försenats Pjånkis daghem och förskola har flyttat till Amosparken till modulhus i väntan på barnbyn. Grön Flagg-daghem Utbildning för personalen 2012 Uppföljning Förskolan arbetar med återanvändning av material Förskolan arbetar aktivt med barnens medvetenhet om natur och miljö. Utbildningen för personalen inte genomförd NYCKELTAL Prestationer BS 10 BG 11 BS 11 BG 12 BS 12 Barn totalt Mätare Netto kostnad / barn Förskola Pjånkis 25sv+13fi Hulta 11sv+5fi Sofia 7 Furubo 5 Rosala 2 94

95 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten, för- och eftermiddagsvård Ansvarsperson: barnomsorgschefen VERKSAMHET Morgon och eftermiddagsvård anordnas för skolbarn som går i årskurs 1-2. och erbjuds mellan kl I Kimitoöns kommun finns Dals eftis, Västanfjärds eftis och Kimito eftis. Alla är anknytna till skola. Samtliga eftisar har en ansvarig anställd. Därtill finns resurspersoner anställda för barn med särskilda behov och om grupperna är stora. Morgon- och eftermiddagsvården har en uppgjord verksamhetsplan. Verksamheten erhåller statsbidrag. I Kimitoöns morgon- och eftermiddagsvård finns ca.86 barn år FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Barnantalet i Kimito kommer att hålla sig mellan barn åren EKONOMIPLAN Kimito morgon- och eftermiddagsvård flyttar in i Barnbyn när det öppnas år Verksamheten kommer att samarbeta med dagvården när det gäller morgonvården. BINDANDE MÅL 2012 Mål Satsning på personalens fortbildning. Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning Gemensam utbildningsdag ordnades tillsammans med Pargas. Tema: Jämnställdhet mellan pojkar och flickor Barnbybygget startas Kimito eftis flyttar till Barnbyn Uppföljning Starten av barnbybygget kom inte i gång. Eftis har flyttat till Banan i väntan på barnbyn. Grön Flagg-daghem Utbildning för personalen under 2012 Uppföljning Utbildning för personalen inte genomförd Eftis arbetar aktivt med barnens medvetenhet om natur och miljö. 95

96 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: : Utbildningsenheten, för- och eftermiddagsvård Ansvarsperson: barnomsorgschefen NYCKELTAL Prestationer BS 10 BG 11 BS11 BG12 BS12 Barn totalt Antal årsverken 5,25 4,5 4,5 4,5 4,0 Mätare Netto kostnad / barn Eftis Dals eftis 25 Kimito eftis 39 Västanfjärds eftis 14 96

97 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten, grundskola Ansvarsperson: bildningschef VERKSAMHET Utbildningsenheten ansvarar för den grundläggande utbildningen i sju skolor. De svenskspråkiga skolorna är Amosparkens skola (åk 1-6), Västanfjärds skola (åk 1-6), Hitis-Rosala skola (åk 0-6), Dalsbruks skola (åk 1-9) och Kimitonejdens skola (åk 7-9). De finskspråkiga skolorna är Taalintehtaan koulu (åk 1-6) och Kemiönsaaren keskuskoulu (åk 1-9). Till utbildningsenheten hör även Kimitoöns gymnasium och samarbetet med andra stadiet och andra utbildningsenheter. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Allt fler barn och unga behöver stöd och hjälp fysiskt, psykiskt och socialt. Läroplanen för den grundläggande utbildningen är förnyad. Det ger möjlighet att i ett tidigare skede kunna ge stöd för barnens lärande utgående från barnens behov. Elevvården skall på riksnivå effektiveras så välmående hos eleverna förbättras och utslagning av elever kan undvikas. Ny timfördelningen kommer att planeras EKONOMIPLAN Arbetsmodeller för stöd för elevernas lärande utvecklas. Elevvården utvecklas och en plan på hur den för hur den förvekligas görs under Skolorna fortsätter att söka nya arbetssätt och få vardagen att löpa i den nya skolstrukturen. Eleverna sätts i centrum när man utvecklar och planerar verksamheten. 97

98 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten, grundskola Ansvarsperson: bildningschef BINDANDE MÅL 2012 BINDANDE MÅL 2012 Mål Skolorna utvecklas till elevvänliga enheter (barnvänlig kommun) Eftersträvad nivå / uppföljning Enheterna sätter eleven i centrum när man utvecklar verksamheten i skolan. Uppföljning Skolorna har aktivt försökt öka elevernas inflytande. Satsning på personalens välmående Ett eget välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin Uppföljning De anställda har getts möjlighet att delta i de välmåendeprogram som ordnats, skolorna har även haft egna program. Utvärderingsverksamheten sätts i system, Första utvärderingen sker under budgetåret. innefattar även utvärdering av undervisningens Två läsämnen utvärderas. kvalitet. Skolförhållanden, sociala relationer och möjligheter att förverkliga 1. Undervisningens kvalitet utvärderas sig själv utvärderas. 2. Skolans välmåndeprofil utvärderas Uppföljning Inga egna utvärderinar av undervisningen, åk 9 deltog i Pisa 2. alla skolor utvärderade välmåendeprofilen, resultatet bättre än medeltalet i landet. Ett ökat samarbete över språkgränserna Uppföljning mellan de svenska och finska skolorna. Keskuskoulu och Amosparken startade sammarbete, även de andra Mådersmålsinriktad finska i de svenska skolrna skolorna har samarbete. Modersmålsinriktad svenska i de finska skolorna Skolorna har strävat efter att ha så flexibla språkgrupper som möjligt, för att kunna tillgodose en undervisning som är så nära elevens behov som möjligt. KNS har närmast modersmålsinriktad språkundervisning. Alla skolor blir Grön flagg-skolor Någon av skolorna blir oficell Grön Flagg-skola Uppföljning Taalintehtaan koulu är fr.o.m hösten 2012 Grön flagg -skola, 98

99 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten, grundskola Ansvarsperson: bildningschef NYCKELTAL Elevstatistik BS 10 BS 11 BG 12 BS 12 Elever totalt medeltal/kalenderår ,5 657 Elevstatistik BS 10 BS 11 BG 12 BS 12 Elever totalt medeltal/kalenderår Amosparkens skola Dalsbruk skola ,5 212,5 Hitis-Rosala skola ,5 9,5 Västanfjärd skola Kimitonejdens skola Svenska elever totalt Elevstatisik BS 10 BS 11 BG 12 BS 12 Kemiönsaaren keskuskoulu ,5 121,5 124 Taalintehtaan koulu 35 34, Finska elever totalt ,5 157 Specilaundervisning, stöd för lärande. BS 10 BS 11 BG 12 BS 12 Individualiserad smågrup Integrerad i allmänundervisning Special.undv. ändrad Avgångsbetyg från grundskolan DBS,KNS,KSKK årskurs 9 Antal elever BS 10 BS 11 BG 12 BS Antal skjutselever BS 10 BS 11 BG 12 BS 12 Svenskspråkiga finskspråkiga

100 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten, grundskola Ansvarsperson: bildningschef Timresurs lå 9-10 lå lå lå Svenskspråkig undervisning 1391, Finskspråkig undervisning KOSTNADER PER ELEV BS 10 BS 11 BG 12 BS 12 Svenskspråkigundervisning med skolskjuts medräknat Amosparkens skola Dalsbruk skola Hitis-Rosala skola Västanfjärd skola Kimitonejdens skola Specialundervisning Finskspråkig undervisning med skolskjuts medräknat Kemiönsaaren keskuskoulu Taalintehtaan koulu Specialundervisning * Fr.o.m. BG11 är kapitalkostnaderna på fastighetshyran medräknade i kostnaderna/elev STATENS ELEVENHETSPRIS KOSTNAD PER SKJUTSELEV

101 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenhet, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: bildningschef VERKSAMHET Kimitoöns gymnasium är en allmänbildande skola som leder till studentexamen och förbereder eleverna för fortsatta studier. Gymnasiet har även rätt att fungera som vuxengymnasium. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Andra stadiets utbildning sätter allt högre krav på utbildningsanordnaren, utvecklingen går framåt, det kommer allt fler tekniska hjälpmedel. De större gymnasierna har mera resurser för valmöjligheter. De yrkesinriktade skolorna blir populärare och större konkurrenter till de traditionella gymnasierna. Staten kommer att se över finansieringen till s.k. små gymnasier. EKONOMIPLAN Gymnasiet strävar till att fortsättningsvis ge högklassig utbildning i en trivsam miljö. Satsningen på bärbara datorer fortsätter. Samarbetet med de åboländska och västnyländska gymnasierna fortsätter, där man erbjuder nätbaserade kurser åt varandra. Ett utökat samarbete med Axell Brusaby utarbetas. Skolan kommer att aktivt marknadsföra sig som ett alternativ för elever från andra kommuner i Svenskfinland. Målet är att under planeperioden utveckla en kursbricka till som motsvarar hästskötarlinjen. 101

102 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten, grundskola Ansvarsperson: bildningschef BINDANDE MÅL 2012 Mål Skolorna utvecklas till elevvänliga enheter (barnvänlig kommun) Eftersträvad nivå / uppföljning Enheterna sätter eleven i centrum när man utvecklar verksamheten i skolan. Uppföljning Skolorna har aktivt försökt öka elevernas inflytande. Satsning på personalens välmående Ett eget välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin Uppföljning De anställda har getts möjlighet att delta i de välmåendeprogram som ordnats, skolorna har även haft egna program. Utvärderingsverksamheten sätts i system, Första utvärderingen sker under budgetåret. innefattar även utvärdering av undervisningens Två läsämnen utvärderas. kvalitet. Skolförhållanden, sociala relationer och möjligheter att förverkliga 1. Undervisningens kvalitet utvärderas sig själv utvärderas. 2. Skolans välmåndeprofil utvärderas Uppföljning Inga egna utvärderinar av undervisningen, åk 9 deltog i Pisa 2. alla skolor utvärderade välmåendeprofilen, resultatet bättre än medeltalet i landet. Satsning på marknadsföring av gymnasiet Elever,lärare åker ut i svenskfinland för att marknadsföra Kimitoöns gymnasium som alternativ för elever från andra orter Uppföljning En egen logo för gymnasiet har tagits fram, kontakter till grundskolor i andra kommuner har etablerats Alla skolor blir Grön flagg-skolor Någon av skolorna blir oficell Grön Flagg-skola. Uppföljning Taalintehtaan koulu är fr.o.m hösten 2012 Grön flagg -skola, övriga skolor har regelbundet miljötemadagar 102

103 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten, grundskola Ansvarsperson: bildningschef NYCKELTAL Elevstatisik BS 10 BS 11 BG 12 BS 12 Kimitoöns gymnasium Brusaby elever i KÖG Timresurs resurs/ elev 2,43 2,49 2,52 2,32 KOSTNADER PER ELEV * Fr.o.m. BG11 är kapitalkostnaderna på fastighetshyran medräknade i kostnaderna/elev STATENS ELEVENHETSPRIS PERSONALBUDGET, utbildningsenheten Antal årsverken Utbildning BS 2010 BS 2011 BG 2012 BS 2012 Rektor Svenskspråkiga lärare Finskspråkiga lärare Skolgångsbiträde 16,9 15,4 16,5 16,5 Skolsekreterare 1,5 1,5 1,5 1,5 Kurator, ped.handl/psyk 3 2,25 2,25 2,25 Förskollärare Skolgångsbiträde, förskola 3,1 3,1 3,1 3,1 Summa 108,5 103,25 101,35 100,35 103

104 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten, grundskola Ansvarsperson: bildningschef UTBILDNINGSENHETEN BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: Ökade inkomster för att minska elevgruppstorleken Ökade inkomster för att förbättra stödet för elevens lärande Ökade inkomster för gymnasieprojektet Nivå Ökade inkomster, hemkommun ersättningar Personal kostnadsökning Köp av kundtjänster (posten är elever i andra kommuner) Köp av tjänster (skolskjutsarna) Minskade inköp Understöd och bidrag Övriga kostnader, största minskningen är interna hyror Skillnad mellanbudget och verksamhetsbidrag i bokslut ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Elevernas behov av fysiskt, psykiskt och socialt stöd och hjälp har ökat markant. Läroplanen inom den grundläggande utbildningen har förnyats och förändringen innebär att man i ett tidigt skede ska kunna ge det stöd och den hjälp barnet behöver för att kunna genomföra sin skolgång så bra som möjligt. Förändringen har ställt nya krav på lärarna och elevvårdspersonalen. Våra förskolor och skolor har under året strukturerat upp nya arbetsmetoder för att bibehålla en kvalitativ utbildning. Nämnas kan att Kimitonejdens skola och Dalsbruks skola deltog i Pisa-undersökningen under våren Vi har fått förhandsbesked om att våra skolor har klarat sig bättre än medeltalet i landet. Förskolan i Kimito har under år 2012 fungerat i tillfälliga utrymmen (baracker) i anslutning till Amosparkens skola. Under 2012 har våra inflyttade barn från Estland fått undervisning i sitt eget modersmål (estniska). Kommunen är skyldig att ordna undervisning i elevens modersmål. Modersmålsundervisningen har påverkat lönekostnaderna, som har ökat i den finskspråkiga grundutbildningen. 104

105 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten, grundskola Ansvarsperson: bildningschef Eftermiddagsverksamheten har fungerat i samband med skolan i Västanfjärd och i Dalsbruk (Dalsbruks skola). I Kimito har eftermiddagsverksamheten ordnats i Amosparkens skola på våren och från höstterminen i ungdomsgården Banan. Inför flytten till Banan fanns en del orosmoment, men man kan konstatera att verksamheten har förlöpt bra både i Banan och på de andra eftermiddagsverksamhetsenheterna. Gymnasiet har fortsatt att ge högklassig undervisning. Utmaningarna är många inför framtiden i och med att vårt elevunderlag minskar. Från statligt håll har man i en utredning konstaterat att ett gymnasium behövs på Kimitoön, men att man bör hitta samarbetsformer med de övriga gymnasierna i regionen. Under året framskred planerna på att på sikt få en egen speciallinje vid sidan av hästskötarlinjen som man har i samarbete med Axxell Brusaby. Allmänt om ekonomin kan konstateras att personalkostnaderna var högre än budgeterat. Orsakerna är flera: - utfallet på löneförhöjningarna för lärarna i vår kommun blev högre än den allmänna löneförhöjningen främst på grund av att ovanligt många fick ålderstillägg under året (ett ålders tillägg är 4-6 %) - våra invandrare krävde mera resurser till de finskspråkiga skolorna (undervisning i det egna modersmålet) - till Rosala förskola hade endast budgeterats lön för halva året - större resursbehov av skolgångsbiträden till förskolorna Skolskjutsarnas kostnadsökning beror främst på följande faktorer: - flyttningar inom kommunen och till kommunen har medfört förändringar i skjutsrutterna - från hösten 2012 har avtalspriserna höjts med 3,5 5,5 % i och med att skjutsavtalsperiodens optionsår inleddes. - taxorna i linjetrafiken har höjts, smartkorten blev 3 5 % dyrare vid årsskiftet 2011/2012 Utbildningsenheten har många utmaningar i framtiden. Nya läroplaner skall utarbetas både för grundskolan och för gymnasiet. Undervisningen kommer i framtiden ske allt mer digitalt (elektroniskt). År 2015 skrivs studentskrivningarna på datorer, vilket betyder att undervisningen måste ändra karaktär redan nu. ITkunskaperna hos lärarna måste förbättras för att de skall kunna möta de nya kraven. 105

106 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef VERKSAMHET Biblioteksverksamheten regleras av bibliotekslagen (904/1998 och förordningen (1078/1998). Syftet med de allmänna bibliotekens biblioteks- och informationstjänster är att främja befolkningens lika möjligheter till bildning, litterära och konstnärliga intressen, fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter samt medborgerliga färdigheter och till livslångt lärande. Biblioteksväsendet bör också arbeta för att virtuella och interaktiva nättjänster samt deras kulturrelaterade innehåll utvecklas. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Inlärningsprocesserna likaväl som sätten att söka information och använda bibliotekens service har förändrats. Det allmänna biblioteket fungerar allt mer som en för alla öppen mötesplats och ett informellt lärocenter. Skillnaderna mellan generationernas kunskapsbehov är stora, men alla behöver hjälp med att hitta högklassig, för dem själva viktig information i informationsflödet. EKONOMIPLAN Fortsatt anpassning av verksamheten efter kommunsammanslagningen. Utveckla den virtuella sidan av bibliotekets tjänster genom att delta i nationella projekt, utveckla bibliotekets nätverkstjänster och ta i bruk e-material i större utsträckning. Fortsatt samarbete men Väståbolands stad (Blanka-samarbetet) BINDANDE MÅL 2012 Mål Översyn av biblioteksservicen i kommunen görs Eftersträvad nivå / uppföljning Betjäningspunkternas antal och servicenivå granskas Uppföljning Kärra bokstuga stängdes i maj 2012 Nät- och digitala tjänster utvecklas Sms- och e-post meddelande till kunden via bibliotekssystemet tas i bruk. E-boksutlåningen utvecklas Uppföljning Meddelande till kunderna via bibliotekssystemet 106

107 fördröjdes och tas i bruk under mars 2013 Skapa användarvänliga bibliotek både vad gäller tillgänglighet och service Fullfölja och avsluta projektet Det kundnära biblioteket Uppföljning Projektet är avslutat. 107

108 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef NYCKELTAL NYCKELTAL Prestationer BS 10 BS 11 BG 12 BS 12 Antal bibliotek 5, Öppettimmar Fysiska besök Totalutlån Låntagare Mediebestånd Anskaffningar Fysiska besök Dalsbruks bibliotek Kimito bibliotek Västanfjärds bibliotek Hitis bibliotek Kärra bokstuga Total utlån Dalsbruks bibliotek Kimito bibliotek Västanfjärds bibliotek Hitis bibliotek Kärra bokstuga Låntagare Dalsbruks bibliotek Kimito bibliotek Västanfjärds bibliotek Hitis bibliotek Kärra bokstuga Mätare Fysiska besök/inv. 6,78 6,9 6,95 7,4 Total utlån/inv. 10,41 10,4 11,1 10,4 Låntagare/inv 38 % 40 % 39 % 37 % Mediebestånd /inv 11,98 11,3 11,8 10,4 Anskaffningar /inv 0,52 0,4 0,52 0,48 Omkostnad/inv. 79,69 84,6 90,13 90,59 Kostnad för medie- 11,22 10,3 11,04 11,1 anskaffning/inv. 108

109 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef PERSONALBUDGET PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 10 BS 11 BG 12 BS 12 Bibliotekschef Bibliotekarie 1,5 1,5 1,5 1,49 Biblioteksfunktionär 5,4 5,4 5,4 5,04 7,9 7,9 7,9 7,53 BIBLIOTEKSENHETEN BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: Ökade intäkter pga projektfinansiering Ökade kostnader sammanlagt ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar. En genomgång av materialbeståndet har fortgått under hela året på alla bibliotek och med det avskrivningar eller flytt av material mellan biblioteken. Anskaffningar till biblioteken har även gjorts gemensamt. Kärra bokstuga stängdes i maj. Under året har Kimito biblioteks flytt till Villa Lande planerats. 109

110 AVDELNING Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor VERKSAMHET: Kimitoöns vuxeninstituts uppgift är att bereda kommuninvånarna möjligheter att öka sina kunskaper och färdigheter i olika ämnen (praktiska och teoretiska) samt att berika sin fritid. Kursverksamheten ska komma så nära kommuninvånarna som möjligt. Institutet ordnar grundundervisning i bildkonst för barn (7-12-åringar), fortbildningskurser för olika personalgrupper och samarbetar i olika projekt. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Institutet är aktivt och följer med förändringar och kan snabbt verkställa kurser och föredrag som kommuninvånarna behöver och önskar. EKONOMIPLAN Kursverksamhet ordnas för ca timmar per år. Institutet är i stort behov av ett antal bärbara datorer, som kan användas för kursverksamhet för personer (vanligen seniorer), som inte ännu skaffat egen dator. BINDANDE MÅL 2012 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Samarbetet med Fria bildningen i Åboland Utökas och utreds 2012 Uppföljning : Samarbetet har effektiverats. Samarbetet med gymnasiet och övriga Utökas och utreds 2012: Uppföljning Inga förändringar Utvärderingsverksamheten sätts i system Utvärdering sker ämnesvis Uppföljning : Små förändringar har skett Personalens välmående och utbildning Fortbildningen utökas Uppföljning : Det går med små steg framåt. 110

111 AVDELNING Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor NYCKELTAL Suoritukset BS 10 BS 11 BG 12 MUUT TA 12 BS 12 Kursdeltagare Timmar Nettokostnad/timme 67,45 68,05 70,91 69,41 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 10 BS 11 BG 12 MUUT TA 12 BS 12 Rektor Kurssekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 Byråsekreterare 0,8 0,8 0,5 0,5 Totalt 2,3 2,3 2 2 VUXENUTBILDNINGSENHET BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: Kursavgifter, 4000 Personalkostnader 3300 Hyror mm Resultat

112 AVDELNING Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Tillfällig personal har skött kurssekreterar- och byråsekreterararbetet de senaste fyra åren. Undervisningsministeriet har under år 2012 förnyat upprätthållartillståndet för Kimitoöns vuxeninstitut. Förändringar inom den fria bildningen kommer att ske under de närmaste åren. 112

113 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Kulturenheten Ansvarsperson: Kultursekreteraren VERKSAMHET Kultur- och fritidsnämnden är ansvarig för den kulturverksamhet som verkställs av kulturenheten. Men kultur i vid bemärkelse har en bredare innebörd och en nära koppling till många områden i kommunen. Kulturfrågorna är därför till in natur sådana att samarbete med andra enheter i kommunen är nödvändigt. Kulturenhetens uppgift är därför att verka för att integrera konst och kultur i kommunens övriga tjänster, som en del av annan kommunal utveckling. Därtill består ryggraden i kulturlivet i kommunen av den verksamhet som arrangeras av föreningar, organisationer och privatpersoner. Även om denna verksamhet ligger utanför det kommunala beslutandet, bör kommunen stöda och uppmuntra denna. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kulturens betydelse i samhället och insikten om kulturens positiva effekter för hälsa och välbefinnande ökar. Kultur har speciellt viktig betydelse för barns utveckling och inlärning och barnkultur ges därför högsta prioritet. Kultur ses också som en resurs som ökar ortens attraktionskraft för inflyttning och turism. Enligt många undersökningar sker den främsta tillväxten idag inom de kreativa näringsgrenarna. I Kimitoön är de kreativa yrkesutövarnas andel stor, och det sker fortfarande en inflyttning av personer i kreativa yrken. Den kreativa ekonomin kommer i framtiden att vara en ännu viktigare del av Kimitoöns näringsliv och utveckling. EKONOMIPLAN Strategiprogrammet för kultur, konst och kreativitet tas i bruk. Åtgärdsplan utarbetas och system för uppföljning utvecklas. Barnkulturfrågor ges högsta prioritet och system med kultur i skolan tas stegvis i bruk från och med hösten Bio Pony utvecklas genom separat utvecklingsprojekt samt eventuellt med därpå följande investeringsprojekt BINDANDE MÅL 2012 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Utveckling av kulturutbud Bidrag: utveckling av kriterier, utvärdering Nya evenemang i samarbete, bl.a. barnevenemang Uppföljning Allmänt hållna kriterier har tagits i bruk. Nya evenemang har ordnats, bl.a. Jännämånadens barnevenemang 113

114 Effektiverad användning av kulturrum Kartläggning av lokaler, marknadsföring, effektiverad användning Projekt för verksamheten i Bio Pony Samarbete med biblioteket gällande Villa Lande Uppföljning Effektiverad användning av Bio Pony pga projektet Samarbete med biblioteket inför flyttning till Villa Lande Professionell kultur fokus Kartläggning av kreativa företagande Gemensamma träffar med kreativa företagare Medverkan i Produforum och AiA Uppföljning Kartläggning ej genomförd. Träffar för kreativa företagare och medverkan i samarbetsprojekt. Högsta prioritet för barnkultur Plan för kultur i skolan, i bruktagande från hösten 2012 Skolmusikaktion i samarbete Utveckling av barnkulturaktiviteter i samarbete Uppföljning Plan för systematiskt införande av kultur i skolan under arbete. Enskilda projekt förverkligas i skolor och i dagisar. Skolmusikaktion och barnens kulturmånad, Jännämånaden ordnades för första gången. Värna om kulturarv, kulturmiljö Kulturmiljöinventering i samarbete Utveckling av system för miljökonst och procentkonst Uppföljning Procentkons har tagits i bruk i kommunens investeringsprojekt Byggnadsbestånd och fornminnen inventerade i kulturmiljöprojekt 114

115 NYCKELTAL Prestationer BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Evenemang egna/samarbete totalt Antal filmvisningar Filmvisningar, besökare ca 4400 Antal barnkulturevenemang Antal barn som deltar Ca 1200 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG12 BS 12 0,5 0,5 1 0,5 0,5 115

116 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Kulturenheten Ansvarsperson: Kultursekreteraren KULTURENHETEN BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: Ökade kostnader för köptjänster och material pga JÄNNÄ månaden och stort antal evenemang. Ökade intäkter i nästan samma utsträckning som ökade kostnader, pga erhålla bidrag och försäljningsintäkter (biljettintäkter). Köptjänster Materialkostnader Ökade intäkter ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Kulturlivet på Kimitoön har fortsatt att expandera under året. Trots evenemangen i huvudsak ordnas av externa arrangörer, förutsätts kommunala satsningar, bl.a. lokaler och utrustning, marknadsföring och information samt evenemangs- och artistservice. Med det växande kulturutbudet har därför även kultursekreterarens arbetsinsats ökat. Kommunens både kulturscener, auditoriet i Villa Lande och Bio Pony, är vartdera i allt aktivare användning och behövs även i fortsättningen. Den varierande profilen på lokalerna bör ytterligare förstärkas i marknadsföring och användning. Tekniken i Villa Lande behöver ses över och uppdateras. Bio Pony behöver saneras i helhet. Antalet filmvisningar, filmpremiärer och besökarantalet vid filmerna har fortsatt att öka, tack vare digitaliseringen av Bio Fix. 116

117 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Kulturenheten Ansvarsperson: Kultursekreteraren Satsningarna på barnkultur har utmynnat i en stor mängd barnkulturaktiviteter, såväl för allmänheten som i dagis och skola. Många projekt ordnas i samarbete mellan flere aktörer. Insikten om barnkulturens betydelse ökar och barnkulturen bör även i framtiden ha högsta prioritet i kommunen. Barnkultur bör inlemmas i det dagliga arbetet i skolor och dagvård. I skolor bör kulturläroplaner tas i bruk. Kommunen bör gå in för grundundervisning i teaterkonst, vid sidan av den grundläggande konstundervisningen som nu ges i musik, dans, bildkonst och hantverk. Procentkonstprincipen tillämpas för första gången i kommunen i samband med omändringarna i Villa Lande för bibliotekets behov. Erfarenheter bör tas tillvara och tillämpas på kommande investeringsprojekt. 117

118 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschefen VERKSAMHET Fritidsenhetens uppgift är att stöda, leda, utveckla samt skapa förutsättningar för idrotts- och ungdomsverksamhet. Dessutom hör det till enheten att främja samarbetet mellan olika föreningar och organisationer. Enheten stöder lokala föreningar som arrangerar fritidsverksamhet av olika slag. Enheten innehar följande tjänster: en Fritidschef, två Idrottsinstruktörer, en koordinator för ungdomsarbete, en ungdomsledare en hallövervakare/städare samt från och med 2012 en planskötare. Till enheten hör kommunens ungdomsgårdar och idrottsplatser. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Hela befolkningen men främst barn och ungdomar använder allt mer av tiden framför skärmar istället för fysisk aktivitet och motion. Det här medför att den fysiska konditionen försämras, vilket i sin tur leder till att sjukdomar relaterade till dålig fysisk kondition ökar. Fritidsenheten uppmuntrar invånarna och då framförallt barn och ungdomar till motion genom nya intressanta verksamhetsmodeller. Användning av tobak och alkohol sker i allt yngre åldrar. Den ökade alkoholanvändningen medför försämrad hälsa samt fara i trafiken. I värsta fall orsakar den marginalisering eller trafikolyckor. Fritidsenheten bildar tillsammans med övriga myndigheter ett mångprofessionellt nätverk där man genom ett ökat samarbete förebygger ungdomarnas rusmedelsbeteende och stärker uppsökande ungdomsverksamheten. EKONOMIPLAN Idrott Idrottssektorns viktigaste uppgift är att planera och utveckla idrottsverksamheten på orten samt fungera som stödande organ för föreningar som idkar idrottsverksamhet. Idrottssektorn erbjuder möjligheter till idrott och motion genom att upprätthålla kommunens idrottsplatser, utveckla nätet av idrottsplatser, ekonomiskt stöda föreningarna, tillsammans med föreningarna arrangera evenemang samt arrangera egen kompletterande hälsofrämjande verksamhet för olika åldrar. Ungdom Ungdomssektorns viktigaste uppgifter är att skapa goda förutsättningar för ungdomsverksamhet inom kommunen samt att fungera som stödande organ för föreningar och sammanslutningar som idkar ungdomsverksamhet. Detta sker främst genom att ekonomiskt stöda föreningar och sammanslutningar, erbjuda service, arrangera egen verksamhet samt utveckla ungdomsgårdsverksamheten som ett alternativ till alkohol och droger. 118

119 BINDANDE MÅL 2012 Mål Mera lek och rörelse för barn under skolåldern Eftersträvad nivå / uppföljning En motorisk observation intas i verksamheten för 3- och 5-åringar Motoriska inlärningstillfällen arrangeras åt barn i dagis. Uppföljning per Motorisk observation utfördes under våren 2012 på alla barn födda som deltog i kommunens dagvård. Fanns inte behov av motoriska inlärningstillfällen. Utrustningen och redskapen förbättras på skolgårdarna enligt idrottsplatsstrategin Uppföljning per Rastverksamheten blir aktivare i grundskolorna En närmotionsplats byggdes i Västanfjärds skola medan Dalsbruks skolas skolgård rustades upp. I samarbetet med SSO och Finlands bollförbund införskaffades en miniarena till skolan. Bygga upp ett nätverk av motionsrådgivningsplatser Uppföljning per Effektivera informationen om motionens betydelse Motionsrådgivningen har planerats men inte ännu förverkligats under förbättra delaktigheten för barn och ungdomar Barnvänlig kommun "Child friendly" Stärka informationen om verksamhet för barn och ungdomar Utveckla eftermiddagsklubbverksamheten för barn och ungdomar Uppföljning per Ungdomsparlamentets roll förstärktes under året. Informationen förbättrades genom projektet internet och ungdomar i Pargas stad och Kimitoöns kommun. Eftermiddagsklubbverksamheten startade under 119

120 hösten. Utbildningsstyrelsen beviljade bidrag för denna verksamhet. Miljömål (nyttomotion) Uppmuntra invånare att gå eller cykla till och från jobbet/skolan under året (kampanj) Uppföljning per Egentliga Finlands cykelkampanj överträffade alla förväntningar detta år och anteckningarna ökade från 2100 till 3050 NYCKELTAL Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Banan Antal besökare netto Bokslut Nettokostnad/besök Slaggis Antal besökare Netto Bokslut Nettokostnad/besök Lammis Antal besökare Netto Bokslut Nettokostnad/besök Amosparken Antal användare: Netto Bokslut nettokostn/anv , Skolcentrets idrottsplats i Kimito antal användare netto Bokslut nettokostnad/anv

121 Dalsbruk idrottspark Antal användare Netto Bokslut Nettokostnad/anv Brukshallen (utanför skoltid) Antal användare Netto Bokslut Nettokostnad/anv Björkboda fotbollsplan Antal användare Netto Bokslut Nettokostnad/anv PERSONALBUDGET Årsverken Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Fritidschef Idrottsinstruktör Ungdomsledare Specialungdomsarbetare 1 Hallövervakare/städare Koordinator för ungdomsarbete Planskötare 1 1 Förändringar:

122 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidsenheten FRITIDSENHETEN BS 2010 BG 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TA 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Tillverkning för eget bruk Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: Intäkter: intäkter mera än budgeterat på grund av informationsprojektet ungdomar och internet i Pargas stad och Kimitoöns kommun, EU-projektet Vikingar och pirater samt eftermiddagsklubbverksamhet för högstadiets elever. Utgifter: på grund av samma projekt som hämtade inkomster ungdomar och internet i Pargas stad och Kimitoöns kommun, EU-projektet Vikingar och pirater samt eftermiddagsklubbverksamhet för högstadiets elever. Skötsel av idrottsanläggningar som personalkostnader samt köpta tjänster Utrustning och material för den nya planskötartjänsten 5000 Inköp av flyttbar läktare till Amosparken och snöslunga till fastighetstraktorn 9000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under året beviljades fritidsenheten understöd för tre projekt som inte fanns med i budgeten. Detta gör att volymen i bokslutet är högre än budgeterat på inkomst- och utgiftssidan. Inkomsterna och utgifterna gick i dessa projekt plus minus noll. Under året inrättades en planskötartjänst. För att kunna utföra arbetena effektivt krävdes det utrustning och material. Mycket mera har utförts under året på denna sida men det har också medfört mera kostnader. Fritidsenheten tvingades köpa tjänster utifrån för övervakning och skötsel av idrottsanläggningarna. Detta gällde främst veckoslut och ledigheter. Till den nya fastighetstraktorn köptes en snöslunga samt till Amosparken en flyttbar läktare för att Finlands bollförbund skulle ge lov att spela damernas division 1 samt herrarnas division 3 matcher. Verksamhetsbidraget är ungefär det samma som För att även i fortsättningen hålla bidraget på samma nivå behövs mera inkomster. Utgifterna är svåra att bromsa i och med att löner och varor hela tiden stiger och blir dyrare. Idrotts- och friluftssektorn kostade 60 och ungdomssektorn 28 per invånare. Landets medeltal är 90 inom idrottssektorn och 45 per invånare inom ungdomssektorn. 122

123 15.4 OMSORGSAVDELNINGEN Omsorgsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet 1 % 34 % 16 % Omsorgens förvaltning 23 % Socialenhet Äldreomsorgsenhet 25 % Hälsovårdsenhet Specialsjukvården Omsorgsavdelningen Kostnadsslag i procent Personalkostnader 3 % 3 % 5% 0 % Köpta tjänster 38 % Material, förnödenheter och Understöd 50 % Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 123

124 OMSORGSAVDELNINGEN BS 2011 Ursprunglig BG 2012 Budgetändringar BG 2012 BS 2012 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,38 % Avgiftsintäkter ,75 % Understöd och bidrag ,48 % Hyresintäkter ,99 % Övriga verksamhetsintäkter ,57 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,28 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,12 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,68 % Övriga lönebikostnader ,00 % Lönebikostnader ,94 % Personalkostnader ,07 % Köp av tjänster ,60 % Material, förnödenheter och varor ,01 % Understöd ,17 % Hyreskostnader ,12 % Övriga verksamhetskostnader ,05 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,21 % VERKSAMHETSBIDRAG ,90 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,39 % RÄKENSK.PER. RESULTAT ,92 % 124

125 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef VERKSAMHET Omsorgsavdelningens förvaltning omfattar omsorgsnämnden, omsorgens förvaltning och centrallagret. Förvaltningen är stationerad i Kimito. Omsorgsnämnden sammanträder regelbundet under året. Nämnden tar ställning till riktlinjerna för avdelningens utveckling och avdelningens budget är ett instrument för detta. Personalen inom omsorgens förvaltning består av omsorgsavdelningens förvaltningschef, en byråsekreterare och omsorgschefen. Omsorgens förvaltning leder arbetet inom omsorgsavdelningen. Avdelningens verksamhet består av dels socialenheten, som handhar barnskydd, övrig barn- och familjevård, handikappservice och missbrukarvård, dels äldreomsorgsenheten, som bl.a. handhar anstaltsvård, hemvård och serviceboende för äldre samt hälsovårdsenheten, som bl.a. handhar bäddavdelningarnas, läkarmottagningarnas och tandvårdens verksamhet. Centrallagret sköter upphandlingen och distributionen av vårdförnödenheter och material till alla avdelningens enheter. Omsorgsnämnden utser äldrerådet och omsorgsnämnden budgeterar utgifterna för verksamheten. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Lagstiftningen inom hälsovården har förnyats Den nya lagen träder i kraft stegvis. Invånarnas möjligheter att söka vård på en annan ort än deras hemkommun kommer att öka Ändringarna i Lagen om hemkommun och i socialvårdslagen under år 2011 har medfört att även anstaltsklienter kan byta hemkommun och att klienterna kan anhålla om en vårdplats i vilken kommun som helst, d.v.s. i en annan kommun än dennes hemkommun. Även i vår kommun har man under 2011 fått ansökningar om vårdplats av andra än kommuninvånare. Man kan anta att det även i framtiden kommer att finnas personer som söker sig till vård i vår kommun, men även att Kimitoöbor ansöker om vårdplatser i andra kommuner. Det är för tidigt att säga om efterfrågan på vårdplatser i vår kommun blir större än våra kommuninvånares efterfrågan på vårdplatser i andra kommuner. EKONOMIPLAN Verksamheten leds så att man redan nu beaktar de planerade stora förändringarna inom social- och hälsovården - Utvecklingen av omsorgsavdelningens arbetsprocesser fortsätter. Organisationen ses över och förändringar kan bli aktuella. - En vårdkoordinator anställs för att koordinera patient- och klientströmmarna inom social- och hälsovården. - Ett äldreomsorgsprogram färdigställs av representanter för äldreomsorgen, hälsovården, omsorgens förvaltning och förtroendevalda. - Den nya välfärdsplanen, Åbolands välfärdsplan, beaktas i arbetet med barn och unga. Under följande fullmäktigeperiod revideras vällfärdsplanen. - En vision och ett program utarbetas för omsorgsavdelningen. Programmet skall bygga på kommunens strategi En plan för hälsofrämjande utarbetas. 125

126 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef BINDANDE MÅL 2012 Mål Åbolands välfärdsplan godkänns Programmet för äldre utarbetas En vision och strategi för omsorgen utarbetas Alla omsorgens verksamhetsenheter strävar till att minska mängden avfall Eftersträvad nivå / uppföljning Välfärdplanen beaktas i arbetet med barn Uppföljning Välfärdsplanen har godkänts och beaktas i arbetet med barn Programmet godkänns av berörda organ Uppföljning Programmet för äldre har inte färdigställts. Det görs när hela avdelningens framtidsstrategi är klar. Arbetet görs av de ledande tjänstemännen Uppföljning Arbetet med framtidsstrategin har nästan slutförts. Samtliga verksamhetsenheter sorterar sitt avfall Samtliga verksamhetsenheter stävar till att minska mängden avfall Uppföljning Samtliga verksamhetsenheter har sorterat sitt avfall och strävat till att minska mängden avfall. NYCKELTAL Prestationer BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Omsorgsnämnden, sammanträden Äldrerådet, sammanträden Mätare BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Kimitoöns omsorg totalt Nettokostnad /invånare PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Omsorgschef Förvaltningschef Vårdkoordinator 0 0 0,5 0,5 0,5 Byråsekreterare 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Lagerförvaltare Totalt 3,6 3,6 4,1 4,1 4,1 126

127 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef OMSORGENS FÖRVALTNING BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Omsorgens förvaltning har sörjt för omsorgsnämndens arbete, avdelningens operativa ledning, den allmänna förvaltningen samt ekonomistyrningen. Omsorgsavdelningens ledningsgrupp består av sex medlemmar. Ledningsgruppen sammankommer varje vecka. Var tredje vecka håller omsorgsavdelningens utvidgade ledningsgrupp sammanträde. Gruppen består förutom av omsorgsledningsgruppens medlemmar av ytterligare sex medlemmar. Omsorgsledningsgruppens och den utvidgade omsorgsledningsgruppens möten protokollförs. Under året har avdelningen samarbetat med olika aktörer såsom Kårkulla samkommun, kompetenscentret Oy Vasso ab, Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området, med Pargas gällande familjerådgivningsverksamheten och missbrukarvårdsverksamheten. Centrallagret tillhandahåller vårdförnödenheter för omsorgen. Omsorgsnämnden har underskridit de budgeterade nettokostnaderna med ca euro. Omsorgens förvaltning överskred de budgeterade nettokostnaderna med ca euro. Orsaken är att kostnaderna för avdelningens strategiarbete blev högre än man räknat med. Centrallagret har överskridit sin budget med ca euro. En orsak är högre personalkostnader i samband med personalbyte. Totalt sett har omsorgens förvaltning överskridit de budgeterade nettokostnaderna med ca euro under år

128 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef Gällande den framtida utvecklingen kan sägas att omsorgsavdelningens utveckling helt är beroende av i vilken riktning staten leder utvecklingen under den närmaste tiden. Omsorgsavdelningens utvidgade ledningsgrupp har under hösten 2012 arbetat intensivt med avdelningens framtidsstrategi. Dokumentets huvudpunkter är klara och det färdigställs under vintern Som en del av dokumentet finns ett organisationsschema för omsorgsavdelningens enheter och verksamhet. Man räknar med att omsorgsavdelningen måste utvecklas trots att man inte känner till statens planer. Man har under 2012 bedömt att omsorgsavdelningen behöver ett eget centrallager ännu under åtminstone två års tid. Mot slutet av tvåårsperioden bör man på nytt utvärdera huruvida det är ändamålsenligt med ett eget centrallager. 128

129 OMSORGSAVDELNING Enhet: Socialenheten Ansvarsperson: Socialchef VERKSAMHET Socialenheten ansvarar för socialvården som omfattar barnskydd, familjearbete, barnatillsyning, vuxensocialarbete, missbrukarvård och handikappvård. Socialenheten har sin knutpunkt i Kimito kommunkansli, men har öppet minst två dagar/vecka i Dalsbruk. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Allt fler barn och unga behöver stöd och hjälp, vilket man bland annat märker genom ett allt större tryck på barnskyddet. Detta medför att samarbetet med andra instanser som jobbar med barn och unga blir ännu viktigare, vilket också behandlas i Välfärdsplanen för barn och unga som färdigställs inom kort. Vuxensocialarbetet påverkas i hög grad av konjunkturerna i samhället, en nedgång i världsekonomin ger fort utslag genom ökade krav inom vuxensocialarbetet. Handikappvården påverkas de närmaste åren av statsrådets principbeslut och program från januari 2010 där det fastslås att anstaltsvården för utvecklingsstörda ska avvecklas och andra boendemöjligheter ska utvecklas under åren EKONOMIPLAN Under 2011 har det fortgått diskussioner kring att grunda ett familjecenter. Familjearbetaren deltar i planeringen och förverkligandet av familjecentret. För att Välfärdsplanen för barn och unga ska medföra mervärde, ska den tas ner till konkret nivå i samarbete med övriga aktörer. BINDANDE MÅL 2012 Mål Familjecenterverksamheten påbörjas Eftersträvad nivå / uppföljning Familjearbetaren deltar i familjecenterverksamheten Uppföljning Familjearbetaren har deltagit i planering och förverkligande av familjecenterverksamhet i form av familjecafé Välfärdsplanen för barn och unga konkretiseras Utökat samarbete mellan olika aktörer som arbetar med barn och unga, såväl inom som utanför kommunen Uppföljning

130 Familjearbetaren och socialhandledaren har hållit två Masu-Baby-grupper á 7 träffar för väntande och nyblivna föräldrar Familjearbetaren och barnatillsyningsmannen har deltagit i familjeförberedelsekursen på rådgivningen I samband med planering av KASTE-projekt har gemensamma möten för skolan, barnomsorgen, rådgivningen, socialenheten ordnats på ledningsnivå NYCKELTAL Prestationer BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Barnskyddsanmälningar Omhändertagna barn Barn i eftervård Färdtjänstresor Hushåll som erhåller utkomststöd PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Socialchef 1 0,94 0,88 0,88 0,8 Kanslist/förmånsläggare Socialarbetare Barnatillsyningsman 1 0,8 0,88 0,88 0,88 Familjearbetare ,83 Socialhandledare 0,29 0,8 0,8 0,88 Totalt 6 6,03 6,56 6,56 6,39 130

131 OMSORGSAVDELNING Enhet: Socialenheten Ansvarsperson: Socialchef SOCIALENHETEN BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: Barnskyddstjänster, köp av tjänster Mentalvårdstjänster Färdtjänst Handikappades anstaltsvård Handikappades sysselsättning Personliga hjälpare Understöd till handikappade Understöd inom barnskyddet Kommunens andel av arbetsmarknadsstödet ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Kostnaderna för handikappvården har ökat, både vad gäller köp av tjänster från samkommuner och de understöd som beviljas via kommunen. Från och med 2014 kommer Kårkulla samkommun att förnya sitt avgiftssystem, så att det finns fler avgiftsklasser än dagens tre klasser. Då blir skillnaderna mellan klasserna mindre, både vad gäller hjälpbehov och kostnad och detta ska bli ett smidigare och genomskinligare system. Antalet barnskyddsanmälningar ökade igen Socialhandledaren inom barnskyddet började arbeta heltid fr o m augusti, trots detta är trycket på personalen fortfarande stort. Bland de som arbetar med barn och ungdom i kommunen finns numera en medvetenhet och intresse för att jobba med förebyggande barnskydd, vilket är av stor vikt med tanke på det reparerande barnskyddsarbetet. Kimitoöns kommun har tillsammans med andra kommuner ansökt om pengar för KASTE-projektet Välmående barn och unga och vi förväntar oss att det kan starta i mars

132 OMSORGSAVDELNING Enhet: Socialenheten Ansvarsperson: Socialchef Antalet hushåll som erhållit utkomststöd har minskat under de senaste åren. Antalet arbetstillfällen på Kimitoön har minskat kraftigt under 2012, vilket kan komma att synas inom utkomststödet med en fördröjning. Kommunens andel av arbetsmarknadsstödet som betalas för långtidsarbetslösa, har ökat. Insatserna som görs på sysselsättningsfronten i form av projekt (Kulturmiljövård ger kunskap). 2013, ungdomsverkstad planeras, projektansökan för sysselsättningskoordination i strukturomvandling (SYKO) har inlämnats) ska på sikt motverka de ökade kostnaderna gällande arbetsmarknadsstödet. 132

133 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenhet Ansvarsperson: Äldreomsorgschef VERKSAMHET Äldreomsorgsenheten ansvarar för vården av den äldre befolkningen och verksamheten är indelad i tre distrikt. Distrikten är i huvudsak koncentrerade till kommunens åldringshem/serviceboenden där även kansli- och personalutrymmen finns. Åldringshemmen är Almahemmet (37 vårdplatser inkl. effektiverat serviceboende), Hannahemmet (49 vårdplatser) och serviceboendeenheten Silverbacken (16 boendeplatser, effektiverat serviceboende). I anslutning till Hanna-hemmet finns även ett lätt serviceboende; Fridhem (9 boendeplatser). Hemvårdsteamen fungerar i huvudsak utgående från enheterna, förutom i Dalsbruk och yttre skärgården, där egna kansliutrymmen finns. Under året har förmännens ansvarsområden fördelats om så att de tre förmännen har en jämnare arbetsbörda och antalet underlydande personal är närmare varandra än tidigare. Silverbackens förman ansvarar nu även för hemvårdsteamet i Dalsbruk och yttre skärgården, medan Hanna-hemmets förman ansvarar för hemvårdsteamet i Kärra-Björkboda området. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Den åldrande befolkningen i Finland kräver nya verksamhetsformer. Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre godkändes i riksdagen den och träder i kraft den Ett syfte med lagen är att stödja den äldre befolkningens välbefinnande och förbättra dess möjligheter att i kommunen delta i beredningen av beslut och utvecklandet av service som påverkar denna befolknings levnadsförhållanden. Lagen syftar dessutom till att förbättra möjligheterna för en äldre person att få högkvalitativa socialoch hälsovårdstjänster och att påverka innehållet i tjänster som ordnas för honom eller henne och på det sätt de utförs på. Lagen stärker således rejält den äldre befolkningens rättigheter, trots att tjänsterna inte görs till en subjektiv rätt som kommunerna har särskild skyldighet att tillgodose. En ansvarig arbetstagare skall utses inom kommunen senast för att hjälpa äldre personer i frågor gällande service och tjänster. I lagen stadgas också om verksamhetsenheters egenkontroll i syfte att säkerställa att servicen är högkvalitativ, säker och adekvat. Servicen skall utvecklas utifrån de synpunkter som regelbundet inhämtas från de äldre, deras anhöriga och närstående och från de anställda. Kommunförbundet har mycket grovt uppskattat, att lagförslaget ökar kommunernas kostnader med hundratals miljoner euro varje år. EKONOMIPLAN Personalens yrkeskunnighet höjs genom fortsatt uppgradering av kompetensen vid pensioneringar. Satsningar för kompetenshöjning har gjorts genom att ingå 2 nya läroavtal för ordinarie anställd personal. Arbetet med att utveckla och stöda möjligheterna att bo längre hemma fortsätter. Hemvårdens klienter är allt mer i behov av sjukvårdsutbildad personal, vilket har medfört att närvårdare prioriteras framom hemvårdare. I vår kommun har diskussion förts om att förändra antalet institutionsplatser till effektiverat serviceboende på Almahemmet i samband med genomförd sprinkling och sanering, men eventuellt redan tidigare, så att strukturen på servicen bättre motsvarar nationella rekommendationer. Man följer rekommendationerna gällande dimensionering av personal och nuvarande kvalitetsrekommendationer om vård och tjänster för äldre på våra serviceenheter. 133

134 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsheten Ansvarsperson: Äldreomsorgschef BINDANDE MÅL 2012 Mål Va rje hemvårdsteam arbetar även i praktiken som ett samordnat team Efters trävad nivå / uppföljning Utvä rdera /revidera indelning en av såvä l klienter som persona l Arbetet med teamens indelning och arbetsuppgifter har fortgått, Största delen av områdena i Västanfjärd har delats mellan de fyra teamen. Som resultat av handledning har olika modeller för samarbete mellan teamen prövats. S a tsning på personalens välmående Arbetsha ndledning i grupper fortsätter på Alma - hemmet. Utvä rdering höst och vå r. Arbetshandledning fortsätter, men som resultat av utvärdering beslöts att byta handledare. Även förmännen och tre hemvårdsteam har fått arbetshandledning. E n kunnig och motiverad personal som är positivt instä lld till utveckling Utvä rdering sverksamheten sätts i system Kontinuerlig fortbildning, utveckling ssamta l Förmännen har haft utvecklingssamtal med drygt hälften av personalen. All personal har genomgått webbaserad fortbildning pga ibruktagning av e-recept. E nkä ter sänds till klienter/a nhöriga i börja n av året Till alla klienter har sänts enkät i januari 2013 för att utvärdera verksamheten år Tidigare har enkäter sänts endast till åldringshem och serviceboende. NYCKELTAL Pres tationer BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Hemvå rds bes ök Da g -center bes ök S töd för nä rståendevård klienter/år Lä tt s erviceboende, vå rddyg E ffektivera t boende, vå rddyg n Ins titutions vå rd, vå rddyg n Mätare Hemvå rd euro/bes ök 25,15 20,74 32,06 32,06 27,11 Lä tt s erviceboende /boendeda g 11,14 19,58 21,02 21,02 18,39 E fektivera t boende Alma hemmet /boendeda g 39,54 63,46 73,61 73,61 63,90 S ilverba cken /boendeda g 93,7 101,53* 111,49* 111,49* 110,29* Ins titutions vå rd Alma hemmet /vå rddyg n ,53 121,38 121,38 129,92 Ha nna hemmet /vå rddyg n 71 88,13 91,10 91,10 91,54 *innehå ller kostnader för Dag-center i V:fjä rd F örä ndring i nyckeltal: Avvikelsen i antalet hemvå rdsbesök BS 11 och BS 12 beror på att felet i den elektroniska beräkningen 2011 har upptäckts. BS 11 innehå ller samtlig a boende-enheters besök eftersom fa ktureringsgrunden baseras på hemvå rdsbesök. 134

135 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsheten Ansvarsperson: Äldreomsorgschef PERSONALBUDGET Antal års verken BS 10 BG 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Äldreoms org s chef Ka ns lis t 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75 F örmä n Ansvarig sjukskötare/f örman Ansvarig sjukskötare Teamdragare S jukskötare/hälsovårdare Nä rvå rda re/p rimä rs köta re 33,8 33,8 35,8 35,8 39,196 Menta lvå rda re Konditions s köta re Hemvå rda re 19,5 19,5 19,5 19,5 19,5 Hemhjä lpa re 2,75 2,75 1,75 1,75 1,75 Vå rdbiträ de Anstaltsvårdare S ys s els ä tta re 1,78 1,78 1,78 1,78 1,78 Textila rbeta re 1,6274 1,6274 1,6274 1,6274 1,6274 Resursperson Totalt 93,207 94,207 94, , ,6034 Förändringar: Tre närvårdare har fastanställts inom hemvården under året. Till detta har använts 0,604 vakant hemvårdarresurs. Den vakanta resursen har under en lång tid varit besatt med vikariat. Dessutom finns en närvårdarbefattning upptagen i personalbudgeten som inte har kunnat besättas ordinarie under året. Totala ökningen av resurser är således 3,

136 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsheten Ansvarsperson: Äldreomsorgschef ÄLDREOMSORGSENHETEN BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: Ökade kostnader för intern mattjänst Ökade personalutgifter Ökade inkomster pga ökad matservice Ökade inkomster för vårddagar och hemvårdsavgift Minskade läkemedelsutgifter ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Äldreomsorgen har underskridit sin budget med Den ökade efterfrågan på kommunal matservice har lett till en tilläggsfaktura för intern mattjänst, men utgiften täcks av de ökade inkomsterna för servicen. Inkomsterna för vårddagar i anstaltsvård har varit drygt större än budgeterat och inkomsterna för hemvårdsbesök knappt större än väntat. Trots att äldreomsorgen totalt sett underskridit sin budget har verksamhetens kostnader har ändå överskridits med Överskridningen beror på ökade personalutgifter. Många och långa vårdledigheter för förälder med barn under tre år har lett till att vikarieanslaget kraftigt överskridits. Även sjukvikariaten har varit fler än väntat. Äldreomsorgen har fastanställt tre närvårdare inom hemvården för att småningom kunna tillgodose kravet på sjukvårdsutbildad personal kvällstid i hemvårdsdistrikten. Med nuvarande kompetensnivå är detta ännu inte möjligt, men målsättningen är att det förverkligas år

137 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren VERKSAMHET Hälsovårdsenheten tillhandahåller primärvårdstjänster i form av öppenvård, bäddavdelningsvård och tandvård. Till verksamhetens stödtjänster hör laboratorium, röntgen, fysioterapi och akutvård. Hälsostationer finns i Dalsbruk och Kimito, i Hitis och Lammala ges befolkningen service vid rådgivningsbyråer. Vardera hälsostationen inrymmer förutom läkar- och tandläkarmottagning också rådgivning och bäddavdelning. Bäddavdelningen i Dalsbruk har 23 platser för rehabiliterande vård och bäddavdelningen i Kimito 27 platser för akut vård. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Utgångspunkten för den nya hälso- och sjukvårdslagen som trädde i kraft är att klienternas ställning, tjänsterna och vården ska förbättras. Klienten får t.ex. friare välja vårdplats och i mån av möjlighet en yrkesmänniska inom hälso- och sjukvården som ska vårda henne/honom. Av de tjänster som primärhälsovården idag producerar, kommer akutvården att överföras från kommunerna till sjukvårdsdistrikten. Inom sjukvårdsdistriktet bildas ett gemensamt patientregister för de kommunala hälso- och sjukvårdsenheterna, för att förbättra informationsgången mellan distriktet och hälsocentralerna. Också rehabiliteringsservicekedjan mellan specialsjukvården och primärvården ska göras smidigare. Inom sjukvårdsdistrikten kommer multiprofessionella primärvårdsenheter att grundas, för att stöda kommunernas arbete med att uppgöra en plan för anordnande av primärvård, i vilken man bland annat avtalar om samarbete mellan kommunerna. Hälso- och sjukvårdens verksamhetsenheter ska uppgöra planer om kvalitetsledning och verkställande av patientsäkerhet. Kommunens primärvård svarar för sammanjämkning av helheten när det gäller vården av patienten. Kommunen ska i sin strategiska planering och i sitt beslutsfattande uppställa mål om främjande av hälsa och välbefinnande som beaktar lokala förhållanden och behov samt precisera åtgärder som stöder dessa. Kommunen ska ordna hälsorådgivning som bidrar till att främja hälsan och välfärden och förebygga sjukdomar hos kommuninvånarna. Hälsoundersökningar och hälsorådgivning ska också ordnas för unga personer och personer i arbetsför ålder som faller utanför studerande- eller företagshälsovården. Kommunen ska också ordna rådgivningstjänster för äldre. EKONOMIPLAN De åtgärder gällande datasäkerhet och -skydd som föregår ibruktagningen av den riksomfattande erecepttjänsten behöver sättas i system och förankras i den egentliga verksamheten. Följande steg är att inleda förberedelserna inför en annan KanTa-tjänst, nämligen earkivtjänsten. Beslut behöver inom kort fattas om Kimitoön ska ansluta sig till den nya samjouren i Åbo som ska inleda sin verksamhet i sjukvårdsdistriktets regi. Det finns också regionala, mycket preliminära, planer på tandvårdsjour kvällstid. Gällande tandvården i övrigt så behöver beslut fattas om man ska fortsätta verksamheten enligt nuvarande modell eller möjligen konkurrensutsätta verksamheten i sin helhet. Rekryteringsproblem överskuggar för närvarande kommunens tandvård. Rekrytering av personal kommer också att i övrigt vara en av de stora utmaningarna under ekonomiplaneperioden. Inom den öppna vården finns planer på att flytta vuxenmottagningarna över till läkarmottagningarnas verksamhet och att på läkarmottagningarna förstärka resursen för telefonrådgivning. 137

138 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren BINDANDE MÅL 2012 Mål Att ta i bruk erecept inom hälsovården. Att utveckla läkarmottagningarnas verksamhet. Att utveckla rådgivningen av patienter. Att fullfölja hälsovårdslagens stadganden. Att planera och fatta beslut angående hur tandvården förverkligas i framtiden. Att göra munhygienistbefattningen ordinarie. Att fortsättningsvis satsa på rehabiliterande vård inom bäddavdelningarna. Eftersträvad nivå / uppföljning erecepttjänsten tas i bruk under första kvartalet av år Uppföljning erecepttjänsterna togs i bruk den Läkarmottagn. i Kimito utvecklas stegvis till en akutmottagning. Uppföljning Akutmottagning tre dagar i veckan i Kimito, ut- vecklingen fortsätter år En sjukskötare ska kunna nås för vårdbedömning under tjänstetid. Uppföljning En vårdare kan nås för vårdbedömning, men systemet är inte ännu helt fungerande. Nytt telefonsystem är planerat till år 2013, vilket underlättar arbetet. Ibruktagning av utvidgade hälsokontroller. Uppföljning Utvidgade hälsokontroller har tagits i bruk begränsat, p.g.a. de tilläggsresurser som krävs (läkare o. vårdare). Verksamheten har ändå varit helhetsmässig, och man har beaktat familjerna som helhet. Olika alternativ utreds och en eventuell konkurrens- utsättning genomförs. Uppföljning En tandvårdsarbetsgrupp gav sin slutredovisning till kommunstyrelsen hösten Tandvårdstjänsterna produceras tillsvidare i kommunens egen regi. Inom tandvårdens verksamhet sätts allt mer tyngd på hälsofrämjande och förebyggande verksamhet. Program uppgörs. Uppföljning Munhygienistbefattningen var obesatt mars januari 2013, och satsningarna på hälsofrämjande och förebyggande arbete kunde inte genomföras planenligt. Fortbildning för personalen och anskaffning av en benpress till DBA. Uppföljning

139 Att utveckla patientsäkerheten. Personalen har fått utbildning i rehabiliterande vård genom samarbete med YH Novia. En benpress har skaffats till konditionsrummet på Dba. Direktiv utformas på basis av pat.säkerhetslagen, för säker användning av sjukvårdsutrustning på DBA och KBA. Uppföljning Direktiv gällande säker användning av sjukvårdsutrustning har gjorts för båda bäddavdelningarna. En patientsäkerhetsplan som gäller hela omsorgsavdelningen uterbetas i enlighet med gällande lag. 139

140 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren NYCKELTAL Prestationer BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Besök, primärhälsovård Besök, stödtjänster Besök, tandvård Vårddygn, DBA Vårddygn, KBA Mätare BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Besök/vårdpersonal, primärhälsovård Besök/vårdpersonal, stödtjänster Platsantal, bäddavdeln. Dalsbruk (DBA) Platsantal, Bäddavdeln. Kimito (KBA) Vårdare/patient, bäddavd. Dalsbruk 0,59 0,59 0,59 0,59 0,59 Vårdare/Patient, bäddavd. Kimito 0,61 0,61 0,61 0,61 0,61 Öppenvård, /besök 40,33 38,56 47,15 48,09 47,20 Tandvård, /besök 74,67 84,84 90,21 90,58 94,35 Vårddygn DBA, /dygn 185,76 184,01 195,18 195,99 184,72 Vårddygn KBA, /dygn 157,51 163,62 184,48 185,25 151,91 I priserna har inkluderats 40 % av kostnaderna för omsorgens förvaltning. I priserna ingår inga kostnader för avskrivningar av anläggningstillgångar. 140

141 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Ledande läkare Ledande skötare öv Ledande skötare bädd Byråsekreterare 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Anstaltsbiträde 10,423 10,284 10,284 10,284 10,284 Läkare Avdelningsskötare Bitr. avdelningsskötare Sjukskötare 14,9 15,5 16,5 16,5 16,5 Primärskötare/Närvårdare Mottagningsbiträde Instrumentvårdare Hälsovårdare 8 7, Psykolog 1 1 1,75 1,75 1,75 Laboratorieskötare Röntgenskötare Fysioterapeut 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 Tandläkare 3, Munhygienist Tandskötare Avdelningssekreterare 1,307 1,307 1,307 1,307 1,307 Sysselsättare 0,784 0,784 0,784 0,784 0,784 Sammanlagt 82,814 83,358 83,525 83,525 83,

142 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren HÄLSOVÅRDSENHETEN BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12 Ökade försäljningsintäkter Ökade avgiftsintäkter Minskade personalkostnader (vilket lett till höga kostnader för hyrd arbetskraft) Ökade kostnader för köp av tjänster (största avvikelserna beskrivna nedan) Ökade kostnader för köp av fysioterapi och akutvårdstjänster, Ökade kostnader för köp av adb-tjänster, Ökade kostnader för köp av specialläkarbesök och -tjänster, Ökade kostnader för köp av annonseringstjänster, Ökade kostnader för köp av post- och teletjänster, Minskade kostnader för köp av tvätteritjänster, Ökade kostnader för köp av maskinunderhållstjänster, Ökade kostnader för köp av patienttransporter med ambulans, Ökade kostnader för personalens resor, Ökade kostnader för laboratorieanalyser, Ökade kostnader för köp av hyrd arbetskraft (läkare, tandläkare), Minskade kostnader för intern mattjänst, Minskade kostnader för intern it-tjänst, Minskade kostnader för köp av material och varor (största avvikelserna beskrivna nedan) Minskade kostnader för köp av läkemedel, Ökade kostnader förköp av utdelade vårdförnödenheter, Ökade kostnader för köp av hjälpmedel, Ökade kostnader för övrigt Ökade kostnader för interna hyror, Ökade kostnader för kostnadsförda fordringar, Sammanlagt

143 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Efter en omfattande självauditering och utbildning av personalen kunde erecept tas i bruk i juni Helt problemfritt har inte ibruktagningen inte löpt p.g.a. programproblem, men användningen har i sakta mak ökat bland läkarna och tandläkarna i och med att programleverantören gjort programförbättringar. Patienterna har överlag varit positivt inställda till erecept. Förberedelserna inför en ibruktagning av earkivtjänster har påbörjats. Gällande en eventuell anslutning till samjouren i Åbo, som inleder verksamheten , har inte fattats beslut på Kimitoön. Tillsvidare finns jouren kvällar, nätter och helger i Salo. Sjuktransporterna fungerar fr.o.m. år 2013 i sjukvårdsdistriktets regi, och ett avtal gällande Kimitoöns hjälpmedelstjänster har ingåtts med Åucs fr.o.m. samma tidpunkt. Tandvården fortsätter i kommunens egen regi tillsvidare. En intern arbetsgrupp sammankom under år 2012, och konstaterade att det finns risker också med en konkurrensutsättning av verksamheten. Rekryteringen av tandläkare är ännu svår, t.o.m. tillgången på hyrestandläkare är begränsad. På läkarsidan har tillgången på hyresläkare däremot varit god. Läkarmottagningarnas verksamheten har utvecklats genom att öka vårdpersonalens kunnande inom specifika delområden, men ingen resursförskjutning har skett mellan rågivningarna och läkarmottagningarna. Vuxenmottagningarna sköts fortsättningsvis i rådgivningarnas regi. Öppna vården Målet att en första konsultation vid hälsocentralen skall fås inom tre dagar har också detta år nåtts. Akut sjuka har kunnat vårdas omedelbart. Läkarnas och vårdarnas arbetsfördelning har utvecklats och utvecklas fortsättningsvis. Tre sjukskötare från läkarmottagningarna har utbildats till INR-skötare, och sjukskötarna har fortsättningsvis också andra specialuppgifter. Gällande hyresresurserna har samma frågor som tidigare varit aktuella. Det positiva är att det har funnits hyresläkare att tillgå, men för att utveckla verksamheten behövs engagemang. T.ex. rådgivningsverksamheten kan inte heller fördelas på alltför många olika läkare. Inom rådgivningsverksamheten finns förändringsbehov dels p.g.a. tjänstebehovet och dels p.g.a. personaldimensioneringen. Bl.a. har antalet studerande vid Axxell Brusaby ökat hela tiden, och de bestämmelser som finns gällande studerandehälsovård och ordnande av hälsokontroller har förändrats så, att de gäller så gott som alla studerande. Hälsovårdarens i Hitis arbetsinsats flyttas allt mer till vuxen- och diabetesmottagningarna, eftersom där finns ett stort behov av tilläggsresurser. Utvidgade hälsogranskningar har kunnat utföras i liten utsträckning bara inom skolhälsovården i Kimito. Arrangemangen har i motsvarande grad minskat på de normala (öppna) mottagningarna hos skolhälsovårdaren. Rådgivningen i Västanfjärd stängdes (konkret). Läkarmottagningen fortsätter i utrymmet i Silverbacken, men rådgivnings- och vuxenmottagningstjänster finns att tillgå i Kimito och i Dalsbruk. Läkarmottagningarnas personalkostnaderna har hållits inom budgetramarna, förutom gällande anslagen vikarier som överskridits p.g.a. långtidssjukledighet samt anhållan om befrielse från ordinarie befattning och anställning av långvarig vikarie. Anslaget för renhållnings- och tvätteritjänster har överskridits p.g.a. golvboningen på Kimito läkarmottagning. Överskridningen i underhåll av maskiner beror åtminstone delvis på instrumentvården i Kimito, där vattenkvaliteten orsakar problem i autoklaven. De budgeterade medlen för läkemedel har överskridits p.g.a. att - injektionen Geva, som kostar ca 400 euro/st och ges till patienter med metastaserad prostatacancer, bekostas av hälsocentralen fr.o.m. mars Också hyposensibiliseringspatienterna har ökat i antal, och allergenerna är dyra. Den största överskridningen inom öppna vården beror på anlitandet av 143

144 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren hyresläkare. Med investeringsanslag har till båda läkarmottagningarna skaffats bl.a. nya öronsugar. Dörrljus skaffades till Dalsbruks läkarmottagning. Inom rådgivningsverksamheten gjordes överskrivningar gällande köp av laboratorietjänster, personalutbildning (p.g.a. arbetshandledning), utdelat vårdmaterial (p.g.a. ökat behov). Företagshälsovårdens försäljningsintäkter inbringade närmare euro mer än budgeterat. Fortsättningsvis behöver verksamheten på båda läkarmottagningarna utvecklas både gällande den akuta och icke-akuta vården. Som ett hjälpmedel i den processen fungerar planerade förändringar i telefonrådgivningen och vårdbedömningen. Vidare behöver vårdarnas arbetsuppgifter och ansvarsområden utvecklas, liksom patientsäkerheten. Personalen behöver engageras i de förändringar som föranleds av nya lagar och förordningar, t.ex. genom arbete i små grupper eller allmänna informationstillfällen. Stödtjänsterna Analysering av laboratorieprov har fortsatt som tidigare år. En laboratorieskötare på halvtid har fortsatt på hälsostationen för att vikariera laboratorieskötarnas semestrar, vikariera laboratorieskötaren som går deltid och för att förkorta köer. Deltidsbefattningen blir ordinarie år Laboratorierna var stängda turvis fem veckor under sommaren men det laboratoriet som var stängt hade två dagar per vecka INR provtagningar enl. tidsbeställning för att patienterna ej för den skull måste resa till det andra laboratoriet. Bäddavdelningarna, åldringshemmen och hemvården fick service enligt sina behov, samarbete fungerade bra. Fysioterapins personalbrist under andra halvan av år 2012 ledde till ökade köp av tjänster från privata sektorn. Inom den förebyggande verksamheten kunde man p.g.a. personalbristen inte t.ex. arrangera gruppverksamhet som nack- och ryggymnastik. Röntgen har tack vare god tillgång på vikarier kunnat betjäna så gott som utan avbrott. Numera hör till röntgenskötarens uppgifter också sk. Holter-undersökningar, även om dessa inte är radiologiska undersökningar. Inom laboratorieverksamheten överskreds de anslag som reserverats för vårdförnödenheter, närmast p.g.a. dyra snabbtest och andra reagensanskaffningar. Inom rehabiliteringen överskreds anslaget för köptjänster, eftersom det egna serviceutbudet kompletterades med köptjänster under ena fysioterapeutens moderskapsledighet. Inte heller anslaget för köp av hjälpmedel var tillräckligt. Gällande röntgen kan konstateras att antalet magnetröntgenundersökningar har ökat något, och att radiologtjänsterna blev dyrare än budgeterat. Det beror på att man numera följer anvisningarna noggrannare, och låter radiologen skriva utlåtanden i allt större utsträckning. I och med att läkarresurserna har varit tillräckliga, har antalet röntgenremisser också varit större. Tandvården Antalet tandvårdsbesök var st, alltså mycket nära st, som budgeterades. Antalet besök och patienter (2 972 st) var ändå lägre än året innan. År 2011 hade munhygienisten st besök, år 2012 bara 163 st. 144

145 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren Tandläkarresurserna har till största delen skaffats som hyresarbetskraft. Av tandläkarna har en person varit anställd av kommunen, och en arbetsinsats motsvarande knappt två tandläkare har hyrts. Det har funnits problem att rekrytera också hyrestandläkare, så totalt sett har resurserna inte uppgått till tre hela tandläkare. Munhygienistbefattningen har varit obesatt 10 månader, fr.o.m. mars Rekryteringen lyckades inte. Tandskötarna har varit fem till antalet, som budgeterat, men i praktiken har resursen uppgått till 4,5 p.g.a. en deltidspensionering. Eftersom munhygienistbefattningen var obesatt nästan hela året, har man inte kunnat satsa så mycket på det förebyggande och hälsofostrande arbetet som planerat. Man har ändå strävat efter att tandskötarna har involverats i det förebyggande arbetet t.ex. i skolor, daghem, handledning till familjer som väntar barn. osv. Bristen på arbetskraft, varierande arbetsarrangemang, den osäkra situationen och stor arbetsbörda har under flera års tid belastat arbetsgemenskapen. Genom arbetshandledning med hjälp av Arbetshälsoinstitutets psykolog, har man strävat till att förbättra arbetshälsan. Intäkterna från patientavgifter har uppgått till euro, eller något med än budgeterade euro. Största delen av besöken (75 %) har gjorts av vuxenpatienter, och de besöken är avgiftsbelagda. Kostnaderna för den hyrda personalen var betydligt större än budgeterat. Till hyrd arbetskraft användes euro. För den ordinarie personalens personalkostnader hade reserverats euro och till åtgärdsarvoden euro. Av dessa belopp användes euro och euro. Kostnaderna per besök har stigit. Som helhet hölls tandvården inom budget. Men tandvården har tidvis varit överbelastad, och all behövlig vård har inte kunnat erbjudas. De kontroller och den vård som enligt förordningen ska erbjudas barn och unga har förverkligats. Brådskande vård har erbjudits, liksom icke-brådskande vård inom de tidsramar som finns inom vårdgarantin. Bäddavdelningarna Antalet vårddygn på bäddavdelningarna var något högre år 2012 ( st) än år 2011 ( st). Beläggningen steg från 82,3 % år 2011 till 87,2 % år Antalet halva vårddygn (poliklinisk karaktär) minskade, från 59 st år 2011 till 40 st år På bäddavdelningen i Dalsbruk var vårddygnen för patienter i intervallvård st av totalt vårddygn. Patientplatsernas antal reducerades p.g.a. vikariebrist under 11 veckor på sommaren till platser, ytterligare till under några veckor i juli. Rekrytering av behöriga vikarier till sjukskötarnas sommarsemestrar har varit närmast omöjlig, vilket gjort verksamheten svår att organisera och krävt stor flexibilitet hos personalen under sommaren. I framtiden behövs hållbarare lösning. En stor del av fysioterapeutens arbetstid har gått åt till att planera förändringsarbeten i patienters hem och utprova hjälpmedel för patienter, som skrivs ut från bäddavdelningarna. Anställningen av en fysioterapeutvikarie till bäddavdelningarna för hela sommaren minskade fysioterapeutens arbetsbelastning. Fysioterapeutresursen ökar till 100 % år Under året har bäddavdelningarna gemensamt fortsatt utvecklingen av patientsäkerheten för att förhindra farliga situationer i patientvården. Bäddavdelningarnas primärskötare och närvårdare har genomgått en webbaserad utbildning i läkemedelshantering. För hela personalen ordnades brandsläcknings- och ergonomiövningar. Bäddavdelningen i Dalsbruk har deltagit projektet T.A.G. i livet (rehabiliteringens betydelse i vården) i samarbete med YH Novia, i projektet var personal, patienter och anhöriga involverade. I samarbete 145

146 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren med Kimitoöns hjärtförening ordnade bäddavdelningen i Dalsbruk en välbesökt hjärtdag med information och program för patienter, anhöriga och allmänheten. Bäddavdelningarna höll sig inom budgetramen. Det flöt in drygt euro mer i inkomster än budgeterat, av den summan utgjorde drygt euro inkomster för vård av patient med annan hemkommun än Kimitoön. Inbesparingar gjordes i personalkostnader och materialanskaffningar. Bristen på sjukskötarvikarier till vårdledigheter och semestrar har gett en inbesparing i personalkostnaderna. Läkemedelskostnaderna underskreds med drygt euro. På bäddavdelningen i Kimito överskreds interna mattjänsten med drygt euro p.g.a. att maten fr.o.m. hösten under vardagar transporterats från Almahemmet med taxi. Totalt underskreds ändå bäddavdelningarnas interna mattjänst med drygt euro. Patienttransporterna överskreds med drygt euro. En delorsak är att en patient åkte till Salo sjukhus för dialys tre gånger per vecka i 16 veckors tid. Med investeringsanslag har två sängar, en benpress och en lyftanordning för patienter anskaffats, och bäddavdelningen i Dalsbruk har av Dragsfjärds Lion s fått emotta en pedalexerciser (liten motionscykel för rullstolsbundna) som donation. 146

147 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvård Ansvarsperson: Omsorgschefen VERKSAMHET Specialsjukvården köps huvudsakligen från Samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Sjukvårdsdistriktets uppgift är att tillhandahålla den specialiserade sjukvården inom sitt område. Sjukvårdsdistriktet producerar tjänster inom den specialiserade sjukvården som utgår från befolkningens behov och som kompletterar bassjukvården vid hälsocentralerna svarar för utvecklingen och kvalitetskontrollen av laboratorie- och röntgentjänster vid hälsocentralerna och andra motsvarande specialtjänster har i samarbete med hälsocentralerna hand om forskningen, utvecklingen och utbildningen inom sitt uppgiftsområde Sedan år 2008 köper kommunen största delen av de barnpsykiatriska specialsjukvårdstjänsterna av en privat serviceproducent. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Sjukvårdsdistrikten har förändrats och fler förändringar är att vänta. Vissa sjukvårdsdistrikt producerar en del av sina tjänster i gemensamma organisationer eller också köper de dem av sina grannar. Självförsörjningen har minskat. Servicen har organiserats i affärsverk eller aktiebolag. En del av dessa betjänar två eller flera sjukvårdsdistrikt. I framtiden kommer den service som den specialiserade sjukvården erbjuder att organiseras allt mer utgående från så kallade miljondistrikt, vars befolkningsmängd är tillräcklig också för läkar- och specialistutbildningens behov. De administrativa hindren inom bassjukvården och den specialiserade sjukvården ska göras mindre och elimineras. Datanäten, de gemensamma arkiven och de mobila tjänsterna möjliggör nya koncept i framtiden. Kommunens och sjukvårdsdistriktets gränser ska i framtiden utgöra ett allt mindre hinder för klienternas möjligheter att utnyttja servicen. Fr.o.m kommer Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt att sköta akutvården, vilket innebär att 2012 är det sista året som kommunen ansvarar för anordnandet av akutvård, m.a.o. ambulansverksamheten i kommunen. Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt planerar att starta en samjour på ÅUCS 2013, vilket kommer att innebära en koncentrering av jourverksamheten till ÅUCS i vår region. EKONOMIPLAN Kostnadsökningen gällande specialsjukvårdens tjänster ska för kommunens del hållas rimlig genom att primärvården sköter sin del av hälso- och sjukvården på ett tillfredsställande sätt. Patienter ska ges behövlig vård på rätt vårdnivå. Kommunen deltar aktivt i diskussioner som förs gällande ett eventuellt joursamarbete med sjukvårdsdistriktet, liksom i diskussioner gällande samarbetet inom hälsovårdens stödtjänster och frågor gällande IT. 147

148 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvård Ansvarsperson: Omsorgschefen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Specialsjukvården består i sin helhet av köp av tjänster. Kommunen har begränsade möjligheter att påverka användningen av dessa. Straffavgifter för att patienter inte kan hemförlovas erläggs nästan aldrig. Kostnaderna för köp av specialsjukvårdstjänster från Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har under 2012 varit mindre än de för ändamålet budgeterade utgifterna. Däremot har kostnaderna för köp av privata specialsjukvårdstjänster varit högre än de för ändamålet budgeterade medlen. Totalt sett överskred specialsjukvården budgetramen med euro. Kommunerna väntar på att staten skall göra riktlinjer för hur sjukvården i landet skall ordnas. 148

149 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvård Ansvarsperson: Ledande läkaren BINDANDE MÅL 2012 Mål Inga straffavgifter från specialsjukvården. Eftersträvad nivå / uppföljning Patienter kan tas emot från specialsjukvården så att inga straffavgifter uppkommer. Uppföljning Inga straffavgifter har uppkommit NYCKELTAL Prestationer BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Öppenvårdsbesök (VSSHP) Antal vårdperioder (VSSHP) Mätare BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Nettokostnad, /invånare *)

150 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvård Ansvarsperson: Ledande läkaren SPECIALSJUKVÅRDEN BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG

151 15.5 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Avdelningen för miljö och teknik verksamhetsbidrag enligt enhet (utan kapitaldel av intern hyra) 10 % 35 % 43 % MoT förvaltning Tillsynsenhet Fastighetsenhet 8 % Samhällsteknikenhet Planläggning 4 % Avdelningen för miljö och teknik Kostnadsslag i procent Personalkostnader 2 % 4 % 2 % Köpta tjänster 25 % 36 % Material, förnödenheter och Understöd 31 % Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 151

152 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Exklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk BS 2011 Ursprunglig Budget- BG 2012 ändringar BG 2012 BS 2012 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,25 % Avgiftsintäkter ,42 % Understöd och bidrag ,30 % Hyresintäkter ,72 % Övriga verksamhetsintäkter ,81 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,48 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,52 % Lönebikostnader 0 Pensionskostnader ,42 % Övriga lönebikostnader ,95 % Lönebikostnader ,67 % Personalkostnader ,98 % Köp av tjänster ,26 % Material, förnödenheter och varor ,89 % Understöd ,28 % Hyreskostnader ,35 % Övriga verksamhetskostnader ,61 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,02 % VERKSAMHETSBIDRAG ,80 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,06 % RÄKENSKAPS.PER. RESULTAT ,48 % 152

153 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Inklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk Ursprunglig Budgetändringar BG 2012 BS BS 2011 BG Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,65 % Avgiftsintäkter ,42 % Understöd och bidrag ,30 % Hyresintäkter ,72 % Övriga verksamhetsintäkter ,73 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,97 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,52 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,42 % Övriga lönebikostnader ,95 % Lönebikostnader ,67 % Personalkostnader ,98 % Köp av tjänster ,96 % Material, förnödenheter och varor ,76 % Understöd ,28 % Hyreskostnader ,35 % Övriga verksamhetskostnader ,18 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,47 % VERKSAMHETSBIDRAG ,67 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,92 % RÄKENSKAPSPER. RESULTAT ,25 % 153

154 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen VERKSAMHET Miljö- och teknikförvaltningen ansvarar för beredning av tekniska nämndens beslut och protokollföring. Vidare ingår avdelningens personalansvar, budget och bokslut. MoT förvaltning sköter också intressebevakningen gällande samtliga trafikfrågor i kommunen, avfallshantering, tomtförsäljning och uthyrning. Tomtproduktion, övergripande ansvar för investeringar och försäljning av fastigheter samt den strategiska planeringen i sin helhet är betydande delar av arbetsuppgifterna. Dessutom fungerar MoT förvaltning som kontaktorgan för miljöhälsovården, veterinärvården som sköts av ett samarbetsområde med Lundo som värdkommun samt för brand- och räddningsväsendet där Åbo stad är värdkommun. Tekniska chefen fungerar dessutom som koordinator i beredskapsärenden. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Den nya avfallslagen som träder i kraft, den , kommer att medföra förändringar gällande kommunen som avfallsmyndighet. Beslutanderätten kommer att övergå till ett gemensamt organ, sannolikt inom ett samarbetsområde där någon kommun av Rouskis Oy:s fyra delägarkommuner kommer att vara värdkommun för en gemensam avfallsnämnd. Enligt nu gällande förvaltningsstadga är tekniska nämnden myndighet i avfallsärenden. Vid någon tidpunkt under tidsperioden bildas samarbetsområdet och myndighetsuppgifterna överförs till det nybildade organet. Beslut om avfallstaxan, avfallshanteringsbestämmelser, avfallstransportsystem, debitering av avfallshanteringsavgifter och olika justeringar samt undantag som hör ihop med avfallsservicen, är exempel på beslut som överförs. Kimitoöns kommun har erbjudit sig att fungera som värdkommun. Arbetet med att organisera det nya organet har inletts. Färj- och förbindelsefartygstrafiken konkurrensutsätts för tillfället i regionen och inom kommunens område. Samarbetet med Egentliga Finlands närings-, trafik och miljöcentral (NTM) å ena sidan och skärgårdsborna samt kommunen å andra sidan har inte alltid förlöpt bra. Likaså har konkurrensutsättningsprocessen varit föremål för besvär som väntar på avgörande. Detta medför en intensiv intressebevakningsuppgift från kommunens sida för att trafikens användare, skärgårdsbor och besökare, skall få sina intressen tillgodosedda. Samtidigt bör dock också nämnas att det på Kimitoöns område de senaste åren gjorts avsevärda statliga satsningar inom sektorn skärgårdskommunikationer. Nämnas kan Lövö bro och förstatligandet av Högsåra färjan. Inom kollektivtrafiken har vidtagits en omändringsprocess som gäller både regionbiljett och sättet hur kollektivtrafiken upprätthålls. Tillsvidare är processen oavslutad och sannolikt kommer resultatet att vara en minskad statlig stödnivå för både regionbiljettsystemet och den stödda kollektivtrafiken. Klimat- och miljödiskussionen kommer att intensifieras ytterligare genom att mål på nationell nivå börjar tillämpas. Detta betyder i förlängningen att kommunerna överlag och också vår kommun är tvungen att iaktta allt strängare energi-, miljö- och klimatnormer, alltså kommande investeringar p.g.a. nya direktiv och normer. Miljöhälso- och veterinärvården håller äntligen på att få den omfattning och förvaltningsbas som eftersträvades i och med bildandet av samarbetsområdet. Detta betyder för kommunens del att kostnaderna stabiliseras på en högre nivå än under startåret

155 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen EKONOMIPLAN Arbetet med mark och boendepolitiska programmet slutförs och programmet börjar tillämpas. Programmet kommer att medföra kommunala satsningar och långsiktiga strategiska mål som kräver uppmärksamhet och målmedvetet arbete för att upprätthålla och implementera programmets målsättningar. Fortsatta försäljningen av kommunala fastigheter ges prioritet. Samtidigt inleds en strategisk programprocess som omfattar hela den kommunala fastighetsmassan, fastighetsägarpolitik, ut- och upphyrning, internt och externt, försäljning och investeringspolitik samt optimering av utrymmesanvändningen. Processen koordineras av fastighetsenheten. Intressebevakningen i trafik/kommunikationsfrågor bör intensifieras. Avfallshanteringens regionala utveckling kommer att kräva ordentliga personell och förtroendevalda insatser. Kostnaderna för den kommunala myndighetsverksamheten kommer att via regionaliseringen att ingå i avfallsavgifterna. Kommunalt anordnad insamling av avloppsslam från trekammarbrunnar och slutna avloppstankar organiseras under 2012 och verksamheten inleds Också detta är en följd av den nya avfallslagen. Tillämpning av miljömål fortsätter i kommunen. De kommunala byggnadernas energiövervakning intensifieras och stor uppmärksamhet fästs vid att åstadkomma nya miljövänliga uppvärmningssätt och energibesparingsåtgärder. BINDANDE MÅL 2012 Mål Programmet EKO-LOGISKT tillämpas Eftersträvad nivå / uppföljning Rådgivning och stöd för övriga förvaltningar och verksamheter. Samtliga avdelningar har miljömål som kan mätas och uppföljas under året Uppföljning Avdelningarna har miljömål och vid behov har rådgivning och stöd getts. Inom avdelningen fattas beslut om de miljömålen Beslut om reduceringsnivå för de klimatpåverkande utsläppen som beskrivs i EKO-LOGISKT. fattas under år 2012 Uppföljning Tekniska nämnden har fattat beslut om reduceringsnivån. De klimatpåverkande utsläppen minskas med 25 % framtill Den årliga reduceringen per invånare är 3 %. Målet är 155

156 att år 2020 är invånarnas CO2 ekvivalenter under 6 ton per år. Ansvar: Kommunen, energiprojekt. Medel: Årlig uppföljning i kommunens verksamhetsberättelse. Upphandling av bilar för kommunens hela behov och då fästs speciell uppmärksamhet på bästa möjliga miljöanpassade drivmedel. Mot förvaltning koordinerar. Uppföljning Målet har nåtts delvis. Miljö och teknik avdelningens bilar ännu inte är anskaffade. Bästa miljöanpassade drivmedel används Organisera kommunalt anordnad insamling av slam från trekammarbrunnar och slutna avloppstankar. Uppföljning Under året organiserades slaminsamlingen och systemet togs i bruk fr.o.m Bevakning av trafiklösningar, tidtabeller och statliga lösningar inom skärgårds- och kollektivtrafiken Aktiv diskussion med användare och trafikupprätthållare Uppföljning Avdelningen har varit aktiv då det gäller att bevaka upphandling av skärgårdstrafik för färjpasset Kasnäs-Långnäs och nytt förbindelsefartyg. Detsamma gäller diskussionen om förtur på färjpassen. Delta i organisering av ett samarbetsområde för avfallshanteringens myndighetsbeslut Aktiv lobbning för att Kimitoöns goda avfallshanteringssystem och beslutskultur överförs till det regionala organet. Uppföljning Avdelningen har aktivt deltagit via den nya avfallsservicenämnden och via samarbetsgruppen inom Rouskis 156

157 NYCKELTAL Prestationer BS 10 BS 11 BG 12 ÄNDRAD BG 12 BS 12 Tekniska nämndens möten Behandlade paragrafer Beslut tekniska chefen Intressebevakningsuppdrag Sålda eller utarrenderade tomter Övriga köpebrev, bostäder, områden Avfallshanteringsbeslut PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 10 BS 11 BG 12 ÄNDRAD BG 12 BS 12 Teknisk chef Byråsekreterare 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75 MILJÖ- OCH TEKNIK FÖRVALTNING BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: Jämfört med den ändrade budgeten finns följande större avvikelser: - Intäkter (avvikelsen helt fråga om tomt och fastighetsförsäljning) Köpta tjänster (miljö- och veterinärservice ) Försäljningsförluster (anläggningstillgångar = bebyggda fastigheter, )

158 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Miljö- och teknik förvaltning hanterar tekniska nämndens berednings och verkställighetsärenden samt avdelningens personalfrågor. Tomt- och fastighetsförsäljning samt köp av fastigheter, liksom markpolitik hör också till. Dessutom intressebevakning av trafik-, avfalls-, brand- och räddnings- och miljöhälsovårdsärenden. Från och med juni 2012 överfördes avfallshanteringens myndighetsuppgifter till den regionala avfallsservicenämnden i Salo. Det medförde under och före övergången massor med tilläggsarbete men efter övergången har det de facto betytt att arbetstid kan användas till annat. Budgeten för fastighetsförsäljningen, som är bruttobudgetrad, ändrades av fullmäktige Fastighetsoch tomtförsäljningen är väldigt mycket beroende av den allmänna framtidstron och den ekonomiska aktiviteten i samhället. Den avvaktande situationen inom den ekonomiska utvecklingen syns också inom tomtoch fastighetsförsäljningen på Kimitoön. Dock har kommunen under året lyckats sälja fyra f.d. skolfastigheter. En del av dessa dock med betydande förlust. Tomtförsäljningen har fortskridit men inte enligt målsättningen. Orsaken är avsaknaden av ett nytt, säljande bostadsområde, som i sig skapar en efterfrågan. Kommunen lyckades också köpa Stallscafé i Dalsbruk, vilket var efterlängtat. Det är glädjande att debatten kring fastighetsförsäljningen av obehövliga fastigheter inte längre är så känslosamt laddad. Det har skapat förtroende för det praktiska jobb som görs för att få fastigheterna sålda, både under året och kommer att göra det också i framtiden. Detta är en mycket viktig fråga också för kommunens helhetsekonomi. Framtiden ser en aning ljusare ut. Det finns ett betydande intresse för kommunens bebyggda fastigheter som är till salu. Den betydligt lägre betalningsandelen för miljöhälsovårds- och veterinärservice under 2012 beror på lägre användning av tjänster. Det torde dock vara fråga om en mycket tillfällig svacka i efterfrågan på tjänsterna. Allmän kommentar om hela avdelningens bokslut inklusive Kimitoöns Vatten Fullmäktige ändrade , miljö- och tekniks budget till den del det gällde vinst/förlust av fastighetsförsäljning där bruttobudgetring tillämpas; - Intäktsbudgeten för tomtförsäljning minskades med Intäktsbudgeten för försäljning av anläggningstillgångar och försäljningsförluster ändrades till Total budgetändring omdisponeras inom avdelningen Uthyrning av tomt beaktas som uppnått ekonomiskt mål arrenderades en tomt värd Dessa ändringar har inte beaktats i budgeten för Budgetändringen beaktas närmast som teknisk, eftersom bindningen gällande bruttobudgeterade belopp binds som sådana till fullmäktiges beslut. Miljö och teknikavdelningens bokslut hålls totalt sett inom avdelningens budgetram eftersom Kimitoöns Vattens bokslut visar ett överskott. 158

159 MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschefen VERKSAMHET Tillsynsenheten ansvarar för beredningen, protokollföring och verkställandet av bygg- och miljötillsynsnämndens beslut. Till ansvarsområdet hör de uppgifter som hör till kommunens byggnadstillsyns- och miljövårdsmyndighet samt ärenden som berör marktäkts lagstiftning, samt handhar och sköter dit hörande tillstånds- och tillsynsärenden. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Den fortsatta tekniska utvecklingen och de allmänna kraven samt uppföljning av gällande lagstiftning kräver fortsatt uppföljning och ställer stora krav på tillsynsenheten. Som exempel kan nämnas strängare energibestämmelser och behandlingen av avloppsvattnen. Omfattningen av byggandet uppskattas bli oförändrad ca 400 bygglov/år. Fastighetsägarna skall rena sitt avloppsvatten i enlighet med avloppsvattenförordningen före utgången av Eftersom de flesta fastigheterna som inte är anslutna till vattentjänstverkets avloppsvattennät inte fyller förordningens krav, kommer detta att påverka tillsynsenheten arbetsbörda mer än tidigare. EKONOMIPLAN Tillsynsenhetens personal specialiserar sig genom fortsatt uppföljning av utvecklingen och lagstiftningen av de delområden som tillsynsenheten ansvar för. Enheten utvecklar arbetsmetoder som hjälper till att utföra arbetsrutinerna effektivare. BINDANDE MÅL 2012 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Miljöskyddsföreskrifterna tas i bruk Miljöskyddsföreskriftrna följs Uppföljning Miljöskyddsföreskrifterna har tillämpats i besluten Satsning på utveckling av personalen Minst ett utbildningstillfälle per år/anställd Utvecklingssamtal förs en gång per år med personalen Uppföljning Personalen har deltagit på utbildningstillfällen Utvecklingssamtal har förts med personalen 159

160 NYCKELTAL Prestationer BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Byggnadstillsyn Bygglov, åtgärdstillstånd och anmälningar Utförda syner Miljövård Givna utlåtanden och tjänstemannabeslut Utförda inspektioner PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Tillsynschef Byggnadsinspektör Ledande miljösekreterare ,8 Miljöinspektör Byråsekreterare Teknisk assistent

161 MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschefen TILLSYNSENHETEN BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: Främst beroende på att ledande miljösekreteraren varit på partiell föräldraledighet och det betalats mindre mötesarvoden under verksamhetsåret än budgeterat, har besparingen på personalkostnader varit Tillsynsenheten har använt för mindre köptjänster än budgeterat. ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar. Föreskrifterna inom miljövården och byggnadstillsynen skärps kontinuerligt vilket innebär fortsatta utbildningsbehov av personalen. Som exempel kan nämnas de skärpta energibestämmelserna. 161

162 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschef VERKSAMHET Fastighetsenhetens verksamhet består av två huvudfunktioner; fastigheterna samt kost- och städfunktionen. Gällande fastigheterna förvaltar, underhåller och hyr fastighetsenheten ut kommunens byggnadsfastigheter. Uthyrningen sker huvudsakligen till interna kunder, de olika avdelningarnas enheter, men bostäder samt affärs- och ekonomibyggnader även till externa kunder. Kost- och städfunktionen sköter om städningen i de kommunala byggnaderna i vilka det bedrivs kommunal verksamhet, förutom i omsorgsavdelningens vårdproducerande enheter. Städningen sköts i cirka 22 fastigheter. Kost- och städfunktionen ansvarar även för tillredningen av mat för kommunens åldringar, skolelever, daghemsbarn samt delvis till barnen i familjedagvården. Funktionen har verksamhet i åtta tillredningskök och fyra utdelningskök. Mat tillreds för tre gruppfamiljedaghem och två bäddavdelningar. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Energifrågor, bra inomhusklimat och åtgärdande av mögelskador är saker som fortfarande finns på agendan gällande fastigheter. Energieffektiva lösningar samt förnyelsebara energiformer utvecklas hela tiden och används vid nybyggnation och renoveringar i mån av möjlighet. Landets största enskilda materiella tillgång, den bebyggda fastighetsmassan, har en väldigt stor reparationsskuld och stora insatser behövs för att få denna skuld minskad. Renoveringsbyggande är en fortsatt växande bransch och metoderna för renoveringsbyggande utvecklas kontinuerligt. Större krav ställs hela tiden på planeringen och förverkligandet eftersom man i dagsläget vet att det delvis gjorts grova fel vid tidigare renoveringar. För kostfunktionens dels debatteras det allt livligare i vårt samhälle vad vi äter. Devisen mat för mättnad hör en förgången tid till och även uttrycket näringsrik mat verkar föråldrat. Idag handlar det om ren, oprocesserad näringsrik mat eftersom våra kunders välmående och hälsa delvis påverkas av den kost de serveras i våra kök. Utvecklingen inom städbranschen sker i snabb takt. Ekologiskt, ergonomiskt och effektivt är ledorden inom städfunktionen. EKONOMIPLAN Under de kommande åren är tanken att man i högre grad skulle fokusera på skötsel och underhåll av de för kommunen centrala fastigheterna samt att försäljningen av de fastigheter som inte är nödvändiga för den egna verksamheten skulle fortsätta. En utredning om möjlighet att förverkliga ett eller flera s.k. ESCO-projekt bör göras under planperioden. För att ha ett redskap och en strategi att följa gällande fastigheterna, bör ett åtgärdsprogram för fastigheterna utarbetas. Programmet bör bl.a. ta ställning till nivån på fastighetsskötseln, vilka fastigheter som skall förbli i kommunens ägo, vilka som skall säljas och vilka som skall hyras utifrån, hur man kan optimera användningen av utrymmena samt vilka åtgärder som skall vidtas på de olika fastigheterna och med vilken tidtabell. 162

163 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschef Utvecklandet av den interna hyran fortsätter, så att de olika avdelningarna betalar även en ränteandel. Efter införandet av ränteandelen överförs samtliga kostnader för utrymmena de olika avdelningarna utnyttjar på dem själva. Utvecklingen medför att avdelningarna blir mera måna om vilka utrymmen de verkligen behöver. Konditionsgranskningar görs för en del av fastighetsbeståndet som en fortsättning till de under 2011 gjorda granskningarna. Inom kost- och städfunktionen arbetar hela personalen med att hitta nya lösningar och idéer som kan leda fram till ett större välbefinnande för såväl kunderna som den egna personalen. BINDANDE MÅL 2012 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Fastigheterna Fastighetsunderhållet planeras mera noggrant Den införskaffade programvaran för fastighetsinformations- tjänster tas i sin helhet i bruk. Programmet innehåller basinformation om fastigheterna samt fungerar som ett redskap för planering av fastighetsunderhållet. Uppföljning Programmet har till stora delar tagits i bruk. Det finns dock fortfarande delar som tas i bruk senare, efter att alla som använder programmet behärskar det bättre än nu. Arbetsbördan fördelas jämnare mellan alla fastighetsskötare En kartläggning av nuläget samt eventuella omfördelningar av arbetet görs under året. Utvärdering vid årets slut av den egna personalen. Uppföljning Fastighetsskötarna har under året blivit tilldelade fastigheter för vilka de har ett huvudansvar. Någon egentlig utvärdering har inte gjorts. Kost- och städfunktionen 163

164 Utöka antalet maträtter som tillreds från Utvärdering görs vid årets slut av den egna personalen. grunden i köken Uppföljning Ca 32 maträtter av 40 tillreds helt i våra egna kök. Kimitoöns kommun övergår om möjligt till lokala livsmedel och råvaror. Kommunen eftersträvar också att göra odlingsavtal med producenterna om produkterna. Använda livsmedel som innehåller möjligast Utvärdering görs vid årets slut av den egna personalen. lite tillsatsämnen Uppföljning En stor del av livsmedlen har minsta möjliga antal tillsatsämnen. Detta jobbas vidare med. Arbetsbördan fördelas jämnare En köksdimensionering utförs under året. mellan de anställda inom kostfunktionen Uppföljning Köksdimensioneringen gjord under året. Arbetsbördan fördelas jämnare mellan de anställda inom städfunktionen Den gjorda städdimensioneringen används som grund för arbetsfördelningen. Utvärdering görs vid årets slut av den egna personalen. Uppföljning Ingen egentlig uppföljning har gjorts. Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal hålls 1 ggn/år/anställd Uppföljning Utvecklingssamtal har hållits med 40 personer av 45 anställda. Miljömål Fastigheterna energikartläggs Under 2012 görs en energikartläggning för minst 5 fastigheter. Uppföljning Ingen fastighet har energikarlagts under För sju fastigheter gjordes under året en optimeringsutredning av elanslutningsstorlekarna. 164

165 NYCKELTAL Prestationer BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Fastigheternas våningsyta Antalet byggnader Bostadslägenheter Antal matportioner Städade ytor PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 10 BS 11 BG 12 ÄND BG 12 BS 12 Enhetschef Teknisk expert - 0,5 0,5 0,5 - Kost- och städchef Byråsekreterare 0,65 0,75 0,75 0,75 0,75 Fastighetsarbetsledare Fastighetsskötare 7,66 8,66 8,66 8,66 8,66 Städarbetsledare Kökspersonal 23,3 23,8 23,6 23,6 23,6 Städpersonal 18, ,7 15,

166 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschef FASTIGHETSENHETEN BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG12 BS12: Verksamhetsintäkterna Försäljningsintäkter Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter Understöd och bidrag Verksamhetskostnaderna Personalkostnaderna Köp av tjänster Bygg och underhåll av byggnader Bygg och underhåll av maskiner och anläggn Avfallshantering Rese- och transporttjänster Interna avloppsavgifter Övriga tjänster Interna förvaltningstjänster Interna köp av servicepoolen Inköp av material, varor och förnödenheter Värme Livsmedel Inventarier Snöröjning Bränsle och smörjmedel Övrigt material Elektricitet Internt vatten

167 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN För fastighetsenhetens del är de stora värmekostnaderna, speciellt för bostädernas del, en sak som stort inverkar på verksamhetsbidraget. Även de fastigheter som i dagsläget inte inhyser någon verksamhet, utan står tomma, genererar kostnader för kommunen. Det betyder att vi i framtiden bör ha klara målsättningar för vad vi skall göra med våra fastigheter. De olika verksamheterna inom kommunen måste fundera på hur de vill ha sina funktioner uppbyggda samt vilka fastigheter skall användas för dessa funktioner. Vi bör från fastighetsenhetens sida informera våra interna kunder om hur de själva kan hålla kostnaderna för upprätthållande av fastigheten på en skälig nivå utan att deras egen verksamhet påverkas av det. Ur nationellt perspektiv finns åtminstone två saker som även kan ha en inverkan på fastighetsenhetens verksamhet i framtiden. Det ena är kommunreformen och en möjlig kommunsammanslagning och det andra är hur social- och hälsovården kommer att ordnas i landet i framtiden. Kost- och städfunktionen startade projektet Heimlaga vecka 9, Projektet innebär att vi tillreder skolmaten helt från grunden i våra egna kök med livsmedel som är så lite processade som möjligt och som innehåller så lite tillsatsämnen som möjligt. Under hösten 2012 gjordes bland skolelever/lärare/personal en undersökning om skolmatens kvalitet. Resultatet av undersökningen var märkbart bättre än resultat i tidigare undersökningar. Ca 60 % av de som svarade tyckte att maten var mycket god/god. På grund av det goda resultatet beslöt vi att fortsätta med projektet Heimlaga, dessutom har livsmedelskostnaderna av den här anledningen stigit endast marginellt. 167

168 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef VERKSAMHET Enheten för samhällsteknik ansvarar för samhällsutveckling, förverkligandet och underhåll av detaljplaner, trafik och vägfrågor, allmänna områden och grönområden, adresser, utveckling av vattentjänster, ARA frågor, brygg och hamnverksamhet mm. Enheten består av fyra huvud verksamhetsområden: 1 Samhällsteknisk förvaltning 2 Trafikleder 3 Parker och allmänna områden 4 Hamnverksamhet FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Samhället förändras och utvecklas i en allt snabbare takt. Detta innebär även att kommunens verksamhetsförutsättningar ändrar. Lagstiftningen ändrar. Kunderna och kommun innevånarna är mera krävande än tidigare, flyttningsbenegenheten inom kommunen växer, behov av bostäder ökar, företagarna gör snabba beslut vilket kräver bla ett mångsidigt tomtutbud. Kunderna vill ha snabb och sakkunnig service. Allt detta ställer stora krav på enheten för samhällsteknik. För att möta kundernas behov av service, så har enhetens personal utökas med en expert. För att utveckla personalens kunnande ordnas kontinuerligt enhetsmöten och personalen uppmuntras till utbildning. I kommunen finns en stor mängd information och kunnande som behövs i det dagliga servicearbetet. Målsättningen är att sammanställa informationen i databaser och register som sedan kontinuerligt underhålls. Dessa databaser och register underlättar och möjliggör sedan en mera professionell kundbetjäning, samtidigt som den lilla organisationen görs mindre sårbar för personalbyten. BINDANDE MÅL Mål Utbrytning av vägområden, grönområden och hamnområden på detaljplaneområden Eftersträvad nivå / uppföljning Första förutsättningen för att kunna förverkliga och underhålla detaljplanerna är att kommunen äger de allmänna områdena. 2-3 detaljplaners vägområden styckas ut per år Förarbete har uppgjorts på flera planeområden för att möjliggöra styckningar och flera områden har styckats ut under året. 168

169 Miljötillstånd för kommunens småbåtshamnar Kommunens småbåtshamnar bör fylla dagens krav och ha alla nödvändiga tillstånd. 1-2 småbåtshamnar gås igenom per år. Två hamnområdens ansökan om miljötillstånd har framskridigt och det ena områdets (Dahlby) ansökan har lämnats in. Vägbelysnings underhållsplan 2012 Register över kommunens gator 2012 Generalplan över vilka vägbelysnings linjer som behöver saneras, förbättras eller förnyas i sin helhet uppgörs under Utredningen gällande vad kommunen har för vägbelysning har gjorts men listor på allt som behöver åtgärdas har inte ännu färdigställts. Register uppgörs över samtliga gator. Registret bör innehålla byggnads år, mark bottnens ägo förhållande, gatuhållningsbesluts datum, detaljplan, typ av slityta, trafikmärken, anslutningar, längd och brädd, karta, reparations behov och tidtabell mm. Arbetsredskap. Arbetetet med att skapa redskapets delar har pågått hela året. Men det egentliga registret har inte uppgjorts pga tidsbrist. 169

170 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef NYCKELTAL Prestationer BS10 BS11 BG12 BS12 Antal bryggplatser Personal Enhetschef Expert 1 1,5 1,5 1,5 Byråsekreterare 2 2,25 2,25 2,25 Arbetsledare servicemän 7 7,6 7,6 7,6 Mätare Nettokostnad, / innev SAMHÄLLSTEKNISKENHET BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Tillverkning för eget bruk Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG12 BS12: De största enskila avvikelserna mellan budget och bokslut: Våtmarks utredningen Lönekostnaderna underskreds pga personal byte Underhållskostnaderna för bryggort underskreds Verksamhetsbidraget underskreds sammanlagt med

171 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Planläggning Ansvarsperson: Tekniskchef VERKSAMHET Planläggningsenheten sköter beredningen av kommunens markplanering. I främsta hand är det fråga om delgeneralplanering och detaljplanering samt beredning av undantagsbeslut och planeringsbehovslösningar. Enheten sköter också beredningen av det kommunala beslutsfattandet gällande stranddetaljplaner som uppgörs av markägarna FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Planläggningsläget i Finland och på Kimitoön ändrades väsentligt i och med statens åtgärder om befrämjande av förnybar energiproduktion. Vindkraften har under 2011 satt sin prägel på planläggningen i Kimitoöns kommun. För tillfället finns fem vindkraftsgeneralplaner under arbete och med tiden kommer antalet antagligen att växa med två till fyra generalplaner ytterligare. I samband med generalplanering för vindkraft pågår för en del av vindkraftsparkerna, samtidigt en miljökonsekvensbedömnings process, som underlättar planeringen men som är personresurskrävande. Planläggning och med jämna mellanrum uppdatering av gamla planer blir hela tiden mer och mer ett måste i samhällsbyggandet. Invånarna ställer krav på planeringen, kampen om nya invånare kräver aktiv planering och statliga myndigheter kräver som regel planering för t.o.m. riktigt små markanvändningsprojekt. EKONOMIPLAN Kimito centrums delgeneralplan färdigställs under ekonomiplanperioden, liksom också detaljplanen för Lammala. Uppdatering av Dragsfjärds skärgårds östra stranddelgeneralplan, generalplanen för Dalsbruk och detaljplanen för Brinkkulla- området skall vara klara senast under BINDANDE MÅL 2012 Mål Delgeneralplanen för Kimito centrum Eftersträvad nivå / uppföljning Planen färdigställs Uppföljning Målet har inte nåtts. Under året har planens omfång och mål varit föremål för upprepade diskussioner med ELY centralen och Egentliga Finlands förbund. Planen har därför avancerat väldigt långsamt. 171

172 Delgeneralplanen för Dalsbruk Planen sätts till påseende som utkast Uppföljning Målet har nåtts. Planen var till påseende som utkast Lammala detaljplan Planen färdigställs Uppföljning Målet har inte nåtts. Uppdateringen av planens baskarta har försenat planläggningen Stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds östra skärgård Sätts till påseende i förslagsskedet Uppföljning Målet har nåtts. Planen var till påseende som utkast under senhösten 2011 Detaljplan för Brinkkulla Planutkastarbetet påbörjas Uppföljning Målet har inte nåtts, eftersom planläggningen inte har kunnat inledas då Kimito centrums delgeneralplan inte har avancerat Detaljplan i Dalsbruk Planutkastarbetet påbörjas Uppföljning Målet har inte nåtts. Inledande studier och generalplanarbetet har fördröjt inledningen. Vindkraftsgeneralplaner De flesta sätts till påseende som utkast Uppföljning Målet har nåtts. Tre planer av fem har varit till påseende som utkast NYCKELTAL 172

173 Prestationer BS 10 BS 11 BG 12 ÄNDRAD BG 13 BS 12 Slutförda generalplaner eller uppdateringar Slutförda stranddelgeneralplaner, små uppdateringar 4 Slutförda detaljplaner eller ändringar Slutförda stranddetaljplaner Undantagslov eller planerings- behovslösningar PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 10 BS 11 BG 12 ÄNDRAD BG 12 BS 12 Planläggningsarkitekt 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 Planläggare 0, Planläggningskoordinator 0,35 Byråsekreterare 0,25 0,25 0,25 Sammanlagt 1,55 1,8 2,05 2,05 1,4 PLANLÄGGNINGSENHETEN BS 2010 BS 2011 BG 2012 ÄND BG 2012 BS 2012 TP 2010 TP 2011 TA 2012 MUU TA 2012 TP 2012 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG

174 AVVIKELSER BG12 BS12: Intäkter Personalkostnader Köp av tjänster

175 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Planläggning Ansvarsperson: Tekniskchef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Det har varit svårt eller rättare sagt hittills omöjligt att få en behörig planläggare. Detta påverkar hela enhetens verksamhet. Långsiktigt arbete är svårt att ordna. Enhetens arbete består mest av att koordinera olika planläggningskonsulters insatser samt att förhandla med myndigheter. En betydande tid av enhetens arbete går åt till undantag och mindre uppdateringar av stranddetaljplaner och stranddelgeneralplaner. Delgeneralplanerna för vindkraft kräver också betydande delar av personalresurserna. Från början av år 2013 har avdelningens byråsekreterare tillfälligt flyttats till planläggningen. Senare under år 2013 kommer vi att göra en ny rekryteringsomgång för att försöka få en planläggare. Enhetens framtida utveckling är helt beroende av de resurser som finns. Det här gäller både personresurser och resurser i form av budgetmedel. Viktigast är ändå personalresursen. Inom den närmaste framtiden kan planläggningen gällande Dalsbruk ta ett avgörande steg framåt. Detta gäller främst delgeneralplanen men i och med den öppnar sig också möjligheter till detaljplanläggning av Dalsbruks hamn. I Kimito finns det nya öppningar som förhoppningsvis ger fart åt Kimito centrums delgeneralplan och därmed ett flertal detaljplaner som väntar på att delgeneralplanen går framåt. I Kasnäs kan den nya detaljplanen på några års sikt skapa nya lösningar för boende och näringslivet. Lammala detaljplan har goda möjligheter att slutföras snabbt då allt material är i skick. 175

176 16 BUDGETUTFALL 16.1 Driftsekonomidelens utfall Budgetändring Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,08 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,18 % VERKSAMHETSBIDRAG ,85 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,23 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,12 % FÖRVALTNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,84 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,90 % VERKSAMHETSBIDRAG ,79 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,30 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,70 % PERSONALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,55 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,76 % VERKSAMHETSBIDRAG ,83 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,83 % EKONOMIENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,23 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,15 % VERKSAMHETSBIDRAG ,94 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,16 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,27 % IKT-ENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,09 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,27 % VERKSAMHETSBIDRAG ,89 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,91 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,99 % 176

177 2012 Budgetändring Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % UTVECKLINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,17 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,24 % VERKSAMHETSBIDRAG ,98 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,49 % UTVECKLINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,04 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,63 % VERKSAMHETSBIDRAG ,62 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,26 % SKÄRGÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER ,25 % VERKSAMHETSBIDRAG ,25 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,25 % TURISM VERKSAMHETENS INTÄKTER ,61 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,56 % VERKSAMHETSBIDRAG ,22 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,22 % LANDSBYGD VERKSAMHETENS INTÄKTER ,88 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,05 % VERKSAMHETSBIDRAG ,34 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,34 % MARKNADSFÖRING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,76 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,04 % VERKSAMHETSBIDRAG ,99 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,99 % NÄRINGSLIV VERKSAMHETENS INTÄKTER ,55 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,20 % VERKSAMHETSBIDRAG ,40 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN 0-100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,40 % PROJEKTVERKSAMHET VERKSAMHETENS INTÄKTER ,23 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,95 % VERKSAMHETSBIDRAG ,29 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,29 % 177

178 2012 Budgetändring Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % BILDNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,04 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,09 % VERKSAMHETSBIDRAG ,62 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,20 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,61 % BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,40 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,10 % VERKSAMHETSBIDRAG ,86 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,99 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,30 % BARNOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,87 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,31 % VERKSAMHETSBIDRAG ,55 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,55 % UNDERVISNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,49 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,62 % VERKSAMHETSBIDRAG ,12 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,89 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,12 % VUXENINSTITUTET VERKSAMHETENS INTÄKTER ,99 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,30 % VERKSAMHETSBIDRAG ,17 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,28 % BIBLIOTEKSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,54 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,50 % VERKSAMHETSBIDRAG ,36 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN 0 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,36 % FRITIDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,80 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,72 % VERKSAMHETSBIDRAG ,13 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,50 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,54 % KULTURENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,24 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,86 % VERKSAMHETSBIDRAG ,54 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,94 % 178

179 2012 Budgetändring Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % OMSORGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,28 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,21 % VERKSAMHETSBIDRAG ,90 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,39 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,92 % OMSORGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,46 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,36 % VERKSAMHETSBIDRAG ,58 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,80 % SOCIALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,89 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,63 % VERKSAMHETSBIDRAG ,30 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,30 % ÄLDREOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,19 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,73 % VERKSAMHETSBIDRAG ,08 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,03 % HÄLSOVÅRDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,37 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,09 % VERKSAMHETSBIDRAG ,47 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,38 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,62 % SPECIALSJUKVÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER ,72 % VERKSAMHETSBIDRAG ,72 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,72 % 179

180 2012 Budgetändring Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK VERKSAMHETENS INTÄKTER ,97 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,47 % VERKSAMHETSBIDRAG ,67 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,92 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,25 % MOT FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,67 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,51 % VERKSAMHETSBIDRAG ,04 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,89 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,34 % TILLSYNSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,01 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,46 % VERKSAMHETSBIDRAG ,32 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,70 % FASTIGHETSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,45 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,83 % VERKSAMHETSBIDRAG ,52 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,27 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,98 % SAMHÄLLSTEKNIK VERKSAMHETENS INTÄKTER ,85 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,76 % VERKSAMHETSBIDRAG ,47 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,13 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,43 % PLANLÄGGNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,83 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,52 % VERKSAMHETSBIDRAG ,08 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,08 % KIMITOÖNS VATTEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,75 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,73 % VERKSAMHETSBIDRAG ,83 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,85 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,64 % KIMITOÖNS KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,62 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,17 % VERKSAMHETSBIDRAG ,13 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,25 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,77 % 180

181 16.2 Resultaträkningsdelens utfall 2012 RESULTATRÄKNING Inklusive Kimitoöns vattenaffärsverk 2012 Budget Extern / intern Budget ändringar Änd budget Bokslut Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter , ,34 103,55 % Avgiftsintäkter , ,02 105,99 % Understöd och bidrag , ,12 103,47 % Hyresintäkter , ,67 99,77 % Övriga verksamhetsintäkter , ,55 116,32 % VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,36 103,62 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK , ,43-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader , ,80 98,76 % Köp av tjänster , ,65 104,08 % Material, förnödenheter och varor , ,02 99,01 % Understöd , ,56 101,60 % Hyreskostnader , ,53 99,86 % Övriga verksamhetskostnader , ,86 165,74 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,72 101,17 % VERKSAMHETSBIDRAG , ,93 100,13 % SKATTEINKOMSTER Kommunalskatt , ,95 100,36 % Samfundsskatt , ,74 63,90 % Fastighetsskatt , ,42 111,32 % SKATTEINKOMSTER , ,37 99,82 % STATSANDELAR , ,00 109,19 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter , ,60-100,00 % Övriga finansiella intäkter , ,30 74,30 % Räntekostnader , ,15 72,86 % Övriga finansiella kostnader , ,94 104,30 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ,09 % ÅRSBIDRAG , ,21 216,55 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,01 94,25 % EXTRAORDINÄRA POSTER RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT , ,22-112,29 % ÖKNING(-)/MINSKNING(+) AV AVSKRIVN.DIFF , ,48 98,22 % ÖKNING(-)/MINSKNING(+) AV RESERVER ÖKNING(-)/MINSKNING(+) AV FONDER RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT , ,74-159,39 % 181

182 Specifikation av skatteinkomsterna Ursprunlig budget Budgetändring Slutlig budget Bokslut Avvikelse Skatteinkomster Kommunal inkomstskatt Andel av intäkten av samfundsskatt Fastighetsskatt Skatteinkomster totalt År Inkomstskattesats Fastighetsskattesats Allmän Stadigvarande bostad % 1 % 0,22 % ,75 % 1,1 % 0,32 % ,75 % 1,1 % 0,32 % ,75 % 1,1 % 0,32 % Specifikation av statsandelarna Statsandelar Ursprunlig budget Budgetändring Slutlig budget Bokslut Avvikelse Statsandel för kommunal basservice (en enda penningström), inkl. utjämningar Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Behovsprövad höjning av statsandelen Totalt

183 16.3 Investeringsdelens utfall 2012 Förvaltningsavdelningen 1. ADB-utrustning och program, hårdvara Datorer, skärmar och skrivare till förvaltningen. Investering 2012: ADB-utrustning och program, mjukvara Programvara Investering 2012: ADB-utrustning och program, nätverket Server, säkerhetskopieringssystem. Investering 2012: Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,69 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,69 Analys: Förverkligat i enlighet med budget. Inköp av aktier i Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter ,90-27,10 Inkomster 0,00 Nettoutgift ,90-27,10 Analys: Förverkligat i enlighet med budget. Bildningsavdelningen 1. IT-utrustning och program Bildningsavdelningen försöker kontinuerligt förnya skolornas IT-utrustning och program för att hänga med i utvecklingen. Även på avdelningens övriga enheter förnyas utrustningen kontinuerligt. Av de som man årligen investerar går ca 2/3 till skolorna och resten till de övriga enheterna. Investering 2012: Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,65 Inkomster Nettoutgift , ,65 Analys: Inköp av datorer och IT-utrustning till skolorna enligt budget. Ca 7000 euro är licensavgifter. Fritidsenheten 1. Ishockeyrink Dalsbruk 183

184 På grund av säkerhetsskäl har ishockeyrinken i Dalsbruk inte kunnat användas sedan vintern Behovet av en ishockeyrink har visat sig vara stort de två senaste vintrarna då det varit bra vintrar. På området har det under denna tid funnits en isplan som har skötts av Fritidsenheten. Ishockeyrinken används av skolan (gymnastiklektioner), Daghem samt på kvällar och veckoslut av främst barn och ungdomar. Ishockeyrink räknas till en basidrottsplats som bör finnas på tätorter. Investering 2011: Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,00 Inkomster Nettoutgift , ,00 Analys: Ishockeyrinken togs i bruk från och med På grund av att alla fakturor inte inkommit samt att det krävdes lite markarbeten för att jämna ytan under rinken sommaren 2012 fortsatte investeringen som pågående i bokslutet Investeringen översteg budgeten med Överskridningen beror på mark- och asfalts arbeten. 2. Simsalabim, iståndsättning av badstränder Projektet Simsalabim handlar om en profilhöjning av kommunens simstränder. Av kommunens simstränder underhåller fritidsenheten Ölmos, Kila samt Eknäs simstrand. Tillsammans med de av Folkhälsan ägda/underhållna simstränderna Solbad i Gammelby, Sandudden i Dalsbruk samt Gräggnäs i Västanfjärd, bildar de ett simstrandsnätverk som marknadsförs via turistinfo och fritidsenheten för alla kommunens invånare samt turister och deltidsinvånare. De övriga simstränderna i kommunen fungerar främst lokalt för de som bor nära simstranden och sköts av tekniska nämnden vid behov. För dessa tre kommunala stränderna planeras en allmän uppsnyggning samt höjande av standarden med omklädningsrum, lekutrustning, infotavlor samt räddningsutrustning. Utrustningen skall följa Undervisningsministeriets publikation nr 90 Uimarantaopas om hurudan utrustningsnivå som krävs för allmänna badstränder. Utrustningsnivån varierar lite på de olika stränderna för tillfället men allmänt kan konstateras att endast minimikravet uppfylls. Målet med planen är att förenhetliga utseendet på byggnader, skyltning etc på stränderna för att göra dem så användarvänliga som möjligt. Från invånare har det genom insändare i tidningar kommit önskemål om att förbättra simstränderna. Projektet utförs under två år Kommunstyrelsen har beslutat att kommunen skall delta i projektet och finansiering har sökts från NTM-centralen. Projekttiden var ursprungligen planerad till men eftersom NTM-centralen begärt komplettering av ansökan, skjuts projekttiden till Budget 2011 : bidrag , nettoinvestering Budget 2012: bidrag , nettoinvestering Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,79 Inkomster ,41 26,59 Nettoutgift , ,38 Analys: Projektet har förverkligats och är avslutat den Projektet kom sent igång hösten 2011 men har under 2012 förverkligats enligt projektplanen. Överskridningen beror på att det i projektplanen inte fanns medel för montering av utrustning. Montering av utrustning samt bryggor kostade I projektbudgeten fanns inte heller löner för eget arbete som uppgick till

185 Anskaffning av inventarier, Kimito bibliotek Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter ,00 Inkomster 0 0,00 Nettoutgift , ,00 Analys: Biblioteks projektets tidtabell blev förskjuten med två månader, vilket ledde till att inga inventarier skaffades under budget året Omsorgsavdelningen 1. ADB-utrustning och program, hårdvara Datorer, skärmar och skrivare till omsorgens olika verksamhetsenheter. Investering 2012: ADB-utrustning och program, mjukvara Ibruktagning av ereceptsystemet, och förberedande åtgärder inför earkivet. Programuppdateringar som möjliggör förbättrade arbets- och beslutsprocesser inom vården. Investering 2012: Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,62 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,62 Analys: Datorer och annan utrustning köptes för ca euro mer än budgeterat, men anslaget för köp av programvara m.m. underskreds med ca euro. Dels hade det reserverats mera pengar för erecept- och earkivprojekten än det gick åt under året, och dels kunde några planerade projekt av olika orsaker inte förverkligas, vilket ledde till inbesparingar. Hälsovårdens patientadministrationsprogram uppdaterades med medicinlista för avdelning, vaccinationsjournal och webb-beställning av vårdförnödenheter, sammanlagt för ca euro. 3. Äldreomsorgsenheten, vårdinventarier Vårdinventarier, bl.a. patientsängar och rollatorer. Investering 2012: Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter ,42-317,58 Inkomster 0,00 Nettoutgift ,42-317,58 Analys: Äldreomsorgen använde investeringsanslaget för vårdinventarier planenligt. Sammanlagt 10 patientsängar skaffades till äldreomsorgens olika enheter, liksom också antidecubitus- och andra madrasser, en geriatrisk stol och några andra hjälpmedel. 4. Hälsovårdsenheten, vårdinventarier 185

186 Vårdinventarier, bl.a. ögontrycksmätare, centrifug till laboratoriet, patientsängar, benpress, tandläkarstol. Investering 2012: Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,65 Inkomster Nettoutgift , ,65 Analys: Hälsovården investerade i nya vårdinventarier planenligt. Bl.a. skaffades en ny tandläkarstol till tandläkarmottagningen i Dalsbruk. Till läkarmottagningarna köptes nya öronsugar och örontrycksmätare, till laboratoriet en centrifug och till bäddavdelningarna en benpress, en lift och patientsängar. Inom tandvården förnyades ingen intraoralröntgenapparatur, och ingen ny behandlingsbrits köptes till rehabiliteringen, vilket gav en inbesparing om drygt euro. Att förnya tandvårdens intraoralröntgenapparatur kommer att bli aktuellt inom några år, men den nuvarande apparaturen används så länge den fungerar och uppfyller kvalitetskraven. 5. Luftvärmepumpar, 12 st Luftvärmepumpar till olika verksamhetspunkter inom äldreomsorgen och hälsovården. Investering 2012: Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,40 Inkomster Nettoutgift , ,40 Analys: Ursprungligen hade reserverats pengar för 12 st luftvärmepumpar till olika enheter inom hälsovården och äldreomsorgen, och även om ytterligare tre luftvärmepumpar installerades, var anslaget om euro tillräckligt. 6. Planering av en utvidgning av Kimito hvc, rumsplanering görs år 2012 Investering 2012: 0 Avdelningen för miljö och teknik Miljö och teknik, förvaltning 1. ADB-utrustning och program, hårdvara Ersättande datorer för hela avdelningen behov. Investering 2012: ADB-utrustning och program, mjukvara Programuppdateringar och nya program under året. Investering 2012:

187 Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,90 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,90 Analys: Anskaffning av datorer, datautrustning och programvaror för avdelningens behov Försäljning av skolfastigheter Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter 0 0,00 Inkomster , ,03 Nettoutgift , ,03 Analys: Mjösunds skola: försäljningspris , balansvärde 9 418,24, vinst i resultaträkningen ,76 Tjuda skola: försäljningspris , balansvärde ,43, vinst i resultaträkningen 2 187,57 Björkboda skola: försäljningspris , balansvärde ,10, förlust i resultaträkningen ,10 Ytterkulla skola: försäljningspris , balansvärde ,26, förlust i resultaträkningen ,26 Fastigheter 1. Ventilationen i Kimito skolcentrum Förverkligande av ventilationen i Kimito skolcentrum enligt planeringen som gjordes under Upphandlingen gjordes 2011 för båda delarna. Total investering vilken förverkligas under 2011 och Investering 2012: Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,92 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,92 Analys: Ventilationens andra skede förverkligades under Maskinrummet man var tvungen att bygga blev betydligt dyrare än beräknat och dessutom byttes en del av takplåten. 2. Installation av sprinklers i Almahemmet Installationen av sprinklers inleds i Almahemmet på basen av de planer som uppgjordes under I samband med installationen förses fastigheten även med reservkraftsanläggning. Arbetet utförs under två år. Investering 2012: Investering 2013:

188 Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter ,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,00 Analys: Sprinklingen förverkligades inte enligt planerna utan flyttades framåt i tiden. 3. Barnbyns byggande Byggande av det nya daghemmet i Kimito inleds under 2012 enligt den planering som gjorts under Planerna är att daghemmet kunde vara inflyttningsklart hösten Investering 2012: Investering 2013: Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,34 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,34 Analys: Byggandet av det nya daghemmet kom inte igång under Kommunfullmäktige har fastslagit en ny plats för byggande av daghemmet. För att möjliggöra byggandet bör en detaljplan uppgöras för området. Detaljplaneprocessen är igång och efter att planen är godkänd vidtas på nytt planeringen av själva byggnaden, gårdsplanen samt trafikarrangemangen. I bokföringen finns en del planeringskostnader. 4. Amosparkens dusch och omklädningsutrymmen I samband med Barnbyn byggs dusch- och omklädningsutrymmen för Amosparkens idrottsplatsers behov. Totalinvestering Investering 2012: Investering 2013: Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter ,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,00 Analys: Planeringen av dusch- och omklädningsutrymmena för Amosparkens behov går hand i hand med planeringen av daghemmet. Förverkligandet av utrymmena har således inte heller skett under I den fortsatta planeringen undersöks alternativa lösningar för dusch- och omklädningsutrymmena. Antingen byggs de in i samma byggnadskropp som daghemmet eller så förverkligas de som en separat byggnad. 5. Dalsbruks skolas gårdsplan samt ministadion Förverkligande av Dalsbruks skolas gårdsplan samt byggande av ett ministadion på gården. Totalinvestering För byggande av ministadion finns bidrag att sökas, Nettoinvestering 2012:

189 Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,63 Inkomster ,00 0,00 Nettoutgift , ,63 Analys: Entreprenaden utfördes sommaren 2012 inom budgeten. 6. Västanfjärds skola Skolan saknar i dagsläget dusch- och omklädningsutrymmen. En byggnad med dusch och omklädningsutrymmen byggs i anslutning till skolan. Förutom omklädningsrum med dusch byggs även ett närmotionsområde som ökar möjligheterna för gymnastikundervisningen. Investering 2012: netto Investering 2013: netto Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,13 Inkomster ,00 0,00 Nettoutgift , ,13 Analys: Närmotionsområdet anlades till största delen under sommaren Dusch- och omklädningsbyggnaden byggs och en del mindre arbeten med närmotionsområdet fortsätter under sommaren Silverbacken, takmålning Silverbackens servicehem färdigställdes under Det falsade plåttaket är fortfarande omålat och bör alltså målas. Investering 2012: Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter ,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift ,00 0,00 Analys: De inkomna anbuden översteg det anslag som fanns i budgeten och ett större anslag tas in i budgeten för år 2013, så att arbetet kan utföras under sommaren Utrustning till servicehall Kommunens nya servicehall bör förses med verktyg och en del andra inventarier för servicemanskapets behov. Investering 2012: Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter ,90-358,10 Inkomster 0,00 Nettoutgift ,90-358,10 189

190 Analys: Utrustning av olika slag skaffades till servicehallen, anskaffningarna gjordes inom budgeten. 9. Planering av åtgärder i Almahemmet Under 2010 och 2011 har det gjorts konditionsgranskningar i några av kommunens fastigheter, bl.a. i Almahemmet. För att åtgärda felen och bristerna som nämns i rapporterna bör en teknisk planering utföras. Investering 2012: Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,45 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,45 Analys: Planeringen av Almahemmets renovering tog fart på hösten. Planeringsarbetet var betydligt mera omfattande än vad som antagits. Trots att själva renoveringen flyttas framåt i tiden kan dessa planer användas, med eventuella mindre justeringar beroende på användarnas behov vid en kommande renovering. 10. Sanering av Almahemmet Efter att den tekniska planeringen för saneringen är gjord, inleds saneringsarbetet i samband med att man installerar sprinklers i byggnaden. Saneringen är omfattande och utförs under åren Totalinvestering 1,4 M. Investering 2012: Investering 2013: Investering 2014: Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter ,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,00 Analys: Renoveringen av Almahemmet flyttas några år framåt i tiden. 11. Värmesystem, brandstationen i Kimito Värmesystemet i brandstationen i Kimito är i behov av sanering. Under året görs de mest akuta åtgärderna för att säkerställa värmetillförseln. Investering 2012: Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter ,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,00 Analys: Under året började man mera ingående fundera på att bygga en ny brandstation i Kimito. Detta dels eftersom byggnaden vid en konditionsgranskning, beställd av räddningsverket, konstaterats vara i så dåligt skick att det är fördelaktigare att bygga en ny station än att sanera den gamla, dels även för att byggnaden finns på en arrendetomt vars arrendetid går ut under våren På grund av detta gjordes under året inga åtgärder på den brandstationsbyggnaden. 190

191 12. Plan för att åtgärda skador på byggnader Under 2010 och 2011 har det gjorts konditionsgranskningar i en del av kommunens fastigheter. Konditionsgranskningsrapporterna fungerar som ett redskap för att planera de kommande saneringarna och således är det skäl att även i fortsättningen utföra några granskningar per år. Investering 2012: Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter ,00 3,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift ,00 3,00 Analys: Under året gjordes konditionsgranskningar för tre av kommunens fastigheter och ytterligare en grundligare undersökning av fasadens skick för en fastighet. Detta som ett led i att få fastigheternas skick kartlagt. 13. Fjärrvärmeanslutningar i Dalsbruk De kommunala fastigheterna i Dalsbruk som i dagsläget uppvärms med olja ansluts till det under uppbyggnad varande fjärrvärmenätet. Investeringen utgörs av värmeväxlare till fastigheterna samt anslutningsavgifter. Investering 2012: Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,65 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,65 Analys: Budgeten 2012 baserade sig på en kostnads- och lönsamhetsberäkning uppgjord av Planora Oy. Värmeväxlarna blev betydligt dyrare än beräknat. Detta till största delen p.g.a. att Dalsbruks skola och Motionshallen förverkligades med tre skilda anslutningar och värmeväxlare medan de i planeringsskedet hade setts som en helhet. 14. Ev. framflyttande av fjärrvärmeanslutningskostnader i Lammala De kommunala fastigheterna i Lammala ansluts till det under uppbyggnad varande fjärrvärmenätet. Investeringen utgörs av värmeväxlare till fastigheterna samt anslutningsavgifter. Investering 2012: Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,08 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,08 Analys: Anslutningsavgifterna är bokförda på år 2011 medan värmeväxlarna inklusive montering bokförts på 2012, anslutningarna gjordes inom budgeten. 191

192 15. Maskiner till städ och kök En del av maskinerna i köken är i behov att bytas inom en nära framtid. Även på städsidan finns behov av att införskaffa nya maskiner. Investering 2012: Investering 2013: Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter ,25 95,25 Inkomster 0,00 Nettoutgift ,25 95,25 Analys: Till kostfunktionen anskaffades under året bl.a. nya kärl till Kimito skolcentrum samt nya värmevagnar till Hannahemmet och till städfunktionen städmaskiner. Omändringsarbeten i Villa Lande Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,16 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,16 Analys: För omändringsarbetena har en planering gjorts. Själva utförandet av arbetena görs i början av år Anskaffning av inventarier samt renovering av fuktskadade utrymmen i Kimito skolcentrum Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,84 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,84 Analys: De fuktskadade utrymmena har renoverats och försetts med nya inventarier inom budgeten. Förverkligande av byggnaden med dusch- och omklädningsrum i Västanfjärd Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,00 Analys: Planeringen av dusch- och omklädningsutrymmena har inletts under året, förverkligandet sker under sommaren Köp av Stallscafé 192

193 Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter ,00 0,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift ,00 0,00 Analys: Kommunen fick under året möjlighet att fullfölja det köpanbud som hade getts 2011 på fastigheten Stallscafé. Fullmäktige beviljade tilläggsanslag för inköp av fastigheten och köpet verkställdes. Kimito kommunalcentrums fastighet (pågående anskaffning i bokslutet 2011) Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,32 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,32 Analys: Arbetet med källarutrymmena färdigställdes under början av året inom den ursprungliga budgeten. Kimito skolcentrum, badrum (pågående anskaffning i bokslutet 2011) Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,90 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,90 Analys En del av kostnaderna för renoveringen av dusch- och omklädningsutrymmena gick över på år 2012, entreprenaden utfördes inom den ursprungliga budgeten. Kimito skolcentrum, brandalarm (tilläggsanskaffning) Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,00 Analys: Som tilläggsarbete beställdes inkoppling av tre ytterdörrars låsning till samma elektroniska system som kommunkansliernas och Dalsbruks skolas dörrar finns i. Bostads Ab Boda Tull, låneandel Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,00 Analys: 193

194 Bostadsbolaget bytte värmekälla, från att tidigare ha fått sin värme från den närliggande skolan, till jordvärme. Ytterligare reparerades byggnadens tak. Kommunen bortbetalade sin låneandel av projektet. Planering ny brandstation Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,00 Analys: Som nämns i analysen för punkt 11, så började man under året mera ingående fundera på att bygga en ny brandstation i Kimito. För att få en bidragsansökan inlämnad till Brandskyddsfonden innan årsskiftet, uppgjordes arkitektplaner för en ny brandstation. Samhällsteknik 1. Vägbelysning Förnyandet av vägbelysningsarmaturer och lampor kommer att ta flera år tid i anspråk men samtidigt kommer dessa åtgärder att sänka elförbrukningen. Under år 2012 kommer vägbelysningslinjer som kabellagts år 2011 att färdigställas (Bergströmsvägen, Vretavägen, Domarringen och andra avsnitt i Dalsbruk där samarbete gjorts då fjärrvärme linjerbyggts). Målsättningen är att även framöver samarbeta med andra samhällsaktörer när det gäller gemensamma kabeldiken. Under de närmaste åren kommer olika alternativ gällande leasing av vägbelysningslinjer att undersökas. Investering 2012: Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,82 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,82 Analys: Alla avsnitt med vägbelysning som planerats att skulle färdigställas 2012 blev inte klara. Orsaken var tidsbrist och att de budgeterade medlen var för små. Budgeten överskreds. 2. Asfaltering av detaljplanevägar Planteringar på detaljplaneområden på olika håll i kommunen Budget

195 Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,75 Inkomster , ,50 Nettoutgift , ,25 Analys: Asfalterings lappningar gjordes i samband med vägbelysningsbyggande och kabeldragningar tillsammans med övriga kabeloperatörer. Detta resultera i betalningsandelar av övriga och en liten överskridning av budgeterade ramar. 3. Anskaffning av råmark För att underlätta kommande detaljplanering, för förverkligandet av trafiklösningar i Kimito centrum och för lättrafikleden Kulla-Släts behöver råmark köpas. Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,99 Inkomster , ,12 Nettoutgift , ,11 Analys: Utgifter: Köp av markområden för att förverkliga detaljplaner 3 050,00 Återköp av bostadstomter ,00 Utnyttjande av förköpsrätt, Kasnäs ,01 Totalt ,01 Inkomster: Försäljning av egnahemshustomter, vinst i resultaträkningen ,12 4. Detaljplanevägar Kommunen har flera detaljplaneområden och många gator. En del av dessa är obyggda och en del är i stort behov av grundförbättring. Enligt gamla markplaneringsavtal har kommunen även en skyldighet att bygga vissa gator då markägarnas behov så kräver. För att möjliggöra smidighet i förvaltningen är det viktigt med anslag för dylika åtgärder. Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,37 Inkomster 0 0,00 Nettoutgift , ,37 Analys: Under året har flera mindre vägavsnitt åtgärdats i Dahlby och Skolvägens ombyggnad har planerats. Anslaget överskreds. 5. Planering och förverkligandet av bla vågbryare i hamnen i Dalsbruk Förverkligande av en vågbrytare i hamnen i Dalsbruk kräver noggranna utredningar och planer. 195

196 Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,00 Inkomster 0 0,00 Nettoutgift , ,00 Analys: Arbetet blev fördröjt pga att havsbotten undersökningarna drog ut på tiden, hela det budgeterade anslaget behövdes således inte. 6. Vägplan och förverkligandet av Arkadiavägen-Dragsfjärdsvägens korsning samt intilliggande väglösningar För att förbättra trafikarrangemangen vid södra delen av Arkadiavägen bör vägplan uppgöras varefter korsningen byggs om. Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,51 Inkomster 0 0,00 Nettoutgift , ,51 Analys: Planeringen har framskridit aktivt under året och budgeten överskreds lite. Bryggverksamhet För grundförbättringar på bryggor samt för förnyandet av bryggdelar. Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,08 Inkomster 0 0,00 Nettoutgift , ,08 Analys: Flera bryggor har grundförbättrades under året. Senaste års bokslut har korrigerats (34 224,78 ) mot tidigare års överskot. Detta syns inte i investerings utfallet för 2012, men i form av avskrivningar på driften. Det budgeterade anslaget behövdes inte i sin helhet. Engelsby diket Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,39 Inkomster , ,40 Nettoutgift , ,99 Analys: Projektet har pågått många år och har under 2012 verkställts till stora delar. Budgeterade medel har funnits tidigare år för projektet men inte mera Samhällsteknik totalt 196

197 Samhällsteknik totalt Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter ,23 Inkomster ,02 Nettoutgift , ,25 Analys: Trots vissa mindre överskridningar på vissa investeringsmoment så höll samhällstekniska enhetens investerings budget i sin helhet. Budgeten underskreds med knappa KOMMUNENS DELUTFALL Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,52 Inkomster , ,46 Nettoutgift , ,98 KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,94 Inkomster , ,68 Nettoutgift , ,62 KIMITOÖNS KOMMUN SAMMANLAGT Ursp. budget 2012 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,58 Inkomster , ,78 Nettoutgift , ,36 197

198 16.4 Finansieringsdelens utfall 2012 FINANSIERINGSDELENS UTFALL 2012 Budget Budget ändringar Ändrad bg Bokslut Avvikelse Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , ,21 Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel , ,16 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , ,58 Finansieringsandelar för investeringar , ,63 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva , ,99 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,57 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen till affärsverket , ,34 Minskning av utlåningen , ,50 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån av kommunen , ,34 Ökning av långfristiga lån ,00 Minskning av långfristiga lån av kommunen , ,50 Minskning av långfristiga lån , ,64 Förändring av kortfristiga lån 0,00 Förändringar i eget kapital Inverkan på likviditeten , ,38 Finansieringens kassaflöde , ,74 Förändring av likvida medel , ,83 198

199 17 BOKSLUTSKALKYLER RESULTATRÄKNING Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter , ,14 Avgiftsintäkter , ,75 Understöd och bidrag , ,02 Övriga verksamhetsintäkter , ,30 Verksamhetsintäkter , ,21 Tillverkning för eget bruk , ,03 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden , ,77 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,33 Övriga lönebikostnader , ,53 Lönebikostnader , ,86 Personalkostnader , ,63 Köp av tjänster , ,40 Material, förnödenheter och varor , ,28 Understöd , ,21 Övriga verksamhetskostnader , ,09 Verksamhetskostnader , ,61 Verksamhetsbidrag , ,37 Skatteinkomster , ,24 Statsandelar , ,96 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter , ,55 Övriga finansiella intäkter , ,10 Räntekostnader , ,54 Övriga finansiella kostnader , ,86 Finansiella intäkter och kostnader , ,75 Årsbidrag , ,08 Avskrivningar och nedskrivnignar Avskrivningar enligt plan , ,46 Nedskrivningar Avskrivningar och nedskrivningar , ,46 Räkenskapsperiodens resultat , ,62 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrvningsdifferens , ,49 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,11 199

200 FINANSIERINGSANALYS Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , ,08 Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel 7 554, ,09 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , ,23 Finansieringsandelar för investeringar , ,14 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva , ,53 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,43 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån , ,75 Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 9 286, ,64 Förändring av omsättningstillgångar 5 476, ,85 Förändring av fordringar , ,15 Förändring av räntefria skulder , ,71 Finansieringens kassaflöde , ,98 Förändring av likvida medel , ,55 Förändring av likvida medel Likvida medel , ,62 Likvida medel , , , ,55 200

201 BALANSRÄKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 1 492, ,48 Datorprogram , ,63 Övriga utgifter med lång verkningstid , ,57 Immateriella tillgångar , ,68 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden , ,50 Byggnader , ,65 Fasta konstruktioner och anordningar , ,25 Maskiner och inventarier , ,78 Övriga materiella tillgångar , ,15 Förskottsbetal. o pågående nyanläggningar , ,94 Materiella tillgångar , ,27 Placeringar Aktier och andelar , ,88 Masskuldebrevslånefordringar Övriga lånefordringar 891,40 891,40 Övriga fordringar ,00 Placeringar , ,28 BESTÅENDE AKTIVA , ,23 FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag 7 992, ,34 Donationsfondernas särskilda täc , ,47 Övriga förvaltade medel FÖRVALTADE MEDEL , ,81 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar , ,11 Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar 0,00 0,00 Övriga fordringar Resultatregleringar, fordringar Långfristiga fordringar 0,00 0,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,75 Lånefordringar 0,00 0,00 Övriga fordringar , ,06 Resultatregleringar, fordringar , ,38 Kortfristiga fordringar , ,19 Fordringar , ,19 Finansiella värdepapper Aktier och andelar Placeringar i penningsmarknadsinstrument Masskuldebrevslånefordringar Övriga värdepapper Finansiella värdepapper Kassa och bank , ,62 RÖRLIGA AKTIVA , ,92 AKTIVA SAMMANLAGT , ,96 201

202 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital , ,24 Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Öv./underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,18 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,11 EGET KAPITAL , ,53 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens , ,99 Reserver AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER , ,99 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag , ,06 Donationsfondernas kapital , ,47 Övrigt förvaltat kapital 2 600, ,15 FÖRVALTAT KAPITAL , ,68 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter , ,51 Lån från offentliga samfund , ,21 Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder , ,91 Resultatregleringar, skulder Långfristigt , ,63 Kortfristigt Kortfristigt masskuldebrevslån Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter , ,14 Lån från offentliga samfund , ,22 Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott , ,26 Skulder till leverantörer , ,72 Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder , ,39 Resultatregleringar, skulder , ,40 Kortfristigt , ,13 FRÄMMANDE KAPITAL , ,76 PASSIVA SAMMANLAGT , ,96 202

203 KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Andel av intressesamfunds vinst (förlust) -7 5 Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 6 73 Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar 0,5 Extraordinära 109 Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandelar 5 3 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 39,94 41,65 Årsbidrag / Avskrivningar, % 104,51 155,48 Årsbidrag, euro / Invånare 551,24 769,29 Invånarantal

204 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster 109 Korrektivposter till intern tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -2-8 Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån 2 2 Förändringar i eget kapital 7 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 11-7 Förändring av omsättningstillgångar 14-1 Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 62,21 86,82 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 37,24 49,68 Låneskötselbidrag 1,04 1,07 Likviditet, kassadagar

205 KONCERNBALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Anslutningsavgifter Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Placeringar Andelar i intressesamfund Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Övriga aktier och andelar Lånefordringar Hos dotterbolag Hos övriga 1 1 Övriga fordringar Hos övriga FÖRVALTADE MEDEL Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar 9 3 Kortfristiga fordringar Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT

206 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Byggnadsfond Övriga fonder Övrigt eget kapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsper Räkenskapsperiodens över-/underskott MINORITETSANDEL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Lånfristigt räntebärande främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebärande främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital PASSIVA SAMMANLAGT Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % Relativ skuldsättningsgrad, % Ackumulerat överskott (underskott), Ackumulerat överskott (underskott), /inv Koncernens lån, /inv Koncernens lånestock 31.12, Invånarantal

207 207

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

BOKSLUT 2011 KOMMUNSTYRELSEN 28.3.2012 FULLMÄKTIGE

BOKSLUT 2011 KOMMUNSTYRELSEN 28.3.2012 FULLMÄKTIGE BOKSLUT 2011 KOMMUNSTYRELSEN 28.3.2012 FULLMÄKTIGE 27.6.2012 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 3 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER... 5 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN... 7 4 DEN ALLMÄNNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN...

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Bokslut 2013 Fullmäktige 17.6.2014

Bokslut 2013 Fullmäktige 17.6.2014 Bokslut 2013 Fullmäktige 17.6.2014 1 2 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 5 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER... 8 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN... 9 4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN... 14 5 VÄSENTLIGA

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

BOKSLUT 2014 Ful mäktige 17.06.2015

BOKSLUT 2014 Ful mäktige 17.06.2015 BOKSLUT 2014 Fullmäktige 17.06.2015 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 3 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER... 5 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN... 6 4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN... 10 5 VÄSENTLIGA

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge PROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Blad 4 / 2009 30.3.2009 1 Sammanträdestid: Måndagen den 30 mars 2009 kl. 16.00 17.40 Sammanträdesplats: Kommunkansliet i Dalsbruk Beslutande: Mårten Nurmio ordförande

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 14 Finlands Universitetsfastigheter Ab KONCERNENS NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 1) Omsättning Hyror 139 199 578,93 137 267 442,47 Ersättningar för nyttjande 416 079,10

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN PRESSMEDDELANDE: 24.3.2014 Till pressen Får publiceras kl. 10:00 PRESSMEDDELANDE: SJUNDEÅ KOMMUNS BOKSLUT 2013 Allmänt Räkenskapsperiodens resultat i Sjundeå för år 2013 visar ett överskott på 504 708,35

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING Nr 89 257 KONCERNRESULTATRÄKNING Bilaga 1 I Kalkyl över kreditinstitutsverksamhet och investeringstjänster 1 Ränteintäkter Räntekostnader Finansnetto Intäkter från investeringar i form av eget kapital

Läs mer

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04)

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04) BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Kundfordringar /långfristiga Övriga fordringar /långfristiga Kundfordringar

Läs mer

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1)

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) 1934 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) Premieintäkter Premieinkomst Återförsäkrares andel Förändring av premieansvaret Återförsäkrares andel Andel av placeringsverksamhetens

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Årsredovisning. Brf Källunden

Årsredovisning. Brf Källunden Årsredovisning för Brf Källunden 715600-0460 Räkenskapsåret 2012 1 (10) Styrelsen för Brf Källunden får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Detta är Brf Källunden

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg

Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg Organisationsnummer Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg ÅRSREDOVISNING AVSEENDE RÄKENSKAPSÅRET 2013-01-01-2013-12-31 Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg 1(9) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

MADAM FLOD I STOCKHOLM

MADAM FLOD I STOCKHOLM Bostadsrättsföreningen MADAM FLOD I STOCKHOLM Årsredovisning 2003 1 av 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för BRF Madam Flod i Stockholm får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2003 01 01-2003

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2006 AB Stuvaren i Sundsvall Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar fastigheten Stuvaren

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5)

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5) 1 (5) NOTER TILL BOKSLUTET I noter till bokslutet skall redovisas följande: Noter angående upprättandet av bokslutet I noterna skall ingå en beskrivning av redovisningsprinciperna för upprättande av sammanslutningens

Läs mer

Nyckeltal för Postkoncernen 1-3/2007 1 3/2006 Förändring 1 12/2006

Nyckeltal för Postkoncernen 1-3/2007 1 3/2006 Förändring 1 12/2006 1/8 Nyckeltal för 1-3/2007 1 3/2006 Förändring 1 12/2006 % Omsättning, milj.euro 431,5 384,9 12,1 1 550,6 Rörelsevinst, milj.euro 45,9 37,6 22,1 89,0 Rörelsemarginal,% 10,6 9,8 5,7 Vinst före skatt 48,2

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS

STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS PB 6B, 00022 STATISTIKCENTRALEN Datainsamling Telefon (09) 17341 FÖRETAGSSTRUKTURER, UPPGIFTER OM FÖRETAGET Industri- och byggnadsverksamhet 2012 Företagets namn och postadress:

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS

STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS PB 5A, 00022 STATISTIKCENTRALEN Datainsamling Telefon 029 551 1000 Struktur- och bokslutsstatistik över företag UPPGIFTER OM FÖRET AGET 2014 Företagets namn och postadress:

Läs mer

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare -2, KST 2011-03-31 18:00 Tid 31.03.2011 kl. 18.00 20.32 Plats kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

HANDLINGSPLAN, STRUKTUROMVANDLINGSARBETET KIMITOÖNS KOMMUN OKTOBER 2012

HANDLINGSPLAN, STRUKTUROMVANDLINGSARBETET KIMITOÖNS KOMMUN OKTOBER 2012 HANDLINGSPLAN, STRUKTUROMVANDLINGSARBETET KIMITOÖNS KOMMUN OKTOBER 2012 Gilla Granberg /KST Innehållsförteckning 1. Beskrivning av läget före FNsteels konkurs 2. Beskrivning av nuläget efter FNsteels konkurs

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK 31.12.2013 FO-nummer 1785638-2 Hemort: Helsingfors FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Resultaträkning 1 Balansräkning,

Läs mer

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter.

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter. BILAGA 1 BOLAGSORDNING för Ålands Skogsindustrier Ab 1 Bolagets firma är Ålands Skogsindustrier Ab. 2 Bolagets hemort är Finström. 3 Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva industriell bearbetning

Läs mer

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Neptunigatan 23 22100 MARIEHAMN FO nummer: 0842491-6 BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Uppgjord av: Ålands Företagsbyrå Ab, auktoriserad redovisningsbyrå Nygatan 9, 22100 Mariehamn, tel 018-29044 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

ÅRSREDOVISNING för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JORDGUBBEN 20

ÅRSREDOVISNING för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JORDGUBBEN 20 ÅRSREDOVISNING för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JORDGUBBEN 20 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Jordgubben 20 får härmed avge redovisning för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2002. STYRELSE Styrelsen

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Brf Assessorerna Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01--2010-12-31. Innehåll - förvaltningsberättelse - resultaträkning - balansräkning

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2009 2008

RESULTATRÄKNING 2009 2008 6(15) RESULTATRÄKNING 2009 2008 Nettoomsättning Not 1 2 176 558 2 147 487 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -123 230-173 395 Drift Not 2-767 052-710 885 Administrationskostnader Not 2-116

Läs mer

Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17

Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17 Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17 Solrosen Fastighetsförvaltning HB Org nr 916624-1837 SOLROSEN FASTIGHETSFÖRVALTNING HB Org.nr. 916624-1837 Förvaltningsberättelse Styrelsen för

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Berget 10

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Berget 10 Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Berget 10 Räkenskapsåret 2011 Bostadsrättsföreningen Berget 10 1(10) Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Berget 10 får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2000 HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIET Bokföringsnämndens

Läs mer

Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening

Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening Årsredovisning för Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening 1(8) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Fjällbete i Åredalen Ekonomisk

Läs mer